Den rörliga skämtteckningen ger en grundläggande förståelse för filmanimationens begrepp och dess specifika tekniska, stilistiska, narrativa och produktionsmässiga kännetecken.
Avhandlingens huvudfokus har dock varit att identifiera en speciell typ av filmanimation baserad på karikatyristiskt förenklade och stiliserade teckningar som visuellt grundval, den som här definieras som skämtteckning i rörelse.
Avhandlingsförfattaren presenterar inledningsvis karikatyr och skämtteckning under den förfilmiska tidsperioden i syfte att inringa några typiska formgrepp som senare skulle komma att tillämpas i deras rörliga form. Skämt- och karikatyrtecknares djärva och omvärderande framställningar har återkommande resulterat i hård censur. De har därför ofta tvingats att söka alternativa, indirekta uttryckssätt för att uttrycka politiska och filosofiska budskap. Till exempel har man fått klä bilderna i en metaforisk kostym, vilket innebar att betydelsen uttrycktes genom inkongruenta bildsammansättningar i stället för illustrerade verbala skämt, samt förekomsten av originella teckensystem.
En annan trend bland skämtteckningar och tecknade serier uppkomna under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal utgjordes av tecknarnas ansträngningar att framkalla illusionen av ett tidsflöde och rörelse i sina bilder.
Alla dessa formgrepp användes redan i de första animerade filmerna av Émile Cohl och andra pionjärer inom den rörliga skämtteckningen.
Midhat Ajanovic ger konkreta exempel på den rörliga skämtteckningen inom filmanimationens historia samt sätter in dessa i sitt sociala, historiska och kulturella sammanhang.
För att tydliggöra formens betydelse och utveckling har den rörliga skämtteckningen studerats vid flera av animationshistoriens centrala brytpunkter, som framväxten av animationen under 1910-talet, Disneys och ljudfilmens genombrott under sent 1920-tal och industrialiseringen av genren under 1930-talet, den moderna stilistiska minimalismen som uppstod under 1940- och 1950-talet och som kom att anpassas till det nya audiovisuella mediet TV, liksom inom den europeiska animationen som expanderade efter 1960-talet.
Avhandlingens titel: Den rörliga skämtteckningen. Stil, tranformation och kontext.
Disputationen äger rum torsdagen den 4 juni 2009 kl. 13.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor Bjørn Sørensen, Trondheim
Avhandlingen kan beställas direkt från förlaget Optimalpress www.optimalpress.com: eller via Adlibris: www.adlibris.com
Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/20282
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Midhat ”Ajan” Ajanovic,
mobiltel. 0704-56 55 87, e-post: ayan@telia.com
Stefan Hallgren har undersökt enzymet aromatas som sköter det slutliga steget i produktionen av östrogener i hjärnan hos fiskarten guppy (Poecilia reticulata), och vilken funktion det har för fortplantningsbeteendet. Trots att den så kallade aromatiseringsaktiviteten hos benfiskar är mellan 100 och 1000 gånger högre än hos sångfåglar och gnagare, är enzymets funktion för fiskars beteende fortfarande relativt okänd.
Östrogener är steroidhormoner som normalt brukar anses vara honliga könshormoner producerade i äggstockarna hos ryggradsdjur. Men östrogener produceras även i hjärnan, och är viktiga i utvecklingen av denna, samt för att skydda nerver vid skador i hjärnan. Hjärnöstrogenerna har också en viktig funktion för fortplantningsbeteenden och aggressionsbeteenden hos däggdjur och fåglar.
Precis som andra steroider är östrogener nedbrytningsprodukter av molekylen kolesterol som bryts ned i flera steg. Det sista steget i produktionen av östrogena steroider är en omvandling av androgena steroider, en reaktion som utförs av enzymet aromatas.
Stefan Hallgren har i sitt avhandlingsarbete undersökt vilken funktion aromatas har i fortplantningsbeteendet hos hanar av fiskarten guppy. Han har också undersökt hur aromatas reagerar på olika steroidbehandlingar, samt var i den vuxna guppyns hjärna enzymet finns.
– Min forskning visar att det kan finnas ett samband mellan östrogenproduktion i hjärnan och fiskars beteende, säger Stefan Hallgren. Det här är användbart i till exempel ekotoxikologiska studier när man vill undersöka hur förändringar i miljön påverkar beteendet, eftersom resultaten visar att störningar påverkar det centrala nervsystemet.
Avhandlingens titel: ”Brain Aromatase in the Guppy, poecilia reticulata. Distribution, control and role in behaviour.”
Stefan Hallgren är doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, och verksam vid Södertörns högskola. Disputationen äger rum på Södertörns högskola den 26 maj kl. 10:00, lokal: MA 624.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Stefan Hallgren, tfn 08-608 47 14, mobil 0709-94 37 58 e-post stefan.hallgren@sh.se.
För bild på fisk, kontakta universitetets presstjänst, press@su.se, 08-164090.
I en avhandling som nyligen lades fram av David Thyrén, Institutionen för musik och teatervetenskap vid Stockholms universitet visar han hur musikhusen minskade klyftan mellan amatörer och proffs och gav unga rockband tillgång till replokaler, att uppträda live inför publik och till och med genomföra Sverigeturnéer där man gästade progressiva musikhus som likt svampar växte fram i många svenska städer kring sjuttiotalets mitt.
Musikrörelsens två dominerande hus blev Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg. Båda var under sin tid de största kulturföreningarna i respektive stad, med i genomsnitt cirka 5000 medlemmar. Musikhusen länkades samman i riksorganisationen Kontaktnätet som finns kvar än i dag och som haft stor betydelse för bland annat Hultsfredsfestivalen.
– Sammantaget kan man säga att Uppsala Musikforum generellt hade större musikalisk bredd och variation med högkvalitativt utbud av jazz, blues, rock, folk- och världsmusik, visa och punk. Sprängkullen var mer radikalt politiskt med tydliga preferenser för tyngre rock samt den politiska visan, säger David Thyrén.
I avhandlingen framträder tydliga skillnader och intressanta likheter mellan de två musikhusen. Ibland annat de lokala miljöerna fanns stora olikheter.
– Musikforum i Uppsala präglades av stadens karaktär som student- och lärdomsstad med anrika traditioner och en dynamisk demografisk utveckling. Göteborg var å andra sidan en tuffare arbetarstad som utmärktes av utomparlamentariska aktioner som de vilda strejkerna bland hamnarbetarna och kravallerna kring Hagahuset, vilka föregick etableringen av Sprängkullen, säger David Thyrén.
I Uppsala fanns tydliga estetiska preferenser för jazz men också för svensk folkmusik och så kallad ”World Music”. I Göteborg utvecklades en fritidsgårdskultur där ungdomar sysslade med motorsport och lirade rockmusik. Dessutom fanns det skillnader i samarbetet med myndigheterna. Medan Uppsala Musikforum samarbetade med kommunala och statliga myndigheter byggde Sprängkullen istället upp en egen motoffentlighet vid sidan av det etablerade kulturlivet.
I det tidsliga förloppet märks dock uppenbara likheter. Ett antal intressanta paralleller kan skönjas i de båda musikhusens utvecklingsfaser över tid, bland annat avseende aktörer, genusaspekter, ideella arbetsinsatser, integration av punken och åttiotalets inriktning mot kommersiell restaurangnäring med alkoholförsäljning.
– Ett exempel på detta är att jämlikheten bejakades starkt. Båda föreningarna hade periodvis kvinnliga ordföranden och kvinnorna var också mycket viktiga i det ideella basarbetet och hade många framträdande roller, säger David Thyrén.
Avhandlingen har också bidragit till att nyansera några myter. Bland annat den att Sprängkullens utbud var tämligen likriktad. Tvärtom visade det sig att musikhuset i Göteborg var överraskande varierat.
Avhandlingens namn: Musikhus i centrum – Två lokala praktiker inom den svenska progressiva musikrörelsen: Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg.
Ytterligare information
David Thyrén, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, tfn 070-478 34 74, 08-31 84 21, e-post david.thyren@music.su.se.
I debatten kring de våldsbrott som brukar kallas vansinnesdåd, exempelvis händelserna i Åkeshov och Gamla stan i Stockholm 2003, antar man ofta att förövarnas psykiska sjukdom orsakat våldet. Tidigare forskning har också funnit att personer med schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen, tycks ha ökad risk för våldsamt beteende. Det har dock varit oklart hur stor riskökningen varit och om våldsbenägenheten verkligen berott på schizofrenisjukdomen i sig eller på andra faktorer.
Den nya studien, som presenteras i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA, är den hittills största inom området. Våldbrottsligheten bland drygt 8000 personer som diagnostiserats med schizofreni under perioden 1973 – 2006 jämfördes med en kontrollgrupp om 80000 personer ur den allmänna befolkningen.
Bland personer med schizofreni och missbruk hade 28 procent dömts för våldsbrott jämfört med 8 procent av dem med schizofreni utan missbruk. I normalbefolkningen hade 5 procent dömts för våldsbrott.
– Att personer med schizofreni i allmänhet skulle vara mer våldsamma än icke-schizofrena stämmer allså inte. De som har schizofreni men inte något missbruk är obetydligt mer våldsamma än gemene man, sammanfattar Niklas Långström, en av forskarna bakom studien.
Niklas Långström hoppas att resultaten bidrar till minskad rädsla för psykisk sjukdom.
– Stigmatiseringen av psykiskt sjuka är problematisk då den ökar utanförskapet och minskar människors benägenhet att söka behövlig hjälp av psykvården. Studiens resultat visar ännu en gång på vikten av att förhindra, upptäcka och behandla missbruk i arbetet mot våldsbrott, säger han.
Studien är genomförd vid i samarbete med forskare vid University of Oxford.
Publikation: ”Schizophrenia, substance abuse, and violent crime”, Seena Fazel, Niklas Långström, Anders Hjern, Martin Grann, Paul Lichtenstein, JAMA, 20 maj 2009.
För mer information, kontakta:
Docent Niklas Långström
Centrum för Våldsprevention
Tel: 08-517 705 60 (vx)
Mobil: 070 425 4133
E-post: Niklas.Langstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Dessa konvexa utbuktningar (på engelska ”flank terraces”) förekommer på vad som kallas sköldvulkaner. Sköldvulkaner är en vulkantyp som bildas genom att stora mängder lättflytande lava strömmar ut ur vulkanen under en lång tid och bygger upp ett brett berg med en flack profil.
Den här typen av vulkaner finns både på Mars och på Jorden. På minst nio av Mars sköldvulkaner har dessa konvexa strukturer hittats på olika höjdlägen. Trots att de är relativt stora så har de varit svåra att detektera på tidigare tagna fotografier, och därför har de hittills heller inte kunnat beskrivas särskilt noga av forskarna.
Man har tidigare föreslagit flera olika teorier om hur utbuktningarna kan ha bildats. Antingen har vulkanen sjunkit samman på grund av sin egen tyngd, och därmed ändrat sin form men bevarat samma volym, eller så har själva jordskorpan (den så kallade litosfären) under vulkanen tryckts ned.
Det har även föreslagits att vulkanen vuxit i sidled, att magmakammaren under vulkanen har svällt upp eller att material som funnits på vulkanens sidor har glidit iväg som en följd av gravitationen.
I den nya studien undersöker Valentin Troll, professor i berggrundsgeologi vid Uppsala universitet, och hans kolleger dessa mystiska vulkanstrukturer genom att göra nya analyser av data som Mars Global Surveyor samlade in under perioden 1996-2006.
– Vi har använt oss av 3D-data från höjdmätaren MOLA (Mars Orbiter Laser Altimeter) för att beskriva strukturernas geometri. Dessutom har vi utfört experiment för att förstå hur dessa strukturer kan ha bildats av den tektoniska utvecklingen på Mars, berättar Troll.
Genom att undersöka och analysera de geometriska förhållandena hos dessa strukturer har forskarna kunnat visa att utbuktningarna på Mars har samma proportioner mellan längd och bredd som så kallade överskjutningar i bergskedjor på Jorden, dvs utbuktningar som bildats då två kontinentplattor kolliderat och den ena har skjutits upp över den andra i en flack vinkel.
De marsianska utbuktningarna är dock i regel mycket större. Studierna visar också att liknande formationer förekommer på sköldvulkaner på Jorden.
Med hjälp av experiment har forskarna kunnat lösa gåtan om hur utbuktningarna uppstår.
– Våra experiment visar att strukturer av den typen som finns på de marsianska vulkanerna endast kan ha bildats genom en nedsänkning av jordskorpan, dvs litosfären. Vulkanens egen tyngd trycker ner och böjer den underliggande litosfären, vilket leder till att vulkanens yttre yta kommer att minska.
Denna sammanpressning skapar spänningar som resulterar i att vi får en rörelse riktad ut från vulkanen, som i sin tur orsakar överskjutningar av materialet, alltså utbuktningar, förklarar Valentin Troll.
Undersökningen bevisar enligt honom att dessa konvexa, utbuktande strukturer i grunden är vulkanotektoniska fenomen, dvs det ytliga resultatet av vulkanens egen rörelse och påverkan på underlaget. Dessutom visar studierna att dessa fenomen inte bara förekommer på Mars utan även på Jorden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Valentin Troll (på engelska)l, 018-471 25 70, e-post: valentin.troll@geo.uu.se
I avhandlingen beskrivs ett samband mellan klamydiaantikroppar i mannens blod och nedsatt chans för graviditet för ofrivilligt barnlösa par. Förekomsten av antikroppar kunde kopplas till försämring av spermiekvaliteten – lägre spermiekoncentration, sämre rörlighet och överlevnad hos spermierna samt fler spermier med onormalt utseende.
Om fynden kan bekräftas i fler studier bör ökad uppmärksamhet riktas mot klamydiainfektioner hos män. Frågan är då om antibiotikabehandling kan förbättra dessa pars möjligheter att få barn. Det är sedan tidigare känt att klamydiainfektioner kan ge äggledarskador hos kvinnor och därmed nedsatt fertilitet.
Bland resultaten finns dessutom ett möjligt samband mellan vissa former av cancer i äggstockarna och en typ av antikroppar som ses vid långdragna, ofta symtomlösa klamydiainfektioner. Bakterien kunde dock inte påvisas i vävnaden från kvinnor med äggstockstumörer, vare sig godartade eller elakartade.
Det är därför ännu oklart om klamydia i sig ökar risken för äggstockscancer, men om framtida studier skulle visa det stärks motiven för systematisk provtagning, smittspårning och behandling av klamydiainfektioner.
I materialet ingick 244 par som sökte för ofrivillig barnlöshet vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå mellan 1997 och 2001. Hos både mannen och kvinnan mättes halterna av klamydiaantikroppar i blodet och klamydiabakterier i urinen. Paren följdes i genomsnitt under tre år.
I studierna kring äggstockscancer ingick kvinnor som opererats vid sjukhuset för misstänkta äggstocksförändringar mellan 1994 och 2001. Förekomsten av klamydiaantikroppar hos kvinnor med olika former av äggstockstumörer jämfördes med motsvarande hos kvinnor med godartade förändringar och med resultat från kvinnor som i samband med hälsoundersökningar donerat blod för forskningsändamål.
Annika Idahl är uppvuxen i Lycksele och läkarutbildad vid Umeå universitet. Efter läkartjänstgöring i Lycksele har hon utbildat sig till specialistläkare i obstetrik och gynekologi samt sedan 1998 arbetat och forskat vid Norrlands universitetssjukhus. Hon kan nås på tel. 090-785 34 65, mobil 070-323 15 13,
e-post Annika.Idahl@obgyn.umu.se
Fredagen den 29 maj försvarar Annika Idahl, Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, samt Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi, sin avhandling med titeln Chlamydia trachomatis as a risk factor for infertility in women and men, and ovarian tumor development.
Svensk titel: Chlamydia trachomatis som riskfaktor för infertilitet hos kvinnor och män, samt uppkomst av ovarialtumörer.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Jorma Paavonen, Helsingfors universitet, Finland.
Kontaktinformation
Porträttbild kan också hämtas från detta pressmeddelande på
http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/
Den nya mätmetoden visar att den så kallade polarvinden, en mycket uttunnad vind av väte och syre, blåser oförminskad till mycket hög höjd. Vätet har tidigare bara kunnat mätas med satelliter på låg höjd, och man har därför inte vetat om det fortsätter långt ut i rymden eller om det sprids ut och snart kommer tillbaka till jorden. Med Europeiska rymdorganisationen, ESA:s, Clustersatelliter har man kunnat följa partiklarna till höjder nästan tio gånger jordens diameter och på så sätt kunnat visa att de verkligen går förlorade från jorden.
– Vi behöver inte vara oroliga för vår överlevnad, eftersom polarvinden inte utgör något hot mot jordens atmosfär, säger Erik Engwall vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, samt Institutet för rymdfysik.
Han påpekar att ett utflöde av den storlek som satelliterna mäter upp inte gör någon dramatisk skillnad ens under solsystemets livstid. Liknande fenomen kan däremot vara betydande vid andra himlakroppar.
-Att förstå hur jordens atmosfär utvecklas är dessutom viktigt för att få mer kunskap om atmosfärer som är gynnsamma för liv, tillägger Erik Engwall.
Upptäckten gjordes när Erik Engwall tillsammans med sina forskarkollegor försökte förstå varför det mätinstrument Uppsalagruppen byggt till Clustersatelliterna tycktes ge felaktiga resultat i rymden ovanför jordens poler. Där svaga elektriska fält förväntades uppmättes alldeles för starka fält och dessutom i fel riktning. Med hjälp av datorsimuleringar visade Erik Engwall att de konstiga mätningarna kunde förklaras av att satelliterna befann sig i en vind av elektriskt laddade partiklar som strömmar ut från jordens polarområden. Det gjorde att forskarlaget kunde förvandla det förargliga ”mätfelet” till en metod att mäta polarvinden betydligt längre bort från jorden än tidigare.
-I dessa områden har polarvinden förut varit helt osynlig och vår metod har därför gett oss många nya insikter, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta Erik Engwall, 0707-652 709, e-post: erik.engwall@irfu.se
Den totala vikten på de guldföremål som hittades är nästan 2 kilo och de återspeglar ett hantverkskunnande av mycket hög klass. Halsringen är av en typ som det bara finns fem stycken av i Europa. Samtidigt konstaterade arkeologerna att det även fanns en järnåldersboplats där guldfynden gjordes. Dessutom ledde inventeringar till att ett samtida gravfält upptäcktes. Detta har också har undersökts.
Under tre sommarsäsonger kunde arkeologiska undersökningar av platsen genomföras, tack vare generösa bidrag från bland andra EU Mål 2 Fyrstad och landstinget i dåvarande Älvsborgs län. Undersökningarna skedde i samarbete mellan Älvsborgs länsmuseum, Institutionen för arkeologi vid Göteborgs universitet och Statens historiska museum.
I den nyutkomna boken Vittene – en verkstadsplats från järnåldern presenteras denna spännande plats och läsaren bjuds in till ett besök i en förhistoria, som är intressant för både samtiden och framtiden. Författare är Tina Fors och Anna-Lena Gerdin, arkeologer från Göteborgs universitet. Boken är utgiven av Göteborgs universitet med finansiellt stöd från Lennart J. Hägglunds stiftelse och Västra Götalandsregionen.
Boken kostar 200 kronor och den kan beställas från Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg
eller via e-post: ark.bookshop@archaeology.gu.se
Kontaktinformation
För mer information om boken kontakta:
Tina Fors, tina.fors@c.lst.se eller Anna-Lena Gerdin, anna-lena.gerdin@bredband.net
Trots de ekonomiska och demokratiska framsteg som gjorts inom jämställdhetsarbetet runt om i världen utgör männen fortfarande över 80 procent av världens parlamentariker. FN, EU och Världsbanken har som ett svar på denna ojämlikhet föreslagit könskvotering till lagstiftande församlingar. Under de senaste 20 åren har ett hundratal länder runt om i världen infört någon form av könskvotering.
– Könskvotering har debatterats flitigt bland såväl forskare som politiker, men trots det vet man fortfarande förvånansvärt lite om dess långsiktiga effekter, säger statsvetaren Pär Zetterberg.
I sin avhandling ger han en komplex bild av frågan, och visar på brister i såväl motståndarnas som förespråkarnas argumentation. En delstudie visar till exempel att könskvotering inte tycks öka det politiska engagemanget hos kvinnliga väljare, tvärtemot vad förespråkare av könskvotering ofta hävdar. En annan delstudie, genomförd i Mexiko, ger inget stöd för påstående att inkvoterade kvinnor skulle stöta på särskilda hinder i det parlamentariska arbetet eller bli klassade som ett parlamentariskt b-lag, ett vanligt argument bland kvoteringsmotståndare. En tredje delstudie komplicerar bilden ytterligare, och pekar på att partierna spelar stor roll för inkvoterade kvinnors möjligheter att driva frågor som tar tillvara kvinnors intressen.
– Ju mer toppstyrda partierna är, desto mindre är sannolikheten att inkvoterade kvinnor kan genomföra lagförslag som gynnar kvinnors livssituation. Min studie visar att kvotering kan förväntas ha minst effekt på politikens innehåll i just de utvecklingsländer som främst har försvarat reformen med sådana argument, säger Pär Zetterberg:
Å ena sidan pekar hans avhandling på att det inte nödvändigtvis finns fog för motståndares ofta framförda skräckscenarier om att könskvotering skulle urholka inkvoterade kvinnors roll. Å andra sidan tycks reformen inte utgöra den universallösning på politiska jämställdhetsproblem som många förespråkare har hoppats på.
– Detta pekar på att vi behöver nyansera debatten kring könskvotering, säger Pär Zetterberg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pär Zetterberg, 018-471 37 95, 070-538 38 02, e-post: Par.Zetterberg@statsvet.uu.se
Genom att i huvudsak fodra hästen med grovfoder kan man dessutom undvika negativa effekter. Stora kraftfodergivor har visat sig ge såväl kolik, magsår, muskelproblem som beteendestörningar hos hästarna.
Agronom Malin Connysson vid SLU på Wången har gjort studier för en licentiatavhandling. Forskningen gjordes på varmblodiga travhästar i full träning på Travskolan Wången i Jämtland.
– Hästar är gräsätare och därför anpassade för att äta stora mängder grovfoder. Men för att tillgodose högpresterande hästars energibehov utfodras de ofta med stora mängder kraftfoder, vilket kan ge orsak till en rad olika problem, säger Malin Connysson.
– Det är därför intressant att visa hur högpresterande hästar påverkas om en större andel av foderstaten består av grovfoder.
Det finns tidigare studier som tyder på att hästar som bara äter grovfoder blir tyngre än hästar som delvis äter kraftfoder och att den extra kroppsvikten skulle påverka prestationen negativt. För de flesta hästar innebär dock tävling att de får flera timmars fasta i samband med transport och vistelse på tävlingsplatsen.
I Malin Connyssons första studie blev hästarna 3 kg tyngre när de bara åt grovfoder än när de åt både havre och grovfoder. En ordinär travhäst väger cirka 450 -500 kg.
Under fasta förlorade hästarna 2,6 kg mer vikt när de hade ätit bara grovfoder vilket tyder på att den lilla extra kroppsvikten snabbt försvinner när hästen inte äter, till exempel innan en tävling. Hästarna behöll däremot sin vätskebalans bättre under fasta då de innan hade ätit bara grovfoder. Detta tror Malin Connysson beror på att hästarna kan använda det extra vattnet i grovtarmen.
Ett grovfoder som har ett så högt energiinnehåll att det räcker för att försörja en travhäst som tränar hårt måste skördas tidigt. Ett sådant foder har ofta också ett högt proteininnehåll. Om hästen får mer protein än den behöver för muskelbyggnad med mera så bryts överskottsproteinet ner och används som energi.
I den andra studien, som ingår i Malin Connyssons licentiatavhandling, jämfördes två grovfoder med olika proteininnehåll där det ena fodret låg högt över rekommendationen.
De olika proteininehållen i grovfodret påverkade inte prestationen negativt under hårt arbete, varken när det gällde puls eller mjölksyra. Hästarna omvandlade helt enkelt överskottet av protein till mer energi.
Malin Connysson håller sin licentiatföreläsning 20 maj 2009 kl 13.15 i sal L i undervisningshuset vid SLU i Uppsala.
Titeln på hennes avhandling är Fluid Balance and Metabolic Response in Athletic Horses Fed Forage Diets
Kontaktinformation
För mer information: Malin Connysson 0736-26 15 27 eller 0640-17 431 malin.connysson@wangen.se
– En anledning är att rekommendationerna skiljer sig åt mellan de olika landstingen och regionerna och det skapar förvirring, säger Eva Ellervall, fil.kand. i folkhälsovetenskap och pedagogik och verksam vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
Den 20 maj disputerar hon på avhandlingen ”Antibiotic prophylaxis in general oral health care – The perspective of decision making” på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
Rekommendationer för behandling med antibiotika i samband med tandvård av vissa riskpatienter dök upp för första gången i USA i mitten av 1950-talet. I Sverige har det sedan en lång tid tillbaka funnits liknade rekommendationer som en hjälp åt tandläkare när de ska bestämma om patienten ska ha förebyggande behandling med antibiotika eller inte.
Eva Ellervall har via en enkät som skickades ut till 200 slumpmässigt utvalda tandläkare i Region Skåne och Örebro läns landsting, undersökt hur rekommendationerna följs.
Drygt hälften av de tillfrågade tandläkarna svarade på enkäten och resultatet visar att de sällan följde de rekommendationerna. I stället behandlade de patienter som inte skulle ha antibiotika samtidigt som patienter, som enligt rekommendationerna skulle ha antibiotika, inte behandlades.
– Det beror dels på att rekommendationerna skiljer sig åt mellan de olika landstingen och då blir de inte lika självklara att följa för tandläkarna. I stället blir rekommendationerna kontroversiella och skapar förvirring, säger Eva Ellervall som menar att landstingen måste bli medvetna om situationen och åtgärda den.
En lösning enligt henne är att rekommendationerna blir lika över hela landet för att öka trovärdigheten, samtidigt som det krävs insatser som ser till att de verkligen följs.
– Det finns en anledning till att rekommendationerna finns och landstingen måste vara mer aktiva med exempelvis utbildning för att få ut dem.
Samtidigt måste rekommendationerna bli tydligare. I dag innehåller de enligt Eva Ellervall en komplicerad terminologi som kan vara svår att överföra till tandläkarnas praktiska vardag. Det gäller exempelvis de rekommendationer som gäller patienter med olika typer av hjärtsjukdomar.
– De termer som används är inte anpassade till tandläkarna som ska använda sig av dem.
Trots att finns det en rad hälsotillstånd då antibiotika rekommenderas av landstingen, har Eva Ellervall visat i sin avhandling att det inte finns några vetenskapliga bevis för att antibiotika förebygger infektioner vid dessa hälsotillstånd i samband med tandvård. Antibiotikan som används är så kallad bredspektrum. Det är en typ av antibiotika som ökar risken för resistensutveckling och som dessutom har en miljöpåverkan eftersom det bryts ned långsamt. Det gör det angeläget att begränsa användningen av det och
Eva Ellervall menar därför att rekommendationerna behöver bli stramare för att bättre stämma överens med de vetenskapliga bevisen.
– Men det komplicerar situationen att det inte finns några egentliga bevis för nyttan. Samtidigt ska man vara medveten om att detta är svårt att studera rent praktiskt, säger hon.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Eva Ellervall
telefon 0761-72 13 67
e-post: eva.ellervall@mah.se
Om detta mångfacetterade konstnärskap och dess förankring i vår äldre svenska kultur berättar en ny avhandling i musikvetenskap vid Stockholms universitet.
Povel Ramel kan beskrivas på samma vis som Jerome Kern beskrev Irving Berlin: ”Irving Berlin has no ’place’ in American music; he IS American music.” Povel Ramel har ingen plats i svensk musik – han ÄR svensk musik.
Povel Ramel står utanför de flesta kategoriseringar, samtidigt som en hel musikalisk epok ryms i hans verk, närmare bestämt den äldre populärmusikaliska period som Johanna Broman Åkesson kallar melodins epok.
– Med musikens hjälp levandegjorde Ramel den omvälvande tid då Sverige gick från ett lokalpatriotiskt jordbrukssamhälle till ett internationellt välfärdssamhälle. Han fångade alla stilar och genrer från slutet av 1800-talet fram till 60-talets pop, och förtydligade de mest typiska dragen under denna epok – det optimistiska och glada men också spänningen och konflikterna mellan det gamla och det nya, det svenska och det utländska.
Mitt i allt detta finns också en tidlös och ovanligt innerlig hyllning till livet, leken och glädjen, säger Johanna Broman Åkesson.
Johanna Broman Åkesson har i sin avhandling analyserat mer än 80 verk skrivna av Povel Ramel under 1950- och 60-talen.
Avhandlingens namn: Med Gårdagens Dörr på glänt – Povel Ramel och melodins epok
Kontaktinformation
Ytterligare information
Johanna Broman Åkesson, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-6487627, 073-5061021, e-post johanna.broman.akesson@music.su.se.
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=62989.
Effekterna på luftvägarna har framförallt relaterats till ökad rapportering av luftvägsrelaterade besvär, men under senare år har även flera studier på barn visat på samband mellan exponering för fordonsavgaser och effekter på lungfunktion och utvecklandet av astma. Studier på vuxna är mer sällsynta, speciellt när det gäller sambandet mellan trafikavgaser och utvecklandet av sjukdomar såsom astma.
Lars Modigs avhandling bygger på fyra studier. I första studien visar resultaten på ett samband mellan halten av fordonsavgaser utanför bostaden och andelen deltagare som anger att de är besvärande av fordonsavgaser, och andelen som rapporterar astmatiska symptom.
De tre följande studierna fokuserar på sambandet mellan fordonsavgaser utanför bostaden och risken att utveckla astma och hösnuva (rinit).
Analyserna har gjorts med olika typer av mått på fordonsavgaser, och resultaten visar bland annat på en högre risk att utveckla astma bland studiedeltagare som bor mindre än 50 meter från högt trafikerade vägar jämfört med deltagare som bor längre bort. Däremot kunde ingen effekt på utvecklandet av rinit påvisas.
Luftföroreningar är sedan många år ett känt hälsoproblem, som kopplats till både ökad dödlighet och sjuklighet. Barn är av naturliga skäl en viktig grupp att studera vad gäller effekter av trafikföroreningar, men det är även viktigt att studera effekter på vuxna.
Astma är en sjukdom som kan orsaka mycket besvär även för den som drabbas senare i livet, och som i likhet med andra luftvägssjukdomar är kostsamma för samhället. Det är därför viktigt att studera sambanden för att kunna vidta förbättrande åtgärder.
Resultaten från avhandlingen stärker tidigare resultat som visat att trafikföroreningar är ett hälsoproblem, och belyser ytterligare att trafikföroreningar är ett problem som måste tas hänsyn till vid samhällsplanering i syfte att sänka de halter som människor utsätts för.
Fredag 29 maj försvarar Lars Modig, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, sin avhanding med titeln Asthma, rhinitis and asthma related symptoms in relation to vehicle exhaust using different exposure metrics.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Major Groove, byggnad 6L, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Lars Barregård, Göteborgs universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:214570
Kontaktinformation
Lars Modig är uppvuxen i Malung. Han nås på telefon 090-785 23 79, mobiltelefon 070-561 91 01 eller e-post lars.modig@envmed.umu.se.
Odlingslandskapets biologiska mångfald minskar kraftigt både i Sverige och i övriga Europa. För att minska lantbrukets negativa effekter på miljön, men också för att öka de positiva effekterna på t.ex. biologisk mångfald, har särskilda miljöstöd införts. Dessa stöd har mött stark kritik – det hävdas dels att de inte har någon positiv effekt på biologisk mångfald, dels att de är svåra att utvärdera.
För att utvärdera miljöstödet till ekologiskt lantbruk har Johan Ahnström och hans kollegor gått igenom den forskning som har publicerats om mångfald i ekologiskt och konventionellt jordbruk och gjort en statistisk analys av de sammanlagda resultaten.
Analysen visar att det på ekologiskt brukade enheter i genomsnitt fanns 30 procent fler arter och 50 procent fler individer av olika organismgrupper. Odlingssystemets betydelse varierade dock kraftigt, dels för olika organismgrupper, dels i olika landskapstyper.
Ekologiskt lantbruk hade störst positiv effekt på biologisk mångfald i intensivt odlade slättlandskap och mindre eller ingen effekt i mer varierade landskap. Forskarnas slutsats är att miljöstöd för ekologiskt lantbruk, och troligen många andra stöd, bör vara mer landskapsspecifika.
I en annan studie har Johan Ahnström kombinerat inventeringar av biologisk mångfald på lantbruk med djupintervjuer av lantbrukare. Intervjuerna visade att lantbrukare ofta har ett starkt naturintresse och inventeringarna visade att detta naturintresse sammanföll med en större biologisk mångfald på lantbrukarnas åkrar.
Johan Ahnström skriver också att böndernas naturintresse skiljer sig markant från det vi vanligen ser hos biologer och naturvårdare. Bönderna pratar inte om arter och inte heller om att bevara eller skydda natur. I stället talar de om att bruka, förvalta och nyttja natur.
Naturvårdsåtgärder som förhindrar brukande och förvaltande går emot brukarens naturintresse, och även emot själva brukaridentiteten. Därför har dessa åtgärder låg acceptans. Avhandlingens slutsats är att odlingslandskapet bevaras bäst om förvaltningen planeras på en gemensam arena där olika intressenter kan ta del av varandras perspektiv och syn på naturen. Då ökar förståelsen för olika åsikter, skötselförslag och regelverk.
Biolog Johan Ahnström, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling Farmland biodiversity – in the hands and minds of farmers. Effects of landscape structure, management and the farmer’s interest in nature.
Tid: Onsdag den 20 maj 2009, kl. 09.30
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Geert de Snoo, Department of Conservation Biology, CML, Leiden University, Nederländerna
Kontaktinformation
Mer information: Johan Ahnström, 018-67 25 26, Johan.Ahnstrom@ekol.slu.se
Johan bor på landet utanför Heby och har en liten nötköttsbesättning, men han är uppvuxen i Jönköping.
Den 7 juni är det dags att rösta i EU-parlamentsvalet och den 1 juli tar Sverige över EU:s ordförandeklubba för ett halvår. Här finns möjligheter att påverka den riktning Europeiska unionen utvecklas i, och en stor del av denna utveckling består av nya eller förändrade regler för unionens medlemsländer. En ständigt aktuell fråga gäller eventuella nya EU-medlemmar och i utvidgningssammanhang spelar EU:s regler en viktig roll.
I sin avhandling vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, har Jenny Svensson studerat hur nya medlemsländer lär sig att följa EU:s regler.
Ett villkor för att ett land ska kunna bli medlem i EU är att det har kapacitet att följa EU:s regler. Men reglerna är många, av skiftande karaktär och rör ofta principfrågor snarare än konkret praktik, vilket försvårar regelföljandet.
– Om vi tittar på det så kallade momsdirektivet så beskriver detta vad som ska beskattas och vem som ska beskattas men inte hur det praktiska insamlandet av momsen ska organiseras. Detta är istället upp till varje medlemsland att själv bestämma, säger Jenny Svensson.
Ett problem för de nya medlemsländerna från Öst- och centraleuropa har varit att många av EU:s regler rört områden som tidigare var oreglerade i dessa länder. Ett annat har varit att ländernas statsförvaltningar varit svaga, outvecklade och ofta underbemannade.
För att underlätta förståelsen för, och organiserandet av, regelföljandet har EU skapat stödinstrumentet Twinning. Twinning byggs upp kring ett nära samarbete mellan myndigheter eller departement i gamla och nya medlemsländer, och syftet är att hjälpa de nya medlemsländerna att följa EU:s regler på rätt sätt.
– Man kan se det som att de gamla medlemmarna lär de nya vad reglerna innebär och hur de ska efterlevas. Ett annat sätt att beskriva det är att de nya medlemsländerna imiterar de gamla och att Twinning därför handlar om regelföljande genom imitation, säger Jenny Svensson.
Ur regleringssynpunkt är Twinning intressant eftersom det kan sägas reglera själva regelföljandet. EU:s formella regler handlar om vad som ska göras medan Twinning handlar om hur det ska göras och på så sätt växer faktiskt EU:s möjligheter att påverka.
Avhandlingen visar att Twinning – som presenteras som ett sätt att underlätta de nya medlemsländernas regelföljande – i praktiken introducerar ytterligare reglering i form av handlingsregler för hur ett land bör följa EU:s formella regler. Avhandlingen visar därmed också att reglering och regelföljande på EU-nivå utgörs av komplexa och dynamiska processer snarare än enkla krav och efterlevnadssamband.
Jenny Svensson försvarar sin avhandling fredagen den 5 juni 2009 kl 10.00 i sal MB 503, Södertörns högskola, Alfred Nobels allé 7.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Jenny Svensson, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet/Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, tfn 070-24 54 424, e-post jenny.svensson@sh.se
– Vi har gjort pilotstudier på acetylelen och koldioxid och det har visats att det är möjligt att detektera acetylen ned till tryck som motsvarar några få biljondelars, det vill säga miljondelars miljondelar, av det tryck som finns i atmosfären, säger Aleksandra Foltynowicz.
För att mäta gaskoncentration utan att behöva beröra själva gasen används i dag ofta en väletablerad laserbaserad teknik som kallas absorptionsspektrometri. I sitt enklaste utförande har den en begränsad känslighet och kan bara detektera halter ned till delar av procent.
– Men detta är långt ifrån tillräckligt för de flesta tillämpningar, särskild för att detektera hälsovådliga och miljömässigt skadliga gaser, eller gaser som är farliga på annat sätt, till exempel giftiga eller explosiva gaser, berättar Aleksandra Foltynowicz.
För att nå lägre gaskoncentrationer har tekniken därför vidareutvecklats längs två olika principer, antingen genom att minska mängden brus i systemet, eller genom att öka interaktionslängden så att ljuset går fram och tillbaka mellan två speglar många gånger. Det har resulterat i metoder med högre känslighet, vilka dock ändå inte alltid är tillräckliga.
Den känsligaste absorptionteknik som hittills sett dagens ljus kallas NICE-OHMS. Denna teknik kombinerar de två ovannämnda principerna och har visat sig kunna detektera anmärkningsvärt låga halter. Den ger också bättre möjligheter att särskilja olika ämnen vid mätningarna. Trots allt detta har tekniken hittills inte används till praktisk spårgasdetektion, huvudsakligen på grund av sin tekniska komplexitet.
Aleksandra Foltynowicz har, i samarbete med kollegor, lyckats utveckla en enklare och mer robust konstruktion av NICE-OHMS, utan att göra avkall på den höga känsligheten. Instrumenteringen är baserad på en fiberlaser och diverse andra fiberkopplade komponenter.
Hon har även vidareutvecklat den teoretiska beskrivningen av NICE-OHMS. Bland annat har hon visat hur gaskoncentration kan bestämmas från olika typer av signaler och hur signalernas styrka och linjeform beror på gastrycket, ljusets intensitet och många andra experimentella parametrar. Aleksandra Foltynowicz har också visat att ett internationellt vedertaget uttryck för dispersion (fasförskjutning) vid optisk mättnad är felaktigt och experimentellt verifierat ett nytt uttryck för detta.
Fredagen den 29 maj försvarar Aleksandra Foltynowicz, Institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fiber-laser-based Noise-Immune Cavity-Enhanced Optical Heterodyne Molecular Spectrometry (svensk titel: Fiberlaser-baserad NICE-OHMS).
Disputationen äger rum kl. 9:15 i sal N430, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Weidong Chen, Laboratoire de Physicochimie de l’Atmosphère, Université du Littoral Côte d’Opale, Dunkerque, Frankrike.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Aleksandra Foltynowicz
Telefon: 070-9307860
E-post: aleksandra.foltynowicz@physics.umu.se
