I sin avhandling har Carolina Lunde följt närmare 1000 barn mellan 10 och 14 år. Syftet har varit att undersöka sambanden mellan kroppsuppfattning och relationen till jämnåriga.
– En viktig slutsats är att både pojkar och flickor blev mer missnöjda med sin kropp och sitt utseende under denna åldersperiod – även om flickorna konsekvent var mer missnöjda med sitt utseende än pojkarna.
Därför kan de tidiga tonåren ses som en högriskperiod för att få en negativ kroppsuppfattning. Särskilt missnöjda med sitt utseende var de barn som vid 10 års ålder vägde mest. Överviktiga barn, framförallt flickor, blev dessutom mobbade och retade för sitt utseende betydligt oftare än de andra barnen i studien.
– Överviktiga barn som blir mobbade kan därför sägas bära på en dubbel börda, som innebär att de ligger i riskzonen för att utveckla en negativ kroppsuppfattning.
– Eftersom negativa attityder mot överviktiga personer formas redan när barnen är små är det viktigt att försöka motarbeta dessa fördomar på ett tidigt stadium, menar Carolina Lunde.
Att barn och ungdomar har en negativ kroppsuppfattning kan få en rad allvarliga psykologiska konsekvenser. Det ökar risken för att utveckla ätstörningar och depression. Även överträningsbeteenden är relaterade till en negativ kroppsuppfattning. Att vara missnöjd med sitt utseende kan också begränsa barn och ungdomar i vardagslivet.
– Man kanske fokuserar så mycket på det man är missnöjd med i sitt utseende att man får svårt att tänka på annat. Att undvika situationer som får en att känna sig självmedveten och obekväm, till exempel att klä om inför skolidrotten, är också vanligt.
Carolina Lunde berättar att avhandlingstiteln ”Det människor säger fastnar” är ett direkt citat från en av ungdomarna som deltagit i en av studierna. De mest missnöjda ungdomarna vittnade om att föräldrar och jämnåriga gett dem många negativa kommentarer om utseendet.
– Det kan vara så att det är särskilt negativt för kroppsuppfattningen att bli mobbad och retad för utseendet under de tidiga tonåren när kroppen förändras mycket, påpekar Carolina Lunde.
Avhandlingens titel: What people tell you gets to you. Body satisfaction and peer victimization in early adolescence
För en e-publicerad version av avhandlingen gå till: http://hdl.handle.net/2077/19350
Fakultetsopponent: Professor Linda Smolak, Gambier, Ohio, USA
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 mars 2009, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska Institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Carolina Lunde, tel 031-7864266(arb.), 0708-288731(mob.)
e-post: carolina.lunde@psy.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos ann.backlund@psy.gu.se 150 kr (exkl. porto)
För att kunna vaska fram historiska uppgifter ur de starkt tendentiösa bibliska berättelserna om Jesus, och för att förstå hur detta historiska material kan ha tolkats i en antik judisk miljö, har Tobias Hägerland fått studera en mängd källtexter på olika språk – bland annat grekiska, arameiska, koptiska och etiopiska. Han bygger också vidare på den forskning om den historiske Jesus som idag bedrivs internationellt på gemensam vetenskaplig grund.
– Texterna som handlar om Jesus och syndaförlåtelsen är bra exempel på hur evangelierna väver samman historisk information med religiösa föreställningar och tolkningar, berättar Tobias Hägerland.
Jesu syn på förlåtelsen, som den framgår av textmaterialet, skiljer sig på en rad punkter från hur de första kristna tänkte om förlåtelse, och det talar för att det finns en historisk kärna i texterna. Å andra sidan är evangelisternas berättelse om hur meningsmotståndare till Jesus reagerar mycket negativt på hans agerande i frågan inte historiskt trovärdig i ljuset av andra judiska texter som handlar om mänsklig förmedling av förlåtelse.
Här visar en jämförelse med antik skolretorik hur de polemiska dragen i berättelsen kan ha föranletts av retoriska strategier snarare än av en historisk konflikt mellan Jesus och hans samtids skriftlärda.
I avhandlingen uppmärksammas ett par, tidigare delvis förbisedda, textställen hos tidigjudiska författare som verkar ge uttryck för föreställningen att profeter kunde förlåta synder – det vill säga förmedla förlåtelse från Gud till människor. Att den historiske Jesus uppfattades som profet, av sig själv och andra, är också en av Hägerlands slutsatser.
– Men knappast som vilken profet som helst, utan som ”Andens Smorde”, den sista och största profet som Gud enligt en vanlig uppfattning skulle sända till Israels folk. Som undergörare och förkunnare gick Jesus in i den rollen på olika sätt, bland annat genom att förkunna och förmedla förlåtelse.
Avhandlingens titel: Jesus and the Forgiveness of Sins. An Aspect of His Prophetic Mission.
Disputationen äger rum fredagen den 20 mars 2009 kl. 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor emeritus Birger Olsson, Lund
Avhandlingen kostar 150 kr och kan beställas från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: pernilla.josefson@rel.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Tobias Hägerland, 031-786 53 08, 031-795 65 14 tobias.hagerland@religion.gu.se
Hemsida: http://www.lir.gu.se/om-institutionen/personal/Doktorander/tobias-hagerland/
I dag kan du köpa en hemdator där hårddisken rymmer två terabyte. Den stora lagringskapaciteten, där två terabyte motsvarar två miljoner foton eller 600 000 mp3-låtar, är möjlig med hjälp av spinntronik, som utnyttjar elektroners magnetiska egenskaper för att skapa extremt snabb dataöverföring.
Datorer med spinntroniska arbetsminnen, MRAM, startar på ett ögonblick eftersom operativsystemet inte behöver hämtas från hårddisken utan ligger färdigt i arbetsminnet. Datorn är därmed i ständigt, energisnålt standbyläge – och kan förbli där i månader utan att batteriet tar slut. Det kommer till exempel att revolutionera tekniken i flygplanens ”svarta lådor”, där informationen kan bevaras säkrare och under längre tid.
Men spinntroniska oscillatorer kommer sannolikt att höja prestandan i allt från smarta mobiltelefoner, till trådlösa nätverk och radarteknik för bilar.
Forskare vid Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Everspin Technologies i USA har nu nått ett stort genombrott inom forskningsfältet.
I en studie som publiceras i tidskriften Applied Physics Letters har Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet, och hans kollegor för första gången lyckats generera frekvenser på över 46 gigahertz i spinntroniska oscillatorer – ett resultat som slår i taket på den tillgängliga mätapparaturen.
Genom att extrapolera resultaten är forskarna övertygade om att kunna generera frekvenser på över 65 gigaherts – vilket skapar helt nya möjligheter för trådlös datakommunikation i hemmet.
–Våra resultat visar att spinntroniska oscillatorer kan täcka flera oktaver inom gigahertzområdet. I princip innebär det att tidigare outnyttjade frekvensband kan öppnas för bredbandig trådlös kommunikation, till exempel strömmad HDTV och annan hemelektronik, säger Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet.
–Just bredbandigheten är mycket intressant för många radartillämpningar, och vi samarbetar här med företaget Sivers IMA i Kista som ser en stor potential i tekniken.
Spinntroniska oscillatorer kan också bli till stor nytta i trafiksäkerheten där de kan ingå i nästa generation bilradar.
–Där finns redan tekniken, men höga kostnader sätter stopp för en bredare användning. Spinntroniska oscillatorer kan reducera kostnaden till kanske en fjärdedel, vilket ger mycket större genomslagskraft för en teknik som bevisligen räddar liv i trafiken, säger Johan Åkerman.
Kontaktinformation
Kontakt:
Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet
0707-104 360
Fakta
En oscillator är en elektronisk krets som producerar en repeterande, elektronisk signal. En spinntronisk oscillator utnyttjar elektronernas magnetiska svängningar, och genererar en radiofrekvenssignal som kan kontrolleras med strömstyrkan – via en effekt som kallas spinnvridmoment. En avgörande fördel med spinntroniska oscillatorer är deras storlek: de kräver en area som är 100 miljoner gånger mindre än vad traditionella oscillatorer behöver.
Snabba och omfattande klimatförändringar har skett vid flera tillfällen tillbaka i tiden. Till exempel så karakteriserades den senaste istidsperioden (vilken varade mellan ca 115 000 och 11 500 år före nutid) av flera snabba och kraftiga svängningar i klimatet.
Dessa svängningar återkom i cykler av ca 1500 år och upptäcktes ursprungligen vid studier av iskärnor från Grönland i början av 1990-talet. Cyklerna började med en mycket snabb temperaturökning, under bara några år till några decennier, på så mycket som 8-16 grader Celsius över Grönland.
Linda Ampel har undersökt hur dessa snabba svängningar i klimatet påverkade ekosystem i ett område i kontinentala Europa. Studien bygger på analyser av sedimentkärnor från en igenvuxen sjö vid namn Les Echets i östra Frankrike och fokuserar på ett tidsintervall mellan 40 000 och 16 000 år före nutid.
Resultaten baseras på analyser av fossila kiselalger, diatoméer. Olika arter av diatoméer föredrar olika vattenförhållanden relaterade till fysiska och kemiska parametrar så som temperatur, salthalt, tillgång av näringsämnen, ljusförhållanden, vattendjup eller vilka typer av växtplatser som är tillgängliga. Dessa parametrar påverkas i sin tur av klimatet. Olika arter av diatoméer kan därför indikera hur vattenmiljön har förändrats som en konsekvens av klimatet tillbaka i tiden.
Diatoméanalysen av miljöarkivet från Les Echets tillsammans med ytterligare analyser av kemiska och biologiska parametrar så som innehåll av organiska material och pollenkorn från träd och andra växter som bevarats i sjön visar att ekosystemen i sjön och dess omgivning genomgick markanta förändringar under den senaste istiden som en konsekvens av dessa 1500-års cykler. Omställningen av ekosystemen som en konsekvens av de återkommande uppvärmningarna skedde så snabbt som på 50 till 200 år.
– Dessa resultat visar att ekosystem har förändras snabbt vid klimatförändringar bakåt i tiden, vilket talar för att snabba omställningar skulle kunna ske även i framtiden som en konsekvens av till exempel den globala uppvärmningen säger Linda Ampel.
Kontaktinformation
För ytterligare information
Linda Ampel, e-post linda.ampel@geo.su.se, tfn 08-674 75 95 eller mobil 070-366 32 82
Bildmaterial finns på diatoméer, landskapet i Frankrike och på Linda finns att ladda ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=59203.
– Enligt kulturellt betingade uppfattningar är det nödvändigt att ha söner, framförallt för att bli omhändertagen på ålderdomen. Det i kombination med de stora samhällsförändringarna leder till att flickorna väljs bort, säger Mattias Larsen, som undersökt problemet i den norra delstaten Himachal Pradesh.
Tidigare forskning har visat att aborter av oönskade döttrar i Indien blivit ett problem på senare år – trots påtagliga ekonomiska och sociala framsteg. Traditionellt har sönerna i Indien haft ansvar för att ta hand om föräldrarna när de blir gamla.
– Detta ”kontrakt” mellan generationerna är en fundamental social institution i Indien. Det binder samman generationer och formar stora delar av det sociala livet, säger Mattias Larsen.
Men i takt med den ekonomiska utvecklingen lämnar allt fler unga män jordbruken på landsbygden för städer med snabb ekonomisk utveckling. Och det gör också att en viktig del av det traditionella sociala skyddsnätet luckras upp. För att garantera en trygg ålderdom blir det ännu viktigare för föräldrar att ha en son som de vet kommer att ta hand om dem.
– De flesta av de nya ekonomiska möjligheterna utanför jordbruket gynnar unga män som blir mer och mer självständiga, vilket leder till att den traditionella överenskommelsen blivit alltmer ohållbar. För att rädda det enda tillgängliga alternativet till åldersförsörjning tvingas föräldrar paradoxalt nog att satsa mer på sina söner och att välja bort döttrarna, säger Mattias Larsen.
Den snabba ekonomiska utvecklingen även på landsbygden har i många fall inneburit större krav på hemgifter och ekonomiska insatser vid giftermål. Något som förstärker synen på döttrar som en börda.
– Även om man upplevt en snabb ekonomisk utveckling med ökat välstånd inom jordbruket så har kvinnors möjligheter till självbestämmande inte gått framåt. Det har inneburit att det uppstått hemgiftsproblem i byar där detta tidigare inte varit ett problem, säger Mattias Larsen.
Avhandlingen bygger på en undersökning i delstaten Himachal Pradesh i norra Indien. Mattias Larsen har jämfört åtta byar genom 55 intervjuer, 8 gruppdiskussioner och en enkät med 477 hushåll.
Avhandlingens titel: Vulnerable Daughters in Times of Change: Emerging Contexts of Discrimination in Himachal Pradesh, India
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19119
Fakultetsopponent: Professor Ravinder Kaur, IIT Delhi, Indien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13:e Mars 2009, kl. 13.15, Hörsal 220, Annedalsseminariet
Campus Linné, Seminariegatan 1, Göteborg,
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Mattias Larsen, tel: +43 6764903038
e-post:.mattias.larsen@globalstudies.gu.se
De mest aktiva vulkanerna i världen har särskilda observatorier, som övervakar dem för att kunna slå larm och evakuera människorna runt omkring vid ett hotande utbrott. Observatorierna bevakar flera olika parametrar, främst seismisk aktivitet. Nu har 17 observatorier fått en ny parameter som underlättar deras arbete – vulkanens utsläpp av gasen svaveldioxid.
– Att gasutsläppet ökar kan betyda att magman stiger inne i vulkanen, säger Mattias Johansson vid Institutionen för Radio- och rymdvetenskap på Chalmers. Om man lägger denna information till de andra parametrarna går det att göra bättre riskbedömningar på observatorierna.
Den utrustning han har arbetat med mäter hela den gasmängd som släpps ut, medan de flesta andra metoder för gasmätning bara kan ange gaskoncentrationen vid en viss punkt. Detta möjliggörs genom att man placerar två eller fler mätinstrument på olika ställen runt vulkanen, och sedan lägger samman informationen som de samlar in.
Mycket av chalmersforskarnas arbete har gått ut på att göra utrustningen tillräckligt automatisk, robust och energisnål för att den ska kunna användas i den ogästvänliga miljön runt vulkaner, i fattiga länder med dålig infrastruktur.
– Jag har främst arbetat med den mjukvara som krävs för bearbetning och presentation av mätresultaten, säger Mattias Johansson. Bland annat har jag skapat ett program som analyserar insamlade data, beräknar utflödet av gas och presenterar informationen som en enkel graf på en datorskärm, som observatoriepersonalen bara kan slänga ett öga på för att få veta hur mycket svaveldioxid vulkanen släpper ut för tillfället.
Han har också varit med och installerat utrustningen på två av vulkanerna, Etna i Italien och San Cristobal i Nicaragua. Inom projektet Novac, där hans forskning ingår, kommer totalt 20 vulkaner att förses med mätutrustningen från Chalmers.
Även de globala klimatmodellerna kommer att kunna förbättras när chalmersforskarna får kontinuerliga rapporter om hur mycket svaveldioxid de 20 mest aktiva vulkanerna släpper ut.
– Svaveldioxid ombildas i atmosfären till sulfatpartiklar, och dessa partiklar måste tas med i klimatmodellerna för att de ska bli rättvisande, säger docent Bo Galle, som är handledare för avhandlingen. Vulkaner är en väldigt viktig källa till svaveldioxid. Till exempel släpper enbart Etna ut ungefär tio gånger mer svaveldioxid än hela Sverige.
De metoder som Mattias Johansson har tagit fram kan dessutom användas för att mäta de totala utsläppen av luftföroreningar från en hel stad. Kina har redan köpt in utrustning, som de nu använder för att undersöka föroreningssituationen i megastaden Peking.
Avhandlingen ”Application of Passive DOAS for Studies of Megacity Air Pollution and Volcanic Gas Emissions” försvarades den 5 mars.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mattias Johansson, Optisk fjärranalys, Institutionen för radio- och rymdvetenskap, Chalmers tekniska högskola
tel 031-772 15 89
mattias.johansson@chalmers.se
Av 6 300 patienter i Östergötland som fick en sådan ordination hade 52 procent ökat sin fysiska aktivitetsnivå efter ett år. Andelen inaktiva hade minskat från 33 till 20 procent.
– Hälften av patienterna följde ordinationen. Det är en bra siffra eftersom det handlar om att ändra sina levnadsvanor. Följsamheten när det gäller läkemedel ligger på samma nivå, säger Matti Leijon, folkhälsovetare som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling.
Fysisk aktivitet på recept, FaR, började tillämpas i stor skala i samband med kampanjen ”Sätt Sverige i rörelse” 2001. Ett par vårdcentraler i Östergötland, Kisa och Vadstena, hade då prövat metoden i ett tiotal år.
Syftet var främst att stödja människor som har svårt att komma igång med den motion de behöver.
– De som vill ha stöd är också de som är i störst behov av fysisk aktivitet. Genom att skriva ett recept kan man ge råd som är specifika för patienten, allt från lugna promenader till styrketräning, säger Matti Leijon.
I hans studie av de 6 300 primärvårdspatienter som fick en FaR-ordination under 2004 och 2005 var två tredjedelar kvinnor och hälften i åldern 45-64 år. Hälften fick ordination på en vardagsaktivitet, och bland dessa var följsamheten klart högre än hos dem som ordinerades träning utanför hemmet.
– Vi har nu en bra grogrund för att utveckla våra metoder och göra FaR ännu effektivare, och integrera olika levnadsvanor med varandra: fysisk aktivitet, tobak, alkohol och mat, säger Matti Leijon.
Avhandlingen Activating people – physical activity in the general population and referral schemes among primary health care patients in a Swedish county läggs fram onsdag 11 mars 2009 kl 13.00 i Aulan, Hälsans hus, Campus US, Linköping. Opponent är docent Bernt Lindahl, Umeå.
Kontaktinformation
Kontakt:
Matti Leijon 0706-699351, matti.leijon@liu.se
Livmoderhalscancer orsakas av långvarig infektion av humant papillomvirus (HPV). Långt ifrån alla kvinnor som infekteras utvecklar cancer, och varför vissa kvinnor löper högre risk än andra förklaras delvis av gener. Emma Ivansson, som ingår i professor Ulf Gyllenstens forskargrupp vid institutionen för genetik och patologi, visar i sin avhandling bland annat att det finns ett samband mellan allergi och livmoderhalscancer
– Vi såg att kvinnor med allergiska söner löpte mindre risk att få livmoderhalscancer. Detta tolkar vi som att gener som ökar risken för allergi kan verka skyddande mot livmoderhalscancer, berättar hon.
Emma Ivansson har också hittat en koppling mellan variation i vissa specifika gener som påverkar immunförsvaret och risken för livmoderhalscancer.
– Det stödjer vår teori att immunförsvaret spelar en roll. Vi tror att ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa HPV-infektionen, desto lägre blir cancerrisken.
Syftet med den gynekologiska hälsokontroll där cellprov tas från livmoderhalsen är att upptäcka och behandla cellförändringar som är förstadier till livmoderhalscancer. Varje år diagnostiseras 30 000 svenska kvinnor med cellförändringar. Nu införs också vaccinering mot HPV.
– Det är viktigt att komma ihåg att vaccinering inte skyddar mot alla virustyper som kan ge cancer, och att det bara är verksamt för kvinnor som inte tidigare infekterats. Detta innebär att även vaccinerade kvinnor absolut ska delta i hälsokontrollen, säger Emma Ivansson.
Hennes avhandling understryker att genetisk variation i immunförsvaret har betydelse för risken att utveckla livmoderhalscancer, men arbetet med att hitta genetiska riskfaktorer går vidare.
– Vi har nu hittat vissa gener som spelar roll, men det finns mycket kvar att upptäcka. Livmoderhalscancer är en komplex sjukdom som påverkas av många olika gener i samspel med miljöfaktorer. Totalt sett orsakas 15 procent av all cancer av olika virus, så all kunskap om hur virus kan ge cancer och varför vissa människor är känsligare än andra är värdefull, säger Emma Ivansson.
Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor, och drabbar en halv miljon kvinnor årligen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Emma Ivansson, 018-471 49 69, 073-332 99 72, e-post: Emma.Ivansson@genpat.uu.se
Victoria Carlsson Wahlgren är gymnasielärare på Brinellgymnasiet i Nässjö och är också verksam som genuspedagog i Nässjö kommun. Sedan 2003 har hon på halvtid bedrivit doktorandstudier vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Hur ska jämställdhetsarbetet i gymnasieskolan fungera för att elever i gymnasieskolan ska bemötas på ett jämställt sätt, oberoende av kön?
Bakgrunden till studien är det påtalade problemet att elever i gymnasieskolan inte bemöts likvärdigt. Flera studier visar att elevernas kön påverkar lärarnas förhållningssätt och vilka betyg eleverna får.
Victoria Carlsson Wahlgren har undersökt hur man genom ett genuspedagogiskt arbetssätt kan förändra de genusnormer och strukturer som finns i gymnasieskolan.
Avhandlingens resultat visar att det är möjligt att föra in genuspedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan. Det mest effektiva sättet att förändra gymnasieskolan är att lärare handleds i arbetslag för att ändra attityder, förhållningssätt och invanda normer.
Detta kommer att ta tid eftersom det finns ett stort motstånd från lärare, skolledningar och kommuner för detta genuspedagogiska arbetssätt.
Avhandlingen har handletts av professor Tomas Kroksmark vid Högskolan för lärande och kommunikation och docent Pia Williams vid Göteborgs universitet.
Fakultetsopponent är Professor Tiina Rosenberg, verksam vid Lunds universitet.
Disputationen äger rum fredagen den 13 mars 2009 kl. 09.15 i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Kontaktinformation
Victoria Carlsson Wahlgren, tfn 0380-51 86 30 (arbete), eller mobil 076-1070370
victoria.carlsson-wahlgren@brinell.nassjo.se
Professor Tomas Kroksmark, tfn 036-10 14 76 (arbete) eller mobil 070-832 18 44
tomas.kroksmark@hlk.hj.se
Leg apotekare Daniel Röshammar har i sin avhandling studerat optimal användning av vissa läkemedelssubstanser som används vid hiv och malaria.
Han har bland annat analyserat data från 121 friska försökspersoner från Uganda med hjälp av en matematisk, så kallad farmakometrisk, modell och upptäckte då att både kön och genetiska skillnader mellan individer påverkar kroppens omsättning av substansen efavirenz, som ingår i vissa hiv-läkemedel.
Ytterligare undersökningar av 74 hiv-patienter från Zimbabwe visade att en sänkning av den dagliga dosen från 600 till 400 mg efavirenz kan minska risken för biverkningar hos drabbade som har en genetiskt sämre förmåga att bryta ner substansen.
– De många hiv-patienter som behandlas med efavirenz bör testas genetiskt med hjälp av ett blodprov innan dosen fastställs. Detta gäller i synnerhet i Afrika, där andelen patienter med nedsatt nedbrytningsförmåga är större än på övriga håll, säger Daniel Röshammar.
Efter upprepade mätningar av läkemedelskoncentrationer och virusnivåer i 239 tidigare obehandlade skandinaviska hiv-patienter användes en liknande modell för att studera den sjukdomsbromsande effekten av hiv-läkemedel.
En behandling där efavirenz kombinerades med andra läkemedelssubstanser beräknades vara effektivare än två andra vanliga kombinationsbehandlingar.
– Den utvecklade modellen kan i framtiden användas för att förutspå när och varför behandlingen mister sin effekt i enskilda patienter, säger Daniel Röshammar.
Därutöver tillämpades en modell för att beskriva hur nedbrytningen av malarialäkemedlet artemisinin ökar och läkemedelskoncentrationerna minskar när patienten tar det.
När artemisinin gavs till 97 patienter i Vietnam utan tillägg av andra läkemedel drabbades ungefär 37 procent av patienterna av återfall, men det kunde enligt modellen inte enbart förklaras av låga läkemedelskoncentrationer.
Piperakin, ett annat malarialäkemedel, skulle kunna vara en lämplig partner till artemisinin vid malaria. Efter en undersökning hos 12 vietnamesiska försökspersoner uppskattades dock piperakin vara kvar i otillräckliga mängder vilket ökar risken för att malariaparasiten utvecklar resistens.
–Forskningen visar att farmakometriska modeller kan anpassas till patientdata för att förstå förhållandet mellan läkemedelskoncentration, effekt och sjukdomsförlopp samtidigt som variationen mellan olika patienter, beroende på vikt, ålder, kön, gener, sjukdom och andra läkemedel, tas i beaktande. Dessa verktyg förväntas bli viktiga stöd i kampen mot hiv och malaria, säger Daniel Röshammar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Applied Population Pharmacokinetic/Pharmacodynamic Modeling of Antiretroviral and Antimalarial Drug Therapy
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg apotekare Daniel Röshammar, telefon: 0733-92 46 02, e-post: daniel.roshammar@pharm.gu.se
Handledare:
Professor Michael Ashton, telefon: 031-786 34 12, e-post: michael.ashton@pharm.gu.se
Mycket av vården vid ett hospice kretsar runt kroppen, att lindra symtom och att hjälpa patienterna, eller gästerna som personalen kallar dem, med dagliga göromål. Därför är kroppslig kontakt ett centralt tema.
Att ta i ömtåliga, värkande kroppar med varsamma händer, att ge en smekning, hålla en hand eller ge en försiktig kram är enligt personalen viktiga beståndsdelar i en god vård. Samtidigt är målsättningen att patienterna ska kunna leva så normalt som möjligt.
– Det är oerhört viktigt för patienterna att känna att de har inflytande över sin situation, och därför krävs det att personalen är lyhörd för hur patienterna själva vill ha det, säger Inga-Lill Källström.
Trots att både patienter och personal lever i dödens närhet, är det ofta livet som står i fokus.
– Det patienter som jag intervjuade talade inte om döden med mig, utan om sina liv, och även om hur framtiden skulle bli för de anhöriga. De försökte på olika sätt skapa mening i den sista tiden av livet och att ville få möjlighet att ägna sig åt det som de tyckte var viktigt.
Personalen, å sin sida, har lärt sig att hantera de många mötena med döden, och Inga-Lill Källström beskriver deras vardag som ”både skratt och tårar”. Även om det är tungt för alla i början, har de under årens lopp lärt sig att leva nära döden, och upplever att de har fått en förändrad syn på livet.
– Det har blivit väldigt påtagligt för dem att livet är här och nu, och alla berättar på olika sätt att de har omprioriterat sina värderingar om vad som är viktigt i livet. Om man vill uppfylla sina drömmar och önskningar måste man göra det nu, medan man fortfarande kan det.
Inga-Lill Källström berättar också om den yrkesstolthet som finns bland personalen, och tillfredsställelsen att kunna ge någon bästa möjliga livskvalitet under den korta tid som finns kvar av livet.
– Personalen upplever relationerna med patienter och anhöriga som emotionellt givande och känner att de får mycket tillbaka från dem.
– Att vårda döende patienter under lång tid behöver inte innebära att man tappar engagemanget för den enskilde patienten. Det går att hitta strategier som gör att man kan hämta kraft i att möta andras död, konstaterar Inga-Lill Källström.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Inga-Lill Källström, 019-30 36 81 eller 073-952 37 30.
Studien grundar sig på statistik från tre nationella enkätundersökningar gjorda av Socialstyrelsen 1987. Statens folkhälsoinstitut 1994 och av Umeå universitet 2003. Frågorna handlade om attityder, åsikter och tobaksbruk bland tonåringar i hela landet. Totalt svarade 13 500 personer i åldrarna 13, 15 och 17 år. Huvudresultatet är att tonåringar idag är mer positivt inställda till sina föräldrars försök att hindra dem från att röka – oavsett om ungdomarna röker eller inte. Det mest effektiva som föräldrar kan göra i detta sammanhang är att avråda från rökning och försöka övertala ungdomarna att låta bli, att inte röka själva samt att inte tillåta att tonåringarna röker hemma. Yngre tonåringar var i allmänhet mer positiva till den typen av ingripanden än äldre.
Andelen rökare bland de tillfrågade låg på 8 procent både 1987 och 1994 men minskade till hälften i enkäten 2003. Denna minskning anses bero på flera faktorer, bl.a. skärpt lagstiftning mot tobaksbruk och den minskade toleransen mot rökning i samhället.
Användandet av snus var relativt konstant vid de tre undersökningstillfällena. Färre tonåringar trodde att deras föräldrar skulle bekymra sig över detta, troligen utifrån en allmän uppfattning om att snusning är en mindre hälsorisk än rökning. Föga överraskande visade det sig att äldre ungdomar snusade i större utsträckning än yngre.
Huvudansvarig för artikeln, som publiceras i tidskriften BMC Public Health, är Maria Nilsson, doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Medförfattare är Lars Weinehall, Erik Bergström, Hans Stenlund och Urban Janlert vid samma enhet, epidemiologi och folkhälsovetenskap.
— Det faktum att ungdomar blivit mer positiva till sina föräldrars försök att avstyra rökning är uppmuntrande, säger Maria Nilsson. Våra fynd motsäger tydligt uppfattningen att tonåringar inte skulle bry sig om föräldrarnas attityder till rökning.
För mer information, kontaktat Maria Nilsson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, tel. 090-785 33 43, e-post maria.nilsson@vll.se
Referens: M Nilsson, L Weinehall, E Bergström, H Stenlund, U Janlert: ”Adolescent’s perceptions and expectations of parental action on children’s smoking and snus use; national cross sectional data from three decades”, BMC Public Health.
Det är sedan tidigare känt att doftämnen, så kallade feromoner, kan spela stor roll i djurens sexliv. När en insektshona vill locka till sig en hane för att para sig sänder hon ut doftämnen som hanarna kan uppfatta på långa avstånd. Men även hanar har dofter som i olika grad tilltalar honor.
Ekologer vid Lunds universitet har sedan många år en omfattande forskning kring just hur djur använder feromoner. Doktoranden Jean-Marc Lassance och professor Christer Löfstedt på avdelningen för kemisk ekologi har i en ny undersökning studerat hur feromoner påverkar valet av partner hos en fjärilsart som heter majsmott.
Majsmott är små fjärilar med ett vingspann på 2-3 centimeter. Arten har en naturlig utbredning i södra och mellersta Europa, men har även påträffats i Sydsverige. Den är ofta ett svårt skadedjur, särskilt på majs.
Genom att förstå dess livscykel och hur den förökar sig, och med hjälp av artens egna doftämnen istället för kemiska gifter, kan man minska skadorna på grödan.
Men forskningen kring majsmotten har även fått Lassance och Löfstedt att fundera kring om doftämnena bidrar till utvecklingen av nya arter.
De båda Lundaforskarna har analyserat doftämnenas sammansättning och även arvsmassan hos fjärilshanar från bland annat Frankrike, Ungern och Slovenien och upptäckt att hanarnas feromoner skiljer sig åt. De manliga majsmotten i Frankrike luktar annorlunda än fjärilshanarna i Ungern.
Lundaforskarna har visat att honorna via doftämnena kan urskilja var hanarna kommer ifrån, deras ålder och kanske även hur bra gener de har vad gäller parning och förökning. Lassance och Löfstedt menar att feromonskillnader kan vara en kraft som driver evolutionen bland fjärilar.
Honorna bland de undersökta majsmotten verkar föredra äldre hanar som producerar ett särskilt, typiskt feromon. Detta partnerval ökar isoleringen mellan majsmott från olika områden, vilket i sin tur kan driva på utvecklingen mot att det skapas nya arter.
– Våra forskningsresultat kan ändra förståelsen för doftämnenas roll i arters utveckling, säger Jean-Marc Lassance. Vi visar hur hanars och honors doftproduktion styrs av samma gener och hur de använder liknande feromoner i en kemisk dialog under parningen.
Forskarnas undersökning publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften BMC Biology.
Läs mer om doft och lukt i FOrskning.se:s tema Doft
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jean-Marc Lassance, tel 046-222 20 84 eller Christer Löfstedt, tel 046 – 222 93 38 (jean-marc.lassance@ekol.lu.se eller christer.lofstedt@ekol.lu.se)
Artikeln, som publiceras i USA:s vetenskapsakademis tidskrift PNAS, handlar om hur flugan försvarar sig mot parasiter som lägger ägg i flugans larver. Fluglarven mobiliserar då särskilda blodceller som kapslar in parasiten och ofta lyckas döda den. Frågan är varifrån fluglarven kan rekrytera dessa försvarsstyrkor.
Tidigare har intresset varit riktat mot ett särskilt blodbildande organ som finns hos fluglarven, ett slags motsvarighet till människans benmärg. Nu visar forskarna i stället att försvarscellerna kommer från en mer primitiv grupp celler direkt under huden.
Att blodcellernas ursprung nu är känt betyder att det blir möjligt att även ta reda på hur de aktiveras för att angripa parasiter.
Resultaten har direkt betydelse för människan. Innan kroppen har hunnit bygga upp immunitet mot en ny sjukdom är vi helt beroende av en ofullständigt känd del av immunförsvaret, den s.k. medfödda eller naturliga immuniteten (eng. ”innate immunity”).
Samma försvar finns även hos insekter och i bananflugor har det visat sig särskilt lätt att studera. Därför har bananflugan Drosophila blivit ett populärt försöksdjur när det gäller att utforska också människans grundläggande försvar mot olika sjukdomsframkallande organismer.
Samarbetet bakom upptäckten påbörjades när ungrarna István Andó, Éva Kurucz och Barbara Laurinyecz arbetade som gästforskare i Dan Hultmarks forskargrupp vid dåvarande Umeå centrum för molekylär patogenes (UCMP). Projektet har sedan fullföljts av Istvan Ando och hans medarbetare i Ungern tillsammans med Jesper Kronhamn och Dan Hultmark, numera vid Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet.
Ytterligare upplysningar: Professor Dan Hultmark, institutionen för molekylärbiologi,
tel. 090-785 67 78,
e-post dan.hultmark@ucmp.umu.se
Referens: R Márkus; B Laurinyecz; E Kurucz; V Honti; I Bajusz; B Sipos; K Somogyi; I Andó, J Kronhamn, D Hultmark: ”Sessile hemocytes as a hematopoietic compartment in Drosophila melanogaster”. PNAS Online Early Edition, March 2-6, 2009.
I avhandlingen har FET-familjen av gener undersökts. Det är en grupp av tre gener som förekommer i förändrad form i flera olika elakartade mjukdelstumörer och leukemier.
I sjukdomarna hittas FET-generna som så kallade fusionsgener där delar av två olika gener har smält samman till en. Fusionsgener ger upphov till abnorma fusionsproteiner som ibland kan omvandla normala celler till cancerceller.
Människokroppen är uppbyggd av en mängd olika specialiserade celltyper som nervceller, fettceller och tarmceller. Dessa bildas då stamceller förökar sig och gradvis mognar ut längs olika utvecklingsbanor. När något går fel i denna process kan cancer uppstå.
Studien visar att aktiviteten hos FET-familjens gener minskar när celler mognar ut och generna tros därför spela en roll under en cells mer stamcellslika stadier. När fusionsgener som innehåller FET-gener uppkommer blir cellernas normala utmognad blockerad. Resultatet blir en cancercell med stamcellslika egenskaper som kan föröka sig okontrollerat.
– Vi fann även att FET-generna är inblandade i cellens svar på yttre och inre stress samt när celler sprider ut sig. Förändringar i sådana processer är vanligt förekommande i cancerceller, säger Mattias Andersson.
Vanligtvis krävs det skador i flera olika gener för att cancerceller ska utvecklas och det tar därför lång tid. Eftersom FET-generna är involverade i flera av cellens normala processer tros de i förändrad form parallellt påverka flera av de kontrollsystem som hindrar en vanlig cell från att bli en cancercell. Detta kan ge upphov till en snabb cancerutveckling och vara anledningen till att tumörer med FET-fusionsgener ofta hittas hos barn och unga vuxna.
– Genom att studera de normala FET-generna har vi fått en ökat förståelse för vad som kan gå fel i cancerceller som har förändringar i dessa gener. Sådan kunskap kan på sikt leda till nya behandlingsmetoder av de tumörsjukdomar som innehåller FET-fusionsgener, säger Mattias Andersson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin Avhandlingens titel: FET proteins in cancer and development
Avhandlingen försvaras fredagen den 6 mars, klockan 9.00, föreläsningssalen, Patologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Ehrenströmsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Mattias Andersson, telefon: 031-342 29 28, e-post: mattias.andersson@llcr.med.gu.se
Handledare:
Professor Pierre Åman, telefon: 031-342 28 42, e-post: pierre.aman@llcr.med.gu.se
– Immunförsvaret är en stor och viktig del av oss själva och de dendritiska cellerna har stor betydelse för aktiveringen av immunförsvaret, säger Linda Andersson. En uppgift för immunförsvaret är att skydda kroppen mot infektioner. De dendritiska cellerna har en unik förmåga att ta upp prov från sin omgivning och behandla materialet, genom s k endocytos. I min studie har jag undersökt vad som påverkar de dendritiska cellernas endocyterande förmåga.
För att studera de dendritiska cellernas endocytosförmåga har Linda Andersson använt sig av zeolitpartiklar, genom vilka olika biomolekyler förs in i cellen. Genom zeoliterna kan man sedan följa olika vägar och vad som sker inuti cellen.
– Resultatet visar att zeoliter är ett användbart verktyg för att studera endocytos och att det finns skillnader mellan olika dendritiska celler, säger Linda Andersson. En metod har utvecklats för att studera de tidiga händelserna i cellernas endocytosmekanism. Nu kan man gå vidare och se på andra processer och andra typer av celler.
Zeoliter är en typ av kiselpartiklar som har egenskapen att på ett enkelt sätt binda olika typer av molekyler, t ex antikroppar och andra proteiner. Typen av molekyl och molekylernas laddningar och mängd påverkar cellernas endocytosförmåga.
Dendritiska celler förekommer på olika ställen i kroppen, t ex i hud, slemhinnor, mjälten och cirkulerande i blodet. Linda Andersson har valt att studera de celler som finns i blodet. I hennes studie har dendritiska celler från blodet jämförts med dendritiska celler som framtagits in vitro, dvs från en odling i en artificiell miljö. Dendritiska celler är ovanligt förekommande i blodet. Genom in vitro-odling kan man på ett enkelt sätt få fram många dendritiska celler.
– Skillnaderna i endocytosförmåga mellan dessa två typer av celler var stora, säger Linda Andersson. Det är viktigt att poängtera eftersom in vitro-celler används bland annat för att utveckla nya vacciner. Cellerna från blodet var bättre på att ta upp partiklar medan in vitro-cellerna var bättre på att ta upp proteinaggregat och lösliga molekyler.
Linda Anderssons avhandling bidrar till en ökad förståelse för hur de viktiga dendritiska cellerna fungerar.
– Jag hoppas att den metod som utvecklats i min studie kan användas för att generera mer kunskap om vägarna för endocyterat material och de dendritiska cellernas förmåga att känna igen och ta upp kroppseget respektive främmande material, säger Linda Andersson.
Avhandlingens titel: Endocytosis by human dendritic cells
Avhandlingens författare: Linda Andersson, Malmö högskola
Fakultetsopponent: Professor Hans Tapper, Lunds universitet
Tid och plats för disputationen: lördag 7 mars 2009 kl 10.00 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
Text och foto: Mikael Matteson
Kontaktinformation
Linda Andersson, tel 040-665 79 57, 0704-94 33 31
e-post: linda.andersson@mah.se
Avhandlingen distribueras av Holmbergs i Malmö AB, tel 040-660 66 00 Hemsida: www.holmbergs.com
