– Lärare ges inte den auktoritet som borde gå hand i hand med ansvaret för att nå målen, säger Agneta Knutas.

Skolan ska leva upp till mål som lokal variation och mångfald, samtidigt som det finns krav på demokrati och att alla måste göra lika. Det kan handla om till synes enkla saker.

Om lärarna till exempel vill dela en klass i ett ämne för att kunna möta olika behov hos eleverna, stoppas det av skolledningen med hänvisning till regeln att alla ska arbeta på samma sätt.

– Lärarna befinner sig i ett spänningsfält där det egna uppdraget och den egna kreativiteten hamnar på kollisionskurs med de nationella och lokala direktiven, säger Agneta Knutas.

De olika nivåerna kommun, skola, ledningsgrupp och lärarlag har alla ett finger med i spelet. Ledningsgrupper introducerades för att göra skolan till en enhet. De ska förhindra att det bildas “skolor i skolan” och slå vakt om att alla ska göra lika.

Lärarna organiserades i lärarlag i och med skolreformerna på 1990-talet. De lägger mycket tid på att diskutera och vända och vrida på problemen de ser, men ändå är det ofta de inte får sista ordet i frågan.

– Min studie visar att ledning och organisation bryter in och fattar beslut i frågor som lärare i laget har fått mandat att råda över, säger Agneta Knutas.

Lärarnas engagemang går till spillo när besluten tas någon annanstans i organisationen.

Kontaktinformation
Kontakt: Agneta Knutas +47 73 551368

Studien har genomförts på uppdrag av Svensk Biblioteksförening, som i samband med biblioteksdagarna 2007 hörde talas om professorerna Tom Wilson och Elena Maceviciutes idé att använda sig av Delfimetoden (ett verktyg för att formulera och rangordna olika forskningsområden) för forskning inom biblioteksområdet.

– Tom Wilson och jag har länge haft idén att göra en studie utifrån vad fältet vill att man ska bedriva forskning kring när det gäller biblioteksområdet. När Tom presenterade idén under biblioteksdagarna nappade Svensk Biblioteksförening, berättar Elena Maceviciute som tillsammans med Tom Wilson är verksam vid Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan.

Utöver de två arbetade även universitetsadjunkterna Inga Lallo och Maria Lindh med studien.

Totalt deltog 91 yrkesverksamma bibliotekarier från hela landet och dessa representerade olika bibliotekssektorer; skol-, special-, folk- , läns- och regionbibliotek samt akademiska bibliotek.

– Vi ville inte få en statistisk representation från alla bibliotekskategorier, utan vår önskan var att få lika många experter, det vill säga bibliotekarier, från alla kategorierna och det lyckades vi med, berättar Elena Maceviciute.

Studien genomfördes i form av en något modifierad Delfistudie i flera etapper och inleddes av en enkät som skickades ut vid två tillfällen. I enkäterna fick experterna ranka olika forskningsfrågor som är viktiga  just för deras praktiska verksamhet. Dels rankades frågor som är viktiga idag och dels vad de tycker är viktigt i framtiden.

– Studiens inriktades på att nå konsensus i expertgruppen, vilket var spännande eftersom olika frågor inte är lika viktiga för olika bibliotekstyper, förklarar Elena Maceviciute.
Det var en krävande enkät, med drygt 60 frågor att svara på första gången och 40 frågor i andra. Vid det andra enkättillfället hade forskargruppen bakom studien sållat bort de frågor som experterna i första svarsomgången prioriterat som minst intressanta att utforska.

– Vi var förvånade över att vi fick så hög svarsfrekvens eftersom enkäterna krävde mycket tid och engagemang. 86 procent svarade på första enkäten och 74 procent på den andra, säger Elena Maceviciute.

När enkätstudien var klar kallades experterna till en workshop i Göteborg, där de under en heldag diskuterade och prioriterade bland de 14 olika ämnen som rankats högst, exempelvis ”Biblioteks betydelse för lärandet”, ”Nya digitala mediers roll i vetenskap och forskning” och ”Bibliotekens förändrade roll i samhället. Nya funktioner, nya mål, nya roller, nya tjänster”.

Målet med workshopen var att komma fram till en tio-i-topplista över viktigaste forskningsfrågorna.

Poäng med att låta experterna ranka och prioritera bland forskningsfrågor är flera, menar Elena Maceviciute.

– Dels låter det oss få en uppfattning om vilka olika forskningsprojekt och forskningsfrågor som kan vara värdefulla för den praktiska verksamheten och dels låter det oss få en uppfattning om hur biblioteken ser på forskningsbehoven under de närmaste 3-5 åren. Dessutom kan fältets svar på vad som är viktigt för dem jämföras med den forskning akademin bedriver idag – är den relevant för yrkespraktiken?

Resultaten från studien visar att högst upp på rankinglistan över viktiga områden att undersöka hamnar forskning som stödjer utveckling av biblioteksservice men också bibliotekens förändrade roll i samhället.

Bibliotekens betydelse för lärande och utveckling av bibliotekstjänster för barn och ungdomar i den digitala åldern hamnar också högt upp. Längre ned hamnar nya digitala mediers roll i vetenskap och forskning samt att studera effekten av biblioteks- och informationsservice.

– Resultatet från vår studie stödjer oss som forskare i att det är relevant för fältet vad vi på Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan gör redan nu. Vi bedriver idag forskning inom många av de forskningsfrågor som fältet prioriterade på tio-i-topplistan, exempelvis när det gäller bibliotekens förändrade roll eller forskning om litteratur och läsning. Även inom området digitala medier pågår forskning, säger Elena Maceviciute och fortsätter:

– Men det är viktigt att poängtera att forskningen inte bara måste syssla med det som är intressant just nu forskningen ska även blicka framåt och bland annat titta på det som inte prioriterades av experterna eller prioriterades bara i en bibliotekssektor.

Elena Maceviciute menar att i studien framkommer det att bibliotekarierna i ganska hög omfattning tror att det måste vara systemutvecklare eller andra tekniskt inriktade yrkesgrupper som forskar kring teknikutvecklingen.

– Men det är också viktigt att vi beforskar teknikutvecklingen ur vårt perspektiv, ur användarperspektivet.

Resultaten från studien är också tänkta att användas för att utveckla agendan för biblioteksforskning i Sverige.

– Vi behöver en samlad nationell biblioteksforskningspolitik i Sverige. Som ett exempel kan nämnas att när vi söker forskningsmedel för forskning inom biblioteksområdet konkurrerar vi med forskningsprojekt inom media- och kommunikationsvetenskap, som är ett enormt stort område. En förhoppning med vår rapport är att visa vikten av att det bedrivs forskning inom området biblioteks- och informationsvetenskap och trycka på regeringen att äska medel till biblioteksforskning i större utsträckning än idag, menar Elena Maceviciute.

Kontaktinformation
Elena Maceviciute, professor vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan
E-post: elena.maceviciute@hb.se
Tfn: 033-435 43 55

– Det krävs en introduktion för sjuksköterskor liknande den AT-tjänst läkare har eller någon annan form av traineeprogram. Det är resurskrävande och kostar pengar men det skulle vara en investering för framtiden, säger Ulla Ohlsson.

Oron bland nyexaminerade sjuksköterskor över att inte klara vissa praktiska delar av arbetet är stor. De nyutbildade sjuksköterskorna ger uttryck för att de inte fått tillräckligt med praktisk träning för att känna sig trygga i sin roll.

Till viss del löser sig problemen som de är oroliga för när de väl är på plats. Till exempel känner ingen av de intervjuade sjuksköterskorna som ingår i Ulla Ohlssons studie att de blir ifrågasatta om de saknar praktisk erfarenhet av ett visst moment, utan de får hjälp att lära sig att utföra det.

Under första året i yrket upplevs flera olika arbetsuppgifter problematiska. Framför allt är det uppgifter som att samordna vård av patienter, agera i akutsituationer och att gå rond som är problematiska. Utan tillräcklig erfarenhet blir pressen från läkare och andra kollegor ibland för stor.

Dagens akademiska utbildning innebär att teoretiska och praktiska former av kunskap ska integreras för att ge studenterna möjligheten att utveckla både ett vetenskapligt förhållningssätt och relevant yrkeskompetens.

– Det är en bra utbildning vi har i dag. Jag föredrar den akademiska utbildningen i jämförelse med den tidigare yrkesutbildningen, säger Ulla Ohlsson.

Blivande sjuksköterskor studerar omvårdnadsteori, medicinsk vetenskap och beteendevetenskap som hjälper dem i mötet med patienter. Men samtidigt har de inte lika mycket praktisk erfarenhet som tidigare och inget helhetsperspektiv på sjuksköterskans funktion och arbetsuppgifter.

– En introduktion eller någon form av mentorskap för alla sjuksköterskor skulle ge alla samma chans att komma in i arbetet. I nuläget beror det arbetsplatsen man börjar på. En del får tid på sig att successivt komma in i arbetet medan andra får klara sig själva direkt, säger Ulla Ohlsson.

Hon hoppas att hennes forskning kan bidra till att förbättra övergången från studerande till yrkesverksam och hon anser att i den bästa av världar betraktas övergången som en gemensam angelägenhet för både utbildningssamordnare och de arbetsgivare som anställer nyutbildade sjuksköterskor.

Kontaktinformation
Ulla Ohlsson 0730 611 703

– De privata och kooperativa alternativen låter den enskilde sköta mer av de dagliga uppgifterna och det verkar brukarna uppskatta, säger Magnus Roos, forskare i psykologi och författare till avhandlingen.

I mitten av 90-talet infördes en ny lag om rätt till ersättning för personlig assistans. Enligt lagen kan personer som får stöd för personlig assistans välja mellan att överlåta det formella arbetsgivaransvaret på kommunen eller alternativa assistansanordnare, oftast privata företag eller kooperativ. Försäkringskassan betalar ut ett visst belopp per beviljad assistanstimme.
– Förenklat skulle man kunna säga att den funktionshindrade får en check av staten med vars hjälp han/hon kan köpa den assistans som önskas, säger Magnus Roos.

I Göteborg har 473 personer beviljats stöd enligt lagen för statlig assistansersättning (LASS). 38 procent av brukarna har kommunen som assistansanordnare medan 62 procent har någon alternativ assistansanordnare. Genom enkäter och djupintervjuer har Magnus Roos undersökt hur nöjda användare av personlig assistans i Göteborg är med den hjälp de får. Och de privata alternativen fick genomgående högre betyg än de kommunala insatserna.
– Den grundläggande skillnaden mellan kommunen och de privata och kooperativa alternativen är synen på personlig assistans. För kommunen handlar det främst om att tillhandahålla assistenter som kan utföra vissa uppgifter åt de funktionshindrade. För de alternativa assistansanordnarna är inställningen att delegera så många uppgifter som möjligt till dem med funktionshinder, säger Magnus Roos.

För kommunen bestäms också lön och utbildning för personliga assistenter centralt av någon kommunal tjänsteman. För de alternativa assistansanordnarna är det vanligt att lön och utbildning bestäms av den specifika brukaren. Studien ingår i en doktorsavhandling som läggs fram vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Avhandlingens titel: Quality of personal assistance: Shaped by governments, markets and corporations,
e-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19351
Fakultetsopponentens namn: Professor Åke Olofsson, Psykologiska institutionen, Umeå universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 mars 2009, kl. 14.00, sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Magnus Roos, 031 786 1641 (arb.), mobil: 0737-89 11 46,
e-post: magnus.roos@psy.gu.se

I sin avhandling vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, har Dana Sofi studerat etnopolitiska relationer i två stora multietniska irakisk/kurdistanska städer, Kirkuk och Erbil. I Erbil råder en relativt fredlig samexistens mellan olika etniska grupper. Kirkuk är en etniskt delad och konfliktfylld stad.

Hur och varför samma grupper – kurder, araber, turkmener och kristna – utvecklar olika relationer i olika miljöer, regioner eller städer – trots att det är i samma land – är en intressant fråga. De utvecklar olika inkluderings- respektive exkluderingsstrategier gentemot varandra och ställer olika krav beroende på kritiska händelser, institutioners effektivitet och säkerhetssituation, gruppstorlek och territoriell bas samt interetniska kontakter och socialt kapital.

– Det är första gången som en sådan omfattande studie, två kontrasterande fallstudier i två multietniska städer med olika interetniska relationer, genomförs i området, säger Dana Sofi.

Samverkan mellan dessa faktorer bestämmer hur de interetniska relationerna ser ut. Om denna samverkan leder till en komplexitet som skapar etnisk konkurrens, blir sannolikheten stor för konflikter. Någon faktor kan vara viktigare, men hur faktorerna samverkar – och under vilka omständigheter – är av stor betydelse. Konflikter är inte givna mellan etniska grupper. Etniskt hat är istället en produkt av etnifiering eller polarisering samt olika mobiliseringstekniker, till exempel eliters manipulering av etniska symboler.

Avhandlingsresultatet kan ses som en kritik av dem som ser en konfliktpotential mellan grupper med kulturella olikheter, och därmed betraktar grupperna som statiska. Instabilitet på den politiska kartan, osäkerhet, institutionell ineffektivitet, bostadssegregation, oklara maktförhållanden och en etnisk sammansättning som ger utrymme för vågmästarpolitik ökar benägenheten till konflikt och minskar samförståndet.

– Etniska grupper kan genomgå olika stadier och vid olika gruppformationsnivåer ändras inte bara konfliktfrågorna, utan även gruppernas krav och beteende mot varandra, säger Dana Sofi.

Frågan om Kirkuks status, det vill säga om den oljerika staden ska tillhöra Kurdistan-regionen eller den centrala regeringen i Bagdad, är en aktuell konfliktfråga mellan och inom etniska grupper. Grupperna kan komma fram till en pragmatisk lösning som alla parter blir nöjda med, men olika mekanismer och processer påverkar relationerna.

– Klara maktförhållanden och styrningsstrukturer är viktiga för goda relationer och samförstånd mellan olika etniska grupper. En instabil politisk karta innebär en osäkerhetsfaktor som ger utrymme åt politiska spel och manipulation, säger Dana Sofi.

Varje etnisk miljö har sina förutsättningar för relationer mellan olika etniska grupper menar Dana Sofi.

– Det gäller att motverka negativa och främja positiva faktorer. Men det måste finnas en politisk vilja, konsensus och ömsesidig respekt. Man måste öka mellanetniska informationskanaler för att skapa en förutsättning för tolerans och tillit. Det kan handla om att bredda integrationsarbetet och skapa interetniskt socialt kapital, exempelvis genom att motverka bostadssegregation, säger Dana Sofi.

En annan aspekt är rätten till representation och deltagande.

– För att en grupp ska känna sig trygg och kunna påverka sin framtid måste den vara delaktig i maktapparaten och landets angelägenheter. Alla måste känna sig delaktiga för att kunna identifiera sig med sin stad eller sitt land, inte minst för att skapa gemensamma mål och intressen, det vill säga motverka utanförskap. En viktig förutsättning för mellanmänskligt och mellanetniskt förtroende är effektiva institutioner och säkerhet. Folk måste känna sig trygga och lita på sin omgivning för att vara beredda till samarbete, säger Dana Sofi.

Avhandlingen visar att etniska relationer är kontextbundna. Det är skillnad på etnicitet i olika politiska system. Det finns ingen universell lag som kan förklara etniska relationer, oavsett tid och rum.

– Etniska relationer bestäms och påverkas av mekanismer och processer som pågår/pågått inom och mellan ”grupper”, vilket vi här får en ökad förståelse för, säger Dana Sofi.

Avhandlingens namn: Interetnisk konflikt eller samförstånd. En studie om etnopolitik i Kurdistan/Irak.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8516

Kontaktinformation
Ytterligare information
Dana Sofi, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-7175274, 08-163117, e-post dana.sofi@sociology.su.se

Bild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=59310.

– Det har stor betydelse om det finns någon eller några eldsjälar inom kommunen som driver på utvecklingen, säger kulturgeografen Eva Gustavsson, som skrivit avhandlingen.

Agenda 21-projektet, som startades under 1990-talet, hade livsstilsfrågor i fokus och poängterade att det är viktigt att engagera alla. I dag inriktas kommunernas arbete med att minska utsläppen av koldioxid i stället mot samarbete med andra kommuner, företag och myndigheter.  I det arbetet spelar tjänstemän en viktig roll.

Den svåraste uppgiften är att minska utsläppen av koldioxid från transporter där oljebaserade bränslen fortfarande är helt dominerande.

– I många kommuner försöker man stimulera kommuninvånarna att avstå från att ta bilen i de dagliga resorna och i stället resa kollektivt eller ta cykeln, men det är inte enkelt att ändra attityder och vanor, säger Eva Gustavsson.

Det är stora skillnader mellan kommunernas miljöengagemang och ambitionsnivåer. Medan vissa kommuner har kommit långt och planerar framåt har andra inte börjat fundera i de banorna ännu. Det kan också handla om vilka förutsättningar de har och vad kommunen måste prioritera. Eva Gustavsson har studerat två kommuner närmare.

Växjö kommun har gjort klimatarbetet till sitt varumärke. Den kallar sig ”Europas grönaste stad” och har prisats för sina miljösatsningar. Växjö hade bra förutsättningar eftersom de hade relativt små problem att åtgärda och kunde sedan blicka framåt. De satsade tidigt på att bli en fossilbränslefri kommun och har utvecklat samarbetet med lokala företag.

Sundsvall däremot hade sämre förutsättningar på grund av utsläpp från en energi-krävande industri. Här handlade det om att arbeta tillsammans med aluminium- och massaindustrin som båda är energislukande men viktiga för ekonomin. Med hjälp av statliga bidrag har Sundsvall, liksom många andra kommuner, tillsammans med företag och andra lokala aktörer arbetat för att hitta kostnadseffektiva miljösatsningar.

Klimatfrågan har framför allt studerats av naturvetare som i stora drag är överens om att den globala uppvärmningen är en effekt av mänsklig påverkan. Eva Gustavsson anser att det krävs mer samhällsvetenskaplig forskning om vad som kan göras för att minska växthuseffekten och motverka dess konsekvenser.

– Jag vill bidra till kunskapen om klimatarbetets möjligheter och begränsningar genom att studera och kritiskt analysera kommunernas insats. Jag tycker att det är positivt att många kommuner tar egna initiativ som går långt utöver de mål som regering och riksdag satt upp och tar ansvar för sin del i en global fråga, säger Eva Gustavsson.

Kontaktinformation
Eva Gustavsson: 0703 441 456

– Många privata bolag företräder brukare i myndighetskontakter och bistår dem i ansökningar om fler timmar samt överklaganden i beslut hos olika instanser. Det kan vara en orsak till att deras kunder i slutändan också har beviljats fler assistanstimmar, säger Magnus Roos som i sin avhandling har studerat systemet med personlig assistans.

I mitten av 1990-talet tillkom en lag om rätt till ersättning för personlig assistans eftersom samhällets insatser för funktionshindrade ansågs vara otillräckliga. Den som har beviljats personlig assistans kan själv välja att anlita kommunen eller ett privat företag. Och de som väljer privata alternativ har fått betydligt fler timmar assistans än de som har anlitat kommunen.

– I allmänhet är privata bolag vinstmaximerande, vilket kan motivera dem att öka konsumtionen hos sina kunder. Mer timmar för kunderna innebär ju också mer pengar in i företaget. Om en brukare har anlitat ett privat bolag istället för kommunen under perioden 1994-2006 motsvarar det en ökad kostnad för staten på över två miljoner kronor, säger Magnus Roos.

I Göteborgs kommun har de som anlitat privata alternativ fått nära 20 procent fler timmar än de som har anlitat kommunen. Statens totala kostnader för personlig assistans har också ökat kraftigt sedan reformen infördes 1994 och landade 2007 på 18 miljarder kronor.

I dag är siffrorna för både antalet personer som får personlig assistans och antalet timmar de får ersättning för nära dubbelt så höga som beräknat när reformen infördes. 1994 beräknades antalet brukare till 7000 personer, 2007 var siffran uppe i 17 000 personer. Antalet genomsnittstimmar har gått från beräknade 66 timmar i veckan till 106 timmar i veckan.

– Jag vet inte vilka som bäst lyckas ge sina brukare de assistanstimmar de är i behov av. Det centrala i avhandlingen är att människor med behov av personlig assistans får olika mycket hjälp beroende på vem de anlitar. Assistanslagens intentioner är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för människor med funktionshinder. Det är därför av särskild betydelse att förstå varför brukare som anlitar kommunen har tilldelats färre assistanstimmar än brukare med privata bolag, säger Magnus Roos.

Avhandlingens titel: Quality of personal assistance: Shaped by governments, markets and corporations,

http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19351

Fakultetsopponen: Professor Åke Olofsson, Psykologiska institutionen, Umeå universitet

Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 mars 2009, kl. 14.00, sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Magnus Roos, 031 786 1641 (arb.), mobil: 0737-89 11 46, e-post: magnus.roos@psy.gu.se

– Observationerna av den stenkastande schimpanshannen har gjorts under tio års tid och de är bevis på att apor har en komplex uppfattning om framtiden, säger Mathias Osvath.

Det innebär att de har ett högt utvecklat medvetande och ett ”inre liv” som påminner om vårt eget. Det vill säga att de tänker på saker som de har varit med om och på saker som kommer att hända. Jag skulle tro att mycket av vilda schimpansers vardagsbeteende är planerat.

Forskare har tidigare observerat att apor, i såväl frihet som fångenskap, planerar sitt handlande. Dock har man bara i experiment kunnat visa att de planerar för ett framtida behov, och inte endast för ett omedelbart.

Planeringsbeteenden är oftast svåra att klassificera – om de görs för ett framtida behov eller ett omedelbart. Om en schimpans exempelvis bryter av en gren för att komma åt termiter i en termitstack kan det tolkas som ett beteende för att möta ett omedelbart behov – stilla hungern.

Det är detta som gör observationerna från Furuvikens djurpark så speciella eftersom det i detta fall är så otvetydigt att schimpanshannen har samlat på stenar då han vet att han kommer att få ett raseriutbrott senare under dagen då besökarna börjar strömma till.

– Många forskare hävdar att det bara är vi människor som kan föreställa oss framtida scenarier. På så sätt kastar den här rapporten omkull gängse teorier om vad som skiljer mänskligt medvetande från djurens, eftersom vi har kunnat visa hur djuren tänker själva på framtiden utan att vi har konstruerat ett experiment. Experiment visar inte lika tydligt som verkligheten själv vad som pågår i huvudet, säger Mathias Osvath.

Han tror att schimpanser som lever i frihet är mycket mer beroende av sin planeringsförmåga än schimpanser som lever i fångenskap.

– Livet i en djurpark är inte lika komplext som det i skogen eftersom de på djurparken aldrig behöver konfronteras med verkliga faror eller brist på mat, säger Mathias Osvath.

Kontaktinformation
För mer information tala med Mathias Osvath på 0703-16 58 11
Läs artikeln i Current Biology på www.cell.com/current-biology/

I sin avhandling har Carolina Lunde följt närmare 1000 barn mellan 10 och 14 år. Syftet har varit att undersöka sambanden mellan kroppsuppfattning och relationen till jämnåriga.

– En viktig slutsats är att både pojkar och flickor blev mer missnöjda med sin kropp och sitt utseende under denna åldersperiod – även om flickorna konsekvent var mer missnöjda med sitt utseende än pojkarna.

Därför kan de tidiga tonåren ses som en högriskperiod för att få en negativ kroppsuppfattning. Särskilt missnöjda med sitt utseende var de barn som vid 10 års ålder vägde mest. Överviktiga barn, framförallt flickor, blev dessutom mobbade och retade för sitt utseende betydligt oftare än de andra barnen i studien.

– Överviktiga barn som blir mobbade kan därför sägas bära på en dubbel börda, som innebär att de ligger i riskzonen för att utveckla en negativ kroppsuppfattning.

– Eftersom negativa attityder mot överviktiga personer formas redan när barnen är små är det viktigt att försöka motarbeta dessa fördomar på ett tidigt stadium, menar Carolina Lunde.

Att barn och ungdomar har en negativ kroppsuppfattning kan få en rad allvarliga psykologiska konsekvenser. Det ökar risken för att utveckla ätstörningar och depression. Även överträningsbeteenden är relaterade till en negativ kroppsuppfattning. Att vara missnöjd med sitt utseende kan också begränsa barn och ungdomar i vardagslivet.

– Man kanske fokuserar så mycket på det man är missnöjd med i sitt utseende att man får svårt att tänka på annat. Att undvika situationer som får en att känna sig självmedveten och obekväm, till exempel att klä om inför skolidrotten, är också vanligt.

Carolina Lunde berättar att avhandlingstiteln ”Det människor säger fastnar” är ett direkt citat från en av ungdomarna som deltagit i en av studierna. De mest missnöjda ungdomarna vittnade om att föräldrar och jämnåriga gett dem många negativa kommentarer om utseendet.

– Det kan vara så att det är särskilt negativt för kroppsuppfattningen att bli mobbad och retad för utseendet under de tidiga tonåren när kroppen förändras mycket, påpekar Carolina Lunde.

Avhandlingens titel: What people tell you gets to you. Body satisfaction and peer victimization in early adolescence

För en e-publicerad version av avhandlingen gå till: http://hdl.handle.net/2077/19350

Fakultetsopponent: Professor Linda Smolak, Gambier, Ohio, USA

Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 mars 2009, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska Institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Carolina Lunde, tel 031-7864266(arb.), 0708-288731(mob.)
e-post: carolina.lunde@psy.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos ann.backlund@psy.gu.se 150 kr (exkl. porto)

För att kunna vaska fram historiska uppgifter ur de starkt tendentiösa bibliska berättelserna om Jesus, och för att förstå hur detta historiska material kan ha tolkats i en antik judisk miljö, har Tobias Hägerland fått studera en mängd källtexter på olika språk – bland annat grekiska, arameiska, koptiska och etiopiska. Han bygger också vidare på den forskning om den historiske Jesus som idag bedrivs internationellt på gemensam vetenskaplig grund.

– Texterna som handlar om Jesus och syndaförlåtelsen är bra exempel på hur evangelierna väver samman historisk information med religiösa föreställningar och tolkningar, berättar Tobias Hägerland.

Jesu syn på förlåtelsen, som den framgår av textmaterialet, skiljer sig på en rad punkter från hur de första kristna tänkte om förlåtelse, och det talar för att det finns en historisk kärna i texterna. Å andra sidan är evangelisternas berättelse om hur meningsmotståndare till Jesus reagerar mycket negativt på hans agerande i frågan inte historiskt trovärdig i ljuset av andra judiska texter som handlar om mänsklig förmedling av förlåtelse.

Här visar en jämförelse med antik skolretorik hur de polemiska dragen i berättelsen kan ha föranletts av retoriska strategier snarare än av en historisk konflikt mellan Jesus och hans samtids skriftlärda.

I avhandlingen uppmärksammas ett par, tidigare delvis förbisedda, textställen hos tidigjudiska författare som verkar ge uttryck för föreställningen att profeter kunde förlåta synder – det vill säga förmedla förlåtelse från Gud till människor. Att den historiske Jesus uppfattades som profet, av sig själv och andra, är också en av Hägerlands slutsatser.

– Men knappast som vilken profet som helst, utan som ”Andens Smorde”, den sista och största profet som Gud enligt en vanlig uppfattning skulle sända till Israels folk. Som undergörare och förkunnare gick Jesus in i den rollen på olika sätt, bland annat genom att förkunna och förmedla förlåtelse.

Avhandlingens titel: Jesus and the Forgiveness of Sins. An Aspect of His Prophetic Mission.
Disputationen äger rum fredagen den 20 mars 2009 kl. 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor emeritus Birger Olsson, Lund
Avhandlingen kostar 150 kr och kan beställas från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: pernilla.josefson@rel.gu.se

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Tobias Hägerland, 031-786 53 08, 031-795 65 14 tobias.hagerland@religion.gu.se
Hemsida: http://www.lir.gu.se/om-institutionen/personal/Doktorander/tobias-hagerland/