– Studien visar att tekniken för klenträdsavverkning ännu är omogen och att den kan utvecklas ytterligare, säger Mia Iwarsson Wide, Skogforsk.
I dag finns ett 20-tal olika aggregat för klenträdsavverkning på den svenska marknaden. Inget har ännu tagit tydlig ledning. Aggregaten är utrustade med klippar, klingor eller sågsvärd som kapar träden.
– Varje teknik har sina fördelar. Klipparna är robusta och klingorna är snabba. Sågsvärden är flexibla, vilket innebär att man snabbt kan gå från skogsbränsle till massaved, säger Mia Iwarsson Wide.
Tidsstudier visar att fällningen och sammanföringen i högar är de kritiska momenten vid klenträdsavverkning. Skogforsk kommer därför fortsättningsvis att titta närmare på hur just dessa steg kan bli mer effektiva.
FAKTA
– Det finns cirka en miljon hektar skog med eftersatt röjning i Sverige. Nästan hälften av denna areal är lämplig för skogsbränsleuttag.
– Klippar. De klippande aggregaten delas in i två tekniker; giljotiner och knivar. Giljotinen skär av stammen med ett rakt snitt. De aggregat som använder knivar kan antingen ha två motgående knivar som går lite omlott, eller en kniv med ett fast mothåll.
– Klingor. Har en sågkedja på en cirkulär skiva.
– Sågsvärd. I princip vanliga skördaraggregat, med en tilläggsutrustning för flerträdshantering.
FÖR- OCH NACKDELAR MED DE OLIKA TEKNIKERNA
Klippar
+ relativt billiga i inköp
+ enkel konstruktion, billiga i drift och underhåll
– ganska långsam kapning
– kräver relativt mycket kraft
– kan inte avverka under körning
Klingor
+ snabb kapning av stammen
+ kan även röja bort små stammar som man inte vill ta tillvara.
+ kan avverka under körning
– problem i kuperad eller stenig terräng och i
granbestånd. Där kan det vara svårt att se sten m.m. som skadat klingan.
Sågsvärd
+ snabb kapning av stammen
+ hög tillgänglighet
+ kan avverka under körning
+ kan avverka både massaved och energived
+ matarvalsar underlättar nedläggning av träd
– kräver relativt stor effekt
– kedjan kan kränga eller nypa vid avverkning av små träd eller buskar
Kontaktinformation
Kontakt
Mia Iwarsson Wide, Skogforsk. Tel: 018-18 85 99, 070-518 85 99
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
På senare år har man mer och mer diskuterat möjligheten att det är neurala stamceller i hjärnan som omvandlas till cancerceller och som sedan utvecklas till gliom.
– Men våra resultat visar att omogna stödjeceller kan fungera som ursprungsceller för tumören, så på så vis konstaterar vi att det inte behöver vara stamceller som ger upphov till gliom, säger Nanna Lindberg, doktorand vid institutionen för genetik och patologi, som genomfört studien.
Hon säger att patienter med elakartat gliom dör ofta inom ett år efter diagnos, eftersom tumörcellerna snabbt infiltrerar normal hjärnvävnad och är svår att behandla. Det är också vanligt att tumören återkommer efter behandling. Med bättre kunskaper om hjärntumörers uppkomst och tillväxt kan forskarna identifiera nya mål för behandling och på sikt förbättra överlevnadsmöjligheterna.
För att studera tumörer används olika modeller, många gånger används djurmodeller, där tumören både ser ut och beter sig som hos människa. I den aktuella artikeln beskrivs en modell, som Nanna Lindberg tagit fram tillsammans med docent Lene Uhrbom, och som används för att specifikt studera hur gliom uppkommer i en viss typ av stödjeceller. I modellen bildas tumörer som på många olika sätt liknar gliom hos människa.
– Tillsammans med kunskap från andra modeller där tumörer uppkommer i andra celltyper kan vi i vår modell studera hur ursprungscellen påverkar tumörens uppkomst och tillväxt. Vi kan också jämföra hur tumörer med olika ursprung skiljer sig från varandra, säger Nanna Lindberg och tillägger att modellen senare kan användas för prekliniska behandlingsstudier.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Nanna Lindberg, vid institutionen för genetik och patologi, 018-611 02 49 (57), eller Nanna.Lindberg@genpat.uu.se
Jens Agerström lät närmare 1000 personer ställas inför olika scenarier där de skulle göra moralbedömningar. Scenarierna handlade om allt från att sortera sopor och donera blod till att hjälpa en god vän att flytta under sommarens soligaste dag. För hälften av försökspersonerna gällde att scenariot utspelade sig inom en nära framtid, medan andra hälften fick tänka sig in i att händelsen låg mellan 10 och 30 år fram i tiden.
– Det visade sig att tanken på att vi skulle agera själviskt i den avlägsna framtiden väckte mer skuldkänslor än om vi skulle agera själviskt i nästa vecka, säger Jens Agerström.
Avhandlingen visade också att vi är snabbare med att fördöma andra människors omoraliska handlingar om de är tidsmässigt avlägsna. Det anses t ex vare mer omoraliskt att begå ett miljöbrott om tio år än nästa vecka. Eftersom tidsmässiga avståndet antas ha en liknande effekt bakåt i tiden kan detta få flera konsekvenser i praktiken, menar Jens Agerström och nämner rättsväsendet som exempel:
– Med tanke på att tidsmässigt avlägsna brott riskerar att bedömas hårdare bör det ligga i en brottslings intresse att få sin dom avkunnad så snabbt som möjligt.
Även hjälporganisationer torde ha nytta av hans resultat eftersom människor är mer benägna att skänka bidrag om de slipper göra det just nu:
– Insamlare borde fråga människor om de kan få dra pengar från deras konto via autogiro med start först om ett halvår, säger Jens Agerström.
Att vi lägger större vikt vid moraliska värderingar längre bort i tiden har att göra med hur abstrakta vi är i vårt tänkande. När vi tänker på tidsmässigt avlägsna händelser tänker vi mer abstrakt vilket gör att vi fokuserar på överordnade aspekter och händelsens huvudinnehåll. Men när vi tänker på tidsmässigt nära händelser tänker vi mer konkret vilket gör att underordnade, perifera aspekter får större betydelse.
Om vi exempelvis föreställer oss att vi blir tillfrågade att donera blod i framtiden så dominerar den överordnade moraliska värderingen att hjälpa andra människor men när tidsperspektivet krymper tar konkreta underordnade själviska motiv över, som t ex att det kommer att kännas obekvämt att få ett nålstick.
Kontaktinformation
Jens Agerström har disputerat med avhandlingen ”Temporal Distance and Morality: Moral Concerns Loom Larger in the Distant Future”.
Han nås på telefonnummer 0709-200701
– En vanlig uppfattning är att det krävs enhetlig och konsekvent kommunikation för att bygga ett starkt varumärke. Men den uppfattningen kan behöva omprövas när det handlar om varumärken som redan är väletablerade eftersom enhetlig kommunikation riskerar att sätta en tvångströja på kommunikationen av varumärket.
Det kan faktiskt vara mer effektivt att inte vara enhetlig, och istället våga utmana det egna varumärket genom att kommunicera ett budskap som avviker från det konsumenter normalt förväntar sig av varumärket, säger Fredrik Törn.
I studien har han bland annat tittat på annonser, medieval, sponsring och talespersoner som används av en rad välkända varumärken – däribland Cloetta, iPod, L’Oreal, Nike och RedBull.
Studien visar genomgående att så kallad varumärkesinkongruent kommunikation uppmärksammas bättre av människor, genererar bättre varumärkesattityder och högre köpintentioner, och rentav kan förstärka befintliga varumärkesassociationer.
Marknadsförare som arbetar med starka varumärken behöver alltså inte dra sig för att använda en populär kändis som affischnamn eller ett attraktivt reklamkoncept, även om detta skulle vara otypiskt för varumärket.
Tvärtom skulle sådan kommunikation komma att uppmärksammas mer av konsumenter och varumärket gillas bättre.
Avhandlingen visar till exempel att en annons för kosmetikvarumärket L’Oréal bearbetas mer, och gillas bättre, om den placeras i en tidning som Åka Skidor istället för i en tidning som Cosmopolitan. Och om energidrycken RedBull väljer att sponsra Dramaten skulle detta väcka större intresse för varumärket än om RedBull väljer att sponsra till exempel Stockholm Marathon.
En av förklaringarna till resultaten är att människor har en stark drivkraft att vilja hitta gemensamma kopplingar mellan varumärket och dess kommunikation: När människor sedan lyckas med att hitta dessa kopplingar spiller nöjdheten med detta över i ett bättre gillande av varumärket.
– För att ett moget varumärke ska fortsätta att vara intressant och livskraftigt måste det ständigt revitalisera sig. Jag visar i avhandlingen att inkongruent kommunikation är ett sätt att skapa ny kraft i väletablerade varumärken. Den traditionella synen på icke-enhetlig kommunikation som något negativt och problematiskt måste omprövas och istället betraktas som en möjlighet för starka, väletablerade varumärken, säger Fredrik Törn.
Avhandlingen ”Challenging Consistency – Effects of Brand-Incongruent Communications” kan beställas från EFI på EFI.publications@hhs.se.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Fredrik Törn
E-post: fredrik.torn@hhs.se
Tel: 070-485 24 18
ör att en kvinna ska kunna få barn mellan exempelvis 15 och 50 års ålder är det avgörande att de primära äggblåsor som hon har i livmodern lever men hålls i ett vilande tillstånd. Förrådet av äggblåsor – som är ett förstadium till befruktningsbara ägg – är den bank som ska säkerställa hennes fruktbarhet i 35 år eller längre. När detta lager är förbrukat inträffar menopausen, dvs. den sista menstruationen.
Forskaren Kui Liu och hans grupp vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, har tidigare lyckats visa vilka faktorer som aktiverar äggblåsorna, rönen publicerades i tidskriften Science 2008. Forskarna följer nu upp sina rön genom att visa den molekylära mekanism som håller blåsorna vid liv i flera årtionden. Funktionen hos denna biologiska klocka har hittills varit ett mysterium.
Ett internationellt forskarteam under ledning av Liu visar nu att signaleringsvägen PI3K-PDK1 är det nätverk som styr fertilitetsperiodens längd. Rönen publiceras i tidskriften Human Molecular Genetics.
Kui Liu är universitetslektor vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik. Han var en av de framstående yngre forskare som i slutet av 2008 tilldelades karriärbidrag av Umeå universitet. Han är engelskspråkig och kan nås på tel. 090-786 77 62,
mobil 073-620 50 64, e-post kui.liu@medchem.umu.se
Referens: P Reddy, D Adhikari, W Zheng, S Liang, T Hämäläinen, V Tohonen, W Ogawa, T Noda, S Volarevic, I Huhtaniemi, K Liu. PDK1 signaling in oocytes controls reproductive aging and lifespan by manipulating the survival of primordial follicles.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyhetsvisning?contentId=53475
Charcot-Marie-Tooths sjukdom (CMT) är en neurologisk sjukdom med konsekvenser som svaghet och känselnedsättning. Grippit används i dag på många olika kliniker runt om i Skandinavien, men det har aldrig tidigare utvärderats hur tillförlitlig denna metod för handstyrkemätning är för just friska barn och vuxna med CMT.
Inom vård och rehabilitering är det mycket viktigt att de mätmetoder som används vid exempelvis diagnostisering och utvärdering av behandling är tillförlitliga. En av de funktionsförmågor som mäts ofta inom hälso- och sjukvården är handstyrka, inte minst på grund av handstyrkans starka koppling till många vardagliga aktiviteter som exempelvis att bära kassar eller öppna en burk. Handstyrka är praktiskt enkelt att testa och har samband med t ex kondition och hälsa.
Elisabeth Svenssons studier visar också att mätningar av koordination och känsel som görs inom vården på personer med CMT är tillförlitliga. Hennes forskning fokuserar även på analyser av hur handen kontrolleras. En av delstudierna i avhandlingen visar att reaktiv greppkontroll är nedsatt hos personer med stroke i lillhjärnan. Reaktiv greppkontroll innebär handkontroll i oförutsedda situationer som till exempel då fisken nappar och det rycker i fiskespöt man greppar om.
En porträttbild av Elisabeth Svensson finns att ladda ned på http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/9/9838_elisabeth_svensson.jpg
Fredag 15 maj försvarar Elisabeth Svensson, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik, sin avhandling med titeln Hand function in children and persons with neurological disorders – Aspects of movement control and evaluation of measurements.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor emerita Birgitta Lindmark, Uppsala universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22042
Kontaktinformation
Elisabeth Svensson är doktorand vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet. Hon nås på e-postadress elisabeth.svensson@physiother.umu.se eller mobiltelefon 073-069 13 68.
Malaria är en vanlig sjukdom i tropiska Afrika och orsakar mellan 1,5 och 2,7 miljoner dödsfall årligen. Som regel används endast de kliniska symtomen för att snabbt ställa diagnos och kunna ge rätt behandling. Denna typ av osäker diagnos medför emellertid problem eftersom det finns andra sjukdomar med samma symtom, t.ex. återfallsfeber (en infektion av bakterier i släktet Borrelia).
I avhandlingen beskrivs upptäckten att malaria och återfallsfeber kan förekomma samtidigt. Hur patienten påverkas av detta har varit okänt och för att studera det skapades en djurmodell för den här typen av dubbelinfektion. Det visade sig att när båda sjukdomarna förekom samtidigt blev malarian mycket mildare medan borreliainfektionen i sin tur blev mer allvarlig, rentav dödlig. Det beror på att immunförsvaret fokuserar på malariainfektionen, vilket medför att återfallsfebern kan tillväxa okontrollerat. Möss med dubbelinfektion får kraftig blodbrist och allvarliga inre skador, framför allt på den för immunförsvaret viktiga mjälten. Malaria kan också återuppväcka en vilande Borrelia i hjärnan och få återfallsfebern att blossa upp på nytt.
Den nya kunskapen om dubbelinfektion med malaria och återfallsfeber kommer att vara viktig för diagnostik och behandling av båda sjukdomarna, framför allt i Afrika.
Jenny Lundqvist, som är född och uppväxt i Umeå, är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi och kan nås på tel. 070-3589346,
e-post jenny.lundqvist@molbiol.umu.se
Fredagen den 15 maj försvarar Jenny Lundqvist, Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Malaria and relapsing fever Borrelia – Interactions and potential therapy”. Svensk titel: ”Malaria och återfallsfeberborrelia – interaktioner och potentiell terapi”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major groove, byggnad 6K, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är doc. Antonio Barragan, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan häömtas från pressmeddelandet på webben, nåbart via
http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/
Studier av hur celler reagerar på en förändrad miljö, till exempel att tillgången på näringsämnen minskar, har traditionellt utförts på kulturer bestående av miljontals celler. Sådana studier ger svar på hur celler reagerar i genomsnitt på den nya miljön, men missar individuella variationer, till exempel hur fort den enskilda cellen reagerar.
Forskaren Emma Eriksson och hennes kollegor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet, har utvecklat en metod där en laserpincett kan fånga och flytta runt den mikrometerstora cellen.
Genom att placera cellen i ett sinnrikt kanalsystem av silikon, där kanalernas omkrets är mindre än ett hårstrås, kan ämnen läggas till och tas bort så att miljön kring cellen byts ut på mindre än en sekund – allt medan reaktionerna studeras i mikroskop.
Kanalerna i det så kallade mikrofluidik-systemet kan liknas vid små vattenledningar. I kanalen kan cellen utsättas för tester och ämnen under noggrant bestämda tidsperioder, vilket gör det möjligt att upprepade gånger tillsätta och ta bort ett ämne för att studera hur historiken påverkar cellens beteende. Tillsammans med avancerade mikroskop kan man på så sätt få fram information som tidigare var omöjlig att se.
Den nya metoden har i ett första skede testats på jästceller, där ett av cellens proteiner färgats med ett grönt fluorescerande protein (green fluorescent protein, GFP) så att proteinets förflyttningar inom cellen kan följas under det att cellen anpassar sig till den nya miljön.
–Metoden är ett verktyg som kan avslöja hur celler reagerar när de stressas av miljöombyten. På längre sikt kan förhoppningsvis sådan information leda till en bättre förståelse för hur celler fungerar, och hur de gör för att överleva och må bra i en ständigt föränderlig omgivning, säger Emma Eriksson.
Avhandlingen Towards quantitative single cell analysis using optical tweezers and microfluidics försvarades vid en disputation den 29 april.
Kontaktinformation
Kontakt:
Emma Eriksson, Institutionen för fysik, Göteborgs universitet
0766-229003
emma.eriksson@physics.gu.se
Bilden föreställer jästceller som färgats med green fluorescent protein och stressats med natriumklorid. Foto: Emma Eriksson
Cystisk fibros (CF) är en ärftlig sjukdom som beror på en mutation i genen för en kloridkanal och än så länge finns inget botemedel. Det finns runt 600 personer i Sverige som har CF. Ett av de största problemen för CF-patienter är att de drabbas av upprepade lunginfektioner, framförallt orsakade av bakterien Pseudomonas aeruginosa. De första pseudomonasinfektionerna brukar kunna botas, men med tiden blir patienterna vanligen kroniskt infekterade. Vilket leder till att lungorna skadas och lungfunktionen försämras, ibland så mycket att lungtransplantation blir nödvändig.
– Vi har undersökt om förebyggande behandling med IgY mot Pseudomonas kan minska antalet infektioner med bakterien. Hypotesen är att genom att gurgla med IgY mot Pseudomonas, som binder till pseudomonasbakterier, i munhålan så förhindras bakterierna från att vandra ned och bilda infektioner i lungorna.
17 CF-patienter behandlades med Anti-Pseudmonas IgY i upp till 12 år. Resultaten visade att de patienter som behandlats med IgY mer sällan fick en ny infektion och några fick inga nya infektioner alls. Fördelarna med IgY-behandling är många, men det främsta är att det inte finns någon risk för att bakterier ska bli resistenta mot IgY.
– Tack vare ett mindre antal infektioner mår patienterna mycket bättre, och behovet av antibiotika minskar. Vi håller nu på att sätta upp en större studie för att bekräfta resultaten, vilket krävs för att få ut IgY på marknaden. Eftersom det finns för få patienter i Sverige, måste den utföras internationellt.
– Antibiotikaresistens är ett allvarligt och ökande problem i hela världen. Det finns därför ett stort behov av alternativ till antibiotika för att förhindra resistensutvecklingen, säger Elin Nilsson.
Elin Nilsson visar att Anti-Pseudomonas IgY binder till proteinet flagellin som bygger upp flagellen en ”svans” som Pseudomonas använder för att röra sig och som har stor betydelse för bakteriens förmåga att infektera värden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elin Nilsson, mobil: 070-232 90 93, elin.nilsson@medsci.uu.se
De skalv som registrerats hos Katla kan delas in i två kategorier utgående från var de lokaliserats – dels så kallade vulkano-tektoniska skalv som inträffar inuti vulkankratern ner till 15 kilometers djup, dels en typ av mer ovanlig aktivitet som består av tusentals grunda jordskalv utan klar utlösande faktor i den västra delen av Katla. Hittills har man trott att skalven i den senare gruppen orsakas av grunda magmatiska processer. För att lösa mysteriet har Kristín Jónsdóttir vid institutionen för geovetenskaper och hennes kolleger gjort fältstudier på Katla. Trots den extrema och delvis farliga miljön lyckades de samla in en unik mängd data.
Forskargruppens analys tyder på att skalven kommer från en glaciärtunga i ett område som heter västra Mýrdalsjökull.
– Högt uppe i glaciären glider glaciärtungan över en brant klippavsats, där stora isflak bryts loss och faller åtminstone 100 meter ner på glaciären nedanför. Min teori är att signalerna i de seismologiska mätinstrumenten orsakas av isfallet. Jordskalvens utbredningsmönster och frekvens tyder också på att de snarare orsakats av jordskred än av vanliga jordskalv. Dessutom visade det sig att det finns ett starkt samband mellan skalven och regnväder, berättar Kristín Jónsdóttir.
Hennes nya teori har stor betydelse för övervakningen inte bara vid Katla, utan vid många glaciärtäckta vulkaner runt om i världen.
– Vårt främsta verktyg för att förutse utbrott är just ökad seismisk aktivitet. Om många skalv vid vulkaner runt om i världen tolkas som vulkanisk aktivitet fastän det egentligen är fråga om isfall kan varningssystemet brista, speciellt eftersom varmare klimat kan leda till ökade isrörelser, säger Kristín Jónsdóttir.
Bildtext: Kristín Jónsdóttir menar att skalven orsakas av stora isblock från en glaciärtunga som faller ner på glaciären under. Foto: Jósef Hólmjárn.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristín Jónsdóttir, e-post: Kristin.Jonsdottir@geo.uu.se
Docent Åsa Lankinen och doktoranden Josefin Madjidian är verksamma på växtekologiska avdelningen vid Lunds universitet. De undersöker könskonflikter och pollenkonkurrens bland växter. Deras forskning visar att det kan uppstå konflikter mellan könen.
– Vi har visat att en del pollenkorn kan påverka pistillen så att de pollenkornen får en fördel. Men denna strategi är samtidigt till nackdel för växten, säger Åsa Lankinen.
När pollenkorn från olika individer landar på ytan av en pistill uppstår en konkurrens om vilka pollenkorn som kan få möjlighet att befrukta fröämnet i pistillen. Fröämnet gömmer sig längst nere på pistillens botten. För pollenkornen gäller det att ha en pollenslang som snabbt tränger in genom pistillens yta och växer ner till fröämnet.
Lankinen och Madjidian har undersökt en nordamerikansk blomväxt vid namn Collinsia heterophylla. Normalt sett får pollenkornen hos denna art sitta och vänta på pistillen i flera dagar innan pistillens yta blir möjlig att tränga igenom. Forskningsresultaten har dock visat att en del pollenkorn kan påverka pistillens yta så att just deras pollenslangar kan lyckas tränga in i pistillen före de andra pollenslangarna. Därmed kan de nå först ner till fröämnena i pistillen.
Denna manipulation från pollenkornens sida innebär en fördel för de enskilda pollenkornen, men medför samtidigt en negativ effekt på det totala antalet frön som bildas. Man kan tänka sig att pistillen anlägger moteld för att försöka förhindra denna manipulation, vilket kan leda till en kapprustning mellan könen. Den aktuella forskningsstudien ger indirekta bevis för en sådan kapprustning, men forskarna kan i dagsläget inte svara på hur den konkret ser ut.
– Det kan vara svårt att upptäcka sådana här könskonflikter och sätta fingret på vilka egenskaper som påverkas av vad. Generellt sett kan honväxter påverka pollenkonkurrens genom att exempelvis utveckla längre pistiller eller större pistillmärken, men här gissar vi snarare på något kemiskt, säger Åsa Lankinen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Lankinen eller Josefin Madjidian, tel nr 046 – 222 92 93.
Kirsten Holmberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har studerat drygt 500 fjärdeklassare i Sigtuna kommun. Föräldrar och lärare fick lämna information om barnens beteende och inlärning, dessutom besvarade eleverna själva en hälsoenkät med frågor om bland annat huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, trötthet och mobbning.
– Barn med ADHD-diagnos hade dubbelt så ofta ont i magen, sömnsvårigheter och kände sig trötta jämfört med andra barn. Det här kan tolkas som ett tecken på betydande negativ stress i skolmiljön, berättar hon.
Forskarna fann också starka samband ADHD-diagnos och barnens svar på frågor om mobbning. 14 procent av eleverna rapporterade själva att de hade varit involverade i mobbning, något som få av deras lärare eller föräldrar kände till. Det var tre gånger så vanligt att barn med ADHD mobbade jämfört med barn utan ADHD. De här barnen hade ofta beteendeproblem av ADHD-karaktär redan i årskurs 1, vilket talar för att ADHD-symptomen var en bidragande orsak till mobbningsbeteendet.
Barn med betydande ADHD-symptom blev också själva utsatta för mobbning i betydligt större omfattning än andra – det var hela tio gånger så vanligt som bland barn utan ADHD. Dessa barn hade inte mer beteendeproblem än andra vid skolstarten. Det här kan, enligt Kirsten Holmberg, tyda på att den mobbning barnen utsatts för har bidragit till eller förstärkt deras ADHD-symptom.
– Barn med uttalade ADHD-symtom är en särskilt sårbar grupp. För att skydda också dem behövs effektiva förebyggande insatser mot mobbning i hela barngruppen i skolmiljön. De skolbaserade anti-mobbningsprogram som finns utnyttjas inte tillräcklig. Här har elevvården en viktig uppgift att se till programmen får en större spridning, säger Kirsten Holmberg.
– Då man utvärderar den medicinska behandlingen av barn med ADHD bör man också utvärdera behandlingens effekt på kamratrelationer och kroppsliga stressymptom. Skolhälsovården kan spela en mer aktiv roll som länk mellan behandlande läkare och skolans personal.
Kirsten Holmberg har också kartlagt den språkliga och motoriska utvecklingen hos en grupp 4- till 5-åringar respektive 7-åringar, för att se om det är möjligt att identifiera ADHD-symptom innan eller i samband med skolstarten. Avvikelser i utvecklingen och beteendeproblem var visserligen vanligare bland de barn som senare utvecklade ADHD, men inte så mycket vanligare att de kan användas för att identifiera ADHD.
– Det här talar för att man istället för screening behöver ha ett nära samarbete mellan skolans lärare och skolhälsovården, så att de här eleverna kan identifieras och få stöd. Skolan behöver generellt mer kunskap, bättre kompetens och klarare strategier för att möta dessa problem. Om stödet i skolan inte är tillräckligt behöver barnet få neuropsykiatrisk eller barnmedicinsk kontakt och eventuellt medicinsk behandling, säger Kirsten Holmberg.
En modell för ett sådant arbetssätt har utvecklats i Uppsala kommun, den så kallade VITS-modellen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kirsten Holmberg, 073-992 13 84, e-post: Kirsten.Holmberg@kbh.uu.se
Vilka föreställningar om folkbibliotek kommer fram i den mediala debatten? Vilka är de mest framträdande debattörerna? Dessa frågor utgör de centrala utgångspunkterna för biblioteks- och informationsvetaren Åse Hedemarks avhandling där hon ingående analyserar ett antal biblioteksdebatter från TV, radio och dagspress. Resultaten pekar på några av de politiska, professionella och institutionella intressen som ligger bakom den argumentation om folkbibliotek som förs fram i media under perioden 1970–2006.
– Min studie visar att de främsta debattörerna i biblioteksdebatter är författare och inte biblioteksföreträdare som man kanske kan tro, säger hon.
I debatten framhåller författarna att folkbibliotek i första hand bör förmedla tryckt svensk skönlitteratur av god kvalitet, dvs att bibliotekens viktigaste uppdrag är att bevara kulturarvet. Eftersom författarna är så pass framträdande i media blir denna ”bokliga” föreställning dominerande i debatterna. Samtidigt finns det andra aspekter av biblioteken som inte alls, eller i mycket liten omfattning, nämns. Några exempel är bibliotekets roll som mötesplats och plats för upplevelser, liksom bibliotekets betydelse för integration.
– Att dessa uppdrag och roller inte diskuteras kan ha att göra med att så få biblioteksföreträdare deltar i debatterna, säger Åse Hedemark.
Media- och kommunikationsvetenskaplig forskning visar att media påverkar och förstärker föreställningar som finns i samhället. Den mediala bilden kan alltså indirekt påverka institutionens legitimitet i samhället, liksom politiska beslut som rör bibliotek. Den kan också få konsekvenser för människors beteende. I debatterna framkommer också en ensidig uppfattning om bibliotekariers kompetens, som i förlängningen kan påverka bibliotekens möjlighet att möta användares informationsbehov.
– Om bibliotek enbart uppfattas som ställen där man kan låna skönlitteratur i bokform kan det förstås påverka i vilken utsträckning människor söker sig till bibliotek. Och om förväntningarna på bibliotekarien inte stämmer med deras expertis och kunnande kan det vara svårt att ge bra service.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åse Hedemark, tel: 018-471 25 98, ase.hedemark@abm.uu.se
D-vitamin är viktigt bland annat för kroppens benbildning och bildas främst i huden när denna exponeras för UV-strålar från solen. Under årets mörka halva är D-vitaminbrist vanligt på nordliga breddgrader, men det är oklart varför vissa drabbas mer än andra och hur vitaminnivåerna förändras över året.
I den aktuella studien deltog 100 slumpvis utvalda kvinnor från Uppsala i ålderspannet 61-83. De lämnade blodprov både under vintern och sommaren och svarade på detaljerade frågeformulär om matvanor, kosttillskott och hur de vistas i solen.
Resultaten visar att den genomsnittliga D-vitaminhalten i blodet ökade med nära 40 procent från vintern till sommaren. Under vintertiden hade nästan var femte kvinna i studien D-vitaminbrist men under sommaren sjönk siffran till endast 2 procent. Om man utgår från studiens medelnivåer på vintern så kunde deltagarna som föredrog sol framför skugga, var normalviktiga och hade en icke-känslig hudtyp höja sina D-vitaminnivåer med så mycket som 70-75 procent under sommaren.
Enligt forskarna bakom studien indikerar resultaten att den tid man spenderar i solen under sommaren är betydelsefull för D-vitaminhalten under vintern.
– Det går inte att spara D-vitamin i kroppen hur länge som helst, men om man vistas i solen lagom mycket under sommarhalvåret kan man hålla sin D-vitaminnivå uppe under vinterhalvåret med exempelvis fet fisk eller kosttillskott, säger Ann Burgaz, som lett arbetet med studien vid Institutet för miljömedicin (IMM).
För äldre kvinnor som löper större risk för att drabbas av sjukdomar som kan vara kopplade till D-vitaminbrist, så som benskörhet, högt blodtryck, cancer, MS och diabetes, är det extra viktigt att få en daglig dos sol under sommaren.
Enligt Ann Burgaz finns det egentligen ingen motsättning mellan hudcancerrisken och en god D-vitaminstatus. Det räcker med en mycket kort stund i solen varje dag för att höja D-vitaminnivåerna.
– Tio, femton minuter per dag med ansikte och händer i solen är fullt tillräckligt. Man får absolut inte bränna sig, det är viktigt att understryka, säger hon.
Publikation: “25-hydroxyvitamin D accumulation during summer in elderly women at latitude 60° N”, Ann Burgaz, Agneta Åkesson, Karl Michaëlsson & Alicja Wolk, Journal of Internal Medicine, accepted article online, 27 april 2009. DOI: 10.1111/j.1365-2796.2009.02125.x
För ytterligare frågor, kontakta:
Doktorand Ann Burgaz
Tel: 08-524 874 75
Mobil: 070-326 29 66.
E-post: Ann.Burgaz@ki.se
Webb: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=20998&a=52839&l=sv
Professor Alicja Wolk
Tel: 070-5567101
E-post: alicja.wolk@ki.se
Webb: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=20998&l=sv
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Hon har i sin avhandling bland annat studerat vad framgångsrika rektorer gör, och hur rektorers ledarskap påverkar hur väl skolor når de kunskapsmål och sociala mål som står i läroplanen.
En framgångsrik skola har goda resultat både när det gäller kunskap och social utveckling. Monika Törnsén visar nu att rektorer i dessa skolor tar ett större ansvar för sitt läroplansuppdrag än rektorer i mindre framgångsrika skolor.
– I de framgångsrika skolorna leder rektor skolans processer och är engagerad i lärarnas arbete med elevers lärande, både när det gäller kunskapsmål och inte minst sociala mål.
För att bli en framgångsrik skolledare krävs att vissa förutsättningar uppfylls. Enligt rektorerna själva är det bland annat nödvändigt att samspelet med lärarna fungerar, att man som rektor har ett begränsat ansvarsområde, tillgång till stödfunktioner på kommunal nivå och möjligheter att bli avlastad vissa uppgifter.
En av de framgångsrika rektorernas strategier är att engagera sig i skolans struktur och kultur, i lärares undervisning och i elevers och lärares lärande, och samtidigt utveckla goda kontakter med föräldrar, kommunala ledare och internationella samarbetspartners.
– En rektor som engagerar sig i skolans kärnprocesser gynnar helt enkelt skolans resultat, menar Monika Törnsén.
Undersökning bygger på intervjuer med rektorer och lärare, enkätfrågor till lärare och observationer i tjugofyra 7–9-skolor i tolv olika kommuner. Studien har skett inom ramen för forskningsprojektet ”Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?”.
Monika Törnsén är uppvuxen i Pajala och bor i Råneå i Norrbotten. Hon har tidigare varit mellanstadielärare i Boden och Luleå, rektor i Råneå, projektledare för Luleå Gymnasieby och verksam vid Skolverket i Luleå. Numera arbetar hon som utbildningsledare vid Centrum för skolledarutveckling, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
Fredagen den 8 maj försvarar Monika Törnsén, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal D, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Ulf P. Lundgren, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Kontakta gärna:
Monika Törnsén,
Centrum för skolledarutveckling och pedagogiska institutionen,
Umeå universitet
Telefon: 070-669 9469, 090-786 78 13
E-post: monika.tornsen@pedag.umu.se
Primärvården är basen för svensk sjukvård och många patienters första kontakt med sjukvården. Kvaliteten på ett blodprov påverkas av en kedja av händelser som börjar med att en analys beställs och slutar med att ett analyssvar tolkas. Forskning visar att de flesta felen uppstår innan provet har anlänt till laboratoriet. Trots relativt stor kunskap om att dessa fel påverkar patientsäkerheten har inga studier gjorts om hur den praktiska provtagningen och provhanteringen utförs i primärvården.
Avhandlingen omfattar en stor enkätundersökning bland provtagningspersonal på vårdcentraler och kliniska sjukhuslaboratorier. Det framgår då att identifiering av patienter, provrörsmärkning, remisshantering, informationssökning samt den praktiska provtagningen och provhanteringen ibland utförs på sätt som ökar risken för fel. Det kan påverka patientsäkerheten och medföra ökade kostnader för sjukvården. Provtagningspersonal på laboratorierna rapporterade ett bättre utförande jämfört med personal på vårdcentralerna. Avhandlingen omfattar också en undersökning av kvaliteten på blodprov som tagits i primärvården. Det visade sig vara stor skillnad i kvalitet på blodprov tagna vid olika vårdcentraler.
Resultaten kunde inte visa någon tydlig koppling mellan vidareutbildning i provtagning och bättre rapporterat utförande i primärvården. Åtgärder för att förbättra praktisk provtagning och provhantering i primärvård bör därför utformas ur ett perspektiv med hänsyn till organisationens betydelse. Processen bör utformas så att den i varje moment underlättar för den enskilde provtagaren att göra rätt. Insatserna bör också kontinuerligt utvärderas och personalens intresse för utbildning och vidareutveckling tas tillvara.
Avhandlingens resultat lägger grunden för fortsatta studier och praktiskt förbättringsarbete. Genom att öka kvaliteten vid provtagning och hantering av blodprover kan man minska sjukvårdskostnaderna och förbättra patientsäkerheten.
För mer information, kontakta gärna Johan Söderberg via e-post johan.soderberg@medbio.umu.se eller tel. 073-374 81 84
Fredagen den 8 maj försvarar Johan Söderberg, Inst. för medicinsk biovetenskap och Inst. för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Sources of preanalytical error in primary health care – implications for patient safety”. Svensk titel ”Preanalytiska felkällor i primärvård – implikationer för patientsäkerhet”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal 135, by. 9A, bv, NUS.
Fakultetsopponent är docent Ewa Idvall, Landstinget i Kalmar län och Linköpings universitet.
