Vid en bakterieinfektion har kroppen två typer av immunsvar som skydd, medfödd immunitet och förvärvad immunitet. Innan dessa mekanismer sätts igång kan koagulationen spela en viktig roll.
När en skada uppstår aktiveras omedelbart ett kaskadsystem bestående av ett stort antal blodproteiner som leder till att ett fint nätverk av proteiner och blodplättar bildas, ett så kallat koagel, som pluggar igen såret.
Vissa av proteinerna har ”klibbiga” egenskaper som gör att eventuella bakterier kan fastna där och därmed förhindras eller försvåras en spridning inne i kroppen. Infektionen begränsas således till koaglet dit immunförsvaret sedan kan dirigeras mha olika meddelande-molekyler.
Studier på människa har visat att många sjukdomsframkallande bakterier har flera olika strategier för att sprida sig och orsaka infektion i kroppen. Ett exempel är att använda enzym som aktiverar värdens egen nedbrytning av koagel och på så vis underlättas spridningen av bakterier.
Ett annat exempel är att maskera sig genom att binda värd-eget protein, fibrinogen, på bakterieytan för att skydda sig mot upptäckt och ett tredje exempel är bakterier som stimulerar immunceller att frisätta heparin-bindande protein, vilket leder till större genomsläpplighet i blodkärlen.
För att lära sig mer om koagulation som försvarsmekanism har forskargruppen i Stockholm använt bananflugan, Drosophila melanogaster, som modellsystem, bl. a. eftersom det är lätt att framställa flugmutanter.
Inledande studier visade att även koagel från Drosophila kan fånga in mikrober av olika slag. Genom att studera muterade flugor med koagulationsdefekter har de dessutom kunnat avslöja den bakomliggande mekanismen.
I samarbete med en forskargrupp vid Lunds universitet upprepades försöken på humant blod och resultaten var förvånansvärt lika dem från Drosophila. Studierna tyder på att ju farligare bakterien är för värden desto starkare reagerar koaglet mot dem.
Det är ännu oklart om denna immunmekanism enbart leder till minskad bakteriespridning eller om det dessutom har tillväxthämmande eller till och med avdödande effekt på bakterierna.
– Min avhandling visar hur grundforskning på en modellorganism stegvis kan leda till en ökad kunskap om våra egna fysiologiska försvarsmekanismer, säger Christine Wilhelmsson.
– Om vi lär oss mer om samspelet mellan bakterier och koagulationen skulle det kunna leda till nya strategier för att behandla allvarliga bakterieinfektioner där koagulationsproteiner skulle kunna bli vårt nya vapen, tillägger Christine Wilhelmsson.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Christine Wilhelmsson, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, Stockholms universitet, tfn 0768-542347, 08-6747571, e-post christine.wilhelmsson@molbio.su.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=62878.
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen. De senaste tio åren har luftföroreningar uppmärksammats som en riskfaktor, tillsammans med rökning, övervikt och brist på fysisk aktivitet. Sedan tidigare vet man också att åderförkalkning är en inflammatorisk process som bland annat kan leda till hjärtinfarkt.
I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet (KI) visar nu läkaren Petter Ljungman och hans kollegor att vissa personer reagerar med inflammation i kroppen efter att de exponerats för luftföroreningar. Personer med vissa genuppsättningar är särskilt känsliga, vilket i förlängningen alltså kan innebära ökad risk för hjärtinfarkt.
I en annan delstudie i avhandlingen har forskarna undersökt hur luftföroreningar påverkar hjärtat mer direkt.
I studien följde de cirka 200 personer i Göteborg och Stockholm, som fått en så kallad defibrillator (en liten livräddande apparat för elstötar) inopererad på grund av särskilt hög risk för hjärtstopp.
Störningar i de elektriska banorna genom hjärtats muskulatur kan leda till att hjärtat rusar och efter ett tag helt slutar att slå. Under studieperioden observerade forskarna ett hundratal sådana livshotande hjärtrustningar. Risken att drabbas av hjärtrusning visade sig vara högre när luftkvaliteten var sämre och effekten kom redan efter två timmar med högre partikelhalter i stadsluften.
– Den positiva sidan av saken är att man kan minska riskerna genom att förbättra miljön. Det kan också vara så att vi från vårdens sida bör råda patienter med särskilt hög risk för plötslig död, exempelvis efter en hjärtinfarkt, att undvika onödig vistelse i stadstrafik, säger Petter Ljungman.
Avhandling: Cardiovascular Effects of Short-term Exposure to Air Pollution av ST-läkare Petter Ljungman, Institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset (KI SÖS).
Handledare har varit docent Tom Bellander, Institutet för miljömedicin, KI, och professor Mårten Rosenqvist, hjärtkliniken vid Södersjukhuset och KI SÖS.
Disputation sker den 15 maj
Opponent är docent Murray A Mittleman från Harvard Medical School.
För mer information, kontakta
Doktorand, ST-läkare Petter Ljungman
Institutionen för klinisk forskning och utbildning
Tel: 073-2055330
E-post: petter.ljungman@ki.se
Docent Tom Bellander
Institutet för miljömedicin
Tel: 08-5248 0003 (kopplas om till mobil)
E-post: tom.bellander@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
De etablerade fysikaliska teorierna kan idag förklara universums historia från en bråkdels sekund efter Big Bang. Innan denna tidpunkt var universum så varmt och sammanpressat att nya teorier behövs. Strängteori är den ledande kandidaten för en sådan teori. En förutsägelse från strängteori är att vårt universum bara är ett i en ofantlig mängd olika universa: strängteorins landskap.
Niklas Johansson och Magdalena Larfors vid institutionen för fysik och astronomi har undersökt olika aspekter av landskapet, bland annat hur existensen av andra universa kan påverka vårt eget. I avhandlingarna ”Making Maps and Keeping Logs” och ”Pierced, Wrapped and Torn” beskrivs en del av landskapet. Ett typiskt drag som upptäcks är långa serier av sammanlänkade universa. Det förklaras att, och hur, det är möjligt att röra sig mellan dessa världar. En annan aspekt som studeras är hur svarta hål ser ut i den här typen av universa.
Båda har dessutom deltagit i internationella samarbeten. Niklas har i samarbete med forskare på MIT undersökt gravitation i två rumsdimensioner, vilket ger en förenklad modell för svarta hål. Resultaten har gett upphov till en livlig debatt med forskare på bland annat Harvard.
Magdalena har i samarbete med forskare på Caltech undersökt hur kvantmekaniska effekter begränsar livslängden för universa i strängteorilandskapet. Resultaten tyder på att många universa är mycket mer stabila än man tidigare trott.
Båda doktoranderna är födda och uppvuxna i Uppsala men kände inte varandra innan de började doktorera.
Avhandlingarna försvaras den 15:e maj (Magdalena) och den 20:e maj (Niklas).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magdalena Larsfors, tel: 018-471 32 44, magdalena.larfors@fysast.uu.se eller Niklas Johansson, tel: 018-471 32 44, eller niklas.johansson@fysast.uu.se
Hodgkins lymfom drabbar främst unga människor mellan 20 och 40 år. I de flesta fall går sjukdomen att bota med strålbehandling och cytostatika – en behandling som är nödvändig, men som på sikt ger risk för att patienten ska drabbas av andra tumörsjukdomar eller andra allvarliga biverkningar. Därför är det viktigt att skräddarsy behandlingen så att patienten får den mängd som behövs men inte mer.
– Problemet för läkaren är att kunna förutsäga hur det kommer att gå för patienten redan innan behandlingen påbörjats. Det här gör man utgående från vissa riskfaktorer, förklarar Ingrid Glimelius vid institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
I sin avhandling har hon bland annat identifierat sådana riskfaktorer.
– Att tumören innehåller många blodkärl är till exempel en riskfaktor som försämrar prognosen. Patienter med stora tumörer i området mellan lungorna löper också stor risk för återfall och behöver därför mer intensiv behandling, berättar hon.
Man har sedan tidigare vetat att många vita blodkroppar av en viss typ inuti tumören är ytterligare en faktor som ger sämre prognos. Dessa celler tror man är av vikt för att tumörcellen ska överleva i tumören. Ingrid Glimelius avhandling visar att patienter som tidigare i livet har haft astma eller nässelutslag har fler av dessa vita blodkroppar i sina tumörer än genomsnittet, medan rökare däremot har färre.
– Att egenskaper hos patienten påverkar hur tumören ser ut är helt ny kunskap. Med Hodgkin lymfom som modellsjukdom kan vi nu fortsätta studera om de här egenskaperna hos individen också påverkar risken att drabbas av lymfom, säger Ingrid Glimelius.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingrid Glimelius, 070-225 39 12, e-post: ingrid.glimelius@onkologi.uu.se
Aveln av kor i Indonesien har lett fram till moderna nötraser som är väl anpassade för ett subtropiskt klimat.
Det visar ett forskningsprojekt där forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har samarbetat med forskare i Holland och Indonesien. Med hjälp av DNA-analyser visar de hur indonesiska zebu nötboskap har utvecklats.
Forskningen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga nätbaserade tidskriften PlosOne (en s k ”open acess” tidskrift) som nyligen publicerades.
Nötboskap hålls i mycket skilda klimat runt om i världen. I västvärldens tempererade områden är nötboskap som härstammar från Bos taurus vanligast. I heta och torra områden i Afrika och Asien är zebuboskap vanliga. Dessa har domesticerats från den Indiska underarten Bos indicus. I höglänta områden i Asien finns jaken som är härdig i dessa extrema områden.
Forskarna visar i sina studier att zebu tamboskap i Indonesiens subtropiska områden delvis härstammar från underarten banteng (Bos javanicus). Det är sedan tidigare känt att tamboskap från Bali har domesticerats från banteng. Balinötboskap är småväxta och extremt väl anpassade till subtropiskt och tropiskt klimat. Kött från balikor är mycket uppskattat i Indonesien och är en för landet viktig naturresurs. Korsningar mellan zebu och baliboskap har skett tidigare och sker sporadiskt även nu.
Indonesiska myndigheter verkar aktivt för att begränsa detta. De nu publicerade DNA analyserna visar att de berömda Madura tjurarna som används vid kapplöpningar, härstammar från banteng och att den “urgamla” rasen galekan från östra Java härstammar från korsningar mellan zebutjurar och bantengkor.
Zebuboskap från Sumatra har också tydliga inslag av banteng. Resultaten visar med tydlighet att avel har bedrivits för att optimera användandet av de genetiska resurser som funnits tillgängliga.
Indonesiska uppfödare har kunnat anpassa indisk zebuboskap genom inkorsning av banteng och lyckats skapa boskap som är väl anpassade till indonesiska omständigheter.
Forskningsprojektet är delvis finansierat av Vetenskapsrådet – “Swedish Research Links” och har bedrivits av Göran Andersson, Sofia Mikko och Mia Olsson vid institutionen för husdjursgenetik och av Heriberto Rodriguez-Martinez på institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.
SLU-forskarna har samarbetat med holländska forskare från Utrecht universitetet och indonesiska forskare från lantbruksuniversitetet i Bogor .
Kontaktinformation
För mer information: Göran Andersson goran.andersson@hgen.slu.se 018-471 49 03 Heriberto Rodriguez-Martinez heriberto.rodriguez@kv.slu.se 018-672172
System S ger forskare vid IRF möjlighet att bättre kunna förutsäga det s k rymdvädret, som kan påverka kraftöverföring, radio- och TV-kommunikationer, luft- och rymdfart samt satellitsystem.
Rymdradioprojektet LOIS med stationer under uppbyggnad i sydöstra Sverige har utvecklat ett unikt mätkoncept med tredimensionella radiomätningar.
Genom att använda dessa radiomätningar, kommer forskarna att kunna använda System S för att hantera och analysera de insamplade mätdata som produceras av antennerna med sina digitala radiomottagare.
Eftersom forskarna mäter radiosignaler från rymden under långa tidsintervall blir mängden rådata som ska hanteras enorm.
Vid full kapacitet genererar en mätstation upp till 6 Gigabyte data per sekund, eller 21 600 Gigabyte per timme, svarande mot alla webbsidor på hela Internet.
System S har utvecklats vid IBM Research i USA och har delvis testats med data från LOIS-mottagare i Sverige.
En av LOIS-projektets medlemmar har under tre månader arbetat på IBM Research i Hawthorne, NY, USA.
Kontaktinformation
Professor Bo Thidé, Institutet för rymdsfysik, Uppsala, tel. 018-471 5914, bt@irfu.se
Dr Jan Bergman, forskare, Institutet för rymdsfysik, Uppsala, tel. 018-471 5916, jb@irfu.se
Forskarna följde på våren variationen i täthet hos bladbaggen Phratora vulgatissima, som äter på videbladen.
Insekternas antal visade sig vara stabilt i de naturliga bestånden, på en hög eller låg nivå, medan de fluktuerade kraftigt i flera av odlingarna.
I naturliga bestånd finns det ofta många naturliga fiender som håller skadepopulationen nere på en låg nivå, men blir antalet bladbaggar för många uppstår konkurrens om blad att äta på.
I en monokultur är det i en sådan situation lätt för larven att krypa över till nästa planta, och brist på föda begränsar inte larvernas antal.
Dessa resultat är ett steg mot att kunna förutsäga risker för, och kontrollera, skadeinsektsutbrott i energiskogar och andra monokulturer, t.ex. intensivskogsbruk, spannmål och potatis.
Kontaktinformation
Peter.Dalin@ekol.slu.se, 018-67 23 83
Avhandlingen behandlar relationerna mellan utkomstmöjligheter och skogsskötsel i torra områden i sydvästa Iran. Syftet har varit att finna strategier för ett hållbart nyttjande av naturresurserna och även komma med förslag till hur befolkningens försörjningsmöjligheter skulle kunna förbättras och bli mångsidigare.
Studien har gjorts genom att flygfotografier från två olika år, 1969 och 1993, har jämförts, samt genom intervjuer och fältstudier. Inkomsterna från skogen kommer genom att marken upplåts för bete och genom att man samlar ved, frön och foder. Det stora beroendet av skogen kan leda till sämre föryngring och risk för att nyttjandet inte förblir hållbart. En satsning på flera inkomstkällor kan, tillsammans med bättre utbildning, minska beroendet av skogen och förbättra levnadsvillkoren för befolkningen.
Olika skogsskötselmetoder för persisk ek (Quercus persica) redovisas i doktorsavhandlingen, metoder som skulle kunna bli ett effektivt redskap i arbetet att tillsammans med olika aktörer ta fram en skötselpolicy.
Fredagen den 15 maj 2009 klockan 13.00 försvarar Alireza Salehi, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Livelihood Dependency and Management on Semiarid Oak Forests. The Case of Southern Zagros, Iran.
Opponent: Lektor Jonas Ardö, Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys, Lunds universitet.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Alireza Salehi, inst för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, tel 090-786 81 51, mobil 076-804 00 78.
ali.salehi@srh.slu.se
I en ny avhandling från Växjö universitet uppmärksammar företagsekonomen Elin K. Funck hur Balanced Scorecard har tagits emot, utvecklats och används inom sjukvårdsorganisationer.
Elin K. Funck har studerat och jämfört erfarenheterna av arbetet med Balanced Scorecard vid ett svenskt landsting med erfarenheterna inom den kanadensiska sjukvården.
– Det kan kännas lockande att kopiera styrinstrument som används av framgångsrika organisationer, säger Elin K. Funck. Det som ofta glöms bort är däremot att ett och samma styrinstrument sällan utvecklas på liknande sätt eller får samma styreffekter i olika organisationer.
Avhandlingens resultat visar att hur Balanced Scorecard kommer att utvecklas och användas, bland annat är beroende av om syftet i första hand är att kontrollera de anställda och ställa dem till svars för sina prestationer eller om syftet är att få till stånd handling och ett ömsesidigt ansvar för förändring.
Studien visar att Balanced Scorecard kan utvecklas till ett externt instrument för att tydliggöra ansvar och göra jämförelser mellan sjukvårdsorganisationer eller till ett internt instrument för kvalitetsutveckling, men även användas av den medicinska professionen i deras strävan efter att hävda sin verksamhet.
Avhandlingen resultat indikerar vidare att det finns en risk att ett styrinstrument vars syfte är att disciplinera de anställda kan leda till att organisationen fastnar i måttkonstruktioner och en jakt efter de perfekta måtten. Ett styrinstrument som bygger på ömsesidigt ansvar torde däremot vara mer tolerant för brister i måtten och istället leda till att organisationen lägger vikt vid processer och handling.
Elin K. Funck kommer ursprungligen från Hemse på Gotland. Hon är sedan 2004 doktorand i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet där hon undervisar och forskar i ekonomistyrning.
Avhandlingen ”Ordination Balanced Scorecard. Översättning av ett styrinstrument inom hälso- och sjukvården” försvaras onsdagen den 20 maj 2009, kl. 13.00.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är docent Katarina Östergren, Norges Handelshøyskole, Bergen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Elin K. Funck, telefon: 0470- 70 87 67 eller e-post: elin.funck@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
Socialt erkännande, att man uppmärksammas som individ och att ens kompetens och arbetsinsats uppskattas av omgivningen, är avgörande hur väl anställda i serviceföretag utför sina arbetsuppgifter. I sin avhandling har Tómas Bjarnason studerat över 900 anställda vid serviceföretag. Enligt Bjarnason bidrar socialt erkännande till ökad självrespekt som gör att de anställda anstränger sig mer för företagets bästa.
– Jag har undersökt tre olika slags erfarenheter som leder till socialt erkännande: att ha inflytande inom företaget; att kunna använda kompetens och kunskaper och att få uppmuntran, beröm och feedback, säger Tomas Bjarnason.
För att mäta de anställdas stöd till företaget utgick Tomas Bjarnason från fyra dimensioner: trohet (attityden), lojalitet (vilja att stanna), serviceinriktning och förbättringar av servicen. Samtliga dimensioner är viktiga för ett serviceföretags prestationer och utgör därför en bra bedömningsgrund för de serviceanställdas stöd till företaget.
– Resultaten visade att när de anställda upplever inflytande och får användning för sina kunskaper och sin kompetens så ökade deras trohet till företaget, säger Tomas Bjarnason.
Anställda som fick utlopp för sina kunskaper och sin kompetens var också mer benägna att stanna på företaget. Samma sak gällde för serviceinriktningen. De som hade en mer positiv attityd till företaget bemödade sig också mera om att ge bra service.
– När det gäller förbättringar i servicen framgick det att det viktigaste var att de anställda upplevde att de hade inflytande inom företaget. Att de fick uppmuntran, beröm eller feedback hade däremot ingen direkt effekt på vilket stöd de gav företaget.
– Ett av det viktigaste i resultaten är att effekterna av det sociala erkännandet var likartade inom tre olika serviceavdelningar på företaget, där erfarenhet och utbildning varierade bland de anställda. Resultatet är viktigt eftersom det brukar hävdas att en förbättrad arbetsorganisation skulle ha en större positiv effekt på arbetsinsatsen inom vissa grupper, till exempel grupper med mer utbildning, säger Tomas Bjarnason.
Resultaten bygger på drygt 900 svar från en enkätundersökning bland anställda i ett isländskt serviceföretag.
Avhandlingens titel: Social Recognition and Employees’ Organizational Support.
E-länk: http: //hdl.handle.net/2077/19676
e-post: tomas.bjarnason@capacent.is
Fakultetsopponent Professor Arne L. Kalleberg, the University of North Carolina, Chapel Hill
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 maj 2009, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Tómas Bjarnason, tel +354 860 1025 (arb.)
Patrik Wennbergs studier belyser hur olika typer av fysisk aktivitet påverkar risken för hjärtinfarkt. De som regelbundet åker bil till arbetet löper drygt 70 % högre risk att drabbas jämfört med de som promenerar, cyklar eller tar bussen till arbetet.
Positiv inverkan på vikt och blodfetter samt gynnsamma effekter på blodproppsbenägenhet och inflammation tycks kunna förklara en betydande del, 40 %, av den minskade risken hos de som är fysiskt aktiva till arbetet. Även hög fysisk aktivitet på fritiden innebär lägre risk för hjärtinfarkt. Hög fysisk aktivitet på arbetet ger också lägre risk för hjärtinfarkt, men bara hos män.
Avhandlingen visar att snusare som aldrig varit rökare inte har ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med tobaksfria. Ålder, manligt kön, högt blodtryck, rökning, diabetes, höga blodfetter och övervikt är kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Studierna visar att även blodnivåer av markörer för blodproppsbenägenhet och inflammation är kopplade till ökad hjärtinfarktrisk. Ett tillägg av åtta av dessa markörer förbättrar förmågan att förutsäga vem som kommer att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med en modell med enbart de etablerade riskfaktorerna.
I studien ingår 651 personer som drabbats av hjärtinfarkt. Samtliga hade deltagit i en hälsoundersökning och hade lämnat blodprover innan de insjuknade. Dessa jämfördes med 2 238 friska personer.
Fredag 15 maj försvarar Patrik Wennberg, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin samt, Forskningsenheten i Skellefteå, sin avhandling med titeln Beyond the established risk factors of myocardial infarction: Lifestyle factors and novel biomarkers.
Disputationen äger rum klockan 13.30 i Forum-salen, Campus Skellefteå.
Fakultetsopponent är professor Mai-Lis Hellénius, Karolinska institutet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-21849
Kontaktinformation
Patrik Wennberg är uppvuxen i Karlstad. Han nås på mobiltelefon 073-832 88 19 eller e-post patrik.wennberg@medforskskelet.se.
Oxytocin är ett viktigt läkemedel som används under förlossning för att vid behov förstärka värkarbetet. Felaktig behandling kan dock leda till överaktivt värkarbete och tecken på syrebrist hos fostret. Behovet av nyföddhetsvård kan då öka, liksom risken för allvarlig skada hos barnet. Kontinuerlig fosterövervakning rekommenderas därför under behandling med oxytocin.
Maria Jonsson har i sin avhandling undersökt riskfaktorer för utvecklande av syrebrist och huruvida förlossningens slutskede skiljer sig mellan barn som föds med eller utan syrebrist. Undersökningen omfattar 28 486 förlossningar från två förlossningskliniker under perioden 1994-2004.
– Vi fann ett starkt samband mellan tecken på syrebrist vid födseln och överaktivt värkarbete vilket i hög grad var orsakad av felaktig användning av oxytocin, säger Maria Jonsson.
Det var också stor skillnad mellan grupperna vad gäller förekomst av onormala fosterövervakningsregistreringar. En granskning av alla fall med svårare grad av syrebrist med avseende på brister i handläggningen av förlossningen visade bland annat att det förekommit felaktig användning av oxycytin i cirka 47 procent av fallen, mot 13 procent hos kontrollgruppen. Det var också vanligare att adekvat åtgärd inte vidtagits i gruppen med syrebrist – trots avvikelser i fosterövervakningen.
– Visserligen var svår syrebrist ovanligt, det förekom endast hos 0.63 procent, men vi uppskattar att 40-50 procent av dessa fall möjligen hade kunnat undvikas, säger Maria Jonsson.
Resultaten antyder att riktlinjer för oxytocinbehandling och fosterövervakning inte alltid följs, vilket kan resultera i en risk för syrebrist hos barnet vid födseln. Studien visar också att det, trots bra handläggning av en förlossning, inte alltid går att förhindra att barn föds med syrebrist.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Jonsson, tel: 018-55 14 15, mobil: 070-598 73 42, maria.jonsson@kbh.uu.se
Det är nu över 20 år sedan Ikea öppnade sitt första varuhus i Storbritannien. Sedan dess har företaget stadigt ökat sin andel av marknaden och är idag landet näst största återförsäljare inom möbel- och heminredningsbranschen. Framgången är inte enbart ekonomisk.
Marknadsanalytiker har även hävdat att Ikea har påverkat de brittiska konsumenternas uppfattning om vad som är prisvärda möbler. Att handla billigt har blivit mer acceptabelt. I sin avhandling förklarar hon hur en sådan förändring kan kopplas till att upplevelsen av att shoppa på Ikea skapar en trovärdig relation mellan företaget, som ett globalt varumärke, och lokala konsumenter. Fokus ligger på hur ekonomiska relationer skapas och återskapas genom konkreta handlingar, aktörer och miljöer.
– Det handlar inte om Ikea:s erbjudande är ekonomiskt rationellt eller inte, utan om konsumenterna uppfattar erbjudandet som logiskt och trovärdigt – om det ”makes sense”, som man säger på engelska, säger hon.
Frida Andersson argumenterar för att shoppingupplevelsen spelar en viktig roll för konsumenternas uppfattning. När man handlar på Ikea blir samarbetet mellan företaget och kunden en ”explicit, materiell och kroppslig erfarenhet”. Förutom att koppla erfarenheten av att handla på IKEA till ett trovärdigt erbjudande visar avhandlingen även på hur detta erbjudande kan länkas till ett hem som är tillgängligt, i och med att man oftast själv transporterar möblerna hem direkt efter att ha köpt dem.
– Men också till ett hem som är mer tillfälligt och mobilt i förhållande till andra mer långsiktiga investeringar som människor gör i sina hem, säger hon.
Det empiriska materialet består av en kombination av intervjuer med personer som har handlat på IKEA:s varuhus i Gateshead nära Newcastle i nordvästra England samt observationer gjorda på samma varuhus. Frida Andersson hoppas att avhandlingen kommer att bidra till att såväl forskare som konsumenter intresserar sig mer för de menings- och värdeskapande aspekterna av konsumtion, och inte bara de rent ekonomiska.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Frida Andersson, tel: 0191-230 14 12, mobil: 073-695 66 53, eller frida.andersson@kultgeog.uu.se
Flera av de tester som tidigare kunde användas för att avgöra vilka äldre som riskerar att utveckla demens verkar inte längre fungera. Avhandlingen visar att bara minnesstörningar numera kan ge en indikation om vilka som är i riskzonen, dock inte hos de allra äldsta.
I studien jämfördes demensfria 70-åringar undersökta i början av 1970-talet med 70-åringar som undersöktes i början av 2000-talet. Resultaten visar att 70-åringar som undersöktes år 2000 var betydligt bättre på psykologiska tester än 70-åringar undersökta 30 år tidigare. Detta verkar vara avgörande för att inte längre kunna förutspå demensutveckling.
– I början av 70-talet kunde flera olika tester förutspå demensutveckling, men nu verkar bara den psykiatriska utvärderingen av minnet fungera. Det var dessutom svårare att förutspå demens ju högre utbildning man hade, säger läkaren Simona Sacuiu som skrivit avhandlingen.
Vid uppföljningen av 70-åringarna fem år senare hade fem procent av dem utvecklat demens. De 70-åringar som hade minnesstörningar hade en ökad risk att få demens, men inte alla som hade dåligt minne utvecklade demens. Sambandet mellan glömska och framtida demens är alltså mer komplicerat än många tror. Glömska bland äldre kan vara ett tidigt tecken, men det måste inte vara det.
– För att effektivt kunna upptäcka demens tidigt behöver vi bra verktyg där olika tester ingår, men de testerna måste hela tiden anpassas eftersom äldre idag presterar mycket bättre i standardiserade psykologtester än tidigare födda generationer, säger Simona Sacuiu.
Undersökningar av en grupp demensfria 85-åringar visar också att sambandet mellan glömska och demens inte var lika tydligt i denna åldersgrupp. Bland annat utvärderades 85-åringarnas förmåga att hitta ord, att kopiera en geometrisk figur och att fatta snabba beslut genom en psykiatrisk undersökning. Över 300 demensfria 85-åringar ingick i studien, efter tre år hade 17 procent av dem fått demens.
– För 85-åringarna går det inte att säga att bara dåligt minne är ett tecken på annalkande demens, eftersom det behövdes ytterligare symtom utöver försämrat minne, som svårigheter att hitta ord eller rita en geometrisk figur, för att deras risk att få demens skulle öka, säger Simona Sacuiu.
FAKTA H70-studien
H70 är en förkortning för Hälsa 70 och är en unik befolkningsstudie vid Sahlgrenska Akademin. Studien startade med en undersökning av 70-åringar 1971. Dessa följdes sedan upp regelbundet under 30 år. År 2000 startade en ny H70 studie. Deltagarna i den följs upp igen vid 79 års ålder under 2009. Totalt ingår data om mer än 2000 äldre göteborgare i studien. Deltagarna har undersökts både kroppsligt och mentalt och gjort det möjligt för flera forskargrupper att beskriva olika trender av fysisk och mental hälsa i den åldrande befolkningen.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avdelningen för neuropsykiatrisk epidemiologi
Avhandlingens titel: Prodromal Cognitive Signs of Dementia
Avhandlingen försvaras fredagen den 15 maj, klockan 13.00, aulan V-huset Psykiatri, SU/Mölndal.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Simona Sacuiu, leg läkare, telefon 031-343 86 76, 073-435 20 12
Handledare:
Professor Ingmar Skoog, telefon 031-343 86 40
Docent Deborah Gustafson, telefon 031-343 86 46
I avhandlingen har Maria Tikka studerat ett middagssamtal med tre generationer i en svensk-italiensk familj där samtalet kontinuerligt har växlat mellan svenska, italienska och den norditalienska dialekten liguriska.
– Jag har kunnat skönja att deltagarna genomgående är konsekventa i sina språkval. Det är inte alls fråga om en planlös sammanblandning mellan språken, vilket man förr ansåg det flerspråkiga samtalet vara. Snarare upplevde jag det som väldigt systematiserat. Språken används bland annat för att markera olika roller i samtalet, lojaliteter deltagarna emellan och för att understryka åsikter och ställningstaganden, säger Maria Tikka.
Kodväxlingen, det vill säga växlingen mellan olika språk under samtalets gång, är ett av de mest utmärkande kännetecknen för ett samtal mellan flerspråkiga aktörer. Det enklaste och mest logiska skulle kunna vara att alla bara pratade svenska med varandra, särskilt då alla familjemedlemmarna i studien pratar svenska, flera av dem italienska, men endast ett fåtal av dem liguriska.
– Svenskan används i stor utsträckning för att signalera aktiviteter i vilka alla runt bordet är delaktiga. Italienskan signalerar ofta samtalsämnen med olika anknytning till Italien, eller för att markera familjens italienska grupptillhörighet och arv. Liguriskan är den mest selektiva koden, och används framför allt av första generationen för att signalera att det de diskuterar är privat. För dem är dialekten definitivt ett känslospråk, som används när de är känslosamma eller upprörda, säger Maria Tikka.
Växlingen mellan olika språk används också för att organisera själva samtalet och hur det är tänkt att utvecklas. Det kan till exempel handla om att signalera att man byter samtalspartner och ämne, eller för att betona det som just sagts.
Studien visar också att samtalspartnerns språkliga preferenser och kompetenser är viktigare än de egna för språkvalet.
– Det är lätt att utgå ifrån att samtalsaktörer främst väljer språk med utgångspunkt från de egna språkliga kompetenserna och preferenserna, men min studie visar att deltagarna i första hand försöker anpassa sina språkval till de preferenser samtalspartnern visar. En stor språklig följsamhet och smidighet råder generellt familjemedlemmarna emellan, med andra ord, säger Maria Tikka.
Avhandlingens namn:
“Manifestarsi plurilingui a tavola. La commutazione di codice di una famiglia italo-svedese.”
(”Att visa sig flerspråkig till bords. Kodväxlingen hos en svensk-italiensk familj.”)
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26665.
För ytterligare information
Maria Tikka, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk, Stockholms universitet, tfn 073-642 33 33, mobil 08-16 46 79, e-post maria.tikka@fraita.su.se.
För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.
Avhandlingsförfattaren letar efter ett perspektiv som gör att man kan beskriva den icke-universella, lokala och tillfälliga texten på ett teoretiskt underbyggt sätt. Försöken leder bort från traditionell reader-response till filosofi, socio-retorik och cybernetik.
Varje försök till ny teori prövas i analyser av några sidor om Vladimir Majakovskij och futurismen i en lärobok. Men snart handlar det inte bara om texten, utan också om våra egna identitets- och verklighetsuppfattningar och om vetenskapen som ett självreferentiellt system.
Textteori för läsforskare är en bråkig bok om riktigt svår teori. Den synliggör allvarliga problem i svensk receptionsforskning och internationell teori och knyter dem till en pågående samhällsdebatt om utbildning och människosyn.
Indirekt framför Christian Mehrstam också en grundläggande kritik mot litteraturvetenskapens huvudsakliga fokus på texttolkning. Men det är samtidigt en bok som kan hjälpa.
Författaren presenterar fem villkor för utformningen av så kallade immergensteorier, som utgör en ny form av textperspektiv och en lösning på avhandlingens problem.
Genom att observera hur text och läsare skapas av gränsdragningar under läsprocessen kan forskaren eller läraren tränga in i främmande textuppfattningar och se det som möjliggör och begränsar någon annans läsupplevelse. Detta resultat öppnar möjligheter på en rad olika forskningsfält, som exempelvis litteraturhistoria, pedagogik och läroboks- och läroplansforskning.
Avhandlingens titel: Textteori för läsforskare.
Disputationen äger rum fredagen den 29 maj 2009 kl. 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Avhandlingen kostar 240 kr och kan beställas via Books On Demand, www.books-on-demand.com
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Christian Mehrstam, e-post: christian.mehrstam@lit.gu.se
