– Detta innebär att det blir otroligt mycket enklare att framställa patientegna vävnader, säger Gunnar Kratz, professor i plastikkirurgi och ledare för forskargruppen.
Resultaten av gruppens forskning publiceras nu i tre samtidiga vetenskapliga artiklar.
Ben, brosk och kärl är viktiga ingredienser i rekonstruktiv kirurgi, där det handlar om att återskapa skadade vävnader. Mindre frakturer kan läka spontant men för större benskador och broskskador krävs att man transplanterar vävnad från andra delar av patientens kropp.
Flera olika strategier har prövats för att i stället kunna odla fram kroppsegen vävnad från stamceller, bland annat de som finns i benmärgen. Dessa celler är dock besvärliga att både samla in, odla och lagra. Jämfört med dem har bindvävsceller från huden stora fördelar. Oftast räcker det med en liten biopsi för att få tag i en tillräcklig mängd celler.
– De är kroppens ”ogräsceller”, väldigt enkla, lätta att samla in och utveckla till den celltyp man önskar. De är också mycket lämpliga för att bygga upp en personlig cellbank, säger Gunnar Kratz.
Tillsammans med sina kolleger har han tagit fram en teknik för att med bindvävsceller som utgångspunkt odla fram ben-, brosk- och endotelceller (som bygger upp blodkärlens innerväggar). Dessa bildar sedan hela vävnader i en byggställning av gelatin. Nu pågår förberedelser för att transplantera sådana färdiga vävnadsbitar i försöksdjur.
I studierna har forskargruppen hämtat bindvävsceller från frisk hud som blivit över efter bröst- och bukplastik. Som jämförelse användes fettstamceller (preadipocyter). För att säkerställa att förvandlingen inte berodde på sammansmältning mellan olika celler, användes också kulturer av bindvävsceller klonade från en enda cell.
Cellkulturerna odlades i fyra olika miljöer optimerade för ben, brosk, fett och endotel. Efter två till fyra veckor hade bindvävscellerna producerat brosk- och benmassa och endotel i högre grad än fettstamcellerna. Cellerna uppvisade ett flertal funktioner som normalt endast den ”nya” celltypen gör. Cellerna kunde även användas för att bygga upp tredimensionella vävnader, skapa kapillära nätverk och så vidare.
Studierna är de första i världen där man kunnat visa att bindvävsceller från hud hos människa kan differentieras till andra så kallade fenotyper och bilda andra typer av vävnad.
– Drömmen är att kunna få bindvävsceller på plats i kroppen att utvecklas till specifika celltyper, exempelvis till benceller vid ett benbrott, säger Gunnar Kratz.
Aktuella artiklar:
Engineering three-dimensional cartilage- and bone-like tissues using human dermal fibroblasts and macroporous gelatine microcarriers. Pehr Sommar, Sofia Pettersson, Charlotte Ness, Hans Johnson, Gunnar Kratz, Johan P.E. Junker, Journal of Plastic, Reconstructive & Aesthetic Surgery 2009 Mar 28
Adipogenic, chondrogenic and osteogenic differentiation of clonally derived human dermal fibroblasts, Johan P E Junker, Pehr Sommar, Mårten Skog, Hans Johnson, Gunnar Kratz
Cells, Tissues, Organs, In Press
Human Dermal Fibroblasts: a Potential Cell Source for Endothelialization of Vascular Grafts. Lisa K Karlsson, Johan PE Junker, Magnus Grenegård, Gunnar Kratz. Annals of Vascular Surgery, Accepted.
Kontaktinformation
Kontakt:
Gunnar Kratz, professor i plastikkirurgi, 013-225778, 070-3410224, gunnar.kratz@liu.se
Johan Junker, doktorand, 013-224485, 070-7201004, johan.junker@liu.se
Ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har sedan början av 60-talet prövat stora grupper av 13-åringar med ett och samma intelligenstest. Prövningarna har skett med ungefär fem års mellanrum. Proven består av ett induktivt-logiskt, ett verbalt samt ett spatialt test.
Den senaste undersökningen, som redovisas i det nya numret av Pedagogisk Forskning i Sverige, visar att dagens tonåringar når klart bättre resultat på det logiska testet än för femtio år sedan. Detta är positivt eftersom den logiska faktorn är avgörande för prestationerna i matematik.
– Vad gäller elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i matematik finns alltså inget som pekar på att förutsättningarna försämrats bland eleverna under senare decennier, säger professor Allan Svensson vid institutionen för pedagogik och didaktik.
Nyligen har konstaterats att svenska elevers matematikkunskaper sjunker vid jämförelser med andra länder. Detta torde därför inte ha att göra med sämre begåvningsförutsättningar, utan snarare med faktorer som kursinnehåll, undervisningsmetodik, läromedel och lärarkompetens.
Utvecklingen är inte lika positiv vad gäller tonåringarnas verbala förmåga. Efter en ökning under 60-talet sjunker testvärdena sakta för att börja falla ännu kraftigare från 1985. Huvudsakligen beror detta på att testet är ett ordförrådsprov och många av de ord som ingår är relativt ovanliga i dagens svenska.
Analyserna visar också att det just är de ålderdomliga orden, som ”armod” och ”riklig”, som med tiden blivit svårare för tonåringarna, medan ord som ”separera” och ”attack” blivit lättare att klara för dem.
– Jag vågar påstå att elevernas ordförråd inte är mindre nu än på 60-talet men att det består av delvis andra ord. Dagens elever har därför inte sämre förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i svenska, säger Allan Svensson.
Även tonåringarnas spatiala förmåga, den så kallade rumsliga föreställningsförmågan, ligger högre nu än på 60-talet. Denna förmåga har dock avtagit något under de senaste decennierna, främst som en följd av pojkarnas svagare prestationer. Detta har i sin tur medfört att flickorna nu är bättre än pojkarna i detta test, medan situationen var den omvända för 50 år sedan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Allan Svensson, tel: 031-7862434, 031-990919, 0705-113869, E-post: allan.svensson@ped.gu.se
– Eftersom de testmetoder som annars finns att tillgå är för komplicerade och dyra för de flesta vårdcentraler i exempelvis Afrika, medicinerar man mot malaria så fort en patient har feber. Med bättre diagnosverktyg riktas behandlingen till patienter som behöver den, säger professor Anders Björkman, som lett studien vid Karolinska Institutets forskningsenhet på Zanzibar i Tanzania.
Malaria RDT (Rapid Diagnostic Tests) är en relativt ny diagnosmetod, där man med hjälp av ett blodprov i fingret mäter förekomsten av protein som produceras av malariaparasiten Plasmodium falciparum. Testet kräver ingen komplicerad laboratorieutrustning eller utbildning och används redan på många håll. Den studie som Anders Björkman med kollegor nu publicerar i tidskriften PLoS Medicine är den första utvärdering som gjorts på bred front i klinisk verksamhet. I studien ingick fyra vårdcentraler på Zanzibar. Data från 1887 vuxna och barn, som alla hade haft feber under de senaste 48 timmarna, samlades in.
Deltagarna delades in i två grupper, där den ena gruppen fick genomgå en vanlig läkarundersökning och diagnostiserades med utgångspunkt från symptom och den andra även testades med RDT. Samtliga patienter som, oavsett metod, diagnostiserades med malaria fick behandling med så kallade ACT-preparat, vilket är moderna kombinationsläkemedel baserade på det kinesiska örtpreparatet Artemisinin.
När uppföljningen gjordes två veckor efter insatt behandling visade det sig att de patienter som testades med RDT i betydligt lägre utsträckning medicinerats med ACT. Andelen patienter i RDT-gruppen som fick ACT var 36 procent. Motsvarade siffra i kontrollgruppen var 85 procent. Däremot skrevs det ut mer antibiotika till gruppen som testades med RDT. Antalet återbesök på grund av att behandlingen inte upplevdes som fungerande av studiedeltagarna var också lägre i RDT-gruppen.
– Det här kan innebära en mindre revolution för vården av malariasjuka i de fattiga länder som är mest drabbade. Dessutom kommer kartläggningen av malariasjukdomens spridning på sikt att bli bättre, vilket i sin tur möjliggör nya och bättre kontrollstrategier, säger Anders Björkman.
Man räknar med att ungefär 300 miljoner människor varje år infekteras med malaria. Ungefär 1 miljon avlider årligen av sjukdomen eller i sviter efter den. Särskilt utsatta är barn under 5 år och gravida kvinnor i låg- och medelinkomstländer i Afrika och Asien. I arbetet med studien har även deltagit forskare vid Zanzibar Malaria Control Programme, Läkare utan gränser, Nordic School of Public Health samt WHO.
Publikation: ”Influence of Rapid Malaria Diagnostic Tests on treatment and health outcome in fever patients, Zanzibar – A crossover validation study”, Mwinyi I. Msellem, Andreas Mårtensson, Guida Rotllant, Achuyt Bhattarai, Johan Strömberg, Elizeus Kahigwa, Montse Garcia, Max Petzold, Peter Olumese, Abdullah Ali & Anders Björkman, PLoS Medicine, vol 6(4), 27 april 2009.
För frågor, kontakta:
Infektionsläkare, med dr Andreas Mårtensson
Mobil: 073-9511808
E-post: Andreas.Martensson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning och bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Genetisk variation är en osynlig, men mycket viktig form av biologisk mångfald. Den genetiska mångfalden inom en population har avgörande betydelse för dess motståndskraft och anpassningsförmåga till miljöförändringar.
Miljögifter kan snabbt leda till minskad genetisk variation. Individer, som klarar det aktuella giftet, lyckas bäst med att föra sina gener vidare till kommande generationer och det genetiska materialet hos de känsliga individerna förloras, rapporterar forskare i nya numret av tidskriften Miljöforskning.
Under de miljarder år, som liv har funnits på jorden, har arter uppstått och försvunnit. Men aldrig tidigare har antalet arter, som försvunnit så fort, varit så stort som under det senaste seklet. En femtedel av världens däggdjur är nu hotade av utrotning.
För 150 år sedan kom Charles Darwin ut med sin bok om Arternas ursprung, ett paradigmskifte om hur arter har uppkommit, blomstrat och försvunnit.
Miljöforskning uppmärksammar detta genom att berätta om den forskning, som Formas stöder inom biologisk mångfald i temat:
Arternas uppkomst och fall. Genetisk mångfald inom en art, mångfald av arter inom ett ekosystem och mångfald av ekosystem på global nivå är alla viktiga för människans existens.
Miljöforskning kan beställas från Formas, Forskningsrådet för miljö areella näringar och samhällsbyggande.
Kontaktinformation
Kontakt:
Birgitta Bruzelius
08-775 4011
birgitta.bruzelius@formas.se
Lena Jansson
08- 775 40 00
lena.jansson@formas.se
Med karteller menar man vanligen att företag ägnar sig åt hemliga prisöverenskommelser eller produktionskvoter, gör upp om anbudsgivning eller delar upp marknader mellan sig. Innebörden är att priserna stiger och att utbudet på marknaden sjunker.
En viktig slutsats i avhandlingen är att förbudet mot karteller behövs. Förbudet är berättigat på grund av de stora samhällsekonomiska kostnader som karteller orsakar. Ett förbud bidrar till förutsebarhet i rättstillämpningen och fyller också en viktig processekonomisk funktion.
Det befintliga europeiska systemet för att upptäcka och lagföra karteller är troligen ineffektivt enligt Ingeborg Simonsson. Systemet bygger på att varje medlemsstat i EG ska dra sitt strå till stacken. Men kartellbekämpningen är väldigt resurskrävande och svår. Målen pågår länge, upp till 10-15 år. I domstolsprocesser där kartelldeltagare från flera länder är inblandade måste domstolen sannolikt ordna med översättning av processmaterialet. Det finns troligen inte tillräckligt många experter för att bemanna alla europeiska konkurrensmyndigheter och domstolar.
Ingeborg Simonsson menar därför att kartellbekämpningen borde samlas hos ett fåtal högpresterande konkurrensmyndigheter inom EG. Dessutom anser hon att det finns anledning att fundera på om små karteller enbart borde hanteras enligt nationell lagstiftning eftersom EG-samarbetet är förhållandevis tungrott.
På senare tid har det kommit flera empiriska studier som påvisar ett samband mellan kartellbildningar och överpriser. Studierna bekräftar den gängse teoribildningen kring karteller. Ingeborg Simonsson anser att de kartellbekämpande organen inom EG oftare borde hänvisa till sådana studier. Det skulle ge större legitimitet till de stränga bötesstraff som döms ut. På motsvarande sätt skulle legitimiteten kunna stärkas genom hänvisningar till amerikansk rätt, eftersom reglerna i mångt och mycket har utvecklats likadant där. Stärkt legitimitet skulle till exempel kunna minska antalet överklaganden, vilket skulle minska belastningen på rättsväsendet som istället skulle få mer tid att granska nya fall av misstänkt kartellbildning.
Ingeborg Simonsson är rådman vid Stockholms tingsrätt, särskilt med inriktning på konkurrensrätt och immaterialrätt.
Disputationen sker den 30 april 2009 klockan 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratoriet, Frescati, Stockholms universitet. Opponent är professor Olav Kolstad vid Oslo universitet.
Kontaktinformation
Ingeborg Simonsson kan nås på ingeborg.simonsson@juridicum.su.se. eller 0708-29 32 88. Säkrast nås hon den 28-29 april.
Bild på Ingeborg Simonsson finns på http://www.juridicum.su.se/jurweb/ingeborg_simonsson.jpg. Fotografen heter Mattias Johansson.
Avhandlingen heter Legitimacy in EC Cartel Control. Du kan även kontakta Juridicums pressansvarige Staffan Westerlund på staffan.westerlund@juridicum.su.se eller 073 – 784 5031.
Tänk dig ett material så tungt att en kub med tio centimeter breda sidor väger 130 ton, och med en täthet betydligt större än materian i solens mitt. Ett sådant material framställs och studeras nu av forskarna vid Atmosfärsvetenskap vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet.
Än så länge har enbart mikroskopiska mängder av det nya materialet tillverkats. Men nya mätningar, som nu publicerats i två vetenskapliga tidsskrifter, visar att avståndet mellan atomerna i det framtagna materialet är mycket mindre än för vanliga material. Forskarna är därmed på väg mot en kommersiell användning av materialet , tror Leif Holmlid, professor vid Institutionen för kemi.
Materialet tillverkas av tungt väte, så kallat deuterium, och kallas därför för ultra-tätt deuterium. Ultra-tätt deuterium tros spela en roll då stjärnor bildas, och finns förmodligen i jätteplaneter som Jupiter. Vad är då poängen med detta supertunga material?
–En viktig motivering för vår forskning är att ultra-tätt deuterium kan vara ett mycket effektivt bränsle för laserdriven kärnfusion. Med intensiva lasrar kan man åstadkomma en kärnfusion mellan deuteriumkärnor, vilket gör det möjligt att utvinna stora mängder energi, säger Leif Holmlid.
Lasertekniken har länge testats på fruset deuterium, så kallad deuterium-is, men med klent resultat. Det har nämligen visat sig svårt att komprimera deuterium-is så mycket att det når den höga temperatur som krävs för att tända fusionen. Ultra-tätt deuterium är en million gånger tätare än fruset deuterium, vilket gör det relativt enkelt att skapa en kärnfusion med intensiva laserpulser.
–Om vi lyckas tillverka ultra-tätt deuterium i stora mängder kan denna fusionsprocess bli framtidens energikälla, och det inom mycket kortare tid än man hittills trott vara möjligt, säger Leif Holmlid.
–Vi tror oss dessutom kunna utforma deterium-fusionen så att den bara ger ofarligt helium och väte som slutresultat. Då slipper man hantera det starkt radioaktiva tritium som man planerar att använda i andra framtida fusionsreaktorer, vilket gör en laserdriven kärnfusion av vårt slag både uthålligare och mer miljövänlig än andra metoder under utveckling.
Fakta deuterium
Deuterium är en isotop av väte som finns i stora mängder i allt vatten, och mer än var tiotusende väteatom har deuteriumkärna. Isotopen betecknas 2H eller D, och kallas normalt för ”tungt väte”. Deuterium används i en del vanliga kärnreaktorer i form av tungt vatten (D2O), men kommer troligen också att användas som bränsle i framtida fusionsreaktorer.
Kontaktinformation
Kontakt: Leif Holmlid, Atmosfärsvetenskap, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-7722832 eller holmlid@chem.gu.se
För att närmare ta reda på hur och var olika substanser används, sprids och var de sedan lagras i miljön kan man använda sig av så kallad Substansflödesanalys (SFA).
Nina Månssons syfte har varit att med hjälp av SFA studera metallerna; antimon, kadmium, bly och kvicksilver samt de organiska föreningarna i gruppen alkylfenoler/alkylfenol-etoxilater, exemplifierat med fallstudier i Stockholm. Nina Månsson har också analyserat vilka lagar och miljömål som påverkar flöden av de studerade ämnena.
Resultaten visar stadens flöden och inlagring av de studerade metallerna och organiska föreningarna. De bekräftar att många varor ger emissioner. För antimon dominerar utsläpp från bromsbelägg (96 %), men det finns också små emissioner från textilier och potentiella emissioner från flamskyddade varor, samt små punktkällor som bör undersökas mer.
För alkylfenoler/alkylfenol-etoxilater har textilier som emissionskälla tidigare underskattats och SFA-resultaten innehåller en jämförelse mellan de nya observationerna och tidigare källkartläggningar. Textilier tillsammans med rengöringsmedel bedöms vara de största källorna av alkylfenoler/alkylfenol-etoxilater till avloppsvatten.
Att upprepa studier och att jämföra resultaten från olika år var en utveckling av SFA-metoden, som visade att kadmium och kvicksilver håller på att fasas ut från samhället. För bly påvisades en avveckling för vissa varor, men inte generellt för inflödet och lagret. Förändringarna i urban metabolism av de studerade ämnena kan relateras till flera beslut, exempelvis till effekterna av lokala och i vissa fall frivilliga initiativ tagna av Stockholms Stads Miljönämnd och miljöförvaltning, Stockholm Vatten och andra lokala aktörer.
Förändringarna är också påverkade av rådande kemikalielagstiftning. Nyttan av SFA för beslutsfattare är enligt studien beroende på hur SFA har utförts, men nyttan konstaterades också bero på strukturen av miljöövervakningen. I framtiden kommer SFA sannolikt att fortsätta att fungera som en bred informationsmetod för ett ämne i taget, med kartläggning av källorna till diffusa emissioner i urbana miljöer som viktigt syfte.
Nina Månsson disputerar vid Högskolan i Kalmar den 30 april med avhandlingen:
” Substance flow analyses of metals and organic compounds in an urban environment – the Stockholm example”.
Disputationen äger rum kl: 9:30 i Sal: Fullriggaren, Landgången 4, Kalmar.
Opponent är Docent Stefan Anderberg, Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling
Kontaktinformation
Nina Månsson
Doktorand
Naturvetenskapliga institutionen Avdelningen för omvärldskommunikation
Högskolan i Kalmar
Tfn: 0480-44 62 20; mobil 0706-68 1591
nina.mansson@hik.se
Studierna i avhandlingen är gjorda inom ett brett projekt kring vanliga psykiatriska sjukdomar i landsbygdsdistriktet Butajira i Etiopien. För att kartlägga den psykiatriska hälsan hos befolkningen användes högskoleutbildade, lokala intervjuare som gick från dörr till dörr i området.
Kvinnor intervjuade kvinnor och män talade med män. De misstänkta fall som kunde identifieras på det sättet, och via nyckelpersoner i byarna, blev sedan intervjuade av en psykiater och deras sjukdom utvärderades enligt gängse diagnosskalor. På motsvarande sätt intervjuades personer som vårdade de sjuka.
Det visade sig att information från nyckelpersoner fungerade bättre för att hitta schizofreni och andra kroniska sjukdomar medan dörr-till-dörrintervjuerna var mer effektiva för att spåra affektiva sjukdomar, t.ex. depressioner och manodepressiva tillstånd.
I befolkningen på ungefär 100 000 personer i åldern 15—49 år spårades sammanlagt 315 personer som motsvarade kriterierna för bipolär (manodepressiv) sjukdom och bland dem erhölls fullständig information om 295 personer.
Livstidsrisken i befolkningen uppskattas därmed till 0,6 % för män och 0,3 % för kvinnor. Medelåldern för sjukdomsdebut i den maniska fasen var 22 år och i den depressiva drygt 23 år; 77 % av fallen inleddes med en manisk episod. Mer än hälften av de drabbade hade aldrig sökt hjälp i sjukvården och bara 13,2 % hade varit intagna för vård.
Vid en uppföljning efter i genomsnitt 2,5 år (mellan ett och fyra år) har två tredjedelar haft återfall i sin sjukdom och en tredjedel var kroniskt sjuka.
Vårdgivarna var till största delen (ca 80 %) en make, maka eller en nära släkting. Mer än hälften av dem rapporterade stora svårigheter, framförallt relationsproblem i familjen, sociala begränsningar, störningar av familjens försörjning och ekonomiska bekymmer.
Alemayehu Negash är kliniskt verksam i Etiopien och doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri. Han är engelskspråkig och kan nås på mobil 076-095 9133, e-post alemayehunt@yahoo.com
Torsdagen den 7 maj 2009 försvarar Alemayehu Negash, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Bipolar disorder in rural Ethiopia”.
Svensk titel: ”Bipolär sjukdom på landsbygden i Etiopien”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal A, psykiatriska kliniken, by. 23, NUS.
Fakultetsopponent är professor Hans Ågren, Göteborgs universitet.
Att undersöka antioxidanter i livsmedel är viktigt, men kan vara knepigt och tidsödande. Camilla Zettersten har under sitt avhandlingsarbete utvecklat en metod som kan underlätta bestämningen av antioxidanter i exempelvis gul lök. Hon har kombinerat tre olika analytisk-kemiska tekniker, viket ger flera fördelar jämfört med klassiska metoder för totalbestämningen av antioxidanter.
– Man ta reda på mängden, hur aktiva de är, både totalt och var och en för sig, och den molekylära strukturen. Metoden är också förhållandevis snabb och enkel, säger Camilla Zettersten.
Men kombinationen av elektrokemi och masspektrometri har även andra viktiga användningsområden. Man kan t ex studera hur läkemedel bryts ned i människokroppen och öka förståelsen för metabolismen genom att den förenklar identifieringen av proteiner och peptider. Dessutom kan man med metoden ladda oladdade föreningar, koncentrera och separera ämnen i låga halter, och avsalta prover.
– Miniatyrisering till elektrokemiska chip för biologiskt intressanta föreningar, utan förlust av prestanda, är också möjliga och påvisade i avhandlingen.
Förutom att Camilla Zettersten vidareutvecklat kombinationen av elektrokemi och masspektrometri visar hon vilka problem som kan uppstå och hur de kan undvikas – och vilka kompromisser som kan krävas.
– Med bra kontroll över sitt kombinerade system, är det möjligt att studera läkemedelsmolekyler och antioxidanter ingående, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Camilla Zettersten, tel: 018-471 36 88, 073-697 46 11, camilla.zettersten@kemi.uu.se
Ett inledande steg vid infektioner är när enskilda bakterier binder till värdceller i kroppen. Dessa bindningar förmedlas ofta genom organeller, som är mikrometerlånga hårliknande utskott från bakterieytan. Organellerna fäster mot passande molekyler på cellytorna.
Oscar Björnham har i sin avhandling undersökt mekanismerna bakom bindningarna såväl analytiskt som experimentellt, och även genom datorsimuleringar.
När externa krafter försöker dra loss en bakterie kan dess organ eller förlängas tiofalt. Denna förlängning visade sig vara absolut nödvändig för att bakterien ska kunna fördela en extern kraft mellan många organeller och därmed bibehålla sin bindning till värdcellen.
Bakterierna tycks ha anpassat sig på ett remarkabelt sätt till sina omgivningar. De har optimerat sina förmågor att motstå påfrestningar i form av både höga surhetsnivåer (lågt pH) i magen och externa krafter från flöden, t.ex. i urinledaren. Trots detta visade det sig att bakteriens bindningsförmåga är mycket känslig för förändringar av organellernas biomekaniska egenskaper, t.ex. förmågan att förlänga sig, och att det räcker det med små störningar för att förkorta bindningstiden radikalt.
– Detta kan i ett vidare perspektiv vara högst intressant när det gäller att motverka bakteriers möjligheter att binda till värdceller och därigenom dämpa eller helt förhindra efterföljande infektioner orsakade av dessa bakterier, säger Oscar Björnham.
De experimentella studierna är utförda på enskilda levande bakterier i en så kallad optisk pincett. En optisk pincett är ett laserbaserat verktyg där mikrometerstora objekt, t.ex. bakterier, kan fångas och manipuleras enbart med hjälp av starkt fokuserat laserljus.
Dessutom kan ytterst svaga bindningskrafter mätas med hög noggrannhet med samma system. Typiska bindningskrafter ligger i det nedre picoNewton-området vilket motsvarar en miljondels miljondel av gravitationskraften på en liter mjölk.
– Nyckeln till att förstå och i slutändan förhindra många världsomfattande infektionssjukdomar kan mycket väl ligga i en kartläggning av dessa organeller och deras samspel på molekylär nivå, avslutar Oscar Björnham.
Fredagen den 8 maj försvarar Oscar Björnham, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”A Study of Bacterial Adhesion on a Single–Cell Level by Means of Force Measuring Optical Tweezers and Simulations”.
Svensk titel: En studie av bakteriell adhesion på enskild cellnivå utförd med kraftmätande optisk pincett och simuleringar.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal N420, Naturvetarhuset, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är Dr. Kirstine Berg-Sørensen, Institutionen för Fysik, Danmarks Tekniska Universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Oscar Björnham
Telefon: 0709-947643
E-post: oscar.bjornham@tfe.umu.se
– Ländryggsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att personer söker vård inom primärvården. De flesta blir helt fria från sina problem inom överskådlig tid men många söker vård för återkommande smärta vid upprepade tillfällen, säger Eva Rasmussen Barr, Med dr, leg sjukgymnast och specialist i ortopedisk manuell terapi (OMT).
I sin doktorsavhandling ”Återkommande ländryggssmärta; träningsintervention och prognostiska faktorer” har Eva Rasmussen Barr utvärderat effekten av ett övningsprogram för bålmuskulaturen, det vill säga de muskler i buken och ryggen som stabiliserar ryggraden. Patienterna som var med i studierna var alla aktiva i arbetslivet, men hade i genomsnitt haft återkommande ryggsmärta i tio år och 75 procent hade sökt hjälp för sin ryggsmärta vid tidigare tillfälle.
I en av avhandlingens delstudier jämfördes övningarna med enbart så kallad manuell behandling, som utfördes av sjukgymnast. I en annan delstudie jämfördes övningarna med enbart dagliga promenader. Normalt används de tre metoderna i kombination, men det har varit oklart vilken som ger bäst effekt.
Resultaten från båda studierna visade att de patienter som genomförde de bålstabiliserande övningarna hade fått en högre aktivitetsförmåga jämfört med kontrollgrupperna efter behandlingsperioden. Vid utvärdering efter ett och tre år hade de patienter som genomfört de bålstabiliserande övningarna förbättrat sin aktivitetsförmåga, sin fysiska hälsa och sin tilltro till sin egen förmåga, i jämförelse med gruppen som tog dagliga promenader.
I de båda studierna rapporterades också att de patienter som genomförde de bålstabiliserande övningarna hade färre återbesök hos sjukgymnast eller annan vårdgivare efter ett år. Den långsiktiga prognosen var sämre för patienter som vid övningsperiodens början hade låg aktivitetsförmåga, en hög ingångssmärta och en låg tilltro till sin egen förmåga.
– Baserat på de resultat som framkommit i avhandlingen så kan vi rekommendera sjukgymnaster som arbetar med patienter med återkommande ländryggssmärta att använda sig av den undersökta träningsmetoden med successivt stegrad bålstabiliserande träning. Det är också viktigt att patienten fortsätter att använda sig av övningarna för att undvika återkommande smärtperioder. Det kan minska antalet återbesök hos sjukgymnast eller annan vårdgivare, vilket kan ses som en viktig hälsoprevention, säger Eva Rasmussen Barr.
Avhandling: ”Återkommande ländryggsmärta; träningsintervention och prognostiska faktorer”, Eva Rasmussen Barr, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för sjukgymnastik. Disputation skedde 24 april 2009.
För mer information, kontakta:
Med dr Eva Rasmussen Barr
Tel: 070 740 00 45
E-post: Eva.rasmussen.barr@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Det är ny grupp av barn som behöver uppmärksammas mer av tandvården, säger specialisttandläkare Liselotte Paulsson vid avdelningen för ortodonti på Malmö högskola. Den 24 april disputerade hon på avhandlingen ”Premature Birth – studies on orthodontic treatment need, craniofacial morphology and function”.
De flesta barn som föds för tidigt behöver hjälp med sin andning under de första levnadsveckorna. Det innebär att de andas med hjälp av en plasttub som kopplas till en respirator. Tuben placeras antingen i munnen eller i näsan, så kallad intubering. Resultaten från tidigare studier har indikerat att barn som får denna andningshjälp löper en ökad risk att drabbas av bettavvikelser. Risken är särskilt stor för de barn som haft tuben i munnen.
Idag används i huvudsak nasal intubering på svenska sjukhus, men Liselotte Paulssons studier visar att även dessa barn har fler bettavvikelser jämfört med fullgångna.
– I mina studier har de för tidigt födda barnen enbart varit nasalt intuberade, säger hon och menar att det är viktigt att dessa barns behov uppmärksammas av tandvården.
Sammanlagt 114 barn deltog i studierna. De delades in i tre grupper: barn födda före vecka 29, barn födda mellan veckan 29 till 32 och fullgånga barn födda i vecka 40.
Barnen undersöktes när de var mellan åtta till tio år, och resultaten visar att 52 procent av de för tidigt födda barnen behövde behandlas för bettavvikelser jämfört med 37 procent av de fullgånga barnen. Studierna visar också att de för tidigt födda barnen vägde mindre, hade ett mindre huvudomfång och en mindre överkäke.
– Det visar att de inte har hunnit ifatt i sin tillväxt. Det kan vara dessa skillnader som ligger bakom att de också har fler bettavvikelser, men det behövs mer forskning innan vi vet detta med säkerhet, säger Liselotte Paulsson och hoppas därför att det ska bli möjligt att göra en ny uppföljning när barnen är mellan 16 till 17 år.
Trots att de har fler bettavvikelser och ett större behov av tandreglering drabbas inte de för tidigt födda barnen oftare av symtom i form av smärta från käkar och käkleder eller huvudvärk jämfört med andra barn.
– Det känns skönt att kunna ge föräldrarna lugnande besked på den punkten och bettavvikelserna går också att styra åt rätt håll med olika typer av tabdställningar, säger Liselotte Paulsson.
Kontaktinformation
Liselotte Paulsson
E-post: liselotte.paulsson@mah.se
Telefon: 040 – 6658473
Mobil: 0708-705669
Idag är det möjligt att göra stora ekonomiska besparingar genom att förstärka och reparera gamla och slitna betongkonstruktioner istället för att riva och bygga nytt. Detta är aktuellt för många av landets järnvägsbroar, vägbroar, dammar och fastigheter som uppfördes under perioden 1950 – 1970 och som nu närmar sig slutet på sin förväntade livslängd. Ändrade förutsättningar vad gäller trafikmängd och belastningar ställer också nya krav på gamla konstruktioner.
En vanlig metod för reparation och förstärkning innebär att kolfiberkompositer fästs utanpå betongen med ett epoxilim. Problemet är att limmerna är allergiframkallande.
Forskaren Thomas Blanksvärd, Luleå tekniska universitet har hittat lösningen på problemet med allergiframkallande lim. I sin doktorsavhandling visar han att epoxilimm kan ersättas med ett mineraliskt bindmedel, ett cementbaserat bruk.
– Samhällsnyttan kan i framtiden bli enorm eftersom stora kapital redan är investerade i samhällets infrastruktur och att byta ut alla nedgångna betongkonstruktioner skulle innebära gigantiska kostnader, säger Thomas Blanksvärd.
Kontaktinformation
Upplysningar:
Thomas Blanksvärd, Avdelningen för konstruktionsteknik,Luleå tekniska universitet
Mobil 070 – 308 76 41
Stora markområden i det svenska landskapet har torrlagts de senaste århundradena. Närmare 90 procent av de naturliga våtmarkerna har fått ge plats åt jordbruk, skogsbruk och bebyggelse.
– När våtmarkerna försvann gick också en mängd av dess nyttiga funktioner, så kallade ekosystemtjänster, förlorade, säger Geraldine Thiere, nydisputerad forskare vid Lunds universitet.
För närvarande pågår en omfattande satsning i Sverige vad gäller att öka våtmarksarealen. Sverige har som nationellt miljömål att till 2010 skapa 12 000 hektar ny våtmark. Geraldine Thieres doktorsavhandling knyter an till detta. Hon har undersökt betydelsen av en storskalig anläggning av våtmarker i odlingslandskapet, med fokus på våtmarkernas värde för den biologiska mångfalden och även deras förmåga att fånga upp kväve och fosfor. Hennes forskningsprojekt är ett samarbete mellan Lunds universitet och Högskolan i Halmstad.
Thiere har undersökt anlagda våtmarker längs Skånes och Hallands västkust. Hon konstaterar att artrikedomen bland växter och småkryp är lika stor i anlagda våtmarker som i naturliga. Det som avgör artrikedomen är våtmarkernas ålder och placering. Ju äldre en våtmark är desto fler arter hyser den. Och ju tätare våtmarkerna ligger placerade desto fler är arterna.
Hon har även undersökt om de anlagda våtmarkerna kan vara multifunktionella, det vill säga om de kan bidra med flera ekosystemtjänster samtidigt. Resultaten är positiva och visar att det exempelvis går att öka kvävereningen och samtidigt behålla en stor mångfald av småkryp. Det går också att öka artrikedomen bland växter samtidigt som förmågan till fosforrening ökar. Och det är även möjligt att öka våtmarkens kapacitet att fånga upp kväve samtidigt som man kan öka kapaciteten för fosforrening.
Studien visar även att nyttan av våtmarker som kvävefällor är betydligt högre än de negativa effekterna av metanutsläpp.
För tre veckor sedan presenterades en annan avhandling från Lunds universitet, av Susann Milenkovski, där anlagda våtmarker också stod i fokus. Den avhandlingen koncentrerade sig på hur kvävereningen fungerar genom de bakterier som lever i våtmarkerna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Geraldine Thiere, tel nr 046 – 222 84 35 eller 035 – 16 72 63.
Kvantinformation är en ny vetenskapsgren som länkar ihop kvantfysik, informationsteori, telekommunikation, datavetenskap och flera andra vetenskapsgrenar.
Vetenskapsgrenen föddes i mitten av åttiotalet, utvecklades snabbt under nittiotalet, och har under detta decennium åstadkommit stora teknologiska genombrott i form av säker kvantnyckelöverföring och kvantsekretessdelning, och spännande utvecklingsmöjligheter inom flera teknologiska fält.
Nyligen genomförda experiment inom kvantnyckelöverföring har åstadkommit en höghastighetsöverföring av kvantnyckel i fiber på 200 km avstånd. Även i ”free-space” har signifikanta resultat uppnåtts.
En speciell spridning av sekretessbelagda meddelanden som bygger på att en enskild person inte kan rekonstruera dem är en ganska vanlig åtgärd inom militära och andra tillämpningar som kräver en hög säkerhet för hantering av känslig information.
Ett exempel är ett gemensamt bankkonto. Tillgången till kontot är endast möjligt med en speciell kod som kan tas fram om N-1 av N ägare kommunicerar med varandra för att rekonstruera koden. Då klassiska kommunikationer är känsliga för avlyssning kan kvantinformation hjälpa med en ovillkorligt säker kommunikationsöverföring.
Med anledning av en snabb utveckling av bredbandstjänster i de flesta industriländerna och tilltagande säkerhetsrisker är den naturliga utvecklingsmöjligheten för kvantkommunikation (en gren av kvantinformation) dess migration till de kommersiella telekomnäten.
En sådan migration förväntas omfatta kvantnyckelöverföring mellan två användare, multianvändarkvantnyckelöverföring och kvantsekretessdelning.
Avhandlingen presenterar forskningsresultat inom multianvändarkvantnyckelöverföring och kvantsekretessdelning. Forskningen som bedrevs i samarbete med Försvarets Materielverk (FMV) har resulterat i utvecklingen av en demonstrator för multianvändarkvantnyckelöverföring för fem användare i switchade stjärn- och trädnätverk och en för ringnätverk.
– Vi har åstadkommit längre distanser för säker kvantnyckelöverföring och använt fler noder än tidigare multianvändarexperiment. Våra mätningar har visat att multianvändarkvantnyckelöverföring är genomförbar i switchade fibernät, säger Jan Bogdanski, Fysikum, Stockholms universitet.
– Inom kvantsekretessdelning har vi genomfört det första experimentet i telekomfiber: för fem användare med ”plug and play” nätverk och fyra användare i Sagnac ringnätverk, tillägger han.
Mätningarna har visat att även kvantsekretessdelning är genomförbar över kommersiella telekomfibernät. För att gå vidare med en kommersiell utveckling av både multianvändarkvantnyckelöverföring och kvantsekretessdelning är betydande investeringar i framtagning av nya komponenter nödvändiga menar Jan Bogdanski.
Avhandlingens namn: Experimental multiuser secure quantum communications.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:210124.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Jan Bogdanski, Fysikum, Stockholms universitet, tfn. 08-5537 8733, e-post janbog@physto.se.
Ladda ner porträttbild på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=62006.
Ett sätt att möta problemen är att erbjuda alternativa sätt att transportera sig till arbete, daghem, affär osv. Forskaren Charlotte Reinholdt Hageback visar i sin avhandling att framförallt ekonomin är den drivande faktorn för att få människor att ändra sina transportvanor. Marknadsföring och information om de fördelar som valet av alternativa transportsätt innebär för den enskilde, är viktiga faktorer för att ändra invanda transportmönster.
Erbjudanden om alternativa transporter som kostar mindre än att ta den egna bilen och som även sparar miljön, t exx bussåkande, underlättar en förändring av transportvanorna. Detta gäller såväl privata transporter som godstransporter. I Pajala kommun där studierna genomförts erbjöds invånarna t ex att arbetspendla med skolskjutsen, ett alternativ som var intressant för många som tidigare tagit den egna bilen till arbetet. Pendlarbussen riktade sig i första hand till kvinnor som arbetade inom vården men utnyttjades, i motsats till vad flera studier om bussåkande visar, framför allt av män.
För att kunna effektivisera godstransporter krävs bl a avtal som ställer krav på samordning samt att transportföretag och leverantörer är överens om vinsterna med en samordning. Studierna visar också att företag som transporterar dagligvaror är mer positiva till att samordna transporterna än de företag som transporterar övrigt gods.
De studier som ligger till grund för avhandlingen gjordes under åren 2000- 2006 i Pajala kommun och utgjordes av intervjuer, möten och enkäter bland kommuninvånare och företagare inom gods- och transportområdet. De förslag på alternativa transporter som studerats togs fram i samarbete mellan kommuninnevånarna, kommunpolitiker och lokala företag.
Kontaktinformation
Upplysningar: Charlotte Reinholdt Hageback, charlotte.reinholdt-hageback@banverket.se, 070 – 558 63 33.
