Hodgkins lymfom drabbar främst unga människor mellan 20 och 40 år. I de flesta fall går sjukdomen att bota med strålbehandling och cytostatika – en behandling som är nödvändig, men som på sikt ger risk för att patienten ska drabbas av andra tumörsjukdomar eller andra allvarliga biverkningar. Därför är det viktigt att skräddarsy behandlingen så att patienten får den mängd som behövs men inte mer.
– Problemet för läkaren är att kunna förutsäga hur det kommer att gå för patienten redan innan behandlingen påbörjats. Det här gör man utgående från vissa riskfaktorer, förklarar Ingrid Glimelius vid institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
I sin avhandling har hon bland annat identifierat sådana riskfaktorer.
– Att tumören innehåller många blodkärl är till exempel en riskfaktor som försämrar prognosen. Patienter med stora tumörer i området mellan lungorna löper också stor risk för återfall och behöver därför mer intensiv behandling, berättar hon.
Man har sedan tidigare vetat att många vita blodkroppar av en viss typ inuti tumören är ytterligare en faktor som ger sämre prognos. Dessa celler tror man är av vikt för att tumörcellen ska överleva i tumören. Ingrid Glimelius avhandling visar att patienter som tidigare i livet har haft astma eller nässelutslag har fler av dessa vita blodkroppar i sina tumörer än genomsnittet, medan rökare däremot har färre.
– Att egenskaper hos patienten påverkar hur tumören ser ut är helt ny kunskap. Med Hodgkin lymfom som modellsjukdom kan vi nu fortsätta studera om de här egenskaperna hos individen också påverkar risken att drabbas av lymfom, säger Ingrid Glimelius.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingrid Glimelius, 070-225 39 12, e-post: ingrid.glimelius@onkologi.uu.se
Aveln av kor i Indonesien har lett fram till moderna nötraser som är väl anpassade för ett subtropiskt klimat.
Det visar ett forskningsprojekt där forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har samarbetat med forskare i Holland och Indonesien. Med hjälp av DNA-analyser visar de hur indonesiska zebu nötboskap har utvecklats.
Forskningen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga nätbaserade tidskriften PlosOne (en s k ”open acess” tidskrift) som nyligen publicerades.
Nötboskap hålls i mycket skilda klimat runt om i världen. I västvärldens tempererade områden är nötboskap som härstammar från Bos taurus vanligast. I heta och torra områden i Afrika och Asien är zebuboskap vanliga. Dessa har domesticerats från den Indiska underarten Bos indicus. I höglänta områden i Asien finns jaken som är härdig i dessa extrema områden.
Forskarna visar i sina studier att zebu tamboskap i Indonesiens subtropiska områden delvis härstammar från underarten banteng (Bos javanicus). Det är sedan tidigare känt att tamboskap från Bali har domesticerats från banteng. Balinötboskap är småväxta och extremt väl anpassade till subtropiskt och tropiskt klimat. Kött från balikor är mycket uppskattat i Indonesien och är en för landet viktig naturresurs. Korsningar mellan zebu och baliboskap har skett tidigare och sker sporadiskt även nu.
Indonesiska myndigheter verkar aktivt för att begränsa detta. De nu publicerade DNA analyserna visar att de berömda Madura tjurarna som används vid kapplöpningar, härstammar från banteng och att den “urgamla” rasen galekan från östra Java härstammar från korsningar mellan zebutjurar och bantengkor.
Zebuboskap från Sumatra har också tydliga inslag av banteng. Resultaten visar med tydlighet att avel har bedrivits för att optimera användandet av de genetiska resurser som funnits tillgängliga.
Indonesiska uppfödare har kunnat anpassa indisk zebuboskap genom inkorsning av banteng och lyckats skapa boskap som är väl anpassade till indonesiska omständigheter.
Forskningsprojektet är delvis finansierat av Vetenskapsrådet – “Swedish Research Links” och har bedrivits av Göran Andersson, Sofia Mikko och Mia Olsson vid institutionen för husdjursgenetik och av Heriberto Rodriguez-Martinez på institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.
SLU-forskarna har samarbetat med holländska forskare från Utrecht universitetet och indonesiska forskare från lantbruksuniversitetet i Bogor .
Kontaktinformation
För mer information: Göran Andersson goran.andersson@hgen.slu.se 018-471 49 03 Heriberto Rodriguez-Martinez heriberto.rodriguez@kv.slu.se 018-672172
System S ger forskare vid IRF möjlighet att bättre kunna förutsäga det s k rymdvädret, som kan påverka kraftöverföring, radio- och TV-kommunikationer, luft- och rymdfart samt satellitsystem.
Rymdradioprojektet LOIS med stationer under uppbyggnad i sydöstra Sverige har utvecklat ett unikt mätkoncept med tredimensionella radiomätningar.
Genom att använda dessa radiomätningar, kommer forskarna att kunna använda System S för att hantera och analysera de insamplade mätdata som produceras av antennerna med sina digitala radiomottagare.
Eftersom forskarna mäter radiosignaler från rymden under långa tidsintervall blir mängden rådata som ska hanteras enorm.
Vid full kapacitet genererar en mätstation upp till 6 Gigabyte data per sekund, eller 21 600 Gigabyte per timme, svarande mot alla webbsidor på hela Internet.
System S har utvecklats vid IBM Research i USA och har delvis testats med data från LOIS-mottagare i Sverige.
En av LOIS-projektets medlemmar har under tre månader arbetat på IBM Research i Hawthorne, NY, USA.
Kontaktinformation
Professor Bo Thidé, Institutet för rymdsfysik, Uppsala, tel. 018-471 5914, bt@irfu.se
Dr Jan Bergman, forskare, Institutet för rymdsfysik, Uppsala, tel. 018-471 5916, jb@irfu.se
Forskarna följde på våren variationen i täthet hos bladbaggen Phratora vulgatissima, som äter på videbladen.
Insekternas antal visade sig vara stabilt i de naturliga bestånden, på en hög eller låg nivå, medan de fluktuerade kraftigt i flera av odlingarna.
I naturliga bestånd finns det ofta många naturliga fiender som håller skadepopulationen nere på en låg nivå, men blir antalet bladbaggar för många uppstår konkurrens om blad att äta på.
I en monokultur är det i en sådan situation lätt för larven att krypa över till nästa planta, och brist på föda begränsar inte larvernas antal.
Dessa resultat är ett steg mot att kunna förutsäga risker för, och kontrollera, skadeinsektsutbrott i energiskogar och andra monokulturer, t.ex. intensivskogsbruk, spannmål och potatis.
Kontaktinformation
Peter.Dalin@ekol.slu.se, 018-67 23 83
Avhandlingen behandlar relationerna mellan utkomstmöjligheter och skogsskötsel i torra områden i sydvästa Iran. Syftet har varit att finna strategier för ett hållbart nyttjande av naturresurserna och även komma med förslag till hur befolkningens försörjningsmöjligheter skulle kunna förbättras och bli mångsidigare.
Studien har gjorts genom att flygfotografier från två olika år, 1969 och 1993, har jämförts, samt genom intervjuer och fältstudier. Inkomsterna från skogen kommer genom att marken upplåts för bete och genom att man samlar ved, frön och foder. Det stora beroendet av skogen kan leda till sämre föryngring och risk för att nyttjandet inte förblir hållbart. En satsning på flera inkomstkällor kan, tillsammans med bättre utbildning, minska beroendet av skogen och förbättra levnadsvillkoren för befolkningen.
Olika skogsskötselmetoder för persisk ek (Quercus persica) redovisas i doktorsavhandlingen, metoder som skulle kunna bli ett effektivt redskap i arbetet att tillsammans med olika aktörer ta fram en skötselpolicy.
Fredagen den 15 maj 2009 klockan 13.00 försvarar Alireza Salehi, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Livelihood Dependency and Management on Semiarid Oak Forests. The Case of Southern Zagros, Iran.
Opponent: Lektor Jonas Ardö, Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys, Lunds universitet.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Alireza Salehi, inst för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, tel 090-786 81 51, mobil 076-804 00 78.
ali.salehi@srh.slu.se
I en ny avhandling från Växjö universitet uppmärksammar företagsekonomen Elin K. Funck hur Balanced Scorecard har tagits emot, utvecklats och används inom sjukvårdsorganisationer.
Elin K. Funck har studerat och jämfört erfarenheterna av arbetet med Balanced Scorecard vid ett svenskt landsting med erfarenheterna inom den kanadensiska sjukvården.
– Det kan kännas lockande att kopiera styrinstrument som används av framgångsrika organisationer, säger Elin K. Funck. Det som ofta glöms bort är däremot att ett och samma styrinstrument sällan utvecklas på liknande sätt eller får samma styreffekter i olika organisationer.
Avhandlingens resultat visar att hur Balanced Scorecard kommer att utvecklas och användas, bland annat är beroende av om syftet i första hand är att kontrollera de anställda och ställa dem till svars för sina prestationer eller om syftet är att få till stånd handling och ett ömsesidigt ansvar för förändring.
Studien visar att Balanced Scorecard kan utvecklas till ett externt instrument för att tydliggöra ansvar och göra jämförelser mellan sjukvårdsorganisationer eller till ett internt instrument för kvalitetsutveckling, men även användas av den medicinska professionen i deras strävan efter att hävda sin verksamhet.
Avhandlingen resultat indikerar vidare att det finns en risk att ett styrinstrument vars syfte är att disciplinera de anställda kan leda till att organisationen fastnar i måttkonstruktioner och en jakt efter de perfekta måtten. Ett styrinstrument som bygger på ömsesidigt ansvar torde däremot vara mer tolerant för brister i måtten och istället leda till att organisationen lägger vikt vid processer och handling.
Elin K. Funck kommer ursprungligen från Hemse på Gotland. Hon är sedan 2004 doktorand i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet där hon undervisar och forskar i ekonomistyrning.
Avhandlingen ”Ordination Balanced Scorecard. Översättning av ett styrinstrument inom hälso- och sjukvården” försvaras onsdagen den 20 maj 2009, kl. 13.00.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är docent Katarina Östergren, Norges Handelshøyskole, Bergen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Elin K. Funck, telefon: 0470- 70 87 67 eller e-post: elin.funck@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
Socialt erkännande, att man uppmärksammas som individ och att ens kompetens och arbetsinsats uppskattas av omgivningen, är avgörande hur väl anställda i serviceföretag utför sina arbetsuppgifter. I sin avhandling har Tómas Bjarnason studerat över 900 anställda vid serviceföretag. Enligt Bjarnason bidrar socialt erkännande till ökad självrespekt som gör att de anställda anstränger sig mer för företagets bästa.
– Jag har undersökt tre olika slags erfarenheter som leder till socialt erkännande: att ha inflytande inom företaget; att kunna använda kompetens och kunskaper och att få uppmuntran, beröm och feedback, säger Tomas Bjarnason.
För att mäta de anställdas stöd till företaget utgick Tomas Bjarnason från fyra dimensioner: trohet (attityden), lojalitet (vilja att stanna), serviceinriktning och förbättringar av servicen. Samtliga dimensioner är viktiga för ett serviceföretags prestationer och utgör därför en bra bedömningsgrund för de serviceanställdas stöd till företaget.
– Resultaten visade att när de anställda upplever inflytande och får användning för sina kunskaper och sin kompetens så ökade deras trohet till företaget, säger Tomas Bjarnason.
Anställda som fick utlopp för sina kunskaper och sin kompetens var också mer benägna att stanna på företaget. Samma sak gällde för serviceinriktningen. De som hade en mer positiv attityd till företaget bemödade sig också mera om att ge bra service.
– När det gäller förbättringar i servicen framgick det att det viktigaste var att de anställda upplevde att de hade inflytande inom företaget. Att de fick uppmuntran, beröm eller feedback hade däremot ingen direkt effekt på vilket stöd de gav företaget.
– Ett av det viktigaste i resultaten är att effekterna av det sociala erkännandet var likartade inom tre olika serviceavdelningar på företaget, där erfarenhet och utbildning varierade bland de anställda. Resultatet är viktigt eftersom det brukar hävdas att en förbättrad arbetsorganisation skulle ha en större positiv effekt på arbetsinsatsen inom vissa grupper, till exempel grupper med mer utbildning, säger Tomas Bjarnason.
Resultaten bygger på drygt 900 svar från en enkätundersökning bland anställda i ett isländskt serviceföretag.
Avhandlingens titel: Social Recognition and Employees’ Organizational Support.
E-länk: http: //hdl.handle.net/2077/19676
e-post: tomas.bjarnason@capacent.is
Fakultetsopponent Professor Arne L. Kalleberg, the University of North Carolina, Chapel Hill
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 maj 2009, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Tómas Bjarnason, tel +354 860 1025 (arb.)
Patrik Wennbergs studier belyser hur olika typer av fysisk aktivitet påverkar risken för hjärtinfarkt. De som regelbundet åker bil till arbetet löper drygt 70 % högre risk att drabbas jämfört med de som promenerar, cyklar eller tar bussen till arbetet.
Positiv inverkan på vikt och blodfetter samt gynnsamma effekter på blodproppsbenägenhet och inflammation tycks kunna förklara en betydande del, 40 %, av den minskade risken hos de som är fysiskt aktiva till arbetet. Även hög fysisk aktivitet på fritiden innebär lägre risk för hjärtinfarkt. Hög fysisk aktivitet på arbetet ger också lägre risk för hjärtinfarkt, men bara hos män.
Avhandlingen visar att snusare som aldrig varit rökare inte har ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med tobaksfria. Ålder, manligt kön, högt blodtryck, rökning, diabetes, höga blodfetter och övervikt är kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Studierna visar att även blodnivåer av markörer för blodproppsbenägenhet och inflammation är kopplade till ökad hjärtinfarktrisk. Ett tillägg av åtta av dessa markörer förbättrar förmågan att förutsäga vem som kommer att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med en modell med enbart de etablerade riskfaktorerna.
I studien ingår 651 personer som drabbats av hjärtinfarkt. Samtliga hade deltagit i en hälsoundersökning och hade lämnat blodprover innan de insjuknade. Dessa jämfördes med 2 238 friska personer.
Fredag 15 maj försvarar Patrik Wennberg, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin samt, Forskningsenheten i Skellefteå, sin avhandling med titeln Beyond the established risk factors of myocardial infarction: Lifestyle factors and novel biomarkers.
Disputationen äger rum klockan 13.30 i Forum-salen, Campus Skellefteå.
Fakultetsopponent är professor Mai-Lis Hellénius, Karolinska institutet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-21849
Kontaktinformation
Patrik Wennberg är uppvuxen i Karlstad. Han nås på mobiltelefon 073-832 88 19 eller e-post patrik.wennberg@medforskskelet.se.
Oxytocin är ett viktigt läkemedel som används under förlossning för att vid behov förstärka värkarbetet. Felaktig behandling kan dock leda till överaktivt värkarbete och tecken på syrebrist hos fostret. Behovet av nyföddhetsvård kan då öka, liksom risken för allvarlig skada hos barnet. Kontinuerlig fosterövervakning rekommenderas därför under behandling med oxytocin.
Maria Jonsson har i sin avhandling undersökt riskfaktorer för utvecklande av syrebrist och huruvida förlossningens slutskede skiljer sig mellan barn som föds med eller utan syrebrist. Undersökningen omfattar 28 486 förlossningar från två förlossningskliniker under perioden 1994-2004.
– Vi fann ett starkt samband mellan tecken på syrebrist vid födseln och överaktivt värkarbete vilket i hög grad var orsakad av felaktig användning av oxytocin, säger Maria Jonsson.
Det var också stor skillnad mellan grupperna vad gäller förekomst av onormala fosterövervakningsregistreringar. En granskning av alla fall med svårare grad av syrebrist med avseende på brister i handläggningen av förlossningen visade bland annat att det förekommit felaktig användning av oxycytin i cirka 47 procent av fallen, mot 13 procent hos kontrollgruppen. Det var också vanligare att adekvat åtgärd inte vidtagits i gruppen med syrebrist – trots avvikelser i fosterövervakningen.
– Visserligen var svår syrebrist ovanligt, det förekom endast hos 0.63 procent, men vi uppskattar att 40-50 procent av dessa fall möjligen hade kunnat undvikas, säger Maria Jonsson.
Resultaten antyder att riktlinjer för oxytocinbehandling och fosterövervakning inte alltid följs, vilket kan resultera i en risk för syrebrist hos barnet vid födseln. Studien visar också att det, trots bra handläggning av en förlossning, inte alltid går att förhindra att barn föds med syrebrist.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Jonsson, tel: 018-55 14 15, mobil: 070-598 73 42, maria.jonsson@kbh.uu.se
Det är nu över 20 år sedan Ikea öppnade sitt första varuhus i Storbritannien. Sedan dess har företaget stadigt ökat sin andel av marknaden och är idag landet näst största återförsäljare inom möbel- och heminredningsbranschen. Framgången är inte enbart ekonomisk.
Marknadsanalytiker har även hävdat att Ikea har påverkat de brittiska konsumenternas uppfattning om vad som är prisvärda möbler. Att handla billigt har blivit mer acceptabelt. I sin avhandling förklarar hon hur en sådan förändring kan kopplas till att upplevelsen av att shoppa på Ikea skapar en trovärdig relation mellan företaget, som ett globalt varumärke, och lokala konsumenter. Fokus ligger på hur ekonomiska relationer skapas och återskapas genom konkreta handlingar, aktörer och miljöer.
– Det handlar inte om Ikea:s erbjudande är ekonomiskt rationellt eller inte, utan om konsumenterna uppfattar erbjudandet som logiskt och trovärdigt – om det ”makes sense”, som man säger på engelska, säger hon.
Frida Andersson argumenterar för att shoppingupplevelsen spelar en viktig roll för konsumenternas uppfattning. När man handlar på Ikea blir samarbetet mellan företaget och kunden en ”explicit, materiell och kroppslig erfarenhet”. Förutom att koppla erfarenheten av att handla på IKEA till ett trovärdigt erbjudande visar avhandlingen även på hur detta erbjudande kan länkas till ett hem som är tillgängligt, i och med att man oftast själv transporterar möblerna hem direkt efter att ha köpt dem.
– Men också till ett hem som är mer tillfälligt och mobilt i förhållande till andra mer långsiktiga investeringar som människor gör i sina hem, säger hon.
Det empiriska materialet består av en kombination av intervjuer med personer som har handlat på IKEA:s varuhus i Gateshead nära Newcastle i nordvästra England samt observationer gjorda på samma varuhus. Frida Andersson hoppas att avhandlingen kommer att bidra till att såväl forskare som konsumenter intresserar sig mer för de menings- och värdeskapande aspekterna av konsumtion, och inte bara de rent ekonomiska.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Frida Andersson, tel: 0191-230 14 12, mobil: 073-695 66 53, eller frida.andersson@kultgeog.uu.se
Flera av de tester som tidigare kunde användas för att avgöra vilka äldre som riskerar att utveckla demens verkar inte längre fungera. Avhandlingen visar att bara minnesstörningar numera kan ge en indikation om vilka som är i riskzonen, dock inte hos de allra äldsta.
I studien jämfördes demensfria 70-åringar undersökta i början av 1970-talet med 70-åringar som undersöktes i början av 2000-talet. Resultaten visar att 70-åringar som undersöktes år 2000 var betydligt bättre på psykologiska tester än 70-åringar undersökta 30 år tidigare. Detta verkar vara avgörande för att inte längre kunna förutspå demensutveckling.
– I början av 70-talet kunde flera olika tester förutspå demensutveckling, men nu verkar bara den psykiatriska utvärderingen av minnet fungera. Det var dessutom svårare att förutspå demens ju högre utbildning man hade, säger läkaren Simona Sacuiu som skrivit avhandlingen.
Vid uppföljningen av 70-åringarna fem år senare hade fem procent av dem utvecklat demens. De 70-åringar som hade minnesstörningar hade en ökad risk att få demens, men inte alla som hade dåligt minne utvecklade demens. Sambandet mellan glömska och framtida demens är alltså mer komplicerat än många tror. Glömska bland äldre kan vara ett tidigt tecken, men det måste inte vara det.
– För att effektivt kunna upptäcka demens tidigt behöver vi bra verktyg där olika tester ingår, men de testerna måste hela tiden anpassas eftersom äldre idag presterar mycket bättre i standardiserade psykologtester än tidigare födda generationer, säger Simona Sacuiu.
Undersökningar av en grupp demensfria 85-åringar visar också att sambandet mellan glömska och demens inte var lika tydligt i denna åldersgrupp. Bland annat utvärderades 85-åringarnas förmåga att hitta ord, att kopiera en geometrisk figur och att fatta snabba beslut genom en psykiatrisk undersökning. Över 300 demensfria 85-åringar ingick i studien, efter tre år hade 17 procent av dem fått demens.
– För 85-åringarna går det inte att säga att bara dåligt minne är ett tecken på annalkande demens, eftersom det behövdes ytterligare symtom utöver försämrat minne, som svårigheter att hitta ord eller rita en geometrisk figur, för att deras risk att få demens skulle öka, säger Simona Sacuiu.
FAKTA H70-studien
H70 är en förkortning för Hälsa 70 och är en unik befolkningsstudie vid Sahlgrenska Akademin. Studien startade med en undersökning av 70-åringar 1971. Dessa följdes sedan upp regelbundet under 30 år. År 2000 startade en ny H70 studie. Deltagarna i den följs upp igen vid 79 års ålder under 2009. Totalt ingår data om mer än 2000 äldre göteborgare i studien. Deltagarna har undersökts både kroppsligt och mentalt och gjort det möjligt för flera forskargrupper att beskriva olika trender av fysisk och mental hälsa i den åldrande befolkningen.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avdelningen för neuropsykiatrisk epidemiologi
Avhandlingens titel: Prodromal Cognitive Signs of Dementia
Avhandlingen försvaras fredagen den 15 maj, klockan 13.00, aulan V-huset Psykiatri, SU/Mölndal.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Simona Sacuiu, leg läkare, telefon 031-343 86 76, 073-435 20 12
Handledare:
Professor Ingmar Skoog, telefon 031-343 86 40
Docent Deborah Gustafson, telefon 031-343 86 46
I avhandlingen har Maria Tikka studerat ett middagssamtal med tre generationer i en svensk-italiensk familj där samtalet kontinuerligt har växlat mellan svenska, italienska och den norditalienska dialekten liguriska.
– Jag har kunnat skönja att deltagarna genomgående är konsekventa i sina språkval. Det är inte alls fråga om en planlös sammanblandning mellan språken, vilket man förr ansåg det flerspråkiga samtalet vara. Snarare upplevde jag det som väldigt systematiserat. Språken används bland annat för att markera olika roller i samtalet, lojaliteter deltagarna emellan och för att understryka åsikter och ställningstaganden, säger Maria Tikka.
Kodväxlingen, det vill säga växlingen mellan olika språk under samtalets gång, är ett av de mest utmärkande kännetecknen för ett samtal mellan flerspråkiga aktörer. Det enklaste och mest logiska skulle kunna vara att alla bara pratade svenska med varandra, särskilt då alla familjemedlemmarna i studien pratar svenska, flera av dem italienska, men endast ett fåtal av dem liguriska.
– Svenskan används i stor utsträckning för att signalera aktiviteter i vilka alla runt bordet är delaktiga. Italienskan signalerar ofta samtalsämnen med olika anknytning till Italien, eller för att markera familjens italienska grupptillhörighet och arv. Liguriskan är den mest selektiva koden, och används framför allt av första generationen för att signalera att det de diskuterar är privat. För dem är dialekten definitivt ett känslospråk, som används när de är känslosamma eller upprörda, säger Maria Tikka.
Växlingen mellan olika språk används också för att organisera själva samtalet och hur det är tänkt att utvecklas. Det kan till exempel handla om att signalera att man byter samtalspartner och ämne, eller för att betona det som just sagts.
Studien visar också att samtalspartnerns språkliga preferenser och kompetenser är viktigare än de egna för språkvalet.
– Det är lätt att utgå ifrån att samtalsaktörer främst väljer språk med utgångspunkt från de egna språkliga kompetenserna och preferenserna, men min studie visar att deltagarna i första hand försöker anpassa sina språkval till de preferenser samtalspartnern visar. En stor språklig följsamhet och smidighet råder generellt familjemedlemmarna emellan, med andra ord, säger Maria Tikka.
Avhandlingens namn:
“Manifestarsi plurilingui a tavola. La commutazione di codice di una famiglia italo-svedese.”
(”Att visa sig flerspråkig till bords. Kodväxlingen hos en svensk-italiensk familj.”)
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26665.
För ytterligare information
Maria Tikka, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk, Stockholms universitet, tfn 073-642 33 33, mobil 08-16 46 79, e-post maria.tikka@fraita.su.se.
För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.
Avhandlingsförfattaren letar efter ett perspektiv som gör att man kan beskriva den icke-universella, lokala och tillfälliga texten på ett teoretiskt underbyggt sätt. Försöken leder bort från traditionell reader-response till filosofi, socio-retorik och cybernetik.
Varje försök till ny teori prövas i analyser av några sidor om Vladimir Majakovskij och futurismen i en lärobok. Men snart handlar det inte bara om texten, utan också om våra egna identitets- och verklighetsuppfattningar och om vetenskapen som ett självreferentiellt system.
Textteori för läsforskare är en bråkig bok om riktigt svår teori. Den synliggör allvarliga problem i svensk receptionsforskning och internationell teori och knyter dem till en pågående samhällsdebatt om utbildning och människosyn.
Indirekt framför Christian Mehrstam också en grundläggande kritik mot litteraturvetenskapens huvudsakliga fokus på texttolkning. Men det är samtidigt en bok som kan hjälpa.
Författaren presenterar fem villkor för utformningen av så kallade immergensteorier, som utgör en ny form av textperspektiv och en lösning på avhandlingens problem.
Genom att observera hur text och läsare skapas av gränsdragningar under läsprocessen kan forskaren eller läraren tränga in i främmande textuppfattningar och se det som möjliggör och begränsar någon annans läsupplevelse. Detta resultat öppnar möjligheter på en rad olika forskningsfält, som exempelvis litteraturhistoria, pedagogik och läroboks- och läroplansforskning.
Avhandlingens titel: Textteori för läsforskare.
Disputationen äger rum fredagen den 29 maj 2009 kl. 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Avhandlingen kostar 240 kr och kan beställas via Books On Demand, www.books-on-demand.com
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Christian Mehrstam, e-post: christian.mehrstam@lit.gu.se
– Luft- och värmetillförseln ska styras rumsvis för att uppnå bäst effekt. Husen ska förses med radiatorer, frånluftsventilation och frånluftsvärmepump för uppvärmning och varmvatten. Man bör undvika stora glasytor i soliga lägen, dåligt isolerade fönster och energislösande golvvärme, säger Christer Harrysson, professor i byggteknik.
Vanliga serieproducerade småhus byggda sedan 1985 har en total energianvändning för värme, varmvatten och hushållsel på 120–130 kWh/m2 år. Lågenergihus kan ha upp till 30% lägre energianvändning med bibehållen god innemiljö. Till skillnad från passivhusen behöver alla alternativ inte heller medföra höjda produktionskostnader.
– Enighet råder om att nya hus ska vara täta och välisolerade, dock debatteras hur tjock isolering man ska ha. Det finns framför allt olika uppfattningar om valet av värme- och ventilationssystem inklusive styr- och reglersystem. I många fall har en förväntad energibesparing helt eller delvis uteblivit men i stället har problem med innemiljö och byggskador uppkommit, säger Christer Harrysson.
Erfarenheter av passivhus
Christer Harrysson anser att passivhus, med extremt tjock isolering och ett kombinerat värme- och ventilationssystem som styrs av en centralt placerad termostat, inte är den bästa lösningen.
– Det medför minskat gratisvärmeutnyttjande och systemet kräver dessutom betydande underhåll. Kanalsystemen är vanligen placerade i klimatskärmen med betydande distributionsförluster. Långa tilluftskanaler medför ökade hälsorisker för de boende på grund av föroreningar och betydande underhållskostnader för bland annat kanalrensning och filterbyten, säger Christer Harrysson.
Passivhustekniken ställer dessutom särskilda krav på projektörer, byggare och boende. Även förespråkarna anser att särskilda utbildningsbehov krävs, och rikstäckande företag upplever svårigheter att hålla jämn kvalitet mellan olika landsändar.
Lågenergihus – en god lösning
– Det finns andra sätt än passivhus som är minst lika bra eller bättre. Sedan över 20 år tillbaka finns goda erfarenheter av småhus med ”måttlig” isolering, frånluftsventilation, vattenradiatorer samt frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten, säger Christer Harrysson.
Dessa hus har en total energianvändning för värme, varmvatten och hushållsel kring 80–90 kWh/m2 år, vilket är cirka 30% lägre än normalt. Denna utformning är fabrikatsoberoende och ställer inga särskilda krav på projektörer, byggare och boende. Genom att minska tjockleken på isoleringen håller man nere produktionskostnaden och dessutom minskar man risken för mögel- och rötaproblem i denna respektive i omgivande vinds- och kryputrymmen.
Kontaktinformation
Före mer information kontakta Christer Harrysson
Mobil: 0702431139
Telefon: 019 – 30 33 22
christer.harrysson@oru.se
– Studien visar att tekniken för klenträdsavverkning ännu är omogen och att den kan utvecklas ytterligare, säger Mia Iwarsson Wide, Skogforsk.
I dag finns ett 20-tal olika aggregat för klenträdsavverkning på den svenska marknaden. Inget har ännu tagit tydlig ledning. Aggregaten är utrustade med klippar, klingor eller sågsvärd som kapar träden.
– Varje teknik har sina fördelar. Klipparna är robusta och klingorna är snabba. Sågsvärden är flexibla, vilket innebär att man snabbt kan gå från skogsbränsle till massaved, säger Mia Iwarsson Wide.
Tidsstudier visar att fällningen och sammanföringen i högar är de kritiska momenten vid klenträdsavverkning. Skogforsk kommer därför fortsättningsvis att titta närmare på hur just dessa steg kan bli mer effektiva.
FAKTA
– Det finns cirka en miljon hektar skog med eftersatt röjning i Sverige. Nästan hälften av denna areal är lämplig för skogsbränsleuttag.
– Klippar. De klippande aggregaten delas in i två tekniker; giljotiner och knivar. Giljotinen skär av stammen med ett rakt snitt. De aggregat som använder knivar kan antingen ha två motgående knivar som går lite omlott, eller en kniv med ett fast mothåll.
– Klingor. Har en sågkedja på en cirkulär skiva.
– Sågsvärd. I princip vanliga skördaraggregat, med en tilläggsutrustning för flerträdshantering.
FÖR- OCH NACKDELAR MED DE OLIKA TEKNIKERNA
Klippar
+ relativt billiga i inköp
+ enkel konstruktion, billiga i drift och underhåll
– ganska långsam kapning
– kräver relativt mycket kraft
– kan inte avverka under körning
Klingor
+ snabb kapning av stammen
+ kan även röja bort små stammar som man inte vill ta tillvara.
+ kan avverka under körning
– problem i kuperad eller stenig terräng och i
granbestånd. Där kan det vara svårt att se sten m.m. som skadat klingan.
Sågsvärd
+ snabb kapning av stammen
+ hög tillgänglighet
+ kan avverka under körning
+ kan avverka både massaved och energived
+ matarvalsar underlättar nedläggning av träd
– kräver relativt stor effekt
– kedjan kan kränga eller nypa vid avverkning av små träd eller buskar
Kontaktinformation
Kontakt
Mia Iwarsson Wide, Skogforsk. Tel: 018-18 85 99, 070-518 85 99
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
På senare år har man mer och mer diskuterat möjligheten att det är neurala stamceller i hjärnan som omvandlas till cancerceller och som sedan utvecklas till gliom.
– Men våra resultat visar att omogna stödjeceller kan fungera som ursprungsceller för tumören, så på så vis konstaterar vi att det inte behöver vara stamceller som ger upphov till gliom, säger Nanna Lindberg, doktorand vid institutionen för genetik och patologi, som genomfört studien.
Hon säger att patienter med elakartat gliom dör ofta inom ett år efter diagnos, eftersom tumörcellerna snabbt infiltrerar normal hjärnvävnad och är svår att behandla. Det är också vanligt att tumören återkommer efter behandling. Med bättre kunskaper om hjärntumörers uppkomst och tillväxt kan forskarna identifiera nya mål för behandling och på sikt förbättra överlevnadsmöjligheterna.
För att studera tumörer används olika modeller, många gånger används djurmodeller, där tumören både ser ut och beter sig som hos människa. I den aktuella artikeln beskrivs en modell, som Nanna Lindberg tagit fram tillsammans med docent Lene Uhrbom, och som används för att specifikt studera hur gliom uppkommer i en viss typ av stödjeceller. I modellen bildas tumörer som på många olika sätt liknar gliom hos människa.
– Tillsammans med kunskap från andra modeller där tumörer uppkommer i andra celltyper kan vi i vår modell studera hur ursprungscellen påverkar tumörens uppkomst och tillväxt. Vi kan också jämföra hur tumörer med olika ursprung skiljer sig från varandra, säger Nanna Lindberg och tillägger att modellen senare kan användas för prekliniska behandlingsstudier.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Nanna Lindberg, vid institutionen för genetik och patologi, 018-611 02 49 (57), eller Nanna.Lindberg@genpat.uu.se
