Att uppskatta vilken risk en investering innebär är detsamma som att anta hur priser kommer att röra sig i framtiden, exempelvis genom att anta att priserna följer en viss statistisk fördelning. Men dessa antaganden medför en osäkerhet i sig, då en sådan fördelning kan överensstämma dåligt med verkligheten. Carl Lönnbark har i sin avhandling studerat vilka praktiska problem och frågeställningar som uppstår när det gäller att uppskatta risk.
Han har studerat den osäkerhet som uppstår till följd av att parametrar i en antagen fördelning måste bestämmas med hjälp av historiska data. Resultaten visar att denna källa till osäkerhet påverkar tolkningen av ”value at risk”-måttet genom att risken uppfattas som lägre än den verkligen är. Måttet är det vanligast förekommande idag, och kan beskrivas som en extrem men möjlig portföljförlust som troligtvis inte kommer att överskridas.
Ett annat praktiskt problem är hur risken på en särskild tidshorisont kan bestämmas utifrån de data som finns. Exempelvis kan det vara intressant att få veta risken på en tio-dagars horisont, men det finns bara tillgängliga data för att noggrant uppskatta risken en dag framåt. Carl Lönnbark har därför studerat några metoder för att kvantifiera flerperiodsrisk utifrån en enperiodsmodell.
Om man äger tillräckligt många av en särskild aktie är det omöjligt att sälja hela innehavet till ett och samma pris, något som ändå ofta antas både i den akademiska litteraturen och i praktiken. Carl Lönnbark har studerat hur detta förhållande kan föras in i value at risk-måttet.
Han har även studerat utvecklingen på de baltiska börserna i Riga, Tallinn och Vilnius. Han har funnit att nyheter och risker sprids mellan de olika marknaderna, som är tätt sammanlänkade. Utvecklingen på börserna i Tallinn och Riga bör exempelvis beaktas för att förutspå avkastning och risk på börsen i Riga.
Onsdagen den 20 maj försvarar Carl Lönnbark, institutionen för nationalekonomi, sin avhandling On Risk Prediction.
Disputationen äger rum kl. 10.15, s 312, Samhällsvetarvetarhuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Stefan Mittnik, Ludwig-Maximilians-Universität München.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carl Lönnbark,
institutionen för nationalekonomi,
Umeå universitet,
tel: 0735-042 030,
e-post: carllonnbark@gmail.com
– En vd jag intervjuade sa att när han tittade på invigningen med alla flaggorna av senaste OS, kunde han konstatera att han levererat truckar till alla deltagarländerna, säger Carl-Johan Roubert vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
För runt trettio år sedan hade den lilla orten Ljungby blivit världsledande inom sektorn truckar med kapacitet att lyfta över sex ton.
– När man pratar om entreprenörskap och innovationer glömmer man ofta bort företagens långsiktiga planering och struktur. De här företagen har satsat på kundvård, att kundanpassa maskiner, lära känna kunden och lyssna på deras behov, i stället för att massproducera. Det bidrog till att de framgångsrikt lyckades hålla de asiatiska konkurrenterna på stången.
Inom segmentet större maskiner har Ljungbyföretagen därför uppnått total dominans.
Forskaren, själv med ett förflutet som småföretagare i byggbranschen, har ovanligt nog studerat mindre och medelstora företags utveckling under drygt femtio år.
Efter andra världskriget började små bysmedjor snegla åt skogsindustrin i grannskapet, och byggde om gamla lastbilar till truckar åt de lokala sågverken. Verksamheten växte, kunderna hamnade allt längre bort och från 1970-talet övertog den internationella containerhandeln rollen som företagens viktigaste kunder.
Av de sex företag som ingår i studien finns tre kvar. Dagens världsledande småländska företag är Kalmar Industries, Svetruck och Konecranes. Företagen sysselsätter med olika underleverantörer flera tusen personer.
– Även de här företagen är drabbade i lågkonjunkturen, men tjänar och har tjänat mycket pengar med otraditionella tillverkningskultur. De som lyckas bäst gör allt själva i stället för att outsourca, och det är intressant att traditionell tillverkningsindustri kan bedrivas på ett lönsamt sätt även i Sverige.
Utmärkande för truckföretagen är att företagen fram till mitten av 1970-talet mest bestod av praktiker.
– Många hade gått den långa vägen. De var präglade av ett enkelt ursprung och vana att finna enkla och tillförlitliga lösningar.
Under 1950- och 1960-talen var det också möjligt att bygga upp företag med den smala kompetensen från verkstadsindustrin. Från 1970-talet behövdes mer generell kompetens inom exempelvis språk och marknadsföring, och en förutsättning för att överleva var att företagen rekryterade den kompetensen, och för att göra det i den situationen krävdes vidsynthet och att förstå vad som var på gång på den internationella marknaden.
Många hade pengar och resurser, men det krävdes att man vågade satsa. En trucktillverkare köptes upp av dåvarande Asea, men på grund av att fel folk rekryterades så misslyckades Asea med företaget trots att de hade ett jätteläge.
Företagen i studien ligger geografiskt nära varandra och var då som nu verksamma i samma bransch. Det har lett till att en unik form av kluster vuxit fram.
– Oftast attraherar ett kluster mängder av nya aktörer och underleverantörer, men så har inte skett i Ljungby. I stället tillverkade företagen mycket själva och enbart avhopp från befintliga företag gjorde att nya startade. Det ledde till en lokal konkurrens inom i stort sett samma bransch, och företagen sporrades och framför allt lärde av varandra.
Truckbranschen är relativt mogen, och Ljungbyföretagen har präglats av ständiga och mindre förbättringar snarare än radikala innovationer.
– Överraskande är att det verkar ha varit ovanligt med imitationer, det vill säga förbättringar som bygger på lokala konkurrenters innovationer. En förklaring kan vara att företagen direkt anpassade och gjorde om idéer för de egna förhållandena, säger Carl-Johan Roubert.
Avhandlingen heter ”Småländsk världsindustri – en studie om entreprenörer och kluster 1950-2002”.
Disputationen ägde rum den 20 april vid Ekonomisk-historiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakta Carl-Johan Roubert på carl-johan.roubert@ekh.lu.se eller 0766-22 68 83
För att människan ska kunna använda sig av nyttiga mikroorganismer måste de kunna produceras och lagras på ett effektivt sätt. Torkade produkter är att föredra eftersom de är stabila, billiga och användarvänliga. Man behöver bara tillsätta vatten för att ”aktivera” produkten. Men att torka och förvara levande celler i torr form, för att sedan kunna återfukta dem med god överlevnad är svårt.
Frystorkning är en väl beprövad teknik inom både läkemedels- och livsmedelsindustrin.
– Men det är definitivt ingen ”tryck-på-knappen-process”, säger apotekare Åsa Schoug, som har gjort sitt doktorsarbete inom Mistraprogrammet Domesticering av mikroorganismer (DOM) vid institutionen för mikrobiologi, SLU.
Åsa Schoug har studerat vilka faktorer som påverkar frystorkningsöverlevnaden av en modellbakterie, och har då dragit nytta avsina farmaceutiska kunskaper om utveckling och produktion av läkemedel. Modellbakterien är en stam av mjölksyrabakterien Lactobacillus coryniformis. Den producerar svamphämmande ämnen och är ett tänkbart biologiskt konserveringsmedel i djurfoder.
Åsa Schoug har lyckats öka Lactobacillus coryniformis överlevnad kraftigt, från ett par till över sjuttio procent, genom att använda tekniker som är väletablerade inom farmaceutisk industri för frystorkade läkemedel. Det rörde sig om avancerad termisk analys och fysikalisk karaktärisering av produkterna.
Hela processen, från bakteriernas tillväxt och formulering med tillsatsämnen till frystorkning och förvaringsförhållanden, påverkar både överlevnaden och produktens tekniska kvalitet. Exempelvis fann Åsa Schoug att om cellerna stressas under tillväxten tar de upp specifika ämnen och förändrar sin cellstruktur på ett sätt som missgynnar dem. Att optimera tillväxten ledde följaktligen till god frystorkningsöverlevnad. I likhet med vad som gäller för frystorkning av läkemedel påverkar också formuleringens egenskaper mycket.
Apotekare Åsa Schoug vid institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”A Dry Phase of Life. Freeze-drying and storage stability of Lactobacillus coryniformis Si3 in sucrose-based formulations”.
Disputationen avser farmacie doktorsexamen.
Tid: 28 maj klockan 9.00
Plats: Aulan, Genetikcentrum, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Yrjö Roos, University College of Cork
Kontaktinformation
Mer information
Åsa Schoug, 018-67 32 16, asa.schoug@mikrob.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002000/
Institutionen för mikrobiologi, http://www.mikrob.slu.se
Personer med så kallad atopisk allergi drabbas av eksem, hösnuva eller astma efter kontakt med viss mat, pollen eller pälsdjur. Varför vissa drabbas av allergi är fortfarande oklart. De senaste årtiondena har förekomsten av allergier ökat samtidigt som flera livsstilsfaktorer har förändrats.
-En förklaringsmodell är att vi idag utsätts för lägre mikrobiella stimuli än tidigare. Direkt efter födseln sker en tillväxt av åtskilliga arter av bakterier i spädbarns tarmar. Dessa tarmbakterier verkar, enligt djurstudier, vara viktiga för immunförsvarets mognad, säger Ylva Sjögren.
I sin avhandling har Ylva Sjögren undersökt hur spädbarns tarmflora påverkar allergiutveckling och immunförsvarets mognad hos barn under de fem första levnadsåren. Ett antal bakterier som är vanligt förekommande i tarmarna hos ammade spädbarn analyserades och avföringsprover samlades in under de två första månaderna. Därefter följdes barnen med provtagningar och läkarbesök upp till fem års ålder. Blod och salivprover samlades också in vilket gjorde det möjligt att undersöka olika immunologiska faktorer hos barnen.
-Vid en veckas ålder hade de barn som inte utvecklade allergi oftare en typ av bifidobakterier och en typ av laktobaciller än de barn som utvecklade allergi. Vi såg också att äldre syskon och en hemmiljö med fler bakterier var kopplat till att spädbarn hade fler arter av bifidobakterier. Det skulle kunna förklara tidigare fynd om att barn som växer upp med äldre syskon eller i hem med mer bakterier inte lika ofta blir allergiska, säger Ylva Sjögren.
Ett protein som är viktigt för slemhinnornas immunförsvar är en särskild sorts immunglobulin – sekretoriskt IgA (SIgA). Tidigare studier har visat att en låg produktion av SIgA eventuellt kan vara kopplad till utvecklingen av allergiska symtom.
– Vi visade att spädbarnens bifidobakterieflora var kopplad till en högre produktion av SIgA i saliven under barnens första år, något som alltså skulle kunna vara skyddande för allergiutveckling, säger Ylva Sjögren.
Studien visade också att spädbarn som hade höga mängder av tarmbakterien Bacteroides fragilis hade lägre nivåer av en av de receptorer på immunceller som känner igen bakterier. Dessa barn reagerade också mindre efter mikrobiellt stimuli.
Resultaten vi kom fram till är spännande, men mycket är fortfarande oklart när det gäller hur vi påverkas av alla de bakterier som finns i och runt oss. Men en slutsats är att vi kanske ändå borde tänka till lite innan vi använder starka rengöringsmedel och bakteriedödande hygienprodukter i vår vardag, säger Ylva Sjögren.
Avhandlingens namn: Early-life gut microbiota and breast milk oligosaccharides in relation to childhood immune maturation and allergy. http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:211364
Ytterligare information ges av: Ylva Sjögren, Avdelningen för Immunologi, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet. 0736-49 65 09, ylva.sjogren@wgi.su.se
För bild
press@su.se, 08-16 40 90 eller klicka här.
EU anses ofta vara drivande och ibland ledande inom internationellt miljösamarbete. I FN:s internationella skogsförhandlingar har EU dock stött på svårigheter. I över ett decennium har skogsfrågorna diskuterats inom ramen för FN och diskussionen fortsätter. Förhandlingarna, som bland annat syftar till att minska avskogningen, har inte lett till bindande avtal, vilket varit fallet med många andra internationella miljöproblem.
Förhandlingsprocessen anses av många bedömare ha varit ett misslyckande, även om en grund har lagts för fortsatta diskussioner om skogrelaterade frågor på internationell nivå. Under årens lopp har förhandlingarna avslöjat djupa klyftor mellan länderna, framförallt mellan Nord och Syd, mycket på grund av aktörernas inställning till suveränitetsaspekter och skogens globala dimension.
EU:s agerande har varit ojämnt och svårt att förstå i den här processen. Syftet med Gunilla Reischls doktorsarbete har varit att öka kunskapen om EU:s roll i de internationella skogsförhandlingarna och som fallstudier har hon valt tre frågor som varit föremål för intensiva diskussioner inom förhandlingarna: frågan om en skogskonvention, frågan om certifiering samt frågan om en global skogsfond för att finansiera hållbart skogsbruk.
I avhandlingen undersöker Gunilla Reischl hur EU:s inflytande i förhandlingarna formas av tre huvudfaktorer: intressen, institutioner och idéer. Det handlar t.ex. om hur starkt intresse det finns för en fråga inom EU (och om medlemsländerna är eniga), om beslutsgången inom EU och EU-förhandlarnas mandat samt om den ”värdegrund” eller de idéer som på ett mer outtalat sätt påverkar EU:s uppträdande i förhandlingarna. Studien visar att EU:s inflytande varierar, även inom en och samma förhandlingsprocess.
EU hade större svårigheter att driva igenom sina mål i frågan om ett internationellt bindande instrument för skogsfrågorna (en konvention) än i frågorna om certifiering och den globala skogsfonden. Resultaten visar att EU:s agerande inom skogsförhandlingarna inte alltid har lett till ett konstruktivt samarbete inom det skogspolitiska området.
I ett bredare perspektiv framhåller studien vikten av att förstå hur och varför betydelsefulla aktörer, såsom EU, agerar på ett visst sätt inom internationellt miljöpolitiskt beslutsfattande. Bättre kunskaper om vad som ligger bakom framgångar och misslyckanden kan förbättra det internationella miljösamarbetet.
Avhandlingen bygger på material från förhandlingsprocessen, t.ex. intervjuer och dokument. Gunilla Reischl har även närvarat vid ett antal förhandlingssessioner och vid koordineringsmöten mellan EU:s medlemsstater.
—————————–
Fil mag Gunilla Reischl, institutionen för skogens produkter, SLU, försvarar sin avhandling The European Union and the International Forest Negotiations – An Analysis of Influence.
Tid: Fredag den 15 maj 2009, kl. 09.00
Plats: Sal O, undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor John Vogler, SPIRE, Keele University, Storbritannien
Kontaktinformation
Mer information: Gunilla Reischl, 08-511 768 25,
gunilla.reischl@sprod.slu.se
Pressbild: Gunilla Reischl. Foto: Utrikespolitiska Institutet
Kroppsegna cannabisliknande substanser (endocannabinoider) bildas och frisätts av celler vid olika sjukdomstillstånd, och har visats vara både inflammationshämmande och smärtlindrande. De positiva effekterna är dock kortvariga eftersom kroppens celler snabbt tar upp och bryter ner endocannabinoiderna. Transporten av endocannabinoider över cellmembranet är en okänd process, däremot är det väl känt att inne i cellen sker nedbrytningen av anandamid av enzymet fettsyraamidhydrolas (FAAH).
Lina Thors har i forskningen kring upptagsprocesserna av anandamid använt en substans som ska förhindra endocytos, genistein. Dock kunde forskargruppen också visa att genistein är en potent hämmare av FAAH, vilket gör det troligt att effekten av genistein beror av FAAH-hämning snarare än hämning av endocytos. Fyndet att genistein, tillhörande gruppen flavonoider, är en FAAH-hämmare är av särskilt intresse.
De senaste tio åren har forskningen i anslutning till sambanden mellan mat och hälsa lyft fram just flavonoider. De är sekundära metaboliter hos växter och finns sannolikt i samtliga ätliga växter, och fungerar som antioxidanter i kroppen. En kost rik på flavonoider, t.ex. frukt, grönsaker, te och choklad, har visats bland annat vara bra för hjärtats hälsa samt verka antiinflammatoriskt.
Även om FAAH-hämmare för närvarande är under tidig klinisk prövning mot smärta så är utfallet av dessa studier osäkra. Därför finns det ett behov av fler nya substanser som kan hämma FAAH. I studie tre, fyra och fem i avhandlingen undersöks totalt ett 30-tal andra flavonoiders förmåga att hämma FAAH. Resultaten visar att sex stycken av dessa är potenta hämmare av FAAH.
Forskargruppen valde en av dessa flavonoider, biochanin A, för att studera vidare. Effekten av biochanin A jämfördes med effekten av den kända FAAH-hämmaren URB597. Båda visade sig ha en förmåga att påverka de nervbanor som är involverade i smärtsignaleringen hos möss. Detta beror troligtvis på en ökad anandamidhalt, och därmed en ökad aktivitet vid cannabinoidreceptorerna eftersom effekten av biochanin A till viss del kan blockeras av en antagonist till cannabinoidreceptor 1.
Avhandlingens sista del består av inledande studier om hur cellen tar hand om de nedbrytningsprodukter (metaboliter) som bildas vid FAAH-metabolismen. Fynden visar att metaboliterna ansamlas i cellens membran, via en process som kan regleras med kväveoxid. Hypotesen är att dessa metaboliter återanvänds vid bildandet av ny anandamid.
Fredagen den 22 maj försvarar Lina Thors, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, farmakologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”The cellular processing of the endocannabinoid anandamide and its pharmacological manipulation”. Svensk titel: Farmakologisk påverkan av cellulära processer som innefattar endocannabinoiden anandamid.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal E04, by 6E, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor David Kendall, School of Biomedical Sciences, University of Nottingham, UK.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22221
Kontaktinformation
Lina Thors är uppvuxen i Örnsköldsvik, Ångermanland. Hon är doktorand vid enheten för farmakologi och nås enklast på telefon 070-223 02 25 eller e-post lina.thors@pharm.umu.se.
Folkomflyttningen är stor i Sydafrika. Flyttmönstren varierar mellan olika ålder- och könsprofiler av befolkningen. Tillfällig folkomflyttning har störst inverkan på socioekonomisk status och hälsa, men permanent flyttning och var tidigare flyktingar bosätter sig är också viktigt.
För de fattigaste hushållen är de viktigaste faktorerna som förbättrar den socioekonomiska statusen statliga anslag och att kvinnan tillfälligt flyttar, för de mindre fattiga hushållen är tillfällig flyttning av mannen och möjlighet till arbete viktigast. Folkomflyttning är associerad med hiv-smitta.
Flyttande som återkommer hem ofta kan vara mindre exponerade för tillfälliga partners och löper därför mindre risk att dras in i hiv-epidemin. Det finns kopplingar mellan folkomflyttning och dödlighet, inklusive högre risk att dö för återkommande utflyttare jämfört med bofasta. Mödrars flyttande kan påverka barnets chans att att överleva, även om andra faktorer vägs in.
Mark Collinson har i sina studier använt ”Health and socio-demographic surveillance system” (HDSS), ett stort öppet patientmaterial där dynamiken i folkomflyttningen övervakas kontinuerligt i Agincourt, en kommun på den sydafrikanska landsbygden. Flyttning registreras där som tillfällig eller permanent. Bofasta flyktingar upptäcks genom att alla får ange nationalitet vid registrering i HDSS.
Studierna är gjorda i Sydafrika efter apartheid, och rör hälsa och välbefinnande i hushållen i de landsbygdsdominerade nordöstra delarna av landet.
Tillfällig flytt är fortfarande viktig i Sydafrika därför att det fungerar som en stöttepelare för landsbygdssamhällens inkomster och överlevnad.
Ekonomin på landsbygden i Sydafrika är överraskande svag på grund av stor ojämlikhet på nationell nivå, inom såväl som mellan rasgrupper.
Ett demokratiskt system har nu varit på plats i 15 år och det finns inte längre några restriktioner mot att flytta. Ändå kvarstår höga nivåer av fattigdom i landsbygdsområden, liksom hög dödlighet.
Flyttmönstren förväntades förändras efter apartheids avskaffande, men förändringen har varit liten. Vi behöver undersöka konsekvenser av folkomflyttning och lära oss att motverka negativa konsekvenser av flyttandet med riktade politiska åtgärder.
Fredag 15 maj försvarar Mark Collinson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, sin avhandling med titeln ”Striving against Adversity: the Dynamics of Migration, Health and Poverty in Rural South Africa”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Betula, NUS. Fakultetsopponent är dr Kim Streatfield, Intl centre for Diarrhoeal Disease Research, Dhaka, Bangladesh.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22056
Kontaktinformation
Mark Collinson är engelskspråkig, och disputationen kommer att hållas på engelska. Han nås på e-post mark@agincourt.co.za eller mobiltelefon 076-787 30 07.
När den s.k. nya hemlösheten slogs upp av medier i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var det nya grupper av människor som lyftes fram som hemlösa i den moderna välfärdsstaten. Dessa stod i en bjärt kontrast till den gängse bilden av hemlöshet: det handlade inte längre om ensamstående missbrukande män, utan om kvinnor, familjer och barn.
– Dessa nya grupper med hemlösa har varit svåra att passa in i de rehabiliteringsprogram som socialtjänsten erbjuder, säger Marcus Knutagård som har studerat en rad boendealternativ i Malmö stad.
Han har studerat hur socialarbetare sorterar klienter i olika kategorier, hur de uppfattar klienternas vilja och motivation att göra en boendekarriär samt sambandet mellan klientkategorier och de boendealternativ som skapas. Han ställer frågan om detta överhuvudtaget är en framkomlig väg för att lösa hemlöshetens problem.
– Allt fler är av uppfattningen att rehabilitering först och bostad sen är fel väg att gå, säger Marcus Knutagård. Bostaden i sig är en viktig del av själva rehabiliteringen.
Denna insikt framkallar ambivalens hos socialarbetare, som ofta tvingas arbeta efter den etablerade modellen med kvalificering till eget kontrakt genom sk boendetrappor. De tvingas välja boendelösningar som de själva anser undermåliga men ändå bättre än den hemlöshet som klienten befinner sig i. Den boendeform som klienten hänvisas till är ofta varken den lämpligaste eller den mest önskvärda, utan den som finns tillgänglig ”här-och-nu”.
Socialarbetarnas möjligheter att agera begränsas av tillgången på bostäder, gällande lagstiftning, organisatoriska förutsättningar och av deras egna uppfattningar om hemlösa klienters problem.
Marcus Knutagård har studerat följande boenden i Malmö: Gulmåran, Mosippan, Lönngården, Bostadsbyn Per Albin samt natthärbärgen och övergångslägenheter.
Kontaktinformation
Marcus Knutagård disputerar den 15 maj kl 10.15 i Edens hörsal med avhandlingen Skälens fångar: Hemlöshetsarbetets organisering, kategoriseringar och förklaringar. Den är utgiven på Égalité förlag och kan laddas ner som PDF från Lunds universitets hemsida:
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1366751
Boken kan också beställas från Adlibris:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197657751
Marcus Knutagård nås på följande telefonnummer:
046-222 93 84, 0709-13 61 89
Ofta framförs åsikten om att alltför mycket datorspelande ökar risken för övervikt och asocialt beteende. I nästa generations datorspel – så kallade pervasive games – lösgörs spelaren från skärm och tangentbord när gränsen mellan den virtuella och verkliga världen suddas ut.
– De nya datorspelen utmanar dagens spelutvecklare, eftersom det krävs nya typer av kunskaper för att skapa underhållande och spännande spel. Bland annat måste man veta mer om vad som utmärker en bra och rolig spelupplevelse, menar Kalle Jegers vid Umeå universitet.
Han har i sin avhandling studerat hur man kan förstå vad spelare gör och upplever när de spelar, och hur datorspelen kan designas för att spelbarheten ska bli bättre. Drygt nittio testpersoner har identifierat de faktorer i tre pervasive games som är betydelsefulla för att få en lyckad spelupplevelse.
– En viktig egenskap är att det går att använda befintliga tekniker som spelarna redan äger och behärskar, som exempelvis webb och mobiltelefoner. Man måste även på ett enkelt sätt kunna lämna och återkomma till spelen, och då snabbt kunna uppdatera sig om spelvärldens tillstånd och hur den har utvecklats.
Enligt Kalle Jegers låter bra spel också spelaren röra sig obehindrat mellan olika fysiska och sociala sammanhang, utan att spelaktiviteterna krockar med vad som är acceptabelt i den miljö spelaren för tillfället befinner sig.
– Ett spel som kräver att spelaren exempelvis beter sig misstänkt i en banklokal eller talar högt i mobiltelefon under en biofilm kommer troligtvis inte att leverera en optimal spelupplevelse.
Spelen får inte heller utsätta spelaren för fara genom att förflytta alltför mycket av spelarens fokus till den virtuella världen i situationer där detta blir problematiskt, exempelvis vid promenad i trafikmiljö.
– Bra pervasive games smälter ofta in fint som aktivitet i olika sammanhang, och låter spelaren koncentrera sig lagom mycket på spelet och den omkringliggande miljön.
Kalle Jegers har också kopplat samman resultaten från utvärderingen med teoretisk kunskap om optimala upplevelser, hämtad från den så kallade Flow-teorin, i en ny modell kallad Pervasive GameFlow.
– Det nya verktyget kan både användas av spelutvecklare för att designa spel med bättre spelupplevelser, och av forskare för att underlätta analyser av dessa spel, förklarar Kalle Jegers.
I pervasive games utgörs spelplanen delvis av fysiska platser och miljöer, något som är både tekniskt och socialt utmanande. För att föra spelet vidare måste spelaren ibland träffa andra medspelare, och utföra handlingar i båda världarna. Spelen saknar ofta en tydlig start- och slutpunkt, och kan spelas var och när som helst med hjälp av t ex mobiltelefoner och olika typer av GPS-teknik.
De testade spelen är SupaFly – en virtuell såpopera där spelarna skapar relationer till varandra och interagerar för att bli virtuella kändisar.
Pervasive Treasure Hunt – ett enkelt skattletarspel där spelarna söker efter olika typer av virtuella skatter utplacerade på fysiska platser.
Furiae – ett fantasyrollspel där spelarna kommer åt den virtuella världen både genom webb och mobiltelefoner, och där de ibland måste samarbeta för att lösa uppgifter.
Fredagen den 15 Maj försvarar Kalle Jegers, institutionen för informatik, sin avhandling med titeln Pervasive GameFlow: Identifying and Exploring the Mechanisms of Player Enjoyment in Pervasive Games.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal MA 121, MIT huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är docent Staffan Björk, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Kalle Jegers,
institutionen för informatik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 6593, 070-863 2607
E-post: kalle.jegers@informatik.umu.se
Att producera läkemedel med hjälp av växter är ett snabbt växande forskningsfält som skapar nya möjligheter att bekämpa sjukdomar. Vid Örebro universitet har forskarna bland annat målet att ta fram ett billigt och säkert skydd mot HIV, i form av växter som innehåller ett vaccin mot viruset och som kan odlas över hela världen. Om de lyckas är det svårt att överskatta betydelsen för miljontals människor över hela världen, inte minst i de fattigaste länderna.
– Ett stort problem med HIV-viruset är att det muterar snabbt och därför finns i flera olika varianter. Det går alltså inte att skapa ett effektivt vaccin som utgår från hela viruset. Dessutom skulle det vara alltför riskfyllt. Vi har i stället valt ut ett protein, p24, som finns i alla HIV-virus och som i stort sett ser likadant ut i de olika virusstammarna, säger Ingrid Lindh, som skrivit avhandlingen.
För att få växterna att producera p24-proteinet måste den gen som ligger bakom processen bli en del av deras egen arvsmassa, men eftersom det inte går att föra över genen direkt från virus till växt, fick forskarna ta en omväg. Det skedde genom att genen först fördes in i en bakterie som sedan i sin tur kunde föra den vidare till växterna. Försöket fungerade, växterna producerade p24 och har dessutom lämnat förmågan i arv till sin avkomma.
I nästa fas matades möss med p24-växterna och även här blev resultatet positivt. Mössens immunförsvar reagerade som forskarna hoppades och producerade antikroppar mot proteinet, det vill säga fungerade som ett vaccin. Det väcker förhoppningar om att en liknande reaktion hos människor skulle göra dem immuna mot HIV.
– Sannolikheten är stor för att människans immunsystem kommer att svara på samma sätt, men det betyder inte att det skulle räcka för ett fullständigt skydd.
För att öka kraften hos vaccinet ska forskarna därför lägga till fler HIV-protein tillsammans med andra ämnen som förstärker kroppens reaktion på de HIV-specifika proteinerna. Parallellt med detta arbetar de för att välja ut en lämplig grönsak som är lätt att odla i olika klimat och som accepteras i olika kulturer. Hittills har backtrav (Arabidopsis thaliana) använts som försöksväxt, en vanlig vild växt som är släkt med senap och kål och har den stora fördelen att vara genetiskt väl kartlagd .
– Morot är en bra kandidat för att producera ätbart vaccin, inte minst för att den kan ätas rå, vilket minskar risken för att proteinerna förstörs vid uppvärmning. Dessutom är den tvåårig, vilket innebär att den inte sätter frö första året, och det gör det lättare att kontrollera att den inte sprider sina arvsanlag till andra växter runt omkring, berättar Ingrid Lindh.
HIV-forskningen vid Örebro universitet har väckt stort internationellt intresse, och lyftes nyligen fram som ett av de 20 mest lovande av 500 pågående projekt vid en HIV/Aids-konferens i Sydafrika.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingrid Lindh, 070-657 40 75, eller epost ingrid.lindh@oru.se.
I avhandlingen jämförs norrbottniska patienter som sökt för bruten handled efter fallolycka med kontrollpersoner med samma kön, ålder och bostadsort i Norrbotten avseende riskfaktorer för benskörhet (osteoporos), sjuklighet och självuppskattad livskvalitet.
Bland patienterna undersöks om ett frågeformulär för benskörhet samt tester för balans och benstyrka kan identifiera dem som har lågt bentäthet eller löper risk för nya fall. Även effekt av en osteoporosskola undersöks, där patienterna bland annat lär sig förebygga fallolyckor. Tyvärr kan riskfaktorformulär bara i begränsad omfattning, och tester inte alls, påvisa behov av vidare undersökning eller ökad tendens att falla. Inte heller osteoporosskolan har effekt på benskörhet, fall eller testresultat.
– Det kan tyckas vara ett nedslående resultat, säger Helena Nordvall, men vad det innebär är att bättre riskvärderingsformulär måste utvecklas och kombineras med mätning av bentäthet. Dessutom måste bättre förebyggande program utvecklas, och vi måste bli duktigare på att känna igen de patienter som verkligen behöver förebyggande insatser.
Patienter med handledsbrott uppvisar större sjuklighet i sjukdomar som kräver vård på sjukhus och också högre dödlighet än förväntat jämfört med data från en kontrollgrupp. Avhandlingen visar att patienter som är äldre än 64 år när de får sitt handledsbrott oftare råkar ut för nya fallolyckor jämfört med kontrollgruppen. Däremot finns inte någon säkerställd skillnad i benskörhet, mätt med s. k. DXL-värde, mellan patienterna och kontrollerna, även om en tendens i den riktningen finns bland de patienter som var mellan 45 och 64 år vid frakturtillfället, säger Helena Nordvall.
I Sverige drabbas varje år cirka 25 000 personer av benbrott som är relaterande till benskörhet. Detta utgör 37 % av alla benbrott och kostar samhället betydande resurser, förutom ett stort lidande för den som drabbas. Ett handledsbrott kan vara en varningssignal för begynnande benskörhet, ohälsa och ökad risk för fall.
Onsdag 20 maj försvarar Helena Nordvall, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik och Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi, Umeå universitet, försvarar sin avhandling med titeln ”Factors in secondary prevention subsequent to distal radius fracture. Focus on physical function, co-morbidity, bone mineral density and health-related quality of life”.
Disputation äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhuset, sal B 101. Fakultetsopponent är professor Margareta Möller, Hälsoakademin, Örebro universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22102
Kontaktinformation
Helena Nordvall nås på mobiltelefon 070-531 59 84 eller e-post Helena.Nordvall@nll.se.
Fredrik Pettersson har under sitt avhandlingsarbete studerat bakteriers uppbyggnad av en viss klass av gener som är nödvändiga för cellens överlevnad, s.k. transfer-RNA (tRNA) gener. De genprodukter som dessa gener ger upphov till produceras först i en omogen form som sedan trimmas till sin slutliga, mogna form med hjälp av ett flertal enzymer. Resultaten visar att den omogna formens utseende påverkar hur mycket av den mogna formen som produceras och därmed även hur snabbt bakterier växer.
Han har främst studerat tre olika bakterier: den industriellt viktiga Streptomyces coelicolor som tillhör en grupp av bakterier känd för produktion av en mängd antibiotika, Pseudomonas aeruginosa som är den främsta orsaken till dödsfall bland brännskadepatienter och patienter med cystisk fibros, och tarmbakterien Escherichia coli som är främsta orsaken till urinvägsinfektioner, men som även kan orsaka matförgiftning (tex EHEC-infektioner).
Genprodukter från tRNA-gener är den centrala länken mellan den genetiska informationen som lagras i DNA och den klass av genprodukter (proteiner) som ansvarar för de flesta funktioner i cellen. Proteiner produceras i två steg: först genereras en mall för att bygga proteinet genom att en kopia av genen produceras, sedan används mallen för att sammanfoga proteinbyggstenarna i en specifik ordning med hjälp av tRNA. En del av varje tRNA bär på en specifik byggsten, medan en annan del interagerar med en specifik del av mallen. Proteinbyggstenarna sammankopplas sedan till en proteinkedja och tRNAt frigörs och kan återanvändas. För att proteinproduktionen ska fungera effektivt är det därför viktigt att tillräckligt med funktionellt tRNA finns tillgängligt.
tRNA produceras i en omogen form i en sammanlänkad kedja av tRNA-byggstenar som sedan veckas ihop till en specifik form. I början och slutet av kedjan finns extra byggstenar som måste avlägsnas för att tRNAt ska kunna delta i proteinproduktionen. För att skapa ett moget tRNA klipper enzymet RNase P (Nobelpris 1989) bort extrabyggstenarna i början, medan en mängd enzymer klipper bort extrabyggstenarna i slutet av kedjan.
Fredrik Pettersson har framför allt studerat extrabyggstenarnas betydelse för mängden moget tRNA. Resultaten visar att extrabyggstenarna i både början och slutet av den omogna tRNA-kedjan påverkar mängden moget tRNA och därmed även effektiviteten i proteinproduktionen, och som konsekvens därav också bakteriens tillväxthastighet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Pettersson, tel: 018-471 45 91, mobil: 073-740 19 43, e-post: Fredrik.Pettersson@icm.uu.se
”Utbildningskapital” är de tillgångar som elever och studenter tillägnar sig i utbildningssystemet. Hit hör förstås betyg och examina, men också mycket annat som värderas högt när man rör sig uppåt i utbildningssystemet och senare ut i arbetslivet och det sociala livet i övrigt.
Under sin väg genom utbildningsväsendet samlar de mest lyckosamma på sig en växande skatt av tillgångar, allt från exklusiva kunskaper och färdigheter till en förvissning om att tillhöra de utvalda.
Ida Lidegran har i sin avhandling riktat ljuset mot de mest bemedlade, både i fråga om nedärvt kapital, det vill säga tillgångar som medförts från föräldrahemmet, och i fråga om förvärvat kapital, det vill säga sådant som elever och studenter själva tillägnat sig i skolan och på annat håll.
För att utforska just utbildningskapitalets egenart jämförs en region, Uppsala, där detta är särskilt koncentrerat, med några förorter norr om Stockholm – Danderyd, Lidingö, Täby och Sollentuna – där det ekonomiska kapitalet väger tyngre. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur olika sociala gruppers söner och döttrar använder sig av utbildningssystemet.
Resultaten visar att det ser mycket likartat ut i de två regionerna om man ser till de tillgångar individer har med sig hemifrån och de val de gjorde i gymnasieskolan.
Elever från hem med mycket utbildningsresurser var mest framgångsrika i att överföra detta till eget utbildningskapital. Väsentliga skillnader fanns dock i vilka typer av högskoleutbildningar som eleverna valde. Uppsalaeleverna valde naturvetenskapliga utbildningar i stor utsträckning medan eleverna från norra Stockholm oftare sökte sig till civilingenjörsutbildningar och studier i företagsekonomi.
Det finns många olika saker som styr dessa elevers preferenser när det gäller utbildning, t ex hur svårt det är att komma in på utbildningen, undervisningens svårighetsgrad, vilka yrkesbanor som utbildningen förbereder för – sammantaget leder detta till att eleverna koncentreras både geografiskt och till ett fåtal utbildningar.
– De individer som kan välja i stort sett vilken utbildning de vill – det vill säga utbildningselitens barn – visar sig välja mellan ytterst få utbildningar och allra mest selektiva var utbildningselitens söner, säger Ida Lidegran.
Resultatet blir att ju mer utbildningskapitalet koncentreras desto mer eftersträvansvärd blir utbildningen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ida Lidegran, 070-962 47 34, ida.lidegran@edu.uu.se
Förträngning av artärerna som försörjer njurarna (njurartärstenos= NAS) orsakas oftast av atheroskleros, en kärlsjukdom som ökar med stigande ålder.
Med en befolkning där gruppen äldre fortsätter att öka kan man förvänta sig att sjukvården kommer få fler fall av NAS att vårda. Att säkerställa normalt blodflöde till njurarna har visats kunna förbättra blodtrycket och därigenom sannolikt minskat risken för hjärtinfarkt och stroke.
Överlevnaden för patienter med NAS är betydligt lägre än för normalbefolkningen i samma ålder. Men den verkliga nyttan av att återställa normalt blodflöde till njurarna genom kirurgi eller ballongvidgning har ifrågasatts av många.
Den aktuella studien visar att klinisk nytta i form av bättre blodtryck eller bättre njurfunktion ses i 63 procent av de patienter som blev behandlade i Uppsala med ballongvidgning av NAS.
Fem patienter av 25 med mycket nedsatt njurfunktion och alla aktuella för dialys/ njurtransplantation förbättrades radikalt och var fortfarande vid liv utan behov av dialys eller njurtransplantation ett år senare, tre av dem även efter 5 år. Dödligheten inom 30 dagar efter ballongvidgningen var 1,5 procent medan någon form av lindrig eller allvarig komplikation inom samma tid sågs hos 35 procent.
– Slutsatsen är att ballongvidgning av njurartärstenos är tekniskt lyckade i 95 procent av fallen. Drygt 60 procent av patienterna uppnår målet förbättrad njurfunktion eller förbättrad blodtryckskontroll, säger Hampus Eklöf, överläkare vid röntgenkliniken och forskare vid institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hampus Eklöf, 018-611 00 00, hampus.eklof@radiol.uu.se
Dagböckerna har bidragit med mycket kunskap om hur företag blir till. Entreprenörerna i studien grundar företag vid Lunds universitets företagsinkubator Venture Lab. De jobbar i team, och många har lyckats mycket väl med att komma ut på marknaden med sina företag. Men besluten som utgör vägen dit förvånar ibland Jaqueline Bergendahl, som nyligen disputerade vid Ekonomihögskolan i Lund:
– Jag trodde att grundarna skulle ha inställningen att de var öppna för nya affärsmöjligheter hela tiden. I stället visade det sig att de under hela företagsetableringen pendlade mellan dels att vara väldigt målinriktade och dels att ha mer föränderliga mål och att vara öppna för nya möjligheter, säger hon.
Exempelvis är grundarna av företagen väldigt målinritade när det är dags att ta fram en affärsplan.
– Planen utvecklas inför speciella situationer, till exempel Venture Cup som är en tävling mellan affärsplaner, och finansieringstillfällen som bankbesök och att söka starta eget-bidrag. Affärsplanen användes däremot inte i det dagliga arbetet.
Väldigt öppna i sina attityder är dock de unga företagarna när det gäller annat arbete.
– Entreprenörerna är väldigt aktiva. De har konsultverksamheter eller ett annat projekt, och många studerar samtidigt som de startar företag. Sidoprojekten är viktiga, de bidrar med pengar och ger större kontaktytor för företagsprojektet. Eftersom det är svåra projekt som entreprenörerna jobbar med så är det avkopplande och utvecklande att arbeta med något annat vid sidan av företagsprojektet.
Avgörande för etableringen är att utveckla en prototyp. Först när något färdigt finns att visa potentiella kunder tar projekten ordentlig fart. I team där medlemmarna har olika mål med företagsetableringen kommer man inte framåt, utan projektet stagnerar. Medlemmar som är för lika varandra har också svårt att hitta sina roller – mer heterogent sammansatta grupper fungerar bättre.
– Då exempelvis en ekonom och en ingenjör arbetar tillsammans blir rollfördelningen tydligare. En kan satsa på att ta fram prototypen och den andra på att marknadsföra och att ta fram en affärsplan.
Att upprätta ett avtal kompanjoner emellan vid projektets start är viktigt så att alla är överens och har det gemensamma målet att sikta på. Att göra entreprenörskapsresan helt på egen hand är inget hon rekommenderar:
– Det är viktigt att ha ett team, att kunna bolla idéer och ha roligt tillsammans. Man behöver någon att prata med, och om man är ensam blir man väldigt sårbar exempelvis vid sjukdom.
Stödet från familjer och vänner är viktigt, även finansiellt, för grundare av företag. Men entreprenörens tillvaro är tuff. Vad driver dem?
– De tycker att det är så himla roligt, och det är mycket skratt och humor i inkubatorn. De är glada, oerhört engagerade och tror på sina idéer.
Att följa entreprenörernas beslutsprocesser genom elektroniska dagboksanteckningar är något forskaren gjort som pionjär. Med hjälp av en databas kunde entreprenörerna fylla i ett användarvänligt frågeformulär.
– Den elektroniska formen var också ett sätt att skydda konfidentiella uppgifter. Med tiden blev entreprenörerna mer och mer intresserade av sina dagböcker, och de poängterade att det var så intressant också för dem själva att gå tillbaks och läsa, säger Jaqueline Bergendahl.
Hon tror att elektroniska dagböcker kan fungera väl inom exempelvis sjukvården, där man med hjälp av dem kontinuerligt skulle kunna följa patienter och samtidigt behålla sekretessen.
Jaqueline Bergendahl disputerade den 19 mars vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Avhandlingen heter ”Entreprenörskapsresan genom beslutsprocesser i team – en elektronisk dagboksstudie i realtid”
Kontaktinformation
Kontakta Jaqueline Bergendahl på 070-489 67 92 eller jaqueline.bergendahl@fek.lu.se
Vid en bakterieinfektion har kroppen två typer av immunsvar som skydd, medfödd immunitet och förvärvad immunitet. Innan dessa mekanismer sätts igång kan koagulationen spela en viktig roll.
När en skada uppstår aktiveras omedelbart ett kaskadsystem bestående av ett stort antal blodproteiner som leder till att ett fint nätverk av proteiner och blodplättar bildas, ett så kallat koagel, som pluggar igen såret.
Vissa av proteinerna har ”klibbiga” egenskaper som gör att eventuella bakterier kan fastna där och därmed förhindras eller försvåras en spridning inne i kroppen. Infektionen begränsas således till koaglet dit immunförsvaret sedan kan dirigeras mha olika meddelande-molekyler.
Studier på människa har visat att många sjukdomsframkallande bakterier har flera olika strategier för att sprida sig och orsaka infektion i kroppen. Ett exempel är att använda enzym som aktiverar värdens egen nedbrytning av koagel och på så vis underlättas spridningen av bakterier.
Ett annat exempel är att maskera sig genom att binda värd-eget protein, fibrinogen, på bakterieytan för att skydda sig mot upptäckt och ett tredje exempel är bakterier som stimulerar immunceller att frisätta heparin-bindande protein, vilket leder till större genomsläpplighet i blodkärlen.
För att lära sig mer om koagulation som försvarsmekanism har forskargruppen i Stockholm använt bananflugan, Drosophila melanogaster, som modellsystem, bl. a. eftersom det är lätt att framställa flugmutanter.
Inledande studier visade att även koagel från Drosophila kan fånga in mikrober av olika slag. Genom att studera muterade flugor med koagulationsdefekter har de dessutom kunnat avslöja den bakomliggande mekanismen.
I samarbete med en forskargrupp vid Lunds universitet upprepades försöken på humant blod och resultaten var förvånansvärt lika dem från Drosophila. Studierna tyder på att ju farligare bakterien är för värden desto starkare reagerar koaglet mot dem.
Det är ännu oklart om denna immunmekanism enbart leder till minskad bakteriespridning eller om det dessutom har tillväxthämmande eller till och med avdödande effekt på bakterierna.
– Min avhandling visar hur grundforskning på en modellorganism stegvis kan leda till en ökad kunskap om våra egna fysiologiska försvarsmekanismer, säger Christine Wilhelmsson.
– Om vi lär oss mer om samspelet mellan bakterier och koagulationen skulle det kunna leda till nya strategier för att behandla allvarliga bakterieinfektioner där koagulationsproteiner skulle kunna bli vårt nya vapen, tillägger Christine Wilhelmsson.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Christine Wilhelmsson, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, Stockholms universitet, tfn 0768-542347, 08-6747571, e-post christine.wilhelmsson@molbio.su.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=62878.
