Under de senaste tio åren har IT blivit en självklarhet inom hemtjänsten, och att kunna hantera dator och mobiltelefon är idag en förutsättning för att klara arbetet. Med IT-baserade dokumentations- och planeringssystem och mobila IT-lösningar kan all information om vårdtagarna lättare samlas på ett ställe och resurserna utnyttjas mer effektivt.

Informatikforskaren Carljohan Orre har i sin avhandling studerat hur IT och andra teknikslag har införts och nu används inom hemtjänsten i bland annat Västmanland och Västerbotten. Han menar att förändringen både kan väcka konflikter och skapa oro, men också leda till en större trygghet och frihet på jobbet.

– En del i personalen är rädda för att förlora sitt arbete och för att tvingas använda ny teknik som de inte behärskar. Samtidigt känner många sig stolta och trygga i att alltid ha korrekt information med sig på fältet, och veta att kollegan bara är ett mobiltelefonsamtal bort om det kniper.

– Att veta hur man kan använda IT i olika situationer kan ge större möjligheter till inflytande och en friare arbetssituation. Mobiltelefoner kan t ex göra det lättare att hantera tvära kast i arbetsplaneringen.

Tanken med att införa den nya tekniken är att höja kvaliteten på vården och få mer tid till vård istället för administration. Carljohan Orre visar att hur mycket och på vilket sätt IT används påverkas av arbetsplatsens omgivande miljö. Det kan t ex handla om storleken på organisationen och om IT-frågor sköts mer eller mindre centralt, men också på distriktets geografi, om det rör sig om ett höghus- eller villaområde och om det gäller hemtjänstarbete som utförs i samlingslokal eller hemma hos vårdtagarna.

För att hinna med alla besök förutsätts att personalen kan samarbeta effektivt, och Carljohan Orre menar att de IT-system som finns på marknaden idag är dåligt anpassade för detta sätt att arbeta. Trots det finns flera olika exempel på arbetsgrupper som på ett lyckat sätt använder och kombinerar IT med annan teknik.

Gemensamt för de olika lösningarna är, enligt Carljohan Orre, att liten hänsyn tas till den förändring som faktiskt sker bland arbetsgrupperna. Han tror att ett fruktbart sätt att möta denna utmaning är att låta personal och arbetsgrupper vara med och utveckla nya arbetsformer.

– Arbetsgrupperna bör involveras mer i det aktiva i förändringsarbetet för att minska risken att oavsiktligt återinföra gamla arbetssätt som man tidigare valt att gå ifrån.

Torsdagen den 4 juni försvarar Carljohan Orre, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Using Technologies with Care- Notes on Technology Assimilation Processes in Home Care.

Svensk titel: Användning av IT med Omsorg- Noteringar om teknikinförlivningsprocesser i kommunalt hemtjänstarbete.

Disputationen äger rum kl. 14.00 i sal KB3B1, KBC-huset,

Fakultetsopponent är professor Andrew Monk, Department of Psychology, University of York.

Carljohan Orre är bördig från Helsingborg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Carljohan Orre,
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
Telefon: 070-3565195
E-post: cjorre@informatik.umu.se

Frances Hultgrens avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap undersöker gymnasieelevers olika strategier för att hantera floden av information, råd och förväntningar som möter dem vid gymnasietidens slut.

– Men eftersom arbetsmarknaden framställs som föränderlig är uppgiften svår. Och för vissa kan information kännas hotfullt eller helt sakna betydelse, säger Frances Hultgren.

Bakgrunden till studien är den livliga debatten i svenska medier angående gymnasieelevers studie- och yrkesval.

I debatten framstår Sverige som ett dynamiskt samhälle som bland annat genom sin utbildningspolitik försöker möta de utmaningar som globaliseringsprocesser och snabb teknisk innovation innebär. Läroplanen för gymnasieskolan, till exempel, betonar att eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt.

Elevernas förmåga att tänka kritiskt, att analysera olika valmöjligheter och att inse konsekvenserna av olika alternativ blir därför viktig.

– Elever som siktar på specifika yrken söker information om vägar till det utvalda yrket och försöker att orientera sig om yrkets speciella kunskaper, färdigheter och sociala attribut. Men för många elever är studie- och yrkesrelaterad informationssökning ointressant.

De upplever att de behöver tid för att komma till insikt om sig själva och sina möjligheter genom att skaffa praktiska erfarenheter av världen utanför skolan. Förväntningarna från vuxenvärlden att planera sin framtid uppfattas som ett hinder för förverkligandet av den egna ungdomstiden.

Studien bygger på intervjuer med cirka 20 gymnasieelever från olika program under deras sista skolår. Ambitionen med studien är att resultaten ska öppna för reflektioner och diskussioner kring informationssökningens mening för unga människor. Syftet är även att den ska fungera som studieunderlag inom studie och -yrkesvägledning.

– Kanske kan man då utveckla långsiktiga pedagogiska metoder som hjälper eleverna att utveckla en informationskompetens inom området studie- och yrkesval, säger Frances Hultgren.

Avhandlingens titel: Approaching the Future: a study of Swedish school leavers’ information related activities.

Fakultetsopponentens namn: Assoc. Professor Pamela McKenzie, The University of Western Ontario, Kanada.

Tid och plats för disputation: Fredagen den 5:e juni 2009, kl. 13.00, Sal M404, Högskolan i Borås.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Frances Hultgren, tel: 033-4354354 (arb.), e-post: frances.hultgren@hb.se

Informatikämnet vid Örebro universitet undersöker arbetet rörande utvecklingen av olika informationssystem. Att skapa system som är kapabla att tillgodose kundens krav kräver effektiv design för att kunderna verkligen ska få det system de beställt.

Syftet med Kai Wistrands forskning, är en back-to-basic inställning till hur man kan betrakta systemutvecklingsmetoder. Avhandlingen föreslår att metoder bör betraktas som bestående av ett antal delar som var och en för sig förklarar sin rationalitet men som även tillsammans kan förklara en sammanhängande kedja av rationalitet genom en hel systemutvecklingsprocess. Om man har en gemensam metodkomponentsyn blir det lättare för forskare och praktiker att utbyta information och idéer. I förlängningen är det en hjälp för att göra det enklare att skapa bättre informationssystem.

Forskningen kring systemutvecklingsmetoder är delad i två olika falanger. Det mer traditionella Information Systems Development, ISD, fokuserar på problem och teoretiska eller filosofiska aspekter. Den andra falangen, Method Engineering (ME), som Kai Wistrand har sin bakgrund inom, är mer praktiskt orienterad och är inriktad på att lösa problem. Skillnaderna har gjort att de två falangerna ofta har beskyllt varandra för att missa aspekter som betonas inom det egna forskningsområdet. Kai Wistrand vill skapa en gemensam grund genom sin analys av de båda fältens svagheter och styrkor.

– Man kan säga att ISD syftar till att göra rätt saker men ME syftar till att göra saker på rätt sätt. Om man blir medveten om de här problemen kan man göra rätt saker på rätt sätt, säger Kai Wistrand.

Kai Wistrands centrala koncept, metodrationalitet, har testats i tre fallstudier som involverar IT, kommunikation och undervisning. Med undervisningsgruppen till exempel kunde man tydligt se att de studenter, som fick metoden presenterad i form av ett antal metodkomponenter som var och en speglade en egen metodrationalitet, klarade sig bättre än de som fick metoden presenterad stegvis, likt ett recept i en kokbok. Det förstnämnda skapar en djupare förståelse för processen att utveckla informationssystem.

Metoderna har avlöst varandra under åren. RUP, var på modet för några år sedan och nu talar man om Agilemetoder. Först kom XP och idag är det SCRUM som är på tapeten. Problemet är att branschen fortfarande tror att det går att hitta den ”perfekta” metoden.

– Systemutvecklingsbranschen bör förbättra och använda den professionalitet man besitter för att genomskåda alla nya metoder som kommer. Man bör värdera alla nya idéer och fråga sig vilken form av förändring de innebär, säger Kai Wistrand.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Kai Wistrand: 070 611 9393
Email: kai.wistrand@oru.se

Mediernas berättelser om övervakning för fram behov av mer övervakning men uttrycker också motstånd mot sådan kontroll. Medie- och kommunikationsvetaren Eric Carlsson har i sin avhandling undersökt de betydelser övervakning tillskrivs i den svenska dagspressens nyhetsrapportering.

– Berättelserna om övervakning kan ses som ett uttryck för en kontroll- och säkerhetskultur som verkar och sprids bland annat genom nyhetsmedierna, säger Eric Carlsson.

Genom sina analyser av pressmaterial visar Eric Carlsson hur förslag om ökad övervakning framstår som oundvikliga i ljuset av det så kallade kriget mot terrorismen. Enligt tidningarnas liksom politikernas logik är det viktigt att skydda sig mot terror genom att intensifiera och precisera olika former av övervakning. En annan aspekt som kan legitimera övervakning är pressens gestaltningar av en ny typ av terrorist, en individ som sägs smälta in i det västerländska samhället genom att utåt sett framstå som ”normal”.

– Det sättet att framställa förövare känner vi igen från andra medialt uppmärksammade våldshändelser. I förlängningen kan det bidra till att underbygga rädsla och främlingsfientlighet som redan finns, och samtidigt skapas acceptans för en allt mer utbredd övervakning.

Avhandlingen visar också hur övervakning beskrivs i mer negativa termer, som ett hot mot den personliga integriteten och som social sortering av människor. Övervakningen kopplas då samman med brist på frihet och beskrivs som ett kollektivt hot mot hela grupper av människor, i första hand muslimer.

Tidningar använder övervakningsbilder och amatörbilder i sin rapportering och övervakningen har på så sätt också blivit en del av den journalistiska praktiken. Avhandlingen visar hur bilderna införlivas i den mediala diskursen om övervakning och fokuserar särskilt på hur offer och förövare gestaltas visuellt.

– Ett nyckelord för den här allt vanligare typen av bilder är ”äkthet”. Bilderna uppfyller flera av nyhetsjournalistikens traditionella konventioner; de är ofta både realistiska, dramatiska och avslöjande, säger Eric Carlsson.

Privatpersoners videobilder och bilder från övervakningskameror används inte sällan av nyhetsmedier för att gestalta våldsamma beteenden hos poliser, en form av omvänd övervakning. Eric Carlsson visar i sin avhandling hur polisvåld blir en nyhet när det finns
bilder och att övervaknings- och amatörbilder kan fungera som verktyg för motstånd mot de asymmetriska maktrelationer som övervakning kan skapa i andra sammanhang.

Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:217436

Fredagen den 5 juni försvarar Eric Carlsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet sin doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap med titeln Medierad övervakning. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Naturvetarhuset, sal N200, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor André Jansson, avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Eric Carlsson, tel. 090-786 57 94 eller e-post eric.carlsson@kultmed.umu.se

När den politiska makteliten på Island ombildades mot 1200-talets slut och med tiden utvecklade en starkare aristokratisk identitet, förändrades också elitens sexuella tankemönster.

Att lyfta fram och tydliggöra vissa sexuella normer blev ett sätt att definiera den egna gruppen. Det framgår särskilt av många riddarromaner som skrevs på det senmedeltida Island. Sexuell självkontroll var avgörande för om en man uppfattades som hövisk eller inte. En sann riddare lät inte begären ta överhanden. Det skilde honom från hedningar, bärsärkar och trälar som i riddarromanerna sällan kan kontrollera sin åtrå.

Under senmedeltiden växte också elitens intresse för jungfrudomen. En aristokrat som ville vara säker på sitt faderskap till äldste sonen valde en hustru som var jungfru. Men elitens förhållande till jungfrudomen var kluvet. Den både lockade och skrämde. Jungfrun beundrades för sin kyskhet och sina rena tankar. Hon hade kvar en oskuldsfullhet som andra kvinnor hade förlorat.

Samtidigt ansågs jungfrun sakna egentliga erfarenheter av att vara kvinna. Hon hade inte upplevt ett samlag och visste därför inte vad det innebar att vara hustru och att bli mor. Det gjorde det svårare för henne att tygla sina sexuella begär och stå emot män som ville beröva henne oskulden. På så vis var hon en källa till djup oro.

Att studera senmedeltida sexualitet är en utmaning, skriver Henric Bagerius i sin avhandling. Det tvingar oss att för ett ögonblick överge vår tids föreställningar om sex som ett samspel mellan människor, som något ömsesidigt.

I de isländska riddarromanerna avtecknar sig samlaget tydligast som en handling utförd av en människa mot en annan. Ofta förekommer våld och förödmjukelser. Våldtäktsscener görs till romantiska äventyr som slutar i lyckliga äktenskap.

När riddaren har samlag med en jungfru gör han sig till ägare av hennes kropp, och därefter tillhör hon honom och ingen annan. Könsakten skapar med andra ord en hierarkisk ordning mellan könen. Det är en handling som gör riddaren till man och jungfrun till kvinna.

Avhandlingens titel: Mandom och mödom. Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk identitet på det senmedeltida Island.

Disputationen äger rum fredagen den 12 juni 2009 kl. 10.15

Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Opponent: Dr. Phil. Sverrir Jakobsson, Köpenhamn

Avhandlingen kostar 150 kr och kan beställas från avhandlingsförfattaren.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Henric Bagerius, 035-12 24 34, 0735-92 20 62
henric.bagerius@history.gu.se

Presskontakt: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se