Undersökningen bygger i huvudsak på intervjuer med människor i yngre medelåldern som lever aktiva liv med förvärvsarbete och familj i en – som man brukar kalla det – modern livsstil. Vilka betydelser fyller just dessa människor ordet väntan med och hur väljer de att sätta ord på sin väntan?
Intervjupersonernas berättelser har framför allt kommit att handla om vardagens stress och tidsbrist och en längtan bort från denna brist. Det handlar om att skapa tidsliga rum för växt och fördjupning. Att skapa rum för den långsamma tid, som intervjupersonerna föreställer sig fanns och fortfarande finns i andra kulturer och andra generationer. Berättelserna pekar på hur dagens människor brottas med motstridiga samhällsideal: idealet om att vara efterfrågad och aktiv,och idealet om att lära sig hantera stress genom till exempel yoga.
I intervjumaterialet framkommer också makt och disciplinering som viktiga inslag i väntans funktioner. Ett genomgående tema är konflikten mellan individens behov av vila, återhämtning och reflektion och samhällets ökade krav på flexibilitet och ständig tillgänglighet. Som ett led i en tilltagande individualisering i vilken alltmer ansvar läggs på individen, måste vi lära oss att själva värna vår egen hälsa genom att regelbundet skapa tid och rum för dessa återhämtningsritualer.
Väntan blir en metafor för förändring, en efterlängtad tupplur i vardagen. Väntan blir vilan i en tillvaro i vilken görandet är centralt. En spricka i tiden där aktiviteten kan förberedas och förutsättningarna för att livet ska hända vårdas, ses över, börja gro. En odefinierad tid för återhämtning och växt.
Men lika ofta som väntan sägs utgöra ett efterlängtat rum för växt och fördjupning räds intervjupersonerna de känslor av rastlöshet och meningslöshet som riskerar att överbemanna dem i just sådana ”tidsliga veck”.
Avhandlingens titel: Väntan. Etnografiskt kollage kring ett mellanrum.
Disputationen äger rum fredagen den 12 juni 2009 kl. 13.00
Plats: Sal 10, Universitetets huvudbyggnad i Vasaparken
Opponent: Professor Thomas O’Dell, Lund
Avhandlingen kostar 195 kr och kan beställas via författaren.
Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/20305
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Anita Beckman, 031-786 53 25, 031- 42 37 24, 0734-38 84 17, anita.beckman@ethnology.gu.se
– Idag finns klara bevis för att ämnen med hormonstörande egenskaper som släpps ut i vatten har orsakat reproduktionsstörningar hos fiskar. För att skydda både oss själva och de akvatiska ekosystemen måste vi därför kunna mäta, spåra och förhindra spridningen av dessa ämnen, säger Pär Hallgren.
– Vetskapen om hur de här ämnena sprids begränsas i nuläget kraftigt av hur många prover man har råd att analysera. Det skapar en stor efterfrågan på analysmetoder som inte bara är korrekta utan även enkla och mindre kostsamma.
En billig analysmetod som påvisar hormoneffekter i fiskblod har tagits fram.Forskningsresultaten visar att hormonstörande ämnen förekommer i Vallkärrabäcken som tar emot lakvatten från Lunds gamla deponi vid St Hans Backar.
Den 2 juni disputerar Pär Hallgren, doktorand i analytisk kemi och verksam vid Högskolan Kristianstad. Titeln på avhandlingen är Strategies for Monitoring of Endocrine Disrupting Chemicals in Aquatic Environment. Press och andra medier hälsas välkomna till disputationen för att ta del av de nya forskningsresultaten.
Datum: Tisdagen den 2 juni
Tid: Kl. 13.00
Plats: Högskolan Kristianstad, hus 20, sal 425
Kontaktinformation
Kontaktperson: Pär Hallgren, 0701-12 95 96
Hans analys av övningar och inträffade bränder visar att människor när det brinner ofta väljer bekanta utgångar framför nödutgångar som kanske ligger närmare. Det för med sig risken att utrymningen tar längre tid än den skulle kunna ha gjort.
Blinkande lampor som aktiveras vid brandlarm är ett aktivt system som Daniel har undersökt i en serie försök. Resultatet är positivt men visar också att sociala faktorer och lokalkännedom spelar en roll för vilken väg folk väljer.
Ett teoretiskt ramverk har hjälpt Daniel Nilsson att tolka resultaten av sina försök men också att göra designförslag. Han menar att en trestegsprocess bör användas där man identifierar problemen för utrymning, löser dem och testar lösningen,helst flera gånger.
Han disputerar för doktorsexamen den 28 maj kl 10.15–12 i sal V:A i V-huset på LTH. Det sker på engelska.
Opponent är Karen Boyce från University of Ulster på Nordirland.
Kontaktinformation
Fler upplysningar genom Daniel Nilsson, 046-288 48 16 eller daniel.nilsson@brand.lth.se
Den som är demenssjuk får svårt att knyta an till vardagsvärlden och när tillvarons välkända mönster därmed brister, förändras livsvärlden. Identiteten naggas i kanten och riskerar att upplösas helt i den sysslolöshet som drabbar den sjuke. Resultaten i Svanströms avhandling visar att den sjuke har stora svårigheter att förankra sig i vardagsvärlden. Den sjuke får allt svårare att förstå sin omvärld med alla bruksföremål och göromål, men även svårare att förstå andra människor. En demenssjuks livsvärld blir till synes subjektiv och svår att dela med andra. Ensamheten ökar och skapar ett stort och ibland nära outhärdligt lidande. Den sjuke försöker lindra lidandet genom att så gott det går engagera sig i vardagsvärlden genom att exempelvis fråga, följa och vara nära sin partner.
– För den ensamboende blir detta svårt, när ingen finns närvarande, som kan hjälpa till med att visa hur man kan förhålla sig till det vardagliga säger Rune Svanström. De vardagliga göromålen kan kräva en stor ansträngning och utan stöd från andra människor är det i längden ett hopplöst företag att ens försöka. När världen omkring de demenssjuka förlorar sin mening, ger de upp, sitter passiva och försöker somna från tillvaron.
En sammanboende partner kan ta på sig ansvaret att lindra detta lidande dygnet runt. Det innebär att vara ständigt närvarande med den sjuke. Den starka sammanflätning som blir resultatet, är hälsobringande för den demenssjuke, men ofta ohälsobringande för partnern, som lämnas ensam i sitt ansvar medan den offentliga vården och omsorgen väntar utanför, utan någon antydan om att vilja komma in och dela ansvaret.
Avhandlingen visar vidare att demenssjukdomens svåra konsekvenser inte är obekanta för beslutsfattarna, men ändå tycks det finnas stora svårigheter att organisera en vård, som på plats tar itu med de ensamboende demenssjukas eller det sammanflätade parets problematik. Vården står alltför passiv och kommer inte in med lindrande vård i tillräcklig omfattning i hemmet.
En vård och omsorg som tar sin utgångspunkt i den demenssjukes värld, i livsvärlden, kan hjälpa till med att förankra denne i den konkreta vardagsvärlden, där individen lever med sin problematik. Det egna hemmet görs till utgångspunkt för vård och omsorg om den demenssjuke och istället för att utgöra ett oreflekterat ideal, kommer övriga vårdformer, som till exempel dagverksamhet och korttidsvård, att utgöra komplement till hemvården.
Rune Svanström är legitimerad sjuksköterska och han arbetar som adjunkt vid Högskolan i Skövde.
Avhandlingen ”När livsvärldens mönster brister – erfarenheter av att leva med demenssjukdom” försvaras torsdagen den 4 juni 2009, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är docent Staffan Höijer, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Rune Svanström, e-post: rune.svanstrom@skaraborg-institute.se, telefon 0500-478391 eller 0702-478507
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, vup@vxu.se.
I både ekologisk och konventionell grisuppfödning är det viktigt att suggorna är goda mödrar och att slaktsvinen har god tillväxt och blir ”köttiga”. Idag finns inget eget avelsprogram för grisar i ekologisk produktion och därför använder ekologiska producenter grisar från de konventionella avelsprogrammen. Anna Wallenbeck har i sitt doktorsarbete undersökt hur de ”konventionella” grisarna klarar sig i ekologiska produktionsmiljöer.
Anna Wallenbeck har studerat grisar vid SLU:s försöksstation Funbo-Lövsta utanför Uppsala och på ekologiska och konventionella gårdar runtom i Sverige. Grisens miljö skiljer sig delvis mellan de två uppfödningssystemen. På ekologiska gårdar får grisar t.ex. gå ute och under digivningsperioden går flera suggor och deras smågrisar tillsammans i familjegrupper. Miljön kan dessutom variera mycket mellan olika gårdar och även mellan årstider på samma gård.
Modersegenskaper
Suggans modersegenskaper är viktiga i alla typer av smågrisproduktion. Man tror att suggans modersegenskaper är extra viktiga i det extensiva ekologiska produktionssystemet där grisarna delvis vistas utomhus, eftersom en stor del av ansvaret för smågrisarna flyttas från skötaren till suggan. De modersegenskaper som grisuppfödarna värdesätter visade sig dock vara desamma i båda produktionssystemen.
Anna Wallenbeck beskriver också skillnader mellan uppfödningssystemen. Ett av suggans naturliga beteenden är att bygga bo innan de grisar och studierna visar att suggor utför mycket bobyggnadsbeteende när de grisar ute i hydda. Grisningen gick också snabbare utomhus och förekomsten av dödfödda smågrisar var lägre.
En annan skillnad var att det endast var på ekologiska gårdar som suggor visade brunst under digivningsperioden. Detta kan göra det svårt att få alla suggor i en grupp att bli dräktiga samtidigt. Risken för digivningsbrunst minskar om feta suggor utfodras restriktivt.
Tillväxt och köttighet
När avkommor till ett antal Hampshiregaltar föddes upp i ekologiska eller konventionella besättningar visade det sig att grisarnas tillväxthastighet och ”köttighet” till viss del styrdes av olika gener i dessa produktionsmiljöer. Skillnaderna var dock relativt små, och slutsatsen är därför att det konventionella djurmaterialet kan användas i ekologisk grisuppfödning.
– Dagens konventionella avelsmaterial tycks fungera acceptabelt i ekologisk grisuppfödning, säger Anna Wallenbeck. Men avhandlingen visar att det finns utvecklingsmöjligheter för de ekologiska grisproducenterna, både när det gäller val av avelsdjur och skötselåtgärder. Mina rekommendationer till producenterna finns i avhandlingens svenska sammanfattning.
—————————–
Agronom Anna Wallenbeck, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Pigs for organic production – Studies of sow behaviour, piglet production and GxE interactions for performance.
Tid: Fredag den 29 maj 2009, kl. 09.15
Plats: Sal O, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Sandra Edwards, University of Newcastle, Newcastle upon Tyne, Storbritannien
Kontaktinformation
Mer information:
Anna Wallenbeck, 018-67 45 04, Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se
– Det tyder på att koncentrationen i fisk kan påverkas av de förorenade sedimenten, säger Kristina Sundqvist, Umeå universitet, som den 29:e maj disputerar på en avhandling om källor för dioxiner.
Hon påpekar också att en jämförelse med andra länders gräns- och riktvärden indikerar att sedimenten vid många av de provtagna platserna kan utgöra en risk för Östersjöns ekosystem.
Ett stort problem i Östersjön är att dioxinhalten i fet matfisk, till exempel strömming, är förhöjd och att den inte har minskat sedan mitten av 1980-talet, trots minskade utsläpp från industrier. Varken Sverige eller EU har ännu något gräns- eller riktvärde som definierar vid vilken föroreningshalt som sediment kan utgöra fara för organismer.
Dioxiner utgörs av en stor grupp av ämnen, där sammansättningen i utsläppen varierar från olika källor. På så sätt bildas ett föroreningsmönster som ofta är specifikt för källan, ett kemiskt fingeravtryck.
Med hjälp av matematiska metoder, s.k. receptormodellering, har Kristina Sundqvist räknat ut fingeravtryck för potentiella källor och därmed kunnat identifiera verkliga källor som är viktiga i sammanhanget. Hon har utgått från prover av de två översta centimetrarna av sedimenten, tagna i kustnära områden och utsjöområden två mil eller mer från kusten, från Haparanda i norr till Skåne i söder.
– Luftburna föroreningar som kommer från olika typer av förbränningsprocesser och kemisk omvandling av ämnen i atmosfären tycks vara viktigast för relativt rena kustområden och i utsjöområden. I de kustnära områden som hade en förhöjd halt var framför allt två typer av källmönster viktiga – historisk användning av klorfenol för att impregnera virke och ett annat fingeravtryck som med stor sannolikhet kopplas till annan trärelaterad industri, berättar Kristina Sundqvist.
Dioxinförorening som följd av historisk klorblekningen av pappersmassa eller läckage från kloralkaliförorenad mark tycks dock ha obetydlig inverkan på nutida ytsediment förutom på några enstaka provtagningsplatser i Bottenhavet.
Eftersom sediment, framför allt i kustnära områden, kan röras om av till exempel vågor kan studien inte fastslå med säkerhet att all dioxinförorening i ytsediment kommer från nutida utsläpp. Att det finns höga halter av dioxiner från historisk klorfenolanvändning visar att läckage från förorenade markområden nära vatten orsakar lokala eller regionala förhöjningar av föroreningsnivån i sediment. Sanering av klorfenolförorenade jordar pågår också runt om i landet.
Fredagen den 29:e maj försvarar Kristina Sundqvist, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ‘Sources of dioxins and other POPs to the marine environment–Identification and apportionment using pattern analysis and receptor modeling’. Svensk titel: Källor för dioxiner och andra persistenta organiska föroreningar i marin miljö – Identifikation och beräkning av källbidrag med hjälp av mönsteranalys och receptormodellering.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal KB3B1 i KBC-huset, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är professor Miriam Diamond, Department of Geography, Chemical Engineering and Applied Chemistry, University of Toronto, Canada.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Kristina Sundqvist, Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 9320, 073-836 2643
E-post kristina.sundqvist@chem.umu.se
Bildtext: Sedimentprovtagare för provtagning av sedimentkärnor.
Foto: Kristina Sundqvist
I ett västerländskt sammanhang innebär kvinnlig omskärelse att friska kroppsdelar stympas, med patriarkal kontroll över kvinnors kropp och sexualitet som underliggande syfte.
– Men mina intervjupersoners uppfattning är mycket olik den gängse västerländska. Med undantag från en del yngre kvinnor som var kritiska, anser de att omskärelse är nödvändig, vardaglig och naturlig del av livscykeln, säger Maria Malmström.
I sin avhandling i socialantropologi har hon undersökt hur ett kvinnligt subjekt ’blir till’, upprätthålls och förändras genom samspelet mellan globala maktstrukturer och den egna erfarenheten av kvinnlig omskärelse. Undersökningen bygger på intervjuer med kvinnor i olika åldrar under ett års fältarbete bland arbetarklassen i Kairo.
Olika aktörer, som beslutsfattare, internationella organisationer och aktivister, arbetar för att avskaffa kvinnlig könsstympning inom ramen för jämställdhet och mänskliga rättigheter.
– Dock negligeras ofta rösterna från dem som berörs i praktiken. Förändringsarbete måste utgå från en djupare förståelse för vad omskärelsen innebär för dem som berörs.
Hur kan då föräldrar motiveras till att stympa sina egna barn och därmed utsätta dem för den smärta och risk som det kan innebära?
– För att förstå motivationen till att omskära barn så måste vi först begripa varför det i praktiken anses så viktigt, även om förståelse inte nödvändigtvis handlar om att acceptera. För många människor handlar det inte om stympning utan om en betydelsefull handling som är knuten till värderingar och kvinnlig identitet.
Att kvinnlig könsstympning praktiserades redan på 500-talet före Kristus visar nedteckningar av historikern Herodotus.
– Men det är inte enbart en nedärvd tradition utan också ett samtida fenomen. Omskärelsen har en betydelse, för både kvinnor och män, som förhandlas aktivt i nuet.
Egypten är ett bra exempel på hur synen på kvinnlig omskärelse håller på att förändras genom de västerländska kampanjerna, samtidigt som de leder till ett folkligt motstånd, säger Maria Malmström. De upplevs som kränkningar av den nationella identiteten.
I den här regionen har terroristrädslan lett till ökade militära interventioner från väst. Tillsammans med en nationell neoliberal politik med sekulära moderniseringsprocesser har det provocerat fram en politisk respons i Egypten som många i västvärlden fruktar.
– Paradoxalt är att ”intimitetens globalisering”, som diskuteras i denna avhandling, även innebär att västvärldens interventioner i kombination med Egyptens statliga politik banar väg för politisk islamism i Egypten.
Avhandlingens titel: Just Like Couscous: Gender, Agency and the Politics of Female Circumcision in Cairo
E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/20269
Avhandlingsförfattare: Maria Malmström
Fakultetsopponentens namn: Professor Aud Talle, Oslo, Norway.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 29 maj 2009, klockan 10.15
i sal 220, Annedalsseminariet, Campus Linné, Seminariegatan 1A., Göteborg.
Kontaktinformation
e-post: maria.malmstrom@globalstudies.gu.se
Strax efter första världskrigets slut störtades den iranska kungafamiljen och en ny dynasti tog vid som moderniserade och reformerade statens institutioner. Kvinnors rättigheter utökades och samhällskontraktet mellan stat och medborgare skrevs om.
I sin avhandling diskuterar Rouzbeh Parsi just denna period av intensiv modernisering och visar hur intellektuella i Iran försökte klargöra hur det moderna och nationella kunde sammanföras (eller inte sammanföras): Vad innebär det att vara modern? Kommer moderniteten alltid utifrån? Vem och hur är en iranier? Är det språk eller religion eller etnisk tillhörighet som utgör grunden för att få räknas till nationen? Och vilken betydelse ska könsrollerna få i det moderna Iran som eftersträvas? Ska kvinnor utbilda sig, gifta sig med vem de vill? Och vidare, vilka är otillräckliga, de som måste ”uppfostras” innan man kan lita på deras lojalitet mot stat och nation?
Dessa frågor skapade en debatt som på många sätt påverkade utbildningssystem, förståelsen av historien och lagstiftning kring män och kvinnors rättigheter och skyldigheter.
– Debatten pågår än idag och en del av de tankar och föreställningar som diskuterades på 1920-talet återfinns i de skiljelinjer mellan olika politiska grupperingar som finns både i och utanför Iran, säger Rouzbeh Parsi. Som exempel kan man jämföra hur kvinnorna då använde sig av den accepterade nationalistiska ideologin för att argumentera för utökade rättigheter och idag förs en liknande kamp fast nu är religionen den påstått oantastliga grunden för politisk diskurs.
Kontaktinformation
Rouzbeh Parsi disputerade den 20 maj med avhandlingen In search of Caravans Lost. Iranian Intellectuals and Nationalist Discourse in the Inter-War Years.
Rouzbeh Parsi har nyligen anställts som sakkunnig vid EU tankesmedja European Union Institute for Security Studies där han kommer att medverka till att forma EUs policy gentemot Iran.
Han nås på telefonnummer 046-222 43 32, Rouzbeh.Parsi@hist.lu.se
– Ledningens engagemang är den viktigaste värderingen för att uppnå hållbar hälsa bland medarbetarna, säger Ingela Bäckström. Hälsoperspektivet är långsiktigt och hållbar hälsa mäter mer än enbart sjukfrånvaro. Men hållbar hälsa leder ofta till en ökad frisknärvaro.
Hållbar hälsa handlar om ett varaktigt upplevt välbefinnande som leder till att medarbetare trivs. Då ökar förutsättningen för en bibehållen eller ökad motivation och engagemang. En positiv effekt på medarbetarnas hälsa uppnås, något som goda ledare kan påverka över tid.
Ingela Bäckström har bland annat undersökt organisationer med låg sjukfrånvaro och tittat på hur de arbetar. Hon har också frågat medarbetare i olika organisationer om vad som är viktigt för att de ska må bra.
Slutsatsen är att de som är ledare bör anstränga sig så att de;
• Verkligen försöker förstå medarbetarna och deras arbetssituation.
• Är tillgängliga och närvarande för att kunna kommunicera med medarbetarna.
• Är en förebild, är rättvis och håller löften.
• Stannar i ledarrollen tillräckligt länge för att hinna bygga upp förtroende och tillit.
Genom att arbeta med värderingar inom Kvalitetsledning får man positiva effekter på arbetstillfredsställse. Det leder i sin tur till ökad lönsamhet och nöjda kunder. Att arbeta med kvalitetsledning kan vara ett bra sätt för chefer att uppnå hållbar hälsa bland medarbetarna.
Ingela Bäckström vid Mittuniversitetets institution för teknik och hållbar utveckling disputerar den 28 maj i Östersund med avhandlingen ”On the Relationship between Sustainable Health and Quality Management – Leadership and organizational behaviours from Swedish organizations”. Ämnet är kvalitetsteknik.
Kontaktinformation
Ingela Bäckström, telefon 063- 16 57 86 eller 070-257 62 23.
Studien, som är gjord vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, ger nya kunskaper som kan leda till tidigare diagnos och bättre behandlingsformer för patienterna. Upptäckten kan i förlängningen även bidra till ökad kunskap om folksjukdomen artros som främst drabbar många kvinnor, äldre samt överviktiga personer i form av förslitningar i knän och ben.
– En av de tre undersökta sjukdomarna heter familjär osteochondritis dissecans (fOCD) och har sitt fokus i ett samhälle i Norrbotten. Ett 30-tal personer i samma släkt har i flera generationer drabbats i form av lidande och värk pga broskbitar som lossnar i leder i armar och ben. Vår forskning ger svar på hur sjukdomen har förts vidare i generna. På lång sikt kanske sjukdomen kan hindras att gå vidare till kommande generationer, berättar Eva-Lena Stattin.
För att hitta svaret på gåtan om vad som orsakar fOCD har Eva-Lena Stattin och hennes kollegor gjort kliniska studier och röntgenundersökningar av samtliga personer i den drabbade familjen. I samband med en knäoperation har även en bit brosk från en av familjemedlemmarna kunnat analyseras.
Forskargruppen har identifierat områden i arvsmassan som är kopplade till sjukdom i familjer och identifierat genförändringar (mutationer) som kan förklara sjukdomen. Det är en del av proteinet aggrecan som förändras vid mutationen. Analyser visar att den förändrade varianten av aggrecan har svag eller ingen bindningsförmåga till andra proteiner. Därför nybildas inte skelettet på samma sätt som hos friska personer.
De två andra undersökta sjukdomarna heter multipel epifysär dysplasi (MED) och brachydactyly type A1 (BDA1). Även dessa är ytterst ovanliga men med det gemensamma att de drabbar skelettet i form av deformationer och värk hos patienterna.
– Vi har hittat en ny förklaring till MED, mutationer i aggrecan som kan ge både recessiv och dominant MED. Därmed breddar vi spektrat av gener med betydelse för sjukdomen. Dessutom har vi gjort ovanliga kliniska fynd vid BDA1 och utvidgar på så sätt kunskapen om sjukdomen. Vi har hittat en ny mutation i IHH-genen som förklarar sjukdomen. Att mutationer i IHH-genen orsakar BDA1 var tidigare känt, säger Eva-Lena Stattin.
Att identifiera den bakomliggande orsaken till skelettförändringar gör den möjligt att studera molekylära mekanismer och lära sig mer om processerna som leder till sjukdomsutveckling. Att öka denna kunskap är nyckeln till att hitta nya metoder för tidig diagnostik, ny behandling och förebyggande arbete. På sikt kanske också genterapi och bot kan bli möjligt.
– Kunskapen om dessa ovanliga udda sjukdomar kanske också kan öka kunskapsfältet för artros som är en av de tio vanligaste sjukdomarna i världen, säger Eva-Lena Stattin.
Fredag 29 maj försvarar Eva-Lena Stattin, Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Clinical and genetical studies of three inherited skeletal dysplasias”.
Disputationen äger rum i sal E04, byggnad 6E, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Jaakko Ignatius, Uleåborgs universitet, Finland.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22402
Kontaktinformation
Eva-Lena Stattin nås på telefon 090-785 13 24, mobiltelefon 070-545 17 74 eller e-post evalena.stattin@medbio.umu.se.
– Kriminaliteten hos de flesta personerna i studien ökade markant efter det att de börjat använda droger, särskilt hos dem som började sin missbrukskarriär med just anabola androgena steroider, säger han.
Kurt Skårberg arbetar på Beroendecentrum i Örebro sedan 1997 och har i sin undersökning följt en grupp unga patienter som sökt hjälp för sitt användande av anabola androgena steroider (AAS) och andra droger. Samtliga inledde sitt användande av AAS efter att de börjat träna på gym och det blev i sin tur inkörsporten till andra missbruksproblem och allvarlig kriminalitet, inte minst vålds- och vapenbrott.
Han tycker framför allt att det omfattande missbruket av olika preparat och droger är en anmärkningsvärd upptäckt. Ofta handlar det om medel som ska öka effekten av AAS eller minska de negativa sidoeffekterna som med tiden blir ett allt större problem. Men för många av ungdomarna har preparatanvändandet blivit ett naturligt sätt att reglera livet.
– De har vant sig vid att hela tiden styra kroppen och psyket med hjälp av olika preparat.
Listan över olika preparat, läkemedel och droger som äts mer eller mindre samtidigt är lång. Där finns bland annat vitaminer och mineraler, lugnande medel, sömnmedel, antidepressiva mediciner, bantningsmedel, urindrivande medel, aptitstimulerande medel och hormonpreparat, som exempelvis insulin och olika tillväxthormoner. Dessutom överdoseras ofta de enskilda preparaten.
– Sedan tillkommer alkohol och olika sorters narkotika, till exempel cannabis för att sova bättre, heroin för att minska smärta och amfetamin för att öka uthålligheten och bränna fett. Sammantaget blir allt det här en kraftig belastning på olika organ, till exempel lever, njurar och hjärta.
Mot bakgrund av detta är det uppseendeväckande att ungdomarna i undersökningen upplever sig leva ett sunt liv.
– De beskriver sig själva som renlevnadsmänniskor, som äter nyttigt och regelbundet, sover åtta timmar per natt, tränar, motionerar och solar. De kallar sig inte missbrukare, utan användare, berättar Kurt Skårberg.
En gemensam nämnare för de flesta av ungdomarna i Kurt Skårbergs undersökning är att de ofta har haft en svår uppväxt. Det kan handla om missbruk och misshandel inom familjen, splittrade familjer med en frånvarande pappor, dåliga erfarenheter av skolan med inlärningsproblem eller att de har blivit utsatta för mobbning. De sociala problemen finns kvar även i vuxen ålder, och eftersom anabola androgena steroider ofta leder till ökad ångest och aggressivitet drabbas även människor i deras omgivning av våld, ofta en sambo, mamma eller mormor.
Kurt Skårberg disputerar på avhandlingen ”Anabolic-androgenic steroid users: Social background, drug use patterns and criminality” 28 maj klockan 13.00 i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kurt Skårberg, 019-602 33 60 eller 070-531 81 48.
Torkning av träbiobränslen innebär åtminstone två svårigheter: dels är torkningsprocessen energikrävande och dels avges ämnen som i höga koncentrationer kan vara hälsovådliga. Ofta ställer också en vidareförädling höga kvalitetskrav på det torkade bränslet. Fuktinnehållet bör både vara både lågt och jämnt. Dessa problem ligger i fokus för avhandlingen som undersöker möjligheten att torka biobränslen på ett effektivt och miljömässigt hållbart sätt.
I avhandlingen studeras utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) som sker under torkningen. Mätningar visar att huvuddelen av de avgivna ämnena från gran och furu är flyktiga monoterpener men även att andra ämnen avges, främst högre terpener. Vidare visar avhandlingen att det är stora skillnader mellan både träslag (gran och furu) och vedegenskap (kärna och splint) beträffande hur terpenerna avges och i vilka mängder. Det konstateras att den totala mängden avgivna ämnen ökar med ökad torktemperatur.
I avhandlingen studeras bäddtorkning vid låga temperaturer (under 100 °C). Tekniken är i sig lämplig för torkning vid låga temperaturer och i och med att ”gratis” spillvärme vid låga temperaturer ofta finns tillgängligt vid berörda industrier (sågverk, massabruk och framtida förgasningsanläggningar), kan energiåtgången för torkningen hållas låg. För att ytterligare minska energiåtgången och för att säkerställa en hög kvalitet på det torkade bränslet gäller att man har god kunskap om både bränslet ifråga och själva torkningsprocessen. I avhandlingen studeras torkningen av sågspån och träflis både experimentellt och genom modellering. Parametrar som anses ha betydelse för energiåtgång och det torkade bränslets kvalité är bl.a. bränslebäddens höjd, bränslepartiklarnas storlek, torkningstemperatur och lufthastighet.
– För att minska utsläppen av VOC bör torktemperaturen hållas låg säger Peter Bengtsson. För att effektivisera bäddtorkningstekniken måste dock flera olika parametrars inverkan på torkningen undersökas och vägas mot varandra. Detta är komplicerat eftersom flera olika behov ska tillgodoses. Avhandlingen visar att trots komplikationsgraden så finns det stora möjligheter att utveckla och optimera bäddtorkningstekniken på ett sådant sätt så att torkningen både blir energieffektiv och miljömässigt hållbar samtidigt som ett bränsle med lågt och jämnt fuktinnehåll produceras.
Avhandlingen ”Development towards an efficient and sustainable biofuel drying” försvaras fredagen den 29 maj 2009, kl 10.00. Disputationen äger rum i Södrasalen, Växjö universitet. Opponent är professor Tom Morén, Luleå tekniska universitet
Kontaktinformation
För mer information kontakta Peter Bengtsson, e-post peter.bengtsson@vxu.se, telefon 0470-70 89 82.
Avhandlingen kan beställas genom Växjö University Press, vup@vxu.se
I prostatakörteln hos medelålders och äldre män förekommer klumpar som kallas corpora amylacea. De är vanliga, men hur de uppkommer och vilken roll de spelar vid prostatacancer är omdiskuterat.
Forskare i Umeå har tidigare kunnat visa att de består av förkalkade amyloidtrådar, fibriller. Klumparna i prostata är alltså en nyupptäckt form av amyloidbildningar i kroppen, liknande dem som ligger bakom bl.a. Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och Skelleftesjukan (Familjär amyloidos med polyneuropati, FAP).
Klumparna i prostata innehåller proteinerna S100A8/A9, som är inblandade i flera andra typer av inflammation och cancer, något som ökar misstanken att corpora amylacea kan ha med prostatacancer att göra.
Forskarna har lyckat framställa den nya typen av amyloider i laboratoriet och visat att deras uppkomst har samband med joner av kalcium och zink. Dessutom påträffades proteiner från kolibakterier, vilket antyder att bakterieinfektioner kan spela en roll för att de bildas.
Sammantaget antyder upptäckterna en koppling mellan infektion, inflammation och amyloidbildningar i prostata som i samverkan skulle kunna öka risken för cancer i den här körteln hos äldre män.
Resultaten bygger på ett brett samarbete över ämnesgränserna mellan forskare från flera institutioner vid Umeå universitet: Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Inst. för medicinsk biovetenskap, Inst. för klinisk mikrobiologi samt Umeå Plant Science Centre och Kemiska institutionen.
Huvudförfattareär Ludmilla Morozova-Roche, forskare vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 52 83, e-post ludmilla.morozova-roche@medchem.umu.se
Referens
K Yanamandra, O Alexeyev, V Zamotin, V Srivastava, A Shchukarev, AC Brorsson, GG Tartaglia, T Vogl, R Kayed, G Wingsle, J Olsson, CM Dobson, A Bergh, F Elgh, LA Morozova-Roche. Amyloidosis of pro-inflammatory S100A8/A9 proteins in the ageing prostate. PLoS One, Vol. 4, page E5562
I en ny avhandling från Växjö universitet beskriver barnmorskan Kina Hammarlund unga människors upplevelser av sexuellt överförbara infektioner och sexuellt risktagande.
Avhandlingen bygger på fyra studier. I två delstudier berättar unga kvinnor och män om hur det är för dem att drabbas av en könssjukdom. I ytterligare två delstudier intervjuas unga människor i fokusgrupper om sina attityder och värderingar gentemot STI och sexuellt risktagande.
I de olika delstudiernas resultat tecknas en bild av riskfyllda möten på olika nivåer. 18 unga kvinnor och män intervjuas för de två första delstudierna och 25 ungdomar i totalt 4 fokusgrupper i de två sista delstudierna
Resultaten visar att när en ung människa drabbas av en könssjukdom kommer hennes självbild i gungning Hon tvingas möta sig själv och sina fördomar. Ett riskfyllt möte ur ett grupperspektiv innebär att unga människor ”spelar ett spel”. Spelet är ett romantiskt spel, som ytterst tjänar att behålla känslan av spontanitet. I det spelet verkar det mer komplicerat att prata med sin partner om att använda kondom och skydda sin sexuella hälsa än att mötas sexuellt.
– När samtal förs med ungdomar kring könssjukdomar och sexuellt risktagande är det viktigt att det inte blir av karaktären ”skrämmande information” som i sin tur saknar förankring i ungdomars egen verklighet säger Kina Hammarlund. Ett bra vårdmöte minskar patientens ångest och avdramatiserar situationen, samtidigt som det är angeläget att patienten förstår vikten av att i framtiden skydda sin sexuella hälsa genom att t.ex. använda kondom för att förhindra smitta.
Avhandlingen belyser också hur ungdomarnas sexuella risktagande kan förstås i relation till vårt samhälle och de föreställningar om genus som finns bland ungdomar; där unga kvinnor försöker skaffa sig sexuell erfarenhet utan att visa det för mycket utåt. Unga män å andra sidan försöker öppet skynda på och skaffa sig så mycket sexuell erfarenhet som möjligt, så att han inte verkar sexuellt oerfaren.
Kina Hammarlund är doktorand vid Växjö universitet och verksam som adjunkt vid Högskolan i Skövde. Hon har en bakgrund som barnmorska inom mödrahälsovård och ungdomsmottagning.
Avhandlingen ”Riskfyllda möten – en studie om unga människors upplevelser av sexuellt överförbara infektioner och sexuellt risktagande” försvaras fredagen den 29 maj 2009, kl 10.30.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Opponent är docent Eva Nissen, Karolinska institutet, Solna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kina hammarlund, e-post kina.hammarlund@his.se, telefon 0738-102953.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, vup@vxu.se.
Jan-Eric Ekberg är tidigare idrottslärare men har under de senaste 20 åren arbetat på lärarutbildningen på Malmö högskola. För sex år sedan bestämde han sig för att närmare undersöka och jämföra vad kursplanen säger om skolämnet idrott och hälsa i åk 9, vad lärarna säger att de erbjuder i ämnet och sedan vad eleverna egentligen erbjuds.
Det är alltså tre olika nivåer som i avhandlingen kallas formulering, transformering och realisering. Han har studerat och analyserat kursplanerna, intervjuat och videofilmat lärare och videofilmat lektionerna.
Jan-Eric Ekberg menar att det finns en tydlig skillnad mellan vad kursplanerna säger och vad som sedan erbjuds i undervisningen.
– Kursplanerna betonar hälsa, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på det starka hälsofokus vi har i samhället. Det visar sig vara ett viktigt mål för ämnet. Men lärare och elever uppfattar och praktiserar ämnet på ett till stor del annat sätt.
För lärarna är det viktigt med den fysiska aktiviteten och idrotten. Hälsa är något man mer eller mindre får på köpet om man idrottar.
– Så här kan man alltså se en tydlig skillnad vad som uttalas i målbeskrivningarna och vad som faktiskt görs i undervisningen.
– Men det intressanta är kanske inte detta resultat utan varför det blir på det här sättet.
Min analys och förklaring, med hjälp av olika teorier, är att ämnet har en svag klassifikation.
Det betyder att ämnet inte har någon välutvecklad gemensam begreppsapparat och här finns ingen konsensus kring ämnesinnehåll eller vad som är rätt kunskap i idrott och hälsa för åk 9. Skolämnet har inte heller en lång akademisk tradition och ett tydligt akademiskt ämne att luta sig tillbaka mot.
– Hälsa är dessutom svårtolkat och icke definierat i kursplaneskrivningarna och här är jag överlag kritisk till vilken hälsa kursplanen menar, säger Jan-Eric Ekberg.
– Jag menar också att när ämnet är så här luddigt i kanterna så har krafter utifrån fått inflytande på skolämnet idrott och hälsa. På kursplanenivå är det hälsoområdet som starkt påverkat utformningen av ämnet medan det som sker i klassrummet har påverkats från i första hand föreningsidrotterna.
– Andra studier som jag refererar i avhandlingen visar även att lärarnas egna uppfattningar har stor påverkan på ämnesinnehållet. Många av lärarna har egna idrottskarriärer bakom sig och bär självfallet med sig detta när de senare blir idrottslärare.
– Självfallet hoppas jag det finns ett intresse inom det akademiska fältet. Men min förhoppning är att den sprids vidare än så och att den kommer till gagn för alla intresserade.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jan-Eric Ekberg via e-post jan-eric.ekberg@mah.se eller på telefon 0709–655600.
Avhandlingen om ”Liv genom tingen” ger oss kunskaper om hur människor finner mening efter dramatiska och oväntade händelser. Den lyfter fram de enkla föremålen, som kanske stoppades i fickan under dramatiska omständigheter och som fick nya innebörder som påminnelser om det förflutna. Intervjuerna med personer som överlevde Förintelsen eller som tvingades till en hastig flykt undan nazisterna liknar på många sätt människors berättelser efter attacken på World Trade Center den 11 september 2001. I båda situationerna ställdes de överlevande inför frågor om liv och död.
– De till synes enkla tingen visar sig ha en sammanhållande kraft som ger människan kraft att gå vidare. De visar sig ofta ha en förmåga att binda samman fragment av skrämmande händelser och upplevelser till något som är meningsfullt, säger Margrit Wettstein.
För en av de studerade personerna, konstnären Lenke Rothman som deporterades till Auschwitz tillsammans med sin familj, handlade det om något så litet som en knapp från hennes lillasysters kläder. Den hittade hon när hon långt senare besökte platsen där hennes barndomshem funnits.
– Från att ha hållit ihop systerns kläder blev knappen för henne ett föremål som höll ihop hela familjen, av vilka bara hon och brodern överlevde Auschwitz. Knappen betydde oerhört mycket för henne under hela hennes liv, berättar Margrit Wettstein.
För författaren och nobelpristagaren Thomas Mann var det käraste föremålet något större, nämligen ett skrivbord. Det räddades efter att han flytt undan nazisterna, och fördes från Tyskland via Schweiz till USA och tillbaka till Schweiz.
– Skrivbordet var den enda plats där han kände sig trygg. Det var nästan bara där han kunde skriva, säger Margrit Wettstein.
Ett nyare exempel på vad föremål kan betyda kommer från en kvinna som förlorade sin son i attacken på World Trade Center i New York. Efteråt hittade hon en avklippt hästsvans i sonens rum. För henne blev den ett konkret bevis på att sonen faktiskt hade funnits.
– För de här människorna har föremålen fungerat som en samtalspartner och ledsagare. Tingen användes som övergångsobjekt och hjälpte dem att åter kunna navigera i världen, säger Margrit Wettstein.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Margrit Wettstein, 018-471 22 83, 076-633 42 85, e-post: margrit.wettstein@etnologi.uu.se
