Ola Melander har studerat sambandet mellan kassaflöde och investeringar i ett stort antal svenska företag. Ett företags kassaflöde har en positiv effekt på dess investeringar, vilket visar att tillgången på finansiering påverkar företagens investeringar. Betydelsen av finansiering för investeringarna varierar mellan företag och över tiden, och är större för exempelvis mindre företag och under recessioner.

I en annan studie av den amerikanska ekonomin visar Melander att bankers kapitaltäckning påverkar utbudet av krediter till hushåll och företag, vilket har relativt stora effekter på konsumtion och investeringar.

– Kreditförluster innebär lägre kapitaltäckning i bankerna, vilket leder till en kreditåtstramning med negativa effekter på tillväxten. Detta ger sedan upphov till ytterligare kreditförluster i bankerna, säger Ola Melander. En sådan negativ spiral gör att återhämtningen efter en finansiell kris kan bli svagare och mer utdragen än nödvändigt om inte tillräckliga insatser görs för att stärka bankernas kapital.

En annan frågeställning i avhandlingen gäller de eventuella negativa effekterna på den ekonomiska tillväxten av en valutadepreciering i länder med stora lån i utländsk valuta, t.ex. dollar eller euro. En depreciering av landets valuta innebär att skulderna i utländsk valuta ökar mätt i inhemsk valuta. Detta gör att skuldbördan blir tyngre för låntagaren, vilket kan leda till lägre konsumtion och investeringar. Melander studerar effekten av valutadeprecieringar i extremfallet Bolivia där över 95 procent av lånen till den privata sektorn är i utländsk valuta (dollar).

– En valutadepreciering har en viss negativ effekt på investeringarna, men detta uppvägs av att en depreciering också ökar landets internationella konkurrenskraft, vilket är positivt för exporten och tillväxten, säger Ola Melander.

Avhandlingen ”Empirical Essays on Macro-Financial Linkages” kan beställas från EFI (The Economic Research Institute) på efi.publications@hhs.se.

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Ola Melander
E-post: ola.melander@hhs.se

– Det är viktigt att inte enbart välja en design för att den är snygg utan även reflektera över vilka värden som kommuniceras. Man ska vara medveten om att en design innebär att man prioriterar vissa värden över andra, säger Emma Eliason, som skrivit avhandlingen i informatik vid Örebro universitet.

Hon identifierar sju designkategorier av kommuners förstasidor och de värden de kommunicerar: nyhetstidningen, broschyren, reklamsidan, marknadsföringssidan, portalen och filtret. I nästa steg undersöker hon hur värden ärvs och vilka effekter det medför när man medvetet eller omedvetet efterliknar en viss design på kommunens hemsida.

En vanligt förekommande design är att man bygger upp sin kommunsida efter nyhetssidans modell. En design som prioriterar nyheter, vilket kan medföra förväntningar på att informationen uppdateras ofta. Nackdelen, som man kanske inte har tänkt på, är att det kan medföra att användarna inte tittar på de banners som läggs i högerkanten. De uppfattas som reklam eftersom det är det vanliga på tidningssidorna. Vilket i sin tur innebär att viktiga saker som kommuniceras via en banner inte når fram till den tänkta målgruppen.

I användarstudierna visade det sig att värden ärvs dels från förväntningar som man har på en kommun, tidigare erfarenheter med andra webbsidor och förväntningar på den design som används.

Kommunerna använder sina hemsidor för olika ändamål. Vissa kommuner försöker uppmuntra nya människor att flytta dit medan andra vill locka turister. Gemensamt har dessa att de vill marknadsföra sina kommuner till utomstående och ett sätt är att göra sidan som en broschyr med fina bilder och rubriker som ”Köp mark hos oss för 1 krona!”.

Andra kommuner prioriterar information till människor som redan bor i kommunen. Var finns närmsta återvinningsstation? Vart vänder jag mig med frågor angående dagisplats?  Det gäller att hitta den design som passar den egna kommunens ändamål och målgrupp och då måste man ha man tänkt igenom vilka olika effekter den design man har valt får, samt vilka prioriteringar man därmed gör och vad man faktiskt väljer att inte prioritera

– Ett exempel på hur värden omedvetet kan ärvas i en design är en hemsida som tog inspiration från en spelsida. Användarna fick känslan av att en gubbe skulle dyka upp på skärmen i vilket ögonblick som helst. Det var inte den effekten man hade tänkt, utan man ville göra en annorlunda design, säger Emma Eliason.

Emma Eliasons avhandling ger kommuner en designguide genom att visa vilket ärvt handlingsutrymme man har som designer att röra sig inom i design av kommunwebbplatser.

– Under arbetets gång har en del kommuner hört av sig för att få reda på vilken designkategori de tillhör och vilka effekter det för med sig. Jag hoppas att min avhandling kan bli en hjälp för dem att ta medvetna designbeslut, säger Emma Eliason.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Emma Eliason: 070 180 821

Hur har LO och medlemsförbunden försökt möta en allt mer medialiserad samhällsdebatt? Vilka möjligheter men också begränsningar står fackföreningsrörelsen inför i arbetet som med att påverka vad som blir till nyheter och hur dessa ser ut?

Det är frågor som står i centrum för Jesper Enboms avhandling om hur så kallad ”news management” blivit en del av den fackliga verksamheten. Avhandling belyser också de problem som fackföreningsrörelsen stöter på i detta arbete.

– Problemen har inte minst blivit tydliga när man försökt värja sig mot negativ publicitet i samband med något en facklig företrädare sagt eller gjort, säger Jesper Enbom. Ett aktuellt exempel är kritiken mot Wanja Lundby Vedin för hennes agerande i AMF:s styrelse.

Enboms doktorsavhandling visar på en rad paradoxer som fackföreningsrörelsen ställs inför i sina kontakter med massmedierna, till exempel svårigheterna att fatta beslut genom långa demokratiska processer när massmedierna önskar snabba svar.

Ett annat problem är att de fackliga organisationerna riskerar att framstå som Goliat i kamp mot David när de kämpar för medlemmarnas rätt till kollektivavtal även i småföretag.

Avhandlingen bygger på intervjuer med pressansvariga på LO och dess medlemsförbund samt en genomgång av fackliga dokument.

Fredagen den 12 juni försvarar Jesper Enbom, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap med titeln Facket i det medialiserade samhället – En studie av LO:s och medlemsförbundens tillämpning av news management.

Disputationen äger rum kl 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset.

Fakultetsopponent är professor Sigurd Allern, Institutt for medier og kommunikasjon, Universitetet i Oslo.

E-publicerad avhandling:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:218049

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Jesper Enbom på
e-post eller telefon: 070-27 47 500.

– Jag har analyserat hur vardagslivet i egen bostad fungerar och vad socialtjänstens stöd betyder. Min avhandling har två huvudområden: vardagsliv och boendestöd. En slutsats är att socialtjänsten i större utsträckning måste väga in hur vardagslivet ser ut för den funktionshindrade vid beslut om boendestöd, säger Gunnel Andersson.

Sjutton personer med psykiska funktionshinder medverkar i studien. Genom observationer, dagböcker och intervjuer har hon fått inblick i dessa personers dagliga liv.

– Jag har sett fyra vardagslivskategorier som skiljer sig avsevärt från varandra. Det handlar om vad de gör om dagarna och var de är någonstans; om de tillbringar sin tid vid samhällsorganiserade verksamheter eller är hemma samt om de är ensamma eller umgås med andra, säger hon.

De fyra kategorierna är vardagslivet som ensamprojekt, ett verksamhetsdominerat vardagsliv, vardagslivet – ett socialt projekt och ett ensamprojekt samt vardagslivet – ett socialt projekt och ett verksamhetsprojekt.

Socialtjänstens boendestöd är, enligt Gunnel Andersson, ett socialt stöd i vardagen som präglas av görandet, pratandet och sällskapet i ett ömsesidigt samspel. I boendestödet ingår också det sociala stöd som inte bara är handfast och konkret: lösning och lindring av problem, social samvaro och sociala sammanhang samt professionsanknutna budskap som ger kunskap och trygghet, skydd och kontroll.

Hon anser att relationen mellan den psykiskt funktionshindrade och boendestödjaren är av avgörande betydelse för stödet.

– För att boendestöd ska upplevas som just stödjande krävs en relation med ett genuint intresse för den enskilda individen, omtanke och integritet, säger Gunnel Andersson.

Hur ter sig då betydelsen av boendestöd i förhållande till vardagslivskategorierna? När det gäller lösning och lindring av problem är betydelsen av boendestödet ungefär lika, oberoende av vardagslivstyp. Oavsett social situation delar alltså de medverkande beroendet av samhällsorganiserat stöd.

– Men när det gäller aspekter som social samvaro och sociala sammanhang betyder boendestödet olika beroende på hur vardagslivet ser ut. Jag anser därför att beslut angående boendestöd och dess praktik bör ha ett vardagslivsorienterat underlag, avslutar Gunnel Andersson.

Gunnel Andersson disputerade måndagen den 25 maj. Opponent Var professor Tommy Svensson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, avd för sociologi, Linköpings universitet

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
tfn 08-508 23041. e-post gunnel.andersson-collins@h-l.stockholm.se

För bild kontakta: press@su.se eller tfn 08-16 40 90

I tidigare forskning har det ofta varit självklart att tänka och prata om lärande som något individuellt och mentalt. Att ha lärt sig är att ha förvärvat något som man sedan kan, mer eller mindre för alltid, mer eller mindre oberoende av situation. Under de senaste åren har man utvecklat nya sätt att förstå lärande som utmanar tidigare perspektiv.

Genom att undersöka konkreta kommunikativa processers förändring över tid bidrar Helen Melander i sin avhandling med kunskap om hur mänsklig utveckling kan studeras. I en serie av studier visar hon hur elever med och utan lärare lär sig över tid, genom att tillsammans förändra den gemensamma förståelsen av ett kunskapsområde.

En av studierna handlar om hur en elev som går en pilotutbildning lär sig manövern ”onormala lägen”. Förmågan att få stopp på t ex ett dykande flygplan och återgå till ett normalt läge visar sig vara något som lärs och görs under en sekvens av situationer.

– Vill man förstå hur eleverna lär sig manövern så räcker det inte med att studera bara det personerna säger. Att lära sig flyga handlar istället om att på ett samordnat sätt använda sig av tal, kropp och materiella resurser för att åstadkomma en sekvens av stegvisa förändringar, säger Helen Melander.

I avhandlingen visas hur elev och lärare använder en rad olika saker i lärandet; tal, gester, blickorientering och andra kroppsliga handlingar, demonstrationer med hjälp av en flygplansmodell, övningar i hur man manövrerar flygplanet samt hur det känns i kroppen när planet rör sig genom luften.

– Lärande handlar om att eleven tillsammans med sina lärare gör små, i ögonblicket till synes triviala, förändringar i hur de förhåller sig till den situation i vilken de befinner sig snarare än enstaka aha-upplevelser, menar Helen Melander.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helen Melander, Pedagogiska institutionen, tel: 018-471 16 80, 0708-757 935, helen.melander@ped.uu.se

– Ett positivt klimat, engagerade föräldrar, lärarkompetens och elevernas hembakgrund har var för sig stor betydelse för hur elever och klasser presterar i läsning, säger Elisabeth Frank.

– Men tittar man närmare på hur dessa faktorer är kopplade till varandra visar det sig att det är just lärarkompetensen som till största delen ligger bakom såväl den trygghet eleverna känner i den egna klassen som föräldrarnas delaktighet i det som rör det egna barnet.

Elisabeth Frank har i sina analyser utgått från svenska data från den internationella läsundersökningen PIRLS, som omfattar drygt 5.000 elever i årskurs 3.

Genom en utvecklad statistisk metod har hon kunnat se vad som särskiljer olika klasser borträknat den skillnad som finns mellan eleverna i klassen. Vid sidan av den nämnda lärarkompetensen förklarar även elevernas hembakgrund en stor del av skillnad i läsprestationer.

– Det handlar om betydelsen av ett socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital i hemmiljön, säger Elisabeth Frank.

Knappast någon förnekar att ett tryggt skol- och klassrumsklimat är betydelsefullt för elevernas utveckling och lärande, eller att föräldrarnas engagemang och delaktighet i barnens utbildning är viktigt. Men något stöd för att det betyder något i relation till barnens lärande, i det här fallet en god läsförmåga när hänsyn tas till lärarkompetens och hembakgrund, ger alltså inte den aktuella studien.

Elisabeth Frank lägger fram sin avhandling ”Läsförmågan bland 9-10-åringar. Betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund” vid institutionen för pedagogik och didaktik tisdagen den 9 juni, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Kontakt: Elisabeth Frank 0480-446385, elisabeth.frank@hik.se

Det som skiljer fri ensembleimprovisation från annan improvisation menar Harald Stenström är att den inte behöver, eller ens ska,  hålla sig till någon enskild stil.  Det är den musikaliska gesten – egen eller andras – som musikern förhåller sig till. Lyssnandet blir lika viktigt som det egna spelandet och kommunikationen/interaktionen sätts i förgrunden istället för det musikaliska bagage alla bär med sig till mötet.

Tre grundfrågor ställs i avhandlingen: Vad är fri ensembleimprovisation?
Hur förhåller den sig till t ex komposition, interpretation, instrument, teknik och stilbunden improvisation?

Hur kan man utforma en begreppsmodell för att kunna tala och skriva om fri ensemble improvisation, och i förlängningen även kunna analysera den?

Även om det är jazzmusiker som hittills mest använt sig av denna metod att skapa musik menar Harald Stenström att alla musiker kan ha glädje av den eftersom det fria improviserandet kan hjälpa var och en att hitta sin egen personliga kreativitet, och han talar med värme om de tillfällen när han tillämpat improvisationen tillsammans med studenter i den klassiska musikerutbildningen.

Men för Harald Stenström handlar det också mycket om frihet. Att spela samma sak två gånger är som att på förhand ha bestämt exakt hur en resa ska gå till – och det är inget som lockar Harald Stenström.

Ända sedan han själv började med fri ensembleimprovisation i mitten av 1970-talet har Harald Stenström varit nyfiken på om den går att beskriva och hur man i så fall gör.

Han har själv medverkat i ett antal grupper som ägnat sig åt denna konstform och i avhandlingen ingår också 12 timmars musik, som läsaren med fördel kan lyssna på samtidigt som han/hon läser, enligt författaren.

Harald Stenström är musiker, med elbasen och rösten som sina främsta instrument, samt lärare i musikteori vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.

Tisdagen 9 juni försvarar han sin avhandling kl 13 på Högskolan för scen och musik i huset Artisten, Göteborg. Disputationen inleds med en konsert där han själv spelar tillsammans med Tony Blomdahl, Andreas Hall, Martin Öhman och Henrik Wartel.

Opponent är Jari Perkiömäki, finsk saxofonist, lärare vid Sibeliusakademien i Helsingfors och doktor i musik, som själv skrivit om fri improvisation i sin avhandling om Lennie Tristano och Ornette Coleman.

Disputationen inleds med en konsert sal A 302, Artisten, Fågelsången 1 i Göteborg.

Avhandlingen med åtföljande CD-skivor kan nås via: http://hdl.handle.net/2077/20293

Vill du veta mer om forskarutbildningen vid konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet, vänd dig till Carina Krantz, informatör på fakultetskansliet, tel: 031-786 5998

Önskar du ett ex av avhandlingen, mejla till: ingemar.sorenson@hsm.gu.se

Kontaktinformation
Kontakta gärna Harald Stenström via telefon: 031-14 87 85 eller e-post: Harald.Stenström@hsm.gu.se

Det finns emellertid få svenska empiriska studier som undersöker vilka aspekter som är väsentliga att beakta när dessa intervjuer används konstaterar Mats Anderberg och Mikael Dahlberg som i dagarna lägger fram sin avhandling Strukturerade intervjuer inom missbruksvården – som en grund för kunskapsutveckling.

Avhandlingens fem empiriska studier har utförts i sina naturliga sammanhang, i verksamheter där strukturerade intervjuer med klienter utförs som en vardaglig rutin och används för t.ex. behandlingsplanering.

Till grund för dessa har den strukturerade intervjun DOK använts som underlag och exempel. Några av frågorna som diskuteras i avhandlingen är: Hur tillförlitliga är egentligen de uppgifter som genereras via strukturerade intervjuer? Hur kan strukturer och analysmodeller vid utvärdering av behandling skapas där både praktikens behov och vetenskapliga krav blir tillgodosedda?

Trots att myndigheter betonar vikten av att den metodologiska kvaliteten hos intervjumetoderna ska utvärderas eller granskas, är det något som tycks ske bara undantagsvis. Resultaten visar att DOK:s inskrivningsformulär överlag uppfyller en god reliabilitet och validitet, men innehåller även ett mindre antal enskilda variabler som inte lever upp till de krav som kan ställas.

– Men detta är ett slags kvalitetsarbete som bör genomföras med viss regelbundenhet eftersom en intervjumetods kvalitet aldrig kan tas för given, menar författarna. Risken är annars stor att metoderna används på felaktigt sätt eller för fel klientgrupper. Därutöver är dokumentationens omfattning av betydelse, eftersom den måste vara begränsad för att kunna genomföras i en vardagskontext där tidsutrymmet ofta är knappt.

Resultaten visar också att det är uppenbart att strukturerade intervjuer är lämpade för utvärdering av behandling genom sin standardiserade form och multidimensionella karaktär. En analysmodell, där underlag från strukturerade intervjuer kan sammanställas, presenteras i avhandlingen. Tanken med den är att de strukturerade intervjuernas mångdimensionella karaktär även avspeglas i resultat och analys. Genomsnittsvärden eller effektstorlekar blir varken informativa eller vägledande för praktik och forskning, framhåller författarna.

– Tidigare har det främst varit behandlare som definierat och värderat resultat, men med de strukturerade intervjuerna ges även klienterna möjlighet att bedöma sin förändring och det värde behandlingen eventuellt haft för dem. Sammantaget kan det bidra till att öka klientens inflytande i behandlings- och utvärderingsprocessen samt stärka dennes ställning.

Sammanfattningsvis argumenterar Mats Anderberg och Mikael Dahlberg för att de metodologiska frågorna är betydelsefulla vid både validerings- och utvärderingsstudier och därför bör ägnas större uppmärksamhet inom forskning i socialt arbete framöver.

– Det förekommer också en föreställning om att det är forskningen som enkelriktat ska producera och leverera kunskap till den ”ovetande” praktiken. Men genom att utveckla strukturer för att kombinera forskning och praktik kan nya former för metod- och kunskapsutveckling skapas.

Om praktiker medverkar i utvärderingen av sitt eget arbete får resultaten sannolikt också en större betydelse för metodutvecklingen. Vår uppfattning är att strukturerade intervjuer kan utgöra en länk mellan praktik och forskning och därmed bidra till kunskapsutveckling inom socialt arbete och missbruksvård.

Mats Anderberg och Mikael Dahlberg, som disputerar i socialt arbete, är båda socionomer med en mångårig erfarenhet från arbete inom missbruksvård, socialtjänst och kriminalvård.

Avhandlingen ”Strukturerade intervjuer inom missbruksvården – som en grund för kunskapsutveckling” försvaras fredagen den 12 juni 2009, kl. 10.15.

Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.

Opponent är professor Jan Blomqvist, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Mats Anderberg, e-post: mats.anderberg@vxu.se, telefon 0735-123733 eller Mikael Dahlberg, e-post: mikael.dahlberg@socialresurs.goteborg.se, telefon 0703-751919.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, vup@vxu.se.

Ulrika Bergmark har studerat en grupp på 45 lärare och 45 elever i en norrbottnisk högstadieskola. Lärarna och eleverna har deltagit i ett skolutvecklingsprojekt, Värdefullt, där målet varit att skapa en lärandemiljö där respekt, empati och ett gott bemötande utgör viktiga delar för att eleverna ska nå goda studieresultat. Ulrika Bergmark har använt sig av skrivna reflexioner, intervjuer, observationer och fotodokumentation av lärare och elevers upplevelser av hur de blir sedda och respekterade i skolan.

– När eleverna fick berätta om hur de upplevde olika etiska händelser i skolan framkom att om lärarna och eleverna visade empati, omsorg, uppskattning och hade en öppen kommunikation förbättrades förmågan att ta in nya kunskaper, säger Ulrika Bergmark.

I skolan separeras ibland fostransuppdraget från lärandeuppdraget, detta trots att de politiska målen för skolan även omfattar uppdraget att ge eleverna kunskap i etiska frågor och att utveckla ett etiskt förhållningssätt till andra.

– Jag vill se de båda uppdragen gå hand i hand och att man blir bättre på att ta tillvara elevers och lärares perspektiv, både i etiska frågor och när det gäller vad man lär sig. Det skulle innebära en utveckling av skolan där vi skapar en etisk lärandemiljö där uppskattning, respekt och engagemang utgör en större del av lärandeprocessen.

Systematiskt arbete för att öka medvetenheten och förståelsen bland lärare och elever runt frågor som rör bekräftelse, respekt och empati är ett sätt att nå dit. I skolutvecklingsprojektet har lärarna t ex utbildats i att koppla pedagogisk teori till ett uppskattande förhållningssätt gentemot eleverna. Workshops och föreläsningar utifrån mångfaldsperspektivet, empatikurser för högstadieelever, loggboksskrivande mm är exempel på andra aktiviteter.

Arbetet har resulterat i en nominering till kvalitetspriset Göta-priset och dessutom har skolan, för första gången, lyckats med att få igenom samtliga elever med minst godkänt betyg.

De förbättrade studieresultaten kan ha samband med att skolan arbetat med bemötande och förhållningssätt samt hur ett etiskt perspektiv kan förändra planering och genomförande av undervisningen, säger Ulrika Bergmark.

Kontaktinformation
Upplysningar:Ulrika Bergmark, Institutionen för pedagogik och lärande, Luleå tekniska universitet, tel 070-517 75 07, ulrika.bergmark@ltu.se