Målet med alla sökmotorer är att åstadkomma så relevanta söksvar så snabbt som möjligt. När sökmotorer beräknar sina sökresultat styrs de av en algoritm, som tilldelar egenskaper hos webbsidorna högre eller lägre värde.
De flesta vanliga sökmotorer på internet, t.ex. Google, genererar en enda stor rangordning som bygger på en sökning av alla sidor som finns på internet.
Den algoritm som Ola Ågren har utvecklat rangordnar i stället sidorna med utgångspunkt från varje relevant startsida, inklusive de som som den direkt eller indirekt pekar ut. Sedan beräknas ett medelvärde av de olika sidornas relevans. En sida som har länkar till sig från flera olika sidor får därför högre värde än de som bara pekas ut en gång. På detta sätt går det snabbare att hitta igen intressanta sidor.
För vanliga standardalgoritmer tar det drygt sju dygn att gå igenom och ranka webbsidorna i en viss databas. Ola Ågren har med sin algoritm lyckats göra detta på 158 sekunder.
Hans algoritm har dessutom visat sig ge de mest relevanta svaren. Han har undersökt relevansen i svaren hos topp 10-listorna för tre olika algoritmer, den algoritm som han själv utvecklat, samt två varianter av PageRank, den algoritm som används av Google.
Totalt har han undersökt 100 olika uttryck för alla nordiska språk och engelska, bl.a. ordet civilingenjör. Topp 10-listorna hade alltid någon form av överlappning mellan de olika algoritmerna, men de var aldrig helt identiska. Användare har sedan fått bedöma relevansen i de olika svaren utan att veta vilka sökmotorer som genererat svarsalternativen.
– Användarna i undersökningen anser att den sökmotor som jag utvecklat är bättre än de andra i över 60 procent av fallen, säger Ola Ågren.
Förutom sökmotorer så behandlar avhandlingen även metoder för att hitta strukturer bland stora mängder information, t.ex. nyckelord och metoder för att kunna utvinna valfri text, t.ex. delar av dokumentationen ur källkod.
Fredagen den femte juni försvarar Ola Ågren, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Finding, Extracting and Exploiting Structure in Text and Hypertext.
Svensk titel: Att finna, extrahera och utnyttja strukturer i text och hypertext.
Disputationen äger rum kl 13.15 i MA121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är professor Maarten de Rijke, Informatics Institute, University of Amsterdam, Nederländerna.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ola Ågren, institutionen för datavetenskap
Mobilnummer: 0730-283852
E-post: ola.agren@cs.umu.se
I en ny avhandling från Växjö universitet har Linda Reneland-Forsman studerat studenters meningsskapande i relation till ett kursinnehåll och kurssammanhang på nätet.
Meningsskapande skall här förstås som en aspekt av lärande, en förutsättning för att tas sig an nya situationer och information inom en utbildning.
Utbildningen som Linda Reneland-Forsman har studerat var ett initiativ från Växjö universitet att utbilda barnskötare verksamma inom barnomsorgen till lärare i förskoleklass.
Utbildningen var upplagd som en nätbaserad 4-årig utbildning. Samtlig gruppkommunikation på nätet från 10 gruppers arbete under 18 veckor studerades i syfte att kartlägga studenters handlingar och dessa handlingars orientering i kursarbetet.
Avhandlingen bidrar med två viktiga resultat till fältet för nätbaserat lärande. För det första stärks det sociala utbytets betydelse för studenternas meningsskapande. För det andra påvisas positiva effekter av användandet av teknistödda lärmiljöer i form av tid, mångfald samt distans.
Resultaten kan kopplas till den påverkan teknistödda lärmiljöer har på människors kommunikation. Tid representerar möjligheten till återkommande möten med sin egen förståelse i syfte att utveckla nya och fördjupade perspektiv. Mångfald representerar andras röster och bredden som erbjuds i form av delandet av andras erfarenheter. Distansen skapas av villkoren i den asynkrona kommunikationen och tvingar tankar och tal till skriftspråk som därmed blir tillgängliga för reflektion och förändring.
Avhandlingen diskuterar också hur användning av teknikstödda lärmiljöer kan underlätta utvecklandet av kommunikativa kompetenser.
– Med dessa resultat hoppas jag kunna bidra till en mer nyanserad diskussion kring digitala lärmiljöer säger Linda Reneland-Forsman. En fördjupad förståelse för vad digitala miljöer bär med sig i form av kommunikationsvillkor är viktiga för möjligheterna till möten mellan nya grupper av studenter, ny teknik och nya distributionsformer inom högre utbildning.
Linda Reneland-Forsman är har en bakgrund som marknadsförare på Telia, bildredaktör samt grundskollärare med IT-pedagogisk examen. Sen 1999 är hon verksam vid Växjö universitet med utveckling, utvärdering och studier av nätbaserade undervisningsmiljöer.
Linda Reneland-Forsman har också varit verksam som projektledare för ett EU projekt, inom Sokrates Minerva programmet i syfte att utveckla en teoribidning och riktlinjer kring att vara lärare på nätet.
Avhandlingen ”A Changing Experience – communication and meaning-making in web-based teacher training” försvaras torsdagen den 4 juni 2009, kl 13.00.
Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet.
Opponent är docent Elsebeth Korsgaard Sorensen, Aarhus universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Linda Reneland-Forsman, e-post: linda.reneland@vxu.se, telefon 0470-708109 eller mobil 0703-523202.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, vup@vxu.se.
– Sverige har ett ansvar för att bevara sin egen flora, men lavar har under de senaste decennierna minskat till följd av skogsbruk och luftföroreningar. Det är också mycket osäkert hur de påverkas av klimatförändringar, eftersom det är svårt att ta reda på detta med experimentella försök, säger Anna Jonsson Cabrajic.
För att kunna förutsäga hur lavar kommer att reagera på olika miljö- och klimatförändringar har Anna Jonsson Cabrajic istället använt sig av matematiska modeller. På detta sätt har hon också identifierat vilka miljöer som är viktiga för lavar.
– Mina modeller visar att trädlevande lavar kan reagera både positivt och negativt på klimateffekter beroende på hur ljus platsen är där de växer. Det gör det svårt att avgöra vad som händer med lavpopulationer i ett förändrat klimat. Kombinationen av fukt, temperatur och ljus är mycket viktigt för lavars tillväxt. Beroende på hur klimatet förändras i framtiden kommer det att påverka lavarna på olika sätt, berättar Anna Jonsson Cabrajic.
Enligt klimatscenarior, väntas ett varmare men också blötare klimat i Skandinavien, speciellt under vintermånaderna. Ökad fukt kan ge ökad tillväxt om ljuset är tillräckligt starkt. Däremot minskar tillväxten om platsen där laven växer är för mörk, på grund av att laven då avger mer kol än den binder in. Under några sommarmånader kan dock klimatet förväntas bli varmare och torrare vilket ger kortare tillväxtperioder för lavar och därmed lägre tillväxt.
Ljuset är också viktigt för marklevande ”renlavar”. Skogar där mer än 60 procent av markytan täcks av trädkronor är för täta för att gynna lavars tillväxt.
Många skogar är idag tätare än för hundra år sedan och precis före slutavverkning kan de vara tätare än gränsen på 60 procent. Detta missgynnar laven och lavrika områden. Resultaten har betydelse för det gemensamma markutnyttjandet mellan rennäring och skogsbruk eftersom samer tidigare haft svårt att med siffror visa vilka områden som är viktiga för renarnas vinterbete.
Vissa hotade lavararter lever i särskilt fuktiga miljöer och resultat i avhandlingen visar att detta beror på att det går mycket långsammare för dessa lavar att aktivera sin fotosyntes efter torra och inaktiva perioder. Varför den är fördröjd är oklart men hänger ihop med att lavar är en symbiotisk organism mellan svamp och alg.. Den matematiska modell som Anna Jonsson Cabrajic tagit fram kan förutsäga när lavarna är tillräckligt blöta från regn, dimma, och fuktig luft för att de ska kunna aktivera sin fotosyntes. Modellen kan därför användas för att hitta tillräckligt fuktiga miljöer för att bevara hotade lavar. Studierna är till största delen gjorda i Västerbotten med några utstickare till Jämtland, Västernorrland och Norge.
Torsdagen den 4 juni försvarar Anna Jonsson Cabrajic, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling
med titeln ”Modeling lichen performance in relation to climate – from thalli to landscapes ”. Svensk titel: Modellering av lavars responser i förhållande till klimat: i skalan från bål till landskap.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal KB3B1 i KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Göran Ågren, SLU, Uppsala.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Anna Jonsson Cabrajic, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 070-9859555
E-post: anna.cabrajic@emg.umu.se
Mats Lannerstad vid Linköpings universitet har studerat de komplexa sambanden mellan vatten och jordbruksproduktion. I hans avhandling ingår en omfattande studie av Bhavani avrinningsområde i Tamil Nadu i södra Indien. Genom att studera såväl hydrologiska faktorer som befolkningsökning, variationer i klimat och jordbruksproduktion beskriver han vad som händer när konkurrensen om vattnet ökar.
– Att klarlägga hela samhällets relation till vattenresurserna ger en djupare förståelse för vad som händer i ett avrinningsområde när floder torkar ut, säger Mats Lannerstad.
Han menar att bönderna ofta framställs som passiva offer för uttorkade vattendrag, men visar i sin studie att många jordbrukare anpassar sig och ser nya möjligheter. Bönderna utgör en stark kraft som påverkar utvecklingen av vattenförsörjningen i växelverkan med naturen, myndigheter, teknikutvecklingen och andra bönder.
– Den enes vattenanvändning påverkar den andres. Den växande skara som på olika sätt använder vattnet bildar en komplex väv av vattenutnyttjande som gör det svårt att planera och styra hur vattnet används i ett område.
Böndernas strategier går ut på att skaffa mer vatten från flera olika källor, men de kan också anpassa jordbruket till tillgången på vatten genom att odla grödor som kräver mindre vatten.
Förutom fallstudien innehåller avhandlingen en analys som visar att jordbrukets behov av vatten fördubblas till år 2050, förutsatt att vi fortsätter använda vatten på samma sätt som idag och att efterfrågan på mat tillgodoses.
– Genom att öka vattenproduktiviteten med till exempel tätare odling och stödbevattning kan behovet halveras. Eftersom möjligheterna till storskalig bevattning i stort sett är uttömda måste jordbruket dessutom använda vatten som är naturligt tillgängligt för växterna i marken mer effektivt, säger Mats Lannerstad.
– Att möta framtidens behov av vatten för produktion av mat är en stor utmaning, men det är inte omöjligt.
Avhandlingen lades fram den 20 april 2009.
Kontaktinformation
Kontakt:
Mats Lannerstad, 073-986 37 74, mats@lannerstad.com
Transportmyndigheterna har fått uppdraget att skapa jämställda transportsystem vilket betyder att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att påverka utformningen av vägar och järnvägar, busslinjernas dragning, tidtabeller och andra faktorer som påverkar tillgängligheten för medborgaren.
– Målet om ett jämställt transportsystem infördes eftersom man hade konstaterat att trafikplaneringen är mansdominerad. Män konstruerar vägar för män. Kvinnors erfarenheter ges inte tolkningsföreträde i planeringsprocesserna, och det vill regeringen ändra på, berättar Eva Wittbom.
I sin avhandling visar Eva Wittbom hur normerna för verksamhetsstyrningen förvränger jämställdhetsmålets innebörd om att makten ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män. För att kunna styra och följa målets utveckling riktar myndigheterna ljuset mot könsfördelning, hur många kvinnor och hur många män som är närvarande i beslutsprocesserna.
– Men antalet kvinnor respektive män säger ingenting om vilka behov och erfarenheter som får tolkningsföreträde. Ur genusperspektiv är jämn könsfördelning inte tillräckligt för att veta om makten är jämnt fördelad.
Ekonomistyrningsmodeller bygger på kvantitativ information och siffror ger begränsad information om ett tillstånd.
– Problem uppstår när det finns en organisationskultur som bara litar till det mätbara. Då förstärker ledningen och medarbetarna styrningens krav på enkla indikatorer och nyckeltal. Man är mer trogen sitt styrsystem än det mål man ska styra mot, och därför går det faktiskt att signalera måluppfyllelse trots att målet inte är nått, påpekar Eva Wittbom.
Avhandlingens namn: Att spränga normer – om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering. Disputation äger rum den 29 maj kl 13 i Philipssalen, hus 3, Kräftriket.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:202293
Kontaktinformation
Ytterligare information: Eva Wittbom, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 36 29, 0708 16 26 50, e-post ewi@fek.su.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=63690
– Förbättringarna innebär att felmarginalen kan minskas för så gott som alla urvalsundersökningar av det här slaget, säger Anders Lundquist.
Förutom PISA används metoderna vid t.ex. bestämning av konsumentprisindex (KPI), Statistiska centralbyråns årliga undersökning av företagens ekonomi och i Skolverkets nationella utvärderingar av den svenska skolan.
När tv, radio eller tidningar presenterar ”resultatet av en undersökning” är det i stort sett alltid en urvalsundersökning som har utförts. Det är en undersökning där man endast undersöker ett urval av alla man egentligen är intresserad av.
Ett exempel är opinionsundersökningar av olika slag, t.ex. undersökningar om partisympatier, inställningen till att byta valuta till Euro. När SIFO genomför sin månatliga s.k. väljarbarometer brukar de fråga ett urval på ca 2000 personer av Sveriges ungefär sju miljoner röstberättigade.
Den metod som används för att göra urvalet måste väljas på ett sådant sätt att man får en så liten felmarginal som möjligt i sina resultat. Vi tar SIFO:s väljarbarometer från april i år som exempel, i den sägs det att ”om det vore val idag så skulle moderaterna få 30,6 procent av rösterna, med en felmarginal på plus/minus 2,1 procentenheter”, eller lite annorlunda formulerat ”om det vore val idag så skulle moderaterna få någonstans mellan 28,5 och 32,7 procent av rösterna”.
I praktiken är resurserna, både de ekonomiska och tidsmässiga, begränsade. Det innebär att det också finns en gräns för storleken på urvalet. Då måste man försöka göra urvalet på ett smart sätt, så att felmarginalen blir så liten som möjligt. Ofta går det att via register av olika slag få tillgång till viss information om de individer, företag, skolklasser, etc. som skall urvalsundersökas. Exempel på sådan information är taxerad inkomst, omsättning, antal elever i klassen.
Det anses allmänt bland statistiker att ett bra sätt att utnyttja sådan information är att använda den för att göra ett s.k. pps-urval, vilket tillämpas av statistiska centralbyråer världen över för att ta fram officiell statistik av olika slag, såsom OECD:s undersökning PISA 2006 och det svenska Skolverkets nationella utvärderingar.
Det finns många sätt att göra pps-urval på, i avhandlingen har Anders Lundquist arbetat med några av dessa. Framför allt förbättras den metod för pps-urval som Statistiska centralbyrån (SCB) rekommenderar och själva använder vid t.ex. bestämning av konsumentprisindex (KPI).
Avhandlingen föreslår också några alternativa metoder till den som SCB rekommenderar, och jämför och diskuterar dessa utifrån mer teoretiska perspektiv.
Torsdagen den 4 juni försvarar Anders Lundquist, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Contributions to the theory of unequal probability sampling”.
Svensk titel: Bidrag till teorin om urval med varierande urvalssannolikheter.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal MA 121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är Associate professor Aleksandras Plikusas, Department of mathematics and applied statistics, Institute of mathematics and informatics, Vilnius, Litauen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Anders Lundquist
Telefonnummer: 090-786 79 41 eller 070-366 90 59
E-post. anders.lundquist@stat.umu.se
En av viktigaste slutsatserna i avhandlingen är att innovationsprocessen, venture team-processen, samt rollprocessen i teamet, utvecklas i återkommande cykler. Dessa cykler växelverkar hela tiden med varandra och påverkar de olika processernas förlopp.
Avhandlingen läggs fram vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet den 29 maj av Tommy Larsson Segerlind.
Tidigare forskning om entreprenörers roll att bidra till ekonomisk tillväxt genom skapandet av nya produkter, distributionssätt eller tjänster har ofta utgått från att entreprenörer verkar ensamma.
Att istället studera entreprenöriella processer utifrån teamet som analysnivå hjälper oss att bättre förstå och förklara fenomen i innovationsprocessen som tidigare varit relativt outforskat.
Dessa fenomen handlar bland annat om perioder av utvidgning och förgrening i idéutvecklingen i innovationsprocessen, relationernas roll och hur samarbetet i team växer fram och förändras, samt hur venture-teamet kan utvecklas till ett balanserat och erfaret ledarskapsteam. En slutsats i avhandlingen är att även om konflikter är vanliga i dessa team, så driver konflikter ofta innovationsprocessen framåt.
– Det är inte heller konflikterna som i första hand gör att dessa team slutligen upplöses. Det beror istället på att deltagarna över tid ofta finner det mer meningsfullt att engagera sig i andra team-konstellationer, säger Tommy Larsson Segerlind.
Tommy Larsson Segerlind intresse av ämnesområdet väcktes efter att ha medverkat som medförfattare till en bok om Tetra Pak (”Tetra – historien om dynastin Rausing”).
I boken gjordes upptäckten att det var en handfull personer som låg bakom framgången i innovationsprocessen i Tetra Pak från 1944 och framåt. Dessa nyckelpersoner var eller blev också delägare i Tetra Pak, innan det blev ett rent familjeföretag på 1970-talet, dvs. de var ett ”venture team”.
– Arbetet med Tetra-boken ledde fram till syftet med denna avhandling som är att utforska vilka teoretiska, begreppsmässiga, empiriska och metodologiska insikter som uppnås genom att studera innovationsprocessen i nya företag. Och att utgå från teamet som analysnivå, säger Tommy Larsson Segerlind.
I avhandlingen finns Tetra-caset med som ett pilot-case, men det huvudsakliga caset är hämtat från den polska förlagsbranschen under perioden mellan 1985 till 2003.
– Huvudcaset kan också läsas som en berättelse om Polens samhälliga och ekonomiska förändring från 1985 till 2003, berättad från ett ovanligt perspektiv, nämligen teamet. Vi behöver alternativa berättelser om entreprenörskap som inte enbart utgår från en enskild entreprenör eller för den delen helt utelämnar människorna i dessa processer, poängterar Tommy Larsson Segerlind.
Avhandlingens namn: Team Entrepreneurship – A Process Analysis of the Venture Team and the Venture Team Roles in relation to the Innovation Process. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26815
Kontaktinformation
Ytterligare information
Tommy Larsson Segerlind, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, tfn 0709-60 44 28, 08-608 44 70, e-post tommy.larsson@sh.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=63691.
Avhandlingen är en epidemiologisk studie av frågor kring den mentala hälsan hos den kurdiska befolkningen i den islamska republiken Iran. Den aktuella delen av landet var direkt berörd av kriget mellan Iran och Irak 1980—88.
I studien ingår ca 1 000 hushåll i Sanandaj, provinshuvudstaden i det iranska Kurdistan.
En medlem av varje hushåll fick besvara frågor i fem internationellt använda frågeformulär för att mäta psykisk hälsa.
Det visade sig att ungefär 27 procent av de tillfrågade led av mentala störningar som de definieras i General Health Questionnaire (GHQ12). Inga könsskillnader kunde påvisas, men ogifta och arbetslösa personer var mest utsatta.
De tillfrågade uppger, föga förvånande, mycket få erfarenheter av självmord eller självmordsbeteende i den egna familjen. Självmord är förbjudet enligt den islamskt traditionella lagstiftningen i landet. Kvinnor är mer benägna än män att anse det vara möjligt att förebygga självmord.
Ett fåtal tillfrågade rapporterar något självmordsförsök under det senaste året. Att vara gift verkar ha en förebyggande effekt mot självmord hos män men inte hos kvinnor. Det finns inget säkert samband mellan självmordsbeteende och posttraumatisk stress, däremot en koppling till svåra depressioner.
Yngre personer och kvinnor rapporterar i högre grad tankar om att vara trött på livet och de som hade gjort självmordsförsök är också i genomsnitt yngre. Självmordsförsök är vanligare hos gifta kvinnor än hos män.
Ungefär 11 procent av de tillfrågade har tecken på posttraumatisk stress. Det är en högre andel än i andra länder, men ändå lägre än väntat. Symtomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Kvinnor rapporterar också fler tillfällen när de återupplever och blir upprörda av sina minnen från kriget.
En brist i studien är att frågorna har besvarats uteslutande av personer i provinshuvudstaden. Resultaten kan därför inte generaliseras till kurder på landsbygden.
På grund av komplexiteten i frågeformulären har de som svarat dessutom i allmänhet högre utbildningsnivå än stadsbefolkningen som helhet. Resultaten måste därför tolkas med en viss försiktighet.
Naser Modifi är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet, samt leg. psykolog och leg. psykoterapeut, verksam inom barn- och ungdomspsykiatrin i Karlshamn, Blekinge, där han kan nås på tel. 0454- 73 28 91,
e-post naser.mofidi@ltblekinge.se
Torsdagen den 4 juni 2009 försvarar Naser Mofidi, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies on mental health in Kurdistan in Iran.
Fakultetsopponent är prof. Itzhak Levav, Israel Ministry of Health, Jerusalem.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal A, psykiatriska kliniken, by. 23, NUS.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via webbversionen av pressmeddelandet på
http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/
– Det speciella i det här fallet är att just formförändringar av SOD1 kan kopplas till att nervcellerna i ryggmärgen skadas och dör – man drabbas av sjukdomen ALS. Exakt hur dessa formförändringar ser ut är ännu inte klarlagt men när vi nu kan se att proteinet veckas fel i provröret ligger det nära till hands att dra paralleller till vad som händer under ALS. Vi rör oss i den absoluta utkanten av vårt vetande. En människa är uppbyggd av 30 000 olika sorters proteiner och endast en handfull av dessa verkar orsaka felvecknings-sjukdomar som till exempel ALS och Alzheimers. Inget vet egentligen varför så gissningarna är många, säger professor Mikael Oliveberg, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, som lett studien.
Upptäckten att den gradvisa utvecklingen av proteiners funktion sker i konflikt med deras formfasthet ger således ett nytt perspektiv på flera av våra vanligaste nervsjukdomar – evolutionen av våra minsta byggstenar har pågått sedan den första organismen uppträdde för 3.5 miljarder år sedan och är således mycket äldre än människan själv. Är det så att SOD1 orsakar ALS därför att det, likt en molekylär dinosaurie, har fastnat i en evolutionär återvändsgränd? Proteinet har blivit funktionellt frustrerat.
– Vi måste göra fler kontroller för att se om vi är på rätt spår men vi är försiktigt optimistiska. Bara för några veckor sen amputerade vi bort de frustrerade delarna från SOD1 proteinet och samtidigt förlorade proteinet sin förmåga att döda odlade nervceller, säger Mikael Oliveberg.
Forskningen finansieras av Hjärnfonden och Bertil Hållstens forskningsstiftelse.
Artikelns namn: Functional features cause misfolding of the ALS-provoking enzyme SOD1, publicerad i PNAS Online Early Edition.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Professor Mikael Oliveberg, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, tfn 08-162459, mobil 070-760 3149, e-post mikael.oliveberg@dbb.su.se
Porträttbild på Mikael Oliveberg kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=38007.
Skogsgenetiker vid SLU i Umeå har studerat en tallpopulation bestående av träd som etablerats från frötallar inom ett 25 hektar stort område norr om Umeå. De har använt moderna molekylärgenetiska och sofistikerade statistiska metoder för att undersöka sambanden mellan genetisk struktur och inavel bland tallarna.
I studien fann man ingen geografisk genetisk struktur, men betydande inavel. Tidigare studier på andra tallarter har visat att inavel på den funna nivån kan leda till mellan 5 och 20 procents försämring i produktion, t.ex. höjd och volym.
Resultaten är av intresse för svensk skogsindustri och speciellt för de många privata skogsbrukare som använder denna metod för plantföryngring.
Etablering av plantor genom att ställa fröträd eller skärmträd är relativt vanlig inom svenskt skogsbruk (28 procent av föryngringsytorna). Det är ett ekonomiskt sätt att få täta föryngringar, men man kan inte dra fördel av det utvalda plantagefröets genetiska fördelar. Tall är mer lämpat för naturlig föryngring än gran eftersom tallen har jämnare fröproduktion och är mindre skadedrabbat.
Kontaktinformation
Patrik.Waldmann@genfys.slu.se, M.Rosario.Garcia@genfys.slu.se, 090-786 85 99
Joint analysis of spatial genetic structure and inbreeding in a managed population of Scots pine. Heredity: 2009, http://www.nature.com/hdy/journal/vaop/ncurrent/abs/hdy200933a.html
Robusta frön till framtidens skog http://www.slu.se/?id=551&puff=289
Naturlig föryngring av tall och gran http://www.svo.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=36532
Insekternas artegna doftsignaler, feromoner, skulle emellertid kunna förbättra inventeringen av många av dessa arter, enligt forskare vid SLU i Alnarp, Lunds universitet och Högskolan i Gävle. Med fångst i doftfällor skulle man kunna bedöma den verkliga utbredningen av enskilda insektsarter, utan specialistkunskaper och med en rimlig arbetsinsats. Forskarna håller på att utveckla nya metoder för att övervaka dessa svårinventerade insektsarter och få mer detaljerade uppgifter om deras utbredning och om vilka egenskaper som gör dem sårbara.
Läderbaggens (Osmoderma eremita) feromon har identifierats och har visat sig vara ett ganska bra komplement till andra inventeringsmetoder. Det är ett feromon som produceras av hanar och som lockar honor. Det är dock inte lika effektivt som de renodlade sexualferomonerna från mulmknäpparhonor (Elater ferrugineus). Det senare feromonet visade sig ha en mycket stark dragningskraft på hanarna inom arten, även vid låg populationstäthet. Sexualferomonerna hos äkta malar (Tineidae) och glasvingar (Sesiidae) består av olika kombinationer av tolv typiska ämnen, och forskarna söker nu efter effektiva blandningar för olika arter.
Nackdelen med den här metoden är att varje insektsart har sina egna feromoner som måste identifieras och utprovas. Genom ett samarbete med de inventerare som ändå är ute och letar kan dock detta arbete påskyndas.
Kontaktinformation
Mattias.Larsson@ltj.slu.se, 040-41 53 10, 0732-44 53 88
Pheromones for conservation, http://www.pheromone.ekol.lu.se/projosmoderma-1.html
Projektet FeroBio – feromonövervakning av biodiversitet http://www.chemicalecology.se/PheroBio.htm (öppnar inom kort)
Forskare vid SLU i Uppsala har nu kommit fram till att man med avel kan anpassa kons mjölk med avseende på mjölkproteinets sammansättning, så att den lämpar sig bättre för tillverkning av ost- och filprodukter.
Kaseiner är de proteiner som utgör stommen i det koagulerade ämne (koagel) som ger de karakteristiska strukturerna åt ost och filmjölk. För ostframställning är det viktigt med ett högt innehåll av kappa-kasein, medan även vassleproteiner spelar en viktig roll vid filtillverkning.
Studien visar att man kan förbättra mjölkens ystningsegenskaper genom att avla fram kor med genen för kappa-kasein B, som ger en bättre koagelstruktur än E-varianten av samma protein. När det gäller filtillverkning är resultaten mer tvetydiga. Kor som bär genen för A-varianten av vassleproteinet beta-laktoglobulin producerar mjölk som ger bra konsistens på filmjölk, tack vare att de bildar mer beta-laktoglobulin. Genen som kodar för beta-laktoglobulin B resulterar i stället i mjölk med mindre beta-laktoglobulin, fast av bättre kvalitet.
Effekter av mjölkens proteinsammansättning på kvalitet och utbyte av mejeriprodukter,
http://www.lantbruksforskning.se/filearchive/5/5844/0130045%20Andrén%20Proteinsammansättning%20i%20mejeriprodukter%20rapport.pdf
Mjölkens proteiner i fokus, Livsmedel i fokus 1/2009, http://www.livsmedelifokus.se/DocumentBank/109.pdf
Kontaktinformation
Elin.Hallen@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anne.Lunden@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anders.Andren@lmv.slu.se, 018-67 20 38
Avhandlingen med abstract http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001879/
För att kunna utarbeta handlingsplaner för hur dessa arter ska bekämpas, och vilka av dem som vi bör inrikta oss på, underlättar det att veta vad de kostar samhället i nuläget.
Forskare vid SLU i Uppsala har uppskattat kostnaderna för tretton olika invasiva arter i Sverige. Totalt för samtliga dessa arter var kostnaderna mellan 175 och 565 kronor per capita och år, vilket är i samma storleksordning som det svenska programmet mot koldioxidutsläppen eller som åtgärdsplanen mot övergödningen av Östersjön.
Arter som har införts oavsiktligt, t.ex. kräftpest och husmus, orsakar minst tre fjärdedelar av kostnaderna, medan de som ursprungligen införts för att användas på något sätt, t.ex. jättebjörnloka, mink och signalkräfta, bara står för en fjärdedel.
Forskarna jämförde de svenska kostnaderna för de tretton arterna med åtta andra länders beräknade kostnader.
I de flesta länderna återfanns huvuddelen av kostnaderna inom jordbrukssektorn. Undantag var Kanada, Tyskland och Sverige, där man tar med i beräkningen att de invasiva ogräsarterna har trängt undan de inhemska ogräsen, vilket begränsar skadan i odlingssystemet.
Olikheter i skattningsmetoder mellan länder gör följaktligen dessa jämförelser osäkra. Eftersom risken för fler invasiva arter ökar när klimatet ändras, kommer behovet av kostnadsuppskattningar av det här slaget ändå att öka.
Rapport:
Costs of Alien Invasive Species in Sweden
Vid SLU i Balsgård har man karakteriserat svenska äppelsorter för att se hur allergena de är. Det visade sig att exempelvis Gyllenkroks Astrakan och Åkerö från Gripsholm hade höga halter medan Mio, Boskoop och Gloster fanns bland de sorter som hade låga halter. Nummersorten B0654 (Allgott) hade mycket låga halter. Denna sort har nu planterats på flera platser i hela Sverige för att man ska kunna utvärdera odlingsegenskaperna.
I en pilotstudie fick 20 allergiska barn och ungdomar äta skalade och oskalade bitar av två äppelsorter, utan att veta vilken sort de åt. Det visade sig att Allgott gav färre och mildare symptom är den vanliga sorten Discovery.
Skalen innehåller betydligt mer allergen än fruktköttet i samtliga sorter. Studierna pekar också på att nyskördade äpplen generellt innehåller mindre allergen och att halterna förändras åt olika håll i olika sorter efter lagring. Efter en till två månader i lager med extra låg syrehalt blev de lagrade äpplena mindre allergena än i vanligt kyllager. Odlingssätt och skördetid var också avgörande för innehållet av Mal d 1. Om sorten Aroma skördades vid optimal skördetid var halterna lägre än om de plockades tio dagar senare.
Kontaktinformation
Helena.Persson@ltj.slu.se, 040-41 55 21, Hilde.Nybom@ltj.slu.se, 044-26 58 02
Växtförädling – hortikultur, Balsgård
http://www.ltj.slu.se/balsgard/
Äpplen för allergiker, Viola Trädgårdsvärlden 10/2009 sid. 20
– Det gör det bland annat betydligt enklare att utveckla och testa nya läkemedel, säger Ravi Vumma, som presenterar resultaten i en doktorsavhandling i biomedicin, samt i tidskriften Neuroscience Letters.
En av orsakerna till schizofreni och bipolärt syndrom (tidigare kallad manodepressiv sjukdom) antas vara att nivån av viktiga signalsubstanser i hjärnan är för låg, vilket påverkar signalöverföringen negativt. Det, i sin tur, beror på att cellerna i blod-hjärnbarriären inte transporterar in tillräckligt mycket av de aminosyror som krävs för att hjärnan ska kunna tillverka signalsubstanser som dopamin, noradrenalin och serotonin.
– En förändrad transport av aminosyrorna tyrosin och tryptofan kan vara en av förklaringarna till den störda signalöverföringen hos patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, förklarar Ravi Vumma.
Han har därför kartlagt hur transporten av de två aminosyrorna går till, vilka vägar de tar in i cellen. Olika aminosyror använder olika transportsystem och för att öka kunskapen om schizofreni och bipolärt syndrom är det nödvändigt att identifiera vilka system som är relevanta för just tyrosin och tryptofan.
Dessutom ville han ta reda på om bindvävsceller i huden (så kallade fibroblaster) transporterar aminosyrorna på samma sätt som hjärnendotelceller, eftersom det skulle innebära en dramatisk förbättring av möjligheterna att studera hur ämnen passerar blod-hjärnbarriären. De båda celltyperna har liknande membranfunktion, att stänga ute oönskade ämnen och bara transportera in de ämnen som kroppen behöver.
– Min forskning visar att tyrosin och tryptofan huvudsakligen använder samma transportsystem och att det fungerar på samma sätt i både bindvävsceller och blod-hjärnbarriärens endotelceller.
Därutöver kunde Ravi Vumma konstatera att intransporten av tyrosin i bindvävscellerna var lägre hos patienter med bipolärt syndrom jämfört med en frisk kontrollgrupp. Eftersom tidigare forskning har visat att den även är lägre hos personer med schizofreni, tyder hans upptäckt på att de två sjukdomarna har en gemensam förändring, som troligen orsakas av en gemensam genetisk variation.
Ravi Vummas upptäckter visar att humana bindvävsceller kan användas för att studera transporten både av aminosyror och av de mediciner som använder samma transportsystem. Problemet i dag är nämligen att bara ett fåtal av de centralstimulerande mediciner som utvecklas för att påverka hjärnan kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären, vilket gör att de inte får avsedd effekt.
Ravi Vumma disputerar på avhandlingen Functional Characterization of Tyrosine and Tryptophan Transport in Fibroblasts from Healthy Controls, Patients with Schizophrenia and Bipolar Disorder 29 maj, klockan 13:15 i Hörsal M på Musikhögskolan.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ravi Vumma 0761-66 60 44
Strax över 200 personer fick fylla i ett frågeformulär, först en vecka efter sin infarkt och sedan igen efter fyra månader. En stor grupp patienter intervjuades också.
Ungefär hälften av patienterna uppgav att de hade en besvärande trötthet fyra månader efter sin infarkt. Var tredje av patienterna beskrev att de hade uttalad trötthet, och var femte hade dessutom symtom på depression.
– Många upplevde tröttheten som ny och annorlunda. Den kunde inte relateras till ansträngning eller avsaknad av vila och den var oförutsägbart överrumplande och utan direkt orsak, säger sjuksköterskan Pia Alsén som skrivit avhandlingen.
Tack vare bättre behandling i det akuta skedet av en hjärtinfarkt överlever betydligt fler och patienterna slipper vara kvar på sjukhuset lika länge. Men för att prognosen ska vara god i ett längre perspektiv räcker inte den medicinska behandlingen till. Patienterna måste även ändra sin livsstil, men många klarar inte att genomföra de livsstilsförändringar som krävs. De deltar inte heller i de rehabiliteringsprogram som erbjuds.
– Patientens egen uppfattning om sin sjukdom kan vara avgörande för om de tar till sig denna del av behandlingen eller inte. Med större förståelse för patienternas sjukdomsuppfattning kan vi anpassa informationen individuellt och få in fler patienter i uppföljningsprogrammen, säger Pia Alsén.
Fyra månader efter insjuknandet var det fler som uppfattade att de hade en kronisk sjukdom.
– Uppfattningen om att man hade en kronisk sjukdom berodde på i vilken grad man reflekterade över sin infarkt. De som inte ville reflektera kring orsak och samband uppfattade den mer som en isolerad händelse, säger Pia Alsén.
En annan faktor som påverkade sjukdomsuppfattningen var om man tyckte att man själv kunde påverka sin sjukdom, eller om man satte sin tillit till medicinering och andra utomstående faktorer. Tilliten hos patienterna att själva kunna kontrollera sjukdomen genom till exempel livsstilsförändringar minskade efter fyra månader.
Fakta hjärtinfarkt
I Sverige vårdas varje år cirka 30 000 personer på sjukhus för hjärtinfarkt. Det är den enskilt vanligaste dödsorsaken i vårt land. Hjärtinfarkt beror nästan alltid på åderförkalkning i hjärtats kranskärl och utlöses ofta av en blodpropp i ett förkalkat kärl.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Illness perception and fatigue after myocardial infarction
Avhandlingen försvaras tisdagen den 2 juni, klockan 13.00, hörsal 2118, Hälsovetarbacken Hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pia Alsén, leg sjuksköterska, telefon 0520-22 39 02 (arbete), 0521-123 24 (hem), 070-270 80 09, e-post pia.alsen@hv.se
Handledare:
Docent Lars-Olof Persson, telefon 031-786 00 00, e-post lars.persson@fhs.gu.se
Universitetslektor Eva Brink, telefon 031-786 00 00, e-post eva.brink@fhs.gu.se
