– Vår studie är ett första tecken på att så kallad epigenetisk programmering av immunsystemet till följd av negativ stress i samband med förlossningen kan ha betydelse för framtida hälsa, säger professor Mikael Norman, en av forskarna bakom studien.
Antalet förlossningar med kejsarsnitt ökar snabbt över hela världen och är för närvarande det vanligaste kirurgiska ingreppet bland kvinnor i fertil ålder. Fram till nyligen har de långsiktiga, medicinska konsekvenserna av denna metod att förlösa barn inte studerats. Forskarna tror nu att tidiga genetiska förändringar kan vara en förklaring till att personer som fötts med kejsarsnitt oftare drabbas av immunologiska sjukdomar som astma, diabetes och leukemi jämfört med dem som fötts på vanligt, vaginalt sätt.
I den presenterade studien analyserade forskarna blodprov från navelsträngen på 37 nyfödda barn direkt efter förlossningen. Nya prover togs mellan tre och fem dagar efter förlossningen. Forskarna tittade särskilt på graden av DNA-metylering (kemisk förändring av DNA) i de vita blodkropparna, en vital del av immunsystemet. Det visade sig då att de 16 barn som fötts med kejsarsnitt hade en högre grad av DNA-metylering än de 21 som fötts vaginalt. Efter tre till fem dagar hade graden av DNA-metylering sjunkit hos barnen som fötts med kejsarsnitt så att det inte längre var någon skillnad mellan de två barngrupperna.
Forskarna understryker i sin studie att det ännu är okänt varför nyfödda direkt efter ett kejsarsnitt uppvisar en högre grad av DNA-metylering i de vita blodkropparna och att detta är något som måste studeras ytterligare.
– Även om vi saknar kunskap om hur ett specifikt genuttryck påverkas vid kejsarsnitt och i vilken utsträckning dessa genförändringar kvarstår över längre tid, så tror vi att de här fynden öppnar upp ett nytt, viktigt forskningsområde, säger Titus Schlinzig, forskarassistent och studiens försteförfattare.
Publikation: “Epigenetic modulation at birth – altered DNA-methylation in white blood cells after Caesarean section”, Schlinzig T, Johansson S, Gunnar A, Ekström TJ, Norman M., Acta Paediatrica 2009, 98, 1096-99 (Invited commentary on pp 1082-84 in same issue of the journal).
För frågor, kontakta:
Professor Mikael Norman
Institutionen för kliniskt vetenskap, intervention och teknik
Tel: +46 (0)8-585 810 65,
Mobil: +46 (0)73-620 45 96
Epost: Mikael.Norman@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Viktiga tankar, känslor och drömmar väcks i tjejers musikbruk. Deras musiksmak visar hur de vill vara både som tjejer och som svenskar, säger Ann Werner på Linköpings universitet.
Hon har nyligen doktorerat med en avhandling som bygger på etnografiska studier av hur 23 tjejer mellan 14 och 16 år i en mellanstor svensk stad använder musik. Hon har följt dem hemma och i skolan, tillsammans och med var och en för att undersöka musikens plats i deras vardag och vad den betydde för deras genusidentitet.
De lyssnade till vanliga musikstilar som R & B, hiphop och rock. Musik som handlar om kärlek fanns inom alla genrer och var särskilt omtyckt. Ballader och rap dramatiserade på olika sätt olycklig kärlek och tjejerna skapade en bild av hur framtiden som kvinna skulle kunna bli.
Hälften av dem hade helsvensk bakgrund, men alla gick på mångkulturella kommunala skolor och kände sig som en del av ett mångkulturellt sammanhang. Hiphop passade mångkulturen, men turkisk eller arabisk pop blev för mångkulturellt. Musiksmaken skulle samtidigt markera kvinnlighet, men den fick inte vara vare sig slampig eller tråkig.
Digitaliseringen gör det lätt att få tag på musik. Tjejerna i Ann Werners studie hämtade den på Internet eller fick den av kompisar, men hade inte alltid tillgång till de tekniska apparaterna som krävdes på lika villkor som sina syskon.
– Om det fanns en dator hemma hade en äldre bror ganska självklart företräde. Föräldrarnas ekonomi påverkade också medieutbudet i hemmet. För dem med både bröder och en knapp ekonomi var det svårast att få tillgång till medieapparater.
Ann Werner använder sig av smitta som en metafor för att beskriva hur musik överförs och förflyttar sig mellan medier, människor och sociala sammanhang.
– Musiksmitta kan underlättas av teknik. Men den kan också hindras av bristen på tillgång till apparater och det sociala spelet om smak.
Avhandlingen lades fram den 12 juni 2009 och heter Smittsamt. En kulturstudie av musikbruk bland tonårstjejer.
Kontaktinformation
Kontakt:
Ann Werner, ann.werner@liu.se, 070-5281619.
Statens folkhälsoinstitut har nyligen avslutat en första datainsamling i en stor befolkningsstudie om spel och hälsa. Studien vänder sig till 15 000 personer i åldern 16-84 år och ska upprepas flera gånger fram till 2014. Den senaste befolkningsstudien genomfördes 1997-98. Undersökningarna har genomförts med samma mätinstrument och resultaten går därför att jämföra.
Totalt sett ligger spelproblemen i Sverige oförändrat, det vill säga cirka två procent av befolkningen har spelproblem. Den nya studien visar att det är vanligare med spelproblem bland personer med låg inkomst än bland personer med hög inkomst.
En jämförelse mellan studierna visar att spelproblemen ökat markant bland unga män i åldern 18-24 år. Här har andelen personer med spelproblem ökat från 5 procent 1997-98 till 9 procent i årets undersökning. Bland kvinnor i åldern 45-64 år har det också skett en fördubbling av andelen med spelproblem, men här från en mycket låg nivå. Bland yngre kvinnor och äldre män har andelen personer med spelproblem minskat.
Resultaten visar också en ökad andel unga män med allvarliga spelproblem i åldersgrupperna 18-24 och 25-44 år. Bland män 25-44 år har andelen personer med allvarliga spelproblem fördubblats.
Resultaten visar att totalt sett har andelen som spelar spel om pengar i Sverige minskat. I den tidigare studien hade 88 procent av befolkningen spelat något spel om pengar det senaste året. Motsvarande siffra i årets undersökning är 70 procent. Män deltar oftare i spel än kvinnor. Den nya undersökningen visar att 74 procent av männen och 67 procent av kvinnorna hade spelat något spel om pengar det senaste året. Spelandet har minskat i alla åldersgrupper och för både kvinnor och män.
– Resultaten visar att spelproblem bidrar till en ökad ojämlikhet i hälsa. Och de ökade spelproblemen beror inte på ett ökat speldeltagande, varken generellt eller i de grupper där problemen har ökat, säger Marie Risbeck, projektledare för Spelberoendeprojektet på Statens folkhälsoinstitut.
Vidare analyser av data genomförs de närmaste månaderna och i slutet av november kommer en utförlig rapport.
– Studien är världsunik i sitt upplägg med upprepade mätningar och de data som publiceras under hösten förbättrar kunskapen på området avsevärt, säger Marie Risbeck.
Kontaktinformation
Marie Risbeck, projektledare för Spelberoendeprojektet, 063-19 97 24, e-post: marie.risbeck@fhi.se
– När talförmågan inte räcker till uttrycker de sig på andra sätt, säger Eleonor Antelius som
har doktorerat vid Linköpings universitet med en etnografisk studie om kommunikationen mellan personalen och gravt hjärnskadade personer på ett dagcenter.
Studien bygger på bland annat deltagande observationer, informella intervjuer och videoinspelningar på dagcentret.
– Även funktionshindrades identitet skapas i det vardagliga samspelet med andra människor och då är det viktigt att förstå vilka möjligheter de har att kommunicera.
Skadorna var förvärvade i vuxen ålder och så svåra att det inte fanns något hopp om förbättring. Trots sina begränsade förmågor verkade de ändå vilja kommunicera genom att tala.
– De ville vara så normala som möjligt och kunna uttrycka sig genom att prata och göra det utan hjälpmedel. Personalens strategier för att kommunicera med de funktionshindrade byggde också på att prata, men de strategier som fungerade bra krävde god kännedom om varandra och gott om tid, vilket de oftast inte hade.
De funktionshindrade strävade efter att kunna vara oberoende och självbestämmande, men oförmågan att uttrycka sig muntligt gjorde att de ofta sågs som oförmögna även att fatta egna beslut.
Som gravt funktionshindrade och obotbara skapades en stark identitet som beroende, men genom att observera hur de uttryckte sig och vad de gjorde kunde Eleonor Antelius se att de trots allt var ganska självständiga. Med stor uppfinningsrikedom använde de andra uttryckssätt än talet.
– Genom att agera kroppsligt uttryckte de en självständig identitet som inte gick att uppfatta genom att bara lyssna, men som blev tydlig när jag såg vad de faktiskt gjorde på egen hand och hur den egna viljan uttrycktes kroppsligen, till exempel genom att förflytta sig eller ta större plats i rummet.
Eleonor Antelius menar att de funktionshindrade skulle kunna leva mer självbestämmande, men att det ställer stora krav på personalen.
– Det räcker inte att försöka uppfatta talet. För att kunna uppfatta deras självständighet måste personalen också vara lyhörd för andra sätt att uttrycka sig.
Avhandlingen lades fram den 9 juni 2009. och heter Different Voices – Different Stories: Communication, identity and meaning among people with acquired brain damage
Svensk titel: Olika Röster – Olika Berättelser: Kommunikation, identitet och mening bland människor med förvärvad hjärnskada
Kontaktinformation
Kontakt:
Eleonor Antelius, 073 830 08 32, eleonor.antelius@liu.se.
Studien har gjorts med hjälp av så kallat implicit associationstest (IAT), ett datorbaserat test som mäter omedvetna associationer. Testet mäter omedvetna eller icke-kontrollerbara fördomar och stereotypa uppfattningar genom att jämföra hur snabb man är på att sortera vissa kombinationer av ord och bilder. I studien har man använt ett IAT-test som handlar om kön och vetenskap, och som undersöker hur starkt testpersonerna associerar orden man och kvinna till naturvetenskap och humaniora.
Testresultaten från nästan 300 000 människor i olika länder visar att 70 procent har en starkare association mellan kombinationen man-naturvetenskap än mellan kvinna- naturvetenskap. Studien visar också att den stereotypa uppfattningen om kön och naturvetenskap är starkt kopplad till skillnader i pojkars och flickors kunskaper i nationella prov i matematik och naturvetenskap i årskurs 8.
– Det finns ett tydligt samband. Ju starkare kopplingen var mellan man-naturvetenskap och kvinna-humaniora, desto bättre var pojkarnas resultat i matematik och naturvetenskap jämfört med flickornas, berättar Nazar Akrami, forskare vid institutionen för psykologi, som gjort studien tillsammans med professor Bo Ekehammar, doktoranden Robin Bergh samt internationella kollegor.
Forskarna menar att det råder en ömsesidig förstärkning, där stereotypa uppfattningar om pojkar och flickor ger vissa provresultat och provresultaten i sin tur håller de stereotypa könsuppfattningarna vid liv.
– Den här studien stödjer tanken om att ett eventuellt förändringsarbete bör ske på flera plan. Vi behöver inte bara förändra våra stereotypa uppfattningar om könsrollerna i samhället, utan också den verklighet vi lever i och som omedvetet formar våra stereotypa uppfattningar, säger Nazar Akrami.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta forskaren Nazar Akrami, 018-471 21 47 eller 073-689 53 09, e-post: Nazar.Akrami@psyk.uu.se eller doktoranden Robin Bergh, 018-471 15 25, e-post: Robin.Bergh.@psyk.uu.se
Undersökningen omfattar 1 742 svenskar i åldrarna 20 till 90 år. Precis som den tidigare studien visar den att ensamhet är vanligast bland unga människor, inte bland äldre som man kanske kunde tro. År 1985 var det 49 procent av den vuxna befolkningen i åldrarna 25 till 79 år som ofta eller ibland kände ensamhet. År 2008 hade siffran sjunkit till 42 procent. Kvinnorna kände då som nu aningen mer ensamhet än männen.
– Känslan av ensamhet är egentligen blandning av känslor, där bland annat nedvärdering, alienation, självömkan och desperation ingår, säger Lars Tornstam, som i studien också inkluderat delarbeten som gjorts av hans studenter.
Elin Öberg visar i en C-uppsats att kombinationen av känslor ser olika ut för olika kategorier av människor. Kvinnor under 50 avviker från genomsnittet genom att ha hög koncentration av just ovannämnda känslor i sin känsla av ensamhet. Män över 50 har å andra sidan låg koncentration av just detta i sin ensamhetskänsla, men upplever istället mer av vad som kallas ”skamset undflyende”.
Människors självupplevda orsaker till ensamhet har analyserats av Mina Rydell i en D-uppsats som urskiljer åtta grupper av orsaker; att man är utan närrelation, är alienerad, är avvikande, har otillräckliga vänskapsband, befinner sig där man inte vill vara, inte är intresserad av andra, saknar transportmedel och har påtvingat umgänge.
– Yngre människor tenderar att framhäva orsaker som man är alienerad, avvikande och har otillräckliga vänskapsband, medan äldre istället uppger orsaker som att man saknar närrelation, inte är intresserad av andra eller saknar transportmedel, berättar Lars Tornstam.
Upplevelser under barndomen spelar också en roll för hur man upplever känslor av ensamhet i vuxen ålder, vilket Ida Åström visar i en C-uppsats. De som beskriver sin barndom som mindre trygg och upplever att de haft svårt att få vänner eller att etablera kontakt med det motsatta könet, rapporterar också mer och intensivare ensamhetskänslor i vuxen ålder.
Lars Tornstam har också studerat vad vi svenskar gör när vi känner ensamhet, och om det vi gör hjälper:
– Det allra vanligaste är att man tittar på TV , vilket inte hjälper.
Åtgärderna har klassificerats i sju olika kategorier; fokuserad aktivitet, tröstkonsumtion, inåtvändhet, förströelse, bedövning, eskapism och arbete.
– Fokuserad aktivitet, till exempel att man ringer eller besöker någon, är den åtgärd som fungerar bäst. Det är främst kvinnor som använder sig av det, säger Lars Tornstam.
Kvinnor ägnar sig dock också oftare än män åt tröstkonsumtion och inåtvändhet. Män ägnar sig i högre grad än kvinnor åt eskapism, till exempel i form av musik eller alkohol, samt åt arbete för att bota ensamheten.
Den fullständiga rapporten ges ut senare i år.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Tornstam, 018-471 11 87, 070-425 02 18, e-post: Lars.Tornstam@soc.uu.se
I en tidigare delrapport från Nationellt IT-användarcentrum, ”Nya användarmönster”, rapporterades om de två kulturerna på internet, och om de utmaningar som detta ställer på samhället.
Den ena kulturen, mejlgenerationens kultur, kännetecknas av envägskommunikation, som att e-posta, söka information, ta del av nyheter, betala räkningar och beställa resor. Kommunikationen är ”vertikal” och knyter samman företag med sina kunder, och myndigheter med medborgare.
Den andra kulturen, messengergenerationen, utmärks av tvåvägskommunikation där användarna samtidigt är konsumenter av information och producenter av innehåll i ett integrerat nätverk. Detta är en värld av chatt, nätgemenskaper, bloggar och andra sociala tjänster och kommunikationen är ”horisontell”.
I en ny delrapport presenteras en kartläggning som visar att messengerkulturen är långt ifrån är homogen. En tredjedel av användarna uppvisar tydliga profiler som att driva egna bloggar, bidra med populärkultur eller material till Wikipedia och öppen källkod. Bland de övriga märks ingen specifik inriktning, men det finns nyansskillnader i användningen, dvs hur ofta man medverkar i nätgemenskaper, laddar upp videoklipp på Youtube eller skriver inlägg på andras bloggar eller webbsidor.
– Intressant att konstatera är att profileringen ökar med stigande ålder. Bland de yngre är den sociala inriktningen viktigast, medan bidragen med stigande ålder blir av allt mer kvalificerad natur – samtidigt som de riktas till en vidare krets likasinnade som man inte känner, säger Håkan Selg, projektledare för studien.
Studien ger inget stöd till uppfattningen att ”chattandet” skulle vara begränsat till ungdomsåren, utan det är ett sätt att samspela med omvärlden som man successivt växer in i och fortsätter med. Men messengerkulturen utnyttjar chatt, e-post, och SMS ungefär lika mycket. Chatten tränger inte undan e-postanvändningen.
De nya kommunikationsverktygen öppnar möjligheter för den enskilde att hålla täta kontakter med ett mycket större antal personer än tidigare. Detta rymmer både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt som få inom mejlgenerationen har uppmärksammat.
– Ofta hörs istället ett beklagande att de sociala kontakterna på nätet ersätter andra och mer ”naturliga” umgängesformer. Men den här studien visar att det ena inte utesluter det andra utan snarare att man kommunicerar mer på flera olika sätt, säger Håkan Selg.
Om huvudstudien:
InternetExplorers är en undersökning av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid 32 svenska universitet och högskolor som finansieras av VINNOVA.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Selg, projektledare, 070-630 00 85 eller selg@nita.uu.se
I sin doktorsavhandling visar hon hur väl de alternativa materialen fungerar som sorbenter i olika filtertekniker:
– En viktig sak är att man förutom naturliga material som torv, bark och sjögräs även kan återanvända industriavfall, som fiberaska från papperstillverkning, masugnsslagg och sågspån, på ett effektivt sätt och sparar då på andra resurser, säger hon.
Yuliya Kalmykova har studerat och utvecklat markfilter och barriärer i marken. Under senare år har man i andra länder använt olika typer av sådana. Men forskning kring metoder anpassade för svenska förhållanden har inte gjorts tidigare. För att ta hand om olja, metaller, och kemikalier, som marken kan vara förorenad av, används oftast aktivt kol. Men det är mindre miljövänligt och dyrt.
Ämnena arsenik, kadmium, krom, koppar, nickel, bly och zink samt petroleumkolvätens sorption studerades i bägare- och kolonnförsök med artificiellt framställda lösningar och naturligt lakvatten. Torv och fiberaska visade sig vara de mest effektiva materialen för att avskilja metallerna.
– Dessa material är alltså minst lika effektiva som aktivt kol. Men bara var för sig, för när torv och fiberaska blandades blev sorptionskapaciteten lägre.
Vid installation av filter för vattenbehandling är det också viktigt att kontrollera eventuell förekomst av kolloider i det vatten som skall renas. Torvfiltret gav ifrån sig mycket små mängder kolloider, varför kolloid transport av metaller inte orsakas av torvfiltret i sig.
Resultaten i avhandlingen ger en djupare förståelse för metallers sorption och deras transport med kolloider i filterbäddar med alternativa sorbenter bestående av organiskt material eller mineraler. Resultatet är också av stort värde vid projektering och optimering av filter för behandling av förorenat vatten i full skala.
Medfinansiärer i projektet:
Stena Metall AB och Renova AB genom Kompetenscentrum FRIST (Forum for Risk Investigation and Soil Treatment
Avhandlingen ”Alternative Sorption Materials for Contaminated Water Treatment” försvarades vid en offentlig disputation den 29 maj, 2009 vid Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Yuliya Kalmykova, Institutionen för bygg- och miljöteknik, Vatten Miljö Teknik
yuliya.kalmykova@chalmers.se
0737-30 29 51
Handledare:
Ann-Margret Strömvall, Institutionen för Bygg- och miljöteknik
ann-margret.stromvall@chalmers.se
031-772 86 00
Självlysande partiklar kan hjälpa oss att studera processer i levande material, både i växter och i djur.
Upptäckten kan komma att få betydelse inom medicinen och inom växtfysiologin, t.ex. när man vill se hur olika delar av organismen växer och hur tumörer eller kroniska inflammationer uppstår.
Kemister vid SLU har lyckats framställa nanopartiklar av bariumtitanat, bara fem nanometer stora. Partiklarna är biokompatibla, dvs. de tolereras av cellerna. Genom att man kopplar dem till biomarkörer, dvs. molekyler som binder specifikt till olika delar i en levande cell, kan de lätt riktas mot olika mål.
Nanopartiklarna görs självlysande genom att man dopar dem med katjoner av sällsynta jordartsmetaller, t.ex. europium (Eu).
Tulpaner fick under tre dagar stå i en lösning med europiumdopade bariumtitanatpartiklar kopplade till biomarkören etylfosfonat, som styrde partiklarna mot cellmembranen.
Det visade sig i dessa preliminära experiment att nanopartikeln lätt togs upp med vätskeflödet.
Med hjälp av ett speciellt epifluorescensmikroskop kunde man tydligt se de självlysande partiklarna i tulpanernas cellmembran. Nu återstår att undersöka om det är lika lätt att använda tekniken i djurceller.
Kontaktinformation
Precursor and solvent effects in the non-hydrolytic synthesis of complex oxide nanoparticles for bio-imaging applications by the ether elimination (Bradley) reaction, 2009. Chemistry – A European Journal, http://www3.interscience.wiley.com/journal/122461202/abstract
nstitutionen för kemi, http://www.kemi.slu.se/
Robert.Pazik@kemi.slu.se, 018-67 22 24
Gulaim.Seisenbaeva@kemi.slu.se, 018-67 15 41
Vadim.Kessler@kemi.slu.se, 018-67 15 41
Institutionen för mikrobiologi, http://www.mikrob.slu.se/
Sebastian.Hakansson@mikrob.slu.se, 018-67 32 04. 018-67 32 83
Ungefär hälften av världens befolkning har Helicobacter pylori, framför allt i magen. De flesta infekterade får aldrig några symtom, men drygt tio procent får magsår och cirka en procent utvecklar magsäckscancer på grund av infektionen.
– Ofta blir man infekterad som barn och om man inte får behandling med antibiotika kommer man sedan att leva med bakterien resten av sitt liv. Immunsystemet klarar inte att eliminera Helicobacter pylori på egen hand, och nu har vi en bättre förståelse för varför det är så, säger biologen Bert Kindlund som skrivit avhandlingen.
Avhandlingen visar att en celltyp i immunförsvaret som kallas regulatoriska T-celler dämpar immunförsvaret mot Helicobacter pylori och därmed gör det möjligt för bakterien att utveckla en kronisk infektion.
– Om vi kan hämma de regulatoriska cellerna skulle vi kanske kunna få ett kraftigare immunsvar och då skulle kroppen bättre klara av att göra sig av med bakterien. Det kan vara en ny behandlingsstrategi mot Helicobacter pylori, säger Bert Kindlund.
Bakterien manipulerar dessutom immunsystemet så att de försvarsdämpande regulatoriska cellerna i magsäckens slemhinna blir fler. Detta sker även vid magcancer.
– En viktig fråga för oss har varit att förstå varifrån det ökade antalet regulatoriska T-celler i tumörslemhinnan kommer, eftersom det skulle underlätta utvecklingen av en behandling mot magsäckscancer. Vi har kunnat visa att de regulatoriska T-cellerna dels aktivt verkar rekryteras från blodet och in i tumörslemhinnan och dels också delar sig snabbare i tumörslemhinnan, säger Bert Kindlund.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: Regulatory CD4+FOXP3+ T cells in Helicobacter pylori-induced disease
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Bert Kindlund, biolog, telefon 073-535 49 96, e-post bert.kindlund@microbio.gu.se
Handledare:
Docent Samuel Lundin, telefon 031-786 6207, e-post samuel.lundin@microbio.gu.se
Docent Åsa Sjöling, telefon 031-786 62 32, e-post asa.sjoling@microbio.gu.se
Charlotte Lundgren är samtalsforskare och har nyligen disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om samtalen under teamkonferenser på en rehabiliteringsklinik.
Hon har videofilmat och analyserat 15 konferenser där bland andra läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och psykolog samlades för att diskutera behandlingen av patienter med långvarig smärta. Hon har dessutom följt medarbetarnas vardag på kliniken.
– I arbetslivet har det blivit vanligare med grupper där olika perspektiv på arbetet är representerade, men det finns nästan ingen forskning om samtal i den typen av grupper. Många studier fokuserar dessutom på problem i kommunikationen, säger Charlotte Lundgren, som istället valt att fokusera på samtalsstrategier som stödjer en god dialog i teamet.
En viktig förutsättning för god kommunikation är enligt Charlotte Lundgrens analys att samtalet inte är för hårt styrt och att alla har möjlighet att när som helst göra inlägg, bemötas med lyhördhet och kunna påverka hur samtalet utvecklas.
– Det är bra med en tydlig grundstruktur, men det måste också finnas utrymme för att kunna komplettera varandras information, våga utmana om något inte stämmer och fråga om det är något man inte begriper.
En annan viktig faktor är att alla i teamet funderar över vad som krävs för att kollegorna ska kunna hänga med i den egna tankegången. Vad kan antas vara självklarheter för kollegorna och vad behöver man förklara och motivera?
– Det gäller att lägga hierarkierna åt sidan och ta ansvar för teamets gemensamma förståelse, inte enbart att företräda sitt eget yrke, säger Charlotte Lundgren och tillägger att samspelet i det team hon studerat var extremt demokratiskt.
Att skicka ut en trevare och ställa en öppen fråga utan att låsa sig i givna positioner visade sig vara bra för att fördjupa diskussionen i svårare frågor: ”Jag tror det kan vara så här, vad tycker ni?” eller ”Jag är bekymrad, har ni någon lösning?”.
– De språkliga strategier som teamet på kliniken använde för det goda samtalet är allmängiltiga och kan tjäna som utgångspunkt i vilket sammanhang som helst där olika perspektiv är representerade och behövs, säger Charlotte Lundgren.
Avhandlingen lades fram den 5 juni 2009.
Kontaktinformation
Charlotte Lundgren
08-277456, 0730-444267, charlotte.lundgren@liu.se.
Rapporten bygger på en omfattande enkät som skickades till samtliga yrkesverksamma läkare i Sverige i oktober 2008. Av dessa svarade omkring 22 500, alltså 61 procent. Svaren har även jämförts med en motsvarande enkät 2004 till läkarna i Stockholm och Östergötland. Resultatet visar att ungefär två tredjedelar av läkarna arbetar med sjukskrivningsärenden i någon omfattning. De läkare som visade sig ha flest sjukskrivningsärenden finns inom ortopedi, företagshälsovård, smärtmottagning och onkologi. Däremot har andelen vårdcentralsläkare med sjukskrivningsärenden mer än fem gånger per vecka minskat betydligt de senaste fyra åren, från 62 till 39 procent.
– Ett positivt resultat är att det nationella försäkringsmedicinska beslutstödet som infördes 2007/2008 i hög grad tycks ha nått ut. Det används av många läkare och fungerar som ett stöd, i synnerhet för läkare med kortare erfarenhet i yrket, och det underlättar kontakten med patienter och Försäkringskassan, säger professor Kristina Alexanderson, som lett arbetet med rapporten.
Många läkare upplever att sjukskrivning är en problematisk arbetsuppgift. Särskilt problematiskt upplevdes bedömning av patienters funktions- och arbetsförmåga och många vill ha ett gemensamt verktyg för detta. Flertalet tillfrågade läkare vill fördjupa sin kompetens i försäkringsmedicinska frågor, exempelvis om egna och andra aktörers möjligheter och skyldigheter i samband med sjukskrivningar.
En tredjedel av läkarna ansåg att landstingets satsning på att förbättra sjukvårdens handläggning av patienters sjukskrivning inte var tillräcklig. Endast en femtedel arbetar på en klinik eller mottagning som har en väl förankrad policy för sjukskrivningsfrågor. En tredjedel anger att de saknar stöd från sin närmaste chef kring handläggning av sjukskrivningsärenden. Variationen mellan olika typer av kliniker och mottagningar respektive landsting var dock stor och fördjupade analyser behövs, menar Kristina Alexanderson.
– Ett annat intressant resultat var att över hälften av läkarna är nöjda eller ganska nöjda med kontakten med Försäkringskassan, även om de angav olika typer av problem. Det vanligaste önskemålet för framtiden är att ha en kontaktperson på Försäkringskassan som läkaren snabbt kan nå vid behov, säger Kristina Alexanderson.
Projektet är ett av många som bedrivs vid Karolinska Institutets sektion för försäkringsmedicin, för att få fördjupad kunskap om sjukskrivningsprocessen, i detta fall ur läkares perspektiv. Resultaten används som underlag för utvärdering av åtgärder eller för kommande interventioner, på nationell och lokal nivå. Rapporten kommer under dagen att överlämnas till Socialdepartementet.
För frågor, kontakta:
Professor Kristina Alexanderson
Sektionen för försäkringsmedicin
Tel: 08 52483200
Mobil: 070-216 20 99
E-post: kristina.alexanderson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
I studien iakttogs mobilanvändningen hos 56 unga vuxna som SMS:ar dagligen. Hälften av deltagarna i studien hade besvär från nacke, armar eller händer. Resten hade inga sådana symtom.
– Med tanke på hur mycket vi använder de nya, små tangentborden och knappsatserna på mobiltelefonerna är det viktigt att vi får ny kunskap om den fysiska exponeringen. Vi behöver identifiera faktorer och förhållanden som är relaterade till vår mobilanvändning och som kan påverka vår hälsa och arbetsförmåga, säger ergonomen Ewa Gustafsson som skrivit avhandlingen.
Avhandlingen visar att mobilanvändare med besvär från nacke, armar och händer använder mobilen annorlunda jämfört med en frisk kontrollgrupp.
– De med besvär satt oftare och SMS:ade med huvudet böjt framåt, utan att avlasta armarna. Sådana arbetsställningar bör man undvika, precis som vid vanligt datorarbete, säger Ewa Gustafsson.
De som hade ont i nacken, armarna eller händerna använde oftare bara en tumme när de SMS:ade istället för två, vilket gjorde att denna tumme användes i högre hastighet och med färre pauser.
– Det var fascinerande att se hur snabbt vissa kunde röra tummarna över tangenterna och ändå hitta rätt bokstäver. De som har besvär borde använda båda tummarna för att minska belastningen, men tvärtom är det en större andel av dessa personer som använder entummestekniken jämfört med dem som är besvärsfria, säger Ewa Gustafsson.
Skillnader fanns både vad gäller arbetsteknik, tumrörelser och muskelaktivitet. Tumrörelserna mättes med en elektrisk ledvinkelmätare som kallas elektrogoniometri och muskelaktiviteten registrerades med elektromyografi, som mäter elektrisk aktivitet i muskeln med elektroder.
Ewa Gustafsson har även intervjuat 25 unga vuxna som ofta använder mobiltelefoner och datorer för att kommunicera med sin omvärld.
– För dem var teknologin ett verktyg för att vara och agera i nuet, att vara sociala, effektiva och oberoende med nästan obegränsade möjligheter, men det fanns också risker. De relaterade fysiska hälsorisker med långvarig användning, olämpliga arbetsställningar och minskad fysisk aktivitet, säger Ewa Gustafsson.
FAKTA SÅ KAN DU SMS:A ERGONOMISKT
Sitt inte stilla i en och samma ställning utan variera hur du sitter. Använd ryggstöd. Avlasta underarmarna mot till exempel ett bord eller mot låren. Använd båda tummarna. Undvik att sitta för länge med huvudet böjt framåt. Tänk på att låta tummarna vila emellanåt om du skriver många och långa SMS. Tänk på att inte skriva för fort.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Physical exposure, musculoskelatal symptoms and attitudes related to ICT use
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ewa Gustafsson, ergonom, telefon 031-786 62 81, e-post ewa.gustafsson@amm.gu.se
Handledare:
Professor Mats Hagberg, telefon 031-786 62 81, e-post mats.hagberg@amm.gu.se
Det har varit känt i mer än 15 år att mutationer i genen för superoxiddismutas-1 (SOD1) orsakar den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS. Trots detta är mekanismen för hur det förändrade proteinet orsakar sjukdom okänd.
För att förstå mer om denna mekanism analyserades hur muterat SOD1, uttryckt i transgena möss, påverkar uttrycket av alla andra proteiner i ryggmärg före utvecklingen av symptom. Detta jämfördes sedan med kontrollmöss.
Med hjälp av proteinanalysmetoder som 2-dimensionella proteingeler och masspektrometri kunde uttrycket av 1800 protein studeras samtidigt. Det kanske intressantaste fyndet var att 420 av de 1800 detekterade proteinerna signifikant bidrog till skillnaden mellan de friska och de insjuknade grupperna. Det visar hur omfattande effekten av muterad SOD1 är och att inte bara motorneuronen utan också andra celltyper i ryggmärgen måste vara påverkade.
54 starkt avvikande proteiner kunde identifieras. Fördjupad analys av dessa tyder på att aktivering av oxidativ stress, förändrad proteinnedbrytning och påverkan på mitokondriefunktion är några konsekvenser av muterat SOD1 vilka alla kan bidra till utvecklingen av ALS.
Referens
Bergemalm D, Forsberg K, Jonsson PA, Graffmo KS, Brännström T, Andersen PM, Antti H, Marklund SL. Changes in the spinal cord proteome of an amyotrophic lateral sclerosis murine model determined by differential in-gel electrophoresis. Mol Cell Proteomics. 2009 Apr 8. [Epub ahead of print]
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Daniel Bergemalm, doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet på mobiltelefon 070-300 31 44 eller e-post daniel.bergemalm@medbio.umu.se.
En internationell expertgrupp, som på uppdrag av Naturvårdsverket utvärderat kunskapsläget och föreslagit åtgärder vad gäller övergödningen i Kattegatt, har rekommenderat att Sverige i första hand bör försöka minska kvävetransporter från svensk jordbruksmark, liksom den atmosfäriska kvävedeposition, till Kattegatt, Skagerrak och svenska Västkusten.
I den nu aktuella studien från Uppsala universitet har en så kallad validerad massbalansmodell (CoastMab), som tidigare inte testats för Kattegatt, använts för att undersöka gruppens slutsatser.
– Validerad betyder att modellen testats i ett 30-tal kustområden av olika storlek och karaktär, allt från Svarta havet, Atlantkusten till Bottenhavet, och vid dessa tester visat sig kunna förutsäga föera viktiga vattenparametrar, säger professor Lars Håkanson vid institutionen för geovetenskaper, som lett studien.
Modellen kan beskriva fosforkoncentrationer, sedimentation, klorofyllkoncentration (mått på mängden alger) och siktdjup (mått på vattnets klarhet), ofta inom det intervall som ges av osäkerheten i de mätta kontrollvärdena. För kväve finns däremot ingen motsvarande modell.
– Det beror bland annat på att det för kväve finns flera viktiga specifika transportprocesser där det inte finns några generella vältestade ekvationer.
I studien presenteras årsbudgetar för vatten, salt, fosfor, lösa partiklar och kväve, som visar att mycket stora flöden av vatten och närsalter till Kattegatts produktiva ytlager (0-40 m) kommer från Östersjön. Detta är logiskt eftersom allt vatten från hela Östersjöns mycket stora avrinningsområde, som omfattar Finland, delar av Ryssland, Baltikum, Polen, delar av Tyskland, Vitryssland, Danmark och Sverige, rinner ut i Kattegatt. Detta är många gånger större än de delar av sydvästra Sverige och Danmark som direkt avvattnas till Kattegatt.
– Detta betyder att man i första hand måste åtgärda de största tillflödena för att åstadkomma de mest genomgripande förbättringarna, förklarar Lars Håkanson.
Utifrån beräkningarna redovisas en ”optimal” åtgärdsstrategi för att minska övergödningen i Kattegatt. Förslaget skiljer sig från expertgruppens och innebär att resurserna bör fokuseras mot att främst reducera fosforflödena till Östersjöns mest övergödda områden, dvs finska viken, rigabukten, kustområdet utanför Kaliningrad och Oders och Wistulas mynningsområden, med totalt cirka 10 000 ton fosfor per år.
– Det är inte möjligt för närvarande att på ett vetenskapligt ansvarsfullt sätt förutsäga hur Östersjön skulle svara på kvävereduktioner. Men om man antar att en stor del av fosforreduktionerna skulle kunna genomföras så att de även medför kvävereduktioner kan man få en rimlig bild.
Den totala kostnaden för att minska 15 000 ton fosfor och 133 000 ton kväve per år i enlighet “Baltic Sea Action Plan”, som alla Östersjöstater skrev under i november 2007, har angetts till 3300 miljoner euro per år. Det är 2 900 miljoner euro per år dyrare än den strategi som presenteras i den nya studien.
– Pengarna skulle göra mer nytta för att minska övergödningen i Östersjön inklusive Kattegatt om pengarna främst kanaliserades till kostnadseffektiva fosforreduktioner i Polen och de Baltiska staterna, säger Lars Håkanson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Håkanson, tel: 018-471 38 97, 0270-31 210, lars.hakanson@geo.uu.se
Den benförankrade hörapparat som används idag fästs med en titanskruv som penetrerar huden. Nackdelen är dels att det kan bli komplikationer i form av hudinfektioner och dels att skruven kan lossna. Den nya apparaten, som alltså inte kräver permanent hudgenomföring, placeras närmare hörselsnäckan och ger därmed högre vibrationsnivå på hörselsnäckan vilket ökar känsligheten. Innan allmänt bruk behövs kliniska mätningar.
– Fördelen med den nya implanterbara hörapparaten är att den inte penetrerar huden. Man gröper ur skallbenet och placerar vibratorn mot botten. Vibratorn omsluts av en silikonhinna och en fästanordning av titan klämmer fast den. Ovanpå huden sitter mikrofonen och signalen därifrån sänds induktivt genom huden till vibratorn vilken ger ifrån sig vibrationer som uppfattas av bäraren som ljud. En processor gör om luftvibrationerna till elektriska signaler, som i sin tur ger vibrationer som uppfattas av bäraren som ljud, berättar nyblivna doktorn Sabine Reinfeldt.
Rött visar benledning från egna rösten samt implanterad vibrator. Blått visar luftledning från den egna rösten.
Ljud uppfattas normalt genom luftledning, vilket innebär att ljudvågorna i luften går in genom hörselgången. Men ljud kan också uppfattas genom benledning. Då går vibrationerna istället genom skallbenet direkt till hörselsnäckan och omvandlas, liksom det luftledda ljudet, till nervsignaler.
Sabine Reinfeldt har undersökt möjligheterna för ett benlett tvåvägs kommunikationssystem.
Hon har då studerat hur den egna rösten uppfattas vid benledning respektive luftledning genom att låta testpersoner åtskilliga gånger uttala olika fonem som aaaa, eeee och mmmm. För att kunna mäta benledningsdelen av den egna rösten har hon använt en egentillverkad stor kåpa som placeras över örat:
– Det som är bra med den stora kåpan är att den både dämpar ljudet utifrån och att den ger minimal ocklusionseffekt (liknande den effekt man får när man håller för öronen och lyssnar på sin egen röst). Man kan mäta ocklusionseffekten genom att t ex sätta en vibrator på pannan eller mastroidbenet bakom örat och jämföra öppen hörselgång med ockluderad, t ex med propp eller kåpa. Ju längre in en propp placeras desto lägre ocklusionseffekt och ju större kåpa desto lägre ocklusionseffekt.
Ett viktigt resultat av mätningarna är att den egna rösten uppfattas genom benledning och luftledning grovt sett med ungefär samma styrka. Förhållandet mellan dem skiljer sig dock lite beroende på frekvens och vilket ljud som uttalas. Det visade sig att benledningen dominerar över luftledningen för frekvenser mellan 1 och 2 kHz för de flesta fonem.
-Benledningskomponenten av den egna rösten mäter jag som ljudtrycket nära trumhinnan i hörselgången när testpersonen bär den stora kåpan. Detta görs med en probmikrofon som har en mjuk silikonslang som sticks in i hörselgången. Luftledningskomponenten av den egna rösten mäts som ljudtrycket vid hörselgångsmynningen för öppen hörselgång. För att kunna jämföra ljudtrycken från de båda mätpunkterna används överföringen däremellan från högtalarstimulering.
En benledningsmikrofon (BC microphone) plockar upp vibrationerna från den egna rösten och signalen skickas trådlöst till den andra personen som hör genom en vibrator (BC transducer).
Resultaten från forskningen kan underlätta vid hörapparatanpassning. Även normalhörande personer kan få stor nytta av benledning. I en extremt högljudd och bullrig miljö vill man inte ha kommunikationssystemet i hörselgången, för där vill man ha hörselskydden. Största fördelen får man vid väldigt hög ljudnivå. Dels slipper man ha högt högtalare från kommunikationssystemet i hörselgången, dels kan man med en benledningsmikrofon minska bruset från omgivningen.
Omgivande ljud uppfattas 40-60 dB lägre genom benledning jämfört med luftledning. Detta är ett mått på hur mycket vanliga hörselskydd, såsom öronproppar och hörselkåpor, maximalt kan dämpa ljud. Det visar också hur mycket mindre brus från omgivningen som en benledningsmikrofon (som plockar upp skallbensvibrationerna från egna rösten) skulle spela in i en extremt bullrig miljö jämfört med en vanlig luftledningsmikrofon, som plockar upp allt ljud, inklusive det från omgivningen.
Vid mätningarna av den nya implanterbara benledningshörapparaten medverkade läkare från avdelningen för öron- näs- och halssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Forskningsprojektet har fått medel från Vetenskapsrådet, Hörselforskningsfonden, Stingerfonden, och Chalmerska forskningsfonden.
Avhandlingen ”Bone Conduction Hearing in Human Communication – Sensitivity, Transmission, and Applications” försvarades vid en offentlig disputation fredagen den 5 juni.
Kontaktinformation
För mer information:
Sabine Reinfeldt, Institutionen för Signaler och System, Medicinska Signaler och System
031-772 80 63, 0708-14 16 49
sabine.reinfeldt@chalmers.se
Handledare:
Bo Håkansson, Chalmers
031-772 18 07
Stefan Stenfelt, Linköpings Universitet
013-22 28 56
