Forskargruppen har analyserat ett stort antal brösttumörer, både från personer som avlidit av sjukdomen och från patienter som fortfarande levde tio år efter det att de fått diagnosen. I de olika överlevnadsgrupperna skiljde sig uttrycket av 51 olika gener. Skillnaderna skulle kunna användas för att dela in patienterna i två prognosgrupper: en med god prognos och en med sämre prognos.
– Idag överbehandlas många bröstcancerpatienter samtidigt som vissa underbehandlas. Om man kan skilja ut de som har en sämre diagnos skulle man kunna satsa mer behandlingsresurser på dem, samtidigt som de som har en bättre prognos slipper onödig behandling, säger doktoranden Elin Karlsson.
Genom att jämföra produktmängden av dessa 51 gener med data från en tidigare studie kunde forskarlaget konstatera att generna har förmågan att förutse överlevnaden även för detta material.
Forskargruppen har även undersökt proteinet BTG2, som visade sig vara involverad på flera nivåer i de undersökta tumörerna. Proteinet fanns oftare i prover från patienter som överlevt i minst fem år efter diagnosen, jämfört med patienter som avlidit innan dess. Sedan tidigare är det känt att proteinet har förmågan att hämma tumörens tillväxt, men det är första gången det använts som prognostisk markör.
– Vi anser att det är en lovande markör som sannolikt kan användas för att visa vilka patienter med bröstcancer som behöver följas extra noga. Men det kommer att krävas ytterligare forskning som bekräftar våra resultat innan man kan börja analysera proteinet i prover från patienter, säger Elin Karlsson.
Fakta bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och endast lungcancer har högre dödlighet. Varje år drabbas cirka 7000 personer i Sverige, varav ett fåtal män. Oftast opereras hela eller delar av bröstet bort, och den kirurgiska behandlingen kompletteras med strålbehandling, hormonell behandling och cytostatika. I Sverige lyckas allt fler patienter med bröstcancer besegra sjukdomen och idag överlever nästan tre fjärdedelar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för onkologi
Avhandlingens titel: Novel biomarkers predicting long-term survival in breast cancer
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 juni, klockan 13.00, hörsal Ivan Ivarsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Elin Karlsson, molekylärbiolog, telefon 031-342 78 55, 070-983 73 70, e-post elin.karlsson@gu.se
Handledare:
Docent Khalil Helou, telefon 031-342 84 43, e-post khalil.helou@oncology.gu.se
Petter Tinghög vid Linköpings universitet har nyligen doktorerat med en avhandling som handlar om sambanden mellan migration, stress och psykisk ohälsa. Den bygger på elva djupintervjuer med kvinnor från Irak och Iran och två enkätundersökningar.
I den ena enkäten hade invandrarna sämre psykisk hälsa än de infödda svenskarna, men skillnaderna försvann i stort sett när man tagit hänsyn till levnadsvillkor som inkomst, utbildning och ställning på arbetsmarknaden. Drygt 10.000 svenska medborgare, varav 1.100 utrikes födda, svarade på enkäten.
– Att invandrare har sämre psykisk hälsa än infödda svenskar är väl belagt i tidigare forskning, men min avhandling visar att det framförallt kan kopplas till socioekonomiska och inte kulturella faktorer. Invandrare och infödda svenskar tycks dessutom uttrycka psykisk ohälsa ett mycket likartat sätt, förklarar Petter Tinghög.
Den andra enkäten undersöker sambanden mellan psykisk ohälsa och omständigheter som endera är specifika för dem som flyttat till ett nytt land eller som alla människor kan drabbas av. Psykisk ohälsa omfattade här allt från lätta besvär till svår ångest och depression. I undersökningen ingick 720 finländare, irakier och iranier som bott i Sverige i minst tre år.
– Det fanns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och svåra erfarenheter som alla kan drabbas av, som skilsmässa, änkedom, svagt socialt nätverk och otrygg ekonomi. Men det visade sig också att invandrarnas förmåga att förstå det svenska samhället och göra sig förstådda hade betydelse för deras psykiska hälsa.
– Däremot verkar den inte direkt påverkas av upplevelser av etnisk diskriminering eller i vilken utsträckning invandrarna behållit sin egen kultur efter flytten till Sverige.
För kvinnorna från Irak och Iran som Petter Tinghög intervjuat var motsättningar i familjen och mellan generationerna mest konfliktfyllda. De förvärrades av föreställningar som de hade med sig från Iran och Irak, men som komplicerade tillvaron i Sverige.
– Det kunde till exempel göra det svårt att ta sig ur ett äktenskap som inte fungerade och att hantera ungdomar i familjen som tagit till sig mer av det svenska sättet att leva.
Avhandlingen lades fram den 29 maj 2009.
Kontaktinformation
Kontakt:
Petter Tinghög, 013-28 29 97, 073-65 99 530, petter.tinghog@liu.se.
Det finns få undersökningar om hur demokrati visar sig i förskolan. Och de som finns tar sällan utgångspunkt i barnens eget perspektiv.
I den nu aktuella studien har Rauni Karlsson undersökt vad förskolebarnen tar ansvar för och hur de gör det, vad de visar omsorg om och hur, och slutligen vad de visar respekt för och hur de gör det.
Det är barnens lek och samspel i vardagen som fokuseras i studien.
– Lek är inte på skoj. Lek är en allvarlig dimension av barns barndom, säger Rauni Karlsson som understryker att leken ger värdefull information om hur barnen tolkar, omtolkar, anpassar sig och visar motstånd mot olika företeelser i den omgivande kulturen.
Hennes analys visar att barnen tar ansvar för regler, för innehållet i leken och de egna handlingarna och allas delaktighet. Dessutom visar barnen i studien omsorg, både om andras välbefinnande och om allas tillhörighet i gruppen men även om andras delaktighet i leken. Barnen visar även respekt för gällande regler, för lärares position och för andras intressen.
Det som dessutom faller ut i studien är att det i leken mycket tydligt visas för förskolebarnen vad det innebär att vara flicka och att vara pojke.
– I den gemensamma leken utgör könstillhörighet ett viktigt redskap när leken organiseras och när leken utvecklas, säger Rauni Karlsson.
Förskolans läroplan anger att jämställdhet mellan könen är värden som förskolan ska hålla levande. Men både Rauni Karlssons studie liksom tidigare forskning visar att stereotypa skillnader mellan könen har en stark förankring i förskolans verksamhet.
– Tidigt och omedelbart grupperar sig barnen av sig själva i grupper om flickor och pojkar. Det är något som förstärks av språket som ligger som en kuliss i verksamheten som ju talar om pojkar och flickor. Det ställer förväntningar på barnen som begränsar deras möjligheter och det handlingsutrymme de får eftersom det styr hur de ska agera. Även vid gemensam lek mellan pojkar och flickor finns tydliga aspekter av könsåtskillnad, säger Rauni Karlsson.
Kontaktinformation
Rauni Karlsson lägger fram sin avhandling ”Demokratiska värden i förskolebarns vardag” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 5 juni, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
Kontakt: Rauni Karlsson 033-4354474, 0702-522774, rauni.karlsson@hb.se
Tanken är att en robot inte ska ge upp om den får en uppgift som den inte kan lösa själv, utan i stället lista ut hur den kan ta hjälp av andra robotar. Till stor del handlar det om att den själv ska kunna söka den information som den behöver för att lösa uppgiften. Om den till exempel behöver hjälp med att avgöra var exakt den befinner sig i förhållande till andra föremål i omgivningen, kan den fråga om någon annan robot kan hjälpa den att ta reda på det.
– Ta ett exempel från oss människor: att du ska parkera din bil i en trång parkeringsficka. Då kan det vara svårt att veta exakt var bilen befinner sig i förhållande till andra bilar. Men du kan be någon annan att ställa sig bredvid bilen och ge dig den information du behöver för att veta hur du ska manövrera bilen utan att krocka.
När Robert Lundhs robot får en uppgift räknar den själv ut hur den ska lösas. Först tar den reda på vilka andra robotar som finns i närheten och vilken hjälp den kan få av dem.
Robotar kan bestå av en mängd olika komponenter eller funktionaliteter, som till exempel kameror, avståndsmätare, robotarmar och datorer, och genom att låna ut dessa kan de hjälpa varandra. Dessutom kan roboten hämta information från andra apparater och maskiner i omgivningen.
Sedan planerar roboten steg för steg hur den ska lösa uppgiften, vilka funktionaliteter som behövs och hur dessa ska vara sammankopplade. Om något skulle krångla löser den det själv genom att hitta en ny plan som inte använder den komponent som inte fungerar.
– Just möjligheten att använda olika komponenter och att koppla ihop dem på olika sätt gör att samma uppgift kan lösas på olika sätt, vilket bidrar till ett robustare system.
Eftersom robotar blir allt vanligare i vår vardag, anser Robert Lundh att det också blir allt viktigare att de kan bli medvetna om varandra och samarbeta.
– Tänk dig till exempel en fabrik med många robotar som tillverkar något. Om en robot går sönder måste man stänga tillverkningen och vi människor måste tänka ut hur vi ska kunna fortsätta tillverkningen med de robotar som fortfarande fungerar. Vore det inte bättre att robotarna kunde göra detta själva?
Robert Lundh är forskare i laboratoriet Mobila robotar inom forskargruppen Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) vid Örebro universitet. Han presenterar sina resultat i doktorsavhandlingen Robots that Help Each Other: Self-Configuration of Distributed Robot System.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Robert Lundh, 0706-36 36 78.
Under de senaste tio åren har IT blivit en självklarhet inom hemtjänsten, och att kunna hantera dator och mobiltelefon är idag en förutsättning för att klara arbetet. Med IT-baserade dokumentations- och planeringssystem och mobila IT-lösningar kan all information om vårdtagarna lättare samlas på ett ställe och resurserna utnyttjas mer effektivt.
Informatikforskaren Carljohan Orre har i sin avhandling studerat hur IT och andra teknikslag har införts och nu används inom hemtjänsten i bland annat Västmanland och Västerbotten. Han menar att förändringen både kan väcka konflikter och skapa oro, men också leda till en större trygghet och frihet på jobbet.
– En del i personalen är rädda för att förlora sitt arbete och för att tvingas använda ny teknik som de inte behärskar. Samtidigt känner många sig stolta och trygga i att alltid ha korrekt information med sig på fältet, och veta att kollegan bara är ett mobiltelefonsamtal bort om det kniper.
– Att veta hur man kan använda IT i olika situationer kan ge större möjligheter till inflytande och en friare arbetssituation. Mobiltelefoner kan t ex göra det lättare att hantera tvära kast i arbetsplaneringen.
Tanken med att införa den nya tekniken är att höja kvaliteten på vården och få mer tid till vård istället för administration. Carljohan Orre visar att hur mycket och på vilket sätt IT används påverkas av arbetsplatsens omgivande miljö. Det kan t ex handla om storleken på organisationen och om IT-frågor sköts mer eller mindre centralt, men också på distriktets geografi, om det rör sig om ett höghus- eller villaområde och om det gäller hemtjänstarbete som utförs i samlingslokal eller hemma hos vårdtagarna.
För att hinna med alla besök förutsätts att personalen kan samarbeta effektivt, och Carljohan Orre menar att de IT-system som finns på marknaden idag är dåligt anpassade för detta sätt att arbeta. Trots det finns flera olika exempel på arbetsgrupper som på ett lyckat sätt använder och kombinerar IT med annan teknik.
Gemensamt för de olika lösningarna är, enligt Carljohan Orre, att liten hänsyn tas till den förändring som faktiskt sker bland arbetsgrupperna. Han tror att ett fruktbart sätt att möta denna utmaning är att låta personal och arbetsgrupper vara med och utveckla nya arbetsformer.
– Arbetsgrupperna bör involveras mer i det aktiva i förändringsarbetet för att minska risken att oavsiktligt återinföra gamla arbetssätt som man tidigare valt att gå ifrån.
Torsdagen den 4 juni försvarar Carljohan Orre, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Using Technologies with Care- Notes on Technology Assimilation Processes in Home Care.
Svensk titel: Användning av IT med Omsorg- Noteringar om teknikinförlivningsprocesser i kommunalt hemtjänstarbete.
Disputationen äger rum kl. 14.00 i sal KB3B1, KBC-huset,
Fakultetsopponent är professor Andrew Monk, Department of Psychology, University of York.
Carljohan Orre är bördig från Helsingborg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carljohan Orre,
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
Telefon: 070-3565195
E-post: cjorre@informatik.umu.se
Frances Hultgrens avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap undersöker gymnasieelevers olika strategier för att hantera floden av information, råd och förväntningar som möter dem vid gymnasietidens slut.
– Men eftersom arbetsmarknaden framställs som föränderlig är uppgiften svår. Och för vissa kan information kännas hotfullt eller helt sakna betydelse, säger Frances Hultgren.
Bakgrunden till studien är den livliga debatten i svenska medier angående gymnasieelevers studie- och yrkesval.
I debatten framstår Sverige som ett dynamiskt samhälle som bland annat genom sin utbildningspolitik försöker möta de utmaningar som globaliseringsprocesser och snabb teknisk innovation innebär. Läroplanen för gymnasieskolan, till exempel, betonar att eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt.
Elevernas förmåga att tänka kritiskt, att analysera olika valmöjligheter och att inse konsekvenserna av olika alternativ blir därför viktig.
– Elever som siktar på specifika yrken söker information om vägar till det utvalda yrket och försöker att orientera sig om yrkets speciella kunskaper, färdigheter och sociala attribut. Men för många elever är studie- och yrkesrelaterad informationssökning ointressant.
De upplever att de behöver tid för att komma till insikt om sig själva och sina möjligheter genom att skaffa praktiska erfarenheter av världen utanför skolan. Förväntningarna från vuxenvärlden att planera sin framtid uppfattas som ett hinder för förverkligandet av den egna ungdomstiden.
Studien bygger på intervjuer med cirka 20 gymnasieelever från olika program under deras sista skolår. Ambitionen med studien är att resultaten ska öppna för reflektioner och diskussioner kring informationssökningens mening för unga människor. Syftet är även att den ska fungera som studieunderlag inom studie och -yrkesvägledning.
– Kanske kan man då utveckla långsiktiga pedagogiska metoder som hjälper eleverna att utveckla en informationskompetens inom området studie- och yrkesval, säger Frances Hultgren.
Avhandlingens titel: Approaching the Future: a study of Swedish school leavers’ information related activities.
Fakultetsopponentens namn: Assoc. Professor Pamela McKenzie, The University of Western Ontario, Kanada.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 5:e juni 2009, kl. 13.00, Sal M404, Högskolan i Borås.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Frances Hultgren, tel: 033-4354354 (arb.), e-post: frances.hultgren@hb.se
I avhandlingen presenteras den största studien hittills av faktorer i det metabola syndromet och risk för tjock-/ändtarmscancer. Det är en studie av mer än en halv miljon män och kvinnor i Sverige, Norge och Österrike.
Män med övervikt, högt blodtryck eller med höga nivåer av blodfetter har en klart ökad risk, och bland kvinnor är övervikt den starkaste riskfaktorn. Blodsocker och kolesterol är inte signifikant kopplade till risk för denna cancerform.
Högt blodsocker är en riskfaktor för alla typer av cancer. Sambandet är starkast vad gäller cancer i bukspottskörtel, lever, gallblåsa och urinblåsa. Sambandet mellan blodsocker och total cancerrisk är tydligare bland kvinnor än bland män, men sambandet är tydligt även bland män när prostatacancer inte räknas in.
Studierna visar att det metabola syndromet, dvs en kombination av övervikt, högt blodsocker, högt blodtryck och höga blodfetter, ökar risken för många cancerformer.
I västländer är cancer den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-/kärlsjukdomar. I Sverige är prostatacancer den vanligaste cancerformen bland män, bröstcancer är vanligast bland kvinnor och tjock- och ändtarmscancer utgör tillsammans den tredje vanligaste cancerformen.
Fredagen den 5 juni försvarar Tanja Stocks, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, urologi och andrologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Metabolic factors and cancer risk prospective studies on prostate cancer, colorectal cancer, and cancer overall.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal B, 9tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Jaap Seidell, Amsterdam fria universitet, Nederländerna. Avhandlingen försvaras på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22567
Kontaktinformation
Tanja Stocks är uppvuxen i Gällivare, Norrbotten, och har studerat till idrottspedagog och dietist vid Umeå universitet. Hon arbetar vid enheten för urologi och andrologi och kan nås på telefon 090-785 29 84 eller e-post tanja.stocks@urologi.umu.se.
En porträttbild återfinns på
http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/11/11162_tanja_stocks.jpg
En forskargrupp från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Uppsala universitet och Karolinska institutet har identifierat den specifika mutation som orsakar SAN. Studien publiceras idag i nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics, http://www.plosgenetics.org/home.action
Sjukdomen angriper hundens nervsystem och debuterar i valpåldern. Drabbade hundar får ett onormalt rörelsemönster, de blir vingliga och ostadiga.
– Arvsgången har visat sig vara maternell, det vill säga att endast tikar har fört sjukdomsanlaget vidare till sina avkommor. En sådan arvsgång för en sjukdom har bara konstaterats en gång tidigare hos hund, säger doktorand Izabella Baranowska vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, som utfört de molekylärgenetiska studierna av SAN.
En liten andel av alla arvsanlag ligger inte i cellkärnan, utan i mitokondrierna, och dessa arvsanlag har en maternell nedärvning. Mitokondrierna framställs ofta som cellens ”kraftstation”, där energirikt adenosintrifosfat (ATP) produceras för att sedan användas som bränsle i cellernas livsprocesser.
NERVCELLER DÖR
Brist på ATP leder till en negativ påverkan på företrädesvis celler med hög energikonsumtion, som till exempel nervceller. Forskargruppen har nu kunnat visa att den mutation som orsakar SAN leder till en försämrad funktion hos mitokondrierna. En konsekvens av detta blir att nervceller dör bort i långsam takt och orsakar neurologiska symptom. Likartade sjukdomar (s.k. mitokondriella sjukdomar) förekommer även hos människor.
Mutationen som orsakar SAN går att spåra cirka 10 generationer bakåt i tiden till en tik som levde på 1970-talet i Sverige. Cirka 5 procent av den svenska golden retriever-populationen beräknas vara bärare av anlaget. Identifieringen av mutationen gör det nu möjligt att utveckla en DNA test som kan användas för att identifiera alla anlagsbärare och se till att det inte förs vidare till kommande generationer.
– Detta är ett väldigt bra exempel på hur ett väl fungerande samarbete mellan veterinärer och genetiker kan resultera i en mycket snabb identifiering av en mutation och utvecklingen av en DNA-test, som gör det möjligt att minska lidande och sjukdomar bland hundar, säger Karin Hultin Jäderlund, veterinär och neurolog verksam vid SLU i Uppsala och Norges Veterinærhøgskole i Oslo, som gjort den kliniska analysen av hundar med SAN.
Kontaktinformation
Mer information: Izabella Baranowska , institutionen för husdjursgenetik vid SLU
Tel. 018-471 4551
izabella.baranowska@hgen.slu.se
– Äldre människor har en pragmatisk inställning till teknik. De vet vad den kan användas till men är inte beredda att övergå till teknikbaserade lösningar om det fungerar bra utan dem, konstaterar Åsa Larsson.
Hon är arbetsterapeut och har nyligen doktorerat vid Linköpings universitet med en avhandling om de allra äldstas dagliga liv och användning av vardagsteknik.
Avhandlingen bygger på intervjuer med arton personer mellan 85 och 93 år som bor i egen bostad och klarar sig med liten eller ingen hjälp från samhället. Det är en grupp som sällan ingår i undersökningar om levnadsvillkor och som det finns begränsad forskning om.
Av intervjuerna framgår att göromålen en vanlig dag är ungefär desamma som tidigare i livet, men minskad energi och funktionsnedsättningar gör att de tar längre tid att utföra. Trots det finns en stark vilja att klara sig själv.
De intervjuade upplever att samhället ser äldre som värdelösa och oanvändbara, men tycker själva att de har mycket att erbjuda.
– Bilden av de allra äldsta som hjälpbehövande behöver revideras eftersom många av dem lever självständiga liv. De allra äldsta måste också införlivas i data som ligger till grund för politiska beslut som rör de äldre, säger Åsa Larsson.
I avhandlingsarbetet har Åsa Larsson också undersökt vilken vardagsteknik som äldre från 65 år och äldre kommit i kontakt med under uppväxten, som gifta och som pensionärer år 2005.
Det visade sig att de som var äldre än 85 år 2005 hade mindre tillgång till nyare teknik än de yngre pensionärerna. Det gällde framförallt informationsteknik som datorer, mobiler och trådlösa nätverk. Det gör att äldre personer kan missgynnas när tekniken leder till nya sätt att nå information.
– Bara några enstaka av de allra äldsta hade datorer, som var barnbarnens avlagda datorer. Mikro, som de vanligen fått av sina barn, använde många medan videon som de skaffat själva stod oanvänd.
– Det viktiga är att ny teknik kan införlivas i de dagliga vanorna, men det är tydligt att åldern i sig blir ett argument för de allra äldsta för att inte skaffa ny teknik, säger Åsa Larsson
Avhandlingen lades fram den 29 april 2009.
Kontaktinformation
Kontakt: Åsa Larsson, 011-363392, asa.larsson@liu.se
Valbenen påträffades i mitten av april söder om Skee i Strömstad kommun, i samband med grävarbeten vid utbyggnaden av E6. Det näst intill intakta valskelettet, mellan 15 och 20 meter långt, har nu studerats av forskare vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, som kan konstatera att valen är en rätval.
Det finns idag fyra arter av rätval. Men det som gör fyndet extra intressant är att påträffade valbenen i storlek och utformning påminner om en femte art: den mystiska ”swedenborgsvalen”, första gången beskriven av vetenskapsmannen Emmanuel Swedenborg på 1700-talet.
–Det finns tidigare benfynd i Västsverige från det man tror är swedenborgs rätval. Men eftersom det är komplicerat att artbestämma valben som påträffas i jord är det inte utrett om valen verkligen funnits, det kan lika gärna vara en myt, säger zoologen Thomas Dahlgren.
För att artbestämma valfyndet har Thomas Dahlgren och hans kollega Leif Jonsson tagit DNA-prover som ska analyseras i samarbete med forskare på the Natural History Museum i London.
Valbenen är intressanta ur fler aspekter. Runt benbitarna, som låg väl samlade i en leravsättning, påträffades rester av marina organismer som även de tillhör numera utrotade arter.
– Jakten på de stora valarterna, som ledde till att den atlantiska gråvalen och kanske swedenborgsvalen utrotades, kan också ha orsakat utrotningen av ett stort antal arter som är beroende av valkadaver för att överleva, säger Thomas Dahlgren.
Valbenen tros vara omkring 10 000 år gamla och påträffades 75 meter över havsytan, men på en plats som vid den tiden låg långt ut i kustbandet. Att benen kunnat bevaras så länge tros bero på att packats in i fin, syrefri lera.
Det största valbenet, cirka 2,5 meter långt, är en del av ett käkben. Till de mindre benen hör bland annat en ryggkota. Diskussioner pågårom benen kan tas om hand och eventuellt visas upp för allmänheten.
Kontaktinformation
Kontakt:
Thomas Dahlgren, forskarassistent, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0703-662042
Fakta swedenborgsval (Balaena swedenbo´rgii)
Valarten anses ha förekommit i Nordsjön från inlandsisens avsmältning och fram till för cirka 8 000 år sedan, och därefter dött ut. Ett tiotal benfynd av arten finns från Västsverige. Det har dock spekulerats i att benfynden förväxlats med andra arters, och att swedenborgsvalen aldrig existerat. Källa: Nationalencyklopedin
På grund av biverkningar ges hormonbehandling bara när tumören blivit för stor för att behandlas på annat sätt eller när tumören spridit sig och bildat metastaser. Hormonpreparatet gör att den naturliga produktionen av manligt könshormon minskar och tumören slutar växa. Även smärtan brukar avta.
– Våra resultat tyder på att tumörerna förändras efter hormonbehandling så att de i ett senare skede kan fortsätta växa och sprida sig i kroppen. Hormonbehandlingen borde därför kanske kompletteras så att man kompenserar för dessa förändringar, säger apotekaren Karin Jennbacken som skrivit avhandlingen.
Resultaten visar att patienter som fått hormonbehandling hade högre nivåer av de proteiner som gör att cancercellerna kan röra sig i kroppen och fästa till nya organ. Bland annat fanns ett protein som kallas N-cadherin i högre nivåer hos patienter som hade genomgått hormonbehandling.
– Idag finns det inga bra behandlingsalternativ när tumören kommer tillbaka efter hormonbehandling, och därför är det viktigt att studera hur dessa tumörer styrs och hur de beter sig. De egenskaper som vi nu identifierat kan kanske bli måltavlor för nya läkemedel mot metastaserande prostatacancer, säger Karin Jennbacken.
Fakta Prostatacancer
Varje år upptäcks cirka 9000 fall av prostatacancer i Sverige, vilket gör sjukdomen till den vanligaste av alla cancerformer. Många av tumörerna växer mycket långsamt och ger inga symtom, men prostatacancer kan också ha ett mer aggressivt förlopp och ge metastaser i bland annat lymfkörtlar och skelett. Om cancern upptäcks tidigt opereras ofta hela körteln bort. Andra möjliga behandlingar är strålbehandling och hormonbehandling.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi
Avhandlingens titel: Invasive and metastatic properties of advanced prostate cancer
Avhandlingen försvaras fredagen den 5 juni, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Karin Jennbacken, leg apotekare, telefon 031-342 29 28, 073-947 19 47, e-post karin.jennbacken@urology.gu.se
Handledare:
Professor Jan-Erik Damber, telefon 031-342 39 77, e-post jan-erik.damber@urology.gu.se
Medicine doktor Karin Welén, telefon 031-342 15 28, e-post karin.welen@urology.gu.se
I juni 1743 tågade nära 5 000 bönder från Falun till Stockholm. Syftet med dalböndernas marsch var att uttala sitt missnöje med det pågående kriget mot Ryssland. Men också att påverka valet av en ny regent efter det barnlösa kungaparet, Fredrik I och Ulrika Eleonora. En kravlista fastställdes, förhandlingsgrupper tillsattes och argumenten slipades. Det sista man ville ha var våldsamheter.
Men när allmogen kom till Norrtull gick allt fel. Kronprinsvalet var redan avgjort. Förhandlingarna avbröts och direkta stridigheter mellan bönderna och den reguljära armén utbröt på Gustav Adolfs torg. Dalupproret utvecklade sig till en av de enskilt blodigaste händelserna i Stockholms historia. Den totala dödssiffran är okänd, tidigare forskare har nämnt siffror från c:a femtio till över hundra döda – samtliga på den civila sidan.
Ändå bör 1700-talet, i historiens ljus, ses som ett icke-våldsamt århundrade menar Mats Berglund.
– Den kontrollerande makten var stark över stadens invånare. De stora upploppen var sällsynta, och framför allt löstes konflikterna påtagligt ofta via regelrätta förhandlingar. Framgångsrika samtal mellan en grupp utvalda representanter från folkets sida och ofta högt uppsatta myndighetspersoner kunde ske mitt bland pågående tumult ute på gatan, berättar Mats Berglund.
Men våldet ökade med tiden. Under 1800-talet resulterade upploppen vid flera tillfällen i dödsskjutningar. En vändpunkt har i studien kunnat skönjas i samband med den brutala lynchningen av Axel von Fersen under en begravningsprocession för landets kronprins i juni 1810. Myndigheterna hade förberett sig för att hålla lugnet på gatorna, och när von Fersen slets ur sin vagn försökte man – efter gammalt beprövat mönster – tala med folkmassorna. Men denna gång fungerade inte förhandlingarna. Fersen dödades, och kraftiga kravaller utbröt där militär tvingades skjuta ihjäl flera civila.
– Efter den händelsen repade sig aldrig förhandlingslinjen igen. Vid såväl de så kallade Crusenstolpekravallerna under sommaren 1838 och Marsoroligheterna 1848 utvecklades upploppen stundom till rena blodbad. Militärer från Svea livgarde red rakt in bland folkmassorna med dragna sablar. Och skottlossning utbröt i stadens centrala delar, berättar Mats Berglund.
Avhandlingen visar upp en ny bild av Stockholms historia.
– Det långa tidsperspektivet visar en utveckling från ett kontrollsamhälle där adeln med sina privilegier hade stor makt, mot ett samhälle där folket genom bland annat våldsamma demonstrationer och upplopp visar sitt stöd för de nya liberala idéerna om tryckfrihet och åsiktsfrihet. Händelserna i upploppen och i de efterföljande rättegångarna visar en tydlig utveckling mot ökat öppenhet, folkligt inflytande och den stundande demokratiseringen av det svenska samhället, säger Mats Berglund.
Avhandlingens titel: Massans röst. Upplopp och gatubråk i Stockholm 1719–1848.
Boken distribueras av Stads- och kommunhistoriska institutet (www.urbanhistory.su.se).
Kontaktinformation
Ytterligare information
Mats Berglund, tfn 070-6969006, e-post mats.berglund@historia.su.se
För bild eller recensionsexemplar kontakta: press@su.se eller tfn 08-16 40 90
Resultaten, som publiceras idag i tidskriften Nature Medicine, öppnar ett nytt fält för att utveckla behandlingar.
Nybildning av blodkärl sker vid normala fysiologiska processer, t ex när sår läker, barn växer, eller livmoderslemhinnan byggs upp för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Det är också en avgörande mekanism vid exempelvis tumörsjukdomar, reumatism och vissa ögonsjukdomar.
Hur nybildning och inväxt av blodkärl sker har varit ofullständigt känt. Man har antagit att mekanismerna är desamma som vid embryonal utveckling, vilket sannolikt är en stark förenkling. Anläggningen av kärlsystemet i fostret sker på ett välorganiserat och reproducerbart sätt som gör att vi alla har blodkärlssystem som ser likartade ut. Däremot sker kärlnybildning vid t ex sårläkning och tumörväxt i en kaotisk miljö där det är svårt att se att det skulle finnas väldefinierade gradienter av tillväxtfaktorer och man har inte heller kunnat påvisa några sådana.
– Till skillnad mot dessa tidigare modeller visar våra resultat att vid sårläkning sker inväxt av nya blodkärl via mekaniska krafter som drar in redan befintliga blodkärl i såret när det läker, säger Pär Gerwins, som lett studien och är läkare och interventionsradiolog på Akademiska sjukhuset samt forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.
Det är sedan länge känt att specialiserade bindvävsceller, s.k. myofibroblaster, vandrar in i och drar ihop såret. I den nu publicerade studien visar man att denna sårkontraktion styr inväxt av nya blodkärl. Eftersom det, åtminstone till en början, handlar om expansion av redan befintliga blodkärl som har kontinuerlig blodcirkulation får man snabbt inväxt av fullt funktionsdugliga kärl, vilket är vad man ser vid sårläkning.
Studien förklarar inte bara en grundläggande biologisk mekanism utan ger även uppslag för nya terapeutiska mål vid behandling av olika sjukdomstillstånd. Eftersom myofibroblaster återfinns i relativt stor mängd i bl.a. tumörer är en möjlig strategi att försöka blockera dessa bindvävscellers kontraherande förmåga. Den nya modellen kan också till del förklara varför behandling av tumörsjukdomar med blodkärlshämmande substanser inte blivit den succé man hoppats på.
Modellen kan också förklara mekanismen bakom den positiva effekten av ”vaccuum assisted wound closure” (VAC). Detta är en behandlingsmetod för svårläkta sår där man lägger på ett lufttätt förband och sedan skapar ett undertryck i såret med hjälp av en sug vilket ger ett kontinuerligt mekaniskt drag i underliggande vävnad. Den blodkärlsrika sårläkningsvävnaden bildas då mycket snabbare vilket påskyndar sårläkningen betydligt. Förhoppningen är att man nu även skall kunna förstå varför en del sår inte läker samt att utveckla nya typer av sårbehandlingar.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta: Pär Gerwins, tel: 018-471 43 66, 073-984 82 07, e-post: Par.Gerwins@imbim.uu.se
I Hur mycket mångfald tål demokratin? undersöker statsvetaren Andreas Johansson Heinö relationen mellan demokrati och kulturell mångfald. Historiskt har alla demokratier vuxit fram inom ramen för nationalstaten. Nationell homogenitet har därför ansetts vara en nödvändig förutsättning för demokrati. Idag återkommer dessa idéer, men inom ramen för en liberal kritik av mångkulturalismen.
– Det finns nu en utbredd föreställning om att mångfald och tolerans måste villkoras, för demokratins skull. Mångfald anses fortfarande vara viktigt, men inte till priset av att värden som universalism, jämställdhet och sekularism begränsas, säger Johansson Heinö.
Avhandlingen är en idékritisk analys av forskning och debatt om det mångkulturella samhället. Studien visar att det framförallt är tre demokratiproblem som förvärras i ett mångkulturellt samhälle: det blir svårare att dra en gräns mellan dem som inkluderas och exkluderas, det blir svårare att skapa en gemensam demokratisk värdegrund och det blir svårare att legitimera ett demokratiskt styrelseskick baserat på universella principer.
– Nationalismen har historiskt varit framgångsrik inte minst genom att den lyckades knyta demokratin till nationen. Mångkulturalismens svaghet är att den aldrig lyckats erbjuda något sammanhängande svar på dessa utmaningar. Liberalismen underskattar å sin sida behovet av en kollektiv identitet i samhället, säger Johansson Heinö.
Få demokratier har förändrats lika dramatiskt som Sverige. Från att ha varit ett av världens kulturellt och socioekonomiskt mest homogena samhällen anammade Sverige på 1970-talet en, jämfört med andra länder, mycket mångkulturell politik. Idag är de flesta överens om att integrationspolitiken har misslyckats. Bör vi därför överge mångkulturalismen?
– Nej. Problemet i Sverige har egentligen inte varit mångkulturalismen utan anti-nationalismen. Den mångkulturella politik som Sverige har fört har i det stora hela varit riktig. Men den har kombinerats med ett överdrivet avståndstagande från allt som haft med nationalism och assimilering att göra. Men alla stater måste bygga på någon form av gemensam identifikation, säger Johansson Heinö.
Därför behövs en ständigt pågående debatt om vad vi ska bygga denna gemenskap på: är det språket, kulturen, historien eller specifika värden?
Avhandlingens titel: Hur mycket mångfald tål demokratin? Demokratiska dilemman i ett mångkulturellt Sverige.
Fakultetsopponentens namn: Prof. em. Kjell Goldmann, Stockholms universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 5 juni 2009, kl. 13.15, Hörsal Dragonen, Sprängkullsgatan 19, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Andreas Johansson Heinö, tel 0735-967208, 031-7864146
e-post: andreas.johansson.heino@pol.gu.se
För att beställa avhandlingen, kontakta carin.gath@gleerups.se. Se även www.gleerups.se/se/hogskola
Informatikämnet vid Örebro universitet undersöker arbetet rörande utvecklingen av olika informationssystem. Att skapa system som är kapabla att tillgodose kundens krav kräver effektiv design för att kunderna verkligen ska få det system de beställt.
Syftet med Kai Wistrands forskning, är en back-to-basic inställning till hur man kan betrakta systemutvecklingsmetoder. Avhandlingen föreslår att metoder bör betraktas som bestående av ett antal delar som var och en för sig förklarar sin rationalitet men som även tillsammans kan förklara en sammanhängande kedja av rationalitet genom en hel systemutvecklingsprocess. Om man har en gemensam metodkomponentsyn blir det lättare för forskare och praktiker att utbyta information och idéer. I förlängningen är det en hjälp för att göra det enklare att skapa bättre informationssystem.
Forskningen kring systemutvecklingsmetoder är delad i två olika falanger. Det mer traditionella Information Systems Development, ISD, fokuserar på problem och teoretiska eller filosofiska aspekter. Den andra falangen, Method Engineering (ME), som Kai Wistrand har sin bakgrund inom, är mer praktiskt orienterad och är inriktad på att lösa problem. Skillnaderna har gjort att de två falangerna ofta har beskyllt varandra för att missa aspekter som betonas inom det egna forskningsområdet. Kai Wistrand vill skapa en gemensam grund genom sin analys av de båda fältens svagheter och styrkor.
– Man kan säga att ISD syftar till att göra rätt saker men ME syftar till att göra saker på rätt sätt. Om man blir medveten om de här problemen kan man göra rätt saker på rätt sätt, säger Kai Wistrand.
Kai Wistrands centrala koncept, metodrationalitet, har testats i tre fallstudier som involverar IT, kommunikation och undervisning. Med undervisningsgruppen till exempel kunde man tydligt se att de studenter, som fick metoden presenterad i form av ett antal metodkomponenter som var och en speglade en egen metodrationalitet, klarade sig bättre än de som fick metoden presenterad stegvis, likt ett recept i en kokbok. Det förstnämnda skapar en djupare förståelse för processen att utveckla informationssystem.
Metoderna har avlöst varandra under åren. RUP, var på modet för några år sedan och nu talar man om Agilemetoder. Först kom XP och idag är det SCRUM som är på tapeten. Problemet är att branschen fortfarande tror att det går att hitta den ”perfekta” metoden.
– Systemutvecklingsbranschen bör förbättra och använda den professionalitet man besitter för att genomskåda alla nya metoder som kommer. Man bör värdera alla nya idéer och fråga sig vilken form av förändring de innebär, säger Kai Wistrand.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kai Wistrand: 070 611 9393
Email: kai.wistrand@oru.se
Mediernas berättelser om övervakning för fram behov av mer övervakning men uttrycker också motstånd mot sådan kontroll. Medie- och kommunikationsvetaren Eric Carlsson har i sin avhandling undersökt de betydelser övervakning tillskrivs i den svenska dagspressens nyhetsrapportering.
– Berättelserna om övervakning kan ses som ett uttryck för en kontroll- och säkerhetskultur som verkar och sprids bland annat genom nyhetsmedierna, säger Eric Carlsson.
Genom sina analyser av pressmaterial visar Eric Carlsson hur förslag om ökad övervakning framstår som oundvikliga i ljuset av det så kallade kriget mot terrorismen. Enligt tidningarnas liksom politikernas logik är det viktigt att skydda sig mot terror genom att intensifiera och precisera olika former av övervakning. En annan aspekt som kan legitimera övervakning är pressens gestaltningar av en ny typ av terrorist, en individ som sägs smälta in i det västerländska samhället genom att utåt sett framstå som ”normal”.
– Det sättet att framställa förövare känner vi igen från andra medialt uppmärksammade våldshändelser. I förlängningen kan det bidra till att underbygga rädsla och främlingsfientlighet som redan finns, och samtidigt skapas acceptans för en allt mer utbredd övervakning.
Avhandlingen visar också hur övervakning beskrivs i mer negativa termer, som ett hot mot den personliga integriteten och som social sortering av människor. Övervakningen kopplas då samman med brist på frihet och beskrivs som ett kollektivt hot mot hela grupper av människor, i första hand muslimer.
Tidningar använder övervakningsbilder och amatörbilder i sin rapportering och övervakningen har på så sätt också blivit en del av den journalistiska praktiken. Avhandlingen visar hur bilderna införlivas i den mediala diskursen om övervakning och fokuserar särskilt på hur offer och förövare gestaltas visuellt.
– Ett nyckelord för den här allt vanligare typen av bilder är ”äkthet”. Bilderna uppfyller flera av nyhetsjournalistikens traditionella konventioner; de är ofta både realistiska, dramatiska och avslöjande, säger Eric Carlsson.
Privatpersoners videobilder och bilder från övervakningskameror används inte sällan av nyhetsmedier för att gestalta våldsamma beteenden hos poliser, en form av omvänd övervakning. Eric Carlsson visar i sin avhandling hur polisvåld blir en nyhet när det finns
bilder och att övervaknings- och amatörbilder kan fungera som verktyg för motstånd mot de asymmetriska maktrelationer som övervakning kan skapa i andra sammanhang.
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:217436
Fredagen den 5 juni försvarar Eric Carlsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet sin doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap med titeln Medierad övervakning. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Naturvetarhuset, sal N200, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor André Jansson, avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Eric Carlsson, tel. 090-786 57 94 eller e-post eric.carlsson@kultmed.umu.se
