Frekvensen för broms-judder varierar från 10-20 Hz upp till cirka 500 Hz. Vid högre frekvenser kan man dessutom ofta höra ett brummande ljud. Typiskt är att vibrationsnivån ökar från noll till en relativt hög nivå strax efter det att bromsarna ansätts, når en topp vid någon ”kritisk” hastighet, t.ex 100 km/h, för att sedan avta kraftigt. De kritiska hastigheterna motsvaras av resonanser i fordonet, framförallt i hjulupphängningen. Detta visar att judder är en systemegenskap hos bilen, som inte enbart kan åtgärdas genom optimering av bromsbeläggen. Därför kan man inte heller överlåta problemet på bromskomponenttillvekarna.
Judder är en s.k. tvungen svängning, vilket innebär att det krävs en yttre störkraft för att fenomenet ska uppkomma. Denna störkraft motsvaras av variationer (med hjulrotationen) i bromsmoment och -tryck. Dessa variationer orsakas främst av geometriska störningar hos bromsarna. Hos skivbromsar är det variationen i skivtjocklek DTV (Disc Thickness Variation) som har störst betydelse. DTV ökar ofta med bromstiden, framförallt för ”hårda” belägg. Detta kan förklaras med en ojämn termisk utvidgning runtom bromskivan, då det kan skilja flera hundra grader i temperatur mellan olika segment.
Målsättningen med arbetet har varit att skapa en modell för simulering och experimentell analys av broms-judder under realisiska bromsförhållanden. Därvid har snabba och effektiva metoder för simulering och experimentell analys utvecklats. Verifierande mätningar har utförts på en personbil, med kraftigt DTV på en av bromskivorna. För att utvärdera judder på ett objektivt sätt, valdes den maximala vibrationsnivån (acceleration) hos fjäderbenet som ett mått på vibrationen.
En rotor-statormodell med två frihetsgrader visade sig vara tillräcklig för att experimentellt bestämma egenfrekvens och dämpning hos den aktuella resonansen. Först antogs att bromsmomentet (och bromstrycket) är proportionellt mot retardationen. Detta är dock inte fallet i ett fordon, särskilt inte vid låga retardationer, på grund av luftmotstånd, motorbroms etc. Med införd korrektion för dessa effekter kunde den absoluta vibrationsnivån förutsägas för givet förlopp och bromsmomentvariation.
En modell som utgår från momentvariationen är inte praktisk, eftersom denna beror inte bara av DTV-nivån utan också av bromstrycket. Därför utvecklades en modell som utgår från den momentana DTV-nivån. Denna måste då innehålla en beläggsmodell, eftersom hårda belägg orsakar betydligt högre bromsmomentvariationer (och därmed judder) än mjuka för samma DTV. Det visade sig att för den typ av belägg som används i dagens personbilar (kompositer) ger samma DTV-nivå en högre momentvariation (och därmed judder) för hårda inbromsningar än för lätta. Dessa så kallade progressiva belägg blir samtidigt mycket känsliga för ökningar i DTV-nivån.
Arbetet, som har finansierats av TFR (teknikvetenskapliga forskningsrådet) presenteras i doktorsavhandlingen ”Brake Judder”, som försvarades vid en offentlig disputation vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 18 oktober.
Mer Information:
Helena Jacobsson, Institutionen för maskin- och fordonssystem, Chalmers tekniska
högskola, tel. 031/772 13 84. e-post heja@mvd.chalmers.
Varje år avlider mellan 700 och 1000 svenskar som en följd av bråck på stora kroppspulsådern. Antalet förebyggande operationer ökar i hela västvärlden, bland annat som följd av att befolkningen blir äldre och att man tack vare nya metoder idag kan operera allt äldre och sjukare patienter. Hur patienternas överlevnad på lång sikt efter operationen har påverkats av att man idag opererar äldre och sjukare patienter har hittills varit oklart. Långtidsöverlevnaden är inte bara av stor betydelse för patienten, utan även för samhället, eftersom operationen är ett stort och kostsamt ingrepp.
Forskargruppen vid Uppsala universitet har tidigare rapporterat att allt färre patienter avlider i samband med operationen. I den nya studien, som är baserad på det svenska kärlregistret (Swedvasc), har forskarna studerat långtidsöverlevnaden hos drygt 12 000 patienter som opererats för kroppspulsåderbråck i Sverige mellan 1987 och 2005.
Studien visar att patienter i genomsnitt lever i nio år efter operationen, vilket är endast marginellt kortare än den normala livslängden för svenskar av samma ålder och kön. Män och patienter över 80 år hade en bättre så kallad relativ överlevnad än kvinnor och patienter under 80 år. Att kvinnorna inte levde lika länge som männen efter operationen tros bero på att kvinnor med pulsåderbråck ofta också har en mer uttalad åderförkalkning.
– Patienter som opereras för pulsåderbråck kan se fram emot en närmast normal livslängd, säger Kevin Mani, forskare vid sektionen för kärlkirurgi vid Uppsala universitet och läkare vid Akademiska sjukhuset samt huvudförfattare till studien.
– Patienterna tas om hand allt bättre efter operationen, vilket har förbättrat både de kort- och långsiktiga resultaten. Detta är också goda hälsoekonomiska nyheter, ju längre patienterna överlever efter ingreppet desto mer kostnadseffektiva är operationerna, säger Kevin Mani.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kevin Mani, 070-690 54 63,e-post: kevin.mani@surgsci.uu.se.
För att kvinnor ska må bra är det viktigt att förutom arbetet orka och hinna med hem- och familjesysslor samt rekreativa och lustfyllda fritidsaktiviteter. Dessutom är det viktigt för kvinnor att deras sysslor upplevs som viktiga och betydelsefulla. Vidare visar studien att det allra viktigaste för mäns hälsa är att de klarar av arbetslivets krav.
Om kvinnor ska ha en balanserad och hälsosam arbetsnärvaro krävs att de upplever att de orkar och hinner med arbetet samt hem- och familjesysslorna. För männen kunde en balanserad och hälsosam arbetsnärvaro relateras till att de inte upplevde arbetsstress. Studien baseras på att 2683 personer anställda i offentlig sektor i västra Sverige svarat på enkäter vid två tillfällen med två år emellan.
– Kvinnor blir stressade och sjukskrivna om de inte orkar och/eller hinner möta de kombinerade kraven från arbets- och privatlivet, medan mäns hälsa till största delen påverkas av deras arbetsliv, uppger Håkansson.
Studien visar att det behövs olika strategier för att främja hälsa och öka sysselsättningen bland kvinnor respektive män.
Läs mer om Carita Håkanssons forskning på www.hhj.hj.se/doc/8822
Pressbild finns på www.hj.se/press
Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete. Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD. Hälsohögskolan har cirka 2000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Carita Håkansson, mobil: 070-21 08 153
Otaliga produkter på marknaden doftar av citrusfrukt. Citrusdoften kommer från ämnet limonen som utvinns ur citrusskal och är ett av de mest använda parfymämnena i kosmetika och hushållsprodukter. Det används även inom industrin för avfettning och som miljövänligt lösningsmedel.
Men användningen har en baksida. När limonen kommer i kontakt med luft reagerar det med syret, och omvandlas till nya ämnen som kan ge allergiska kontakteksem.
En grupp sådana ämnen är hydroperoxider. För att ett kemiskt ämne ska kunna orsaka eksem måste det binda till proteiner i huden. När det gäller hydroperoxider tror man att denna reaktion sker med så kallade radikaler, en typ av mycket reaktiva molekyler. Forskaren Staffan Johansson vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet, har nu djupare kartlagt radikalernas roll när kontaktallergi uppstår av limonen.
Studien konstaterar att samtliga undersökta hydroperoxider är starka kontaktallergen och bildar stora mängder radikaler. En viktig upptäckt är att hydroperoxid som bildar en hög andel syrecentrerade radikaler, det vill säga radikaler som binder till en syreatom, blir ett betydligt starkare kontaktallergen.
De syrecentrerade radikalernas betydelse och kopplingen mellan mängderna syrecentrerade radikaler och hur starka kontaktallergen hydroperoxiderna är har inte tidigare påvisats. Resultaten är därför viktiga för den grundläggande förståelsen av hur allergiskt kontakteksem mot hydroperoxider uppstår.
Avhandlingen Limonene Hydroperoxides in Allergic Contact Dermatitis. Radical Formation, Sensitizing Capacity and Immunogenic Complex Formation försvarades vid disputation 15 maj.
Kontaktinformation
Kontakt
Staffan Johansson, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-772 3849
0733-864 826
staffan.johansson@chem.gu.se
I studien ingår prover från totalt 4 500 patienter med gliom i Sverige, Texas (USA), England, Tyskland och Frankrike. Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Nature Genetics.
Alla fem genvarianter bidrar var och en för sig med en liten ökad risk för att gliom ska utvecklas. De har därigenom stor betydelse för kunskapen om vilka gener som påverkar att man drabbas av gliom.
I enstaka familjer med fall av gliom och malignt melanom har forskare tidigare kunnat påvisa att en av generna, P16, orsakar mutationer som har betydelse för sjukdomarnas utveckling. De nya rönen visar att även de normala genvariationerna i p16 har betydelse för glioms uppkomst.
Två av de andra fem genvariationerna sitter i områden i genomet som man tidigare har kopplat till andra vanliga cancerformer som lungcancer och tjocktarmscancer.
– Nu vill vi forska vidare för att se vad dessa genvarianter har för funktion och om och i så fall hur de samvarierar med miljöfaktorer, säger Beatrice Malmer forskare vid Umeå universitet.
Medförfattare till studien från Umeå universitet är: Beatrice Malmer, Ulrika Andersson, Roger Henriksson och Tommy Bergenheim.
Kontaktperson;
Beatrice Malmer, docent vid Umeå universitet och onkolog vid Norrlands universitetssjukhus
E-post: beatrice.malmer@onkologi.umu.se
Mobil: 073-091 80 28
Pressbild finns på: http://www8.presskontakt.umu.se/pressbilder/Malmer_Beatrice.jpg
Fotograf: Mattias Pettersson
Länk till artikeln: http://www.nature.com/ng/journal/vaop/ncurrent/abs/ng.407.html
Kontaktinformation
Kontaktperson;
Beatrice Malmer, docent vid Umeå universitet och onkolog vid Norrlands universitetssjukhus
E-post: beatrice.malmer@onkologi.umu.se
Mobil: 073-091 80 28
Högsäsong för båtlivet innebär högsäsong för utsläpp av obehandlat toalettavfall nära våra kuster. I dag finns uppskattningsvis 85 000 svenska båtar med toaletter som enbart kan tömmas till sjöss. Enbart längs Bohuslänskusten släppte dessa båtar ut 2,1 miljoner liter toalettavfall förra året, vilket motsvarar utsläpp av två ton fosfor och 17 ton kväve. Det visar en studie vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet, som genomförts i samråd med Länsstyrelsen Västra Götaland.
Totalt längs Sveriges kuster beräknas 3,4 miljoner liter fekalier och urin släppas ut från fritidsbåtar. Toalettömningarna bidrar till övergödningen och gynnar algblomningen, men skapar framför allt sanitära och estetiska problem med fekalier och toalettpapper som flyter i land längs stränderna. I ett gram fekalier kan det finnas tio miljarder virus och bakterier, vilka riskerar försämra badvattenkvalitén och smitta badande med sjukdomar.
Båtavfallet riskerar också drabba mussel- och ostronodlingar, visar studien. Ostron – som i regel äts råa – filtrerar 1 500 liter havsvatten per dag, vilket leder till 100 gånger högre koncentrationer av föroreningar jämfört med omgivande vatten.
Regeringen har föreslagit ett förbud mot toalettömningar till havs. Lagförslaget är ifrågasatt, bland annat med hänvisning till att det kan bli svårt att övervaka. Situationen kompliceras också av att få båtar – bara 14 procent – är utrustade med sugtömningsanordning. De båtägare som har en sådan anordning är dessutom skeptiska till att använda dem: 7 av 10 båtägare uppger i studien att de aldrig använt en sugtömningsstation.
En förklaring är att stationerna är få: längs hela Sveriges kust beräknas det finnas cirka 100 sugtömningsanläggningar, varav tolv längs Bohuslänskusten (att dela på uppskattningsvis 7 000 bohusländska båtar med suganordning). Enligt studien används stationerna mycket sällan – uppskattningsvis bara tio gånger per station och år. 43 procent av de intervjuade båtägarna är dessutom av åsikten att toalettavfall som töms i havet inte orsakar några miljöproblem.
För att komma tillrätta med fritidsbåtarnas obehandlade toalettavfall föreslår studien flera åtgärder, främst att antalet sugtömningsanläggningar minst bör fördubblas och att mer information måste ut till båtägarna, men också att nya tekniska innovationer krävs för fritidsbåtar och småbåtshamnar.
Rapporten ”Båtavloppet och miljön” har tagits fram på uppdrag av miljökonsultföretaget Melica.
Kontaktinformation
Kontakt: Sandra Johansson, magisterstudent Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
0707-451 467
gusjsand85@student.gu.se
– De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto.
Även om det har förekommit en rad studier som kopplar samman livet i en parrelation med god hälsa och långt liv är detta den första studien som har inriktats på sambandet mellan civilstånd och risk för demens.
Forskargruppen som är från Finland och Sverige intervjuade ett slumpmässigt urval av män och kvinnor från de 2000 vuxna. Deltagarna kom från två områden i östra Finland och intervjuades först när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 21 år. Deltagarna delades in i följande grupper: gifta/sambor, singlar, skilda eller änkor/änklingar.
De undersökte också om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten (eller allelen) e4 av apolipoprotein E, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.
Resultaten visar att människor som lever utan partner under medelåldern löper större risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som lever i en parrelation. Personer som förlorar sin partner i denna ålder löper tre gånger så stor risk att utveckla demens.
I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
– De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, menar Miia Kivipelto.
I takt med att livslängden ökar i olika delar av världen blir demens ett allt större hälsoproblem. År 2005 var uppskattningsvis 25 miljoner människor drabbade av demens och antalet drabbade förväntas öka till 81,1 miljoner år 2040.
För mer information, kontakta:
Docent Miia Kivipelto, Karolinska Institutet
Tfn: 073-994 09 22
E-post: Miia.Kivipelto@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tfn: 08-524 860 77
E-post: pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser verje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Sexuallivet är en viktig omständighet i livet både före och efter en akut eller kronisk sjukdom, men det finns dåligt med belägg beträffande sexualliv, äktenskap och äktenskapliga funktioner hos patienter som drabbats av en hjärthändelse.
Mer än 50 procent av patienterna beskriver en nedgång i sexuell aktivitet och tillfredställelse efter en hjärtinfarkt. Den viktigaste anledningen uppges vara rädsla för att utlösa en (re-)infarkt, vilket ger upphov till stress och ängslan i det sexuella och äktenskapliga livet.
– Rådgivning ska inriktas på att uppmuntra patienterna att leva ett fysiskt aktivt liv och inte på att avhålla sig från sexuell aktivitet. Men sexualrådgivningen försummas ofta av hjärtpersonalen och detta område behöver mer evidensbaserad kunskap med avseende på det sexuella och äktenskapliga livet och göra gällande både primära och sekundära rekommendationer och åtgärder, säger professor Bengt Fridlund, Hälsohögskolan.
Följaktligen har European cardiovascular nurse researchers (UNITE forskargrupp) inom European Society of Cardiology, med stark anknytning till Hälsohögskolan, detta som ett huvudområde sedan 2009. De har genomfört en europeisk undersökning angående hjärtsjuksköterskors sexualinformation, rådgivning och attityd gentemot patienter som drabbats av en hjärthändelse.
Dessutom har SAMMI forskargrupp, som är hemmahörande på Hälsohögskolan och Växjö universitet, en nationell omfattande undersökning på gång där man studerar patienters och partners sexualliv och äktenskapliga funktion ett år före såväl som efter en första HI. CONCORDES forskargrupp, med anknytning till
Hälsohögskolan, Linköpings universitet och Högskolan i Kalmar, har genomfört en UNITE-liknande undersökning om kardiovaskulära teams kunskaper och attityder beträffande sexualliv och äktenskapliga funktioner i samband med en hjärthändelse i tre län i sydöstra i Sverige, och kommer att fortsätta med patienter såväl som partners.
Läs mer om Bengt Fridlunds forskning på www.hhj.hj.se/doc/7662
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Bengt Fridlund, mobil: 076-76 11 233
– Utöver sambandet mellan schizofreni och en sammanlagd effekt av ett stort antal gener, har vi även fått vissa indikationer på att enskilda gener som ingår i immunsystemet samtidigt kan verka skyddande mot schizofreni. Detta är något som vi nu ska titta närmare på, säger Christina Hultman, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.
Den nu publicerade studien är ett samarbete mellan ett stort antal forskare runt om i Europa och USA genom International Schizophrenia Consortium. Forskargruppen vid Karolinska Institutet har de senaste tre åren kontaktat närmare 3500 personer med schizofreni och 3500 personer utan sjukdomen.
I den aktuella studien ingår 560 av dessa svenska patienter och 400 svenska kontroller, samt ytterligare cirka 6000 patienter och kontroller från Bulgarien, Storbritannien, Portugal och Irland.
Forskarna har funnit att schizofreni – som förekommer hos knappt 1 procent av befolkningen – förefaller vara resultatet av många samverkande gener som var och en för sig har liten effekt. Dessa gener uppskattas förklara en tredjedel av den totala genetiska sårbarheten och delas till stor del med bipolär sjukdom. Däremot finns ingen koppling med icke-psykiatriska sjukdomar, så som hjärt-kärlsjukdom, reumatism och diabetes.
I en studie som publicerades i The Lancet tidigare i år visade samma forskargrupp att risken att få bipolär sjukdom är förhöjd om någon i familjen har schizofreni och vice versa.
En ny strategi som forskarna använt i studien har varit att undersöka den sammanlagda effekten från ett mycket stort antal genetiska varianter som tillsammans representerar hälften av de vanliga genetiska varianterna i arvsmassan.
Varje genetisk variant har fått en riskpoäng som är baserad på hur förekomsten av den skiljer sig mellan gruppen med schizofreni och kontrollgruppen. Poängen har sedan summerats för alla varianter och en sammanlagd poängsumma per studiedeltagare har beräknats.
För att kunna verifiera resultaten har studiedeltagarna delats upp i två grupper, en i vilken riskpoängen härletts och en på vilken den applicerats. För att utesluta att den ökade risken för schizofreni beror på andra faktorer har grupperna delats upp på en mängd olika sätt, efter kön, nationalitet och liknande.
– Oavsett hur indelningen har skett kan vi se att den summerade riskpoängen är kopplad till schizofreni. Datorsimuleringar har sedan gjorts för att uppskatta hur stor del av den genetiska sårbarheten dessa varianter tillsammans bidrar med, säger Christina Hultman.
Publikation: “Common polygenic variation contributes to risk of schizophrenia that overlaps with bipolar disorder”, Christina M. Hultman, Paul Lichtenstein med flera forskare inom International Schizophrenia Consortium, Nature, online publication 1 juli 2009, DOI: 10.1038/nature08185.
Hämta pressbild: http://ki.se/pressbilder
För ytterligare frågor, kontakta:
Professor Christina Hultman
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 838 93
Mobil: 070-362 10 31
E-post: Christina.Hultman@ki.se
Professor Paul Lichtenstein
Tel: 08-524 874 24
Mobil: 073-309 33 24
E-post: Paul.Lichtenstein@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: Sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Äldre personer som bor kvar i hemmet i Skandinavien är antingen gifta eller så bor de ensamma och den senare gruppen rapporterar mer ensamhet.
Mannen har en underlig fördel i att, två av tre äktenskap upphör genom hans död och om man tar hänsyn till civilståndet försvinner det mesta av ensamhetsskillnaderna mellan män och kvinnor.
Men i åldrarna över 80 år rapporterar ensamboende män mera ensamhetskänslor än ensamboende kvinnor. Detta mönster syns ännu tydligare bland personer som är 90 år eller äldre.
Vi tolkar resultaten som en selektionseffekt och att äktenskapet står för olika saker för män och kvinnor.
Överlevande män tillhör inte sällan arbetarklassen och de har sämre hälsa, medan kvinnorna som bor ensamma är en mera blandad grupp socialt och hälsomässigt.
Det kan också finnas en skillnad i betydelsen av äktenskapet, som färgar av sig på hur män och kvinnor ser på sin situation.
Männen har ofta hustrun som sin enda förtrogna medan kvinnorna har ett bredare socialt nätverk och kan i vissa fall rent av se sitt liv i ensamhet som en lättnad.
Läs mer om professor Bo Malmbergs forskning www.hhj.hj.se/doc/4881
Läs mer om professor Gerdt Sundströms forskning www.hhj.hj.se/doc/4883
Pressbild finns på www.hj.se/press/pressbild
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Bo Malmberg, mobil: 0768-25 52 23
Läskunnigheten och utbildningsnivån är generellt mycket låg i Bangladesh. Endast en dryg tredjedel av befolkningen kan läsa och skriva. För att få fler att börja studera måste utbildningen vara lättillgänglig och kostnaderna låga. Dator och internet är det få som har råd med i Bangladesh, men mobiltelefonnätet är väl utbyggt och dessutom billigt.
Mindre än en procent av befolkningen har en dator och större delen av dem bor i huvudstaden. Däremot har i genomsnitt varje hushåll en mobiltelefon. 97procent av befolkningen bor i områden som har mobiltelefontäckning. Unga människor vill ha mobiltelefoner och det har visat sig att även människor som inte har använt någon sorts telefon tidigare lär sig tekniken snabbt.
Genom att utnyttja mobiltelefonnätet har forskare vid Örebro universitet utformat en modell för distansstudier där studenter kan få information om kursen, prov och resultat genom SMS. Studenterna registrerar sig genom att skicka ett textmeddelande. Föreläsningarna sänds på TV eller skickas ut som VHS eller DVD, men för att delta interaktivt måste man vara registrerad. Antalet SMS ger läraren information om hur många som tar del av de olika föreläsningarna.
– Vi arbetar för att det tekniskt och ekonomiskt ska vara möjligt att ge distanskurser över hela Bangladesh. Genom att kombinera video och innovativ pedagogik, och samtidigt utnyttja mobiltelefoner, hoppas vi kunna nå ut även till människor på landsbygden, säger Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet.
Med hjälp av internet kan man nå fram med mer information än med mobiltelefoner. Men det är inte bara information som är viktigt utan kommunikation. Få studenter, cirka 1 av 10, slutför distansstudier i Bangladesh.
– Ett av skälen är att det endast förekommit knapphändig eller ingen kommunikation mellan lärare och studenter. Tidigare spelade läraren in föreläsningar som sändes på TV. Nu är föreläsningen direktsänd och studenterna skickar svar med SMS och läraren ringer upp någon för att diskutera, säger Åke Grönlund.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Åke Grönlund, 070-585 17 90. E-post: ake.gronlund@oru.se
Hatbrott är när någon utsätter en annan person utifrån dess etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Den nya definitionen är mer omfattande och inkluderar även till exempel hatbrott mot personer på grund av kristen religion. Brå har därmed närmat sig lagstiftningen på området och den definition polisen redan använder.
– Brå:s nya definition är mer inkluderande. Om du utsätts för ett främlingsfientligt eller rasistiskt hatbrott ska det inte spela någon roll om du är svensk, rom, afrosvensk, eller same, säger Anna Molarin, utredare på Brå.
För första gången särredovisas andelen främlingsfientliga/rasistiska hatbrott som riktas mot afrosvenskar och romer. Drygt 760 anmälningar identifierades med ett afrofobiskt motiv, där det till exempel klottrats ”apa” på en afrosvensk persons hus. Knappt 180 anmälningar bedömdes under året som antiromska. Utöver detta har ett fjärde motiv lagts till vid definitionsförändringen – hatbrott mot transpersoner.
– Genom att sätta siffror på angrepp mot människors lika värde får rättsväsendet ett effektivt stöd i sitt arbete mot hatbrott, säger Klara Klingspor, utredare på Brå.
Olaga hot/ofredande är den vanligaste brottstypen, följt av våldsbrott och ärekränkning. Men vid antisemitiska hatbrott är hets mot folkgrupp vanligare än vid övriga hatbrott, och skadegörelse/klotter är betydligt vanligare vid övriga antireligiösa hatbrott. Vid afrofobiska och homofobiska hatbrott är det vanligare att bli utsatt för våld än vid övriga hatbrott.
För samtliga hatbrott är det vanligt att utsättas på vardagsnära platser, som hemmet, arbetsplatsen, där den utsatta personen tränar eller på allmänna platser som i en park eller på torget. Det finns motiv som särskiljer sig, ett exempel är antiromska hatbrott där det är betydligt vanligare att brottsplatsen är till exempel en butik. För de hatbrott där det även ingår vit makt-ideologi i motivbilden är skolan den vanligaste brottsplatsen.
Under år 2008 identifierades knappt 5 900 hatbrott. Av dessa bedömdes:
· 72 procent (4 224) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv
· 10 procent (602) ha antireligiösa motiv
· 18 procent (1 055) ha homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv
· 0,2 procent (14) ha transfobiska motiv
Rapporten Hatbrott 2008 kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Kontaktinformation
Ytterligare information: Klara Klingspor, 08-504 454 12, Anna Molarin, 08-401 87 90. Båda utredare på Brå och rapportförfattare.
”Vi tycker att det är värdefullt att få ta del av dina tankar, idéer eller klagomål – såväl positiva som negativa – det ger oss en chans att förbättra vår verksamhet.” Denna och liknande formuleringar återfinns i de flesta svenska kommuner.
Inte bara i Sverige, utan i flera EU-länder används liknande budskap där de äldre uppmanas att komma med synpunkter. Bland sina målsättningar skriver ”European Social Network” att äldreomsorgen i Europa ska lyssna på äldre medborgare och involvera dem i beslut som rör deras vård och omsorg.
Tove Persson menar dock att det är lite si och så med lyssnandet, i alla fall i Sverige. Trots att klagomål beskrivs som ett värdefullt led för att förbättra verksamheten visar två nya studier att klagomål som förs fram av äldre medborgare, ofta bagatelliseras av så väl ansvariga chefer som av äldreomsorgens personal.
I en av Perssons studier intervjuades 100 chefer för att ta reda på vad som händer med äldres klagomål. Studien visade att hanteringen är rörig och att det ofta är oklart vem som har ansvaret för att göra något åt de saker som de äldre är missnöjda med.
Vidare visade det sig att cheferna ofta trivialiserade betydelsen av äldres klagomål: ”De klagar mest på småsaker, att hemtjänsten inte kommer ibland och så där” (citat av en chef ).
I en annan av Perssons studier intervjuades personal på olika äldreboenden och här visade det sig att även personalen beskrev äldres klagomål som bagateller.
Studien visar hur sättet, som vårdpersonalen pratar om klagomål, skapar hinder för äldre att utöva inflytande. Trots kommunernas målsättning ”att lyssna på äldre medborgare”, tycks det vara en lång väg kvar innan målet är nått.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Tove Persson, mobil: 0734-098727
Bäst mår de ungdomar som insjuknat tidigt i tonåren, och pojkarna mår överlag bättre än flickorna. Studien, som publiceras i den medicinska tidskriften Annals of Oncology, har gjorts av forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet, och är en del av ett större projekt som uppsalaforskarna genomför.
– Vi kommer att följa de här personerna under minst tio års tid för att studera hur deras liv utvecklas i psykologiskt avseende, berättar professor Louise von Essen vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Resultaten hittills visar att tonåringarna rapporterar bättre livskvalitet och mindre oro och nedstämdhet över tid. Detta tyder, enligt forskarna, på att en betydande andel av dem som drabbas av cancer i tonåren utvecklas positivt i psykologiskt avseende som en konsekvens av det trauma som en cancersjukdom och medföljande behandling medför.
– Trots detta är det oerhört viktigt att utveckla tillförlitliga metoder för att identifiera dem som mår dåligt i psykologiskt avseende, samt rätt behandling för att hjälpa dessa individer, säger Louise von Essen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Louise von Essen, 018-471 34 84, 070-425 07 14 , e-post: Louise-von.Essen@pubcare.uu.se
”Vi är i princip lika unga, bara mer erfarna.” skriver M Magasin, en av tidningarna i en studie av ålder och åldrande i populärpress för kvinnor över 40 av Karin Lövgren, etnolog och nybliven doktor vid Linköpings universitet.
När penningstarka fyrtiotalister nått medelåldern blev annonsörerna tillräckligt intresserade för att tidningar för kvinnor över 40 skulle vara lönsamma. Karin Lövgren har analyserat innehållet i Tara, Laura och M Magasin, intervjuat medelålders kvinnor och verksamma i reklambranschen och veckopressen.
– Medelåldern hyllas och beskrivs som en period med framtida möjligheter och frigörelse från familjebanden, ungefär som i tonåren. Samtidigt får läsarna råd om hur ålderstecken som gäddhäng, muffinsmidja och julgranskropp ska motarbetas, berättar Karin Lövgren och konstaterar att budskapet om ålder och ungdomlighet inte bara är dubbelt utan också svårt att leva upp till.
– Tidningarnas och annonsörernas budskap är att ”se lika ung ut som man känner sig”. Stigande ålder ger erfarenhet och mognad men medför också ett slags statusförlust som måste kompenseras med ungdomlighet.
Medelålderstidningarnas läsare tycker att innehållet är bekräftande och gör det möjligt att hålla sig ajour med vad som är modernt. De talar om läsningen som underhållande småprat som man blädderläser – hoppar över det man inte vill läsa och engagerar sig i det som lockar eller berör.
I Karin Lövgrens textkritiska granskning blir medelålderstidningarnas ideologi tydlig. Artiklar som beskriver förebilder lägger stort ansvar på individen eftersom de inte tar upp strukturella hinder och möjligheter för människor på arbetsmarknaden.
Tidningarnas fokus på skönhet förstärker att utseendet är viktigt för kvinnor. Men tidningarna synliggör också medelålders kvinnor – en grupp som tidigare varit jämförelsevis osynlig i medierna.
Kvinnorna själva har en kluven inställning till ålder. De känner inte igen sig i spegeln och ser sig som tvungna att hålla sig unga på ett sätt som tidigare generationers kvinnor inte behövde. De nämner mormors kjolar med resår i midjan med avund men tycker ändå de kan åldras friare än förr. Samtidigt är det svårt att hitta en passande stil som inte är vare sig tantig eller desperat ungdomlig.
Avhandlingen lades fram vid Linköpings universitet, den 5 juni 2009. Den heter ”Se lika ung ut som du känner dig”. Kulturella föreställningar om ålder och åldrande i populärpress för kvinnor över 40.
Kontaktinformation
Kontakt: Karin Lövgren, 0733-764662, lovgren.karin@gmail.com
Turistnäringen påverkas kraftigt av väder och klimat. Ett varmare klimat förlänger turistsäsongen i norra Europa, samtidigt som kontinentens södra delar drabbas av värmestress och vattenbrist med höga kostnader som följd. I kombination med ändrad nederbörd och ökat vattenstånd får en framtida klimatförändring stor betydelse för ekonomi och social utveckling i Europas städer.
Enligt statliga Tillväxtverket sysselsätter turistnäringen fler personer än storföretagen Ericsson, Volvo, Saab, Scania, Skanska, Telia Sonera, Sandvik, Astra Zeneca, ABB och SCA gör tillsammans. Om det förändrade klimatet vänder turistströmmarna norrut kommer turismen få en ännu större strategisk och ekonomisk betydelse, där både turisternas förväntningar och stadsinnevånarnas välbefinnande måste mötas. Frågan är om Europa och Sverige är beredda på detta?
Städernas värmebuffrande förmåga gör dem särskilt känsliga för klimatförändringar, där den globala uppvärmningen kan komma att förstärka städernas ”värmeöar”. Temperaturen i bebyggda områden är nämligen mellan en halv och en grad högre än i det omgivande, öppna landskapet. Förklaringen är att solens energi och värmestrålningen från bilar och uppvärmda byggnader lagras i stadens byggnadsmaterial.
Fenomenet visar sig även inom staden: I Göteborg har forskare uppmätt en temperaturskillnad på sex grader mellan Slottsskogens parkområde och den angränsande, tätbebyggda Linnéstaden. I Kanadas näst största stad Montreal har forskare uppmätt temperaturskillnader på hela 12 grader mellan stad och park.
Med stöd från Formas inleds nu ett europeiskt samarbetsprojekt som koordineras från Göteborgs universitet, med syftet att studera medvetenheten om klimatförändringen och dess betydelse för stadsturismen i några europeiska städer. I projektet ingår forskargrupper i Sverige, Portugal och Turkiet, under ledning av professor Ingegärd Eliasson vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet:
–En hållbar stadsutveckling kräver ökad medvetenhet om klimatförändringens effekter. Målet är att upprätta en databas för analyser av relationen mellan stadsturism och klimatförändring i de tre aktuella länderna, säger hon.
Projektet, kallat ”Stadsturism och klimatförändring”, är tvärvetenskapligt. I den svenska forskargruppen ingår förutom Ingegärd Eliasson även naturgeografen Sofia Thorsson från Göteborgs universitet och psykologen Igor Knez från Högskolan i Gävle.
