– Då det finns många likheter mellan biologisk evolution och kulturell förändring har det inom forskningsvärlden ofta förslagits att den biologiska evolutionsteorin i ganska oförändrad form också kan användas som en modell för den kulturella evolutionen. Enligt den metoden ersätts generna med så kallade memer, som är små kulturelement och sedan används samma metoder som inom biologisk evolutionsteori, säger Magnus Enquist, professor och föreståndare för Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet.
Den aktuella artikeln visar med hjälp av matematiska modeller att det finns en avgörande och ofta negligerad skillnad mellan biologisk och kulturell evolution.
– I samband med befruktningen överförs alla gener till den nya individen vid ett och samma tillfälle. Däremot tillägnar sig individen kultur successivt och under hela livet vilket kan skapa dramatiska konsekvenser och skapar vitt skilda förutsättningar för olika individer på ett sätt som den biologiska evolutionen inte gör, säger Magnus Enquist.
Med många inlärningstillfällen har individens möjligheter att aktivt välja mellan olika kulturvarianter en stor betydelse för utvecklingen. De tidigare valen ligger till grund för de kommande och det går att se tydliga skillnader mellan olika individers kulturella utveckling som kan kopplas till hur ofta de utsatts för kulturell påverkan.
Den faktor som har störst betydelse i teoriutvecklingen är den så kallade exponeringsfrekvensen som visar att ju färre exponeringstillfällen, desto svagare individuell utveckling. I sådana fall är det spridningsförmågan som styr utvecklingen, i likhet med den biologiska evolutionen.
– Ett resultat som förvånade oss var att vem man ärvde kulturen från inte hade någon direkt betydelse för resultet. Det spelade alltså ingen roll om kulturen ärvdes från föräldrarna, från jämnåriga eller från kollektivet. Just det faktum att det kulturella arvet inte är bundet till föräldrarna, vilket ansetts vara den viktigaste skillnaden mellan biologisk och kulturell evolution, förstärker också vår teori.
En annan viktig slutsats i artikeln är det inte finns någon enkel princip som kan förutsäga all kulturell evolution på samma sätt som som biologisk fitness förutsäger biologisk evolution. En enkel variabel kunde dock förutsäga den vinnande kulturvarianten när antalet inlärningstillfällen var stort.
– Förhoppningarna om att kunna skapa en teori om kulturell evolution eller förändring har ofta grusats. Med de idéer som redovisas i artikeln, och som är mindre bundna av evolutionsbiologisk tänkande och låter den kulturella evolutionen ha sina särdrag, har vi en större chans att lyckats skapa det, säger Magnus Enquist.
Artikel finns att läsa i sin helhet på http://www.pnas.org/content/early/2009/07/28/0903180106.full.pdf+html?sid=6313447a-8944-4ee2-a02f-0b13b3b71e7c
Ytterligare information
Magnus Enquist, professor och föreståndare för Centrum för evolutionär kulturforskning, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Tel. 073-707 87 59. Email: magnus.enquist@intercult.su.se
Kimmo Eriksson, professor, Centrum för evolutionär kulturforskning, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Tel. 070-376 74 51
Pontus Strimling, doktor, Centrum för evolutionär kulturforskning, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.073-375 18 62
För bild
press@su.se, 08-16 40 90 eller http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=24771
Företagsekonomen Anna Thomasson forskar kring hur kommunala bolag styrs och hanterar sin situation. Bolagen utför offentliga tjänster, men lyder under samma lagar och regler som privatägda bolag och har kravet att gå med vinst – därför kallas de hybridorganisationer.
Att bilda kommunala bolag har varit en trend i Sverige sedan 1980-talet, något som inte varit problemfritt.
Bolagens styrelse består helt eller till största delen av politiker, ett uppdrag som Anna Thomasson berättar anses mer prestigefyllt än att sitta i en vanlig kommunal nämnd. Men uppdraget är komplext:
– Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen se till bolagets bästa. Men politikerna känner själva att de ska bidra med den offentliga insynen i bolaget. Exempelvis kan det handla om beslut inom bolaget som är affärshemligheter och som politikerna vill förankra i det politiska styret i kommunen. Då uppstår frågor – vad får jag säga, vilken roll har jag egentligen? säger Anna Thomasson.
Den personliga konflikten som politikerna hamnar i löser hon eller han ofta genom att vända sig till en outtalad praxis. Vilken är kulturen i just den här kommunen, hur brukar styrelsemedlemmar göra?
Vd i ett kommunalt bolag sitter mitt emellan verksamheten, ägare, styrelsen och medborgarna. Kraven är dessutom annorlunda än för ett vanligt privat företag. Att gå med vinst räcker inte, utan det gäller att ha en känsla för vilka förväntningar som är viktiga vid olika tidpunkter.
– Ibland förväntas bolaget agera mer privat och ibland lyssna mer på kraven på offentlig service. Balansen är svår och det beror också på vad vd uppfattar.
Vd måste förstå den offentliga biten, men främst se till bolagets bästa.
– Det är viktigt att veta att vd har en central roll i att kommunicera med alla och att driva verksamheten så att det som förväntas av den görs. Att vara vd är inte detsamma som att vara förvaltningschef, utan som vd är man mer självständig.
Ett av bolagen som forskaren studerat, Nordvästra Skånes Renhållnings AB verkar, på en marknad där det offentliga monopolet gradvis avreglerats och blivit konkurrensutsatt. Konkurrenter och ägarkommuner klagade tidigare på bolaget och tyckte att det tog ut högre avgifter för den offentliga sophämtningen för att subventionera den privata verksamheten.
– Det var viktigt att vd förstod politiken i frågan, och också hur den konkurrensutsatta marknaden fungerar, och kunde möta kritiken. Bland annat fick bolaget hitta ett tydligt redovisningssystem för att visa hur avgifterna tas ut, säger Anna Thomasson.
Bolaget Position Skåne, numera nedlagt i den formen, ägdes av de 33 skånska kommunerna tillsammans med Region Skåne. Bolaget stötte på flera problem, bland annat hade bolaget tre olika vd:ar på lika många år och det i kombination med en styrelse där ledamöterna företrädde många olika intressen gjorde att den interna styrningen blev otydlig.
– Det fanns dessutom väldigt olika förväntningar från ägarna på vad bolaget egentligen skulle göra, säger forskaren.
Avhandlingen heter ”Navigating in the landscape of ambiguity: A stakeholder approach to the governance and management of hybrid organisations” och disputationen äger rum den 16 september vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Mer att läsa om forskningen:
Thomasson, A. 2009. Exploring the Ambiguity of Hybrid Organisations: A Stakeholder Approach. Financial Accountability & Management, 25 (3): 385-398.
Thomasson, Anna (2007) “Den komplexa rollen: Politikern som styrelseledamot”, Kommunal ekonomi, nr 6.
Kontaktinformation
Kontakta Anna Thomasson på 0708-19 83 81 eller anna.thomasson@fek.lu.se
Vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, finns några av världens längsta klimatdataserier med uppgifter om lufttemperatur och isförhållanden i Östersjöområdet för de senaste femhundra åren. Genom att använda nya, statistiska metoder för att studera dataserien har forskaren Christin Eriksson vid Institutionen för geovetenskaper kartlagt klimatets variationer i norra Europa under sedan 1500-talet, med särskilt fokus på vinterklimatet.
Studien visar att Östersjöregionens vinterklimat präglas av mer eller mindre långvariga perioder av antingen milda eller kyliga vintrar. Det överraskande är att studien tydligt visar att övergången mellan de olika klimattyperna skett snabbt. Att flera oberoende serier från Östersjön påvisar dessa övergångar stärker forskarnas uppfattning att vinterklimatet styrs av snabba förändringar.
Med hjälp av dataserien har Christin Eriksson hittat 15 perioder under de senaste 500 åren som avviker från medelvärdet. Av dessa var åtta perioder varmare än medelvärdet, medan sju var kallare. Enligt studien befinner vi oss just nu i en varm period, som pågått sedan slutet på 1800-talet. Studien visar också att det var en större årlig variation mellan vintrarna inom de kalla klimatperioderna än inom de varma.
– För att vi ska förstå på vilket sätt globala klimatförändringar påverkar måste vi förstå hur klimatet varierar på den regionala skalan, säger Christin Eriksson.
I avhandlingen studeras också Östersjöns maximala isutbredning och flodtillförsel. Jämförelsen visar att det senaste århundradets maximala isutbredning i genomsnitt är mindre än isutbredningen under tidigare århundraden, medan färskvattentillförseln varit stabil.
Resultaten antyder att en framtida temperaturökning kan leda till minskad färskvattentillförsel i söder och ökad färskvattentillförsel i norr, vilket kan få stor betydelse för Östersjöns saltbalans och därmed påverka Östersjöns känsliga ekosystem.
Avhandlingen Characterization and reconstruction of 500 years climate in the Baltic Sea Basin försvarades vid en disputation den 5 juni.
Kontaktinformation
Kontakt:
Christin Eriksson, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
0704 388152
christin.eriksson@gvc.gu.se
Flera av varandra oberoende studier observerade nyligen ett mystiskt flöde av elektroner och positroner i universum. Olika teorier presenterades som föreslog att partiklarna kunde komma från sönderfallande ”mörk” materia, den teoretiska massa som anses påverka galaxernas rotation och som hör till astronomins största gåtor.
En internationell forskargrupp med forskare från Göteborgs universitet publicerar nu helt nya rön, som visar att det mystiska flödet i själva verket härrör från exploderande stjärnor.
I artikeln, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters, visar forskaren Julia Becker vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet, och hennes kollegor att det mystiska partikelflödet är rester av en superstjärna, 15 gånger tyngre än solen, som dött och exploderat i Vintergatan.
När en stjärna av den storleken dör skickas större delen av materian ut och plöjer sin väg genom en massiv, stellarisk vind. Denna vind skapas när stjärnan tidigt i dödsfasen förlorar en del av sin ursprungliga massa. Vinden blåser ifrån stjärnan, men stjärnans sista, slutliga explosion driver ny materia genom den gamla vinden.
I denna process accelereras elektroner och positroner och skapar en chockvåg, ungefär som när ett flygplan passerar ljudvallen. Enligt Julia Becker och hennes kollegor är det just en sådan våg som orsakat det observerade partikelflödet som förbryllat vetenskapen.
–Det innebär med andra ord att forskningen får leta nya sätt att identifiera mörk materia, säger Julia Becker.
Artikeln Particles as tracers for the most massive explosions in the Milky Way publicerades i Physical Review Letters den 7 augusti. Bilden visar jättestjärnan V838 Monocerotis som 2002 upptäcktes i Vintergatan. Foto NASA.
Kontaktinformation
Kontakt:
Julia Becker, Institutionen för fysik, Göteborgs universitet
031-7723190
070-7753007
julia.becker@physics.gu.se
Det visar en nyligen publicerad studie från Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
I studien intervjuades 40 personer med nack-skulderbesvär om sina symtom, och därefter gjordes en jämförelse med innehållet i 10 frågeformulär som ofta används vid utvärdering av nackbehandling. Resultatet visar låg samstämmighet mellan de drabbades upplevelser och de symtom som tas med i frågeformulären.
De drabbade upplevde ofta mer generella och kraftiga symtom än vad som vanligen efterfrågas i frågeformulären, t.ex. koncentrationssvårigheter och ljud- och ljuskänslighet. Intervjuerna visade att besvären var kopplade till ett kroppsligt, mentalt/kognitivt och emotionellt engagemang, och de beskrev variationer i symtom – deras intensitet och nyanser – vilket sällan beaktas i frågeformulären.
Alla formulär tillsammans fångar en stor del av symtomen, men var för sig innehåller de frågor om bara fåtalet symtom. Oftast efterfrågas endast smärtintensitet och funktionsnedsättning. Denna låga samstämmighet kan bl.a. bero på att patienterna sällan varit med när frågeformulären tagits fram – i endast två av tio fall användes de drabbades egna erfarenheter . Sex av tio formulär var omarbetade ländryggsformulär.
Studien pekar på betydelsen av att ta med andra aspekter än smärta och funktionsnedsättning vid undersökning och utvärdering av nack-skulderbesvär. Genom att också mäta t.ex. variationer i symtom ökar möjligheten att hitta effektiva behandlingsmetoder och att förbättra utvärderingarna.
Vid CBF pågår studier för att testa om internationellt rekommenderade utfallsmått i kliniska smärtstudier är användbara på personer med nackbesvär. Målet är att verka för en ökad enhetlighet i val av utfallsmått, och att de bättre speglar de drabbades symtom. Studien beräknas vara klar under vintern och att artikeln publiceras våren 2010.
Idag används alltså en rad frågeformulär, och olika urval av frågor från flera formulär. Detta, liksom varierande definitioner på tillståndet och vilka kroppsområden som tas med, gör det näst intill omöjligt att få en rättvisande bild av olika tillstånds omfattning, att utvärdera behandlingsresultat och att göra jämförelser, såväl i det kliniska arbetet som i forskningen.
Kontaktinformation
Birgitta Wiitavaara, forskare vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, 026-64 84 05, 070-345 72 14, birgitta.wiitavaara@hig.se
Läs mer:
Wiitavaara, B., Björklund, M., Brulin, C. Djupsjöbacka, M. How well do questionnaires on symptoms in neck-shoulder disorders capture the experiences of those who suffer from neck-shoulder disorders? A content analysis of questionnaires and interviews. BMC Musculoskeletal Disorders 2009, 10:30.
Varje gång vi tar ett andetag transporterar blodet syret till cellernas mitokondrier där det används för att omvandla näringen i vår mat till en energiform kroppen kan använda. Problem med denna process, kallad cellandning, har kunnat kopplas till en lång rad mänskliga tillstånd, allt från ovanliga genetiska sjukdomar till diabetes, cancer, Parkinsons sjukdom och den normala åldrandeprocessen.
En fungerande cellandning är beroende dels av proteiner som tillverkas utanför mitokondrien och sedan importeras in i denna, och dels av proteiner som tillverkas på plats i mitokondrien, från mitokondriens egna arvsmassa (mtDNA). Att ansamling av skadliga förändringar i mtDNA kan leda till för tidigt åldande har varit känt i flera år, men exakt hur de bakomliggande mekanismerna ser ut har varit oklart.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu i studier på möss visat att förändringar i mtDNA kan orsaka åldrande genom att introducera misstag i de proteiner som tillverkas i mitokondrien. Mängden tillverkat protein är normalt men proteinerna blir instabila på grund av misstagen och faller därför snabbt sönder, vilket leder till att cellandningen till slut inte fungerar.
– Våra resultat visar att det för tidiga åldrandet orsakas av att de mitokondriella proteinerna blir instabila och faller sönder på grund av punktformade förändringar i mtDNA, säger Aleksandra Trifunovic, en av forskarna bakom studien.
Enligt forskarna ger studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism en ökad förståelse för samspelet mellan mitokondriernas funktion och åldrandeprocessen. Därmed ökar chanserna att i framtiden hitta fungerande behandlingar mot mitokondriella problem, något som i dag saknas.
Publikation: “Random Point Mutations with Major Effects on Protein-Coding Genes Are the Driving Force behind Premature Aging in mtDNA Mutator Mice”, Daniel Edgar, Irina Shabalina, Yolanda Camara, Anna Wredenberg, Maria Antoinette Calvaruso, Leo Nijtmans, Jan Nedergaard, Barbara Cannon, Nils-Göran Larsson och Aleksandra Trifunovic, Cell Metabolism, 6 augusti 2009.
För frågor, kontakta:
Med dr Aleksandra Trifunovic
Institutionen för Laboratoriemedicin
Avdelningen för Metabola sjukdomar
Tel: 08-5858 3677
Mobil: 0733-567895
E-post: Aleksandra.Trifunovic@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Hafnium är ett metalliskt grundämne som i vår tid bland annat kommer till nytta i kärnreaktorer. Men en alldeles särskild isotop av ämnet tillverkas bara på ett enda sätt: när en supernova exploderar. Om isotopen, benämnd 182Hf, upptäcktes på jorden skulle det alltså bevisa att en supernova har exploderat nära vårt solsystem. Det har gjort hafnium-isotopen hett eftersökt av världens fysiker.
Tyvärr är isotopen sällsynt och svår att skilja ut – bara en av tio biljoner vanliga hafnium-isotoper förekommer som den speciella supernovavarianten. Forskaren Pontus Andersson vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet, håller tillsammans med kollegor från USA, Tyskland och Österrike, på att utvecklat en laserteknik som kan skjuta bort irrelevanta isotoper – och på så sätt isolera den mytiska varianten 182Hf.
På en avancerad nivå handlar det om negativa joner, som är atomer eller molekyler med en extra elektron. Genom att med laserteknik slå loss den extra jonen, och samtidigt registrera exakt vid vilken energimängd detta sker, vet forskarna att olika ämnen binder den extra elektronen olika hårt.
Med andra ord kan våglängden på en laserstråle väljas så att den skjuter bort den extra elektronen enbart från vissa grundämnen, medan joner av andra grundämnen förblir intakta. Om hafniumets supernovavariant finns på jorden hoppas Pontus Andersson och hans kollegor därmed kunna hitta den, helt enkelt genom att skjuta bort tillräckligt många av de störande atomerna för att hafnium från en supernova skall kunna upptäckas med vanliga analysmetoder.
Grunden till den nya tekniken har lagts genom avancerade atomfysiska experiment i samarbete med Stockholms universitet, VERA institutet i Wienoch Oak Ridge National Lab i USA. Tekniken vidareutvecklats nu innom det internationella samarbetet:
–Vår målsättning är att utveckla en metod som kan hjälpa till att rensa bort störande ämnen när man letar efter sällsynta isotoper. I många fall räcker enbart standard metoder inte till för att identifera mycket ovanliga atom varianter. Tekniken befinner sig fortfarande i utvecklingsstadiet, men vi har visat att vårt laserljus kan skjuta bort 99.99 % av de störande jonerna utan att förstöra de joner vi är ute efter, säger Pontus Andersson.
Avhandlingen Laser Interaction of Negative Ions – Fundamental Research and Applications försvarades vid disputation den 29 maj. Handledare var professor Dag Hanstorp.
Kontaktinformation
Kontakt:
Pontus Andersson, Institutionen för fysik, Göteborgs universitet
031-7723297
0704-363334
pontus.andersson@physics.gu.se
Avancerade inbyggda system för signalbehandling, som till exempel används i basstationer för mobiltelefoni, kräver specialiserade och högpresterande datorer. Sådana datorer kan innehålla hundratals processorer som måste klara av att bearbeta stora datavolymer på mycket kort tid.
Basstationer kallas den del av mobilnätverket som finns i de små husen vid antennmasterna och som innehåller mycket avancerad teknik. Andra exempel på tillämpningar där man behöver processa strömmar av data är radarsystem, multimedia, hd-tv och mobiltelefoner, det vill säga själva handenheten.
Fotnot
Avhandlingen lades fram vid Chalmers tekniska högskola men forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad inom forskningsprofilen CERES.
Kontaktinformation
Jerker Bengtsson, 070-288 11 64
Biometriska metoder används alltmer för att mäta och identifiera personer med hjälp av kroppens egenskaper – som till exempel ansiktsrörelser eller röst – med hjälp av kameror och sensorer. För att datorerna ska kunna identifiera och säkerställa att en person är den han utger sig för att vara, krävs dock omfattande system som både kan läsa av, känna igen och värdera informationen. Dereje Teferi har i sitt avhandlingsarbete tagit fram nya metoder och så kallade protokoll som gör sådana avläsnings- och värderingsprocesser mycket säkrare.
– Dereje Teferis metoder gör att man på ett precisare sätt kan ringa in styrkan och svagheterna i ett biometriskt system som använder sig av kameror så att det blir mer verklighetstroget. Detta är viktigt för att utveckla framtidens biometriska system, som både måste vara säkra och respektera integriteten hos människor, säger Josef Bigun, professor i signalanalys vid Högskolan i Halmstad och den som har handlett Dereje Teferi.
Dereje Teferis teknik går inte bara att tillämpa på människor. Han har även utvecklat metoder som på avstånd kan identifiera och följa bagage utan att lämna det ur sikte, exempelvis på en flygplats.
Biometrisk forskning är högaktuellt och Högskolan i Halmstad är mycket framgångsrik inom forskningsområdet. De senaste åren har Högskolan presenterat inte mindre än fem avhandlingar med nya rön inom biometri.
LENA LUNDÉN
Avhandlingen heter ”Recognition and Evaluation by Video Synthesis Methods and Symmetry Features” och lades fram vid Chalmers tekniska högskola men forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad under ledning av Josef Bigun, professor i signalanalys.
Kontaktinformation
Professor Josef Bigun, telefon 035-16 72 27
I juni lade Yaregal Assabie, doktorand vid Högskolan i Halmstad, fram sin avhandling i vilken han presenterar en inläsningsteknik som gör det möjligt att optiskt läsa etiopisk skrift. Genom hans forskning kan nu också den etiopiska skriften, som används av nära 90 miljoner människor världen över, läsas med hjälp av OCR.
Inläsningstekniker är kanske mer kända som OCR-nummer (optical character recognition) eller referensnummer. De förekommer exempelvis på alla svenska inbetalningskort och är ett referensnummer som ger en faktura en unik identitet.
– Det är en historisk händelse tekniskt sett. Vi har tidigare bidraget med en OCR-teknik för optisk inläsning som klarar en annan icke-latinsk skrift. Det är för lankesisk skrift och den togs fram för första gången här på Högskolan i Halmstad 2005, säger Josef Bigun, professor i signalanalys vid Högskolan i Halmstad och den som har handlett Yaregal Assabie i hans avhandlingsarbete.
Biometrisk forskning är högaktuellt och Högskolan i Halmstad är mycket framgångsrik inom forskningsområdet. De senaste åren har Högskolan presenterat inte mindre än fem avhandlingar med nya rön inom biometri.
Fotnot
Avhandlingen heter ”Machine-Printed and Handwritten Ethiopic Script Recognition” och lades fram vid Chalmers tekniska högskola men forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad under ledning av professor Josef Bigun. Svenska SIDA har stött projektet ekonomiskt.
Kontaktinformation
Professor Josef Bigun, telefon 035-16 72 27
Forskarteamet, som består av arkeologer, antropologer och genetiker har gjort omfattande undersökningar för att identifiera kvarlevor som hittats under katedralen i Frombork, och som man tror är av den stora vetenskapsmannen Nicolaus Kopernicus (1473-1543). Resultaten publiceras denna vecka i den ansedda tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences).
Marie Allens forskargrupp vid institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet, gjorde en DNA-analys av en tand och benvävnad från kvarlevorna. Ytterligare material testades även vid institutet för forensisk forskning i Krakow och Museet och institutet för zoologi i Warsawa. Resultaten från de tre olika laboratorierna var identiska.
För att göra en identifiering är det bäst om man har prov från nära släktingar att jämföra med. Några släktingar har inte hittats men Dr. Göran Henriksson vid Uppsala universitet tipsade om att många av Kopernikus böcker finns i Uppsala. Uppsalaforskarna analyserade några upphittade hårstrån i en kalender som ägts av Kopernicus i årtionden, men som nu förvaras i Museum Gustavianum vid Uppsala universitet.
– Vår analys av ett flertal hårstrån visade tolkningsbara resultat från fyra. Av dessa hade två samma profil som kvarlevorna i Frombork, säger Marie Allen.
Dessa resultat tyder på att materialet är från samma individ och stödjer därmed teorin att skelettet verkligen kommer från Kopernicus, men Marie Allen betonar att det inte kan uteslutas att resultatet uppstått av slump. Eftersom materialet från håren var mycket begränsat, och delvis nedbrutet, undersöktes nämligen s k mitokondrie-DNA, vilket gör bevisvärdet lägre. Sådana tester används också vid brottsundersökningar, men endast som ett bevis tillsammans med andra indicier.
– Analysen av håren ska därför värderas i ljuset av, och tillsammans med informationen från andra discipliner, såsom arkeologiska och antropologiska data och resultat från ansiktsrekonstruktionen, säger Marie Allen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marie Allen, tel: 070-892 44 44, marie.allen@genpat.uu.se
Deltagare i panelen är:
– författare och akademiledamot Kristina Lugn
– framtidsforskare Tomas Fürth
– Vetenskapsrådets huvudsekreterare Arne Jarrick
– Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.
Diskussionen leds av Kerstin Norén, rektor Karlstad universitet.
Diskussion kommer att kretsa kring följande frågor: Vad ska forskningen kring svenskan ägna sig åt i framtiden? Vad behöver vi veta om svenskan? Vad behöver vi lära oss mer om när det gäller användningen av svenska språket: i kulturen, i samhället, i affärsvärlden? Vilka frågor verkar forskarna missa? Vilka kompetenser behövs inom kultur, näringsliv och undervisning?
Paneldebatten är en del av den språkvetenskapliga konferensen ”Svenskans beskrivning”. Paneldebatten är öppen för alla.
Tid: Fredag den 10 oktober kl 16.15 – 18.00
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet, Frescati (T-bana Universitetet)
Arrangör: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, inom ramen för konferensen Svenskans beskrivning, http://www.nordiska.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5235
Kontaktinformation
Kontaktperson paneldebatten: Anna Vogel, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 47, e-post Anna.Vogel@nordiska.su.se
Fakulteten motiverar utnämningen med att ”Lars Näsman har genom sitt engagemang starkt bidragit till Mittuniversitetets utveckling och till universitetsutnämningen 2005. Han har speciellt stöttat de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna och bidragit till att dåvarande högskolan erhöll examensrätt för civilingenjörsutbildningar. Han har också utvecklat universitetets kontakter med näringslivet.”
Lars Näsman har en omfattande erfarenhet från näringslivet och är nu VD för Iggesund Tools. Han har under många år haft ledande uppgifter och varit VD och Koncernchef för Sunds Defibrator, nuvarande Metso Paper. Lars Näsman har visat ett stort intresse för forskning och utveckling vid universitetet. Han har varit ledamot i universitetsstyrelsen i drygt sju år och medlem av Programrådet för Mittuniversitetets civilingenjörsutbildningar sedan slutet av 1990-talet.
Promovering äger rum den 14 november vid Mittuniversitetets årshögtid i Sundsvall.
Tidigare utnämnda hedersdoktorer vid Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier är Thorbjörn Fälldin (2001), Kenway Smith (2002), Sverker Martin-Löf (2004) och Bengt Saltin (2006).
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Dekanus Ulla Lundström, 060-14 84 16, 070-209 0325, E-post Ulla.Lundstrom@miun.se
I projektet N4C ska LTU via Institutionen för arbetsvetenskap i samverkan med Universidad Politécnica de Madrid i Spanien och Trinity College Dublin i Irland forska inom området bredbandslösningar för områden som i dag saknar täckning, det vill säga dit varken ADSL, satelliter eller 3G når.
Den teknik som ska vidareutvecklas är så kallad fördröjningstolerant nätverksteknik (Delayed Tolerant Network, DTN), och projektet ska också vidareutveckla två test beds där DTN-tekniken och olika tillämpningar testas.
En test bed kommer att ligga i norra Sverige och den andra i de slovenska bergen. Målet är bland annat att tester ska göras inom tre områden; djurspårning på renar, en tillämpning för fjällvandrare och användning av DTN-nätet för insamlade av meteorologiska data och miljödata.
– N4C ska bli en verkligt spännande erfarenhet, förväntningarna är väldigt höga både i konsortiet och i Europeiska kommissionen att vi ska utveckla en teknik som bidrar till att minska den ”elektroniska exkludering” som boende i glesbygd i dag är drabbade av, säger dr Maria Udén vid Luleå tekniska universitet.
– Tanken är att vi ska skapa en teknisk infrastruktur i form av en test bed som kan användas i framtiden, tillämpningarna är både samhällsviktiga och kan bli kommersiella framgångar. När N4C samlas i mitten av maj till en mer officiell kick off har vi därför inte bara bjudit in konsortiet utan tar också tillfället i akt att möta press, myndigheter och företag i länet.
Projektet startar den 1 maj och löper under 36 månader. Testerna kommer att genomföras i såväl sommar- som vinterterräng i Jokkmokks och Gällivare kommuner.
N4C-konsortiet består förutom av universiteten också av forskningsinstitut och småföretag från Irland, Polen, Slovenien, Spanien, Portugal, Storbrittanien, Norge och Sverige.
De svenska företag som ingår är Tannak AB i Jokkmokk som ska svara för bland annat tester, samt Power Lake AB som ska svara för spridning och framtagning av exempelvis affärsplaner. Intel är industriell partner. Anknytning till amerikansk internetforskning finns via projektets tekniska råd.
Kontaktinformation
Upplysningar: Dr Maria Udén, tel. 0920-49 30 23, 070-533 49 78, maria.uden@ltu.se, Barbro Fransson, Power Lake AB, tel. 08-6562775, 070-6730790 e+ller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det är Kustbevakningen, Malmö museer, Länsstyrelsen i Skåne och Lunds Tekniska Högskola som initierat och samordnar projektet. Utöver intresse av att hitta dessa marina fornlämningar syftar projektet till att öka intresset och kunskapen för Sveriges kulturarv under havsytan, som idag är alldeles för låg enligt arrangörerna.
På havsbotten utanför Falsterbo och i Kämpingebukten tror man att det någonstans finns ett skepp som sjönk någon gång på medeltiden. Man har nämligen hittat medeltida keramik i området. Förhoppningen är att vraket bl a kan ge ny information om medeltida handelsvägar.
– Vraket upptäcktes i mitten av 1990-talet av en privatperson, men har sedan inte kunnat lokaliseras, berättar Jan Öijeberg, 1:e antikvarie vid Malmö Kulturmiljö / Malmö museer.
Arrangörerna hoppas även hitta stenåldersboplatser som numera finns under havets yta, eftersom havsnivån stigit sedan stenåldern. Längs kusten har flera stenåldersfynd gjorts, såsom flinta, ben och horn samt skelettdelar från människor.
Betydligt mer sentida lämningar är de två krigsflygplan som sköts ner under andra världskriget, tyska ”Focke Wulff 200 D-ARHW” den 29 november 1944 och amerikanska ”B24J Eager One” den 25 mars 1945. Deras tillstånd är idag okänt, men bägge flygplansvraken har intressanta historier knutna till sig, och flyghistoriker är mycket intresserade av att finna dem.
Även vraket av en trålare som förliste så sent som 1994 kommer att studeras. Syftet i detta fall är att kustbevakningen ska få möjlighet att studera hur miljöfarliga vrak kan saneras och vad som händer med skeppsvrak som lämnas på havsbotten efter förlisningen.
– Högsjötrålaren ”Vapper” som vi kommer att studera är tacksam som studieobjekt eftersom den ligger betydligt grundare än vad de flesta andra vrak brukar göra, förklarar Henrik Roosberg från Kustbevakningen.
Bättre kunskap om dagens kulturarv är enligt arrangörerna en förutsättning att kunna bedöma vilka kulturlämningar som är skyddsvärda. Många kulturvärden håller på att försvinna på grund av okunskap och nonchalans, menar de.
– Kunskapen om de förhållanden som råder under vattenytan är idag låg. En viktig förklaring är helt enkelt att vattnet skymmer formlämningarna. Det leder t ex till att Kulturminneslagen efterföljs betydligt sämre till havs än på land. Oförsiktiga eller vårdslösa dykare plundrar, och i okunskap förstör, många vrak utan påföljd, hävdar Kjell Andersson, forskningsingenjör på LTH.
Idag finns goda möjligheter för människor att uppleva vraken, fastän de ligger under vatten.
– Sedan skeppet Wasa bärgades 1961 har teknikutvecklingen skjutit fart. T ex skulle vissa formlämningar kunna ligga kvar på havsbotten medan museibesökare tar del av dem via foto och film, eller varför inte se på dem med hjälp av en turistubåt, föreslår Kjell Andersson.
I undersökningen används avancerad marin teknik som i vanliga fall är dyr eller svårtillgänglig. Bland annat kommer tredimensionella kartor över havsbotten att framställas med hjälp av ett flerstråligt ekolod (multibeam). Vidare tas akustiska bilder med sidtittande sonarer, liksom traditionella videofilmer och stillbilder. I detta arbete får projektet hjälp av företagen SeaLabs och Marin Miljöanalys. Forskare från Teknisk geologi vid LTH, som har stor erfarenhet av att kartera under havsytan, deltar i projektet liksom universitetets egen båt, Carolina, som annars finns i Lomma hamn. Vädret får i viss mån styra exakt vilka dagar som arbetena görs. Läs mer på www.vartmarinaarv.se (hemsidan blir klar under onsdagen).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Kjell Andersson, forskningsingenjör Lunds Tekniska Högskola / Lunds universitet, Kjell.Andersson@tg.lth.se, 046-222 73 71, 070-491 24 84, Jan Öijeberg, 1:e antikvarie, Malmö Kulturmiljö / Malmö Museer, Jan.Oijeberg@malmo.se, 040-34 44 86, 070-818 96 73 Henrik Roosberg, räddningsdykare, Kustbevakningen, henrikroosberg@hotmail.com 070-769 54 00 Jon Larsen, byrådirektör, Länsstyrelsen i Skåne Län, jon.larsen@m.lst.se, 040-25 25 38
Projektets samtliga deltagare: Forskare från Teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, Malmö kulturmiljö, Malmö Museer, Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Skåne Län, Vellinge kommun, Svensk Flyghistorisk förening Skåne, Malmö sportdykarklubb, Kulturföreningen Calluna, FNF – Falsterbonäsets Naturvårdsförening, Sea Labs Stockholm, Marin Miljöanalys AB Göteborg, Falsterbokanalens Båtklubb, ICA Toppen Höllviken, Pedagogerna vid Malmö och Trelleborgs muséer m fl.
Årets pristagare heter Stephan Jahn, forskarstuderande vid Tekniska Universitetet i Chemnitz i Tyskland. Stephan får priset för sin ide om hur man skulle kunna gå till väga för att trycka ett batteri på en förpackning eller pappersyta. Han mottar priset på ROND-konferensen den 16:e april kl. 13:30 i Pinassen i Arkens lokaler i Örnsköldsvik. Efter prisutdelningen ger han en presentation av sin ide.
Stephan Jahn har kommit på ett sätt att med bläckstråleteknik (inkjetteknik) producera batterier på en pappersyta. Ett sådant batteri skulle kunna användas för att ge strömförsörjning åt en display som sitter på en förpackning. Tack vare batteriet skulle displayen kunna ge information om till exempel förpackningens innehåll, om innehållet är äkta, om produktens sista förbrukningsdatum med mera. Kopplat till ett chip på förpackningen skulle informationen i displayen dessutom kunna ändras som funktion av tid, eller beroende på faktorer i omgivningen.
Även andra användningsområden är möjliga, såsom strömförsörjning till spårningsfunktioner eller indikatorer av olika slag.
Kempepriset är ett årligt innovationspris inom digitaltryck på papper som delas ut av Digital Printing Center (DPC) vid Mittuniversitetet. Priset finansieras av Kempestiftelserna. Kempepriset kan sökas av studenter världen över och delas varje år ut till den eller de studenter som kommit på den bästa innovationen inom digitaltryck på papper. Innovationen kan vara av både teknisk och marknadsmässig natur.
ROND-konferensen anordnas av Mittuniversitets elektronikavdelning i Sundsvall och DPC i Örnsköldsvik. Båda avdelningarna tillhör Mittuniversitetets institution för informationsteknologi och medier. ROND står för Research on Digital Printing on Paper Media.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Jonas Örtegren, telefon 0660-578 52 eller 070-254 8990
Åsa Nordin, telefon 0660-578 59 eller 070-632 1633
