Det finns emellertid få svenska empiriska studier som undersöker vilka aspekter som är väsentliga att beakta när dessa intervjuer används konstaterar Mats Anderberg och Mikael Dahlberg som i dagarna lägger fram sin avhandling Strukturerade intervjuer inom missbruksvården – som en grund för kunskapsutveckling.
Avhandlingens fem empiriska studier har utförts i sina naturliga sammanhang, i verksamheter där strukturerade intervjuer med klienter utförs som en vardaglig rutin och används för t.ex. behandlingsplanering.
Till grund för dessa har den strukturerade intervjun DOK använts som underlag och exempel. Några av frågorna som diskuteras i avhandlingen är: Hur tillförlitliga är egentligen de uppgifter som genereras via strukturerade intervjuer? Hur kan strukturer och analysmodeller vid utvärdering av behandling skapas där både praktikens behov och vetenskapliga krav blir tillgodosedda?
Trots att myndigheter betonar vikten av att den metodologiska kvaliteten hos intervjumetoderna ska utvärderas eller granskas, är det något som tycks ske bara undantagsvis. Resultaten visar att DOK:s inskrivningsformulär överlag uppfyller en god reliabilitet och validitet, men innehåller även ett mindre antal enskilda variabler som inte lever upp till de krav som kan ställas.
– Men detta är ett slags kvalitetsarbete som bör genomföras med viss regelbundenhet eftersom en intervjumetods kvalitet aldrig kan tas för given, menar författarna. Risken är annars stor att metoderna används på felaktigt sätt eller för fel klientgrupper. Därutöver är dokumentationens omfattning av betydelse, eftersom den måste vara begränsad för att kunna genomföras i en vardagskontext där tidsutrymmet ofta är knappt.
Resultaten visar också att det är uppenbart att strukturerade intervjuer är lämpade för utvärdering av behandling genom sin standardiserade form och multidimensionella karaktär. En analysmodell, där underlag från strukturerade intervjuer kan sammanställas, presenteras i avhandlingen. Tanken med den är att de strukturerade intervjuernas mångdimensionella karaktär även avspeglas i resultat och analys. Genomsnittsvärden eller effektstorlekar blir varken informativa eller vägledande för praktik och forskning, framhåller författarna.
– Tidigare har det främst varit behandlare som definierat och värderat resultat, men med de strukturerade intervjuerna ges även klienterna möjlighet att bedöma sin förändring och det värde behandlingen eventuellt haft för dem. Sammantaget kan det bidra till att öka klientens inflytande i behandlings- och utvärderingsprocessen samt stärka dennes ställning.
Sammanfattningsvis argumenterar Mats Anderberg och Mikael Dahlberg för att de metodologiska frågorna är betydelsefulla vid både validerings- och utvärderingsstudier och därför bör ägnas större uppmärksamhet inom forskning i socialt arbete framöver.
– Det förekommer också en föreställning om att det är forskningen som enkelriktat ska producera och leverera kunskap till den ”ovetande” praktiken. Men genom att utveckla strukturer för att kombinera forskning och praktik kan nya former för metod- och kunskapsutveckling skapas.
Om praktiker medverkar i utvärderingen av sitt eget arbete får resultaten sannolikt också en större betydelse för metodutvecklingen. Vår uppfattning är att strukturerade intervjuer kan utgöra en länk mellan praktik och forskning och därmed bidra till kunskapsutveckling inom socialt arbete och missbruksvård.
Mats Anderberg och Mikael Dahlberg, som disputerar i socialt arbete, är båda socionomer med en mångårig erfarenhet från arbete inom missbruksvård, socialtjänst och kriminalvård.
Avhandlingen ”Strukturerade intervjuer inom missbruksvården – som en grund för kunskapsutveckling” försvaras fredagen den 12 juni 2009, kl. 10.15.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Opponent är professor Jan Blomqvist, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mats Anderberg, e-post: mats.anderberg@vxu.se, telefon 0735-123733 eller Mikael Dahlberg, e-post: mikael.dahlberg@socialresurs.goteborg.se, telefon 0703-751919.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, vup@vxu.se.
Ulrika Bergmark har studerat en grupp på 45 lärare och 45 elever i en norrbottnisk högstadieskola. Lärarna och eleverna har deltagit i ett skolutvecklingsprojekt, Värdefullt, där målet varit att skapa en lärandemiljö där respekt, empati och ett gott bemötande utgör viktiga delar för att eleverna ska nå goda studieresultat. Ulrika Bergmark har använt sig av skrivna reflexioner, intervjuer, observationer och fotodokumentation av lärare och elevers upplevelser av hur de blir sedda och respekterade i skolan.
– När eleverna fick berätta om hur de upplevde olika etiska händelser i skolan framkom att om lärarna och eleverna visade empati, omsorg, uppskattning och hade en öppen kommunikation förbättrades förmågan att ta in nya kunskaper, säger Ulrika Bergmark.
I skolan separeras ibland fostransuppdraget från lärandeuppdraget, detta trots att de politiska målen för skolan även omfattar uppdraget att ge eleverna kunskap i etiska frågor och att utveckla ett etiskt förhållningssätt till andra.
– Jag vill se de båda uppdragen gå hand i hand och att man blir bättre på att ta tillvara elevers och lärares perspektiv, både i etiska frågor och när det gäller vad man lär sig. Det skulle innebära en utveckling av skolan där vi skapar en etisk lärandemiljö där uppskattning, respekt och engagemang utgör en större del av lärandeprocessen.
Systematiskt arbete för att öka medvetenheten och förståelsen bland lärare och elever runt frågor som rör bekräftelse, respekt och empati är ett sätt att nå dit. I skolutvecklingsprojektet har lärarna t ex utbildats i att koppla pedagogisk teori till ett uppskattande förhållningssätt gentemot eleverna. Workshops och föreläsningar utifrån mångfaldsperspektivet, empatikurser för högstadieelever, loggboksskrivande mm är exempel på andra aktiviteter.
Arbetet har resulterat i en nominering till kvalitetspriset Göta-priset och dessutom har skolan, för första gången, lyckats med att få igenom samtliga elever med minst godkänt betyg.
De förbättrade studieresultaten kan ha samband med att skolan arbetat med bemötande och förhållningssätt samt hur ett etiskt perspektiv kan förändra planering och genomförande av undervisningen, säger Ulrika Bergmark.
Kontaktinformation
Upplysningar:Ulrika Bergmark, Institutionen för pedagogik och lärande, Luleå tekniska universitet, tel 070-517 75 07, ulrika.bergmark@ltu.se
Genom medicinska och tekniska framsteg kan idag även mycket för tidigt födda överleva men ofta krävs lång vård på barnavdelning. Föräldrarna är i stort behov av stöd, inte minst vid hemkomsten.
– Att ett barn föds långt före planerat kan vara både traumatisk och omvälvande. När man kommer hem efter en lång sjukhusvistelse blir omställningen enorm. Barnet kan vara medicinskt stabilt men föräldrarna har inte hunnit förbereda sig mentalt, säger Birgitta Lindberg.
I hennes forskning har familjen fått med sig en liten videokonferensutrustning hem och därmed enkelt kunnat ha kontinuerlig kontakt med sjukhuset.
– Känslan är som vid ett vanligt möte. Eftersom man ser varandra går det att avläsa mycket via kroppsspråket som man annars missar vid telefonsamtal, säger Birgitta Lindberg.
Vetskapen om att personalen är tillgäng dygnet runt minskar föräldrarnas stress och oro, inte minst när avståndet till sjukhuset är stort.
Forskningen ska bidra till att öka insikten om hur det är att få ett barn som fötts för tidigt och hur sjukvården ska kunna ge kvalificerat stöd till mammorna och papporna.
– Tekniken har många andra användningsområden. Barn med cancer som vårdas hemma eller barn med kramper är bara några exempel, säger Birgitta Lindberg.
Projektet har bedrivits i samarbete med avdelning 56 på Sunderby sjukhus.
Kontaktinformation
Upplysningar:
Universitetsadjunkt Birgitta Lindberg
Tel 0920 – 49 38 56
birgitta.lindberg@ltu.se
Det säger Anna Klisinska som forskar i Matematik och lärande på Luleå tekniska universitet. I sin doktorsavhandling ifrågasätter hon gamla, naiva uppfattningar om matematik som något som är fixt och färdigt och omöjligt att ändra.
– Det finns inga ”rätta” svar. Matematik är en kulturell produkt. Newtons sätt att bevisa en sats för 300 år sedan är inte det enda. Det går att bevisa på många olika sätt, säger hon.
Anna Klisinska visar i sin forskning att var och en har sin personliga bild av matematik som inte alls behöver vara identisk med den i böcker och läromedel. Det är den personliga bilden hon vill att lärare ska kunna förmedla till elever och studenter på alla nivåer.
– Metoderna att lära sig matematik är oändliga. Alla kan hitta sitt sätt att se på ämnet.
Kontaktinformation
Anna Klisinska, 0920 – 49 10 35
– Även en positiv inställning och väl fungerande strategier för att handskas med stressiga situationer hjälper till att minska de negativa effekterna av arbetsrelaterad stress, säger Ann-Christine Andersson Arntén, som disputerar i psykologi.
– Men när stressupplevelser uppstår både i arbetet och parrelationen verkar risken för utbrändhet och ohälsa öka dramatiskt.
I hennes studie har cirka 900 personer deltagit i en enkätundersökning. De som ansåg sig leva i en bra parrelation tyckte att de hade bättre hälsa än de som levde i sämre relationer. Kvinnor med en lågfungerande parrelation upplevde mer ångest och psykiska stressreaktioner och sömnproblem än kvinnor med en bra parrelation. Män som levde i en medelmåttig relation visade högre grad av depression, ångest, psykologiska och somatiska stressreaktioner än män med sämre eller bättre parrelationer.
– En förklaring kan vara att den som lever i en halvbra relation tar ett stort ansvar för att relationen ska bli bättre. Är den däremot dålig konstaterar man det och att det inte finns något att göra åt saken.
Studien visar på en del könsskillnader men skillnaderna mellan individer inom vardera kön var betydligt större än mellan könen.
Efter att ha utsatts för stress behöver kroppen återhämta sig och fylla på sina lager av energi. Om det inte finns möjlighet till återhämtning på grund av att arbetet inte tillåter pauser och luncher så uttöms kroppens reserver och ohälsa uppstår. Samma sak gäller om man tar arbetet med sig hem, ständigt arbetar övertid eller har återkommande gräl och problem i sin parrelation.
Effekterna av vardagslivets ibland små, men återkommande, stressituationer kommer smygande och till en början utan att märkas. Den stressade anpassar och tänjer sig efter de krav och förändringar som sker, fram till den dag han eller hon nått en sådan obalans att det krävs stora ansträngningar för att klara vardagen.
– Risken är att vi först då inser att allt inte står rätt till. Vårt arbete och de nödvändiga sociala interaktionerna kräver allt för mycket av oss. Vår relation är ansträngd till bristningsgränsen och själva utnyttjar vi den sista droppen av den reservenergi vi en gång har haft.
Enligt Ann-Christine Andersson Arntén leder missad återhämtning till fysisk och psykisk ohälsa och kognitions- och koncentrationsproblem som minskar förmågan till problemlösning och prestationer.
– Och det får konsekvenser i hemmet så väl som på arbetsplatsen, säger Ann-Christine Andersson Arntén.
Avhandlingens titel: Partnership Relation Quality modulates the effects of Work-stress on health.
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20199
Fakultetsopponentens namn: Professor Milton Diamond, University of Hawaii at Manoa, USA
Tid och plats för disputation: Fredagen den 5 juni 2009, kl. 9.30, Hörsal F1, Psykologiska Institutionen, Haraldsgaten 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ann-Christine Andersson Arntén, tel 0707445042 (bost.), 0707445042(arb.)
e-post: ann-christine.andersson.arnten@psy.gu
Avhandlingen kan beställas hos ann.backlund@psy.gu, 150 kr exklusive porto.
Hon har i sitt doktorsarbete observerat ett flick- och ett pojkfotbollslag i över två års tid, och också intervjuat ett antal barn, föräldrar och ledare. Det är första gången alla tre grupper har studerats samtidigt. Resultaten visar att barn, ledare och föräldrar värderar vad som är det bästa med lagidrotten på helt olika sätt, vilket också påverkar deras handlande.
– För barn är möjligheten att få nya kompisar och att kunna vara tillsammans med dem det viktigaste med fotbollen. Det betyder inte att annat är oviktigt, de gillar också att få lära sig fotboll och spela matcher, säger Inger Eliasson.
Kompisar värderas också lika mycket i flick- och pojklag.
– Det är alltså en myt att flickor skulle vara mer sociala än pojkar.
För föräldrarna är det viktigaste att idrotten har en fostrande effekt, och att träningen är bra för barnen. Idrotten kan också innebära att barn och föräldrar kommer varandra närmare, genom att de kan vara fysiskt aktiva tillsammans. Det sämsta, enligt föräldrarna, är allt arbete som ska göras i föreningens namn, något som kan bli ett hinder för barnens idrottsutövande.
– Barn kan helt enkelt uteslutas om föräldrarna inte klarar att leva upp till att köpa bingolotter eller vakta idrottshallen på kvällarna, säger Inger Eliasson. Det visar att det finns ett beroende mellan barns, ledares och föräldrars världar som är viktigt att tänka på.
Ledarna däremot uppskattar mest barnens fotbollsutveckling, och värdet av att forma en högpresterande fotbollsspelare. Barnen upplever därför att ledarna har höga, ibland orealistiska, krav på att de måste prestera väl, särskilt på matcherna.
Enligt Inger Eliasson fungerar vanligtvis de tre världarna bra parallellt med varandra, men eftersom ledarna har mest makt genom sin ledar- och vuxenroll blir barnens röster ofta nedtystade. Barnen förväntas också vara tysta och lyssna på ledarna, något som ytterligare osynliggör barnens åsikter.
– Flickor och pojkar blir sällan tillfrågade om hur de vill ha det, och det innebär att de vuxna missar barnperspektivet och vad det handlar om. Ledarnas krav på att barnen ska vara seriösa och duktiga i fotboll är en orsak till att barnfotboll ibland blir en mindre lekfull och tillåtande miljö för barnen, konstaterar Inger Eliasson.
Resultaten visar också att både ledare och föräldrar är osäkra på hur en verksamhet för 11–12-åringar ska utformas för att vara god barnidrott.
– De förväntas tona ner idrottsprestationen, men vet inte hur de ska göra istället, menar Inger Eliasson, som anser att ledarna behöver stöd om barnens perspektiv ska kunna få mer genomslag i verksamheten.
Barnen tänker mindre på sin framtid som fotbollsspelare inom idrotten än både ledare och föräldrar. De befinner sig mer i nuet och vill ha kul på fotbollsplanen tillsammans med kompisarna. Barnen vill ha rättvisa ledare, som inte toppar laget eller låter dem spela på samma plats hela tiden.
– Det finns mycket att vinna på att lyssna på barnen och se dem som de sociala aktörer de är idag, istället för att betrakta dem som nästa generations vuxna fotbollsspelare, säger Inger Eliasson.
Fredagen den 5 juni försvarar Inger Eliasson, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Skilda idrottvärldar. Barn, ledare och föräldrar i flick- och pojkfotboll.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal 1031, Norra beteendevetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Göran Patriksson, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Inger Eliasson,
pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 070-552 6202, 090-786 7912
E-post: inger.eliasson@pedag.umu.se
– Ett av resultaten i min avhandling är att när man driver en tillräckligt hög elektrisk ström genom en individuell nanotråd så omvandlas materialet och får en förhöjd elektrisk konduktivitet, alltså en förbättrad förmåga att leda ström. Det är intressant eftersom nanotrådar kan användas inom elektronikindustrin, till exempel som komponenter i framtidens datorer. Men resultatet visar också på att det kan vara en generell metod för att förbättra nanotrådar, säger Magnus Hummelgård.
Nanomaterial har fått stor uppmärksamhet de senaste åren, på grund av deras unika egenskaper som gör att de i många hänseenden överträffar traditionella material. Nanotrådar är till exempel 10 000 gånger tunnare än ett hårstrå, men ändå oerhört starka.
Egenskaperna beror till största delen på den lilla storleken. Gravitationen och andra krafter, som normalt påverkar föremål i vår stora värld, blir försumbara och i stället är det andra fysiska lagar som dominerar. Därför är det nödvändigt att studera dessa material på nanonivå, även om det inte är helt enkelt. För sådana studier krävs instrument med tillräckligt hög upplösning på nanonivå och ett system med en prob som gör att man kan välja ut och studera individuella byggstenar.
Magnus Hummelgård har använt ett transmissionselektronmikroskop tillsammans med ett sveptunnelmikroskop, där det senare används som prob. Med den metoden har han studerat nanomaterial som kolnanorör, molybdenbaserade nanotrådar, guldnanopartiklar och silvernanobläck.
– Jag har bland annat studerat guldnanopartiklar som växts fram på ytan av ett kolnanorör. I avhandlingen så användes dessa guldnanopartikel- och kolnanorörkompositer för att skapa kolnanoburar. Kolnanoburar har användningsområden till exempel inom medicin och vid lagring av vätgas, säger Magnus Hummelgård.
– Silvernanobläck kan användas när man trycker elektriska kretsar på papper. Vid tryckning av elektriskt ledande banor på papper används sintring för att höja ledningsförmågan. Förståelse av sinteringsprocessen är nödvändig och denna process har jag studerat på nanonivå. Ett av resultaten jag fann var att lösningsmedlet som används i bläcket förkolnandes och blir kvar i produkten.
Disputationen äger rum fredagen den 5 juni klockan 13.15, sal O102, Mittuniversitetet, Campus Sundsvall.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till: Magnus Hummelgård, 070-270 86 88
I stort sett alla har en närstående eller känner någon som drabbats av stroke. Det handlar om runt 35 000 personer närstående per år i Sverige, men det kan lika gärna vara det dubbla, det beror på vilka som räknas som närstående.
Att vara närstående till en person som drabbas av stroke är kaotiskt, mycket förändras på kort tid, men inom en månad når man en vändpunkt menar Catharina Wallengren Gustafsson. Och det är just den här vändpunkten, som sjuksköterskor behöver lära sig att identifiera, för att kunna gå in som stöd på bästa sätt i den nya och ovana livssituationen.
– Då är personen mottaglig för information och beredd att ordna livet utifrån de nya förutsättningarna, förklarar hon.
Catarina Wallengren Gustafsson talar om vikten av stöd för den närstående så att denne kan hitta en balans mellan frihet och ansvar, mellan eget liv och omsorg om den drabbade. Kan tyckas som självklara ting, men så är det inte alltid.
”Slöseri av resurser att ge stöd som de anhöriga inte vill ha eller är mottagliga för”
Catharina Wallengren Gustafsson har lång erfarenhet från geriatrik, d.v.s vård av äldre, och rehabilitering. Hon har själv upplevt kontakten med strokedrabbade och deras närstående.
– Det är alltid arbetsamt att möta familjen. Jag har många gånger tänkt på vad jag ska säga och som sjuksköterska gjorde jag det jag trodde var bäst ur mitt perspektiv, minns hon.
Det var just missnöjet som hon upplevde hos de närstående som gjorde att Catarina Wallengren Gustafsson valde att gå vidare att forska i ämnet.
– Det finns en hel del pedagogiskt stöd till närstående, men också en tendens till att man försöker ge utbildning och föreläsningar ur ett eget perspektiv. Det vill säga envägskommunikation från en läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast, förklarar hon och tillägger:
– Det är dags att ta ett nytt grepp.
Catarina Wallengren Gustafsson talar om ett nytt pedagogiskt förhållningssätt och efterfrågar istället en dialog med de närstående och ett ömsesidigt utbyte. Där den närstående får delta i träningen och att man i den utbildning som ges ändrar förhållningssätt och utformar den till en dialog, där man möter den drabbade och dess närstående.
Catarina Wallengren Gustafsson inflikar att hennes sätt att se på närstående till strokedrabbade inte heller är det traditionella. Genom egna erfarenheter menar hon att anhöriga är de som personen upplever vid just det tillfället när de drabbas av stroke som närstående.
– Det behöver inte alltid vara en släkting, därför är det viktigt att fråga den som är utsedd om personen har möjlighet att fungera som närstående och stöd.
I studien har hennes utgångspunkt varit att ur ett lärandeperspektiv granska de närståendes situation.
– De är inte så hjälplösa, konstaterar hon.
I den första delen av avhandlingen visar hon hur sköterskan kan träna på att identifiera vändpunkten, en punkt då de närstående aktivt söker någon att prata med. Det är då de är mottagliga för information och stöd.
Catharina Wallengren Gustafsson har intervjuat 16 närstående under det första kritiska skedet, med det menas från en vecka efter stroken och några veckor framöver. Hon har därefter återintervjuat nio av dem ett halvår senare.
– Resultaten ser olika ut för vad man har för relation till den strokedrabbade. Det är skillnad att vara gift, dotter eller granne. En hustru har exempelvis mer arbetsamt, om mannen var den som körde bilen, betalade räkningarna, gjorde det praktiska i trädgården eller viceversa. Men ur det lärandeperspektiv som jag granskat, så är alla mottagliga för att fungera som stöd och vill göra det också.
I den andra delen har hon gått igenom det skriftliga materialet som erbjuds vid strokeenheter och som riktar sig till närstående. Hennes inventering visar att det mesta är läsbart, men innehållet är nästan aldrig riktat till den närstående. Hon pekar också på att det ofta är odaterat och oklart vem som utformat det.
– Det skriftliga materialet är fokuserat på det fysiska tillståndet, aldrig på hur det är att leva med en strokedrabbad.
I sin avhandling ger Catarina Wallengren Gustafsson en enkel lösning på hur man kan förbättra informationshanteringen.
– Ett nationellt elektroniskt informationscentrum är det som saknas. Här kan man samla och enkelt uppdatera informationsmaterialet.
Det ger ett likvärdigt material, där man kan enkelt plocka ner den information som varje enskild närstående är intresserad av och som passar dennes unika behov.
– Om vi har överlåtit ansvaret på de närstående så måste vi ge dem rätt stöd. Det är inte bara vår skyldighet utan det handlar om de närståendes rättigheter, avslutar Catarina Wallengren Gustafsson.
Kontaktinformation
Catarina Wallengren Gustafsson,
e-post: catarina.wallengren@hb.se
Tfn: 033-4355995
Rotknölar från kassava, som även kallas maniok, är stapelföda på många håll i tropikerna. I Kambodja har odlingen av kassava ökat kraftigt under senare år sedan de stärkelserika rotknölarna även började användas för bioenergiframställning (etanol). Därmed produceras också stora mängder proteinrik bladmassa som skulle kunna användas som djurfoder.
I matlagning kokas växten innan förtäring då den annars kan orsaka blåsyraförgiftning. Idisslare tål dock att äta växten rå, och Seng Sokerya har i sitt doktorsarbete genomfört olika utfodringsförsök för att bedöma kassavablastens fodervärde för getter.
Försöken visar att kassavafodrets goda näringsvärde har en gynnsam inverkan på djurens hälsa. Dessutom har fodret en egenskap som gör det särskilt värdefullt i tropikerna – det hämmar en av de allvarligaste inälvsparasiterna i Sydostasien, nematoden (rundmasken) Haemonchus contortus. Effekten var tydligast när fodret hade ensilerats, en konserveringsmetod som också ökar fodrets hållbarhet. Nästa steg i forskningen är undersöka varför ensileringen förbättrar fodrets nematodhämmande egenskaper och att genomföra praktiska försök hos jordbrukare.
—————————–
Seng Sokerya, inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling The effects of cassava foliage (Manihot esculenta) on gastrointestinal parasites of small ruminants in Cambodia.
Tid: Fredag den 5 juni 2009, kl. 13.00
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Herve Hoste, UMR-INRA, Toulouse, Frankrike
Mer information:
Seng Sokerya, 018-67 11 87, Seng.Sokerya@bvf.slu.se, ssokerya@celagrid.org
Seng Sokerya besvarar frågor på engelska.
Frågor kan också ställas till Johan Höglund, 018-67 41 56, Johan.Hoglund@bvf.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002010/
Andra länkar:
http://pv.bvf.slu.se/
http://www.celagrid.org
http://www.swepar.se
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
– Det är ett stort problem att det inte finns något brett vaccin som skyddar mot den grupp meningokocker som är den vanligaste i Europa, USA och Kanada och som orsakar en stor del av dödligheten i dessa länder, säger Susanne Jacobsson.
Hon är biomedicinsk analytiker på Universitetssjukhuset Örebro och presenterar sina forskningsresultat i en doktorsavhandling i biomedicin vid Örebro universitet.
– Hittills har det dock bara varit enstaka sjukdomsfall eller mindre, avgränsade utbrott i Sverige, i genomsnitt knappt 60 fall per år under de senaste tolv åren. Men både Norge och Finland har haft epidemier under 1970- och 1980-talen.
Bakterien (Neisseria meningitidis) sprids mellan människor via direktkontakt eller luftburen droppsmitta, till exempel genom salivkontakt eller nysningar. Infektionen går att behandla med antibiotika, men trots detta dör drygt tio procent av patienterna. Sjukdomsförloppet kan vara snabbt, ofta bara några timmar.
Sjukdomar orsakade av meningokocker är dock ovanliga, och så många som tio procent av befolkningen bär på bakterien utan att märka något av det.
Alla typer av meningokocker orsakar inte sjukdom. Det finns tolv typer, eller serogrupper, av meningokocker, och av dessa är bara sex potentiellt farliga. Susanne Jacobsson har kartlagt vilka av dessa som finns i Sverige och undersökningen visar att den stam som är vanligast här är grupp B, en av de två typer som det saknas fungerade vaccin mot.
Som ett led i sin forskning har Susanne Jacobsson därför deltagit i ett internationellt samarbete, med målet att utveckla ett brett vaccin mot flera grupper av meningokocker. Hennes bidrag har varit att undersöka om ett antal nya vaccinkandidater skulle ha verkan mot de meningokocker som finns i Sverige, framför allt grupp B.
Metoden bygger på att identifiera ett eller flera protein som finns på bakteriernas yta och som kan fungera som antigener. Det innebär att kroppens immunförsvar reagerar på dem och bildar antikroppar, som sedan utgör ett skydd mot att infekteras av bakterien.
– Enligt våra resultat är dessa proteiner väl lämpade att ingå i ett nytt brett meningokockvaccin. Av de sex proteiner som vi undersökte fanns fem hos alla bakterierna. Det skulle lösa det problem som vi har i dag med att det saknas vaccin som täcker grupp B, säger Susanne Jacobsson.
Susanne Jacobsson disputerar 5 juni på avhandlingen ”Characterisation of Neisseria meningitidis from a virulence and immunogenic perspective that includes variations in novel vaccin antigens”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Susanne Jacobsson, 070-974 98 14 eller susanne.jacobsson@orebroll.se.
Trådingar (Inocybe) är ett stort svampsläkte med fler än 150 beskrivna arter i Sverige och över 500 beskrivna arter i världen. Arterna har traditionellt grupperats i ett hierarkiskt system, där släktskapet härleds från svamparnas form, struktur och vävnadstyp.
Men dessa inventeringar har stora brister och många arter har som en följd fått felaktig släktskapsplacering. Det visar forskare vid Institutionen för växt- och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
I dagens forskning används ofta DNA-sekvenser för att undersöka släktskap. DNA-analyser har fördelen att de relativt enkelt ger stora mängder data. Men de är samtidigt dyra och tekniskt komplicerade vilket gör att det vardagliga arbetet med att systematisera enskilda svamp individer fortfarande i stor utsträckning görs för hand, med vägledning av deras utseende.
Ganska ofta misslyckas forskarna med att identifiera arten. Många arter är inte vetenskapligt beskrivna och ännu färre har fått sina DNA-sekvenser dokumenterade. Poängen är att även dessa ”oidentifierade” DNA-sekvenser sparas i offentliga databaser. Det här har forskaren Martin Ryberg vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper tagit fasta på.
Genom att utnyttja en helt ny webbtjänst har Martin Ryberg sökt igenom och jämfört samtliga DNA-sekvenser som samlats in från trådingar i världen. Projektet, som redovisas i en avhandling, ger helt nya inblickar i svampsläktets ekologi och utbredning.
Martin Rybergs databaserade DNA-studier visar till exempel att Inocybe förekommer i långt fler miljöer än man tidigare trott – från varma tropiska till kyliga alpina.
Avhandlingen avslöjar också ett tidigare okänt släktskap mellan svamparter som växer på så vitt skilda värdar som australisk eukalyptus och europeiska orkidéer. Forskningen kan dessutom visa att många svampgrupper inte alls är släkt som man tidigare trott.
Ett sådant exempel är trådingarnas undersläkte Inosperma, som efter Martin Rybergs granskning visar sig innehålla arter från två evolutionärt separata linjer.
–Det vi ser av svamparna när vi är ute i naturen, fruktkropparna, utgör bara en liten del av den egentliga svampen. Att studera fruktkroppar ger alltså bara en begränsad bild av svampens liv och av vilka svampar som finns på en plats vid ett givet tillfälle, säger Martin Ryberg.
Martin Rybergs forskning ökar kunskaperna om i vilka miljöer svamparna föredrar att växa, vilket i sin tur ger nya kunskaper om den ekologiska evolutionen.
–Arterna i Inocybe lever i symbios med främst vedartade växter såsom gran, tall, björk, ek och bok. Men genom webbtjänsten emerencia hittade jag även DNA-sekvenser som härstammar från örter som pyrola och olika orkidéer, samt från så vitt skilda värdväxter och platser som granar i Sverige, ekar i Kalifornien, eukalyptus träd i Australien, vide i Japan och tropiska träd i Thailand.
Avhandlingen An evolutionary view of the taxonomy and ecology of Inocybe (Agaricales) with new perspectives gleaned from GenBank metadata försvarades vid en disputation den 30 april.
Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Ryberg, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
Tele: 031-786 48 07
Mobil: 070-649 67 21
martin@ryberg.dpes.gu.se
— Folk i allmänhet ser nog naturvård som en ganska marginell verksamhet som sköts bäst av biologer. Men utan fungerande ekosystem som renar vårt vatten, pollinerar våra grödor och syresätter luften klarar vi oss inte. Nu är vi fler människor än någonsin på planeten som ska försörjas av allt mer utarmade ekosystem, och därför blir naturvården allt viktigare för samhällsutvecklingen. Min avhandling ger förslag på hur naturvården kan utformas för att bidra till en positiv samhällsutveckling, säger Lisen Schultz.
Ett exempel som lyfts i avhandlingen är Kristianstads Vattenrike – en föredetta ”vattensjuk sumpmark” som numera utsetts av FN-organet UNESCO till en förebild för hållbar utveckling. Avhandlingen analyserar hur några få individer arbetat för att få med sig bönder, fågelskådare, lokala entreprenörer och politiker i en gemensam vision av våtmarken som en tillgång för bygden. Fallstudien av Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike har jämförts med erfarenheter från andra Biosfärområden i världen. Dessa områden utses av UNESCO och till skillnad från de mer kända Världsarven, som framförallt ska bevara miljöer för eftervärlden, ska de både skydda biologisk mångfald och stimulera lokal utveckling.
— Den här dubbla funktionen gör Biosfärområdena högintressanta för min forskning. Dessutom har de som driver dem ofta väldigt små resurser och lite makt, trots att områdena är internationellt erkända. Ändå är det många som lyckas göra skillnad. Jag har försökt att förstå hur, säger Lisen Schultz.
Resultaten visar att de som lyckas är lika bra på att läsa människor som att läsa naturen. Genom att först lyssna på behoven hos potentiella partners, och sedan kommunicera en attraktiv vision för sitt projekt, som går utanför det smala naturvårdsintresset, lyckas dessa eldsjälar bygga förtroende och knyta till sig andra nyckelindivider bland politiker, lokala föreningar, markägare och finansiärer. Andra kännetecknen är flexibilitet och ständigt lärande.
Eldsjälarna skapar såkallade brobyggande organisationer, som kan kombinera information från många olika källor och hitta synergieffekter mellan olika intressen. Tack vare sina breda nätverk och sin lyhördhet är man bra på att upptäcka och ta tillvara på gyllene tillfällen, till ny finansiering, nya projekt osv. Man är också bra på att upptäcka och förekomma annalkande kriser, som negativa miljöförändringar, interna konflikter, eller förändrade prioriteringar efter politiska skiften.
— Det kan låta som att de här eldsjälarna är supermänniskor. Men mitt intryck är att de ofta är ödmjuka, ganska lågmälda personer, som helt enkelt har en stark inre drivkraft att förbättra villkoren för både människa och natur, och en imponerande förmåga att läsa omvärlden. Jag tycker det har varit väldigt inspirerande att se att såna här projekt faktiskt är möjliga, i Skåne såväl som i Venezuela, säger Lisen Schultz.
Ladda ned avhandlingen “Nurturing resilience in social-ecological systems: Lessons learned from bridging organizations”: http://www.stockholmresilience.su.se
Kontaktinformation
För mer information:
Lisen Schultz är doktorand vid systemekologiska institutionen och knuten till Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, tfn 0702-888138, e-post: lisen@ecology.su.se
Sven-Erik Magnusson är chef för Biosfärkontoret i Kristianstads Vattenrike och är en av de intervjuade i studien, tfn 044 -13 64 80, 0733-13 64 80, e-post:
sven-erik.magnusson@kristianstad.se
Ellika Hermansson Török, presskontakt, Stockholm Resilience Centre, tfn 073-707 85 47, e-mail: ellika@stockholmresilience.su.se
Användningen av solvärme är fortfarande låg i Sverige, trots att tekniken är både välutvecklad och kostnadseffektiv. Magdalena Lundh vid institutionen för teknikvetenskaper har i sin avhandling utvärderat en pilotanläggning utanför Stockholm, där solvärme lagras i ett 60 000 kubikmeter stort berglager och försörjer 50 bostäder med värme.
– Trots diverse problem, som främst berott på bristande kommunikation och organisation, fungerar den tekniska principen. Inom några år beräknas 70 till 80 procent av bostädernas totala värmebehov täckas av solvärme, berättar hon.
För enskilda villor är det dock inte ekonomiskt försvarbart att upprätthålla den här sortens säsongslager.
– Istället skulle man kunna göra de traditionella vattentankarna större för att på så sätt öka lagringstiden, föreslår Magdalena Lundh.
Hennes avhandling visar att sådana värmelager kan anpassas efter tillgängligt utrymme i moderna villor, och att de kan ge ett solenergitillskott på runt hälften av det totala uppvärmningsbehovet.
Magdalena Lundh har också intervjuat företagare inom branschen, och intervjuerna visar att det finns ett antal nyckelaktörer som är avgörande för om solvärme installeras. Intervjupersonerna påpekar också att väldesignade och bekväma lösningar är centrala när det gäller att få konsumenterna intresserade, snarare än effektivare komponenter.
– Den viktigaste slutsatsen är att det tekniska värmesystemet inte kan isoleras från det sociala sammanhanget. Det finns ofta hinder i samspelet mellan teknik och olika marknadsaktörer, och en förutsättning för att förstå och övervinna dessa hinder är att ha en helhetssyn på solvärme. För detta behövs ett tvärvetenskapligt perspektiv, säger Magdalena Lundh.
Kontaktinformation
For mer information, kontakta Magdalena Lundh, 018-471 31 34, 073-342 99 38, e-post: Magdalena.Lundh@Angstrom.uu.se
Varje år drabbas cirka 500 personer i Sverige av endokardit, inflammation i hjärtklaffarna. Tillståndet kan bli livshotande och en av de bakterier som orsakar sjukdomen är S. gordonii, en bakterie som återfinns i munhålan.
– Där tillhör den vår normala bakterieflora, men ibland kommer den in i blodbanan och då kan den orsaka endokardit. Bakterierna har också hittats vid infektioner kring olika sorters implantat, säger docent Julia Davies som lett forskargruppen vid odontologiska fakulteten.
För att överleva i munhålan måste bakterien kunna fästa till en yta, exempelvisslemhinnan. Det sker med hjälp av proteiner. I mitten av 1990-talet identifierades ett av dessa proteiner från bakterien S. gordonii av en forskargrupp i England.
Julia Davies och hennes kolleger har nu upptäckt ytterligare två. Forskarna har därmed kommit ett steg på väg vad det gäller att förstå hur bakterierna får fäste på en yta, exempelvis hjärtklaffar.
De två nya proteinerna, SGO 0707 och SGO 1487, återfinns i cellväggen på bakterien S. gordonii. Proteinerna produceras av bakterien och utan dem kan bakterien alltså inte fästa på en yta vilket är en förutsättning för att den ska överleva.
Om bakterier hamnar i blodbanan kan de binda sig till hjärtklaffarna där de bildar en så kallad biofilm och kapslar in sig. När bakterierna har kapslat in sig är det mycket svårt att bli av med dem. Men med en ökad kunskap om hur bakterierna binder sig till en yta ökar också möjligheten att få fram nya effektiva läkemedel.
– Kan vi blockera bindningen med hjälp av läkemedel så blir behandlingen mer effektiv, säger Julia Davies.
Sedan tidigare är det känt att bakterier som växer på så kallade biofilmer ändrar sina egenskaper när de sätter sig på en yta. De blir exempelvis mer resistenta mot antibiotika och antibakteriella medel. Forskarna arbetar nu vidare för att ta reda på hur denna motståndskraft uppkommer.
– Vi vill försöka förstå på vilket sätt bakterierna ändrar sina egenskaper när de sätter sig på en yta, säger Julia Davies.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
För mer information kontakta docent Julia Davies på telefon 040-665 84 92 eller via e-post julia.davies@mah.se.
Hjärt-kärlsjukdomar till följd av åderförkalkning är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Åderförkalkning innebär en förtjockning av blodkärlens väggar och uppkomst av så kallade åderförkalkningsplack, som bland annat består av inlagrat fett. Med hjälp av ultraljudsbilder kan man hitta riskindividerna genom att mäta halspulsåderns väggtjocklek. En annan ultraljudsmetod är att analysera om karaktären hos olika typer av plack kan förutsäga risken för hjärt-kärlsjukdom.
Peter Holdfeldt har utvecklat nya och förfinade metoder för bildanalys som bygger på dynamisk programmering.
– Mätningar av halspulsåderns väggtjocklek kräver att gränslinjer detekteras mellan olika vävnadslager i blodkärlet, säger han. Tidigare har man använt dynamisk programmering för att automatiskt detektera gränslinjer i stillbilder. Med den nya metoden används i stället dynamisk programmering för detektion i bildsekvenser av ett och samma blodkärl.
Att undersöka en hel bildsekvens i stället för en enskild bild ger ett mer korrekt resultat eftersom man drar nytta av likheten mellan bilderna i sekvensen – en gränslinje bör finnas på ungefär samma plats i två bilder i följd. Metoden består av stå steg. Först hittas flera alternativa gränslinjer i varje bild. Sedan väljs ett av alternativen från varje bild, och i det här steget tar programmet hänsyn till gränslinjernas rörelse mellan bilderna.
– Detta har visat sig ge en mer korrekt detektion av gränslinjerna än vad man får med ett program som väljer gränslinjer utifrån en enda bild, säger Peter Holdfeldt.
Han har också utvecklat en metod för automatisk klassificering av åderförkalkningsplack. Dessa plack kan brista och bilda blodproppar som ger hjärtinfarkt eller stroke. I ultraljudsbilder kan man med ögat urskilja den typ av plack som ofta leder till strokesjukdom, men en sådan bedömning är subjektiv och påverkas av störningar i bilden. Den nya automatiska metoden innebär en teknisk vidareutveckling av ultraljudstekniken som leder till en mer objektiv och kvantifierbar analys.
Peter Holdfeldts forskning har ingått i ett samarbete mellan Chalmers och Wallenberglaboratoriet för hjärt-kärlforskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Björn Fagerberg, läkare och professor i kardiovaskulär forskning, ansvarar för den kliniska utvärderingen av de nya metoderna tillsammans med doktoranden Ulrica Prahl.
– Vi håller nu på att testa den automatiska metoden för plackklassificering i patientgrupper, säger han. I färdigutvecklat skick skulle den vara ett väldigt bra hjälpmedel för att identifiera högriskpatienter.
När det gäller mätningar av halspulsådern så används det redan idag inom hjärt-kärlforskningen. Det finns även andra metoder för att göra mätningarna, men de är inte lika väl validerade som den metod som har utvecklats av forskarna på Chalmers och Sahlgrenska.
– Den dynamiska bildanalysen är en ny spännande metod som säkert har en stor utvecklingspotential, säger Björn Fagerberg. Fördelen med ultraljud är att det är både praktiskt, billigt och patientvänligt.
Avhandlingen ”Dynamic Programming for Ultrasound Image Analysis of Atherosclerosis” försvarades den 15 maj.
Kontaktinformation
Peter Holdfeldt, Institutionen för signaler och system, Chalmers tekniska högskola
hfeldt@chalmers.se
Björn Fagerberg, Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Tel: 031-3428382 Mobil: 0706-883387
bjorn.fagerberg@wlab.gu.se
Det visar ny forskning som gjorts av veterinär Annika Bergström. Nu presenterar hon sina rön i en doktorsavhandling vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Betydligt fler dräktiga tikar, än vad man tidigare trott, har haft problem vid valpningen. Statistik visar att det gäller cirka15 procent av alla dräktiga tikar. Hos 64 procent av dem behövdes kejsarsnitt för att klara förlossningen.
De raser som uppvisade högsta risk för förlossningsproblem var dvärghundraser, exempelvis chihuahua och skotsk terrier, samt stora hundar, bland annat grand danois.
Annika Bergström har baserat en av sina fyra studier om dystoki (förlossningsproblem) på statistik från försäkringsbolaget Agrias databas och Svenska Kennelklubbens hundregister.
– Primär värksvaghet, det vill säga att tiken saknar eller har ett mycket svagt värkarbete, är den vanligaste orsaken till förlossningsproblem, säger hon.
I de flesta fall vet man inte orsaken till varför primär värksvaghet uppstår. Däremot är det väl känt att hormonerna cortisol, oxytocin, progesteron, prostaglandin och vasopressin spelar en viktig roll vid valpningen. Dessa hormoner har undersökts på normalt valpande tikar och visat sig stiga till höga koncentrationer under valpningen.
Annika Bergström analyserade hormoner samt ett antal elektrolyter på såväl tikar med normal förlossning, som på värksvaga tikar.
Resultaten visade en tydligt lägre koncentration av prostaglandin hos de värksvaga jämfört med normalt valpande tikar.
– Prostaglandin spelar en mycket viktig roll vid såväl igångsättandet som vid fortskridandet av en valpning, säger Annika Bergström.
Prostaglandinet bryter ner de så kallade gulkropparna som finns i äggstockarna och som producerar det dräktighetsbevarande hormonet progesteron. Om progesteron inte sjunker tillräckligt mycket i anslutning till valpningen kan förlossningsarbetet inte starta.
– Hos de tikar som hade förlossningsproblem och låga prostaglandinvärden sågs tecken på ofullständig nedbrytning av gulkroppen och högre koncentration av progesteron än vid normal förlossning.
Tikar med värksvaghet behandlas i regel med kalcium och oxytocin som ges som värkstimulerande preparat. Det finns tidigare studier som visar att värksvaga tikar sällan har kalciumbrist.
Eftersom en kalciumgiva kan påverka tikens hjärta på ett negativt sätt var ett av syftena med studien att jämföra två grupper av värksvaga hundar. Den ena gruppen fick en traditionell behandling med kalcium och oxytocin och den andra gruppen enbart oxytocin. Resultatet visade att det inte förelåg någon skillnad i behandlingsresultat mellan de båda grupperna.
Annika Bergström, institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU, försvarar sin avhandling Dystocia in the Bitch fredagen 5 juni 2009.
bildtext: Annika Bergström, veterinär och forskare vid SLU har studerat förlossningsproblem hos hund. Hennes rön presenteras i en doktorsavhandling.
Foto: Carin Wrange, SLU
Kontaktinformation
För mer information:
Info: Annika Bergström, tel. 018-671496, Annika.Bergstrom@uds.slu.se
