– Använd patientjournalsystemen för att samla in och analysera data från hälso- och sjukvården för att öka kunskaperna om befolkningens hälsoläge och individrelaterade, hälsoinriktade åtgärder inom vården, föreslår Sirkka Elo som disputerat vid NHV.
Sirkka Elo konstaterar att det nationella patientregistret, som ofta används för att analysera och följa upp befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens verksamhet i Sverige, bara ger information om patienter som vårdats på sjukhus i slutenvård. Efter år 2007 är också sjukhusens öppenvård och privata läkare skyldiga att lämna information till registret, men primärvården står fortfarande utanför.
– För primärvårdens del finns redan utprovade informationssystem som kan ge kompletterande information om hälsoproblemen i öppenvården, till exempel informationssystemet Minimum Data Set (MDS). Det är ett informationssystem som har utvecklats i USA och används på flera håll i Europa, berättar Sirkka Elo och fortsätter:
– I en studie i Örebro läns landsting användes MDS med gott resultat. Studien visade att det var möjligt att utifrån distriktssköterskeverksamhet göra uppskattningar av förekomst av hälsoproblem i befolkningen.
Förekomsten av ischemisk hjärtsjukdom är ett vanligt mått på hälsoläget i befolkningen. En jämförelse av slutenvårdsdata med uppgifter insamlade från öppen vård på sjukhus och primärvård visade att bara hälften av de berörda patienterna i en kommun var rapporterade till det nationella patientdataregistret.
– Patienter med diabetes och hypertoni, sjukdomar som utgör risk för ischemisk hjärtsjukdom, behandlas i huvudsak i primärvården. De finns alltså inte med i statistiken. Däremot finns de personer registrerade som akut hade drabbats av hjärtinfarkt, och får sjukhusvård. Rapportering från primärvården till nationella patientregistret skulle ge en bättre och mera fullständig bild av befolkningens hälsoläge, menar Sirkka Elo.
Analys av uppgifter från folkhälsoenkäter visar att det är rökning och fysisk aktivitet som oftast är tema för sjukvårdspersonalens frågor och rådgivning till patienterna. Men för insamling, analys och återföring av kunskaper om vidtagna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder inom sjukvården saknas allmänt tillämpade rutiner.
– Systematisk patientjournalföring med stöd av kodnings- och klassifikationssystem skulle ge goda möjligheter att samla in och analysera sjukvårdens folkhälsoinriktade insatser, förklarar Sirkka Elo.
Avhandlingens titel: Hälso- och sjukvårdens roll som informationskälla för hälsoläget i befolkningen och uppföljning av dess folkhälsoinriktade insatser
Tid och plats för disputation: fredagen den 15 maj 2009, kl 13.00 Aulan
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
Kontaktinformation
Författare: Sirkka Elo
Tel: (+46) 019- 602 70 55 (arbete) (+46) 070-552 67 15 (mobil)
E-post: sirkka.elo@orebroll.se
Huvudhandledare: Professor Ingvar Karlberg, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, tel: 0733-768003,
Bihandledare: Docent Ina Borup, NHV, Tel: 031-693941
Varje år insjuknar mellan 10 000 och 50 000 människor i Sverige i den infektion som kallas Lyme-borrelios (efter en ort i USA). Bakom ligger Borreliabakterier som överförs från fästingar till människan. Tyvärr kan det gå lång tid mellan smittillfället och sjukdomen, och det händer att infektionen inte behandlas i tid med antibiotika. Patienten kan då drabbas av svåra nervsjukdomar.
I en internationell studie följde forskare från universiteten i Umeå, Uppsala, Vilnius och Kalmar och från universitetssjukhuset i Lund Borreliabakteriernas smittvägar. Forskarna jämförde bakteriegener från patientprover med gener från de smittämnen som isolerats från sjöfåglar och fästingar på olika platser. I Europa samlades prover i Sverige, Norge, Färöarna och Litauen och i Asien från en ö utanför östra Ryssland. Resultaten publiceras nu i tidskriften PLOS One.
Pär Comstedt genomförde analyserna i samband med sin avhandling vid Inst. för molekylärbiologi och laboratoriet för molekylär infektionsmedicin i Sverige , MIMS, båda vid Umeå universitet. Resultaten visar att samma Borreliatyp kunde finnas i alla prover, även i så karga miljöer som de ryska Kommendörsöarna.
– Vi visste från tidigare undersökningar att landlevande fåglar bär på samma bakterier som vi hittar i människor, säger Pär Comstedt. Nu vet vi att Borreliabakterier sprids med havsfåglar i större utsträckning än man tidigare anat. Fästingar kan sprida borrelios till flyttfåglar och de kan föra sjukdomen långa vägar, säger Pär Comstedt som för närvarande är projektledare vid företaget Intercell AG i Wien och där utvecklar nya Borreliavacciner.
– Vi ser nu att Lyme-borrelios är en sjukdom med flera överlappande infektionscykler, vilket gör smittoämnena ännu svårare att kontrollera. Till de hittills kända infektionsvägarna med gnagare eller fåglar på land kan vi nu lägga en infektionsväg via sjöfåglar, säger Sven Bergström, professor vid Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet, och projektledare för studien.
Umeåforskarna rekommenderar inför sommaren att man alltid skall vara uppmärksam på fästingbett i områden med risk för Lyme-borrelios, dvs.i stora delar av södra och mellersta Sverige samt Norrlandskusten.
Kontakt: Professor Sven Bergström, The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet,
tel. 090-785 67 26, e-post sven.bergström@molbiol.umu.se
Referens
P Comstedt, L Asokliene, I Eliasson, B Olsen, A Wallensten, J Bunikis, S Bergström. ”Complex population structure of Lyme borreliosis group spirochete Borrelia garinii in subarctic Eurasia”, PLoS ONE, 9 juni 2009.
I sin avhandling ”Domarrollen – rättsregler, yrkeskultur och ideal” har Olof Ställvik studerat domarens professionella situation i Sverige med utgångspunkt i domarens konstitutionellt garanterade oberoende. Trots domarkårens betydelse för rättssamhället är detta en yrkeskår kring vilken det finns ytterst lite forskning.
Domarens självständighet kan enligt Olof Ställvik inte garanteras enbart genom konstitutionella och andra rättsregler. Det är minst lika viktigt hur den rättsliga yrkeskulturen ser ut. I Sverige har domarna traditionellt varit nära knutna till regeringsmakten, vilket väcker ett visst uppseende utomlands.
– Men trots att svenska domares konstitutionella ställning är relativt svag i jämförelse med andra rättsstater i västvärlden kompenseras detta i viss mån av en stark professionell kultur, berättar han.
– På så sätt är det domarprofessionen som internt avgör vad som är god kvalitet i den dömande verksamheten. Och så måste det vara, men på senare år har bland annat Domstolsverket gjort en del försök att mäta kvalitet. Det är tveksamt om detta kan tillföra något.
Det viktigaste skyddet för domarens självständighet, och därmed för den konstitutionella demokratin, ligger enligt Olof Ställvik inte i regeringsformen utan i de rättsliga, politiska och professionella kulturerna.
– I Sverige betonas starkt förarbetenas roll, det är en del av vår rättskultur. På samma sätt ligger det i svensk rättskultur att domaren är en typ av statlig tjänsteman, visserligen särskilt kvalificerad, men ändå med sin främsta lojalitet hos staten, menar han.
– Detsamma gäller de kravprofiler som Domstolsverket tagit fram för ordinarie domare. Jag menar att det är tveksamt vad dessa tillför rekryteringsprocessen. Domarkåren har tämligen okritiskt underkastat sig dessa och andra förändringar som påverkar förutsättningarna för deras arbete.
Olof Ställvik menar att risken på lång sikt är att domarkåren, liksom andra professioner i viss mån gjort, börjar fokusera på fel saker i strävan efter att uppfylla de ovanifrån satta målen. Han kallar det en form av verksamhetsstyrning som inte alls passar för dömande verksamhet.
– På lång sikt är det bra för demokratin och rättsstaten att domarkåren är stark och självständig. Det innebär ett skydd mot godtycklig eller politiskt påverkad rättstillämpning, säger Olof Ställvik.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Olof Ställvik, 0706-34 66 15, e-post: olof.staellvik@gmail.com
Ola Melander har studerat sambandet mellan kassaflöde och investeringar i ett stort antal svenska företag. Ett företags kassaflöde har en positiv effekt på dess investeringar, vilket visar att tillgången på finansiering påverkar företagens investeringar. Betydelsen av finansiering för investeringarna varierar mellan företag och över tiden, och är större för exempelvis mindre företag och under recessioner.
I en annan studie av den amerikanska ekonomin visar Melander att bankers kapitaltäckning påverkar utbudet av krediter till hushåll och företag, vilket har relativt stora effekter på konsumtion och investeringar.
– Kreditförluster innebär lägre kapitaltäckning i bankerna, vilket leder till en kreditåtstramning med negativa effekter på tillväxten. Detta ger sedan upphov till ytterligare kreditförluster i bankerna, säger Ola Melander. En sådan negativ spiral gör att återhämtningen efter en finansiell kris kan bli svagare och mer utdragen än nödvändigt om inte tillräckliga insatser görs för att stärka bankernas kapital.
En annan frågeställning i avhandlingen gäller de eventuella negativa effekterna på den ekonomiska tillväxten av en valutadepreciering i länder med stora lån i utländsk valuta, t.ex. dollar eller euro. En depreciering av landets valuta innebär att skulderna i utländsk valuta ökar mätt i inhemsk valuta. Detta gör att skuldbördan blir tyngre för låntagaren, vilket kan leda till lägre konsumtion och investeringar. Melander studerar effekten av valutadeprecieringar i extremfallet Bolivia där över 95 procent av lånen till den privata sektorn är i utländsk valuta (dollar).
– En valutadepreciering har en viss negativ effekt på investeringarna, men detta uppvägs av att en depreciering också ökar landets internationella konkurrenskraft, vilket är positivt för exporten och tillväxten, säger Ola Melander.
Avhandlingen ”Empirical Essays on Macro-Financial Linkages” kan beställas från EFI (The Economic Research Institute) på efi.publications@hhs.se.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Ola Melander
E-post: ola.melander@hhs.se
– Salivproteinerna fäster på olika ytor i munnen, t ex tandytan och de olika material tandläkaren stoppar in i munnen, och bildar en film som kallas pellikel, säger Ida Svendsen. Pellikeln inverkar på vilka bakterier som fäster till ytorna och senare bildar plack. Plack kan orsaka hål i tänderna och tandlossning. Genom att bättre förstå och förutspå pellikelns sammansättning och uppbyggnad går det att utveckla nya och bättre metoder för plackkontroll. Här kan studierna i min avhandling bidra.
Ida Svendsen har undersökt pellikel-bildningen i olika nivåer. Dels har enskilda salivproteiner studerats för att se vilka grundläggande krafter som är viktiga, dels har samspelet mellan olika proteiner under filmens uppbyggnad undersökts.
– Ytans egenskaper har visat sig ha stor inverkan på filmen som bildas, säger Ida Svendsen. Det som påverkas är både hur mycket protein som fäster på ytan och hur hårt proteinerna sitter fast.
På liknande sätt som pellikeln byggs upp går det att bygga filmer med flera proteinlager (multilager), vilka påverkas av egenskaperna hos de samverkande komponenterna och ytan de fäster på.
– Genom att styra sammansättningen hos filmen kan man öka mängden av specifika komponenter i filmen och på så vis få en ökad effekt av deras funktioner, säger Ida Svendsen. Viktiga proteiner kan behållas i filmen och skyddas med hjälp av att samspela med andra komponenter på ytan.
Att kunna studera hela pellikelns sammansättning är av stor vikt, och den är beroende av vilken yta pellikeln sitter på. Och för att kunna bestämma sammansättningen krävs att man kan få hela filmen att lossna från ytan.
– Vi har tagit fram en teknik för detta som validerats vetenskapligt, säger Ida Svendsen. Det är mest hårda ytor som studerats.
Studier av salivfilmer har gjorts både in vitro (utanför kroppen) och in vivo (i kroppen). Den övervägande delen av studierna är gjorda in vitro och kan inte direkt överföras till in vivo-situationen.
– Men in vitro-studierna är relevanta för de ger en ökad kunskap om de underliggande krafterna som påverkar filmbildningen, säger Ida Svendsen.
Ida Svendsen är verksam vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola och hennes forskningprojekt ingår i profilen Biologiska gränsytor och i forskningsprogrammet Biofilmer.
Ida Svendsen kommer att försvara sin avhandling offentligen torsdagen den 11 juni kl 9.00 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Opponent är Anne E. Meyer, Research Associate Professor vid University of Buffalo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ida Svendsen på 040-665 74 15, 0707-87 18 50 eller ida.svendsen@mah.se
– Det är viktigt att inte enbart välja en design för att den är snygg utan även reflektera över vilka värden som kommuniceras. Man ska vara medveten om att en design innebär att man prioriterar vissa värden över andra, säger Emma Eliason, som skrivit avhandlingen i informatik vid Örebro universitet.
Hon identifierar sju designkategorier av kommuners förstasidor och de värden de kommunicerar: nyhetstidningen, broschyren, reklamsidan, marknadsföringssidan, portalen och filtret. I nästa steg undersöker hon hur värden ärvs och vilka effekter det medför när man medvetet eller omedvetet efterliknar en viss design på kommunens hemsida.
En vanligt förekommande design är att man bygger upp sin kommunsida efter nyhetssidans modell. En design som prioriterar nyheter, vilket kan medföra förväntningar på att informationen uppdateras ofta. Nackdelen, som man kanske inte har tänkt på, är att det kan medföra att användarna inte tittar på de banners som läggs i högerkanten. De uppfattas som reklam eftersom det är det vanliga på tidningssidorna. Vilket i sin tur innebär att viktiga saker som kommuniceras via en banner inte når fram till den tänkta målgruppen.
I användarstudierna visade det sig att värden ärvs dels från förväntningar som man har på en kommun, tidigare erfarenheter med andra webbsidor och förväntningar på den design som används.
Kommunerna använder sina hemsidor för olika ändamål. Vissa kommuner försöker uppmuntra nya människor att flytta dit medan andra vill locka turister. Gemensamt har dessa att de vill marknadsföra sina kommuner till utomstående och ett sätt är att göra sidan som en broschyr med fina bilder och rubriker som ”Köp mark hos oss för 1 krona!”.
Andra kommuner prioriterar information till människor som redan bor i kommunen. Var finns närmsta återvinningsstation? Vart vänder jag mig med frågor angående dagisplats? Det gäller att hitta den design som passar den egna kommunens ändamål och målgrupp och då måste man ha man tänkt igenom vilka olika effekter den design man har valt får, samt vilka prioriteringar man därmed gör och vad man faktiskt väljer att inte prioritera
– Ett exempel på hur värden omedvetet kan ärvas i en design är en hemsida som tog inspiration från en spelsida. Användarna fick känslan av att en gubbe skulle dyka upp på skärmen i vilket ögonblick som helst. Det var inte den effekten man hade tänkt, utan man ville göra en annorlunda design, säger Emma Eliason.
Emma Eliasons avhandling ger kommuner en designguide genom att visa vilket ärvt handlingsutrymme man har som designer att röra sig inom i design av kommunwebbplatser.
– Under arbetets gång har en del kommuner hört av sig för att få reda på vilken designkategori de tillhör och vilka effekter det för med sig. Jag hoppas att min avhandling kan bli en hjälp för dem att ta medvetna designbeslut, säger Emma Eliason.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Emma Eliason: 070 180 821
Hur har LO och medlemsförbunden försökt möta en allt mer medialiserad samhällsdebatt? Vilka möjligheter men också begränsningar står fackföreningsrörelsen inför i arbetet som med att påverka vad som blir till nyheter och hur dessa ser ut?
Det är frågor som står i centrum för Jesper Enboms avhandling om hur så kallad ”news management” blivit en del av den fackliga verksamheten. Avhandling belyser också de problem som fackföreningsrörelsen stöter på i detta arbete.
– Problemen har inte minst blivit tydliga när man försökt värja sig mot negativ publicitet i samband med något en facklig företrädare sagt eller gjort, säger Jesper Enbom. Ett aktuellt exempel är kritiken mot Wanja Lundby Vedin för hennes agerande i AMF:s styrelse.
Enboms doktorsavhandling visar på en rad paradoxer som fackföreningsrörelsen ställs inför i sina kontakter med massmedierna, till exempel svårigheterna att fatta beslut genom långa demokratiska processer när massmedierna önskar snabba svar.
Ett annat problem är att de fackliga organisationerna riskerar att framstå som Goliat i kamp mot David när de kämpar för medlemmarnas rätt till kollektivavtal även i småföretag.
Avhandlingen bygger på intervjuer med pressansvariga på LO och dess medlemsförbund samt en genomgång av fackliga dokument.
Fredagen den 12 juni försvarar Jesper Enbom, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap med titeln Facket i det medialiserade samhället – En studie av LO:s och medlemsförbundens tillämpning av news management.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är professor Sigurd Allern, Institutt for medier og kommunikasjon, Universitetet i Oslo.
E-publicerad avhandling:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:218049
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Jesper Enbom på
e-post eller telefon: 070-27 47 500.
– Jag har analyserat hur vardagslivet i egen bostad fungerar och vad socialtjänstens stöd betyder. Min avhandling har två huvudområden: vardagsliv och boendestöd. En slutsats är att socialtjänsten i större utsträckning måste väga in hur vardagslivet ser ut för den funktionshindrade vid beslut om boendestöd, säger Gunnel Andersson.
Sjutton personer med psykiska funktionshinder medverkar i studien. Genom observationer, dagböcker och intervjuer har hon fått inblick i dessa personers dagliga liv.
– Jag har sett fyra vardagslivskategorier som skiljer sig avsevärt från varandra. Det handlar om vad de gör om dagarna och var de är någonstans; om de tillbringar sin tid vid samhällsorganiserade verksamheter eller är hemma samt om de är ensamma eller umgås med andra, säger hon.
De fyra kategorierna är vardagslivet som ensamprojekt, ett verksamhetsdominerat vardagsliv, vardagslivet – ett socialt projekt och ett ensamprojekt samt vardagslivet – ett socialt projekt och ett verksamhetsprojekt.
Socialtjänstens boendestöd är, enligt Gunnel Andersson, ett socialt stöd i vardagen som präglas av görandet, pratandet och sällskapet i ett ömsesidigt samspel. I boendestödet ingår också det sociala stöd som inte bara är handfast och konkret: lösning och lindring av problem, social samvaro och sociala sammanhang samt professionsanknutna budskap som ger kunskap och trygghet, skydd och kontroll.
Hon anser att relationen mellan den psykiskt funktionshindrade och boendestödjaren är av avgörande betydelse för stödet.
– För att boendestöd ska upplevas som just stödjande krävs en relation med ett genuint intresse för den enskilda individen, omtanke och integritet, säger Gunnel Andersson.
Hur ter sig då betydelsen av boendestöd i förhållande till vardagslivskategorierna? När det gäller lösning och lindring av problem är betydelsen av boendestödet ungefär lika, oberoende av vardagslivstyp. Oavsett social situation delar alltså de medverkande beroendet av samhällsorganiserat stöd.
– Men när det gäller aspekter som social samvaro och sociala sammanhang betyder boendestödet olika beroende på hur vardagslivet ser ut. Jag anser därför att beslut angående boendestöd och dess praktik bör ha ett vardagslivsorienterat underlag, avslutar Gunnel Andersson.
Gunnel Andersson disputerade måndagen den 25 maj. Opponent Var professor Tommy Svensson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, avd för sociologi, Linköpings universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
tfn 08-508 23041. e-post gunnel.andersson-collins@h-l.stockholm.se
För bild kontakta: press@su.se eller tfn 08-16 40 90
Djurmodeller kan användas för att spegla hormonpåverkade tillstånd hos människor, t.ex. premenstruellt syndrom (PMS), och för att utveckla läkemedel.
De hormoner som ligger bakom PMS är i allmänhet nedbrytningsprodukter av progesteron, i första hand allopregnanolon. Detta ämne kommer från gulkroppen i äggstockarna och från binjurebarken, men kan också produceras i hjärnan.
Allopregnanolon påverkar det dämpande GABA-systemet och ger liknande effekter som alkohol och de ångestdämpande läkemedlen bensodiazepiner. Hos råtta ger allopregnanolon sämre minne och inlärningsförmåga, ångest och irritationsliknande beteenden.
I avhandlingen studeras de kvinnliga steroidhormonernas effekter på inlärning, minne, upptäckande, nyfikenhet, social rangordning och ångestliknande beteende hos råtta.
Det visade sig finnas individuella skillnader hos djuren: råttan har ett bestående beteende ifråga om risktagande och upptäckande som har betydelse för dess reaktion på steroidhormoner.
De råttor som var benägna till högt risktagande och mycket upptäckande reagerade med ångestliknande beteende efter steroidhormonbehandling. Det är alltså möjligt att förutse hur en viss råtta kommer att reagera på steroidhormoner utifrån dess ”personlighet”, och det gäller råttor av båda könen.
Stresshormonnivåerna var dessutom påverkade, vilket tyder på att reaktion på stress är av betydelse för reaktionen på behandlingen. I avhandlingen visas också att steroidhormoner samspelar med den sociala rangordningen.
I grupp bildar råttor naturligt en rangordning där råttor med låg rang utsätts för kronisk stress och på så sätt blir mer mottagliga för de kvinnliga könshormonernas negativa effekter.
Resultaten i avhandlingen ger nya kunskaper om vilka mekanismer och faktorer som påverkar effekterna av kvinnligt könshormon hos råtta och hur de skulle kunna blockeras. Liknande samband finns kliniskt mellan människors personlighet, stress och känslighet för kvinnliga könshormoner.
Magnus Löfgren är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, tel. 090-785 46 21, e-post magnus.lofgren@obgyn.umu.se
Fredagen den 12 juni 2009 försvarar Magnus Löfgren, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Behavioral effects of female sex steroid hormones – models of PMS and PMDD in Wistar rats”.
Fakultetsopponent är prof. Per Södersten, Karolinska institutet.
Disputationen äger kl. 09.00 i Sal Betula, by. 6M, NUS.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas från webbversionen av pressmeddelandet på
http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyheter/
Om robotar ska bli verkligt användbara i samhället och utföra olika tjänster måste de kunna användas även av dem som saknar tekniska kunskaper. Inlärning genom demonstration är lösningen på det problemet.
– I stället för att skriva ett program ska vem som helst kunna visa roboten vad den ska göra, utan att behöva veta något om robotprogrammering, säger Alexander Skoglund, som skrivit en doktorsavhandling i datavetenskap.
Än så länge handlar det om enkla rörelser, en robotarm som sträcker sig efter ett föremål och greppar det. Genom att titta på flera varianter av samma handling och jämföra dem, lär sig roboten vilka delar av rörelsen som är nödvändiga för att utföra uppgiften korrekt. Det som inte ser likadant ut varje gång sållas bort som oviktigt.
När roboten väl har lärt sig hur den ska göra, är målet att den ska kunna använda samma färdighet för andra liknande uppgifter, på samma sätt som människor gör.
Jämfört med dagens industrirobotar skiljer sig den här roboten genom att den inte planerar hela rörelsen i förväg. I stället utför den uppgiften steg för steg, och planerar bara ett steg i taget utifrån var den befinner sig för stunden, vilket gör den mer flexibel och anpassningsbar om något plötsligt skulle ändra sig.
– Det är betydligt mer likt hur människor tänker. Till exempel när vi ska röra om i en gryta så bestämmer vi inte i förväg hur många varv vi ska röra utan det bestäms under arbetets gång.
Ännu är det långt kvar till en hemmarobot som städar och bäddar sängar, men Alexander Skoglund tror att den nya tekniken i framtiden kommer att få stor betydelse inom industrin. I dag är robotprogrammering dyrt och tidskrävande och därför inte aktuellt för de flesta små och medelstora företag.
– Den här tekniken blir speciellt värdefull vid små produktserier, där vinsten med en traditionell industrirobot skulle försvinna när den hela tiden måste programmeras om.
Alexander Skoglund disputerar 9 juni på avhandlingen ”Programming by Demonstration of Robot Manipulators”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Alexander Skoglund, 073-379 57 48.
Under de senaste decennierna har nordatlantisk cyklonaktivitet generellt ökat på grund av stigande havsvattentemperaturer. Denna trend syns inte i nederbördsdata hämtade från Corinto, en liten hamnstad vid Nicaraguas Stillahavskust.
Studien tyder på att mer intensiva tropiska cykloner i Nordatlanten inte nödvändigtvis behöver leda till ökad cyklonpåverkan i låglandsområden på Stillahavskusten.
– Detta kan bero på att intensiva tropiska cykloner bildas i större utsträckning i de östra delarna av Nordatlanten. Därmed når de inte ända till Nicaraguas Stillahavskust. Corinto är en intressant plats för denna typ av studie då staden har varit kraftigt drabbad av tropiska cykloner framför allt under 1970- och 1980-talen, säger Johanna Jokinen, student vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet och som försvarade sin mastersuppsats i geografi i dagarna.
Uppsatsen är det avslutande momentet inom det tvååriga mastersprogrammet: Globalisering, miljö och social förändring.
Studien jämför två bostadsområden byggda på tippningsplatser för sopor respektive sand i ett mangroveträsk. För 30-40 år sedan var dessa samhällen marginaliserade och de fattiga invånarnas provisoriska bostäder blev kontinuerligt översvämmade av högvatten och cyklonorsakade regn. Idag är situationen avsevärt bättre tack vare individuell och kollektiv anpassning.
– Alla intervjuade personer har höjt sina tomter ett par meter med hjälp av sand, stenar, och hushållssopor. Så småningom har de kunnat bygga ett bättre hus och invånarna drabbas därmed inte längre av de cyklonrelaterade kraftiga regnen som fortfarande drar in över regionen.
Det ena området har förvandlats till en urbaniserad medelklasstadsdel, tack vare externt stöd såsom kommunfinansierade projekt och hemskickade pengar från emigrerade familjemedlemmar. Det andra området är fortfarande marginaliserat men invånarna har mycket säkrare levnadsförhållanden idag jämfört med tidigare.
– Vissa familjer odlar den nya marken som har blivit upphöjd från mangroveträsket, säger Johanna Jokinen.
Studien visar därmed att fattiga samhällen kan vara kapabla att anpassa sig till extrema klimatförhållanden i större utsträckning än vad som påstås i den pågående klimatdiskussionen.
Kontaktinformation
För ytterligare information och bildmaterial kontakta:
Johanna Jokinen, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, tfn 073-5503573, e-post jojo6843@student.su.se.
Den höga nivån av sjukskrivningar och förtidspensioneringar vi fick uppleva i Sverige under 1990- och 2000-talen är inte hållbara för samhället.
Sjukskrivningarna innebär kostsamma produktionsförluster för samhället och på en individnivå riskerar stora grupper att bli marginaliserade på arbetsmarknaden. Sjukskrivningar är både ett folkhälsoproblem och ett samhällsekonomiskt problem.
Ifrån såväl ett mänskligt som ett samhällsekonomiskt perspektiv är det angeläget att öka kunskapen om vad som påverkar individens beteende i fråga om sjukskrivningar och återgång i arbete.
– Avhandlingen visar att vi behöver olika förklaringsmodeller för att öka kunskapen om de olika aspekterna av sjukskrivning: vägen in i sjukfrånvaro, återgång i arbete eller till sjukersättning, säger Lars-Gunnar Engström, doktor i folkhälsovetenskap.
– Den visar också på att sjukfrånvarobeteende kan påverkas. Mycket beroende på vilken långsiktig väg som väljs för välfärdspolitiken så finns det andra medel än att sänka ersättningsnivåer och skapa striktare berättigandekriterier för ersättningarna. Detta kan vara att verka för förbättringar av arbetsmiljö och rehabiliteringsåtgärder.
Det övergripande syftet med studien är att belysa möjliga avgörande faktorer för att förklara orsakerna till sjukfrånvaro. Tre olika aspekter av sjukskrivning behandlas: faktorer som leder till sjukskrivning, faktorer som motverkar sjukskrivning och faktorer som leder till att arbetsförmågan återfås och sedan återgång i arbete. Detta görs utifrån en referensram innefattande relativt breda definitioner av områdena arbets-, medicinskt- och socialförsäkringsrelaterade faktorer.
Resultaten från studien visar att såväl kortsiktiga som långsiktiga ekonomiska incitament har betydelse för utfallet av en sjukskrivning genom interaktion mellan olika socialförsäkringssystem. Faktorer vilka tolkades som jobb-kontroll motverkade korttidsfrånvaro. Känsla av sammanhang befanns påverka arbetsnärvaro för kvinnor.
Vidare visade sig arbetsmiljöfaktorer som spända arbetssituationer, arbetstillfredsställelse och fysisk arbetsmiljö var viktiga faktorer för att förklara sjukfrånvaro. Resultaten från studien tyder på att arbetslivsinriktad rehabilitering är ett potentiellt effektivt instrument för att förbättra individens arbetsförmåga och möjligheter att komma tillbaka till arbete igen.
Kontaktinformation
För mera information kontakta Lars-Gunnar Engström, tel 054 700 2509 eller 070-2804660
Fredrik Sjöberg, bosatt på Runmarö i Stockholms skärgård, har under lång tid bidragit till att stimulera allmänhetens intresse för kunskap om såväl naturen och miljöfrågor i allmänhet, som entomologi och insekter i synnerhet.
Han har spridit sitt budskap genom ett antal böcker, bland annat Flugfällan som utkom 2004 och som nominerades till Augustpriset.
Fredrik Sjöberg medverkar regelbundet i flera tidningar och var 2004 en av sommarpratarna i P1:s radioprogram ”Sommar”. Han skrev också manus till teatern Insektsgalan som under 2007-2008 framfördes av Stockholms stadsteater i regi av Helge Skoog.
I motiveringen står bland annat ” I hela sin yrkesgärning lyckas Fredrik Sjöberg, genom att utgå från nyfikenhet, samhällsrelevans och vetenskap påvisa behovet av fördjupad kunskap inom såväl biologi i allmänhet som entomologi i synnerhet.”
Dr Rob Samson, CBS Fungal Biodiversity Centre i Utrecht, Holland, är en av världens främsta systematiker när det gäller Aspergillus och Penicillium svampar. Dessa svampar kan ge skador på såväl människor som djur, förstöra livsmedel och bilda gifter.
En stor mängd livsmedel får sina karakteristiska egenskaper efter fermentation med Penicillium-arter, till exempel mögelost och salami.
Rob Samsons forskning och pedagogiska verksamhet håller mycket hög internationell klass. Han har skrivit mer än 220 vetenskapliga artiklar och 35 böcker om svampsystematik.
Med utgångspunkt i taxonomisk forskning har Rob Samson vidgat sitt forskningsfält till studier med bioteknisk, livsmedels- och medicinsk inriktning. Forskare på institutionen för mikrobiologi vid SLU samarbetar med dr Samsons grupp inom tre olika mykologiska projekt.
Parallellt med forskningen har Rob Samson också haft ett stort engagemang för utbildning inom svampidentifiering och arrangerat kurser inom ämnet.
Många doktorander från SLU har sedan 1980-talet via dessa kurser lärt sig identifiering av livsmedelsburna svampar. Rob Samsons lärobok ”Introduction to food- and airborne fungi” används årligen av mer än 200 studenter vid SLU.
SLU har tidigare i år utsett hedersdoktorer vid de övriga fakulteterna. Samtliga hedersdoktorer håller sina föreläsningar samt promoveras vid SLU 2-3 oktober. De utsedda hedersdoktorerna för 2009 är följande:
Kim Hummer, USA och Alba Marian Cotes Prado, Colombia blir hedersdoktorer vid fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU.
Felicity Huntingford, Skottland och Werner Kurz, Kanada blir hedersdoktorer vid fakulteten för skogsvetenskap, SLU.
Temple Gradin, USA och Barbro Soller, Sverige blir hedersdoktorer vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU.
Fredrik Sjöberg, Sverige och Rob Samson, Holland blir hedersdoktorer vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, SLU.
Kontaktinformation
För mer information:
Kristina Glimelius, dekanus fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, SLU 018-67 10 50, kristina.glimelius@adm.slu.se eller Johan Schnürer, professor institutionen för mikrobiologi, SLU 018-67 32 15 johan.schnurer@mikrob.slu.se
I tidigare forskning har det ofta varit självklart att tänka och prata om lärande som något individuellt och mentalt. Att ha lärt sig är att ha förvärvat något som man sedan kan, mer eller mindre för alltid, mer eller mindre oberoende av situation. Under de senaste åren har man utvecklat nya sätt att förstå lärande som utmanar tidigare perspektiv.
Genom att undersöka konkreta kommunikativa processers förändring över tid bidrar Helen Melander i sin avhandling med kunskap om hur mänsklig utveckling kan studeras. I en serie av studier visar hon hur elever med och utan lärare lär sig över tid, genom att tillsammans förändra den gemensamma förståelsen av ett kunskapsområde.
En av studierna handlar om hur en elev som går en pilotutbildning lär sig manövern ”onormala lägen”. Förmågan att få stopp på t ex ett dykande flygplan och återgå till ett normalt läge visar sig vara något som lärs och görs under en sekvens av situationer.
– Vill man förstå hur eleverna lär sig manövern så räcker det inte med att studera bara det personerna säger. Att lära sig flyga handlar istället om att på ett samordnat sätt använda sig av tal, kropp och materiella resurser för att åstadkomma en sekvens av stegvisa förändringar, säger Helen Melander.
I avhandlingen visas hur elev och lärare använder en rad olika saker i lärandet; tal, gester, blickorientering och andra kroppsliga handlingar, demonstrationer med hjälp av en flygplansmodell, övningar i hur man manövrerar flygplanet samt hur det känns i kroppen när planet rör sig genom luften.
– Lärande handlar om att eleven tillsammans med sina lärare gör små, i ögonblicket till synes triviala, förändringar i hur de förhåller sig till den situation i vilken de befinner sig snarare än enstaka aha-upplevelser, menar Helen Melander.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helen Melander, Pedagogiska institutionen, tel: 018-471 16 80, 0708-757 935, helen.melander@ped.uu.se
– Ett positivt klimat, engagerade föräldrar, lärarkompetens och elevernas hembakgrund har var för sig stor betydelse för hur elever och klasser presterar i läsning, säger Elisabeth Frank.
– Men tittar man närmare på hur dessa faktorer är kopplade till varandra visar det sig att det är just lärarkompetensen som till största delen ligger bakom såväl den trygghet eleverna känner i den egna klassen som föräldrarnas delaktighet i det som rör det egna barnet.
Elisabeth Frank har i sina analyser utgått från svenska data från den internationella läsundersökningen PIRLS, som omfattar drygt 5.000 elever i årskurs 3.
Genom en utvecklad statistisk metod har hon kunnat se vad som särskiljer olika klasser borträknat den skillnad som finns mellan eleverna i klassen. Vid sidan av den nämnda lärarkompetensen förklarar även elevernas hembakgrund en stor del av skillnad i läsprestationer.
– Det handlar om betydelsen av ett socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital i hemmiljön, säger Elisabeth Frank.
Knappast någon förnekar att ett tryggt skol- och klassrumsklimat är betydelsefullt för elevernas utveckling och lärande, eller att föräldrarnas engagemang och delaktighet i barnens utbildning är viktigt. Men något stöd för att det betyder något i relation till barnens lärande, i det här fallet en god läsförmåga när hänsyn tas till lärarkompetens och hembakgrund, ger alltså inte den aktuella studien.
Elisabeth Frank lägger fram sin avhandling ”Läsförmågan bland 9-10-åringar. Betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund” vid institutionen för pedagogik och didaktik tisdagen den 9 juni, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Kontakt: Elisabeth Frank 0480-446385, elisabeth.frank@hik.se
Det som skiljer fri ensembleimprovisation från annan improvisation menar Harald Stenström är att den inte behöver, eller ens ska, hålla sig till någon enskild stil. Det är den musikaliska gesten – egen eller andras – som musikern förhåller sig till. Lyssnandet blir lika viktigt som det egna spelandet och kommunikationen/interaktionen sätts i förgrunden istället för det musikaliska bagage alla bär med sig till mötet.
Tre grundfrågor ställs i avhandlingen: Vad är fri ensembleimprovisation?
Hur förhåller den sig till t ex komposition, interpretation, instrument, teknik och stilbunden improvisation?
Hur kan man utforma en begreppsmodell för att kunna tala och skriva om fri ensemble improvisation, och i förlängningen även kunna analysera den?
Även om det är jazzmusiker som hittills mest använt sig av denna metod att skapa musik menar Harald Stenström att alla musiker kan ha glädje av den eftersom det fria improviserandet kan hjälpa var och en att hitta sin egen personliga kreativitet, och han talar med värme om de tillfällen när han tillämpat improvisationen tillsammans med studenter i den klassiska musikerutbildningen.
Men för Harald Stenström handlar det också mycket om frihet. Att spela samma sak två gånger är som att på förhand ha bestämt exakt hur en resa ska gå till – och det är inget som lockar Harald Stenström.
Ända sedan han själv började med fri ensembleimprovisation i mitten av 1970-talet har Harald Stenström varit nyfiken på om den går att beskriva och hur man i så fall gör.
Han har själv medverkat i ett antal grupper som ägnat sig åt denna konstform och i avhandlingen ingår också 12 timmars musik, som läsaren med fördel kan lyssna på samtidigt som han/hon läser, enligt författaren.
Harald Stenström är musiker, med elbasen och rösten som sina främsta instrument, samt lärare i musikteori vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.
Tisdagen 9 juni försvarar han sin avhandling kl 13 på Högskolan för scen och musik i huset Artisten, Göteborg. Disputationen inleds med en konsert där han själv spelar tillsammans med Tony Blomdahl, Andreas Hall, Martin Öhman och Henrik Wartel.
Opponent är Jari Perkiömäki, finsk saxofonist, lärare vid Sibeliusakademien i Helsingfors och doktor i musik, som själv skrivit om fri improvisation i sin avhandling om Lennie Tristano och Ornette Coleman.
Disputationen inleds med en konsert sal A 302, Artisten, Fågelsången 1 i Göteborg.
Avhandlingen med åtföljande CD-skivor kan nås via: http://hdl.handle.net/2077/20293
Vill du veta mer om forskarutbildningen vid konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet, vänd dig till Carina Krantz, informatör på fakultetskansliet, tel: 031-786 5998
Önskar du ett ex av avhandlingen, mejla till: ingemar.sorenson@hsm.gu.se
Kontaktinformation
Kontakta gärna Harald Stenström via telefon: 031-14 87 85 eller e-post: Harald.Stenström@hsm.gu.se
