Äldre personer som bor kvar i hemmet i Skandinavien är antingen gifta eller så bor de ensamma och den senare gruppen rapporterar mer ensamhet.

Mannen har en underlig fördel i att, två av tre äktenskap upphör genom hans död och om man tar hänsyn till civilståndet försvinner det mesta av ensamhetsskillnaderna mellan män och kvinnor.

Men i åldrarna över 80 år rapporterar ensamboende män mera ensamhetskänslor än ensamboende kvinnor. Detta mönster syns ännu tydligare bland personer som är 90 år eller äldre.

Vi tolkar resultaten som en selektionseffekt och att äktenskapet står för olika saker för män och kvinnor.

Överlevande män tillhör inte sällan arbetarklassen och de har sämre hälsa, medan kvinnorna som bor ensamma är en mera blandad grupp socialt och hälsomässigt.

Det kan också finnas en skillnad i betydelsen av äktenskapet, som färgar av sig på hur män och kvinnor ser på sin situation.

Männen har ofta hustrun som sin enda förtrogna medan kvinnorna har ett bredare socialt nätverk och kan i vissa fall rent av se sitt liv i ensamhet som en lättnad.

Läs mer om professor Bo Malmbergs forskning www.hhj.hj.se/doc/4881
Läs mer om professor Gerdt Sundströms forskning www.hhj.hj.se/doc/4883

Pressbild finns på www.hj.se/press/pressbild

Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Bo Malmberg, mobil: 0768-25 52 23

Läskunnigheten och utbildningsnivån är generellt mycket låg i Bangladesh. Endast en dryg tredjedel av befolkningen kan läsa och skriva. För att få fler att börja studera måste utbildningen vara lättillgänglig och kostnaderna låga. Dator och internet är det få som har råd med i Bangladesh, men mobiltelefonnätet är väl utbyggt och dessutom billigt.

Mindre än en procent av befolkningen har en dator och större delen av dem bor i huvudstaden. Däremot har i genomsnitt varje hushåll en mobiltelefon. 97procent av befolkningen bor i områden som har mobiltelefontäckning. Unga människor vill ha mobiltelefoner och det har visat sig att även människor som inte har använt någon sorts telefon tidigare lär sig tekniken snabbt.

Genom att utnyttja mobiltelefonnätet har forskare vid Örebro universitet utformat en modell för distansstudier där studenter kan få information om kursen, prov och resultat genom SMS. Studenterna registrerar sig genom att skicka ett textmeddelande. Föreläsningarna sänds på TV eller skickas ut som VHS eller DVD, men för att delta interaktivt måste man vara registrerad. Antalet SMS ger läraren information om hur många som tar del av de olika föreläsningarna.

– Vi arbetar för att det tekniskt och ekonomiskt ska vara möjligt att ge distanskurser över hela Bangladesh. Genom att kombinera video och innovativ pedagogik, och samtidigt utnyttja mobiltelefoner, hoppas vi kunna nå ut även till människor på landsbygden, säger Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet.

Med hjälp av internet kan man nå fram med mer information än med mobiltelefoner. Men det är inte bara information som är viktigt utan kommunikation. Få studenter, cirka 1 av 10, slutför distansstudier i Bangladesh.

– Ett av skälen är att det endast förekommit knapphändig eller ingen kommunikation mellan lärare och studenter. Tidigare spelade läraren in föreläsningar som sändes på TV. Nu är föreläsningen direktsänd och studenterna skickar svar med SMS och läraren ringer upp någon för att diskutera, säger Åke Grönlund.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Åke Grönlund, 070-585 17 90. E-post: ake.gronlund@oru.se

Hatbrott är när någon utsätter en annan person utifrån dess etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Den nya definitionen är mer omfattande och inkluderar även till exempel hatbrott mot personer på grund av kristen religion. Brå har därmed närmat sig lagstiftningen på området och den definition polisen redan använder.

– Brå:s nya definition är mer inkluderande. Om du utsätts för ett främlingsfientligt eller rasistiskt hatbrott ska det inte spela någon roll om du är svensk, rom, afrosvensk, eller same, säger Anna Molarin, utredare på Brå.

För första gången särredovisas andelen främlingsfientliga/rasistiska hatbrott som riktas mot afrosvenskar och romer. Drygt 760 anmälningar identifierades med ett afrofobiskt motiv, där det till exempel klottrats ”apa” på en afrosvensk persons hus. Knappt 180 anmälningar bedömdes under året som antiromska. Utöver detta har ett fjärde motiv lagts till vid definitionsförändringen – hatbrott mot transpersoner.

– Genom att sätta siffror på angrepp mot människors lika värde får rättsväsendet ett effektivt stöd i sitt arbete mot hatbrott, säger Klara Klingspor, utredare på Brå.

Olaga hot/ofredande är den vanligaste brottstypen, följt av våldsbrott och ärekränkning. Men vid antisemitiska hatbrott är hets mot folkgrupp vanligare än vid övriga hatbrott, och skadegörelse/klotter är betydligt vanligare vid övriga antireligiösa hatbrott. Vid afrofobiska och homofobiska hatbrott är det vanligare att bli utsatt för våld än vid övriga hatbrott.

För samtliga hatbrott är det vanligt att utsättas på vardagsnära platser, som hemmet, arbetsplatsen, där den utsatta personen tränar eller på allmänna platser som i en park eller på torget. Det finns motiv som särskiljer sig, ett exempel är antiromska hatbrott där det är betydligt vanligare att brottsplatsen är till exempel en butik. För de hatbrott där det även ingår vit makt-ideologi i motivbilden är skolan den vanligaste brottsplatsen.

Under år 2008 identifierades knappt 5 900 hatbrott. Av dessa bedömdes:
· 72 procent (4 224) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv
· 10 procent (602) ha antireligiösa motiv
· 18 procent (1 055) ha homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv
· 0,2 procent (14) ha transfobiska motiv

Rapporten Hatbrott 2008 kan beställas eller laddas ner på www.bra.se

Kontaktinformation
Ytterligare information: Klara Klingspor, 08-504 454 12, Anna Molarin, 08-401 87 90. Båda utredare på Brå och rapportförfattare.

”Vi tycker att det är värdefullt att få ta del av dina tankar, idéer eller klagomål – såväl positiva som negativa – det ger oss en chans att förbättra vår verksamhet.” Denna och liknande formuleringar återfinns i de flesta svenska kommuner.

Inte bara i Sverige, utan i flera EU-länder används liknande budskap där de äldre uppmanas att komma med synpunkter. Bland sina målsättningar skriver ”European Social Network” att äldreomsorgen i Europa ska lyssna på äldre medborgare och involvera dem i beslut som rör deras vård och omsorg.

Tove Persson menar dock att det är lite si och så med lyssnandet, i alla fall i Sverige. Trots att klagomål beskrivs som ett värdefullt led för att förbättra verksamheten visar två nya studier att klagomål som förs fram av äldre medborgare, ofta bagatelliseras av så väl ansvariga chefer som av äldreomsorgens personal.

I en av Perssons studier intervjuades 100 chefer för att ta reda på vad som händer med äldres klagomål. Studien visade att hanteringen är rörig och att det ofta är oklart vem som har ansvaret för att göra något åt de saker som de äldre är missnöjda med.

Vidare visade det sig att cheferna ofta trivialiserade betydelsen av äldres klagomål: ”De klagar mest på småsaker, att hemtjänsten inte kommer ibland och så där” (citat av en chef ).

I en annan av Perssons studier intervjuades personal på olika äldreboenden och här visade det sig att även personalen beskrev äldres klagomål som bagateller.

Studien visar hur sättet, som vårdpersonalen pratar om klagomål, skapar hinder för äldre att utöva inflytande. Trots kommunernas målsättning ”att lyssna på äldre medborgare”, tycks det vara en lång väg kvar innan målet är nått.

Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Tove Persson, mobil: 0734-098727

”Vi är i princip lika unga, bara mer erfarna.” skriver M Magasin, en av tidningarna i en studie av ålder och åldrande i populärpress för kvinnor över 40 av Karin Lövgren, etnolog och nybliven doktor vid Linköpings universitet.

När penningstarka fyrtiotalister nått medelåldern blev annonsörerna tillräckligt intresserade för att tidningar för kvinnor över 40 skulle vara lönsamma. Karin Lövgren har analyserat innehållet i Tara, Laura och M Magasin, intervjuat medelålders kvinnor och verksamma i reklambranschen och veckopressen.

– Medelåldern hyllas och beskrivs som en period med framtida möjligheter och frigörelse från familjebanden, ungefär som i tonåren. Samtidigt får läsarna råd om hur ålderstecken som gäddhäng, muffinsmidja och julgranskropp ska motarbetas, berättar Karin Lövgren och konstaterar att budskapet om ålder och ungdomlighet inte bara är dubbelt utan också svårt att leva upp till.

– Tidningarnas och annonsörernas budskap är att ”se lika ung ut som man känner sig”. Stigande ålder ger erfarenhet och mognad men medför också ett slags statusförlust som måste kompenseras med ungdomlighet.

Medelålderstidningarnas läsare tycker att innehållet är bekräftande och gör det möjligt att hålla sig ajour med vad som är modernt. De talar om läsningen som underhållande småprat som man blädderläser – hoppar över det man inte vill läsa och engagerar sig i det som lockar eller berör.

I Karin Lövgrens textkritiska granskning blir medelålderstidningarnas ideologi tydlig. Artiklar som beskriver förebilder lägger stort ansvar på individen eftersom de inte tar upp strukturella hinder och möjligheter för människor på arbetsmarknaden.

Tidningarnas fokus på skönhet förstärker att utseendet är viktigt för kvinnor. Men tidningarna synliggör också medelålders kvinnor – en grupp som tidigare varit jämförelsevis osynlig i medierna.

Kvinnorna själva har en kluven inställning till ålder. De känner inte igen sig i spegeln och ser sig som tvungna att hålla sig unga på ett sätt som tidigare generationers kvinnor inte behövde. De nämner mormors kjolar med resår i midjan med avund men tycker ändå de kan åldras friare än förr. Samtidigt är det svårt att hitta en passande stil som inte är vare sig tantig eller desperat ungdomlig.

Avhandlingen lades fram vid Linköpings universitet, den 5 juni 2009. Den heter ”Se lika ung ut som du känner dig”. Kulturella föreställningar om ålder och åldrande i populärpress för kvinnor över 40.

Kontaktinformation
Kontakt: Karin Lövgren, 0733-764662, lovgren.karin@gmail.com

Turistnäringen påverkas kraftigt av väder och klimat. Ett varmare klimat förlänger turistsäsongen i norra Europa, samtidigt som kontinentens södra delar drabbas av värmestress och vattenbrist med höga kostnader som följd. I kombination med ändrad nederbörd och ökat vattenstånd får en framtida klimatförändring stor betydelse för ekonomi och social utveckling i Europas städer.

Enligt statliga Tillväxtverket sysselsätter turistnäringen fler personer än storföretagen Ericsson, Volvo, Saab, Scania, Skanska, Telia Sonera, Sandvik, Astra Zeneca, ABB och SCA gör tillsammans. Om det förändrade klimatet vänder turistströmmarna norrut kommer turismen få en ännu större strategisk och ekonomisk betydelse, där både turisternas förväntningar och stadsinnevånarnas välbefinnande måste mötas. Frågan är om Europa och Sverige är beredda på detta?

Städernas värmebuffrande förmåga gör dem särskilt känsliga för klimatförändringar, där den globala uppvärmningen kan komma att förstärka städernas ”värmeöar”. Temperaturen i bebyggda områden är nämligen mellan en halv och en grad högre än i det omgivande, öppna landskapet. Förklaringen är att solens energi och värmestrålningen från bilar och uppvärmda byggnader lagras i stadens byggnadsmaterial.

Fenomenet visar sig även inom staden: I Göteborg har forskare uppmätt en temperaturskillnad på sex grader mellan Slottsskogens parkområde och den angränsande, tätbebyggda Linnéstaden. I Kanadas näst största stad Montreal har forskare uppmätt temperaturskillnader på hela 12 grader mellan stad och park.

Med stöd från Formas inleds nu ett europeiskt samarbetsprojekt som koordineras från Göteborgs universitet, med syftet att studera medvetenheten om klimatförändringen och dess betydelse för stadsturismen i några europeiska städer. I projektet ingår forskargrupper i Sverige, Portugal och Turkiet, under ledning av professor Ingegärd Eliasson vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet:

–En hållbar stadsutveckling kräver ökad medvetenhet om klimatförändringens effekter. Målet är att upprätta en databas för analyser av relationen mellan stadsturism och klimatförändring i de tre aktuella länderna, säger hon.

Projektet, kallat ”Stadsturism och klimatförändring”, är tvärvetenskapligt. I den svenska forskargruppen ingår förutom Ingegärd Eliasson även naturgeografen Sofia Thorsson från Göteborgs universitet och psykologen Igor Knez från Högskolan i Gävle.

– Viktiga tankar, känslor och drömmar väcks i tjejers musikbruk. Deras musiksmak visar hur de vill vara både som tjejer och som svenskar, säger Ann Werner på Linköpings universitet.

Hon har nyligen doktorerat med en avhandling som bygger på etnografiska studier av hur 23 tjejer mellan 14 och 16 år i en mellanstor svensk stad använder musik. Hon har följt dem hemma och i skolan, tillsammans och med var och en för att undersöka musikens plats i deras vardag och vad den betydde för deras genusidentitet.

De lyssnade till vanliga musikstilar som R & B, hiphop och rock. Musik som handlar om kärlek fanns inom alla genrer och var särskilt omtyckt. Ballader och rap dramatiserade på olika sätt olycklig kärlek och tjejerna skapade en bild av hur framtiden som kvinna skulle kunna bli.

Hälften av dem hade helsvensk bakgrund, men alla gick på mångkulturella kommunala skolor och kände sig som en del av ett mångkulturellt sammanhang. Hiphop passade mångkulturen, men turkisk eller arabisk pop blev för mångkulturellt. Musiksmaken skulle samtidigt markera kvinnlighet, men den fick inte vara vare sig slampig eller tråkig.

Digitaliseringen gör det lätt att få tag på musik. Tjejerna i Ann Werners studie hämtade den på Internet eller fick den av kompisar, men hade inte alltid tillgång till de tekniska apparaterna som krävdes på lika villkor som sina syskon.

– Om det fanns en dator hemma hade en äldre bror ganska självklart företräde. Föräldrarnas ekonomi påverkade också medieutbudet i hemmet. För dem med både bröder och en knapp ekonomi var det svårast att få tillgång till medieapparater.

Ann Werner använder sig av smitta som en metafor för att beskriva hur musik överförs och förflyttar sig mellan medier, människor och sociala sammanhang.

– Musiksmitta kan underlättas av teknik. Men den kan också hindras av bristen på tillgång till apparater och det sociala spelet om smak.

Avhandlingen lades fram den 12 juni 2009 och heter Smittsamt. En kulturstudie av musikbruk bland tonårstjejer.

Kontaktinformation
Kontakt:
Ann Werner, ann.werner@liu.se, 070-5281619.

Statens folkhälsoinstitut har nyligen avslutat en första datainsamling i en stor befolkningsstudie om spel och hälsa. Studien vänder sig till 15 000 personer i åldern 16-84 år och ska upprepas flera gånger fram till 2014. Den senaste befolkningsstudien genomfördes 1997-98. Undersökningarna har genomförts med samma mätinstrument och resultaten går därför att jämföra.

Totalt sett ligger spelproblemen i Sverige oförändrat, det vill säga cirka två procent av befolkningen har spelproblem. Den nya studien visar att det är vanligare med spelproblem bland personer med låg inkomst än bland personer med hög inkomst.

En jämförelse mellan studierna visar att spelproblemen ökat markant bland unga män i åldern 18-24 år. Här har andelen personer med spelproblem ökat från 5 procent 1997-98 till 9 procent i årets undersökning. Bland kvinnor i åldern 45-64 år har det också skett en fördubbling av andelen med spelproblem, men här från en mycket låg nivå. Bland yngre kvinnor och äldre män har andelen personer med spelproblem minskat.

Resultaten visar också en ökad andel unga män med allvarliga spelproblem i åldersgrupperna 18-24 och 25-44 år. Bland män 25-44 år har andelen personer med allvarliga spelproblem fördubblats.

Resultaten visar att totalt sett har andelen som spelar spel om pengar i Sverige minskat. I den tidigare studien hade 88 procent av befolkningen spelat något spel om pengar det senaste året. Motsvarande siffra i årets undersökning är 70 procent. Män deltar oftare i spel än kvinnor. Den nya undersökningen visar att 74 procent av männen och 67 procent av kvinnorna hade spelat något spel om pengar det senaste året. Spelandet har minskat i alla åldersgrupper och för både kvinnor och män.

– Resultaten visar att spelproblem bidrar till en ökad ojämlikhet i hälsa. Och de ökade spelproblemen beror inte på ett ökat speldeltagande, varken generellt eller i de grupper där problemen har ökat, säger Marie Risbeck, projektledare för Spelberoendeprojektet på Statens folkhälsoinstitut.

Vidare analyser av data genomförs de närmaste månaderna och i slutet av november kommer en utförlig rapport.

– Studien är världsunik i sitt upplägg med upprepade mätningar och de data som publiceras under hösten förbättrar kunskapen på området avsevärt, säger Marie Risbeck.

Kontaktinformation
Marie Risbeck, projektledare för Spelberoendeprojektet, 063-19 97 24, e-post: marie.risbeck@fhi.se

– När talförmågan inte räcker till uttrycker de sig på andra sätt, säger Eleonor Antelius som
har doktorerat vid Linköpings universitet med en etnografisk studie om kommunikationen mellan personalen och gravt hjärnskadade personer på ett dagcenter.

Studien bygger på bland annat deltagande observationer, informella intervjuer och videoinspelningar på dagcentret.

– Även funktionshindrades identitet skapas i det vardagliga samspelet med andra människor och då är det viktigt att förstå vilka möjligheter de har att kommunicera.

Skadorna var förvärvade i vuxen ålder och så svåra att det inte fanns något hopp om förbättring. Trots sina begränsade förmågor verkade de ändå vilja kommunicera genom att tala.

– De ville vara så normala som möjligt och kunna uttrycka sig genom att prata och göra det utan hjälpmedel. Personalens strategier för att kommunicera med de funktionshindrade byggde också på att prata, men de strategier som fungerade bra krävde god kännedom om varandra och gott om tid, vilket de oftast inte hade.

De funktionshindrade strävade efter att kunna vara oberoende och självbestämmande, men oförmågan att uttrycka sig muntligt gjorde att de ofta sågs som oförmögna även att fatta egna beslut.

Som gravt funktionshindrade och obotbara skapades en stark identitet som beroende, men genom att observera hur de uttryckte sig och vad de gjorde kunde Eleonor Antelius se att de trots allt var ganska självständiga. Med stor uppfinningsrikedom använde de andra uttryckssätt än talet.

– Genom att agera kroppsligt uttryckte de en självständig identitet som inte gick att uppfatta genom att bara lyssna, men som blev tydlig när jag såg vad de faktiskt gjorde på egen hand och hur den egna viljan uttrycktes kroppsligen, till exempel genom att förflytta sig eller ta större plats i rummet.

Eleonor Antelius menar att de funktionshindrade skulle kunna leva mer självbestämmande, men att det ställer stora krav på personalen.

– Det räcker inte att försöka uppfatta talet. För att kunna uppfatta deras självständighet måste personalen också vara lyhörd för andra sätt att uttrycka sig.

Avhandlingen lades fram den 9 juni 2009. och heter Different Voices – Different Stories: Communication, identity and meaning among people with acquired brain damage

Svensk titel: Olika Röster – Olika Berättelser: Kommunikation, identitet och mening bland människor med förvärvad hjärnskada

Kontaktinformation
Kontakt:
Eleonor Antelius, 073 830 08 32, eleonor.antelius@liu.se.

Studien har gjorts med hjälp av så kallat implicit associationstest (IAT), ett datorbaserat test som mäter omedvetna associationer. Testet mäter omedvetna eller icke-kontrollerbara fördomar och stereotypa uppfattningar genom att jämföra hur snabb man är på att sortera vissa kombinationer av ord och bilder. I studien har man använt ett IAT-test som handlar om kön och vetenskap, och som undersöker hur starkt testpersonerna associerar orden man och kvinna till naturvetenskap och humaniora.

Testresultaten från nästan 300 000 människor i olika länder visar att 70 procent har en starkare association mellan kombinationen man-naturvetenskap än mellan kvinna- naturvetenskap. Studien visar också att den stereotypa uppfattningen om kön och naturvetenskap är starkt kopplad till skillnader i pojkars och flickors kunskaper i nationella prov i matematik och naturvetenskap i årskurs 8.

– Det finns ett tydligt samband. Ju starkare kopplingen var mellan man-naturvetenskap och kvinna-humaniora, desto bättre var pojkarnas resultat i matematik och naturvetenskap jämfört med flickornas, berättar Nazar Akrami, forskare vid institutionen för psykologi, som gjort studien tillsammans med professor Bo Ekehammar, doktoranden Robin Bergh samt internationella kollegor.

Forskarna menar att det råder en ömsesidig förstärkning, där stereotypa uppfattningar om pojkar och flickor ger vissa provresultat och provresultaten i sin tur håller de stereotypa könsuppfattningarna vid liv.

– Den här studien stödjer tanken om att ett eventuellt förändringsarbete bör ske på flera plan. Vi behöver inte bara förändra våra stereotypa uppfattningar om könsrollerna i samhället, utan också den verklighet vi lever i och som omedvetet formar våra stereotypa uppfattningar, säger Nazar Akrami.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta forskaren Nazar Akrami, 018-471 21 47 eller 073-689 53 09, e-post: Nazar.Akrami@psyk.uu.se eller doktoranden Robin Bergh, 018-471 15 25, e-post: Robin.Bergh.@psyk.uu.se

Undersökningen omfattar 1 742 svenskar i åldrarna 20 till 90 år. Precis som den tidigare studien visar den att ensamhet är vanligast bland unga människor, inte bland äldre som man kanske kunde tro. År 1985 var det 49 procent av den vuxna befolkningen i åldrarna 25 till 79 år som ofta eller ibland kände ensamhet. År 2008 hade siffran sjunkit till 42 procent. Kvinnorna kände då som nu aningen mer ensamhet än männen.

– Känslan av ensamhet är egentligen blandning av känslor, där bland annat nedvärdering, alienation, självömkan och desperation ingår, säger Lars Tornstam, som i studien också inkluderat delarbeten som gjorts av hans studenter.

Elin Öberg visar i en C-uppsats att kombinationen av känslor ser olika ut för olika kategorier av människor. Kvinnor under 50 avviker från genomsnittet genom att ha hög koncentration av just ovannämnda känslor i sin känsla av ensamhet. Män över 50 har å andra sidan låg koncentration av just detta i sin ensamhetskänsla, men upplever istället mer av vad som kallas ”skamset undflyende”.

Människors självupplevda orsaker till ensamhet har analyserats av Mina Rydell i en D-uppsats som urskiljer åtta grupper av orsaker; att man är utan närrelation, är alienerad, är avvikande, har otillräckliga vänskapsband, befinner sig där man inte vill vara, inte är intresserad av andra, saknar transportmedel och har påtvingat umgänge.

– Yngre människor tenderar att framhäva orsaker som man är alienerad, avvikande och har otillräckliga vänskapsband, medan äldre istället uppger orsaker som att man saknar närrelation, inte är intresserad av andra eller saknar transportmedel, berättar Lars Tornstam.

Upplevelser under barndomen spelar också en roll för hur man upplever känslor av ensamhet i vuxen ålder, vilket Ida Åström visar i en C-uppsats. De som beskriver sin barndom som mindre trygg och upplever att de haft svårt att få vänner eller att etablera kontakt med det motsatta könet, rapporterar också mer och intensivare ensamhetskänslor i vuxen ålder.

Lars Tornstam har också studerat vad vi svenskar gör när vi känner ensamhet, och om det vi gör hjälper:

– Det allra vanligaste är att man tittar på TV , vilket inte hjälper.

Åtgärderna har klassificerats i sju olika kategorier; fokuserad aktivitet, tröstkonsumtion, inåtvändhet, förströelse, bedövning, eskapism och arbete.

– Fokuserad aktivitet, till exempel att man ringer eller besöker någon, är den åtgärd som fungerar bäst. Det är främst kvinnor som använder sig av det, säger Lars Tornstam.

Kvinnor ägnar sig dock också oftare än män åt tröstkonsumtion och inåtvändhet. Män ägnar sig i högre grad än kvinnor åt eskapism, till exempel i form av musik eller alkohol, samt åt arbete för att bota ensamheten.

Den fullständiga rapporten ges ut senare i år.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Tornstam, 018-471 11 87, 070-425 02 18, e-post: Lars.Tornstam@soc.uu.se

I en tidigare delrapport från Nationellt IT-användarcentrum, ”Nya användarmönster”, rapporterades om de två kulturerna på internet, och om de utmaningar som detta ställer på samhället.

Den ena kulturen, mejlgenerationens kultur, kännetecknas av envägskommunikation, som att e-posta, söka information, ta del av nyheter, betala räkningar och beställa resor. Kommunikationen är ”vertikal” och knyter samman företag med sina kunder, och myndigheter med medborgare.  

Den andra kulturen, messengergenerationen, utmärks av tvåvägskommunikation där användarna samtidigt är konsumenter av information och producenter av innehåll i ett integrerat nätverk. Detta är en värld av chatt, nätgemenskaper, bloggar och andra sociala tjänster och kommunikationen är ”horisontell”.

I en ny delrapport presenteras en kartläggning som visar att messengerkulturen är långt ifrån är homogen. En tredjedel av användarna uppvisar tydliga profiler som att driva egna bloggar, bidra med populärkultur eller material till Wikipedia och öppen källkod. Bland de övriga märks ingen specifik inriktning, men det finns nyansskillnader i användningen, dvs hur ofta man medverkar i nätgemenskaper, laddar upp videoklipp på Youtube eller skriver inlägg på andras bloggar eller webbsidor.

– Intressant att konstatera är att profileringen ökar med stigande ålder. Bland de yngre är den sociala inriktningen viktigast, medan bidragen med stigande ålder blir av allt mer kvalificerad natur – samtidigt som de riktas till en vidare krets likasinnade som man inte känner, säger Håkan Selg, projektledare för studien.

Studien ger inget stöd till uppfattningen att ”chattandet” skulle vara begränsat till ungdomsåren, utan det är ett sätt att samspela med omvärlden som man successivt växer in i och fortsätter med. Men messengerkulturen utnyttjar chatt, e-post, och SMS ungefär lika mycket. Chatten tränger inte undan e-postanvändningen.

De nya kommunikationsverktygen öppnar möjligheter för den enskilde att hålla täta kontakter med ett mycket större antal personer än tidigare. Detta rymmer både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt som få inom mejlgenerationen har uppmärksammat.

– Ofta hörs istället ett beklagande att de sociala kontakterna på nätet ersätter andra och mer ”naturliga” umgängesformer. Men den här studien visar att det ena inte utesluter det andra utan snarare att man kommunicerar mer på flera olika sätt, säger Håkan Selg.

Om huvudstudien:
InternetExplorers är en undersökning av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid 32 svenska universitet och högskolor som finansieras av VINNOVA.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Selg, projektledare, 070-630 00 85 eller selg@nita.uu.se