Ett foster är delvis främmande för mammans immunsystem eftersom det till hälften ärvt sina gener från pappan. Därför riskerar fostret att stötas bort, ungefär som ett transplanterat organ. En gravid kvinnas immunsystem har därför den svåra uppgiften att undvika avstötning av fostret, samtidigt som motståndskraften mot infektioner måste behållas.
I en artikel i den ansedda tidskriften Journal of Immunology lägger LiU-forskarna fram sina nya rön om immunreglering under graviditet, speciellt den typ av vita blodkroppar som kallas regulatoriska T-celler. Dessa blodkroppar har en viktig roll i att dämpa immunsvaret, det vill säga motverka oönskad inflammation som kan leda till sjukdomar.
Man har tidigare trott att antalet regulatoriska celler ökar i blodcirkulationen hos gravida kvinnor, med avsikten att minska risken att fostret stöts bort. Men detta stämmer inte, enligt den nya studien som bygger på nya, förfinade mättekniker och även visar varför man tidigare kommit till fel slutsats.
– Vårt fynd är rimligt med tanke på att en alltför stark dämpning av immunsystemet skulle leda till ökad risk för infektion under graviditet, något som vanligtvis inte förekommer, säger Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi och en av de ansvariga för studien.
Resultaten visar också att de regulatoriska T-cellerna under graviditet är mycket flexibla. Om det kommer signaler om en hotande infektion eller avstötning av fostret verkar de snabbt kunna ändra sin funktion.
I en ännu opublicerad studie har forskargruppen också visat att de regulatoriska cellerna är anrikade där de gör mest nytta: i livmodern nära kontaktytan mellan mammans immunsystem och fostret.
– Regulatoriska T-celler har föreslagits för behandling av graviditetskomplikationer. Detta måste nu ses med andra ögon, säger Jan Ernerudh.
Studien utfördes på 38 friska gravida kvinnor i Östergötland i deras fjärde till femte graviditetsmånad. Kontrollgruppen bestod av 71 icke gravida kvinnor i åldern 19-36 år.
Artikeln Systemic reduction of functionally suppressive CD4dimCD25highFoxp3+tregs in human second trimester pregnancy is induced by progesterone and 17B-estradiol av Jenny Mjösberg, Judit Svensson, Emma Johansson, Lotta Hellström, Rosaura Casas, Maria C. Jenmalm, Roland Boij, Leif Matthiesen, Jan-Ingvar Jönsson, Göran Berg och Jan Ernerudh är publicerad i Journal of Immunology 183/1, 2009.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi, 013-223269, 0708-748466 jan.ernerudh@lio.se
Göran Berg, professor i obstetrik och gynekologi, 013-223132, 0705-775540, goran.berg@lio.se
Jenny Mjösberg, doktorand, 013-221401, 0705-472956, jenny.mjosberg@liu.se
– När man bygger hus, särskilt träfasader, är frågan om vilket val av träslag man väljer
mycket viktigt, säger Karin Sandberg.
Det är många faktorer som påverkar träets beständighet och särskilt viktigt är trämaterialets
förmåga att ta upp och avge vatten eller fukt. Organismer som svampar och bakterier bryter
ner trämaterialet vid en fuktkvot som är högre än 20%.
Det finns, enligt Karin Sandberg,exempel på träkonstruktioner som bevarats mycket länge tack vare att man lyckats hålla fuktkvotsnivån under nivån för biologiska angrepp.
Samtidigt finns det exempel på träkonstruktioner som ruttnat bort på några få år på grund av att de organismer som bryter ned veden har tillåtits ha optimala livsbetingelser.
I sin forskning har Karin Sandberg undersökt vattenupptagning och uttorkning i ändträ med
datormograf och bildbehandling.
– Att granens kärnved har andra egenskaper än splintved i samma träslag har inte beaktats
överhuvudtaget tidigare. Det beror dels på att det jag visat i min forskning inte varit känt och dels på grund av att det inte går att särskilja splintved och kärnved hos gran med blotta ögat när veden är torr, säger hon.
Resultaten från hennes forskning visar att granens kärnved har betydligt lägre vattenupptagning
och torkar ner snabbare till en gynnsam fuktkvotsnivå jämfört med splintveden. Försök som
hon genomfört utomhus visar att det var mindre än på splintved.
Kontaktinformation
Karin Sandberg,070 – 285 66 64
Vid obstruktiv sömnapné (OSA) uppstår andningsuppehåll under sömnen på grund av att svalget faller samman vid inandning, som därmed försvåras eller blockeras. OSA leder till försämrad sömnkvalitet och i svåra fall syrebrist, vilket kan leda till allvarliga följder som inlärningssvårigheter, hjärt-kärlkomplikationer eller till och med dödsfall. Behandlingen är i första hand operation av halsmandlar och körtel bakom näsan.
För att kunna identifiera riskfaktorer för barn att insjukna i OSA har forskare vid Karolinska Institutet gått igenom sjukhusdata från alla 2.7 miljoner barn i Sverige. Av dessa hade 854 pojkar och 627 flickor fått en OSA-diagnos under perioden 1997 till 2004. Resultaten visade att syskon till barn med en OSA-diagnos hade en drygt 30 gånger högre risk för att också få en OSA-diagnos, jämfört med barn med syskon utan diagnosen.
– Bland barn i den allmänna befolkningen är risken för OSA relativt liten, cirka 2 procent är drabbade. Men för ett barn vars syskon har en OSA-diagnos är risken mångfaldigt högre. Vårdgivare bör därför vara uppmärksamma på sömnrelaterade andningsbesvär och snarkning även hos syskon till barn med OSA, säger Danielle Friberg, öron-näs-hals-kirurg och en av forskarna bakom studien.
Även sannolikheten att ha diagnostiserats med förstorade halsmandlar och körtel bakom näsan, en viktig riskfaktor för att utveckla OSA, var 4 gånger förhöjd bland syskon till barn med samma diagnos.
Det går inte att utifrån resultaten avgöra om den höga syskonrisken beror på gener eller på gemensamma miljöfaktorer. Forskarna betonar att en del av den höga sannolikheten för OSA-diagnos hos syskonen kan förklaras av att föräldrar till OSA-drabbade barn i högre utsträckning söker vård för liknande symtom hos syskonen.
Publikation: “Sibling risk of Pediatric Obstructive Sleep Apnea Syndrome and Adenotonsillar Hypertrophy”, Danielle Friberg, Jan Sundquist, Xinjun Li, Kari Hemminki, Kristina Sundquist, Sleep, 1 augusti 2009
För mer information, kontakta:
Med dr Danielle Friberg
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet
ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Tel 08-58581408
Mobil: 070 938 88 80,
E-post: danielle.friberg@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Kinas dramatiska tillväxt har också medfört ökade miljöproblem. Samtidigt som befolkningen mer än fördubblats under det senaste århundradet har utsläppen till luften ökat med 800 procent. I östra Kina, där huvuddelen av människorna bor och där utsläppen är som störst, har en miljöeffekt blivit särskilt tydlig: det regnar inte som det gjorde förr.
I östra Kina har antalet regndagar i vissa delar minskat med 23 procent på 50 år, med ökad torka som följd. En grupp klimatforskare från USA, Kina och Sverige – bland dem Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet – har nu studerat problemet och kan för första gången påvisa ett samband mellan de minskade regnmängderna och höga halter av luftföroreningar.
Det uteblivna regnet har enligt forskarna en direkt koppling till mängden aerosol i atmosfären. Forskarna har länge vetat att aerosol, som består av små partiklar med gas och vatten runt sig, har förmågan att ”samla” regndroppar kring sig i molnen. Men i den aktuella studien upptäckte forskarna att där aerosolhalterna var höga, var regndropparna betydligt mindre – i vissa fall bara hälften så stora som normalt.
Eftersom mindre regndroppar har svårare att forma sig till regnmoln som kan frigöra regnet, leder luftföroreningarna på så sätt till att de lätta regnfallen (under 10 millimeter) minskar.
Studien, som bygger på data från 162 väderstationer, publiceras i tidskriften Journal of Geophysical Research.
Kontaktinformation
Kontakt:
Deliang Chen, professor vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet och executive director för International Council for Science:
+33 1 45 25 03 29
deliang.chen@icsu.org
Trots att man kan se en stabilisering när det gäller utvecklingen av barnfetma, lider fortfarande åtskilliga miljoner barn i Europa av fetma med tillhörande risk för följdsjukdomar. Ett syfte med det sameuropeiska projektet Policies on Marketing Food and Beverages to Children (PolMark) har varit att undersöka behovet av ökade insatser för att minska barnfetman. Forskare från elva länder, däribland Sverige, har intervjuat andra folkhälsoforskare, konsumentorganisationer och intresseorganisationer inom industri, handel och reklam i sina respektive hemländer.
– Den mest kontroversiella frågan i det här sammanhanget är ju eventuella begränsningar av reklam om onyttig mat. Här kunde vi se att nyckelaktörerna har väldigt olika uppfattning om vad som kan och bör göras, säger Filippa von Haartman vid Karolinska Institutets folkhälsoakademi och samordnare av den svenska delen av rapporten.
I Sverige bedömdes effekterna av reklamen på barnens matvanor vara mindre, jämfört med bedömningen i många andra europeiska länder. Något som möjligen kan bero på att tv-reklam och direktutskick riktad till barn under 16 år är förbjuden i vårt land. Men en hel del reklam når ändå barnen via Internet och från vissa utlandsbaserade tv-kanaler. Många intervjuade uttryckte att marknadsföring av mat till barn på Internet är ett område som idag saknar tillräcklig reglering.
Synen på effekterna av reklamen varierade – inte oväntat – beroende på om organisationen var vinstdrivande eller inte. Representanter för näringslivet bedömde effekterna av marknadsföring riktad mot barn som mindre utslagsgivande jämfört med hur icke-kommersiella aktörer såg på sambandet reklam och barnfetma. Alla intervjuade ansåg dock att det kan finnas en koppling mellan viss reklam och övervikt bland barn.
Näringslivet föredrog egenåtgärdsprogram och frivilligt agerande för att reglera matreklamen till barn, medan ickekommersiella aktörer ansåg att lagstiftning är den mest effektiva metoden.
– Att det nu finns en reklamombudsman i Sverige uppfattas som mycket positivt av såväl industrin som konsumentorganisationer, säger Filippa von Haartman.
PolMark-projektet leds av International Association for the Study of Obesity och pågår fram till årsskiftet. Medverkande länder är Belgien, Cypern, Danmark, Frankrike, Irland, Polen, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tjeckien. Resultaten av studien kommer att beaktas i EU Kommissionens översyn av sitt handlingsprogram för nutrition, övervikt och fetma, där frågor om marknadsföring av mat till barn ingår som en viktig del. PolMark projektet är dock fristående från EU-kommissionen.
Karolinska Institutets folkhälsoakademi har som främsta uppgift att främja folkhälsan. Här bedrivs folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
Rapport: ”Stakeholder views on policy options for marketing food and beverages to children; Findings from the PolMark project in Sweden”, Filippa von Haartman, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:9, ISBN 978-91-86313-08-1.
För ytterligare information, kontakta:
Filippa von Haartman, nutritionist, projektsamordnare
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Tel: 08-524 827 29
E-post: filippa.vonhaartman@ki.se
Annika af Sandeberg, informatör
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Tel: 08-524 864 86
E-post: annika.afsandeberg@ki.se
Kontakta KIs presstjänst:
http://ki.se/pressrum
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
När den spanske nobelpristagaren Ramon y Cajal i början av 1900-talet undersökte ögats uppbyggnad upptäckte han till sin förvåning att ljuset måste passera flera lager av nervceller innan det når fram till de ljuskänsliga fotoreceptorerna. Den här omvända näthinnan finns hos alla ryggradsdjur, som fåglar, fiskar och människor. Bläckfiskar å andra sidan har motsvarande nervceller samlade bakom ögat.
Nervcellerna har en viktig funktion att analysera syninformationen. Ju fler ett djur har, desto bättre kan det se sin omvärld. Men att ha nervcellerna inuti ögat har länge ansetts som en nackdel eftersom bilden blir suddigare när ljuset måste passera alla dessa nervceller. Men nu har forskaren Ronald Kröger som är knuten till Cell- och organismbiologi vid Lunds universitet kommit fram till att den omvända näthinnan är till stor fördel, särskilt hos djur med små ögon.
– Mellan ögats lins och fotoreceptorer måste det finnas ett visst avstånd för att en skarp bild ska uppstå. Att det utrymmet fylls med nervceller är en viktig platsbesparing för ryggradsdjuren. Det gör att även små djur kan ha relativt stora ögon med tjocka näthinnor som analyserar syninformation, säger Ronald Kröger.
När djuren för c:a 550 miljoner år sedan började jaga varandra och utvecklingen av ögat tog fart, var djuren små. En annan fördel med den omvända näthinnan är att nervcellerna ligger tätt packade och nära fotoreceptorerna, vilket gör att analysen av syninformation går snabbt och pålitligt. Ryggradsdjurens anfäder, som råkade ha en omvänd näthinna, hade en stor fördel. De utvecklade bättre synförmåga än sina konkurrenter och evolutionen började mot den stora och framgångsrika gruppen som finns idag.
Kontaktinformation
För mer info kontakta
Ronald Kröger 046-2220596
För att mer rättvist jämföra skolors resultat kan inte enbart elevernas betyg användas. Skolverkets SALSA-modell väger därför in förutsättningar som föräldrars utbildningsnivå, könsfördelning och utländsk bakgrund. Skolornas eget bidrag, utöver det som eleverna redan har med sig hemifrån och från tidigare skolgång benämns internationellt value added när man diskuterar just skolors kvalitet och effektivitet.
SALSA är en svensk variant på detta. Det står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser och är ett analysverktyg som togs fram på 90-talet, tänkt som ett stöd i skolornas eget utvecklingsarbete. Skolorna kan där sätta sina resultat i relation till de förutsättningar som elevunderlaget faktiskt ger.
I utredningen om en ny svensk skolinspektion föreslås dessutom att SALSA ska användas för att skapa ett bättre underlag för inspektionen.
– SALSA är i nuläget ett mycket grovt instrument. Men det används inte sällan okritiskt, exempelvis i den nyss framlagda utredningen om den nya skolinspektionen, säger professor Rolf Lander vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet.
Rolf Lander har tidigare analyserat SALSA-verktyget på uppdrag av Skolverket.
– Den grundläggande invändningen är att SALSA missar mycket av det som påverkar en elevs framgång i skolan. SALSA tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå, könsfördelningen och eventuell utländsk bakgrund i elevgruppen. Men mängder av andra faktorer påverkar också. Det kan handla om exempelvis arbetslöshet i skolans upptagningsområde eller vilket kulturellt kapital eleverna har med sig hemifrån, säger Rolf Lander.
I det senaste numret av Pedagogisk forskning i Sverige föreslår Rolf Lander och forskarkollegan Michael Hansen flera förändringar av SALSA-verktyget. En är att införa komponenten kulturellt kapital via enkätfrågor till eleverna. Kulturellt kapital handlar om förståelse och intresse för kulturella och samhälleliga frågor som föräldrar kan hjälpa sina barn med. Det är ett kompletterande mått på social bakgrund. Enkätsvaren skulle den nya skolinspektionen kunna samla in under sina skolbesök.
En annan förändring forskarna föreslår är att i samma enkät, via frågor till eleverna om deras motivation, även kunna erbjuda måttet skolmotivation som ett mått på hur väl skolan lyckas, utöver själva betygen.
På grund av sina ofullkomligheter passar SALSA-verktyget bäst in i en diskussion med skolpersonalen om skolans förutsättningar och resultat. SALSA kan då ge en informationsbit som kan värderas i ljuset av andra kunskaper om skolan. Det är i nuvarande skick inte lämpligt för direkta jämförelser mellan skolor, enligt Rolf Lander och Michael Hansen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rolf Lander, 031-7862436, rolf.lander@ped.gu.se eller Michael Hansen, 031-7862165 / 0733-765193, michael.hansen@ped.gu.se
I studien, som publiceras i augustinumret av tidskriften Archives of General Psychiatry, har forskarna på DNA-nivå kartlagt vilka former av neuregulin 1 som finns bland friska personer och jämfört dem med formerna hos patienter med schizofreni. Olika former av neuregulin 1 kan resultera i olika nivåer av proteinet i hjärnan samt påverka hur proteinet fungerar i hjärnan. Genom jämförelsen kunde man visa att NRG1-formerna skilde sig mellan friska och drabbade, vilket stöder tanken att proteinet är involverat i utvecklingen av schizofreni.
De former som är vanligare hos drabbade personer kan vara en av flera ärftliga riskfaktorer för sjukdomen. Studien bekräftar en upptäckt av isländska forskare genom liknande och mer detaljerade jämförelser av NRG1-former hos personer som lider av schizofreni och friska personer, alla bosatta i norra Sverige. Det finns ännu inga kliniska test för att spåra olika former av neuregulin 1 och mycket forskning kvarstår innan upptäckten kan få betydelse för den framtida behandlingen av schizofreni.
Studien har genomförts i samarbete mellan en forskargrupp vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet (prof. Rolf Adolfsson, postdoktor, MD Karl-Fredrik Norrback, projektsamordnare Annelie Nordin samt forskningssköterska Eva Lundberg) och ett belgiskt forskarlag från Antwerpens universitet under ledning av prof. Jurgen Del-Favero.
NRG1 är ett protein som har flera olika kända funktioner i hjärnan. Det är bl.a. involverat i de processer som reglerar hjärnans utveckling och i hur nervcellerna i hjärnan kommunicerar med varandra. Ungefär en procent av befolkningen insjuknar i schizofreni, en sjukdom som drabbar hjärnan och dess nervceller.
De flesta drabbas före 30 års ålder och det är mycket ovanligt med debut efter 50. Förekomst i släkten innebär vanligtvis en ökad sjukdomsrisk eftersom det finns ärftliga anlag. Även utan psykisk ohälsa i släkten finns det en viss sjukdomsrisk eftersom genetiska förändringar kan uppstå spontant.
Vilka arvsanlag som påverkar risken för schizofreni finns det ännu begränsad kunskap om. Man vet också att faktorer i den yttre miljön har betydelse. Bl.a. kan syrebrist, infektioner och näringsbrist hos fostret under graviditeten ge ökad sårbarhet liksom stress under graviditet och hög ålder hos fadern vid befruktningen.
Referens
M Alaerts, S Ceulemans, D Forero, LN Moens, S De Zutter, L Heyrman, AS Lenaerts, KF Norrback, P De Rijk, LG Nilsson, D Goossens, R Adolfsson, J Del-Favero: Support for NRG1 as a Susceptibility Factor for Schizophrenia in a Northern Swedish Isolated Population Arch Gen Psychiatry, Aug 2009; 66(NO.8): 828 – 837, http://archpsyc.ama-assn.org/
För mer information, kontakta gärna prof. Rolf Adolfsson, mobiltel. 070-590 73 20 (efter kl 16.00 vardagar),
e-post Rolf.Adolfsson@psychiat.umu.se
En tredjedel av de patienter som behandlas för hjärtinfarkt har måttligt nedsatt njurfunktion. Hjärtinfarkt kan behandlas genom att förbättra blodflödet antingen genom ballongvidgning eller med bypass-kirurgi. Men det har varit oklart om behandlingen bör användas på njursjuka hjärtpatienter eftersom kunskap om eventuella risker har saknats.
Den nya studien bygger på uppgifter om drygt 23000 personer som vårdats för hjärtinfarkt mellan 2003 och 2006. Resultaten visar att ballongvidgning är lika gynnsamt för hjärtpatienter med måttligt nedsatt njurfunktion som för njurfriska hjärtpatienter, men också att en mindre andel av de hjärtpatienter som har nedsatt njurfunktion genomgår behandlingen. Dödligheten inom den sistnämnda gruppen är också högre.
– Prognosen för patienter med måttligt nedsatt njurfunktion kan sannolikt förbättras väsentligt om de i större utsträckning får behandling med ballongvidgning, säger Karolina Szummer, en av forskarna bakom studien och verksam vid Institutionen för medicin, Karolinska Institutet i Huddinge.
Studien har genomförts inom ramen för ett forskningsnätverk bestående av kliniska forskare vid Karolinska Institutet, hjärtläkare från Karolinska Universitetssjukhuset samt njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus. På Danderyds sjukhus har man prioriterat sambandet mellan njur- och hjärtsjukdom som det viktigaste forskningsområdet under de kommande åren och har avsatt särskilda resurser för forskningen inom nätverket.
– Njursjukdom är en lika stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som diabetes, och runt tio procent av befolkningen har njursjukdom. Det behövs mer forskning för att kunna erbjuda denna stora patientgrupp bästa möjliga vård, säger Stefan Jacobson adjungerad professor vid Karolinska Institutet och verksamhetschef på njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus.
Publikation: “Influence of renal function on the effects of early revascularization in non-ST-elevation myocardial infarction – data from the Swedish Web-system for Enhancement and Development of Evidence-based care in Heart disease Evaluated According to Recommended Therapies (SWEDEHEART)”, Karolina Szummer, Pia Lundman, Stefan H Jacobson, Staffan Schön, Johan Lindbäck, Ulf Stenestrand, Lars Wallentin, Tomas Jernberg; för SWEDEHEART, Circulation, online 24 augusti 2009.
För mer information, kontakta:
Stefan Jacobson, adjungerad professor, överläkare
Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet
Danderyds sjukhus (KI DS)
Tel: 08-655 6761 eller 070-759 1890
E-post: stefan.jacobson@ds.se
Karolina Szummer, doktorand, läkare
Institutionen för medicin, Karolinska Institutet
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Tel: 073-59 79 462
E-post: karolina.szummer@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Genom att förse fiskar med gener från andra organismer, så kallade transgener, har forskare lyckats skapa fiskar som både växer betydligt snabbare och är mer resistenta mot sjukdomar. Fiskar kan också modifieras för att tåla kyla bättre, vilket möjliggör odling i kallare förhållanden.
Vinsten för den kommersiella fiskodlingen är stor, där genmodifierad fisk förväntas ge högre produktion och bättre avkastning. Men de transgena fiskarna kan också medföra risker och oönskade effekter på den naturliga miljön.
Transgena fiskar kan till exempel visa sig vara tåligare mot miljögifter, vilket skulle kunna ackumulera gifter som i slutledet hamnar hos oss konsumenter. Det finns också farhågor att de tillväxthormoner som tillsätts fisken kan överföras till människor.
På uppdrag av EU har forskare vid Göteborgs universitet därför studerat miljöeffekterna av GMO (genetiskt modifierade organismer) inom fiskodling. Resultaten från studierna visar att den genmodifierade fisken bör behandlas med stor försiktighet.
Fredrik Sundström, doktor vid Zoologiska institutionen, har studerat genmodifierad lax och regnbåge för att se vilka ekologiska risker de kan utgöra i naturen. Studien, där rymningar simulerats i laboratoriemiljö, visar att transgena fiskar påverkar den naturliga miljön betydligt mer än odlad vild fisk när den rymmer. Till exempel överlever genmodifierade fiskar bättre när det råder brist på föda, och gynnas mer än vildfisken av en ökande vattentemperatur.
–Det beror troligen på att den genmodifierade fisken har starkare konkurrensförmåga och är bättre på att konvertera föda, säger Fredrik Sundström.
Om genmodifierad fisk etablerade sig i naturliga bestånd skulle den kunna konkurrera ut den naturliga stammen. Men att utföra studier i laboratoriemiljö som efterliknar naturen är komplicerat, vilket gör det svårt att förutsäga hur förrymda transgena fiskar påverkar naturen.
Fredrik Sundströms slutsats är att det krävs en internationell samsyn innan kommersiell odling kan tillåtas, och att en försiktighetsprincip måste tillämpas.
–Ett förslag är att odla den transgena fisken på land, vilket omöjliggör rymning. Åtminstone bör fertil fisk hållas i slutna system, säger Fredrik Sundström.
Inget land har ännu tillåtit kommersiell odling av transgen fisk, men flera ansökningar om sådan verksamhet behandlas av myndigheter i både USA och EU.
Bildtext: Fredrik Sundströms studier utfördes bland annat i en konstgjord bäck där mikrochip avläste fiskens rörelser. Foto: Lars-Erik Sundström.
Kontaktinformation
Kontakt:
Fredrik Sundström, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0734-084 922
fred.sundstrom@gmail.com
FAKTA
Projektet Ekologisk riskbedömning av transgen lax inleddes i maj 2005 och avslutades i april 2009. Det har genomförts vid Centre for Aquaculture and Environmental Research i Vancouver, Kanada, på uppdrag av EU, Forskningsrådet Formas och Göteborgs universitet. Koordinator i Sverige är professor Jörgen Johnsson, Zoologiska institutionen.
FAKTA TRANSGEN FISK
Transgen fisk skapas genom att gener överförs till fisk från andra arter, bland annat människa. Den önskade genen förökas med hjälp av bakterier för att sedan isoleras, renas och införas i värdfiskens ägg genom mikroinjektion. Den överförda genen innehåller en DNA-sekvens som kodar för den önskade egenskapen. Hittills har forskare genmodifierat ett tjugotal fiskarter, bland annat karp, laxfisk och mal.
Marinbiolog Fredrik Pleijel vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, utförde expeditionerna tillsammans med amerikanske kollegor från bland annat Scripps Institution of Oceanography i San Diego, USA. Syftet var att med hjälp av specialbyggda, fjärrstyrda djuphavsfarkoster fotografera och samla in arter från djuphavsområdena i västra och nordöstra Stilla havet. Och forskarna fick napp.
Inte mindre än sju tidigare helt okända arter av havsborstmaskar fångades av farkosterna. De säregna djuren, mellan 18 och 93 millimeter långa och helt blinda, demonstrerade sig som mycket skickliga simmare och kunde med hjälp av många små paddelorgan röra sig både framåt och bakåt.
Än mer fantasieggande: fem av de nyupptäckta arterna har förmågan att fälla självlysande ”bomber”, som när de knoppas av från kroppen lyser kraftigt under flera sekunder.
–En teori är att maskarna använder den här bioluminiscensen som ett försvar, för att distrahera predatorer så att de hinner simma undan, säger Fredrik Pleijel.
Fyndet av de nya djuphavsarterna uppmärksammas i det senaste numret av tidskriften Science. Samtidigt går studierna vidare, och Fredrik Pleijel utgår från att fler mystiska varelser återstår att upptäcka i havsdjupen.
–Att vi upptäckt en grupp stora, aktiva maskar med en unik morfologi understryker bara hur lite vi vet om djuphavens djursamhällen, säger han.
FAKTA
De sju nyupptäcka arterna utgör en tidigare okänd monofyletisk grupp av havsborstmaskar, som generellt lever i havsbottnarna sediment. Den nya gruppen är inte närmare släkt med de tidigare kända pelagiska havsborstmaskarna. Bioluminiscence är den vetenskapliga termen för djurs förmåga att alstra biologiskt ljus.
Kontaktinformation
Kontakt:
Fredrik Pleijel, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
070-365 2121
fredrik.pleijel@marecol.gu.se
Foto: C Dunn
– Med de här funktionerna kan åkare och befraktare jämföra hur de egna fordonen står sig i en nationell jämförelse. Ligger dieselförbrukningen 20-30 procent över medelvärdet är det en varningsklocka, säger Claes Löfroth, Skogforsk.
Funktionerna tar hänsyn till medeltransportavstånd, sommar- eller vinterväglag, om bilen är utrustad med kran och om drivningen är på en eller två axlar.
– Medeltransportavståndet är den faktor som påverkar mest. Vid långa avstånd ökar andelen lättrullade mil på landsväg, medan det vid korta körningar blir mer grusväg. Att årstiden har betydelse beror troligen främst på att vägunderlaget vintertid ger ett högre rullmotstånd, säger han.
Men det finns också andra faktorer som påverkar hur mycket fordonen drar, som exempelvis i vilket skick de är, hur de körs och vilket luftmotstånd de har.
– Genom att ha väl underhållna fordon, förare som tillämpar bränslesnål körning och vindavvisare istället för Michelingubbar kan bränsleförbrukningen sänkas markant, säger Claes Löfroth.
FAKTA
Funktionerna för att beräkna bränsleförbrukningen består av ett grundvärde (0,67 l/ton respektive 6,78 l/mil) som korrigeras för transportavstånd, väglag och bilens tekniska utformning.
Funktion 1. Liter per ton (medelförbrukning 2,5 l/ton)
0,67 l/ton + medeltransp.avst. (km) *0,0218
Sommar: dra bort 0,132 l/ton
För gruppbil utan kran: dra bort 0,50 l/ton
Funktion 2. Liter per mil (medelförbrukning 5,8 l/mil)
6,78 l/mil – medeltransp.avst. (km) *0,009
Sommar: dra bort 0,39 l/mil
För gruppbil utan kran: dra bort 0,50 l/mil
6×2-drivning: dra bort 0,32 l/mil.
Läs mer i Resultat nr 5, 2009 som finns att beställa på www.skogforsk.se/webbutiken.
Kontakt
Claes Löfroth, Skogforsk. Tel: 018-18 85 07, 070-515 85 07
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Detta öppnar möjligheten att använda 60 GHz-bandet för tillämpningar med krav på snabb dataöverföring som okomprimerad överföring av HDTV, snabb internetaccess för passagerare i flygplanskabiner och tåg samt tillämpningar inom medicinsk teknologi och TV-studios.
Tidigare försök vid 60 GHz är byggda på enbart en sändare och mottagare. Det innebär att dataöverföringen bryts när något passerar antennloben vilket inte är acceptabelt för trådlösa nät. Nu har forskarna använt en teknik som heter Multiple-Input-Multiple-Output, MIMO. Med den tekniken behöver antennerna inte linjeras upp och tidigare problem med skuggning, interferens och blockering, elimineras.
Med MIMO-tekniken kan flera sändare och mottagare användas för överföring av signalen, samma signal överförs då något tidsförskjutet till mottagarantennerna genom att signalen har olika gångvägar. Signalerna sätts samman med speciella algoritmer i mottagaren så att korrekt information kan extraheras.
Genom en lyckad kombination av resultat från flera års forskning på MIMO-algoritmer och basbandselektronik på Heinrich Hertz Institutet, och många års erfarenhet från design av kompakta multifunktionella MMIC (Monolithic Microwave Integrated Circuits) för 60 GHz på Chalmers har forskarna tillsammans framgångsrikt lyckats kombinera sina kunskaper för att bygga MIMO-systemet.
60 GHz-bandet är ett licensfritt frekvensband med flera GHz bandbredd vilket öppnar möjligheten för trådlös kommunikation med flera Gbit per sekund i överföringskapacitet.
Kontaktinformation
Mer information:
Herbert Zirath, professor i Höghastighetselektronik vid Avdelningen för Mikrovågselektronik på Chalmers.
Tel: 031-772 1852
herbert.zirath@chalmers.se
Med hjälp av tekniken, Lameness locator, kan vi få större säkerhet när det gäller att bekräfta i vilket eller vilka ben problemet sitter hos den halta hästen, tycker Karin Roethlisberger Holm, klinikveterinär och forskare vid SLU.
– Tekniken ger ingen diagnos på hältan men den lokaliserar hältan till ett visst ben på hästen och visar hur stor avvikelsen är. I först hand fungerar den på hästar som är halta på bara ett ben, men den kan också upptäcka en fram- och en bakbenshälta samtidigt. Däremot kan en dubbelsidig hälta på båda fram eller bägge bak vara svår att upptäcka.
VIKTIGT KOMPLEMENT
Att lokalisera en hälta kräver i många fall lång erfarenhet hos den undersökande veterinären. Det mänskliga ögat samt hörseln är viktiga instrument för att upptäcka avvikelser som ibland kan vara ytterst subtila. Förhoppningen med den nya tekniken som nu testas är att den ska bli ett viktigt komplement som minskar risken för mänsklig felbedömning.
Karin Roethlisberger-Holm är förvånad över hur väl tekniken stämmer överrens med hennes egna observationer vid hältutredningar.
– Hittills har jag testat tekniken på ett tiotal hästar här på kliniken och resultaten har varit över förväntan. Jag tror framför allt att Lameness locator kan bli värdefull när det gäller att utvärdera resultatet av en behandling.
I nuläget går det inte att ”beställa” en undersökning med Lameness locator på UDS hästklinik. Tekniken behöver testas mer innan den blir tillgänglig. SLU-forskarna är bland annat tveksamma till om den fungerar även på hästar med hältor på flera ben, till exempel på bägge frambenen.
TESTAD VID UDS
Lameness locator har testats på hästkliniken vid UDS, som enda klinik i Sverige, sedan hösten 2008. Forskarna har dessutom testat tekniken på tio hästar på K1 i Stockholm. Hos dessa hästar framkallades hälta genom att en skruv fästes mot sulan i hoven och gav effekten ”sten i sko”.
– Vi gjorde sammanlagt 400 registreringar på de här tio hästarna. Det utgör ett fantastiskt bra och gediget material som vi nu bearbetar. Det är mycket värdefullt att få tillgång till K1:s hästar då de lever och tränas på ett mycket homogent sätt vilket behövs för att kunna göra bra studier, säger veterinär Lars Roepstorff, en av forskarna inom projektet.
– Lameness locator visar egentligen inget som en veterinär inte ser vid en undersökning, men tekniken kommer ihåg exakt hur det såg ut vid det tillfället. Det är värdefull information vid nästa undersökning av samma häst för att utvärdera resultat av till exempel en behandling.
Lars Roepstorff har lång erfarenhet av forskning inom biomekanik, bland annat objektiv mätning av hästens rörelser. Hans avhandling 1997 handlade om hur man mäter hovens tryck vid isättning mot underlaget. För det ändamålet utvecklade han en särskild hästsko.
OBJEKTIVA VERKTYG
Lars Roepstorff är även engagerad i de SLU-projekt som studerar ryttarens interaktion med hästen samt hur olika underlag påverkar hästens rörelser och hållbarhet.
– För mig ligger fokus i första hand på att utveckla objektiva verktyg som kan mäta avvikelser i hästens rörelser inom forskningen. Självklart kan dessa tekniker användas kliniskt på hästkliniker och större träningsanläggningar, men jag ser också en mängd andra områden där de kan bli värdefulla.
Inom det aktuella forskningsprojektet med Lameness locator testas även ytterligare teknik som kan göra systemet mer komplett. Det är ett engelskt företag, specialiserat på biomekanik för humansidan, som har utvecklat ett hjälpmedel som mäter bland annat hur väl de olika benen är synkroniserade med varandra. Mätinstrumenten för detta kan fästas i damasker som sedan placeras på hästens ben.
– När vi lyckas kombinera de här två systemen kan det bli riktigt spännande, tycker Lars Roepstorff.
UTVECKLA SPORTEN
Visionen är att inom tio år ha tillgång till tekniska system som kan utveckla hästsporten på ett revolutionerande sätt.
– Tänk vilket lyft om vi vid treårstester och kvalitetsbedömning av unga hästar kan göra objektiva mätningar av hur hästarna rör sig. Självklart skulle det inte ersätta vad domarna ser, men det kan bli ett komplement och ge ytterligare dimension till den värdering som görs idag.
– Det skulle också kunna användas för att utveckla nya träningsmetoder av bland annat dressyrhästar där det ställs höga krav på symmetri av rörelser.
Samtidigt som Lars Roepstorff vurmar för användandet av ny teknik höjer han också ett varningens finger för alla nya metoder, särskilt när de används för att diagnosticera hältor. Han menar att varje instrument kräver kunskap hos den som ska tolka bilderna. Vilken betydelse har fynden egentligen för hästens brukbarhet?
Studierna av objektiva mätmetoder av hästens rörelser kommer att fortsätta under hela 2009 och därefter utvärderas. Christopher Johnston, chef för hästkliniken vid UDS, är ansvarig för studien. Till forskargruppen hör Karin Roethlisberger-Holm, Lars Roepstorff, Marie Rhodin och Elin Hernlund (doktorand), samt ett antal veterinärstudenter.
FAKTA:
Lameness locator har under tolv år utvecklats av Kevin Keegan, en amerikansk veterinär som är expert på biomekanik. Hela tekniken bygger på att apparaturen mäter asymmetri, det vill säga avvikelser, i hästens rörelser. Framför allt mäter tekniken hur hästen rör sitt huvud och kors. Det är bland annat dessa kroppsdelar som får avvikande rörelser vid en hälta.
Mätningen görs via små lätta mätinstrument som fästes på hästens huvud, på kotan på höger framben samt uppe på bäckenet. När hästen rör sig minst 25 steg sänds signaler trådlöst från varje mätapparat till en bärbar dator. Ett specialkomponerat dataprogram presenterar hur hästen rör sina ben och kropp och var det finns en avvikelse i rörelsemönstret. Tekniken kan användas såväl vid rörelse rakt fram som på volt. Hästen får vara maximalt 40 meter från datorn för att rörelserna ska registreras. Det går även bra att använda tekniken utomhus.
Kontaktinformation
För mer information:
Karin Roethlisberger-Holm 018-67 29 28
karin.roethlisberger-holm@uds.slu.se
A-vitamin är en fettlöslig molekyl som omvandlas till ett hormon inne i kroppens celler. Detta hormon binds till mottagarmolekyler, receptorer, i målcellen och påverkar dess aktivitet genom att komplexet hormon-receptor binds till arvsmassans DNA och reglerar uttrycket av olika gener.
I Sverige har många barn fått ett tillskott av A-vitamin genom AD-droppar. Alla som dricker mjölk med lite fett har fått extra A-vitamin genom att det tillsätts till mjölken.
Studier i Uppsala har tidigare visat att ju högre nivåer av A-vitamin som kan påvisas i blodet, desto större är risken för minskad benmassa i skelettet. Mängden benmassa i kroppen styrs av hur mycket ben som bildas av celltypen osteoblaster och hur mycket ben som bryts ned av celltypen osteoklaster.
I ett friskt skelett är dessa processer i balans så att benmassan behålls oförändrad. Vid benskörhet (osteoporos) bryts mer ben ner än det som nybildas och mängden benmassa minskar, vilket till slut leder till ökad benägenher för benbrott.
I det gränsöverskridande projektet ”Kliniska, funktionella och genetiska studier av osteoporos-relaterade frakturer i norra Sverige”, som bl.a. finansieras av ett spjutspetsanslag från Västerbottens läns landsting, studerar forskare vid flera institutioner vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, olika hormoners inverkan på benceller i laboratorium och i skelettet hos patienter.
I tidskriften The FASEB Journal visar nu forskargruppen, som leds av professor Ulf Lerner, i samarbete med en amerikansk fysiolog att de stamceller i benmärgen som ska bilda de nedbrytande osteoklasterna har receptorer för A-vitamin och att benbildningen hämmas när dessa receptorer aktiveras. Gruppen har kartlagt den receptor som är inblandad och hur den påverkar olika gener som är nödvändiga för bildandet av osteoklaster.
Referens: Conaway HH, Persson E, Halén M, Granholm S, Svensson O, Pettersson U, Lie A, Lerner UH: Retinoids inhibit differentiation of hematopoetic osteoclast progenitors. The FASEB Journal 23: published on line June 22, 2009 (http://www.fasebj.org/)
För mer information, kontakta gärna professor Ulf Lerner, oral cellbiologi, Medicinska fakulteten, Umeå universitet, tel. 070/651 91 03, e-post ulf.lerner@odont.umu.se
Boken innehåller elva kapitel som rör frågor om samspelet mellan lärande och informationssökning, som diskuteras utifrån det centrala begreppet informationskompetens. Antologin ger en historisk bakgrund till och problematiserar begreppet, utifrån en rad empiriska exempel. Ett genomgående tema är att informationskompetenser alltid är knutna till specifika sociala praktiker, vilket gör att det blir svårt att tala om informationskompetens som en generell kompetens. Detta synsätt ger upphov till intressanta frågor om hur bland annat biblioteken, universiteten och skolorna betraktar tillgängliggörande, sökning och användning av information.
Redaktörer är Jenny Hedman och Anna Lundh, båda doktorander vid Högskolan i Borås och the Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS).
Ett antal svenska och nordiska forskare inom både biblioteks- och informationsvetenskap och pedagogik medverkar, vilket gör att boken täcker ett mångfacetterat område.
Informationskompetenser ingår i serien Lärande och IT som tillkommit inom ramarna för KK-stiftelsens forskningsprogram LearnIT. Serien innehåller totalt sex volymer, alla under utgivning på Carlsson förlag (se carlssonforlag.se).
Antologin presenteras i samband med Bok och Biblioteksmässan i Göteborg 24-26 september, samt vid konferensen Mötesplats för framtiden i Borås den 14-15 oktober.
Kontaktinformation
Jenny Hedman, tfn: 033-435 59 90, e-post: jenny.hedman@hb.se
Anna Lundh, tfn: 033-435 59 91, e-post: anna.lundh@hb.se
