Det visar en nyligen publicerad studie från Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

I studien intervjuades 40 personer med nack-skulderbesvär om sina symtom, och därefter gjordes en jämförelse med innehållet i 10 frågeformulär som ofta används vid utvärdering av nackbehandling. Resultatet visar låg samstämmighet mellan de drabbades upplevelser och de symtom som tas med i frågeformulären.

De drabbade upplevde ofta mer generella och kraftiga symtom än vad som vanligen efterfrågas i frågeformulären, t.ex. koncentrationssvårigheter och ljud- och ljuskänslighet. Intervjuerna visade att besvären var kopplade till ett kroppsligt, mentalt/kognitivt och emotionellt engagemang, och de beskrev variationer i symtom – deras intensitet och nyanser – vilket sällan beaktas i frågeformulären.

Alla formulär tillsammans fångar en stor del av symtomen, men var för sig innehåller de frågor om bara fåtalet symtom. Oftast efterfrågas endast smärtintensitet och funktionsnedsättning. Denna låga samstämmighet kan bl.a. bero på att patienterna sällan varit med när frågeformulären tagits fram – i endast två av tio fall användes de drabbades egna erfarenheter . Sex av tio formulär var omarbetade ländryggsformulär.

Studien pekar på betydelsen av att ta med andra aspekter än smärta och funktionsnedsättning vid undersökning och utvärdering av nack-skulderbesvär. Genom att också mäta t.ex. variationer i symtom ökar möjligheten att hitta effektiva behandlingsmetoder och att förbättra utvärderingarna.

Vid CBF pågår studier för att testa om internationellt rekommenderade utfallsmått i kliniska smärtstudier är användbara på personer med nackbesvär. Målet är att verka för en ökad enhetlighet i val av utfallsmått, och att de bättre speglar de drabbades symtom. Studien beräknas vara klar under vintern och att artikeln publiceras våren 2010.

Idag används alltså en rad frågeformulär, och olika urval av frågor från flera formulär. Detta, liksom varierande definitioner på tillståndet och vilka kroppsområden som tas med, gör det näst intill omöjligt att få en rättvisande bild av olika tillstånds omfattning, att utvärdera behandlingsresultat och att göra jämförelser, såväl i det kliniska arbetet som i forskningen.

Kontaktinformation
Birgitta Wiitavaara, forskare vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, 026-64 84 05, 070-345 72 14, birgitta.wiitavaara@hig.se

Läs mer:
Wiitavaara, B., Björklund, M., Brulin, C. Djupsjöbacka, M. How well do questionnaires on symptoms in neck-shoulder disorders capture the experiences of those who suffer from neck-shoulder disorders? A content analysis of questionnaires and interviews. BMC Musculoskeletal Disorders 2009, 10:30.

Varje gång vi tar ett andetag transporterar blodet syret till cellernas mitokondrier där det används för att omvandla näringen i vår mat till en energiform kroppen kan använda. Problem med denna process, kallad cellandning, har kunnat kopplas till en lång rad mänskliga tillstånd, allt från ovanliga genetiska sjukdomar till diabetes, cancer, Parkinsons sjukdom och den normala åldrandeprocessen.

En fungerande cellandning är beroende dels av proteiner som tillverkas utanför mitokondrien och sedan importeras in i denna, och dels av proteiner som tillverkas på plats i mitokondrien, från mitokondriens egna arvsmassa (mtDNA). Att ansamling av skadliga förändringar i mtDNA kan leda till för tidigt åldande har varit känt i flera år, men exakt hur de bakomliggande mekanismerna ser ut har varit oklart.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu i studier på möss visat att förändringar i mtDNA kan orsaka åldrande genom att introducera misstag i de proteiner som tillverkas i mitokondrien. Mängden tillverkat protein är normalt men proteinerna blir instabila på grund av misstagen och faller därför snabbt sönder, vilket leder till att cellandningen till slut inte fungerar.

– Våra resultat visar att det för tidiga åldrandet orsakas av att de mitokondriella proteinerna blir instabila och faller sönder på grund av punktformade förändringar i mtDNA, säger Aleksandra Trifunovic, en av forskarna bakom studien.


Enligt forskarna ger studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism en ökad förståelse för samspelet mellan mitokondriernas funktion och åldrandeprocessen. Därmed ökar chanserna att i framtiden hitta fungerande behandlingar mot mitokondriella problem, något som i dag saknas.

Publikation: “Random Point Mutations with Major Effects on Protein-Coding Genes Are the Driving Force behind Premature Aging in mtDNA Mutator Mice”, Daniel Edgar, Irina Shabalina, Yolanda Camara, Anna Wredenberg, Maria Antoinette Calvaruso, Leo Nijtmans, Jan Nedergaard, Barbara Cannon, Nils-Göran Larsson och Aleksandra Trifunovic, Cell Metabolism, 6 augusti 2009.


För frågor, kontakta:

Med dr Aleksandra Trifunovic
Institutionen för Laboratoriemedicin
Avdelningen för Metabola sjukdomar
Tel: 08-5858 3677
Mobil: 0733-567895
E-post: Aleksandra.Trifunovic@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Hafnium är ett metalliskt grundämne som i vår tid bland annat kommer till nytta i kärnreaktorer. Men en alldeles särskild isotop av ämnet tillverkas bara på ett enda sätt: när en supernova exploderar. Om isotopen, benämnd 182Hf, upptäcktes på jorden skulle det alltså bevisa att en supernova har exploderat nära vårt solsystem. Det har gjort hafnium-isotopen hett eftersökt av världens fysiker.

Tyvärr är isotopen sällsynt och svår att skilja ut – bara en av tio biljoner vanliga hafnium-isotoper förekommer som den speciella supernovavarianten. Forskaren Pontus Andersson vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet, håller tillsammans med kollegor från USA, Tyskland och Österrike, på att utvecklat en laserteknik som kan skjuta bort irrelevanta isotoper – och på så sätt isolera den mytiska varianten 182Hf.

På en avancerad nivå handlar det om negativa joner, som är atomer eller molekyler med en extra elektron. Genom att med laserteknik slå loss den extra jonen, och samtidigt registrera exakt vid vilken energimängd detta sker, vet forskarna att olika ämnen binder den extra elektronen olika hårt.

Med andra ord kan våglängden på en laserstråle väljas så att den skjuter bort den extra elektronen enbart från vissa grundämnen, medan joner av andra grundämnen förblir intakta. Om hafniumets supernovavariant finns på jorden hoppas Pontus Andersson och hans kollegor därmed kunna hitta den, helt enkelt genom att skjuta bort tillräckligt många av de störande atomerna för att hafnium från en supernova skall kunna upptäckas med vanliga analysmetoder.

Grunden till den nya tekniken har lagts genom avancerade atomfysiska experiment i samarbete med Stockholms universitet, VERA institutet i Wienoch Oak Ridge National Lab i USA. Tekniken vidareutvecklats nu innom det internationella samarbetet:

–Vår målsättning är att utveckla en metod som kan hjälpa till att rensa bort störande ämnen när man letar efter sällsynta isotoper. I många fall räcker enbart standard metoder inte till för att identifera mycket ovanliga atom varianter. Tekniken befinner sig fortfarande i utvecklingsstadiet, men vi har visat att vårt laserljus kan skjuta bort 99.99 % av de störande jonerna utan att förstöra de joner vi är ute efter, säger Pontus Andersson.

Avhandlingen Laser Interaction of Negative Ions – Fundamental Research and Applications försvarades vid disputation den 29 maj. Handledare var professor Dag Hanstorp.

Kontaktinformation
Kontakt:
Pontus Andersson, Institutionen för fysik, Göteborgs universitet
031-7723297
0704-363334
pontus.andersson@physics.gu.se

Avancerade inbyggda system för signalbehandling, som till exempel används i basstationer för mobiltelefoni, kräver specialiserade och högpresterande datorer. Sådana datorer kan innehålla hundratals processorer som måste klara av att bearbeta stora datavolymer på mycket kort tid.

Basstationer kallas den del av mobilnätverket som finns i de små husen vid antennmasterna och som innehåller mycket avancerad teknik. Andra exempel på tillämpningar där man behöver processa strömmar av data är radarsystem, multimedia, hd-tv och mobiltelefoner, det vill säga själva handenheten.

Fotnot
Avhandlingen lades fram vid Chalmers tekniska högskola men forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad inom forskningsprofilen CERES.

Kontaktinformation
Jerker Bengtsson, 070-288 11 64

Biometriska metoder används alltmer för att mäta och identifiera personer med hjälp av kroppens egenskaper – som till exempel ansiktsrörelser eller röst – med hjälp av kameror och sensorer. För att datorerna ska kunna identifiera och säkerställa att en person är den han utger sig för att vara, krävs dock omfattande system som både kan läsa av, känna igen och värdera informationen. Dereje Teferi har i sitt avhandlingsarbete tagit fram nya metoder och så kallade protokoll som gör sådana avläsnings- och värderingsprocesser mycket säkrare.

– Dereje Teferis metoder gör att man på ett precisare sätt kan ringa in styrkan och svagheterna i ett biometriskt system som använder sig av kameror så att det blir mer verklighetstroget. Detta är viktigt för att utveckla framtidens biometriska system, som både måste vara säkra och respektera integriteten hos människor, säger Josef Bigun, professor i signalanalys vid Högskolan i Halmstad och den som har handlett Dereje Teferi.

Dereje Teferis teknik går inte bara att tillämpa på människor. Han har även utvecklat metoder som på avstånd kan identifiera och följa bagage utan att lämna det ur sikte, exempelvis på en flygplats.

Biometrisk forskning är högaktuellt och Högskolan i Halmstad är mycket framgångsrik inom forskningsområdet. De senaste åren har Högskolan presenterat inte mindre än fem avhandlingar med nya rön inom biometri.

LENA LUNDÉN

Avhandlingen heter ”Recognition and Evaluation by Video Synthesis Methods and Symmetry Features” och lades fram vid Chalmers tekniska högskola men forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad under ledning av Josef Bigun, professor i signalanalys.

Kontaktinformation
Professor Josef Bigun, telefon 035-16 72 27

I juni lade Yaregal Assabie, doktorand vid Högskolan i Halmstad, fram sin avhandling i vilken han presenterar en inläsningsteknik som gör det möjligt att optiskt läsa etiopisk skrift. Genom hans forskning kan nu också den etiopiska skriften, som används av nära 90 miljoner människor världen över, läsas med hjälp av OCR.

Inläsningstekniker är kanske mer kända som OCR-nummer (optical character recognition) eller referensnummer. De förekommer exempelvis på alla svenska inbetalningskort och är ett referensnummer som ger en faktura en unik identitet.

– Det är en historisk händelse tekniskt sett. Vi har tidigare bidraget med en OCR-teknik för optisk inläsning som klarar en annan icke-latinsk skrift. Det är för lankesisk skrift och den togs fram för första gången här på Högskolan i Halmstad 2005, säger Josef Bigun, professor i signalanalys vid Högskolan i Halmstad och den som har handlett Yaregal Assabie i hans avhandlingsarbete.

Biometrisk forskning är högaktuellt och Högskolan i Halmstad är mycket framgångsrik inom forskningsområdet. De senaste åren har Högskolan presenterat inte mindre än fem avhandlingar med nya rön inom biometri.

Fotnot
Avhandlingen heter ”Machine-Printed and Handwritten Ethiopic Script Recognition” och lades fram vid Chalmers tekniska högskola men forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad under ledning av professor Josef Bigun. Svenska SIDA har stött projektet ekonomiskt.

Kontaktinformation
Professor Josef Bigun, telefon 035-16 72 27

Forskarteamet, som består av arkeologer, antropologer och genetiker har gjort omfattande undersökningar för att identifiera kvarlevor som hittats under katedralen i Frombork, och som man tror är av den stora vetenskapsmannen Nicolaus Kopernicus (1473-1543). Resultaten publiceras denna vecka i den ansedda tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences).

Marie Allens forskargrupp vid institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet, gjorde en DNA-analys av en tand och benvävnad från kvarlevorna. Ytterligare material testades även vid institutet för forensisk forskning i Krakow och Museet och institutet för zoologi i Warsawa. Resultaten från de tre olika laboratorierna var identiska.

För att göra en identifiering är det bäst om man har prov från nära släktingar att jämföra med. Några släktingar har inte hittats men Dr. Göran Henriksson vid Uppsala universitet tipsade om att många av Kopernikus böcker finns i Uppsala. Uppsalaforskarna analyserade några upphittade hårstrån i en kalender som ägts av Kopernicus i årtionden, men som nu förvaras i Museum Gustavianum vid Uppsala universitet.

– Vår analys av ett flertal hårstrån visade tolkningsbara resultat från fyra. Av dessa hade två samma profil som kvarlevorna i Frombork, säger Marie Allen.

Dessa resultat tyder på att materialet är från samma individ och stödjer därmed teorin att skelettet verkligen kommer från Kopernicus, men Marie Allen betonar att det inte kan uteslutas att resultatet uppstått av slump. Eftersom materialet från håren var mycket begränsat, och delvis nedbrutet, undersöktes nämligen s k mitokondrie-DNA, vilket gör bevisvärdet lägre. Sådana tester används också vid brottsundersökningar, men endast som ett bevis tillsammans med andra indicier.

– Analysen av håren ska därför värderas i ljuset av, och tillsammans med informationen från andra discipliner, såsom arkeologiska och antropologiska data och resultat från ansiktsrekonstruktionen, säger Marie Allen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marie Allen, tel: 070-892 44 44, marie.allen@genpat.uu.se

Deltagare i panelen är:
– författare och akademiledamot Kristina Lugn
– framtidsforskare Tomas Fürth
– Vetenskapsrådets huvudsekreterare Arne Jarrick
– Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.

Diskussionen leds av Kerstin Norén, rektor Karlstad universitet.

Diskussion kommer att kretsa kring följande frågor: Vad ska forskningen kring svenskan ägna sig åt i framtiden? Vad behöver vi veta om svenskan? Vad behöver vi lära oss mer om när det gäller användningen av svenska språket: i kulturen, i samhället, i affärsvärlden? Vilka frågor verkar forskarna missa? Vilka kompetenser behövs inom kultur, näringsliv och undervisning?

Paneldebatten är en del av den språkvetenskapliga konferensen ”Svenskans beskrivning”. Paneldebatten är öppen för alla.

Tid: Fredag den 10 oktober kl 16.15 – 18.00
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet, Frescati (T-bana Universitetet)

Arrangör: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, inom ramen för konferensen Svenskans beskrivning, http://www.nordiska.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5235

Kontaktinformation
Kontaktperson paneldebatten: Anna Vogel, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 47, e-post Anna.Vogel@nordiska.su.se

Fakulteten motiverar utnämningen med att ”Lars Näsman har genom sitt engagemang starkt bidragit till Mittuniversitetets utveckling och till universitetsutnämningen 2005. Han har speciellt stöttat de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna och bidragit till att dåvarande högskolan erhöll examensrätt för civilingenjörsutbildningar. Han har också utvecklat universitetets kontakter med näringslivet.”

Lars Näsman har en omfattande erfarenhet från näringslivet och är nu VD för Iggesund Tools. Han har under många år haft ledande uppgifter och varit VD och Koncernchef för Sunds Defibrator, nuvarande Metso Paper. Lars Näsman har visat ett stort intresse för forskning och utveckling vid universitetet. Han har varit ledamot i universitetsstyrelsen i drygt sju år och medlem av Programrådet för Mittuniversitetets civilingenjörsutbildningar sedan slutet av 1990-talet.

Promovering äger rum den 14 november vid Mittuniversitetets årshögtid i Sundsvall.


Tidigare utnämnda hedersdoktorer vid Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier är Thorbjörn Fälldin (2001), Kenway Smith (2002), Sverker Martin-Löf (2004) och Bengt Saltin (2006).

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Dekanus Ulla Lundström, 060-14 84 16, 070-209 0325, E-post Ulla.Lundstrom@miun.se

I projektet N4C ska LTU via Institutionen för arbetsvetenskap i samverkan med Universidad Politécnica de Madrid i Spanien och Trinity College Dublin i Irland forska inom området bredbandslösningar för områden som i dag saknar täckning, det vill säga dit varken ADSL, satelliter eller 3G når.
Den teknik som ska vidareutvecklas är så kallad fördröjningstolerant nätverksteknik (Delayed Tolerant Network, DTN), och projektet ska också vidareutveckla två test beds där DTN-tekniken och olika tillämpningar testas.

En test bed kommer att ligga i norra Sverige och den andra i de slovenska bergen. Målet är bland annat att tester ska göras inom tre områden; djurspårning på renar, en tillämpning för fjällvandrare och användning av DTN-nätet för insamlade av meteorologiska data och miljödata.

– N4C ska bli en verkligt spännande erfarenhet, förväntningarna är väldigt höga både i konsortiet och i Europeiska kommissionen att vi ska utveckla en teknik som bidrar till att minska den ”elektroniska exkludering” som boende i glesbygd i dag är drabbade av, säger dr Maria Udén vid Luleå tekniska universitet.

– Tanken är att vi ska skapa en teknisk infrastruktur i form av en test bed som kan användas i framtiden, tillämpningarna är både samhällsviktiga och kan bli kommersiella framgångar. När N4C samlas i mitten av maj till en mer officiell kick off har vi därför inte bara bjudit in konsortiet utan tar också tillfället i akt att möta press, myndigheter och företag i länet.

Projektet startar den 1 maj och löper under 36 månader. Testerna kommer att genomföras i såväl sommar- som vinterterräng i Jokkmokks och Gällivare kommuner.

N4C-konsortiet består förutom av universiteten också av forskningsinstitut och småföretag från Irland, Polen, Slovenien, Spanien, Portugal, Storbrittanien, Norge och Sverige.

De svenska företag som ingår är Tannak AB i Jokkmokk som ska svara för bland annat tester, samt Power Lake AB som ska svara för spridning och framtagning av exempelvis affärsplaner. Intel är industriell partner. Anknytning till amerikansk internetforskning finns via projektets tekniska råd.

Kontaktinformation
Upplysningar: Dr Maria Udén, tel. 0920-49 30 23, 070-533 49 78, maria.uden@ltu.se, Barbro Fransson, Power Lake AB, tel. 08-6562775, 070-6730790 e+ller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Det är Kustbevakningen, Malmö museer, Länsstyrelsen i Skåne och Lunds Tekniska Högskola som initierat och samordnar projektet. Utöver intresse av att hitta dessa marina fornlämningar syftar projektet till att öka intresset och kunskapen för Sveriges kulturarv under havsytan, som idag är alldeles för låg enligt arrangörerna.

På havsbotten utanför Falsterbo och i Kämpingebukten tror man att det någonstans finns ett skepp som sjönk någon gång på medeltiden. Man har nämligen hittat medeltida keramik i området. Förhoppningen är att vraket bl a kan ge ny information om medeltida handelsvägar.

– Vraket upptäcktes i mitten av 1990-talet av en privatperson, men har sedan inte kunnat lokaliseras, berättar Jan Öijeberg, 1:e antikvarie vid Malmö Kulturmiljö / Malmö museer.

Arrangörerna hoppas även hitta stenåldersboplatser som numera finns under havets yta, eftersom havsnivån stigit sedan stenåldern. Längs kusten har flera stenåldersfynd gjorts, såsom flinta, ben och horn samt skelettdelar från människor.

Betydligt mer sentida lämningar är de två krigsflygplan som sköts ner under andra världskriget, tyska ”Focke Wulff 200 D-ARHW” den 29 november 1944 och amerikanska ”B24J Eager One” den 25 mars 1945. Deras tillstånd är idag okänt, men bägge flygplansvraken har intressanta historier knutna till sig, och flyghistoriker är mycket intresserade av att finna dem.

Även vraket av en trålare som förliste så sent som 1994 kommer att studeras. Syftet i detta fall är att kustbevakningen ska få möjlighet att studera hur miljöfarliga vrak kan saneras och vad som händer med skeppsvrak som lämnas på havsbotten efter förlisningen.

– Högsjötrålaren ”Vapper” som vi kommer att studera är tacksam som studieobjekt eftersom den ligger betydligt grundare än vad de flesta andra vrak brukar göra, förklarar Henrik Roosberg från Kustbevakningen.

Bättre kunskap om dagens kulturarv är enligt arrangörerna en förutsättning att kunna bedöma vilka kulturlämningar som är skyddsvärda. Många kulturvärden håller på att försvinna på grund av okunskap och nonchalans, menar de.

– Kunskapen om de förhållanden som råder under vattenytan är idag låg. En viktig förklaring är helt enkelt att vattnet skymmer formlämningarna. Det leder t ex till att Kulturminneslagen efterföljs betydligt sämre till havs än på land. Oförsiktiga eller vårdslösa dykare plundrar, och i okunskap förstör, många vrak utan påföljd, hävdar Kjell Andersson, forskningsingenjör på LTH.

Idag finns goda möjligheter för människor att uppleva vraken, fastän de ligger under vatten.

– Sedan skeppet Wasa bärgades 1961 har teknikutvecklingen skjutit fart. T ex skulle vissa formlämningar kunna ligga kvar på havsbotten medan museibesökare tar del av dem via foto och film, eller varför inte se på dem med hjälp av en turistubåt, föreslår Kjell Andersson.

I undersökningen används avancerad marin teknik som i vanliga fall är dyr eller svårtillgänglig. Bland annat kommer tredimensionella kartor över havsbotten att framställas med hjälp av ett flerstråligt ekolod (multibeam). Vidare tas akustiska bilder med sidtittande sonarer, liksom traditionella videofilmer och stillbilder. I detta arbete får projektet hjälp av företagen SeaLabs och Marin Miljöanalys. Forskare från Teknisk geologi vid LTH, som har stor erfarenhet av att kartera under havsytan, deltar i projektet liksom universitetets egen båt, Carolina, som annars finns i Lomma hamn. Vädret får i viss mån styra exakt vilka dagar som arbetena görs. Läs mer på www.vartmarinaarv.se (hemsidan blir klar under onsdagen).

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Kjell Andersson, forskningsingenjör Lunds Tekniska Högskola / Lunds universitet, Kjell.Andersson@tg.lth.se, 046-222 73 71, 070-491 24 84, Jan Öijeberg, 1:e antikvarie, Malmö Kulturmiljö / Malmö Museer, Jan.Oijeberg@malmo.se, 040-34 44 86, 070-818 96 73 Henrik Roosberg, räddningsdykare, Kustbevakningen, henrikroosberg@hotmail.com 070-769 54 00 Jon Larsen, byrådirektör, Länsstyrelsen i Skåne Län, jon.larsen@m.lst.se, 040-25 25 38

Projektets samtliga deltagare: Forskare från Teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, Malmö kulturmiljö, Malmö Museer, Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Skåne Län, Vellinge kommun, Svensk Flyghistorisk förening Skåne, Malmö sportdykarklubb, Kulturföreningen Calluna, FNF – Falsterbonäsets Naturvårdsförening, Sea Labs Stockholm, Marin Miljöanalys AB Göteborg, Falsterbokanalens Båtklubb, ICA Toppen Höllviken, Pedagogerna vid Malmö och Trelleborgs muséer m fl.

Årets pristagare heter Stephan Jahn, forskarstuderande vid Tekniska Universitetet i Chemnitz i Tyskland. Stephan får priset för sin ide om hur man skulle kunna gå till väga för att trycka ett batteri på en förpackning eller pappersyta. Han mottar priset på ROND-konferensen den 16:e april kl. 13:30 i Pinassen i Arkens lokaler i Örnsköldsvik. Efter prisutdelningen ger han en presentation av sin ide.

Stephan Jahn har kommit på ett sätt att med bläckstråleteknik (inkjetteknik) producera batterier på en pappersyta. Ett sådant batteri skulle kunna användas för att ge strömförsörjning åt en display som sitter på en förpackning. Tack vare batteriet skulle displayen kunna ge information om till exempel förpackningens innehåll, om innehållet är äkta, om produktens sista förbrukningsdatum med mera. Kopplat till ett chip på förpackningen skulle informationen i displayen dessutom kunna ändras som funktion av tid, eller beroende på faktorer i omgivningen.

Även andra användningsområden är möjliga, såsom strömförsörjning till spårningsfunktioner eller indikatorer av olika slag.

Kempepriset är ett årligt innovationspris inom digitaltryck på papper som delas ut av Digital Printing Center (DPC) vid Mittuniversitetet. Priset finansieras av Kempestiftelserna. Kempepriset kan sökas av studenter världen över och delas varje år ut till den eller de studenter som kommit på den bästa innovationen inom digitaltryck på papper. Innovationen kan vara av både teknisk och marknadsmässig natur.

ROND-konferensen anordnas av Mittuniversitets elektronikavdelning i Sundsvall och DPC i Örnsköldsvik. Båda avdelningarna tillhör Mittuniversitetets institution för informationsteknologi och medier. ROND står för Research on Digital Printing on Paper Media.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Jonas Örtegren, telefon 0660-578 52 eller 070-254 8990
Åsa Nordin, telefon 0660-578 59 eller 070-632 1633

Frekvensen för broms-judder varierar från 10-20 Hz upp till cirka 500 Hz. Vid högre frekvenser kan man dessutom ofta höra ett brummande ljud. Typiskt är att vibrationsnivån ökar från noll till en relativt hög nivå strax efter det att bromsarna ansätts, når en topp vid någon ”kritisk” hastighet, t.ex 100 km/h, för att sedan avta kraftigt. De kritiska hastigheterna motsvaras av resonanser i fordonet, framförallt i hjulupphängningen. Detta visar att judder är en systemegenskap hos bilen, som inte enbart kan åtgärdas genom optimering av bromsbeläggen. Därför kan man inte heller överlåta problemet på bromskomponenttillvekarna.

Judder är en s.k. tvungen svängning, vilket innebär att det krävs en yttre störkraft för att fenomenet ska uppkomma. Denna störkraft motsvaras av variationer (med hjulrotationen) i bromsmoment och -tryck. Dessa variationer orsakas främst av geometriska störningar hos bromsarna. Hos skivbromsar är det variationen i skivtjocklek DTV (Disc Thickness Variation) som har störst betydelse. DTV ökar ofta med bromstiden, framförallt för ”hårda” belägg. Detta kan förklaras med en ojämn termisk utvidgning runtom bromskivan, då det kan skilja flera hundra grader i temperatur mellan olika segment.

Målsättningen med arbetet har varit att skapa en modell för simulering och experimentell analys av broms-judder under realisiska bromsförhållanden. Därvid har snabba och effektiva metoder för simulering och experimentell analys utvecklats. Verifierande mätningar har utförts på en personbil, med kraftigt DTV på en av bromskivorna. För att utvärdera judder på ett objektivt sätt, valdes den maximala vibrationsnivån (acceleration) hos fjäderbenet som ett mått på vibrationen.

En rotor-statormodell med två frihetsgrader visade sig vara tillräcklig för att experimentellt bestämma egenfrekvens och dämpning hos den aktuella resonansen. Först antogs att bromsmomentet (och bromstrycket) är proportionellt mot retardationen. Detta är dock inte fallet i ett fordon, särskilt inte vid låga retardationer, på grund av luftmotstånd, motorbroms etc. Med införd korrektion för dessa effekter kunde den absoluta vibrationsnivån förutsägas för givet förlopp och bromsmomentvariation.

En modell som utgår från momentvariationen är inte praktisk, eftersom denna beror inte bara av DTV-nivån utan också av bromstrycket. Därför utvecklades en modell som utgår från den momentana DTV-nivån. Denna måste då innehålla en beläggsmodell, eftersom hårda belägg orsakar betydligt högre bromsmomentvariationer (och därmed judder) än mjuka för samma DTV. Det visade sig att för den typ av belägg som används i dagens personbilar (kompositer) ger samma DTV-nivå en högre momentvariation (och därmed judder) för hårda inbromsningar än för lätta. Dessa så kallade progressiva belägg blir samtidigt mycket känsliga för ökningar i DTV-nivån.

Arbetet, som har finansierats av TFR (teknikvetenskapliga forskningsrådet) presenteras i doktorsavhandlingen ”Brake Judder”, som försvarades vid en offentlig disputation vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 18 oktober.

Mer Information:
Helena Jacobsson, Institutionen för maskin- och fordonssystem, Chalmers tekniska
högskola, tel. 031/772 13 84. e-post heja@mvd.chalmers.

Varje år avlider mellan 700 och 1000 svenskar som en följd av bråck på stora kroppspulsådern. Antalet förebyggande operationer ökar i hela västvärlden, bland annat som följd av att befolkningen blir äldre och att man tack vare nya metoder idag kan operera allt äldre och sjukare patienter. Hur patienternas överlevnad på lång sikt efter operationen har påverkats av att man idag opererar äldre och sjukare patienter har hittills varit oklart. Långtidsöverlevnaden är inte bara av stor betydelse för patienten, utan även för samhället, eftersom operationen är ett stort och kostsamt ingrepp.

Forskargruppen vid Uppsala universitet har tidigare rapporterat att allt färre patienter avlider i samband med operationen. I den nya studien, som är baserad på det svenska kärlregistret (Swedvasc), har forskarna studerat långtidsöverlevnaden hos drygt 12 000 patienter som opererats för kroppspulsåderbråck i Sverige mellan 1987 och 2005.

Studien visar att patienter i genomsnitt lever i nio år efter operationen, vilket är endast marginellt kortare än den normala livslängden för svenskar av samma ålder och kön. Män och patienter över 80 år hade en bättre så kallad relativ överlevnad än kvinnor och patienter under 80 år. Att kvinnorna inte levde lika länge som männen efter operationen tros bero på att kvinnor med pulsåderbråck ofta också har en mer uttalad åderförkalkning.

– Patienter som opereras för pulsåderbråck kan se fram emot en närmast normal livslängd, säger Kevin Mani, forskare vid sektionen för kärlkirurgi vid Uppsala universitet och läkare vid Akademiska sjukhuset samt huvudförfattare till studien.

– Patienterna tas om hand allt bättre efter operationen, vilket har förbättrat både de kort- och långsiktiga resultaten. Detta är också goda hälsoekonomiska nyheter, ju längre patienterna överlever efter ingreppet desto mer kostnadseffektiva är operationerna, säger Kevin Mani.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kevin Mani, 070-690 54 63,e-post: kevin.mani@surgsci.uu.se.

För att kvinnor ska må bra är det viktigt att förutom arbetet orka och hinna med hem- och familjesysslor samt rekreativa och lustfyllda fritidsaktiviteter. Dessutom är det viktigt för kvinnor att deras sysslor upplevs som viktiga och betydelsefulla. Vidare visar studien att det allra viktigaste för mäns hälsa är att de klarar av arbetslivets krav.

Om kvinnor ska ha en balanserad och hälsosam arbetsnärvaro krävs att de upplever att de orkar och hinner med arbetet samt hem- och familjesysslorna. För männen kunde en balanserad och hälsosam arbetsnärvaro relateras till att de inte upplevde arbetsstress. Studien baseras på att 2683 personer anställda i offentlig sektor i västra Sverige svarat på enkäter vid två tillfällen med två år emellan.

– Kvinnor blir stressade och sjukskrivna om de inte orkar och/eller hinner möta de kombinerade kraven från arbets- och privatlivet, medan mäns hälsa till största delen påverkas av deras arbetsliv, uppger Håkansson.

Studien visar att det behövs olika strategier för att främja hälsa och öka sysselsättningen bland kvinnor respektive män.

Läs mer om Carita Håkanssons forskning på www.hhj.hj.se/doc/8822

Pressbild finns på www.hj.se/press


Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete. Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD. Hälsohögskolan har cirka 2000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.

Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Carita Håkansson, mobil: 070-21 08 153

Otaliga produkter på marknaden doftar av citrusfrukt. Citrusdoften kommer från ämnet limonen som utvinns ur citrusskal och är ett av de mest använda parfymämnena i kosmetika och hushållsprodukter. Det används även inom industrin för avfettning och som miljövänligt lösningsmedel.

Men användningen har en baksida. När limonen kommer i kontakt med luft reagerar det med syret, och omvandlas till nya ämnen som kan ge allergiska kontakteksem.

En grupp sådana ämnen är hydroperoxider. För att ett kemiskt ämne ska kunna orsaka eksem måste det binda till proteiner i huden. När det gäller hydroperoxider tror man att denna reaktion sker med så kallade radikaler, en typ av mycket reaktiva molekyler. Forskaren Staffan Johansson vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet, har nu djupare kartlagt radikalernas roll när kontaktallergi uppstår av limonen.

Studien konstaterar att samtliga undersökta hydroperoxider är starka kontaktallergen och bildar stora mängder radikaler. En viktig upptäckt är att hydroperoxid som bildar en hög andel syrecentrerade radikaler, det vill säga radikaler som binder till en syreatom, blir ett betydligt starkare kontaktallergen.

De syrecentrerade radikalernas betydelse och kopplingen mellan mängderna syrecentrerade radikaler och hur starka kontaktallergen hydroperoxiderna är har inte tidigare påvisats. Resultaten är därför viktiga för den grundläggande förståelsen av hur allergiskt kontakteksem mot hydroperoxider uppstår.

Avhandlingen Limonene Hydroperoxides in Allergic Contact Dermatitis. Radical Formation, Sensitizing Capacity and Immunogenic Complex Formation försvarades vid disputation 15 maj.

Kontaktinformation
Kontakt
Staffan Johansson, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-772 3849
0733-864 826
staffan.johansson@chem.gu.se