Det finns en speciell ödleart som lever i Centrala Kalifornien: sidfläcksödlan (Uta stansburiana). Dessa ödlor har olika färg på sina strupar. En klart lysande orange strupfärg indikerar att hannen har ett starkt immunförsvar. Det omvända gäller för honorna; ju klarare orange färg, desto svagare immunförsvar. Samma färgsignal signalerar alltså olika information om immunförsvaret hos de båda könen.
Styrkan på immunförsvaret och färgen på strupen avgör hur livskraftiga ödlorna är. Men vad som är bra för hannen kan vara dåligt för honan. Kombinationen orange strupfärg och starkt immunförsvar är bra för ödlehannen, men dåligt för ödlehonan (ett alltför starkt och aggressivt immunförsvar kan alltså vara till nackdel).
– En hona som parar sig med en hanne med orange strupe får söner med starkt immunförsvar men döttrar med svagt immunförsvar. Om honan istället parar sig med en hanne som saknar orange strupe, får hon döttrar med starkt immunförsvar men söner med svagt immunförsvar, säger Erik Svensson. Immunförsvaret samverkar med strupfärg och kön och dessa faktorer bestämmer tillsammans hur livskraftiga ödleungarna blir.
Erik Svensson tror inte att honan gör ett medvetet val av partner. Tidigare studier har visat att ödlehonor ofta parar sig med flera hannar och att honorna sedan omedvetet och på fysiologisk väg sorterar spermier från olika hannar. Ödlehonorna kan alltså använda spermier att befrukta sina ägg på ett sätt som maximerar överlevnadsframgången hos såväl hennes söner och hennes döttrar.
– Samma kombination av egenskaper som är gynnsam för en hanne, kan alltså vara missgynnsam för en hona, och vice versa. En slags utvecklingsmässig könskonflikt som verkar vara vanlig inom djurvärlden och som forskare finner hos allt fler arter. För att föra vidare bra egenskaperna till sina söner och döttrar har ödlorna löst det här problemet genom att de har byggt upp en genetisk koppling mellan strupfärg, säger Erik Svensson.
Studien som publiceras i Evolution har gjorts tillsammans med två forskare från USA och Kanada.
För mer information, kontakta Erik Svensson
046-2223819
– Den kraftiga minskningen av resandeinförseln som vi ser under första halvåret 2009 motsvarar ungefär försäljningsuppgången på Systembolaget och innebär att alkoholkonsumtionen sammantaget är oförändrad, säger Mats Ramstedt på SoRAD.
Resandeinförseln minskade med drygt 30 procent som ett resultat av både minskat utlandsresande och att en mindre andel av resenärerna köpte med sig alkohol. Andelen svenskar som uppgav minst en utlandsresa under de senaste 30 dagarna minskade från 17.5 procent första halvåret 2008 från till 15.6 procent för motsvarande period år 2009. Samtidigt minskade även andelen av dessa som tog med alkohol från 52 till 45 procent.
– Alkohol är en priskänslig vara och den försvagade kronkursen har inte bara fördyrat utlandsresan utan också de alkoholpriser svenskarna möter utomlands, säger Mats Ramstedt. En ökad försäljning på Systembolaget trots sämre tider tyder på att vissa grupper som tidigare handlat utomlands nu handlar på Systembolaget i stället.
En annan tydlig förändring är att köp av smuggelsprit (dvs. sprit som tas in för att säljas vidare illegalt) ökar för första gången på flera år.
– Det är för tidigt att tala om trendbrott, men en förklaring kan vara att intresset för billig smuggelsprit ökat något i grupper som får det sämre ekonomiskt, säger Mats Ramstedt. En annan förklaring kan dock vara att nivån var exceptionellt låg förra året och att uppgifter om smuggling generellt sett är mer osäkra.
Sammantaget stod Systembolaget för 60 procent av alkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret i år medan införsel och smuggling stod för 13 respektive 8 procent. Resterande konsumtion utgjordes av folköl (6%) restaurangförsäljning (10%) och hemtillverkning (2%). Vad gäller olika dryckessorter, så står vin för 41 procent, starköl 29 procent och sprit för 21 procent av totalkonsumtionen. Folköl och cider/blanddrycker utgör 6 respektive 2 procent.
SoRADs kartläggning är baserad på en kombination av försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion).
Tabell ”Beräkning av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret år 2009 i jämförelse med första halvåret år 2008 (liter ren [100 %] alkohol per invånare 15 år och äldre)” kan laddas ner som pdf via http://www.su.se/content/1/c6/06/73/73/PM_090907.pdf.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mats Ramstedt, SoRAD, tfn 08-16 34 08 / 070-266 96 24 e-post mats.ramstedt@sorad.su.se
Barbro Engdahl, SoRAD, tfn: 08-16 14 96/ 073-734 00 02 e-post barbro.engdahl@sorad.su.se
– Därför är det viktigt att förstå vilka psykologiska mekanismer som får människor att bete sig som alla andra, säger Maria Andersson som studerar varför flockbeteende uppkommer i sin doktorsavhandling i psykologi.
På aktiemarknaden finns olika slags information som kan ge vägledning för aktiers framtida avkastning. En viktig fråga är vilken information och analys investerare använder när de fattar investeringsbeslut.
– En vanlig strategi är att se hur andra gör och följa flocken, säger Maria Andersson.
I avhandlingen presenteras fyra experimentella studier som belyser flockbeteende på aktiemarknaden. Ungefär 450 personer har deltagit i undersökningarna. Det huvudsakliga syftet var fastställa om investerare påverkas av en flock när de fattar investeringsbeslut, och om det i så fall spelar roll om flocken utgör en majoritet eller en minoritet. Flockens storlek och tillförlitligheten i dess bedömningar varierade i de olika studierna.
Minoriteter får inget inflytande
Sammanfattningsvis visar resultaten att det finns en stark tendens att förlita sig på att majoriteter har rätt och att bortse från minoriteter. Detta resultat gäller oavsett om majoriteten presterar bra eller dåligt. Minoriteter får däremot inget inflytande även om deras ståndpunkt är korrekt.
Finns det då något sätt att undvika att dras med i flocken?
Studierna visar på möjligheter att bryta majoritetens inflytande genom att få försöksdeltagarna att använda mer överlagt tänkande.
– Detta kan åstadkommas genom att öka deltagarnas uppmärksamhet på tillförlitligheten i informationen, säger Maria Andersson.
Bättre och tydligare information skulle sannolikt också öka chansen att investerare bortser från flocken. Att vara medveten om att tillgänglig information på börsen inte alltid är tillförlitlig och att kritiskt granska vad flocken gör är följaktligen en bra utgångspunkt för en lyckad aktiehandel.
Avhandlingens titel: Social influence in stock markets
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20506
e-post:.maria.andersson@psy.gu.se
Fakultetsopponent: Professor Nigel Harvey, University College London, London, UK
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 september 2009, kl. 10.00, Hörsal F1,
Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Maria Andersson, tel 0317861653 (arbete), 0702743331 (mobil)
Tanken med ekologisk mjölkproduktion är att en lägre mjölkavkastning i kombination med bättre levnadsbetingelser ger kor förutsättningar för ett friskare och längre liv. Samtidigt finns det inslag i den ekologiska djurhållningen som skulle kunna påverka djurhälsan negativt. Att djuren utfodras med en större andel grovfoder (ensilage eller hö) i förhållande till kraftfoder (spannmål m.m.) skulle t.ex. kunna leda till att korna inte får tillräckligt med energi när de mjölkar som mest. En annan farhåga är att de längre karenstiderna* efter medicinering kan leda till en underlåtenhet att behandla sjuka djur.
Nils Fall har nu jämfört en rad mått på djurhälsa och fruktsamhet i ekologiska och konventionella mjölkkobesättningar i Sverige, och i inget fall hittade han några skillnader av betydelse. Detta tyder på att djurhälsan hos ekologiska mjölkkor är lika bra som hos konventionella. De övergripande mått som användes på djurhälsoläget i besättningarna var juverhälsa, sammanlagd sjuklighet, fruktsamhet, livslängd samt ämnesomsättning.
Kor i ekologiska och konventionella besättningar behandlades alltså ungefär lika ofta för juverinflammationer, och juverhälsan var likvärdig också i övrigt. Inte heller fanns det några skillnader när det gäller andra veterinärbehandlingar. När det gäller fruktsamhet var det en lika stor andel av korna som blev dräktiga av den första inseminationen efter kalvningen. Studien av kornas ämnesomsättning i perioden runt kalvning visade inga tecken på att kor i ekologiska besättningar oftare skulle drabbas av en negativ energibalans.
Avhandlingens fyra studier bygger på information från databaser och undersökningar av kor på olika mjölkgårdar. Två av studierna baseras på information från en försöksgård i Öjebyn i Norrbotten, där det i tolv år drevs ekologisk och konventionell mjölkproduktion parallellt och de andra två baseras på en fältstudie av kor från 20 ekologiska och 20 konventionella gårdar i Uppland, Östergötland, Södermanland och Småland.
* Den tid man måste vänta innan man får leverera mjölk från kor som behandlats med medicin (karenstiden) skiljer sig mellan driftsformerna. I Sverige är denna tid dubbelt så lång för ekologiskt jämfört med konventionellt producerad mjölk.
—————————–
Veterinär Nils Fall, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Health and reproduction in organic and conventional Swedish dairy herds.
Tid: Fredag den 11 september 2009, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Ian Dohoo, University of Prince Edward Island, Kanada
Kontaktinformation
Mer information: Nils Fall, 018-67 13 69, Nils.Fall@kv.slu.se
Samhället efterfrågar nya handlingsmönster för att få till en hållbar utveckling. Ett sätt att ta tillvara människors skapande förmåga är att ge plats för stadsdelsträdgårdar, som kan fungera som experimentverkstäder eller laboratorier för att prova och utveckla nya handlingsmönster i riktning mot långsiktig hållbarhet.
Landskapsarkitekt Marie Larsson har i sitt doktorsarbete vid SLU ägnat sig åt denna nya företeelse. Hon betraktar dessa brukarstyrda trädgårdar som ett utmärkt sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i praktiken.
– Denna typ av trädgård i det offentliga rummet är inte så vanlig ännu i Sverige, säger Marie Larsson. Men jag tror att det kommer, av flera skäl. Dessa trädgårdar är nämligen ett utmärkt sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i praktiken.
Som underlag för definitionen av det nya begreppet stadsdelsträdgård har hon studerat tre trädgårdar; Slottsträdgården i Malmö, Lärjeåns Trädgårdar i Angered och Mandelmanns Trädgårdar i Rörum på Österlen. Ingen av de studerade trädgårdarna kan sägas vara en stadsdelsträdgård i egentlig mening, utan de representerar snarare olika aspekter på stadsdelsträdgården.
Fenomenet stadsdelsträdgård är nytt men kan jämföras med gamla tiders allmänningar och andra gemensamt brukade platser. Vidare är det en typ av självhushållning, då odlingens produkter bidrar till den egna försörjningen. Stadsdelsträdgården är skapad av ideellt engagerade människor som har ett stort intresse och vilja, och som ger avtryck med sin kreativitet och personliga prägel.
– Stadsdelsträdgården kan sägas vara en kombination av koloniträdgård och folkpark, vilket ger en intressant kombination av hemkänsla och offentligt rum.
Samhället kan inte förlita sig på att genom enbart myndighetsutövning kunna planera fram hållbar utveckling. Människor måste ges chans att underifrån, på lokal nivå, få vara med och forma kulturprocesserna. Om en kommun vill stimulera framväxandet av en stadsdelsträdgård kan det vara en idé att anställa en trädgårdsmästare som odlingskunnig inspiratör och processledare. När det väl är igång kan utvecklingen gå av sig själv.
Kontaktinformation
Landskapsarkitekt Marie Larsson vid SLU försvarade i juni sin avhandling med titeln Stadsdelsträdgård – plats för gemenskap och kreativa processer.
Mer information
Marie.Larsson@ltj.slu.se, 070-667 52 03
Abstract och avhandlingen i sin helhet
Marie Larsson
Område landskapsarkitektur, Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU, Alnarp
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Slottsträdgården i Malmö, en av de studerade stadsdelsträdgårdarna. Stadsdelsträdgårdarna är en kombination av folkpark och koloniträdgård. Foto: Marie Larsson http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/MarieLarsson/Slottsträdgården,MalmöML.jpg
Odlingens produkter bidrar till den egna försörjningen. Bilden från Slottsträdgården i Malmö. Foto: Marie Larsson http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/MarieLarsson/slottsträdgårdenML.jpg
Stadsdelsträdgårdar bidrar till att sprida det ekologiska tänkandet bland barnen. Lärjeåns Trädgårdar i Angered. Foto: Marie Larsson http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/MarieLarsson/AngeredML.jpg
Den svenska regeringen, som under andra halvåret 2009 är EU:s ordförande, har som målsättning att tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Sverige tillhör dock inte de länder som undertecknade Romfördraget för drygt femtio år sedan, utan gick med först 1995. Detta har på olika sätt påverkat Sveriges förhållande till den europeiska integrationen.
När Romfördragets femtioårsdag firades med fyrverkerier, konserter och symposier runt om i Europa begränsades exempelvis det svenska firandet till ett seminarium på en hotellbiograf i Stockholm, Sverige har inte infört den gemensamma valutan och svenskarna är i vissa avseenden fortfarande mer skeptiska till EU än befolkningen i andra länder.
Huvudförklaringen till den sena svenska anslutningen har hittills huvudsakligen byggt på uppfattningen att ett medlemskap hade varit oförenligt med den svenska neutraliteten. Det var också detta som Sveriges dåvarande statsminister, Tage Erlander, hänvisade till när han sensommaren 1961 i ett tal inför Metallindustriarbetarförbundets kongress informerade om att ett svenskt medlemskap i EEC var uteslutet.
Den neutralitetspolitiska förklaringen har även stått i fokus i mycket av den tidigare forskning som behandlat frågan om Sverige och den europeiska integrationen.
I sin avhandling framhåller Erik Magnusson att den svenska neutraliteten självfallet hade påverkats av en svensk anslutning till EEC men att detta knappast var huvudorsaken till det svenska utanförskapet. Neutraliteten var nämligen i högsta grad pragmatisk och anpassningsbar.
Istället var det viljan att bevara självbestämmandet över de ekonomiskpolitiska verktyg, som var centrala för fullföljandet av den dåtida socialdemokratiska politiken, som låg bakom beslutet att inte ansöka om fullt medlemskap.
– Att neutralitetspolitiken ändå lyftes fram i den politiska debatten hade strategiska orsaker. Regeringen ville nämligen få stöd för sitt agerande av såväl opinionen som EEC, säger Erik Magnusson.
Det svenska beslutet att stå utanför EEC exemplifierar den betydelse som inrikespolitiska faktorer haft och fortfarande har för den europeiska integrationens utveckling. Den europeiska integrationsprocessen kan därmed inte ses som något självdynamiskt där integration inom ett område med mer eller mindre nödvändighet leder till ökad integration inom andra områden.
– Tvärtom kan integration inom ett område medföra ett politiskt behov av självbestämmande inom ett annat, säger Erik Magnusson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Magnusson, tel: 070-222 56 83, 073-849 71 50, erik.magnusson@ekhist.uu.se
De växter och insekter som hörde hemma i det gamla brukade odlingslandskapet i Sverige har gradvis trängts undan när slåtterängar och gamla betesmarker övergivits och vuxit igen eller ersatts med åkrar och skogsplanteringar. Många av dessa arter har istället funnit en tillflyktsort i form av vägkanter, banvallar, kraftledningsgator, grustäkter och andra strukturer som följer modern infrastruktur.
Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Uppsala universitet har analyserat förekomsten av rödlistade arter, framför allt växter och insekter, knutna till det traditionella jordbrukslandskapet. Det visade sig att vägrenar, skjutfält, grustäkter och liknande människoskapade miljöer idag hör till de allra viktigaste biotoperna för en stor del av dessa hotade arter.
Studien visar att betydelsen av infrastrukturens biotoper hittills har underskattats.
– Infrastrukturens biotoper kan bidra till att uppfylla miljömålet om ängs- och slåttermarker i jordbrukslandskapet, säger Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald. Sverige har antagit målet att öka arealen hävdad ängsmark med 5000 ha fram till år 2010. Vi är ännu inte framme vid målet, ca 2000 ha saknas fortfarande, men med rätt skötsel kan de finaste vägkanterna och kraftledningsgatorna hjälpa oss att komma närmare målet.
Eftersom infrastrukturens biotoper är så betydelsefulla för många hotade arter är också rätt skötsel av dessa biotoper en viktig angelägenhet för att bevara arterna. Här kan Vägverket och Banverket genom samverkan och rätt åtgärder göra en stor insats.
– Rapporten stärker mig i övertygelsen om att Vägverket på ett positivt sätt kan bidra till bättre miljö och stärka arbetet med den biologiska mångfalden. Det är en del i vårt uppdrag att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen, säger Lena Erixon, generaldirektör på Vägverket.
Centrum för biologisk mångfald, CBM, är en gemensam centrumbildning för Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet för forskning och information om biologisk mångfald. Mer information: www.cbm.slu.se
Läs mer:
SLU Fakta Jordbruk Nr 2 2009, se http://www-nlfak.slu.se/faktajordbruk/pdf09/Jo09-02_utskrift.pdf
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Tommy Lennartsson, Centrum för biologisk mångfald
018-67 24 36 alt 070-586 83 81
tommy.lennartsson@cbm.slu.se
Sofia Gylje, ArtDatabanken
018-67 22 95 alt. 070-311 22 04
sofia.gylje@artdata.slu.se
Den nordliga provinsens tryckkultur förändrades vid övergången till det nya seklet 1800. En landsända som länge stämplats som avkrok var på väg att få en allt tydligare röst i ett nationellt samtal. Även kontakter och förbindelser inom provinsen ändrade karaktär, nya former av samarbeten uppstod.
– Den ökade tillgången till böcker, tidningar och andra typer av skrifter, många lokalt producerade, bidrog till att vidga, nyansera och förändra både det levda och det tänkta livet, säger Roger Jacobsson som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling i etnologi, Typographic Man (Den typografiska människan).
Avhandlingen följer utvecklingen från 1790-talet fram till 1843 i några orter längst Bottenviken i det dåtida riket Sverige-Finland: Själevad, Härnösand, Umeå, Skellefteå och Vasa. De personer, rörelser, tidningar, inrättningar och dagböcker Jacobsson utgår från har alla en särskild historia att berätta.
Under 1700-talets slutskede hade nya religiösa strömningar och fromhetsriktningar, det så kallade ”läseriet”, fått fotfäste bland människor i kustbygderna i norra Sverige, och de första läsesällskapen etablerades. Det var företeelser som bidrog till att förändra och påverka människors läsning, men också till att bokförmedling och distribution av tryckta skrifter fann nya vägar.
Med tillkomsten av lokala tryckerier och lokalt producerade trycksaker och tidningar, samt en allt bättre bokförmedling, började kommunikationen flöda från provinsen till centrum och från den ena provinsen till den andra. Böcker, tidningar och skrifter förmedlades via nya kanaler och det skulle gradvis komma att påverka kultur, ekonomi, politik och sociala förhållanden för människor i den nordliga provinsen.
1843 grundades Svenska Förlagsföreningen och flera av bottenviksstäderna fick sina första ”riktiga” bokhandlare och en någorlunda fungerande bokdistribution. Kyrkan var på väg att förlora sitt monopol när det gällde att förmedla information och kunskap.
Fredag 11 september 2009 kl. 13.00 försvarar Roger Jacobsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, sin avhandling med titeln Typographic Man: Medielandskap i förändring – Studier i provinsens tryckkultur.
Disputationen äger rum i hörsal G, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är professor Orvar Löfgren, institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Roger Jacobsson nås på telefon 090-786 96 57 eller via e-post roger.jacobsson@kultmed.umu.se.
Typ 2-diabetes kännetecknas av att muskler och organ har en nedsatt känslighet för insulin och en minskad förmåga att förbruka energi i form av glukos. Både gener och miljöfaktorer som träning och diet spelar roll för uppkomsten av typ 2-dabetes, men genom vilka mekanismer detta sker är inte helt klarlagt.
En forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu visat att gener i muskelceller från diabetiker är kemiskt modifierade genom så kallad DNA-metylering. I muskelceller från patienter med tidig diabetes var en gen kallad PGC-1a modifierad och hade minskat uttryck. PGC-1a styr andra gener som reglerar cellens förbrukning av glukos.
Forskarna visar också att DNA-metyleringen snabbt uppstår när celler från friska personer utsätts för vissa faktorer som förknippas med diabetes, så som ökade nivåer av fria fettsyror och cytokiner. DNA-metylering är en form av epigenetisk reglering – kemiska modifieringar som tillförs generna utifrån och förändrar deras aktivitet utan att de underliggande DNA-sekvenserna påverkas.
– Kanske kan den här typen av epigenetiska förändringar vara länken som förklarar hur miljöfaktorer får långsiktig inverkan på utvecklingen av typ 2-diabetes. Det återstår att se om DNA-metyleringen av den här genen kan påverkas exempelvis av faktorer i vår kost, säger Juleen Zierath som har lett studien.
Publikation: “Non-CpG Methylation of the PGC-1a Promoter through DNMT3B Controls Mitochondrial Density”, Romain Barrès, Megan E. Osler, Jie Yan, Anna Rune, Tomas Fritz, Kenneth Caidahl, Anna Krook och Juleen R. Zierath, Cell Metabolism, 2 september 2009
För mer information, kontakta:
Professor Juleen Zierath
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: 08-524 875 80 eller 070-767 0746
E-post: Juleen.Zierath@ki.se
KIs presstjänst
Tel: 08-524 860 77
E-post: pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
1951 hittades ett manslik vid torvgrävning i en mosse vid Gunnister, Shetlandsöarna, Storbritannien. Av kroppen fanns endast hår, naglar och nästan upplösta ben kvar, men kläderna var mycket välbevarade.
Mannen bar skjorta, byxor, rock och jacka av valkat ylletyg. Hans strumpor, fingervantar, två mössor och en liten börs var stickade av ullgarn. I börsen låg ett sidenband och mynt från slutet av 1600-talet, två holländska och ett svenskt från 1683, vilket daterar fyndet.
Föremålen fördes till Edinburgh där delar av dräkten varit utställda på Skottlands nationalmuseum.
2008 utfördes nya detaljerade undersökningar av fyndet. Detta blev möjligt genom ett samarbetsavtal mellan Shetland Amenity Trust och National Museums Scotland. Syftet var att göra en fullskalig reproduktion av föremålen, samband med att Gunisterfyndet lånas ut till Shetland Museum and Archives i år.
Fil dr. Carol Christiansen vid museet i Lerwick ansvarar för rekonstruktionen av dräkten.
Hon har valt ut ull av rätt kvalitet från får på Shetlandsöarna. Hon leder tillverkningen av de stickade plaggen och har spunnit garn och stickat.
Lena Hammarlund, hantverkare och textilforskare i Göteborg fick uppdraget att spinna garn till plaggen samt väva och valka ylletygerna.
Martin Ciszuk, doktorand vid Textilhögskolan i Borås har skurit till och sytt kläderna för hand.
Projektets framgång bygger på det nära samarbetet mellan deltagare med olika kompetens, djupa hantverkskunskaper och erfarenheter från rekonstruktion av historiska och arkeologiska textiler.
Många månaders arbete har lagts ner på rekonstruktionen av Gunnisterdräkten. Arbetet inleddes med att plaggen studerades och dokumenterades noggrant på museet i Edinburgh.
Därefter följde det praktiska arbetet. Ullen har sorterats, tvättats, kardats eller kammats och spunnits. Väv-, stick-, valk- och sömnadsprover utfördes innan tillverkningen av kläderna kunde börja. Alla arbetsmoment har utförts så nära originalet som varit möjligt.
Den 12 september 2009 öppnar en utställning vid Shetland Museum and Archives i Lerwick, där både originalfynden och rekonstruktionerna visas.
Kontaktinformation
Martin Ciszuk, Institutionen Textilhögskolan, mobil:0739 301081, e-post: martin.ciszuk@hb.se
Lena Hammarlund, tfn: 031 401707, e-post: hammarlund@hem.utfors.se
Carol Christiansen, e-post: carol@shetland-museum.org.uk
Hittills har de klimatmodeller som bland annat Kyoto-protokollet baserar sig på betraktat inlandsvatten som statiska enheter som passivt transporterar kol från land till hav. Enligt forskarna handlar de tvärtom om mycket dynamiska processer som påverkas av många olika faktorer.
– En hel del organiskt kol som bildas på land transporteras till sjöar och vattendrag där det omvandlas till koldioxid och metan, som sedan frisläpps till atmosfären. En del av kolet binds även långsiktigt i bottensedimenten. Dessa dynamiska processer är av stor betydelse för den totala kolomsättningen och därför viktiga att ha med i klimatmodeller, säger Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet.
Dessutom pågår kraftiga förändringar av inlandsvattnen, bland annat till följd av omfattande dammbyggnationer och genom ändrade förhållanden i framför allt nordliga områden. Nya sjöar bildas när tundran tinar och kol, som varit bundet under lång tid, omsätts.
– Inlandsvattnen begraver årligen ungefär lika mycket kol som oceanernas bottensediment. En stor del av denna bindning av kol sker i vattenkraftsmagasin och andra konstgjorda dammar. Dammarna avger å andra sidan också stora mängder koldioxid och metan till atmosfären, inte minst i tropikerna, säger Lars Tranvik.
Forskarna efterlyser ett bredare forskningssamarbete och fler och fördjupade tvärvetenskapliga studier av kolflödet mellan land, hav och luft. Inlandsvattnen spelar en väsentlig roll och måste integreras i framtida studier för att nå en bättre förståelse av det globala kolkretsloppet.
Författarna till artikeln kommer från universiteten i Uppsala, Wien, Antwerpen och The Stroud Water Research Center, USA.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Tranvik, tel: 018-471 27 22 eller lars.tranvik@ebc.uu.se
Studien som publiceras i septembernumret av den vetenskapliga tidskriften Neurology® bygger på data från 902 skandinaver med diagnosen MS och 1855 utan MS-diagnos i åldrarna 16-70 år. Deltagarna fick svara på frågor om tobaksanvändning och andra livsstilsfaktorer. Forskarna fann att de kvinnor som rökte hade femtio procent högre risk att utveckla MS än de som inte rökte. Bland de manliga rökarna var risken dubbelt så hög att utveckla MS jämfört med icke-rökarna.
Riskökningen inträffade redan vid relativt måttlig rökning, och ökade sedan i förhållande till hur mycket man rökte. Den ökade risken kvarstod i upp till fem år efter att en person slutat röka.
– Det finns tidigare studier som visar på kopplingen mellan rökning och MS, men det här är den största studien som gjorts. Det ger oss en säker bekräftelse på att rökning ökar risken att drabbas av MS, säger Anna Karin Hedström, projektsamordnare och studiens försteförfattare.
En intressant observation som forskarna gjorde var att snusare inte tycks löpa någon ökad risk att drabbas av MS. Det talar för att det inte är nikotinet i cigaretterna som bidrar till sjukdomen, eftersom även snus innehåller nikotin. En teori är att det istället finns en koppling mellan vissa virusinfektioner och MS och att rökare genom sin ökade infektionskänslighet i luftvägarna därmed också ökar risken att få MS.
– En annan spännande teori är att rökning skulle kunna påverka immunförsvaret hos personer med en genetisk känslighet för MS och på så sätt öka risken att insjukna. Men det behövs ytterligare forskning för att kunna säga något med säkerhet, säger professor Lars Alfredsson.
MS är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar nervceller i det centrala nervsystemet. Sjukdomen debuterar oftast mellan 20 och 40 års ålder. Cirka 13 000 personer i Sverige har MS, kvinnor drabbas oftare än män. Studien har finansierats av EUs sjätte ramprogram, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Bibbi och Niels Jensens stiftelse, Söderbergsstiftelserna, Montel Williams MS Foundation och NeuroproMiSe.
Publikation: “Tobacco Smoking, but not Swedish Snuff Usage, Increases the Risk of Multiple Sclerosis”, Anna K Hedström, Maria Bäärnhielm, Tomas Olsson, Lars Alfredsson, Neurology® – the medical journal of the American Academy of Neurology, 1 september, 2009, print issue.
För mer information, kontakta:
Lars Alfredsson, professor
Institutet för miljömedicin
Enheten för kardiovaskulär epidemiologi
Tel: 08 524 874 88 eller 070-561 45 10
E-post: lars.alfredsson@ki.se
Anna K Hedström, läkare, projektsamordnare
Institutet för miljömedicin
Enheten för kardiovaskulär epidemiologi
Tel: 073-6994527
E-post: anna.hedstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vid demens försämras inte bara minnet och andra kognitiva funktioner, utan även motoriska funktioner, som balansen och förmågan att gå.
– Det är mycket individuellt hur personer med demens påverkas av sin sjukdom, och symtomen varierar ofta från dag till dag. Förflyttningar inom demensvården är därför extra krävande för personalen, säger sjukgymnasten Cristina Wångblad som genomfört studien som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Caring Sciences.
I studien beskriver undersköterskor vid tre olika demensboenden i Västsverige hur de upplever tunga förflyttningar på sin arbetsplats och vad de gör för att minska den fysiska ansträngningen. Vårdtagarnas kroppsvikt visade sig vara mindre viktigt för hur ansträngande arbetet är för personalen. Missförstånd och kommunikationsproblem visade sig betyda desto mer.
– När en vårdtagare inte klarar av att tolka signalerna från omgivningen eller inte minns vad det är han eller hon skulle göra resulterar det i rädsla, förvirring och motstånd. Genom att förklara med andra ord och kroppsspråk kan personalen lyckas undvika kommunikationsproblemen och då blir också förflyttningen mycket lättare, säger Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin.
Undersköterskornas personkännedom om de olika vårdtagarna var också viktig för att minska den fysiska ansträngningen. Genom att ge passande instruktioner, ha rätt tonläge, stödja på det sätt som vårdtagaren föredrar och känna till om det är möjligt att skynda på vårdtagaren eller inte kan personalen skapa bästa möjliga förutsättningar för förflyttningen och minska den fysiska ansträngningen.
– Sjukgymnaster som tränar och utbildar personal inom demensvård måste vara medvetna om hur komplex problematiken kring förflyttningar är. Instruktionerna om hur vårdtagarna ska förflyttas behöver anpassas efter varje enskild individs behov och efter varje situation, säger Cristina Wångblad.
FAKTA DEMENS
Cirka sju procent av Sveriges befolkning över 65 år och drygt tjugo procent över 80 år har en demenssjukdom. De flesta får vård och omsorg inom kommunen eller landstingets primärvård. De vanligaste symtomen är glömska och sämre språklig förmåga. Många får också svårt att skriva, räkna, känna igen och orientera sig. Motoriken påverkas också, och svårigheter att klä på sig och äta själv är vanligt.
Tidskrift: Scandinavian Journal of Caring Sciences
Artikelns titel: Experiences of physical strain during person transfer situations in dementia care units. Författare: Cristina Wångblad, Maria Ekblad, Helle Wijk och Synneve Dahlin Ivanoff
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Cristina Wångblad, leg sjukgymnast, Göteborgs stad, telefon 031-366 7790, e-post cristina.wangblad@lundby.goteborg.se
Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-786 5733, e-post synneve.dahlin-ivanoff@fhs.gu.se
I boken Släkten, pengarna & Caroline Gother. En grosshandlarsläkt i Stockholm under tre generationer 1740–1836 får man följa hur förmögenheter skapas och hur de lika snabbt försvinner, och hur pengarna genom äktenskap och arv vandrar för att till slut hamna hos mademoiselle Gother på ett sätt som ingen av de strikt kalkylerande männen kunde förutse.
Giftermål har alltid ingått i den manliga strategin för att bevara och bygga ut makt och förmögenheter. Hur kom det då sig att Caroline Gother, som levde mellan 1761 och 1836 och förblev ogift livet ut, med tiden blev en av Sveriges rikaste kvinnor trots att hennes far, handelsborgmästare Engelbert Gother, själv var bankrutt vid sin död 1775?
Familjen ingick i det nätverk av framstående grosshandlare i Stockholm som genom äktenskap mellan sig knöt allt tätare ekonomiska band. Här finns släkter som Bedoire, Petersen, Pauli, Campbell, Jennings, Lefebure och Reimers.
Marja Taussi Sjöberg är professor i historia vid Umeå universitet. Hon har tidigare studerat kriminalitet, social utslagning, skilsmässor och kvinnans rättsliga ställning i Sverige under åren 1500–1900.
Hennes böcker på dessa teman är:
Brott och straff Västernorland 1861–90 (1981),
Dufvans fångar. Brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige (1986),
Skiljas. Trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet (1988)
Rätten och kvinnorna. Från släktmakt till statsmakt på 1500-och 1600-talen (1996).
År 1999 gav hon på Atlantis förlag ut Martta och Eero. En finsk familj under kriget 1939–1944.
– För första gången i världshistorien går det att ge en detaljerad bild av hunden med födelseplats, tidpunkt och hur många vargar som tämjdes, säger Peter Savolainen, forskare i biologi vid KTH.
Tillsammans med svenska kollegor och en kinesisk forskargrupp har han kommit fram till en rad nya rön vad gäller hundens historia.
Dessa rön framkommer i en nypublicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution, och gör gällande att hunden kom till för högst 16 000 år sedan, i Asien söder om Yangtze-floden i Kina.
Det är en betydligt tydligare tid och plats än vad som tidigare kunnat redovisas.
– Våra tidigare fynd från 2002 har inte varit helt accepterade, men med våra nya data blir nog acceptansen större. Bilden är mycket mer detaljerad, säger Peter Savolainen.
Tiden för hundens uppkomst överensstämmer bra med när befolkningen i den här delen av världen övergick från att vara jägare och samlare till jordbrukare, vilket var för 10 000 till 12 000 år sedan.
Enligt Peter Savolainen tyder forskningen på att hunden har ett enda geografiskt ursprung, men härstammar från ett stort antal djur. Minst flera hundratals tämjda vargar, förmodligen ännu fler.
– Med tanke på att det var så många vargar så tyder det på händelsen var en viktig och stor del i kulturen, säger Peter Savolainen.
Han tillägger att forskningsresultatet bjuder på fler spännande teorier. Som att ursprungshunden till skillnad från sina yngre släktingar i Europa, som användes som vall- och vakthundar, förmodligen slutade sitt liv i människornas mage.
Forskningsresultatet har erhållits genom genetisk analys av mitokondriellt DNA, insamlat från 1 500 hundar från hela världen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Savolainen på savo@kth.se eller 08-55 378 335.
I en norsk-svensk undersökning av 9000 ungdomar mellan 17 och 19 år uppgav 5 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna att de tvingat någon till penetrerande sex eller onani. Den siffran kan jämföras med antalet unga pojkar som under ett år rapporterades till socialtjänsten för att de begått ett sexuellt övergrepp. Det var 197 stycken, vilket innebär 0.06 procent av alla pojkar i Sverige i åldrarna 12 till 17 år.
Resultatet av socialtjänststudien tyder på att de ungdomar som begått sexuella övergrepp kan delas in i två grupper. Den ena utgörs av ungdomar som har ett besvärligt beteende på flera sätt, med t ex missbruk och kriminalitet, och som begått enstaka övergrepp mot jämnåriga. Den andra gruppen består av ungdomar som begått övergrepp mot barn. De använder sig av manipulation snarare än våld, och begår upprepade övergrepp. Många av dessa pojkar har varit antingen mobbade eller själva utsatta för övergrepp.
Cecilia Kjellgren har också gjort en uppföljning sex år senare av 39 tonårspojkar som begått sexuella övergrepp och uppmärksammats av socialtjänsten. Uppföljningen visade att en femtedel av pojkarna begått nya sexualbrott under dessa sex år. Dessutom var mer än hälften dömda för andra typer av brott vid uppföljningen.
Medan mer än en tredjedel av hela gruppen hade gått i särskola eller fått en neuropsykiatrisk diagnos, så hade alla de som upprepat sina sexuella övergrepp genomgått särskola eller fått en neuropsykiatrisk diagnos.
Riskbedömningar som gjorts när de sexuella övergreppen uppmärksammades fungerade väl för att identifiera dem som hade hög risk för återfall i sexualbrott. Att flera av dem ändå återföll kan förklaras av att några inte fick någon behandling alls, medan andra fick en behandling som tydligen inte räckte för att förhindra återfall.
Många av pojkarna förklarade i intervjuerna att de hade behov av att få prata mer om sin problematiska sexualitet. Detta skulle enligt lundaforskaren kunna bidra till att avvärja ytterligare sexualbrott.
Det är viktigt att personalen inom både socialtjänst, barnpsykiatri, ungdomsmottagningar och skola vet att det inte är helt ovanligt att ungdomar begår sexuella övergrepp, menar Cecilia Kjellgren.
– Då kan man bli mer lyhörd för små antydningar, och inbjuda till samtal med offer och förövare genom att säga t.ex. att ”vi vet att man kan bli utsatt av en jämnårig” eller ”vi vet att man kan ha bekymmer och behöva prata om sin sexualitet”. Det är också väldigt viktigt att de vuxna känner till att även flickor kan vara förövare.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Adolescent sexual offending. Prevalence, risk factors and outcome” och läggs fram den 18 september. Cecilia Kjellgren nås på 046-174314, 0733-170841, cecilia.kjellgren@med.lu.se eller via Viveca Caspersen Wiklund 046-174407.
