I de europeiska länderna skrivs nationella läroplaner för skolan, unika för varje land, där kunskapsfrågor, olika värdefrågor och fostransfrågor sätts i ett nationellt sammanhang. I ett projekt som för svensk del drivits av institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitet tillsammans med Bergs Gymnasium har det svenska integrerats och belysts i ett europeiskt perspektiv och den gemensamma europeiska dimensionen betonats.

Projektet ”Bridging Insula Europea” är finansierat via Europiska Unionens program för livslångt lärande, Comenius. I projektet ingår skolor och forskare även från Italien, Finland, Bulgarien, Cypern, Spanien och Rumänien. Samarbetet har möjliggjorts via två gemensamma web-plattformar som har använts för olika former av kommunikation mellan eleverna i de olika länderna.

Ann-Kristin Jonsson, som ansvarat för att elever på samhällsprogrammet på Bergs Gymnasium har ingått i projektet, menar att projektet stärkt det europeiska inslaget i kurserna trots att eleverna till stor del utgått från sin egen situation och miljö.

Ett exempel på det var vid EU-valet i juni. Hon menar att eleverna nästan utgått mer från ett gemensamt europeiskt perspektiv än från ett svenskt när de diskuterat frågor i relation till Europa och valet.

Mittuniversitetets projektledare Anders Olofsson menar att projektet på många vis varit lärorikt.

– Vi har kunnat studera hur ämnesintegration, internationellt samarbete och IKT-användning sammantaget kan förstås som skolutveckling. Projektet har gett oss flera goda insikter att gå vidare med. Dessutom finns flera möjligheter att göra internationella jämförelser med utgångspunkt i det material som projektet innehåller.

– Projektet har dessutom bidragit till ökade kunskaper om hur samarbete via nätet kan leda till ökad förståelse. Här ger bredden i projektet möjlighet att göra flera intressanta delstudier under nästkommande år, säger Ola Lindberg, forskare i pedagogik vid Mittuniversitetet.

För Bergs Gymnasium har arbetet inneburit lärdomar som man tänker nyttja i framtida utvecklingsprojekt, nu närmast i ett samarbete under nästa läsår med lärare och elever i Ecuador.

Kontaktinformation
För mer information:
Ola Lindberg, forskare i pedagogik, Mittuniversitetet, 0611-86291 eller ola.lindberg@miun.se
Anders Olofsson, projektledare Mittuniversitetet, anders.olofsson@miun.se
Ann-Kristin Jonsson, projektdeltagare Bergs Gymnasium, ann-kristin.jonsson@berg.se

De gigantiska tidningsarkiven innehåller såväl nyhets- och featureartiklar och ledare som kommersiella och privata annonser. Sammanlagt uppgår antalet ord till tiotals miljarder. I sin avhandling i engelsk lingvistik har Donald MacQueen undersökt ordet miljon på engelska, i synnerhet hur språkbruket ändrades från uttryck som det tidigare nästan ensamt förekommande ”five millions of inhabitants” till dagens ”five million inhabitants”.

Med hjälp av de elektroniska textsamlingarna som alldeles nyligen blivit tillgängliga har han lyckats precisera när och var det moderna uttrycket började ta över.

– Då man studerar förekomsten av ovanliga ord i mindre textarkiv på någon eller några miljoner ord hittar man ofta bara några exempel att analysera. Den här samlingen är mycket större, och har gjort det möjligt för mig att få fram mycket pålitlig historisk data för ett år i taget. På det sättet har jag kunnat spåra utvecklingen med en precision som inte tidigare funnits i lingvistiska studier, förklarar han.

Det visade sig att den moderna konstruktionen tog över i amerikanska tidningar i mitten på 1880-talet, och i brittiska The Times först i mitten på 1910-talet. Dessutom blev det klart att övergångsperioden var kortare i The Times. Dessa förhållanden tyder på att språkbruket i amerikanska tidningar påverkade och skyndade på ändringen i den brittiska tidningen.

Detta skedde under det brittiska imperiets storhetstid, och ungefär när USA:s ekonomi växte om den brittiska för första gången. Enligt Donald MacQueen är en möjlig orsak till det förändrade språkbruket, förutom båda dessa uttryck plötsligt började användas mer frekvent, att människor har en större benägenhet att omfamna nymodigheter under svåra samhällskriser, i det här fallet det amerikanska inbördeskriget och första världskriget. Det är också möjligt att dessa krig orsakade stora flyttströmmar som kan ha påverkat språkbruket.

– Ett annat upptäckt jag gjort, tack vare den enorma mängden data, är att när användningen av de båda konstruktionerna började lika vanligt förekommande valde tidningarna att helt enkelt undvika sådana konstruktioner och ersätta dem med siffror. När det, kring tiden efter andra världskriget, inte längre rådde någon tvekan om vilken konstruktion var den “riktiga” blev det igen vanligare att skriva ut talen med bokstäver, berättar han.

I avhandlingen ingår också en jämförelse med språk som franska och tyska, där motsvarande grammatisk förändring av ordet miljon från substantiv till ett vanligt räkneord ännu inte skett.

– Men på längre sikt kan man förvänta sig en likadan förändring. Den här tendensen är alltså ett universellt fenomen vad gäller nummerord, säger Donald MacQueen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Donald MacQueen, tel: +1 734 998 1724 (Michigan, USA) eller e-post: donald.macqueen@engelska.uu.se eller donaldmq@umich.edu.

– Syftet med antologin är att skapa förståelse för klimatfrågans komplexitet och de konsekvenser detta har för samhällets sätt att möta denna utmaning, säger Ingemar Elander, professor i statskunskap vid Örebro universitet och redaktör för antologin tillsammans med Ylva Uggla, docent i sociologi.

I Global uppvärmning och lokal politik (Santérus Academic Press, 2009) ligger fokus på svenska kommuner och deras roll i klimatpolitiken, som ställer stora krav och förväntningar på kommunerna. Det finns en spänning mellan frihet och beroende när det gäller kommunernas roll och handlingsutrymme.

Kommunerna förväntas följa riksdagsbeslut men samtidigt är de inte tvingade att aktivt bidra till minskad klimatpåverkan varken inom den egna verksamheten eller i samarbete med andra aktörer. Men kommunerna arbetar över gränserna i nätverk och genom nätverken möts representanter för olika städer och utbyter erfarenheter från det lokala klimatarbetet.

Det finns skäl för kommunerna att inte prioritera klimatarbete. Sett ur ett globalt perspektiv så gör enskilda kommuners insatser endast en marginell nytta och dessutom är effekterna svåra att mäta. Insatserna för miljön står dessutom ofta i konflikt med ekonomisk tillväxt och de ska finansieras med resurser som behövs inom andra kommunala verksamheter.

Trots detta är kommunerna med och skapar klimatpolitik. De omvandlar de nationella miljömålen till lokala mål, men går även längre och formulerar egna mål. Att kommunerna bedriver ett aktivt klimatarbete beror bland annat på att det finns partipolitiska drivkrafter och initiativrika ”eldsjälar”, men också på att idén ekologisk modernisering har fått fotfäste. Idén bygger på att hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand. Genom att samverka  med andra kommuner i nätverk inom och utanför landet kan en kommuns insatser få stor betydelse i arbetet med att möta den globala uppvärmningen och hantera dess konsekvenser.

Vetenskap, medier och politik

Medierna har däremot en tendens att framhålla bristen på ansvarstagande institutioner på lokal och nationell nivå och att ha en mer negativ ton jämfört med vetenskapen som är försiktig och politiken som försöker vara mer positiv.

Medierna använder extrema väderhändelser och hotade arter för att åskådliggöra möjliga lokala konsekvenser, medan forskarna är noga med att framhålla att enskilda väderhändelser inte på ett entydigt sätt kan kopplas till pågående klimatförändring. Klimatförändring handlar om successiva förändringar som förhöjd medeltemperatur, höjning av havsnivån och förändrade nederbördsmönster.

För kommunerna handlar det inte bara om att påverka utvecklingen utan också att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Klimatanpassning handlar delvis om att förebereda sig för extrema väderhändelser, men det handlar också om långsiktig anpassning till förändrade förutsättningar för exempelvis skogs- och jordbruk, turism och infrastruktur.

– Klimatfrågan är en komplex och mångfasetterad fråga som utmanar på många olika områden och som med all sannolikhet kommer att fortsätta att debatteras och initiera omfattande insatser framöver, säger Ingemar Elander.

Författarna – Eva Gustavsson, Ingemar Elander, Rolf Lidskog, Mats Lundmark, Stig Montin, Ulrika Olausson och Ylva Uggla – representerar fyra olika discipliner: kulturgeografi, medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi och statsvetenskap, och är samtliga verksamma vid Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) vid Örebro universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ylva Uggla, ylva.uggla@oru.se, eller Ingemar Elander, ingemar.elander@oru.se.

I studien medverkar tre lärare i grundskolans år 4–6 och deras klasser. Det empiriska materialet består dels av elevernas texter, dels av intervjuer med elever och lärare samt observationer av den undervisning som texterna vuxit fram inom.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka kvaliteter i argumenterande texter skrivna av 10–12-åriga elever. Mer specifikt analyseras perspektiv i nio elevtexter som ett sätt att fånga texterna i sin helhet – deras innehåll, funktion och form – genom granskning av så kallade perspektivdimensioner, röster och uttryck för värderingar.

Genom analyserna skapas förståelse dels för elevers möjligheter att skriva funktionella argumenterande texter i grundskolans mellanåldrar, och dels för lärares behov av didaktiska verktyg för en medveten och systematisk skrivundervisning och skrivhandledning.

Elevtexterna är skrivna inom en undervisning där lärarna genom skrivprocessen erbjudit stödstrukturer som kan relateras till så kallas genrepedagogik, där explicit undervisning om och i innehållsmässiga och textuella strukturer är central. Eleverna har dels tillsammans med klasskamrater och lärare, dels självständigt, producerat egna texter samt tolkat och studerat andras texter.

Resultaten visar att undervisningen har erbjudit eleverna möjligheter att skapa grundläggande och funktionella strukturer i sina argumenterande texter. Det verkar också som om undervisningen har skapat mening och engagemang hos flertalet elever.

En jämförelse mellan textanalyserna och lärares värderingar av texterna är samstämmiga; de texter som visar på komplexa, varierade och funktionella textuella strategier och mönster för perspektivdimensioner, röster och värderande uttryck är i stor utsträckning också de texter som lärare värderar högt.

Resultatet stärks genom en jämförelse med texter skrivna före detta skrivprojekt eftersom elevtexterna inom denna studie på många sätt är textuellt annorlunda och värderas högre av både lärare och elever.

Nestlog framhåller att en skola som tar eleverna på allvar borde göra det möjligt för dem att bli experter på sina egna texter så att de får självförtroende att göra sina röster hörda och bli trovärdiga också i offentliga sammanhang utanför skolan. Textanalyserna i denna avhandling visar några 10–12-åriga pojkars och flickors potentialer att skriva argumenterande texter och en slutsats man kan dra är att undervisning gör skillnad.

Ewa Bergh Nestlog är ämneslärare i svenska och har mångårig undervisningserfarenhet från ungdomsskolan och lärarutbildningen. Nestlog är doktorand vid Växjö universitet och arbetar nu som undervisningsråd vid Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling på Skolverket.

Ewa Bergh Nestlog examinerades på sin licentiatavhandling i Svenska språket med didaktisk inriktning den 5 februari 2009 vid Växjö universitet. Avhandlingen har titeln Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår och opponent var professor Lars Sigfred Evensen, Trondheim.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ewa Bergh Nestlog på mobiltelefon: 0702-13 16 89 eller e-post:

Boken kan beställas av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se