– De som förespråkar könsmaktperspektivet tvekar att ge sig in i debatten, av rädsla för att bli betraktade som argsinta feminister och förlora trovärdighet, säger hon.

Avhandlingen ”Könsmakt eller häxjakt?” behandlar föreställningar om mäns våld mot kvinnor i Sverige under perioden 1975-2000. Synen på våld påverkas av det politiska klimatet, retorik och vetenskap. Allt detta finns med när man stiftar lagar och beslutar om behandlingar för våldsutövarna, menar Gabriella Nilsson.

I studien ingår aktörer från många olika grupper i samhället. I alla grupper finns de olika perspektiven på våldtäkt, incest och kvinnomisshandel representerade. Gabriella Nisson har också kunnat se att båda perspektiven använder vetenskapliga rön, eller åtminstone försöker ge sken av vetskaplighet, för att lägga tyngd bakom sina argument.

– Även om våldet mot kvinnor idag är mera synliggjort, så är vissa tolkningar fortfarande tabu. I min forskning har kampen om tolkningsföreträde mellan de olika perspektiven blivit tydlig, säger hon.

Kontaktinformation
Gabriella Nisson disputerar den 16 oktober 2009 kl 10.15 i Kulturens auditorium i Lund med sin avhandling Könsmakt eller häxjakt?
Hon kan nås på telefon 046-222 39 66 eller mejl gabriella.nilsson@kultur.lu.se.
Avhandlingen finns även tillgänglig för nedladdning http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1468591

Från Abisko Naturvetenskapliga Station finns klimatdata som sträcker sig nästan 100 år tillbaka i tiden. Ingen annan forskningsstation i Arktis har så långa tidsserier.

– Med hjälp av klimatdata från Abisko kan vi visa att det hände något dramatiskt för 20-30 år sedan. Då tog klimatförändringen fart på allvar, säger Torben R. Christensen.

Klimatförändringen har alltså inte skett successivt, utan istället gått förhållandevis snabbt de sista årtiondena. En av konsekvenserna är att växtsäsongen på bara några år blivit betydligt längre i hela Arktis. Och det här påverkar balansen av växthusgaser. När snön smälter på våren kan växterna etablera sig och suga upp koldioxid från atmosfären. Det motsatta sker på hösten. Då frigörs växthusgaser när växterna bryts ner.

– Vi har gjort undersökningar på Grönland. Och våra studier visar att det frigörs mer växthusgas på hösten när klimatet blir varmare. Det beror på att nedbrytningen går fortare, och att infrysningen av växthusgas sker senare, säger Torben R. Christensen.

I den omfattande Science artikeln, där flera forskare från olika forskningsområden medverkar, ges flera exempel på hur djur- och växtliv har påverkats av det varmare klimatet. T.ex. har antalet renar ökat snabbt på Svalbard till följd av tidigare snösmältning. Utbrotten av frostfjärilen, vars larver kan orsaka skador på lövträd, har blivit vanligare i norra Skandinavien. Och i Alaska har rödräven nyligen etablerat populationer där det tidigare bara förekommit fjällräv.

Artikeln har rubriken Ecological Dynamics Across the Arctic Associated with Recent Climate Change

För mer info:
Torben R. Christensen 046 2223743 eller 0709 563 743

”Finlands sak är vår!”, löd mottot för den svenska Finlandsrörelsen 1939–40. Sovjetunionen hade oprovocerat gått till angrepp mot Finland, ett angrepp som av många uppfattades som ett hot även mot Sverige och hela Norden. Cirka åtta tusen svenskar gick ut som frivilliga i finska vinterkriget och Samfundet Nordens Frihet bildades som en aktiv del av Finlandsrörelsen. När sedan Tyskland i april 1940 anföll och ockuperade både Danmark och Norge tog samfundets tidning aktivt ställning även mot de nazistiska inkräktarna.

En ny avhandling från Umeå universitet handlar om Samfundet Nordens Frihet, tidningen med samma namn och den krets på tio personer som utgjorde tidningens redaktionskommitté och som var både nordister och antinazister. I den kretsen ingick bland andra Harald Wigforss – senare huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – historikern Nils Ahnlund och författaren Eyvind Johnson.

I avhandlingen undersöker idéhistorikern Tora Byström hur Nordens Frihet – samfundet, tidningen och kretsen – tog politisk ställning under andra världskriget. En svår fråga var förhållandet Finland kontra hela Norden. Eftersom samfundet hade bildats som en direkt följd av finska vinterkrigets utbrott var solidariteten med Finland stark och självklar.

– För en majoritet av samfundet blev även solidariteten med de västra grannländerna, en antinazistisk ståndpunkt, lika självklar, berättar Tora Byström. Men inte för alla. En del ansåg att Sverige – för Finlands skull – måste närma sig Tyskland.

Frågan ställdes ytterligare på sin spets sommaren 1941 när Finland åter gick in i krig mot Sovjetunionen – den gången sida vid sida med Nazityskland, som samtidigt ockuperade och förtryckte Danmark och Norge. Hur var det möjligt – som Nordens Frihet gjorde – att i det läget propagera för nordisk enhet, ett nordiskt försvarsförbund och till och med en nordisk politisk union? Var det överhuvudtaget möjligt att samtidigt vara både antinazist och nordist?

Antinazisterna inom Nordens Frihet var naturligtvis inte ensamma, och i avhandlingen skildras hur de ingick i nätverk med likasinnade och meningsfränder. Samtidigt poängteras att situationen i Sverige under kriget innebar en ideologisk polarisering mellan nazister och antinazister.

– Bakom den skenbart nationella enigheten, och den berömda devisen ”En svensk tiger”, pågick debatten om hur Sverige borde ta ställning i det stora kriget, som av många uppfattades som en konflikt mellan demokrati och diktatur.

Den 18 september försvarar Tora Byström, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling Nordens Frihet. Samfundet, tidningen, kretsen. Fakultetsopponent är docent Jonas Hansson, institutionen för kulturvetenskaper, avdelningen för idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Avhandlingen utges av Sekel Bokförlag [www.sekel.se]. För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget.

För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Tora Byström,
tel. 0660-73133, 0730-598 593 eller e-post tora.bystrom@histstud.umu.se.

Anrika Natural History Museum är en av världens största, äldsta och mest traditionstyngda institutioner som ägnar sig åt forskning om biologisk mångfald. Den 14 september invigs museets nya Darwin-utställning, bland annat med fokus på ny DNA-teknik som revolutionerat arbetet med att katalogisera och namnge jordens omkring 10 miljoner ännu okända arter.

Många av dessa outforskade arter finns i havet. När marinbiologen Adrian Glover vid Natural History Museum talar vid invigningen av The Darwin Center den 14 september kommer de inbjudna gästerna – bland dem engelska kungligheter och den världsberömde zoologen Sir David Attenborough – tas med ned till havsbotten utanför den svenska västkusten.

I Gullmarsfjorden utanför Lysekil driver Adrian Glover tillsammans med Thomas Dahlgren och Rutger Rosenberg vid Göteborgs universitet och Björn Källström vid Sjöfartsmuseet Akvariet ett unikt forskningsprojekt, där forskarna via en webbkamera i direktsändning följer ekosystemet kring ett nedsänkt valkadaver.

Undervattensobservatoriet (bilden) är unikt i världen och använder en 700 meter lång fiberoptisk kabel kopplad till Göteborgs universitets forskningsstation Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Kristineberg. Vid invigningen kommer bilderna att via Skype förmedlas till London och visas på museets storbildsskärmar.

Världshavens bottnar – som utgör 60 procent av jordens yta – är planetens sista outforskade områden. Även i det relativt väl kartlagda Skagerack upptäcker forskarna ständigt nya arter.

–Människans möjligheter att studera havet har länge begränsats till håvar och huggare som i blindo tar små stickprov. Nu är det dags att ta internet till havsbotten för att få möjlighet att kontinuerligt följa vad som händer där, och ta reda på vad som gömmer sig under ytan, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Kontakt:
Thomas Dahlgren, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
070-3662042
thda@mac.com

Rutger Rosenberg, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0523-18529
Rutger.Rosenberg@marecol.gu.se

Björn Källström, Sjöfartsmuseet Akvariet
031-3683574
bjorn.kallstrom@kultur.goteborg.se

B-vitaminet folat behövs vid celldelningen. För gravida kvinnor är det särskilt viktigt att få i sig tillräckligt med folat, då detta minskar risken att föda barn med skador som ryggmärgsbråck. Eftersom många kvinnor får i sig för lite folat, rekommenderar Livsmedelsverket alla kvinnor som planerar graviditet att öka sina folatintag (1).

I flera länder, exempelvis USA, är mjöl eller bröd obligatoriskt berikade med folsyra, som är en syntetisk folatform (2). Sverige beslutade 2007 att inte följa efter, eftersom det är oklart hur berikningen påverkar cancerutveckling. Veronica Öhrviks avhandling handlar dels om hur kvinnor kan förbättra sin folatstatus via kosten, dels om kroppens förmåga att utnyttja syntetisk folsyra respektive naturligt folat.

När en grupp kvinnor fick äta en specialkomponerad frukost varje morgon under tre månader visade det sig att deras folatstatus hade förbättrats betydligt. Efter försöksperioden hade dubbelt så många av kvinnorna en folatstatus som förknippas med den lägsta risken för ryggmärgsbråck hos ett kommande foster. Frukosten bidrog med ca en tredjedel av det rekommenderade dagliga intaget av folat och bestod av bröd, leverpastej, apelsinjuice, kiwi, rågflingor och en valfri mejeriprodukt.

Generellt anses det vara betydligt lättare för kroppen att tillgodogöra sig syntetisk folsyra än naturligt folat, vilket man i vissa länder korrigerar för i sina näringsrekommendationer. Veronica Öhrvik visar nu att detta antagande tycks bygga på en kraftig underskattning av kroppens förmåga att tillgodogöra sig naturligt folat. Genom att använda stomiopererade försökspersoner (som saknar tjocktarm och har en påse på magen) har hon och hennes handledare kunnat följa folaternas och folsyrans öde i både blod och stomivätska.

Folatvärdena i blodet visade sig vara signifikant högre då försökspersonerna ätit naturligt folat än då de ätit samma mängder syntetisk folsyra. När folatvärdena mättes i stomivätskan, dvs. efter matens passage genom mage och tunntarm, var värdena dock lika låga oavsett i vilken form vitaminet tillförts. Kroppen tycks alltså tillgodogöra sig både formerna väl, men på olika sätt. Veronica Öhrviks resultat strider mot den allmänna uppfattningen att folsyran är betydligt mer biotillgänglig. Istället uppskattades det att kroppen kan tillgodogöra sig ca 90 procent av såväl det folat som den folsyra som finns i kosten, vilket är betydligt mer än den hittills rådande uppfattningen.

Sammanfattningsvis visar studierna att ett ökat dagligt intag om dryga 100 µg naturligt livsmedelsfolat är ett effektivt sätt att förbättra kvinnors folatstatus, men att det kan ta upp till tre månader, vilket är viktigt att veta på barnavårdscentralerna. Dessutom verkar naturligt folat vara lika biotillgängligt som folsyra, åtminstone så länge man håller sig omkring rekommenderat dagligt intag. En fördel med naturligt folat är att det till skillnad från folsyra inte förknippats med risk för vissa negativa hälsoeffekter.

————————–
1) Frukt, bär och grönsaker, liksom lever, är goda folatkällor. Extra innehållsrika är torkade linser och bönor, groddar och gröna bladgrönsaker. Folat finns även, fast i mindre utsträckning, i andra animaliska livsmedel och i spannmål. Tomater, äpplen och päron innehåller dock nästan inget folat.

2) Folat är vattenlösligt B-vitamin som kan förekomma i ett trettiotal olika former. Folsyra är en syntetisk form av folat som används vid berikning av livsmedel p.g.a. dess mer stabila karaktär.
—————————–

Agronom Veronica Öhrvik, institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Folate bioavailability – In vitro experiments and human trials.

Tid: Fredag den 18 september 2009, kl. 09.30
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Associate Professor Deborah O’Connor, Department of Nutritional Sciences, University of Toronto, Toronto, Kanada

Kontaktinformation
Veronica Öhrvik, tel. 018-67 20 70, 073-618 93 63, veronica.ohrvik@lmv.slu.se

– Cellulosan från algen har en speciell struktur med en mycket stor yta. Genom att belägga den med ett tunt lager av en ledande polymer har vi lyckats göra ett batteri som knappt väger någonting, samtidigt som det har världsrekord i laddningskapacitet och uppladdningstid för polymer-cellulosabaserade batterier, säger Gustav Nyström, doktorand i nanoteknologi och försteförfattare till studien.

Under senare år har utvecklingen av nya cellulosabaserade polymerer för batteritillämpningar varit omfattande, men laddningsegenskaperna har inte varit tillräckligt bra. Men ingen har tidigare använt cellulosa från alger. Forskaren Albert Mihranyan och professor Maria Strømme vid avdelningen för nanoteknologi och funktionella material på Ångströmlaboratoriet har under flera år arbetat med cellulosa från Cladophoraalgen i farmaceutiska tillämpningar. Den unika cellulosan, vars nanostruktur skiljer sig helt från landsväxters, har till exempel visat sig fungera bra som förtjockningsmedel i läkemedel och konsistensgivare i livsmedel. Just den stora ytstrukturen väckte tanken att även titta på energilagrande egenskaper.

– Vi har länge tänkt att det vore bra om det gick att ta hand om materialet i algblomningarna och använda det till något bra – och det har visat sig gå vägen. Batteristudierna har varit speciella och verkligt tvärvetenskapliga och initierades genom ett samarbete med kemisten Leif Nyholm. Både cellulosafarmaceuter, batterikemister och nanoteknologer har behövts för att utveckla det nya batterimaterialet, säger Maria Strømme, forskningsledare och professor i nanoteknologi.

Det är alltså ett helt nytt elektrodmaterial för energilagring som nu presenteras i Nano Letters. I korthet består det av en nanostruktur av algcellulosa täckt med 50 nanometers tunt lager av polypyrrole. Batterierna kan laddas med så mycket som 600 mA per kvadratcentimeter, med endast sex procents förlust på 100 uppladdningar.

– Detta öppnar nya möjligheter för storskalig produktion av miljövänliga, kostnadseffektiva och lätta energilagringssystem, säger Maria Strømme.

– Det är framförallt tack vare det väldigt tunna lagret ledande polymer som vi har kunnat visa att det går att ladda batteriet med mycket högre laddströmmar än vad som tidigare varit möjligt för batterier baserade på ledande polymerer, säger Gustav Nyström.

Fakta om Cladophora: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/alger/gronslickcladophoraglomerata.1736.html

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gustav Nyström, tel: 018-471 58 63, 070-221 58 40, gustav.nystrom@angstrom.uu.se eller Maria Strømme, 018-471 72 31, 070-167 91 04, maria.stromme@angstrom.uu.se

– Den sociala dimensionen har stor betydelse för möjligheten att göra sin röst hörd i skolan. Det är svårt för dem som är marginaliserade i klassrummet att utöva inflytande, säger Helene Elvstrand, som nyligen disputerat vid Linköpings universitet med en empirisk studie om delaktighet i skolans vardagsarbete.

– Demokrati och delaktighet är en viktig del av skolans vardag och kan inte avgränsas till något särskilt tillfälle i veckan. Det handlar om relationer och är inlänkat i allt man gör.

Avhandlingen lyfter fram elevernas perspektiv. Den bygger på ett etnografiskt fältarbete där 40 barn i årskurserna fyra och fem har fått möjlighet att uttrycka sig i intervjuer, teckningar och böcker.

Helene Elvstrand har studerat hur delaktighet görs och elevernas erfarenhet av delaktighet. Hon har medvetet valt en skola som är intresserad av att arbeta med demokratifrågor.

– Jag ville problematisera delaktighet och veta vilka hindren och möjligheterna är. Det var lättare att göra där det redan fanns ett engagemang för inflytande och delaktighet.

Att vara socialt delaktig och en del i gemenskapen är viktig för att kunna trivas och må bra i skolan. Den politiska delaktigheten är begränsad, både när det gäller vad eleverna kan ha inflytande över, men också vilka som är delaktiga.

Studien visar att eleverna i regel blir delaktiga på informella vägar. De väcker frågor, förhandlar och argumenterar och tar sig inflytande. Helene Elvstrand kallar det för att inflytandeförhandla och konstaterar att elever som är bra på att argumentera får mer inflytande. För andra är det betydligt svårare, till exempel för dem som behöver särskilt stöd eller har svårt att uttrycka sig bra.

Kontinuiteten i klassrummet är en faktor som påverkar delaktigheten. Hälften av barnen tillhörde en grupp där det hela tiden kom nya pedagoger, sammanlagt tio på två år.

– Där blev barnen mindre delaktiga. Redan bestämda saker ändrades och barnen frågade sig varför ingen vill vara med dem. Det skapade misstro mot både vuxna och systemet i allmänhet och det blev svårt att upprätthålla delaktighet.

Disputationen ägde rum den 28 augusti 2009.

Kontaktinformation
Helene Elvstrand kan nås på
011-363487, 0702-798974,
helene.elvstrand@liu.se

Ämnet i ryggvätskan är en variant av proteinet beta-amyloid som kallas Abeta16. Avhandlingen visar i två oberoende studier att patienter med Alzheimers sjukdom har högre nivåer av ämnet i sin ryggvätska jämfört med friska människor.
– Upptäckten av det här nya proteinet skulle kunna användas i vården för att diagnostisera patienter med Alzheimer, och även göra det lättare att avgöra vilka läkemedel som hjälper bäst mot sjukdomen, säger biokemisten Erik Portelius som skrivit avhandlingen.

Vid Alzheimers sjukdom bildas det en beläggning i hjärnan som kallas plack och som består av flera olika proteinvarianter av beta-amyloid. Dessa utsöndras till ryggvätskan som omger hjärnan. Avhandlingen visar att det finns ett tjugotal sådana varianter.
– Dessa varianter av beta-amyloid kan analyseras med stor exakthet och vår forskargrupp har också visat att man med hjälp av analyserna kan skilja på sjuka och friska människor med hög säkerhet, säger Erik Portelius.

Placken i hjärnan består framförallt av en särskild variant av beta-amyloid som kallas Abeta42. Detta protein bildas genom att ett större protein klipps sönder av särskilda enzymer. De nya läkemedel som just nu testas mot Alzheimer bygger på att minska bildningen av Abeta42 genom att hämma just dessa enzymer. Erik Portelius har funnit att dessa läkemedel gör att nivån av det nyupptäckta proteinet Abeta16 ökar.
– Abeta16 bildas av samma enzym som Abeta42, men processen ser annorlunda ut, och Abeta16 är inte skadligt. Eftersom Abeta16 verkar vara en mycket känslig biomarkör för effekten av dessa läkemedel kan det få stor betydelse i framtida behandlingsstudier, säger Erik Portelius.

Forskningen är genomförd på proteomiklaboratoriet vid enheten för neurokemi i Mölndal.

FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.


Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Targeted A? proteomics – a tool to study the pathogenesis of Alzheimer’s disease

Avhandlingen försvaras fredagen den 25 september, klockan 09.00, Hjärtats aula, SU/Sahlgrenska, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Erik Portelius, biokemist, telefon 031-343 23 90, 070-480 00 59, e-post erik.portelius@neuro.gu.se

Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon 031-343 17 91, e-post kaj.blennow@neuro.gu.se

– Ett problem med de material vi idag använder i kontakt med ben, är att de är spröda och inte helt biokompatibla. Bland annat kan de korrodera och släppa ifrån sig partiklar till blod och vävnader, säger Torun Berlind, materialvetare som nyligen avlagt sin doktorsexamen.

De kolnitrider hon tillverkat och testat är både hårda och elastiska och verkar dessutom fungera väl ihop med benvävnad och mjukvävnad. Däremot är de mindre lämpade i direkt kontakt med blod.

– Ett optimalt biomaterial ska samverka med kroppen och därmed inte aktivera vare sig koagulation eller immunförsvar. Detta är i praktiken omöjligt men man strävar efter att materialet ska ge så små negativa reaktioner som möjligt för att inte stötas bort, säger Torun Berlind.

Materialen har byggts upp genom ytbeläggning i vakuum, där ett tunt lager appliceras på en kiselyta. I labbförsök har man sedan undersökt hur de samspelar med proteinerna i blodplasma.

Kol är en viktig komponent i många vardagliga material och är samtidigt en av de viktigaste byggstenarna i levande organismer. Det är en av tankarna bakom möjligheten att använda kolbaserade material i människokroppen. Men mycket spelar in i interaktionen mellan levande vävnad och ett främmande material. Ytans struktur, laddning och energi har stor betydelse men också vilka kemiska grupper som sitter på ytan.

Kolnitrider används redan idag för att skapa stryktåliga ytor i bland annat hårddiskar, kullager och elektroniska komponenter.


Avhandlingen Carbon nitride – characterization and protein interactions lades fram vid Linköpings universitet 28 augusti 2009. Den är publicerad på LiU Electronic Press, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19710

Kontaktinformation
Kontakt:
Torun Berlind 013-281848, torun@ifm.liu.se

Trots att döda valar utgör en mycket oförutsägbar födokälla – det är omöjligt att veta när och var en val sjunker ner, dessutom varar födokällan inte för evigt – finns det arter i havet som specialiserat sig på att leva av valkadaver. Det visar forskare vid Göteborgs universitet, som med hjälp av undervattenskameror studerat ekosystemet kring sjunkna valar.

För djuren i dess närhet erbjuder döda valar en enorm näringsskälla: ett valkadaver motsvarar lika mycket näring som det normalt faller ned till havsbotten från ytan under 2 000 år. Näringen kommer otaliga arter till nytta under nedbrytningen. Först kommer djur som äter upp köttet, till exempel hajar och pirålar, men även när bara skelettet återstår kan det livnära mängder av organismer.

En djurgrupp som är vanlig på valskelett är havsborstmaskar, som är släkt med daggmaskarna. En del havsborstmaskar är så specialiserade på döda valar att de skulle få svårt att leva någon annanstans. Det gäller till exempel havsborstmasken Osedax, som använder sitt rotsystem till att borra sig in i valbenen på jakt efter näring.

Andra arter har specialiserat sig på att beta av de tjocka bakteriemattor som snabbt täcker valbenen. I en avhandling från Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet, beskriver forskaren Helena Wiklund hela nio tidigare okända arter av dessa bakteriebetande havsborstmaskar.

Fyra av de nya arterna har hittats på valkadaver som forskarna placerat på 125 meters djup i den nya nationalparken Kosterhavet utanför Strömstad (se bifogad länk). De andra fem nybeskrivna arterna lever på valben i djuphavet utanför Kaliforniens kust i USA. Med hjälp av molekylära data har havsborstmaskarnas släktskap undersökts.

Dessa DNA-analyser visar att det hos maskarna finns flera kryptiska arter, det vill säga arter som till det yttre är identiskt lika men som genetiskt skiljer sig åt lika mycket som utseendemässigt olika arter. Analyserna visar att anpassningen till ett liv på valkadaver har skett på arter från olika utvecklingslinjer, och vid flera tillfällen under evolutionen.

Helena Wiklunds forskning visar också att det som antagits vara kosmopolitiska arter (arter som hittas i hav jorden runt) kan vara kryptiska arter, vilket kan få stor betydelse både för vår uppfattning om djurens förmåga att sprida sig och förändra vår uppfattning om hur många arter det finns på vår jord.

Avhandlingen Evolution of annelid diversity at whale-falls and other marine ephemeral habitats försvaras vid en disputation den 25 september.

Kontaktinformation
Kontakt:
Helena Wiklund, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0709 820 506
helena.wiklund@zool.gu.se

Bildtext: Skelett från vikval på havsbotten utanför Strömstad. Foto: Craig R Smith. Foto porträttbild: Göteborgs universitet.

– Om vi ska förstå vad värde är måste vi undersöka både hur och varför vi värderar saker. Min teori utgår från iakttagelsen att njutningssystemet är centralt i dessa förklaringar. Varför anser vi att vänskap är värdefullt? Därför att vänskap så ofta är förknippat med positiva känslor. För många värden är förklaringen betydligt mer komplicerad, men deras ursprung är njutningssystemet, förklarar David Brax.

Hans teori utvecklar den hedonistiska filosofiska traditionen, med rötter i Antiken. Enligt den är njutning det enda som är värdefullt i sig självt. David Brax undersöker i sin avhandling vad värde egentligen är och han utvecklar också en egen teori om vad njutning är, som stödjer hedonismen.

Det nya är att David Brax teori också tar hänsyn till nya undersökningar av hur människor fungerar – undersökningar gjorda inom kognitionsvetenskap, neurovetenskap och psykologi.

– Psykologin har kommit långt under senaste århundradet, och levererat intressanta resultat om fenomen som filosofer länge intresserat sig för. Särskilt angående hur känslor påverkar våra tankar och beslut. Vi filosofer bör vara delaktiga i det här projektet, snarare än att snäva in typen av frågor vi sysslar med. De olika vetenskaperna har nytta av varandra och det bästa utbytet sker när de utvecklas parallellt och i viss mån tillsammans, anser David Brax.

Kontaktinformation
För ytterligare information: 0705-48 36 72, david.brax@fil.lu.se
Avhandlingens titel: Hedonism as an Explanation of Value
Disputationen äger rum lördagen den 12 september 2009 kl. 10.00
Filosofiska institutionen, sal 104, Kungshuset, Lundagård, Lund
Recensionsex beställs av författaren
Se sammanfattning och avhandlingen som pdf: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1455027

Den svenska gymnasieskolan efterfrågar elever som utför sina läxor och sitt hemarbete, arbetar med det de ska under lektionerna, utvecklar sina ämneskunskaper och tar ansvar för sina studier. Men i skolvardagen förändras delvis det övergripande budskapet beroende på vilket gymnasieprogram som är i blickpunkten. Eleverna möter olika krav och förväntningar på de olika programmen.

På teknikprogrammet betonas ”hårt arbete, kunskapsutveckling och eget tänkande” medan ”ansvar för andra” är i fokus på omvårdnadsprogrammet. På det individuella programmet betonas istället ”godkända betyg, självförtroende och social anpassning”. Under utbildningstiden strävade ändå de flesta av studiens elever mot en anpassning till det övergripande budskapet, men de gjorde med olika mycket motstånd.

Monica Johansson, som själv har lång erfarenhet som gymnasielärare vill diskutera resultatet av sin studie i relation till den planerade nya gymnasieskolan.
– Den benämns som en framtidsväg. I ljuset av min studie frågar jag mig om den istället kommer att bidra till en alltmer ojämlik framtid för unga människor. Förslaget som presenteras är en återgång till den mer uppdelade gymnasieskola som fanns före 90-talets gymnasiereform. Elevers möjligheter att ändra sig och göra nya val borde alltid finnas inom ett utbildningssystem, säger Monica Johansson.

Kontaktinformation
Monica Johansson lägger fram sin avhandling ”Anpassning och motstånd. En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 11 sep, kl. 13.00.
Plats: Sal G110, Högskolan i Skövde.
Kontakt: Monica Johansson 0500 – 448250, 0730-659187, monica.johansson@his.se

Framgången förutsätter emellertid att besöken genomförs av kunnig, medicinskt och socialt utbildad personal. Dessutom måste besöken vara återkommande. En studie i Nordmalings kommun visar att seniorer lever längre och mår bättre om de får förebyggande hembesök. Dessutom kan besöksverksamheten ge mindre behov av både hemtjänst och sjukhusvård samt avsevärt minska antalet akuta läkarbesök på vårdcentralen. Det sistnämnda är en effekt som avlastar primärvården.

Avhandlingens hälsoekonomiska analyser visar att besöksverksamheten är kostnadseffektiv. I hur hög grad beror på om man i beräkningarna tar med framtida vårdkostnader, seniorernas livskvalitet samt värdet av vad de producerar. Att kvantifiera det sistnämnd bjuder dock på många svårigheter. Tydligt är att hälsoekonomiska analyser i allmänhet inte tar hänsyn till produktion efter pensionsåldern, varför några alternativa värderingsmekanismer föreslås i avhandlingen. Om dessa skulle användas konsekvent kan också andra viktiga samhällsdiskussioner påverkas. Om man tar hänsyn till dagens seniorproduktion blir produktionsvinsten av en eventuell höjd pensionsålder mindre.

– Det är sällan en satsning som syftar till bättre kvalitet också kan beskrivas som kostnadseffektiv, säger Klas Göran Sahlén som har tidigare erfarenheter som sjuksköterska, arbetsledare inom äldreomsorgen och socialchef.

Förebyggande hembesök hos seniorer genomförs i dag i många kommuner och landsting. I avhandlingen konstateras att de positiva hälsoeffekterna, och följaktligen också kostnadseffektiviteten, förutsätter professionella insatser, samarbete mellan äldreomsorg och primärvård samt att besöksverksamheten är återkommande.

— Alltför många kommuner och landsting använder i dag statliga stimulanspengar för verksamheter som man etiketterar ”förebyggande hembesök” men som inte har någon dokumenterad hälsoeffekt för seniorerna. Brister i struktur och dåligt samarbete mellan huvudmännen är de vanligaste orsakerna till att resurser används ineffektivt, tror Sahlén.

Klas Göran Sahlén, som själv kommer från Nordmaling, är doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap. Han kan nås på
tel. 090-785 33 46,
e-post klasse.sahlen@epiph.umu.se

Fredagen den 18 september 2009 försvarar Klas-Göran Sahlén, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln An Ounce of Prevention is Worth a Pound of Cure – Preventive Home Visits among healthy seniors in the north of Sweden (Ett hekto förebyggande åtgärder ger ett kilo bot — förebyggande hembesök hos friska äldre i norra Sverige).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 135, Allmänmedicin, by. 9A, NUS.
Fakultetsopponent är doc. Carsten Hendriksen, Socialmedicin, Köpenhamns universitet.

– Syftet med Skogsbio är att hjälpa och inspirera dig som är skogsägare. Här får du handfasta råd om hur du bäst sköter din skog, säger Mats Hannerz, redaktör för Kunskap Direkt.

Filmerna är gratis att se. Det enda du behöver är en dator och uppkoppling. Längden på inslagen varierar, men majoriteten ligger på omkring ett par minuter.  

– I dag har vi samlat ihop ungefär 95 minuter film. Men vi kommer att uppdatera sidan med nya inslag allt eftersom de produceras, säger Mats Hannerz.

Du hittar Kunskap Direkts Skogsbio på www.kunskapdirekt.se/skogsbio.

Fakta Kunskap Direkt

Kontaktinformation
Kontakt
Mats Hannerz, redaktör Kunskap Direkt. Tel: 018-34 28 54, 070-528 85 54
Anna Franck, pressansvarig Skogforsk. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Analysen görs online utan att störa driften, med en avsevärd förbättring av reaktorns tillgänglighet och med stora besparingar som följd.

Resultaten tillämpas i flera kraftverk i USA och andra länder.
Arbetet har fått stöd av Department of Energy och den amerikanska kärnkraftsindustrin.

Den 18 maj, 2009, försvarade Hashem Mehrdad Hashemian sin avhandling: On-Line Monitoring Applications in Nuclear Power Plants.

Doktorsarbetet genomfördes på distans från USA vid Institutionen för teknisk fysik, Nukleär teknik, Chalmers.

Hashem Mehrdad Hashemian är vd för företaget Analysis and Measurement Services i Tennessee och arbetar som rådgivare för The University of Tennessee i Knoxville, USA.

Handledare: Imre Pázsit, professor i Nukleär teknik vid Chalmers.
Opponent: Masaharu Kitamura, professor vid Tohoku University, Sendai, Japan.

Kontaktinformation
Kontakt och mer information:
Imre Pázsit, Nukleär teknik, Institutionen för teknisk fysik
Tel: 031-772 3081
E-post: imre@chalmers.se

När datalagen kom 1973 hade en intensiv tidningsdebatt kring integritetsfrågorna rasat i flera år.

– Min avhandling visar hur starkt påverkade lagstiftarna var av den offentliga debatten, säger Åsa Söderlind granskat debatten och de politiska besluten i sin avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap. Hela diskussionen kom efterhand att helt fokuseras på den offentliga sektorns användning av stora datasystem med personuppgifter, trots att det även fanns andra integritetsproblem förknippade med datortekniken.

Den begynnande datoriseringen inom myndigheter och förvaltningar under 1960- och 70-talet sågs till en början som oproblematisk och positiv av de flesta. Tanken på att uppbyggandet av stora datoriserade system med mängder av personuppgifter också kunde uppfattas som ett hot mot enskildas personliga integritet väcktes på allvar först i samband med folk- och bostadsräkningen hösten 1970. Samtidigt hade en offentlig utredning fått i uppdrag att se över frågor kring offentlighet och sekretess inom både offentlig förvaltning och i privata företag.

– Från ett kritisk perspektiv kan man se hela den dåvarande datalagstiftningen som ett sätt för staten att legitimera sin egen omfattande användning av datateknik för register, planering och administration, menar Åsa Söderlind Men samtidigt fanns nog en genuin vilja att verkligen skapa ett skydd för den enskilda mot de offentliga myndigheternas potentiella maktutövning.

De som deltog i den dåtida debatten och arbetade med utredningen var helt eniga om att staten måste använda starka medel för att få kontroll över utvecklingen. Utifrån detta tillkom den första datalagstiftningen, som byggde på en allmän tvingande licens för upprättande av dataregister.

– I dag ter sig denna lösning totalt orealistisk och närmast naiv. Men vid denna tidpunkt tänkte man sig att det gick att kontrollera och överblicka alla dataregister i landet, bara man hade tillräckliga resurser.

Ytterligare en slutsats i avhandlingen är att föreställningar om datatekniken som ”den stora centraldatorn” starkt bidrog till problemen när det gällde både utformning och tillämpning av lagstiftningen, detta eftersom den digitala tekniken spreds allt snabbare till olika verksamheter och också utvecklades mot allt mindre enheter.

Avhandlingens titel: Personlig integritet som informationspolitik – debatt och diskussion i samband med tillkomsten av Datalag (1973:289)
E-länk: http://hdl.handle.net/2320/1820

Fakultetsopponent: Dr Michael Kristiansson, Danmarks biblioteksskole

Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 september 2009, kl. 13.15, Hörsal C204, Allégatan 1, Borås.

Avhandlingen kan beställas hos carina.walden@hb.se

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:
Åsa Söderlind, 033-4354402(arb.),
e-post: asa.soderlind@hb.se