Bakterier är otroligt viktiga för näringsvävarna i havet eftersom de förmedlar näringsämnen från löst form till större organismer. Genom att förstå mer om hur de påverkas av yttre faktorer kan man också få en större förståelse för hur förändringar hos dem påverkar växt- och djurliv högre upp i näringskedjan.
Karin Holmfeldt har, under handledning av docent Lasse Riemann, studerat hur virus påverkar marina bakterier. Virus är värdspecifika och väljer därmed ut vilka organismer de infekterar.
Karin Holmfeldt har i sin forskning isolerat bakterier av samma art och odlat dem på platta i laboratorium. För dessa bakterier kunde hon sedan isolera 40 olika virus som angriper just den bakterien. Denna virus-samling, som finns på Högskolan i Kalmar, är en av de samlingar marina virus i världen där virusen skiljer sig mest åt sinsemellan trots att de infekterar samma bakterie.
Forskningen visade att trots att bakterierna var väldigt lika varandra var varje individ ändå unik i sin förmåga att bli infekterad av virus. Detta var för forskningen en helt ny upptäckt.
Vidare visade Karin Holmfeldt att det var möjligt för virus att förändra en bakterie så att den blev resistent mot viruset. Studier av vissa delar av bakteriernas DNA visade att det inte gick att se vilka bakterier som hade blivit resistenta. Däremot saknade de resistenta bakterierna vissa förmågor som ursprungsbakterien hade, de kunde bland annat inte äta samma saker.
Den här kunskapen om resistens utveckling hos bakterier är viktig även i andra virus- och bakteriesammanhang exempelvis vid bakteriesjukdomar hos människor där virus, i vissa fall, har använts för att förgöra bakterierna utan att skada den sjuka människan.
Karin Holmfeldt kommer ursprungligen från Norrköping, men utbildade sig vid Högskolan i Kalmar på Biologprogrammet där hon riktade in sig på marin biologi. Hon är en av en handfull forskare i Sverige som studerar virus som infekterar bakterier i akvatisk miljö.
Disputationen äger rum fredagen den 21 augusti klockan 09.00, 2009 Sal A137, Landgången 4, Högskolan i Kalmar
Opponent: Associate Prof K Eric Wommack, University of Delaware, United States of America
Ordförande vid disputationsakten: Docent Anders Forsman, Högskolan i Kalmar
Handledare: Docent Lasse Riemann
Kontaktinformation
Karin Holmfeldt: 0480-44 73 26, 070-331 83 47, karin.holmfeldt@hik.se
Olika nervceller i hjärnan tillverkar olika proteiner. Under inlärning stimuleras vissa nervceller att tillverka nya proteiner som behövs för lagring av ny information. Forskarna Changchun Chen, Simon Tuck och Anders Byström har upptäckt en ny mekanism för stimulering av proteintillverkning i neuroner som också påverkar inlärning.
Forskningsrapporten visar att en grupp proteiner som kallas Elongator tillverkas i stor mängd i vissa neuroner i rundmasken C. elegans. Proteinerna verkar genom att förändra tRNA, molekyler som deltar i proteintillverkningen. Forskarna visade att C. elegans-maskar som saknar Elongator inte kan göra vissa förändringar i tRNA och att de har en nedsatt proteintillverkning och inlärningsförmåga.
Mutationer som påverkar Elongatoraktivitet hos människa orsakar den neurologiska sjukdomen, Familial Dysautonomia (FD).
– Vår förhoppning är att resultaten från våra experiment med C. Elegans-masken kommer att leda till en ökad förståelse för hur neuroner hos FD-patienter påverkas, säger professor Anders Byström.
Referens: Changchun Chen, Simon Tuck och Anders S. Byström: Defects in tRNA Modification Associated with Neurological and Developmental Dysfunctions in Caenorhabditis elegans Elongator Mutants. PLoS Genetics 2009, volym 5 (7): e1000561
Kontaktpersoner:
Anders S. Byström,
Tel: 090-785 6764
E-post: Anders.Bystrom@molbiol.umu.se
Mobil: 070-2470584
Simon Tuck
Tel: 090-785 4424
E-post: Simon.Tuck@ucmm.umu.se
Mobil: 070-6256166
Changchun Cheng
Tel: 090-785 6767
E-post: Changchun.Chen@molbiol.umu.se
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Anders S. Byström,
Tel: 090-785 6764
E-post: Anders.Bystrom@molbiol.umu.se
Mobil: 070-2470584
Simon Tuck
Tel: 090-785 4424
E-post: Simon.Tuck@ucmm.umu.se
Mobil: 070-6256166
Changchun Cheng
Tel: 090-785 6767
E-post: Changchun.Chen@molbiol.umu.se
I Ekprojektet, som leds av professor Frank Götmark vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet och som nu är inne på sitt tionde år, studerar forskare utvecklingen i 25 sydsvenska skogar, spridda över fem län: Västra Götaland, Östergötland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg.
Förutom en inventering av ekbestånden studeras den biologiska mångfalden av växter, svampar och insekter som skapas på och kring ekarna.
De senaste 15 åren har antalet skyddade lövskogsområden och nyckelbiotoper ökat starkt i landet. Men kunskaperna om hur naturvärdesskogarna ska skötas behöver bli bättre, konstaterar forskarna i Ekprojektet.
I sina studier visar de att en försiktig gallring av den ekrika blandskogen, till exempel avverkning av och uttag av medelstora buskar och träd (gran, björk, rönn, hassel) för biobränsle tycks gynna både de stora ekarna och den biologiska mångfalden.
Studien visar också att nyplanterade ekar löper mindre risk att betas om de planteras bland buskar och småträd. En sådan plantering kan därmed vara ett alternativ till betydligt mer kostsamma och opraktiska hägnader, där träd kan falla över hägnaden och älgar hoppa in och äta upp ekplantan.
I studien konstateras också att naturskötseln inte sällan hamnar i konflikt med markägarna. En enkät bland 145 markägare i Östergötland och Kalmar visade att mer än var femte markägare upplevde sina intressen hotade. Bland annat uttrycktes missnöje med för få personliga kontakter med myndigheter och för oflexibla och låga ersättningar. Enligt enkäten var missnöjet störst bland yngre markägare.
Kontaktinformation
För frågor om Ekprojektet och dess resultat kontakta:
Frank Götmark, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031-786 36 50
frank.gotmark@zool.gu.se
Resultaten publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Brain Injury. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Sahlgrenska akademin och Erciyes University Medical School i Turkiet.
Resultaten är ännu ett bevis för att upprepade slag mot huvudet skadar hjärnan.
– Slagen tycks dra igång ett förhållandevis långvarigt sönderfall av nervceller, vilket är viktigt för kampsportsutövare att känna till. Det kan också vara ett observandum för föräldrar som tillåter sina barn att utöva sporter där sparkar och slag mot huvudet ingår, säger Henrik Zetterberg, docent i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
I studien analyserades blodprover från 44 turkiska amatörboxare. Proverna togs i början av ett träningsläger, efter 2 månaders uppehåll från boxning. Resultaten jämfördes med en frisk kontrollgrupp. Forskargruppen analyserade flera proteiner som är kända för att vara markörer för hjärnskada och kunde se att ett av dem, ett protein som kallas NSE, var förhöjt hos amatörboxarna jämfört med kontrollgruppen.
– Även när boxarna vilat i två månader från matcher var nivåerna höga. Detta talar för att den skadliga processen i hjärnan fortsätter trots att boxarna inte nyligen varit utsatta för akut skalltrauma, säger Henrik Zetterberg.
Samma forskarlag har tidigare kunnat visa att amatörboxning ger en ökning av hjärnskademarkörer i ryggvätska.
– Ett blodprov är dock lättare att ta och det skulle vara intressant att se hur NSE-nivåerna ändrar sig över tid hos kampsportsutövare vid upprepade provtagningar efter match och under rehabiliteringen efter knockout. Det är möjligt att denna typ av biomarkörer skulle kunna vara användbara inom idrottsmedicin för att avgöra när en idrottsman eller idrottskvinna borde avstå från träning och tävling. Men först måste metoden utvärderas ytterligare, säger Henrik Zetterberg.
Tidskrift: Brain Injury, 2009; 23: 723-726.
Artikelns titel: Sustained release of neuron-specific enolase serum in amateur boxers
Författare: Henrik Zetterberg, Fatih Tanriverdi, Kursad Unluhizarci, Ahmet Selcuklu, Fahrettin Kelestimur, Kaj Blennow.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Henrik Zetterberg, telefon 031-343 0142 eller 070-860 37 55, e-post henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Resultaten presenteras i senaste numret av European Journal of Cancer. I studien ingick data från cirka 700 före detta barncancerpatienter diagnostiserade efter 1981, lika många föräldrar till drabbade barn samt från cirka 1000 kontrollpersoner i Sverige. Forskarna tittade på hur psykisk och fysisk hälsa respektive funktion i olika avseenden påverkats av cancern i CSN och behandlingen av denna.
Det visade sig att de flesta hälsorelaterade och funktionella områden som forskarna studerade var negativt påverkade av sjukdom och behandling när man utvärderade långtidseffekterna för hela gruppen före detta barncancerpatienter. Kognitiv och sensoriska förmåga och övergripande hälsa särskiljde de tidigare barnpatienterna jämfört med befolkningsgenomsnittet. För det psykologisk-emotionella utfallet var resultatet dock lika som för befolkningsgenomsnittet.
– Vi vet från andra studier att många barncancerpatienter lever normala liv som vuxna, med god hälsa i nivå med befolkningsgenomsnittet. Men hjärntumörsgruppen skiljer ut sig i och med att de har oönskade sena effekter av sjukdom och behandling. Vi fann också att kvinnor har mer uttalade seneffekter av CNS-tumör och sämre generell hälsostatus jämfört med män, säger Krister Boman, som leder forskningsprojektet där studien ingår.
En annan karakteristisk följd av tumör i CSN var att flera områden av hälsa och funktion samtidigt var påverkade hos patienterna. Medan sjukdom och funktionsnedsättning i normalbefolkningen oftare rör endast ett område, eller en begränsad funktion.
– Vi har nu belägg för att senffekter kan debutera långt upp i vuxen ålder, trots att patienten insjuknade och behandlades i barndomen eller tidigare tonåren. Det innebär att långtidsuppföljning och anpassade samhällsbaserade stödinsatser måste utvecklas även för de patienter som i vuxen ålder har påtagliga och ibland tilltagande effekter av sin tidigare cancersjukdom.
Studien ingår i ett pågående större nationellt forskningsprojekt om konsekvenser, insatsbehov och uppföljning vid barncancer i centrala nervsystemet, CNS. Den har gjorts med stöd från Barncancerfonden
Publikation: ”Health and persistent functional late effects in adult survivors of childhood CNS tumours: a population-based cohort study”, Boman K, Hovén E, Anclair M, Lannering B, Gustafsson G, European Journal of Cancer, Epub ahead of print 16 juli 2009, doi:10.1016 /j.ejca.2009.06.008.
Fördjupning: Läs även artikeln ”Nu har vi resten av livet att klara av – Existentiella frågor hos föräldrar till barn som överlevt hjärntumör” av Annika Lindahl Norberg och Ulla Forinder, Supportive Care in Cancer, online ahead of print, 9 augusti 2009.
För mer information, kontakta:
Docent Krister K Boman
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08-517 749 31
Mobil: 070-788 33 05,
E-post: krister.boman@ki.se
Med dr Annika Lindahl Norberg
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08-5177 19 50
E-post: Annika.Lindahl.Norberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Övergödningen av havet och den påföljande syrebristen är ständigt aktuella miljöproblem, inte minst i samband med sommarens algblomningar. Ett mer nyligen uppmärksammat problem är att syrebristen, som uppstår när algerna bryts ned, också leder till att giftiga metaller löses ut från bottensedimentet.
En av dessa metaller är mangan – ett ämne som enligt forskare vid Göteborgs universitet är direkt skadligt för marina djurens immunförsvar.
Mangan är i låga doser helt livsnödvändig för ämnesomsättningen hos både människor och djur. Men i förhöjda halter är metallen skadlig, och man har sedan länge känt till dess effekter på nervsystemet hos både människa och andra djur. Mangan förekommer rikligt i mjuka havsbottnar, men ligger då oftast bundet i sedimenten. Vid syrebrist frigörs manganet och blir ett potentiellt hot mot marina arters hälsa.
Forskaren Carolina Oweson vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, har studerat mangan i svenska kustvatten för att se hur metallen påverkar arterna havskräftor, musslor och sjöstjärnor. Slutsatsen är att manganet inte tycks ge någon kvarstående påverkan, men att metallen under perioder av syrebrist i havet hotar flera arters överlevnad.
–Mangan påverkar de studerade djurens immunförsvar på olika vis, men vi ser effekter hos alla testade arter. Havskräftor och musslor påverkades mest, bland annat genom ökad infektionskänslighet, säger Carolina Oweson.
De marina djuren är intressanta studieobjekt, eftersom deras immunsystem och försvar mot sjukdomar har flera funktioner som liknar människans. De arter Carolina Oweson studerat i sin avhandling utgör dessutom en viktig del av vårt marina ekosystem. Nya forskarrön om att syrebristen ökar i världens kustområden, vilket alltså riskerar öka halterna av mangan, gör studien särskilt relevant.
Avhandlingen Immunotoxicology in Marine Invertebrates – Effects of Manganese on Immune Response försvarades vid en disputation den 5 juni.
Bilden visar hur blodprov tas på havskräfta. Foto: Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Carolina Oweson, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0523-185 83
0709-751 301
carolina.oweson@marecol.gu.se
Genom att jämföra klara fjällsjöar med brunfärgade skogsjöar har forskarna kunnat visa att det är ljuset som styr produktionen i sjöar. Det går stick i stäv med vedertagna sanningar inom sjöforskning som säger att produktiviteten styrs av tillgången på näringsämnen som till exempel fosfor.
– I de brunaste sjöarna kan solljuset inte tränga ner längre än cirka två meter. I klara fjällsjöar kan ljuset nå ned till 15-20 meters djup och leder till en hög algproduktion på sjöbottnarna, säger Jan Karlsson, docent vid Climate Impacts Research Centre (CIRC).
Majoriteten av alla sjöar i världen är små, näringsfattiga och innehåller organiskt material som sköljts ner i vattnet från landmiljön. Det organiska materialet färgar sjöarna bruna, vilket gör det svårt för ljuset att tränga ned till bottnen. Problemet är att de alger som lever på sjöbotten behöver solljus till sin fotosyntes.
Algerna utgör föda för olika bottendjur som i sin tur är föda för fisk. Ett begränsat ljusinsläpp får alltså negativa konsekvenser för alla levande varelser i en sjö.
Resultaten innebär att vi kan förvänta oss att klimatförändringar stör produktionen i sjöar. Ökad temperatur och upptining av permafrost, samt förändrad nederbörd, kan ge relativt snabba förändringar av transporten av organiskt material till sjöar. En temperaturökning kan på längre sikt också medföra att vegetationen klättrar högre upp på fjället. Det skulle leda till en ökad produktion och transport av organiskt material till sjöar.
– Klimatet påverkar sjöarna och vi kan på sikt förvänta oss fler bruna sjöar med försämrad produktivitet, säger Jan Karlsson.
Studien är ett resultat av ett samarbete mellan Jan Karlsson vid Climate Impacts Research Centre (CIRC) och Pär Byström, Jenny Ask, Per Ask, Lennart Persson och Mats Jansson vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, inom den starka forskningsmiljön ”Lake Ecosystem Response to Environmental Change (LEREC)”, som stöds av Forskningsrådet Formas.
Artikeln har titeln ”Light limitation of nutrient-poor lake ecosystems” och publiceras denna vecka i tidskriften Nature.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Jan Karlsson, docent vid Climate Impacts Research Centre (CIRC), Umeå universitet
Telefon: 090-786 77 69
Mobiltelefon:070-9802865
E-post: jan.karlsson@emg.umu.se
Varje år beräknas nio miljoner frakturer inträffa på grund av benskörhet. Kvinnor löper 40-50 procents risk att drabbas någon gång i livet. Förutom det personliga lidandet drar dessa frakturer med sig stora kostnader för samhället. En snabbare läkning skulle få stora positiva effekter.
– Studien är den första i världen som visar att man kan påskynda frakturläkning i människa med ett läkemedel även utan operation. Vi mätte hur lång tid det tog innan vanliga handledsfrakturer läkt och jämförde detta med patienter som fått skeletthormonet PTH, säger Per Aspenberg, professor i ortopedi vid Linköpings universitet och huvudansvarig för studien som nu publiceras online i tidskriften Journal of Bone and Mineral Research.
Forskningen är baserad på djurförsök där Aspenberg visat dramatiskt förbättrad benläkning med PTH (teriparatid), ett läkemedel som används mot benskörhet (osteoporos). Resultaten på människa är dock inte lika entydigt positiva.
102 kvinnor i åldern 45-85 år som passerat klimakteriet deltog i studien. De hade alla drabbats av brott i handleden (Colles fraktur) men var i övrigt friska. Direkt efter handledsbrottet behandlades de på traditionellt vis med gipsfixering men utan kirurgiska ingrepp.
Patienterna delades in i tre grupper med 34 i varje. Under åtta veckor fick de dagliga injektioner – patienterna i kontrollgruppen fick verkningslöst medel (placebo), en grupp fick standarddosen 20 mikrogram PTH och en grupp fick 40 mikrogram. Läkningsprocessen följdes kontinuerligt med röntgen.
Signifikant förbättring visades för de patienter som fått 20 mikrogram per dag. För dem var den genomsnittliga läkningstiden 7,4 veckor mot 9,1 veckor för placebogruppen. De som fått dubbel dos av läkemedlet läkte också något snabbare men den skillnaden är inte statistiskt säkerställd.
– Vi valde att studera en vanlig fraktur för att få veta om PTH påskyndar läkningsprocesser. Om resultaten står sig kan de vara till större nytta vid andra frakturer, som inte går att studera på detta sätt, säger Per Aspenberg.
Patienterna i studien har rekryterats i sju länder: Kanada, Mexiko, Polen, Rumänien, Spanien, Sverige och USA. En tredjedel av dem kommer från Östergötland. Aspenbergs främsta medarbetare i studien är överläkare Torsten Johansson, Universitetssjukhuset i Linköping och Pedro A. García-Hernández, Monterrey, Mexiko. Studien finansierades av läkemedelsbolaget Lilly.
Artikeln Teriparatide for acceleration of fracture repair in humans: A prospective, randomized, double-blind study of 102 postmenopausal women with distal radial fractures av Per Aspenberg, Harry K. Genant, Torsten Johansson, Antonio J. Nino, Kyoungah See, Kelly Krohn, Pedro A. García-Hernández, Christopher P. Recknor, Thomas A. Einhorn, Gail P. Dalsky, Bruce H. Mitlak, Anke Fierlinger och Mark C. Lakshmanan är publicerad på JBMR WebFirst.
Kontaktinformation
Kontakt:
Per Aspenberg, 0733-866468, 0493-62157, per.aspenberg@liu.se
Resultaten presenteras i artikeln ”Wild birds of declining European species are dying from a thiamine deficiency syndrome”, publicerad i nätupplagan Early Edition av den välrenommerade tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, USA (PNAS).
Tiamin är essentiellt för fåglar och andra ryggradsdjur. I den levande cellen fungerar dess fosforylerade form som kofaktor för flera livsnödvändiga enzymer. Tiamin är också nödvändigt för nervernas funktion. Tiaminbrist påvisades i ägg, lever och hjärna i form av sänkta tiaminkoncentrationer, samt i lever och hjärna i form av sänkta aktiviteter hos de tiaminberoende enzymerna.
I lever och hjärna uppmättes även en förhöjd andel av dessa enzymer där kofaktorn tiamin saknades. Dessutom visade forskarna att förlamade individer kunde botas genom behandling med tiamin.
Överdödligheten och den höga förekomsten av misslyckad häckning är delar i ett tiaminbristsyndrom, som högst sannolikt har bidragit starkt till minskningarna hos många fågelpopulationer under de senaste decennierna.
Författarna påpekar också att även måttlig tiaminbrist ger upphov till allvarliga effekter, såsom svält, avvikande beteende, sänkt immunförsvar, och fortplantningsproblem. Det faktum att tiaminbrist förekommer hos många olika fågelarter ökar sannolikheten att även andra djurklasser kan vara drabbade på motsvarande vis.
Kontaktinformation
Mer information: Lennart Balk, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet, tfn 08-6747721, 073-6923468, e-post lennart.balk@itm.su.se.
I februari i år publicerades en artikel i Nature av ett australiskt-brittiskt forskarteam som visade att placodermer, en primitiv fiskgrupp som dog ut för mer än 350 miljoner år sedan, födde levande ungar.
Utsökt välbevarade fossila embryon i bukhålan på placodermen Incisoscutum visar att dessa fiskar, som står nära det gemensamma ursprunget för alla käkförsedda ryggradsdjur, förökade sig på ungefär samma sätt som moderna hajar.
Att föda levande ungar kräver intern befruktning: hajar ordnar detta med hjälp av så kallade ”könsrullar”, förlängningar av bukfenorna som fungerar som penis. Artikelförfattarna letade efter könsrullar hos sina placodermfossil men kunde inte hitta några, så de drog slutsatsen att rullarna varit konstruerade av mjukt brosk och inte fossiliserats.
Kort därefter besökte professor Per Erik Ahlberg,Uppsala universitet, en av de australiska forskarna och upptäckte då en perfekt bevarad könsrulle av ben på ett av deras Incisoscutum-fossil.
– Rullen låg klart synlig men hade misstolkats som en del av bäckenet och därför inte uppmärksammats, säger Per Erik Ahlberg.
Tillsammans med de ursprungliga författarna publicerar han nu en kort artikel i veckans Nature som presenterar denna saknade pusselbit och kompletterar bilden av placodermernas fortplantning från parning till födsel.
– Detta innebär att de moderna hajarnas ”avancerade” fortplantningsbiologi har nästan 400 miljoner år på nacken.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per Erik Ahlberg, 018-471 26 41, e-post: per.ahlberg@ebc.uu.se.
Träbitarna låg i en cigarrlåda i källarförrådet vid avdelningen för växtekologi. Märkningen talade om att de var ”Bitar av ekstock från gravkammaren i s k Björns hög vid Håga, tagna av A.E. 16 nov 1902 vid besök under utgrävningen”.
– Det här är det enda som finns kvar av ekstocken efter utgrävningen 1902, säger forskaren Helena Victor vid institutionen för arkeologi och antik historia.
Hågahögen är från ca år 1000 f Kr och därmed betydligt äldre än högarna vid Gamla Uppsala. Hågahögen anses vara det rikaste gravrum från bronsåldern som hittats i Sverige. Många föremål som hittades i gravkammaren finns utställda i Guldrummet på Historiska museet i Stockholm.
Trots att högen i folkmun kallas Kung Björns hög betyder det inte att det är Kung Björn, kungen på Birka, som ligger begravd där. Om honom står i gamla källor att han bodde vid en ”hög som redan fanns”, vilket forskarna antagit är högarna vid Gamla Uppsala.
– Även om det inte var Kung Björn som låg begravd där kan man nog ändå anta att han har gått på den. Vem som låg där vet vi inte, men med största sannolikhet var det en mäktig person med tanke på de guldfynd som gjorts. Högen är unik och blev en världssensation när den hittades för över hundra år sedan, berättar Helena Victor, som själv skrivit sin avhandling om Hågahögen.
Enligt henne är gravkammaren i Håga en anomali, byggd som ett stenröse med jord på, ett byggsätt som man egentligen hade slutat med redan 200 år tidigare. Arkeologerna vill nu undersöka träbitarna närmare. Trä med årsringar kan man datera på året upp till ett par tusen år bakåt i tiden, om bara materialet är tillräckligt bra.
I lådan med träbitarna fanns dessutom två små provrör med sniglar som plockades i samband med utgrävningen av Hågahögen. Sniglarna hade krupit in under stenröset, och med hjälp av dem kan det bli möjligt för forskarna att ta reda på vilken tid på året graven byggdes.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta forskaren Helena Victor, 070-775 57 68, eller museichef Ing-Marie Munktell på Museum Gustavianum, 070-425 05 47.
I många europeiska länder fattas beslut om hjälp i hemmet för äldre personer via en ”care management-modell” (kallas biståndsbedömning i Sverige). Behovsbedömning via care management har betraktats som ett sätt att fördela, hushålla och spara på samhällets begränsade resurser.
I den forskning som genomförts av professor Elisabet Cedersund vid Hälsohögskolan i Jönköping, har arbetet med att bedöma äldre personers behov av samhällets insatser i form av äldreomsorg blivit föremål för en ingående och detaljerad granskning.
Bedömningsprocesserna där äldre, deras anhöriga och kommunala behovsbedömare deltog har studerats ingående. Resultatet visar att de äldre och även deras anhöriga har olika sätt att presentera sina tankar och önskemål när det gäller de hemtjänstinsatser de ansöker om.
Analyserna av hur de äldre och deras anhöriga beskriver sina behov av hemtjänst visar att det finns tre olika sätt att beskriva deras syn på hemtjänstinsatserna – att hemtjänst ses som ett intrång, som ett komplement, eller som en rättighet.
Hemtjänst som intrång beskrevs av de äldre som ett steg in i en ny livsfas med fysisk degradering som till sist skulle leda till döden. Hemtjänst som komplement sågs som ett stöd i vardagen. Slutligen, hemtjänst som en rättighet sågs utifrån att de varit laglydiga medborgare som betalat skatt och därmed hade rätt till hjälp i hemmet utifrån sina individuella behov.
Läs mer om Elisabet Cedersunds forskning www.hhj.hj.se/doc/4868
Pressbild finns på www.hj.se/press
Studien har genomförts tillsammans med fil dr Anna Olaison.
Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete. Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD. Hälsohögskolan har cirka 2000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Elisabet Cedersund, mobil: 070-682 73 00
Undersökningen visar ingen skillnad mellan studerande män och kvinnor – ungefär 10 procent är riskkonsumenter i båda grupperna. Det är ungefär samma nivå som icke studerande i motsvarande åldersgrupper.
Med riskfylld alkoholkonsumtion menas här en veckodos som överstiger 14 standardglas för män och nio för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 10-15 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.
– Unga vuxna är den åldersgrupp som har den högsta konsumtionen av alkohol. Här utmärker sig inte studenterna som grupp. Däremot tycks berusningsdrickandet fortsätta högre upp i åldrarna bland studenterna, säger Sven Andréasson, avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut.
Berusningsdrickandet är högt bland studenterna särskilt i åldrarna 18-24 år. Undersökningen visar att det är betydligt vanligare att manliga studenter dricker sig berusade. Cirka 16 procent av männen i åldern 18-34 år berusningsdricker varje vecka och cirka sju procent av kvinnorna. Det ökar risken för ohälsa och andra sociala konsekvenser som olycksfall och våld. Studieresultaten riskerar också att försämras.
Den höga konsumtionen av alkohol motiverar ett förstärkt drogförebyggande arbete på universitet och högskolor. Studietiden är den period i livet där de ”vuxna” alkoholvanorna grundläggs. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att stödja det förebyggande arbetet på universitet och högskolor när det gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak.
– Målet är att alla universitet och högskolor ska ha ett långsiktigt och strukturerat drogförebyggande arbete. Inriktningen bör främst vara att förebygga riskfylld konsumtion av alkohol, säger projektledaren Elisabet Flennemo.
– Det är positivt att regeringen uppmärksammar vikten av förebyggande arbete eftersom den höga konsumtionen av alkohol inte bara påverkar studenterna utan också närstående och samhället i stort, säger Sarah Wamala, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut.
Tänkbara insatser är alkoholscreening med kort rådgivning som kan erbjudas både till studenter och anställda vid universitet och högskolor. Metoden har visat sig ge goda resultat när det gäller att påverka alkoholvanorna. Ett sätt att nå många studenter är att erbjuda mejlbaserade alkoholvanetest med personlig återkoppling.
Undersökningen av alkoholvanorna genomfördes i början av 2009. 4000 studenter tillfrågades i en enkät, svarsfrekvensen var 55 procent.
Kontaktinformation
För mer information:
Sven Andréasson, avdelningschef, 08-566 135 82, e-post: sven.andreasson@fhi.se
Elisabet Flennemo, projektledare, 070-237 07 66, e-post: elisabet.flennemo@fhi.se
Även om olika medicinska behandlingar har förbättrat situationen för patienter med reumatiska sjukdomar avsevärt, är det fortfarande mycket som är okänt beträffande de faktorer som kan förutsäga ett bättre hälsoresultat. Hälsohögskolan i Jönköping har i samarbete med reumatikersjukhuset Spenshult (det enda i Sverige) flera projekt som belyser patientperspektivet vid reumatiska sjukdomar.
– Ett viktigt fynd i pågående studier är ett bättre hälsoresultat för patienter som känner sig utvilade efter sömn, men även känslomässigt stöd, sömnstruktur, rökning och alkoholvanor framstår som viktiga komponenter. Kunskap om hälsofaktorer som är kopplade till utveckling av god hälsorelaterad livskvalitet skulle kunna vara användbart i kliniskt vårdarbete, säger professor Bengt Fridlund.
Med ett patientperspektiv på orsaken till reumatoid artrit grundat på multiprofessionell forskning, har man förvärvat ny kunskap som bidrar till förståelsen av sjukdomen. Olika begrepp från kvalitativa forskningstekniker angående orsaken kan kopplas till vissa personliga och biologiska faktorer.
– Detta kan ge nya ledtrådar till sjukdomens uppkomst och förbättra den hälsovård som ges. Man kan till exempel förvänta sig att en patient som sätter sjukdomen i samband med fysisk ansträngning kan vara motvillig till ett förslag om att förbättra sjukdomen genom fysisk träning.
Forskningsresultaten realiseras i ett problembaserat inlärningsprogram avsett för patienter med reumatiska sjukdomar som upplever en otillräcklig lindring av smärta och trötthet. Det här programmet är under utvärdering.
Läs mer om Bengt Fridlunds forskning på www.hhj.hj.se/doc/7662
Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete.
Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD.
Hälsohögskolan har cirka 2000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Bengt Fridlund, mobil: 076-76 11 233
De metoder som idag används för att stimulera nervsignaler i nervsystemet bygger på elektrisk stimulering. Ett exempel är Cochlear-implantatet som opereras in i snäckan i innerörat, samt elektroder som används direkt i hjärnan. Ett problem med dessa är att alla celltyper som finns i området runt elektroden aktiveras, vilket medför oönskade effekter.
Med hjälp av elektriskt ledande plastmaterial har forskarna nu skapat en ny sorts ”leveranselektrod” som istället frisätter de signalsubstanser som hjärnans celler naturligt använder för att kommunicera. Detta har fördelen att endast närliggande nervceller som är mottagliga för den specifika substansen, det vill säga de som har receptorn för ämnet ifråga, kommer att aktiveras.
Forskarna demonstrerar i artikeln i Nature Materials att leveranselektroden kan användas för att reglera hjärnans hörselfunktion i marsvin.
– Att kunna leverera exakta doser av signalsubstanser öppnar helt nya möjligheter att i framtiden korrigera de signalsystem som felar vid en mängd olika neurologiska sjukdomstillstånd, säger professor Agneta Richter-Dahlfors som har lett arbetet tillsammans med professor Barbara Canlon.
Forskarna ämnar utveckla projektet vidare mot en liten, implanterbar, enhet som skall kunna programmeras så att frisättningen av signalsubstanserna sker så ofta eller så sällan som krävs för att behandla den enskilda patienten. De pågående forskningsprojekten är inriktade på hörselfunktionerna, epilepsi, samt Parkinsons sjukdom.
Forskningen genomförs i samarbete mellan professor Agneta Richter-Dahlfors och professor Barbara Canlons forskargrupper vid Karolinska Institutet samt professor Magnus Berggrens forskargrupp vid Linköpings universitet inom ramen för det SSF-finansierade Center of Excellence i Organisk Bioelektronik, OBOE, vilket leds av Magnus Berggren och Agneta Richter-Dahlfors.
Publikation: “Organic electronics for precise delivery of neurotransmitters to modulate mammalian sensory function”, Daniel T. Simon, Sindhulakshmi Kurup, Karin C. Larsson, Ryusuke Hori, Klas Tybrandt Michel Goiny, EdwinW. H. Jager, Magnus Berggren, Barbara Canlon and Agneta Richter-Dahlfors, Nature Materials, Advance Online Publication 5 juni 2009.
För mer information, kontakta: Professor Agneta Richter-Dahlfors
Swedish Medical Nanoscience Center, Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08-524 874 25; Mobil: 070-257 7425; E-post: agneta.richter.dahlfors@ki.se
Presstjänsten Tel: 08-524 860 77; E-post: pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Efter 1975 hade Sverige stora nedskärningar i den offentliga omsorgen om man bara beaktar institutionsvård och hemhjälp-hemtjänst, men inte om man ser till alla slag av offentligt stöd.
Även internationellt är täckningsgraden betydligt högre om man beaktar alla serviceformer, bland äldre i allmänhet och bland äldre med någon funktionsnedsättning.
Täckningraden blir 50-100 % högre när alla omsorgsformer beaktas. Länder med mer hemtjänst-hemsjukvård (Israel och Norge) har mer överlappning mellan stödformerna och större valfrihet. Låga nivåer innebär att ”brukarna” ibland får använda vad som står till buds.
Länder med låga täckningsgrader har mer familjeomsorg och enbart det. De äldre och deras anhöriga föredrar en blandning av familjeomsorg och offentlig omsorg, inte att staten skall ”ta över” helt och hållet.
Läs mer om professor Gerdt Sundströms forskning: www.hhj.hj.se/doc/4883
Hälsohögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. Hälsohögskolan är en av de ledande utbildarna i Sverige inom hälsa, vård och socialt arbete.
Forskningen är fokuserad kring de tre forskningsmiljöerna Åldrande – livsvillkor och hälsa, Kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap samt CHILD.
Hälsohögskolan har cirka 2000 registrerade studenter, cirka 160 anställda och omsätter 165 mnkr.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Professor Gerdt Sundström, mobil: 070-22 22 180
