Många utlandsfödda barn klarar sig dåligt i den svenska skolan. Samtidigt är bostadsmarknaden etniskt segregerad. Forskare i Sverige och andra länder har länge intresserat sig för om dessa båda faktum hänger samman. De flesta tidigare studier finner att barn i invandrartäta områden lyckas sämre.

Men den nya rapporten visar att sambanden inte är entydiga. En hög andel utlandsfödda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Det senare resultatet kan tolkas som en effekt av sociala nätverk och kontakter. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.

– Vi ser att omgivningen har betydelse. Den verkar spela störst roll bland de barn som varit i Sverige längst och har kunnat påverkas av närmiljön under lång tid, säger Olof Åslund som är en av författarna bakom rapporten.

Pojkar och barn till lågutbildade påverkas mer än flickor och barn med högutbildade föräldrar. Detta är i linje med tidigare forskning som visar att omgivningen har större inverkan på grupper där resultaten i genomsnitt är sämre.

Familjer med dåliga förutsättningar för skolarbetet tenderar att samlas i vissa områden. Tidigare studier kan ha tolkat denna självsortering som att faktorer i omgivningen påverkat barnens resultat negativt. Det är med andra ord lätt att dra felaktiga slutsatser om negativa effekter av boendekoncentration. Rapporten följer grundskolebetygen hos 20 000 barn som var 0–16 år då deras familjer kom till Sverige 1987–1991.

Rapport 2009:18 ”Bostadssegregationens effekter på invandrarbarns skolresultat” är skriven av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2009:20.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Olof Åslund på telefon 018-471 70 89, e-post olof.aslund@ifau.uu.se eller Peter fredriksson på telefon 018-471 70 80, e-post peter.fredriksson@ifau.uu.se.

Boken innehåller artiklar som ett fyrtiotal olika forskare har skrivit om den naturvetenskapliga grunden, om klimateffekter, anpassning och sårbarhet, och om åtgärder för att begränsa klimatförändringar.

Den naturvetenskapliga grunden
Modellering och mätningar är klimatforskarens viktigaste verktyg. Båda har sina begränsningar, men kompletterar varandra och klimatmodeller är det bästa för framtidsscenarier.

– Att bygga en klimatmodell är att balansera på en knivsegg mellan många olika faktorer, vissa som vi känner väl och andra mindre väl, skriver Michael Tjernström, Stockholms universitet. Moln är en akilleshäl och partiklar en annan. Dessutom finns det sådant som vi ännu inte vet att vi inte vet.

Vetenskapens prognoser slår inte alltid in, och de flesta av oss kan inte själva undersöka hur det står till med klimatet. Ändå bör vi tro på klimatförändringen. Vi litar på vetenskapen som process och när det finns en konsensus runt denna måste samhället utgå från detta som kunskap. Något annat har vi inte att tillgå. Det menar Sverker Sörlin, KTH.

Klimateffekter, anpassning och sårbarhet
När vi ska bestämma utsläppsmål för koldioxid får vi leva med flera osäkra faktorer. Det är osäkert vilken temperaturökning det blir när växthusgashalten ökar och vilka effekter en global temperaturökning får, skriver Daniel Johansson, Chalmers tekniska högskola. Det är inte heller självklart vad som är ”farlig” mänsklig klimatpåverkan. Om vi vill vara relativt säkra på att nå EU:s tvågradersmål måste vi börja minska utsläppen kraftigt redan idag, menar han.

Vilka åtgärder är vi beredda att vidta för att minska de ”farliga” klimateffekterna? Här har värderingar en given roll. Vetenskapen kan belysa följderna av olika handlingsalternativ och vad som behövs för att nå uppsatta mål, men kan inte förse oss med slutgiltiga svar om vad vi ska göra. Oavsett det måste vi ta beslut, skriver Markku Rummukainen, SMHI.

Exempelvis behöver vi ta beslut om vad vi ska göra med våra utsatta kustområden om och när vattnet stiger på grund av klimatförändringarna. Samhällena måste anpassa sig genom långsiktiga investeringar. Att göra ingenting är dyrt, både ekonomiskt och mänskligt. Bästa sättet att begränsa kostnaderna är att förebygga och minska utsläpp av växthusgaser, skriver Annika E Nilsson på Stockholm Environment Institute.

Åtgärder för att minska klimatförändringar
I retoriken kring EU:s klimat- och energipolitik syns inte samhällets målkonflikter. EU saknar regelverk och demokratiskt mandat för att göra en stor samhällsomställning av energisystem, transporter och konsumtionsmönster till en kolsnål framtid. EU:s klimat- och energipolitik är en tandlös tiger, enligt Karin Bäckstrand, Lunds universitet.

I slutet av boken beskrivs möjligheter efter Köpenhamnskonferensen. Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet, och Bo Kjellén, Stockholm Environment Institute, skriver om klimatsamarbetet från Rio till Köpenhamn. Om resultatet från Köpenhamn i december 2009 blir svagt får vi troligen en debatt om klimatkonventionen. Är FN-vägen den rätta? Är det för mycket marknad och för lite politisk styrning i dagens klimatarbete? Vilka principer ska gälla?

För närmare information om boken se www.formasfokuserar.se där boken även kan beställas för 51 kr (inkl moms, exkl frakt). I bokhandeln är cirkapriset 64 kr.
För rec.ex. kontakta lena.jansson@formas.se, 08-775 40 65.

Kontaktinformation
För mer information:
Birgitta Johansson, Forskningsrådet Formas, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se

I början av 2000-talet blossade det upp en konflikt kring den Medicinska biobanken och bioteknikföretaget UmanGenomics. Konflikten bevakades i medierna under flera år och kom att involvera forskare, företagare, politiker, universitets- och landstingsledning, journalister och blodgivare. Det är mötet mellan alla dessa aktörers åsikter och retoriska utspel i pressen som Erik Lindenius har studerat i sin doktorsavhandling.

I studien jämförs tidningsbevakningen i lokal och nationell press med offentliga handlingar om Medicinska biobanken och UmanGenomics som under samma period inkom i Umeå universitets diarium. Lindenius visar att pressen lade fokus på andra frågor än vad som diskuterades internt på universitetet, men också att man använde en annan sorts ordval. Metaforen Guldgruva, som i början av konflikten ofta användes i medierna för att beskriva den Medicinska biobanken, förekom till exempel aldrig i universitetsdokumenten. När UmanGenomics fick ekonomiska problem efter några år försvann också metaforen ur mediernas språkbruk.

Mediernas användning av förenklande metaforer är en del av problemet med så kallade ”medierade konflikter” framhåller Erik Lindenius. Han anser att mediediskussionerna hade mått bra av att andra typer av perspektiv, andra typer av metaforer, fått större utrymme.

– Forskare, politiker och medier var överens om att Medicinska biobanken var en guldgruva, men guldfyndigheter kan som bekant skapa guldfeber och guldrush, säger Erik Lindenius. Mediernas bruk av ensidiga metaforer leder in diskussionen på ett spår som det kan vara svårt att avvika ifrån.

Efter att ha studerat mer än trehundra tidningsartiklar om konflikten konstaterar Lindenius att den skapade större intresse för den lokala än den nationella pressen, och att även infallsvinklarna var olika.

– De lokala nyhetsartiklarna lade större fokus på enskilda personer, säger Erik Lindenius. Nationella medier var däremot mer intresserade av att använda vissa händelser som exempel för att beskriva eller diskutera bioteknikbranchens tillstånd i Sverige överlag.

Fredagen den 25 september försvarar Erik Lindenius, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Guldgruvan som försvann? En mediestudie av konflikten kring UmanGenomics och Medicinska biobanken 2001-2006.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Anna Olofsson, institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan, Östersund.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Erik Lindenius på
tel 090-786 51 52, 070-5857778 eller via e-post erik.lindenius@kultmed.umu.se.

Avhandlingen belyser hur anspråk på styrning och mening i olika utbildningspolicy och i lärarnas utvecklingsarbeten, ytterst handlar om lärarnas professionalisering och vad som är deras gemensamma kunskapsområden. I avhandlingen diskuteras hur detta på olika sätt utmanar lärarnas möjlighet att själva styra över sin profession och sina villkor i pedagogisk verksamhet.

Joakim Krantz har studerat lärarutbildningsreformen från 2001 och den kritik Högskoleverket riktar mot lärarutbildningen för att inte behandla centrala kunskapsområden. Han har vidare studerat den kritik Skolverket riktar mot skolan för brister i måluppfyllelse och likvärdighet i bedömningspraktik

Avhandlingens resultat visar att politiska och professionella anspråk på att göra pedagogisk praktik utvärderingsbar, bedömbar och mätbar leder mot en tydligare dokumentstyrning och ett administrativt inriktat arbete.

Lärarutbildningens och skolans demokratiska och kritiskt medborgarbildande uppdrag kommer i skymundan när krav och förväntningar ställs på tydligare resultatutfall och resultatansvar. Genom formulering och utvärdering mot förväntade lärandeutfall sker en förskjutning mot det förenklade lärandet snarare än det komplexa.

Avhandlingens resultat pekar också på en förändring från det ömsesidiga lärandet till det individuella samt från det långsiktigt och mer oförutsägbara till det kortsiktiga och förutsägbara. Politiska, professionella och marknadsorienterade anspråk formar ett spänningsfält mellan kontroll, objektivitet, brukarinflytande, individualisering, utveckling och kvalificerade samtal.

– Jag hoppas att min studie kan lämna ett kvalificerat bidrag till förståelsen av på vilka sätt lärarna förväntas förändra och förbättra och hur lärare förmår att handla självständigt med utgångspunkt från sin relativa professionella autonomi säger Joakim Krantz.

Joakim Krantz kommer ursprungligen från Tånnö. Han är sedan 2004 doktorand i pedagogik vid institutionen för pedagogik, Växjö universitet, där han undervisar och forskar i utbildningspolitik, demokrati och lärarutbildningens och skolans pedagogiska praktik.

Avhandlingen ”Styrning och mening – anspråk på professionellt handlande i lärarutbildning och skola” försvaras fredagen den 18 september 2009, kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Ninni Wahlström, Örebro universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Joakim Krantz, telefon: 0470-70 84 54 eller e-post: joakim.krantz@vxu.se

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se

Studien publiceras i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften FASEB Journal och är baserad på den omfattande befolkningsstudien Kvinnoundersökningen i Göteborg.

– Resultaten tyder på att de stora fettcellerna deltar i utvecklingen av typ 2-diabetes, och nu ska vi fortsätta studera på vilket sätt de bidrar till sjukdomsutvecklingen. Ökad kunskap om de stora fettcellerna, och effekterna av dem, kan leda till nya förebyggande åtgärder och behandlingar, säger Malin Lönn, docent i experimentell medicin vid Sahlgrenska akademin.

I studien har storleksmätningar på cellprover, tagna från 245 kvinnor i mitten av 1970-talet, analyserats. Resultaten visar att de 36 kvinnor som senare fick diabetes hade större fettceller på buken än de kvinnor som inte utvecklat sjukdomen.

Ju större fettcellerna var desto större var också sannolikheten att kvinnan senare utvecklade typ 2-diabetes. Fettceller varierar mycket i storlek, också på en och samma människa, och i analyserna användes ett genomsnitt av fettcellernas storlek.

Men studien visar också att det kan finnas ett enklare och snabbare sätt att se vilka kvinnor som riskerar att utveckla diabetes när de blir äldre: genom att mäta omkretsen på kvinnornas midja och sedan dividera detta mått med kroppslängden.

– Vår studie tyder på att detta mått kan vara ännu bättre än fettcellernas storlek när det gäller att bedöma risk för utveckling av typ 2-diabetes. Måttet kan användas för att se vilka som ligger i riskzonen, ju högre midja-längd-kvot man har, desto större är risken att utveckla diabetes, säger Malin Lönn.

Den här studien baseras på Kvinnoundersökningen i Göteborg, som startades 1968 av professor emeritus Calle Bengtsson. Nästan 1500 kvinnor mellan 38 och 60 år undersöktes då av läkare och blev intervjuade om sina liv.

Dessa kvinnor har sedan undersökts på samma sätt igen med några års mellanrum. Samtidigt har nya kvinnor rekryterats till undersökningen, vilket gör det möjligt att både följa en viss generation genom livet och att jämföra olika generationer med varandra. Från kvinnorna togs fettbiopsier mellan åren 1974-1975, och det är dessa kvinnor nu som följts upp i denna studie.

FAKTA DIABETES TYP 2
Diabetes typ 2 är en av våra stora folksjukdomar. Det är en kronisk ämnesomsättningssjukdom där grundproblemet är att kroppen bildar otillräckligt med insulin eller att insulinet inte har tillräcklig effekt (insulinresistens). Sjukdomen orsakas av ett antal gener i samverkan med andra faktorer. De flesta av de omkring 300 000 svenskar som har diabetes typ 2 är överviktiga.

Tidskrift: FASEB Journal
Artikelns titel: Adipocyte size predicts incidence of type 2 diabetes in women
Författare: Malin Lönn, Kirsten Mehlig, Calle Bengtsson och Lauren Lissner. Malin Lönn och Kirsten Mehlig har bidragit lika till studien.
PubMed-ID: 19741173

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Malin Lönn, telefon 031-342 12 42, e-post malin.lonn@medic.gu.se
Professor Lauren Lissner, telefon 031-786 68 47, e-post lauren.lissner@medfak.gu.se

De nya upptäckterna, som just accepterats för publicering in den amerikanska tidskriften Astrophysical Journal Letters, öppnar för nya möjligheter att finna fler planetsystem som liknar solsystemet och kan hysa liv.

I jämförelse med andra stjärnor, som valts ut för att vara så lika solen som möjligt, är vår egen stjärna, eller åtminstone dess synliga lager, dvs atmosfär, lite fattigare på ämnen som lätt kondenserar till stoft, t ex järn, nickel och aluminium. Samtidigt är den ovanligt rik på ämnen som inte kondenserar i ett svalnande gasmoln, t ex kol, syre, svavel och zink.

– Skillnaderna är inte stora, och för att kunna påvisa dem var vi tvungna att pressa noggrannheten i den kemiska analysen av stjärnornas spektra till bättre än 3 procent, vilket med god marginal är ett världsrekord, säger Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet.

Resultaten tyder på att det gasmoln som solen och planeterna uppstod ur för 4,6 miljarder år sen påverkades av stoftbildning innan solen blivit helt färdig. En rimlig gissning enligt forskarna är att planeterna, som mest består av sådana ämnen som är reducerade i solens atmosfär, just består av de ämnen som saknas i solen. Därför borde de stjärnor som har planetsystem som liknar vårt eget solsystem ha samma spektrala signatur – samma tecken på att de lättkondenserade ämnena hamnat någon annanstans än i stjärnans ytlager.

– Härigenom öppnas en möjlighet att med analys av stjärnspektra spåra sådana planetsystem, som ännu så länge är svåra att finna med andra metoder. Man har visserligen idag upptäckt mer än 300 planetsystem bortom vår eget solsystem, men de är alla ganska olika solsystemet, säger Bengt Gustafsson.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Bengt Gustafsson, tel: 018-471 59 59, 070-425…., eller bengt.gustafsson@fysast.uu.se

De nya resultaten förklarar hur laddade delar av proteiner trots allt kan sättas in i cellmembran och fungera bland annat som jonkanaler – något som är helt centralt för att våra nervsystem och hjärtslag ska fungera.

Ett typiskt cellmembran består av små molekyler (lipider) som gör cellmembranet mekaniskt starkt och tätt medan proteinerna är viktiga för cellens funktion genom att sköta kommunikation med omvärlden och transportera molekyler. För att kunna sättas in bland lipiderna är de flesta membranproteiner fettlösliga, men några av de allra viktigaste (bland annat jonkalaner) måste istället vara laddade för att kunna fungera. Hittills har det varit en gåta hur dessa proteiner kan sättas in i membran, när de egentligen inte är särskilt fettlösliga.

Istället för traditionellt laboratoriearbete har Anna Johansson, doktor i beräkningskemi vid Stockholms universitet, använt superdatorer och distribuerade beräkningar för att modellera hur alla atomer i cellmembran och proteiner växelverkar med varandra, och direkt räkna ut hur mycket energi det kostar att sätta in delar av proteiner i cellmembran. Ett av genombrotten i den nuvarande studien är att forskarna direkt visat hur kritisk sammansättningen av cellmembran är, och att membranproteiner kan ”hjälpa varandra”.

– Våra resultat visar att interaktionerna mellan proteiner och membranet är mer komplexa än vad man tidigare trott. Slutsatserna innebär främst ett stort steg framåt i vår förståelse för membranproteiners struktur och funktion. Men detta innebär också nya krav ställs på modellering av membranprotein, säger Anna Johansson.

Centrum för Biomembranforskning är ett strategiskt forskningscentrum vid Stockholms universitet,finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning.
För mer information, se http://www.cbr.su.se

Kontaktinformation
För mer information om forskningsprojektet, kontakta:
Docent Erik Lindahl, lindahl@cbr.su.se, 0703-844534
Dr. Anna Johansson, annj@cbr.su.se, 0733-708464

– Min studie visar att risken för nedläggning faktiskt minskar då utländska multinationella företag förvärvar svenska anläggningar, konstaterar nationalekonomen Roger Bandick vid Örebro universitet och Århus School of Business.

Roger Bandick har undersökt företag inom tillverkningsindustrin under perioden 1993-2002, och jämfört de utländskt förvärvade anläggningarna med svenskägda. Resultaten presenteras i en rapport som inom kort kommer att publiceras i den välrenommerade ekonomitidskriften Canadian Journal of Economics.

– I själva verket ökar sysselsättningen hos de företag som köps upp av utländska investerare. Och det beror inte på att det handlar om de mest expansiva anläggningarna, som man skulle kunna tro, utan det tycks vara det utländska övertagandet i sig som förbättrar överlevandet och sysselsättningen.

Det är särskilt de exportinriktade företagen som visat sig dra nytta av ägarbytet, och enligt Roger Bandick kan det bero på att anläggningar som ingick i svenska multinationella företag inte skiljer sig mycket från de utländska köparna och därför lätt kan ta till sig den nya kunskap som kommer med utländska investerare.

Syftet med uppköpet har betydelse

En annan upptäckt är att resultaten skiljer sig beroende på det huvudsakliga syftet med den utländska investeringen. Roger Bandick har jämfört uppköp som främst syftar till att få tillgång till den svenska marknaden, så kallad horisontell direktinvestering, och investeringar som syftar till att utnyttja skillnader i faktortillgång och pris, så kallad vertikal direktinvestering.

– Det är framförallt när investeringen har vertikalt motiv som de anläggningar som blir utlandsägda överlever längre och har bättre sysselsättningstillväxt än de anläggningar som stannar kvar i svensk ägo. För övriga anläggningar finner jag däremot inte någon effekt av utländskt övertag.

Roger Bandicks slutsats är alltså att det inte finns någon grund för farhågorna att utländska ägare ska minska verksamheten, flytta jobben utomlands eller i värsta fall lägga ner hela verksamheter.

– Jag hittar ingenting som säger att så är fallet, säger han.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Roger Bandick, 070-453 63 39.

En stor del av landets vattenkraftpark är föråldrad och i behov av underhåll och ombyggnation – något som hittills varit en kostsam affär. Men nu är det möjligt att testa olika tekniska lösningar för modernisering, utan att dyra experiment i riktiga vattenkraftverk krävs.  

– Även små förbättringar ger stora effekter på elproduktionen. Någon procentenhets ökning i en enskild turbin ger en samlad effekt som motsvarar många vindkraftverk. Här finns stor potential att utvinna mer förnyelsebar energi, säger Urban Andersson, industridoktorand på Luleå tekniska universitet och anställd på Vattenfall Research and Development.

– Moderniseringen av kraftverken innebär att ny utrustning monteras i gamla befintliga anläggningar vilket medför problem med anpassningen. Det är också svårt att vet hur optimal effekt ska uppnås.

– Experimentella studier i vattenkraftanläggningar är väldigt dyra att göra jämfört med optimeringar i datorn. Nu kan vi producera mer grön el utan att vinsten äts upp av kostnaderna, säger Urban Andersson.

Hans forskning gör det möjligt att vässa de verktyg som används vid datorberäkningarna. Han har samlat in stora mängder mätdata från en turbin som var vanlig på 50-talet. Dessa mätdata kan användas som underlag vid beräkningar för turbiner av samma typ och för att testa tillförlitligheten av resultaten. Ett effektiv och billigt sätt att minimera anpassningsproblemen samtidig som effekten i kraftverken ökar.

– Vattenkraften står för en stor del av vår förnyelsebara energi. Kan vi öka elproduktionen i våra gamla kraftverk är det ett värdefullt bidrag till ett ekologiskt och livskraftigt samhälle, konstaterar Urban Andersson.

Kontaktinformation
Urban Andersson
+46-(0)26 836 38
urban.andersson@vattenfall.com

Förskrivningen av läkemedel ökar stadigt och likaså antalet läkemedelsstudier. I början av 2000-talet påbörjades omkring 300 nya läkemedelsstudier per månad. Mellan 2006 och 2008 hade antalet ökat till närmare 6 000 per månad.

– Det är en svindlande utveckling. Läkemedelsindustrin har en mängd färdigutvecklade läkemedel som testas för helt andra sjukdomar än vad de ursprungligen var avsedda för. Här finns väldigt starka kommersiella intressen, säger Petra Jonvallen.

Petra Jonvallen har i sin forskning granskat en läkemedelsstudie för ett bantningspiller och funnit risker med tillförlitligheten av resultaten. Studierna utarbetas av läkare och forskare och resultatet sammanställs av samma yrkesgrupper. Men sjuksköterskorna har en viktig roll vid genomförandet av testerna och deras erfarenheter beaktas inte till fullo.

Petra Jonvallen menar att det finns en uppenbar risk att relationen mellan sjuksköterska och testperson kan påverka resultatet av studierna.

– Eftersom testerna kan vara jobbiga att genomgå uppmuntrar vårdpersonalen personerna i testgruppen att genomföra hela programmet. Personliga relationer utvecklas och testpersoner kan dyka upp av lojalitet, ibland trots att personalen misstänker att de slutat ta pillren. De har till och med hänt att sjuksköterskorna hittat kasserade tabletter på toaletten, berättar Petra Jonvallen.

I sin forskning visar hon att den här personalkategorins erfarenhet och kunskap inte tas till vara.

– Den ”riktiga” berättelsen kommer från forskare eller läkare. Arbetet längre ner i hierarkin är osynligt. Det handlar om maktmekanismer och sociala strukturer som i det här fallet kan snedvrida hela resultatet av läkemedelsstudien, menar hon.

Den studie hon följt avser tester av ett bantningspreparat, ett läkemedel som utvecklats under sjutton år och ännu inte finns på marknaden. Från början var pillret avsett att användas för någon helt annan åkomma. Vilken är hemligt.
– Det är vanligt att biverkningar som upptäcks leder till nya läkemedelsstudier för helt andra användningsområden än vad som var avsikten från början. Utvecklingskostnaderna för ett läkemedel är gigantiska, det handlar om miljardbelopp.

Petra Jonvallen konstaterar att en stor del av de fetmakliniker hon undersökt bedriver omfattande kliniska läkemedelsprövningar och att dessa i många fall finansierar annan medicinsk forskning.

– Det finns anledning till oro. Det produceras en mängd piller men resultaten är inte tillförlitliga, säger hon.

Kontaktinformation
Petra Jonvallen
0920 – 46 21 02
073-3641883
petra.jonvallen@ltu.se

Att resa längs en väg, som ursprungligen användes som valled för får och senare av antikens romare, och som tre årtusenden senare fortfarande är en pulserande åder i den hektiska trafiken till och från Italiens huvudstad, är att förflytta sig genom historien. Mer än så, en resa längs Via Tiburtina visar hur väsentlig en väg kan vara för stadsutvecklingen och ställer frågor om hur modern stadsplanering samverkar med stadens historiska lager.

I boken om Via Tiburtina lanserar professor Hans Bjur vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, tillsammans med Barbro Santillo Frizell, professor i antikvetenskap, ett nytt angreppssätt på modern stadsutveckling: urban landskapsarkeologi. I tretton rikt illustrerade kapitel av arkeologer och antikvetare, kulturvårdare, arkitekter, konstvetare och bebyggelseantikvarier sammanförs det historiska Rom med dagens intensiva stadsomvandlingar.

I ständigt fokus: den intakta och samtidigt ständigt föränderliga vägen.  

Med all sin rörelse alstrar Via Tiburtina nya samhällsbildningar, som ger upphov till mer trafik, byggnader och nya föremål i landskapet, vars rester i sin tur blir en del av kulturarvet och måste inordnas i dagens samhällsbyggnad.

Det var med den bakgrunden forskningsprojektet om Via Tiburtina inleddes 2003, som ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Svenska Institutet i Rom. I dag har projektet skapat en genuint tvärvetenskaplig miljö vid Svenska Institutet i Rom, som lägger grunden för den urbana landskapsarkeologin som forskningsfält.

Projektet lanserar en ny syn på landskap och stadsplanering som tar hänsyn inte bara till byggnader och infrastruktur, utan också till kulturhistoriska lämningar och människors rörelsemönster. I boken diskuteras också museernas återgivning av historien, där radikala förslag på nya former av utställningar presenteras. Förhoppningen är att forskningsprojektet ska komma till direkt nytta i den pågående samhällsbyggnaden  – i Italien såväl som i Sverige.

Boken Via Tiburtina – Space, Movements and Artefacts in the Urban Landscape ges ut av Svenska Institutet i Rom med stöd av Vetenskapsrådet och distribueras av eddy.se AB.

Boken lanseras för svenska marknaden vid Bokmässan i Göteborg 24-27 september och presenteras internationellt i Rom i december.

Kontaktinformation
Kontakt:
Projektledare Hans Bjur, professor i urbana transformationer vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
0703-08 85 05
hans.bjur@conservation.gu.se

På Bokmässan:
Forskartorget, lördag 25 september 16.55: Hans Bjur berättar om boken och forskningsprojektet
Eddys monter, lördag 25 september 13.00-16.00: Hans Bjur och Barbro Santillo Frizell gästar Eddys monter

För eventuella recensionsexemplar kontakta: stephan.carlsson@eddy.se

Bilden: En utgrävd del av Via Tiburtina som interagerar med den moderna stadsbilden. Foto: Åke E:son Lindman. Foto Hans Bjur: Göteborgs universitet

De nya sensorerna utnyttjar de senaste rönen inom tillverkning av mikromekaniska sensorer. Låga värmeförluster och hög känslighet är krav som ställs på sensorer som skall kunna mäta låga nivåer av koldioxid. Redan små ökningar av koldioxidkoncentrationer i inandningsluften ger en märkbar försämring av arbetsprestationen.

Att ständigt mäta koldioxidhalten i vår inomhusluft och reglera ventilation utifrån dessa mätningar är därför ett effektivt sätt att både öka vårt välmående och att minska driftkostnaderna. För att dessa system skall kunna användas i en större skala, krävs också en låg kostnad för både system och sensor.

– Genom att kombinera traditionella material och kiselteknologier med polymera material kan sensortillverkningen förenklas. Vi kan då sänka tillverkningskostnaderna. Forskningen inom området är också viktigt då mätningar av koldioxid förekommer inom många områden. Exempel är hälso- och sjukvård, energiområdet och klimatforskning, säger Claes Mattsson.

Arbetet med att utveckla och förnya dessa sensorer har skett i ett samarbetsprojekt tillsammans med SenseAir i Delsbo.

De har inom ramen för forskningsprogrammet Sensible things that communicate (STC) bidragit till förbättring av den nyutvecklade sensorn. Målet med forskningen har varit att ta fram sensorer med ökad känslighet, samtidigt som kravet på kostnads effektivitet måste uppfyllas.

Avhandlingens titel är Design, Fabrication and Optimization of Thermal Radiation Detectors Based on Thin Polymer Membranes.

Här finns avhandlingen i fulltext, http://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:233047

Kontaktinformation
Claes Mattsson, tfn 060-14 84 98

Marie Hjalmarsson, universitetsadjunkt i pedagogik på Högskolan Väst i Trollhättan, har gjort en fallstudie av ett arbetslag inom hemtjänsten i en västsvensk kommun. Studien genomfördes i samband med att handdatorer infördes, framför allt i syfte att hemtjänstpersonalen skulle registrera vilka arbetsuppgifter de utförde. Detta var arbetsgivarens initiativ.
– Hemtjänstpersonalens utnyttjande av arbetstiden ifrågasattes av ledning och politiker och även om man klädde in det i andra ord, så var projektets huvudsyfte att styra personalens arbetsprestationer genom kontroll, säger Marie Hjalmarsson.

Hon menar att ifrågasättandet delvis har att göra med att hemtjänstpersonal arbetar ute i samhället och i andra människors hem. De som befinner sig i en speciell byggnad, till exempel ett äldreboende, medan de arbetar, förutsätts mera självklart ägna sig åt sina huvudsakliga arbetsuppgifter så länge de är i byggnaden. Försöket att registrera arbetsprestationer med hjälp av handdatorer övergavs på grund av tekniska problem. Istället övergick man till ett system med mobiltelefoner.

Marie Hjalmarssons huvudfokus har varit att undersöka hur hemtjänstpersonalen skapar och utnyttjar handlingsmöjligheter inom ramen för anställningen. Hon fann att de har ett lojalt förhållningssätt och gör överväganden om vem och vad de ska vara lojala mot. De visar en kollegial lojalitet och en lojalitet mot organisationen och ledningen, men framför allt gäller lojaliteten vårdtagarna.

– Det finns en mycket stark lojalitet gentemot vårdtagare som faktiskt gör att man som anställd i hemtjänsten ibland bryter mot regler för hur arbetet ska utföras, säger Marie Hjalmarsson.
För varje vårdtagare finns ett biståndsbeslut som reglerar vad hemtjänstpersonalen ska göra, men ofta gör de mer än vad som står i beslutet. Det här är exempel på en typ av informellt motstånd som hemtjänstpersonalen uppvisar.
– Skulle personalen arbeta exakt efter de regler som finns, så skulle det inte fungera, säger Marie Hjalmarsson.

Kontaktinformation
Marie Hjalmarsson lägger fram sin avhandling Lojalitet och motstånd – anställdas agerande i ett föränderligt hemtjänstarbete vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Tid: fredag 18 september kl 10.00
Plats: Högskolan Väst, Albertsalen, Gustava Melins gata 2, Trollhättan
För mer information kontakta Marie Hjalmarsson,
marie.hjalmarsson@hv.se, telefon 0520 – 22 38 64

– Detta kommer att påverka Sveriges energisäkerhet påtagligt eftersom Danmark är bland de viktigaste leverantörerna av olja och gas för den svenska marknaden, säger professor Aleklett, som lett studien.

Danmark har bara en liten del av Nordsjöns olja, men är ändå en betydande producent av olja och gas, inte minst som nyckelexportör till Sverige. Ungefär 30 procent av oljan och 100 procent av gasen importeras från Danmark.

Forskarna har gjort en detaljerad studie av alla danska olje- och gasfält har tillsammans med uppskattningar av framtida bidrag från outvecklade fält, nya fyndigheter och tekniska landvinningar. Den visar att det blir svårt att kompensera nedgången i de åldrande fälten och att den pågående minskningen i produktionen kommer att fortsätta. Kring 2030 kan man därför vänta sig att Danmark inte längre kommer att vara en exportör av olja och gas till Sverige.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Kjell Aleklett, tel: 070-425 06 04, kjell.aleklett@fysast.uu.se eller Mikael Höök på tel: 018-471 76 43, Mikael.Hook@fysast.uu.se

Ebba Elwin vid institutionen för psykologi har studerat hur så kallad selektiv feedback, dvs att den respons vi får på våra beslut sällan är fullständig, påverkar vad vi lär oss av erfarenheter. Som exempel använder hon anställning av personal.

Som chef har man vissa uppfattningar om vilka egenskaper som är önskvärda hos en anställd, och gör naturligtvis sitt bästa för att rekrytera de personer man tror är mest lämpliga. Men eftersom man oftast inte får veta hur det hade gått om man hade anställt någon av de andra kandidaterna kommer den faktiska erfarenheten av rekryteringen enbart att basera sig på de alternativ man valde, inte på dem man valde bort.

Den selektiva och ofullständiga erfarenheten verkar då bekräfta de förväntningar man hade från början på vilka av kandidaterna som var lämpliga respektive olämpliga, även om det inte nödvändigtvis stämmer med verkligheten.

– En av mina studier visar hur feedback som uteblir varje gång vi väljer bort ett alternativ kan resultera i att personer med vitt skilda uppfattningar om vad som är bra och dåligt kan tyckas få dem bekräftade. Rekryterarnas helt olika förväntningar kom faktiskt att avspeglas i den specifika erfarenhet som de gjorde, berättar Ebba Elwin.

– Med dessa resultat kan man förstå hur lätt det är att fördomar och felaktiga teorier kan leva vidare, trots att de inte stämmer överens med verkligheten. Erfarenheten kan vara en mycket osäker källa till kunskap, eftersom den ofta är selektiv.

Men kunskap baseras inte bara på den information som man faktiskt har fått. För att beskriva hur människor lär sig av feedback som systematiskt uteblir använder hon sig av begreppet konstruktivistisk kodning.

De gånger som man får se resultaten av sina beslut, till exempel hur det gick för de personer som man valt att anställa, kan man lära sig av dessa erfarenheter. Frågan är vad som händer när man inte får den responsen.

– Om responsen uteblir ”konstruerar” man den själv, utifrån det som man vet eller tror. Om jag tror att en sökande är olämplig och avstår från att anställa honom eller henne får jag inte veta mer om den sökande. Istället kommer min konstruerade feedback att ange att den sökande var olämplig, förklarar hon.

Den konstruerade feedbacken lagras tillsammans med information vi faktiskt har fått, och kommer att ligga till grund för vår uppfattning om vilka som är lämpliga respektive olämpliga. Uppfattningen om verkligheten påverkas alltså inte bara av vad vi faktiskt har upplevt, utan också av de slutsatser och tolkningar som vi själva har gjort.

Ebba Elwins resultat ligger i linje med tidigare forskning som har visat att människor ofta har svårt att hålla reda på källan till information – om det som vi ”vet” är något som vi verkligen har sett eller om det var en slutsats som vi drog.

Ebba Elwin visar i sin avhandling hur vi kan stärkas i våra övertygelser och uppfattningar därför att de bekräftas inte bara av den faktiska erfarenheten, utan också av våra egna slutsatser som fungerar som ”konstruerade erfarenheter”.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ebba Elwin, 018-471 21 60, 076-374 64 55, e-post: Ebba.Elwin@psyk.uu.se

Genom att använda fältstudier från länder som Australien, Sverige och Finland samt exempel från vissa delar av Asien – däribland Papua Nya Guinea, Indonesien och Thailand – visar Rebecca Lawrence hur företag och stater undviker att ta ansvar för urfolkskrav.

– När exempelvis samer protesterar över ett vindkraftverksprojekt tenderar den berörda myndigheten ofta att säga att ansvaret ligger hos verksamhetsutövaren. Samtidigt kan den privata entreprenören säga att staten ska bevaka samernas rättigheter. Det blir ”nånannanism”* i ansvarsfrågan, säger Rebecca Lawrence.

Enligt Rebecca Lawrence kan det dessutom vara en tunn skiljelinje mellan vad som avses med ”staten” respektive ”marknaden” när länder gör vinster från privat finansierad exploatering på urfolksmarkområden. Inte sällan är staten, via statliga/kommunala bolag, en investerare i sådana utvinningsprojekt.

Avhandlingen består av fyra artiklar – varav tre är publicerade i internationella, vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna behandlar konflikter om urfolksrättigheter i Finland, samernas protester mot vindkraftsverksbyggnad i Sverige, det statliga ansvaret för välfärdstjänster till Aboriginer i Australien samt globala investmentbanker och dess ansvar för urfolksrättigheter där de investerar.


Titel: “Shifting Responsibilities and Shifting Terrains: State Responsibility, Corporate Social Responsibility, and Indigenous Claims

För bild: press@su.se

*Nånannanismen är fenomenet som uppstår när en aktör vill att saker och ting skall utföras, men av någon annan än den själv och vill inte ta ansvar för att beslut tas.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Rebecca Lawrence, mobil 070 695 6931, e-post lawerence@sociology.su.se