Syftet med avhandlingen var att utifrån ett genusperspektiv öka kunskapen om hur arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor och läkare i början av karriären ser på sin arbetssituation. De flesta intervjuade var anställda i offentlig vård, men många – och männen i högre grad än kvinnorna – ville hellre arbeta i den privata vårdsektorn. Önskemålen om framtida yrkeskarriär skilde sig också mellan män och kvinnor. I stort speglar svaren den rådande arbetsfördelningen mellan kvinnor och män inom vården och i samhället i stort. Trots prognoser om stora behov av arbetskraft i den framtida äldrevården uppgav väldigt få geriatrik som önskat område för sitt framtida arbete.
Arbetstillfredsställelsen var i allmänhet hög, men många var missnöjda med arbetsledningen och en majoritet med arbetets organisation. De flesta uppgav sig sakna möjlighet till fördjupning och kunskapsutveckling under arbetstid och inte mer än hälften kunde arbeta så självständigt som de ville. Signifikant fler kvinnor än män hade ansvar för hem och familj och utförde också det mesta av arbetet i hemmet.
I jämförelse med männen uppgav kvinnorna i studien högre grad av ”work related overcommitment” (WOC), ett beteende som kännetecknas av svårigheter att koppla av från arbetet. Det fanns också samband mellan detta och en upplevelse av obalans mellan ansträngning och belöning. Bland arbetsterapeuter och sjukgymnaster uppgav fler kommunanställda låg kontroll över sitt arbete jämfört med kolleger i landstingen. Totalt var en fjärdedel av arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna i kommuner och landsting missnöjda med sin arbetssituation. Ungefär var femte landstingsanställd sjuksköterska och läkare i studien var missnöjd med sin arbetssituation. Fler sjuksköterskor än läkare uppgav hög ansträngning, låg belöning och obalans mellan ansträngning och belöning.
I avhandlingen konstateras att hälso- och sjukvårdens arbetsgivare borde dra större nytta av den kompetens som dessa självständiga yrkesutövare har med sig. Det är också viktigt att arbetsgivare främjar jämställdhet mellan könen i arbetet så att arbetsmiljön och arbetssituationen gör det möjligt för både kvinnor och män att kombinera arbete med familjeliv.
Birgit Enberg är universitetsadjunkt och doktorand vid enheten för sjukgymnastik, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-786 91 05,
e-post: birgit.enberg@physiother.umu.se
Fredagen den 25 september 2009 försvarar Birgit Enberg, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Work experiences among healthcare professionals in the beginning of their professional careers. A gender perspective” (Arbete inom hälso- och sjukvården – uppfattningar i början av yrkeskarriären. Ett genusperspektiv).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är prof. Karin Harms-Ringdahl, Karolinska institutet.
Även skador i broar, tunnlar, dammar och kärnkraftverk kan upptäckas med tekniken, och därmed förhindra farliga olyckor. Eftersom en stor del av det svenska vägnätet byggdes under 1960- och 70-talen och snart är uttjänt och behöver repareras, förstärks behovet av en tillförlitlig undersökningsteknik ytterligare. Bara i år handlar Vägverket och Banverket upp nya projekt för 24 miljarder kronor.
Idag bygger de flesta prognoser på kvalificerade gissningar, vilka ofta slår fel. Eftersom en väg består av många olika material – stenar, bitumen, luft, vatten – är det svårt att förutspå hur den kommer att påverkas av framtida belastningar och klimat. Att vägen, till skillnad från t ex hus, ligger ”inbyggd” i marken förstärker svårigheten att göra visuella undersökningar.
– Men med ljudvågor kan man, ungefär som röntgen eller ultraljud, få information om materialets sammansättning och styvhet på en dataskärm. Då kan man se till att arbetet blir rätt utfört, och säkerställa att vägen får den livslängd och klarar av så stor last som bestämts. Idag borrar man exempelvis upp asfalt- och betongprover istället för att använda sådan här oförstörande provning, förklarar Nils Rydén, forskare i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola och den som utvecklat tekniken.
Att vissa vägar bara håller ett par år kan enligt Nils Rydén t ex handla om att materialen inte packats tillräckligt bra, undergrunden var för mjuk eller att det regnade när vägen byggdes, något som sedan inte upptäckts vid slutbesiktningen.
Stora delar av samhällets infrastruktur byggdes för 40 till 50 år sedan och behöver snart rustas upp, dels för att det är slitet, dels för att det dimensionerades för 40 år, vilket då var standard. Nu har den tiden gått. Betonggrunden i svenska kärnkraftsverken är i samma situation. Även där saknas undersökningsmetoder för att kontrollera och verifiera att de är i bra skick.
– En väg kan inte kollapsa ner i underjorden och utgöra samma säkerhetsrisk som en bro eller ett vattenkraftverk, som faktisk kan falla samman, vilket nyligen hänt i USA och Ryssland, säger Nils Rydén som den senaste tiden varit fullt sysselsatt med att, vid sidan av sin forskning, bistå Vägverket och olika byggbolag med att justera tekniken så att dem kan använda den efter sina behov.
Nils Rydén blev inspirerad till att testa möjligheten att undersöka vägar med ljud när han gjorde sitt exjobb 2000. Då fanns liknande projekt på gång utomlands, bl a i USA, men idag har den svenska lösningen kommit längst, enligt Nils Rydén. Sedan tidigare är ljudvågor en känd teknik för att undersöka material inom bil- och flygplansindustrin samt hitta olja och gasfyndigheter i marken.
För mer information, kontakta Nils Rydén, Tekn. dr Teknisk Geologi, Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik, Lunds Tekniska Högskola, 046-222 74 24, 0733-37 49 36, Nils.Ryden@tg.lth.se
Kort om tekniken:
Oförstörande provning med ljudvågor bygger på att mäta upp ljudvågors utbredning i konstruktioner för att kunna ”se”, ungefär som medicinska ultraljudsundersökningar, ingående materials styvhet, tjocklekar, eventuella sprickor o s v. Ljudvågors hastighet är direkt kopplad till styvheten i materialet och skillnader i styvhet ger reflektioner vilka kan utnyttjas för att mäta upp tjocklekar på lager och detektera dolda skador. När man mäter med ljudvågor används ganska låga frekvenser, 50-10 000 Hz. Frekvenser över 20 000 Hz brukar kallas ultraljud. Anledningen till att det inte går att använda befintlig ultraljudsteknik är ultraljudsvågorna försvinner efter bara några decimeter i asfalt och betong. Röntgen kan också användas på betong m m, men är extremt dyrt och komplicerat jämfört med ljudvågor.
I en omfattande studie har Joakim Alfredsson, överläkare och doktorand i kardiologi, granskat hur patienter med instabil kärlkramp med en mindre eller hotande infarkt faktiskt blivit behandlade. Frågeställningen var: i vilken utsträckning får kvinnor en annan behandling för sin hjärtsjukdom än män?
Slutsatsen är att de skillnader man ser är mer beroende på ålder än på kön. Jämfört med männen är de drabbade kvinnorna flera år äldre och har oftast flera andra samtidiga sjukdomar.
– Efter att ha tagit hänsyn till patienternas ålder visar vi att det inte är någon skillnad i farmakologisk (läkemedels-) behandling. Däremot är det något större andel av männen som undersöks med kranskärlsröntgen. Med hänsyn till kvinnornas högre medelålder har de bättre utsikter att överleva, säger Joakim Alfredsson.
Studien har initierats och handletts av Eva Swahn, professor i kardiologi. Den första delstudien omfattar 53 000 patienter, varav 37 procent kvinnor, som lagts in på hjärtintensivavdelningar 1998-2002. De led alla av en lindrigare form av infarkt eller hotande infarkt (akut kranskärlssyndrom utan ST-förhöjning). Information om patienterna har hämtats ur det landsomfattande kvalitetsregistret RIKS-HIA.
De kvinnliga patienterna var i genomsnitt 78 år, fem år äldre än männen. Kvinnorna hade också oftare högt blodtryck och diabetes, medan männen rökte mer och hade oftare drabbats av tidigare hjärtinfarkt.
– Skillnaden i ålder är viktig, eftersom den påverkar hur vi behandlar patienten. När vi justerar materialet statistiskt och sorterar bort åldersfaktorn är skillnaden i dödlighet bortsopad. Då ser vi att kvinnorna till och med klarar sig bättre på sikt, säger Joakim Alfredsson.
Samma förhållande gäller läkemedelsbehandling. Av råmaterialet framgår att männen i något större utsträckning behandlas med läkemedel, men den skillnaden försvinner om man justerar för ålder .
– Risken för biverkningar av läkemedel ökar med ökande ålder, vilket kan vara ett skäl till att man är mer återhållsam med att ge den behandlingen till äldre patienter.
Alla patienter med denna diagnos hamnar dock inte på hjärtintensiven, utan vårdas på andra sjukhusavdelningar. Forskarna granskade 570 patienter som lagts in på sju sjukhus i sydöstra regionen under två månader. De såg då att det i alla åldersgrupper var en större andel män än kvinnor som lades in på hjärtintensivvårdsavdelning, 69 procent bland männen mot 56 procent bland kvinnorna. Men när materialet justeras för ålder och andra bakgrundsfaktorer framgår att patienter av båda könen fick likvärdig vård. Då visade det sig också att dödligheten under det första året var lägre hos kvinnorna.
Avhandlingen Management and outcome in non ST-elevation acute coronary syndromes lades fram fredag 11 augusti vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Joakim Alfredsson
Tel växel 013-222000, begär personsökning
E-post joakim.alfredsson@liu.se
Forskarna Eric Carlström på Högskolan Väst i Trollhättan och Johan Berlin på Göteborgs universitet har genomfört en studie av ett traumateam på ett stort svenskt universitetssjukhus.
Teamet jobbar på akutmottagningen och tar hand om patienter som råkat ut för trafikolyckor, fallolyckor eller fått knivhugg och liknande. Forskarna menar att teamets strävan att göra ett perfekt jobb ger en god vård och räddar många liv. Samtidigt tär prestigespelet inom teamet på medlemmarnas krafter. Vården blir också dyrare än vad den skulle behöva vara därför att teamet har fler medlemmar än vad som är medicinskt nödvändigt. Detta har diskuterats utan att det lett till en minskning av personalen.
– Folk biter sig fast, man vänder sig till sin fackliga organisation. Det är jätteprestigefyllt att vara med, bara detta att jobba i sin ordinarie verksamhet och ha en sökare som piper och med språng lämna sin enhet, säger Eric Carlström.
Forskarna har både genomfört observationer av teamet i arbete och gjort intervjuer. Teamet är strängt hierarkiskt organiserat med en traumaledare som delar ut order och strikta regler för hur man ska vara klädd, vad man ska göra och hur man ska bete sig. Elva personer har var och en sin noggrant definierade roll.
Forskarna slår fast att alla teammedlemmar ställer mycket höga krav på sig själva och ser det som oacceptabelt att göra en dålig insats eller begå ett misstag.
– Om man som sjuksköterska till exempel misslyckas med att sätta en nål är det väldigt jobbigt och pinsamt, mycket pinsammare än det hade varit på en vårdcentral eller en psykiatrisk avdelning, säger Eric Carlström.
Det finns exempel på att man har fortsatt försöka genomföra en uppgift när man egentligen borde ha lämnat över till någon annan. Ett annat tecken på prestigespel är att det pågår en slags kamp om vem som ska vara närmast patienten. Det händer ganska ofta att personer som har gjort insatser för patienten står kvar för nära britsen så att andra inte kommer fram. Till höger om patienten står en kirurg och en traumasköterska.
– De för ofta en tacklingskamp om utrymmet. Ibland får traumaledaren gå in och ge order om att någon ska backa två steg, berättar Eric Carlström.
Det händer att en persons informella status väger tyngre än den formella med följd att man frångår skrivna regler. Man ska enligt reglerna ha gröna kläder, mössa, visir, munskydd med mera för att få passera linjer i golvet omkring patienten.
– Det kan komma en läkare ner i sandaler och vit rock, trampa rätt över den gula linjen och folk viker åt sidorna, säger Eric Carlström.
Det väcker irritation att vissa personer på grund av sitt anseende inte behöver följa föreskrifterna. Det skapar också en viss oro i teamet om narkosläkaren som håller till vid patientens huvudände börjar ta över traumaledarens roll. Detta kan hända om traumaledaren inte har tillräcklig pondus och det resulterar i ett slags dubbelkommando som kan fördröja de livräddande insatserna något.
Det finns en atmosfär av stolthet, prestige och heroism i traumateamet och detta gör jobbet lätt för den som ska rekrytera personal till det. Det personliga anseendet är oerhört viktigt för många människor. Eric Carlström menar att den som organiserar olika verksamheter inom sjukvården behöver kunskaper om hur anseende skapas.
Johan M. Berlin, Eric D. Carlström, From Artefact to Effect – The organising effects of artefacts on teams, Journal of Health Organization and Management, in press
Kontaktinformation
För mer information kontakta Eric Carlström 0702-738126 eller Johan Berlin 0703-612295.
Pressmeddelandet lämnat av forskningsinformatör Charlotta Sjöstedt, 0708-312017, charlotta.sjostedt@hv.se.
Under 1990-talets finanskris kritiserades svenska banker i media för att i onödan driva fram företagskonkurser, bland annat genom ökade krav på säkerheter och oväntade uppsägningar av krediter. Bankernas moraliska handlande ifrågasattes, en situation som liknar den vi upplever idag.
– Kreditrelationen mellan banker och kunder består dels av formella skriftliga kreditavtal, dels av informella överenskommelser och samförstånd. Kunderna antas agera opportunistiskt, på bankernas bekostnad men aldrig vice versa, förklarar Kristina Furusten vid företagsekonomiska institutionen.
I sin avhandling visar hon emellertid att även bankerna agerade opportunistiskt under 1990-talets finanskris. De bröt i högre utsträckning än annars muntliga överenskommelser, och förändrade den praxis som institutionaliserats mellan dem och kunderna. De åberopade också oftare de skriftliga avtalen och tolkade dem mer strikt än före finanskrisen. Relationen till kunderna blev mer formell och det psykologiska klimatet förändrades. Kontorschefer och lånehandläggare på bankerna blev mer regelstyrda, och det skedde stora omorganisationer i bankerna. Många kunder fick nya handläggare på centrala obeståndsavdelningar, vilket ledde till en känsla av anonymitet och svek hos kunderna. Företag med finansiella problem hade även sämre möjligheter än tidigare att få stöd av sin bank.
– Slutsatsen är att när banken befinner sig i kris kan man förvänta sig att det råder en ömsesidig opportunism i kontraktsförhållandet, säger Kristina Furusten.
Bankerna utsätts för ett starkt externt tryck från aktörer som staten, finansinspektionen och ratinginstituten, vilket leder till att de tydligt måste distansera sig från tidigare kreditgivningspraxis för att återfå legitimitet. Samtidigt sätts enskilda tjänstemän i bankorganisationerna under hård press, vilket leder till att det skapas rädsla för att fatta beslut och för att behöva stå till svars.
– Det enskilda företaget måste som bankkund vara införstått med att kontraktet med banken är dynamiskt, att villkoren förändras över tid och att det alltid är banken som har tolkningsföreträde, menar hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristina Furusten, 0155-28 59 20 eller 070-606 72 48, e-post: Kristina.Furusten@fek.uu.se
Mona Nilsen vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet har analyserat fortbildning inom livsmedelsindustrin, en bransch med generellt låg utbildningsnivå som genomgår stora förändringar. Inte minst ska nya metoder för hantering av livsmedel och rutiner för kvalitetssäkring införlivas på mängder av arbetsplatser.
Mona Nilsen har analyserat hur chatt använts för kommunikation mellan kursdeltagarna i tio olika utbildningar, där chatten varit en av flera kommunikationskanaler.
– Chatten är en möjlighet i branscher där fortbildning traditionellt har varit svårt att få till stånd. Livsmedelsindustrin karaktäriseras av geografiskt spridda små och medelstora företag. Där är det sällan ekonomiskt möjligt att personal lämnar produktionen under lång tid för att fortbilda sig. Istället har de möjlighet att delta på distans, från sin egen arbetsplats, säger Mona Nilsen.
Materialet i studien utgörs av chattloggar, vilket är utskrifter av kursdeltagarnas diskussioner.
– Mitt huvudintresse är hur kursdeltagarna diskuterar med varandra via den digitala teknologin och vilka kompetenser som krävs för att lära i webbaserade sammanhang. Men jag studerar inte bara hur de chattar, utan också vad de faktiskt chattar om, själva innehållet.
I avhandlingen diskuteras hur deltagarnas diskussioner är hybrida kontexter för lärande.
– Diskussionerna är hybrida eftersom de tar sin utgångspunkt både i den mer formella utbildningen och i det vardagliga arbetet. Kopplingar till arbetets utmaningar är ofta något som eftersträvas i utbildningar, men som stundtals är svårt att få till. I mina studier beskrivs diskussionerna som produktiva genom de erfarenheter från faktiskt och konkret produktionsarbete som kursdeltagarna lyfter in, säger Mona Nilsen.
En annan omständighet för den studerade fortbildningen är att den är en förutsättning för deltagarnas fortsatta arbete, något konkret står på spel. I det här fallet blir kursdeltagarna ansvariga för kvalitetsarbetet på sina respektive arbetsplatser efter att kursen avslutats.
I sin studie ser Mona Nilsen hur deltagarna lär sig, och måste lära sig, att diskutera innehållet utifrån olika positioner såsom tekniker, konsument, branschrepresentant, student, myndighetsperson.
Kontaktinformation
Mona Nilsen lägger fram sin avhandling ”Food for Thought: Communication and the transformation of work experience in web-based in-service training” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Tid: fredag 18 september kl 13.15
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
För mer information kontakta Mona Nilsen:
mona.nilsen@ped.gu.se, 031-7862402, 0707-142574
Genom att använda nedlagda bergsbruk och industrier för att skapa upplevelsecenter lockar man turister till Bergslagen. Numera kan turister få en guidad tur i hyttorna, och gå under jord i gruvorna för att uppleva bergsrummen med interaktiva inslag. Bergslagen erbjuder även nöjen som inte är direkt knutna till Bergslagens historia som måltidsupplevelser, konstutställningar och teater.
– Insikten hos politiker och lokala tjänstemän om att industrin i regionen inte kommer att hämta sig har lett till besvikelse och uppgivenhet men också nytänkande, och kommunen är en viktig aktör för utvecklingen som vi ser nu, säger Max Jakobsson.
Upplevelseindustrin har en stor betydelse för ekonomisk utveckling i industriregioner som liksom Bergslagen befinner sig i strukturomvandlingsprocess. Det blir ett sätt att locka företag och människor till regionen.
Sysselsättningen inom upplevelseindustrin i Bergslagen har ökat med över 30% under 1990-talet fram till år 2005. 13% av de som jobbar inom branschen har flyttat till regionen. Till stor del är det låga löner, deltidsarbete och säsongsarbete i den här branschen men det finns tecken på att det kommer fler välbetalda jobb inom kulturnäringen.
Men i och med att lämningar från gruvdrift och järn/stålindustri har fått ett ökat symboliskt värde och alltmer ses som resurser för ekonomisk utveckling har konflikter uppstått.
– Det finns spänningar mellan olika aktörer som har olika syn på hur kulturarv ska användas eller bevaras för framtiden, säger Max Jakobsson.
Dessutom går åsikterna isär om hur man ska bevara den regionala och lokala identiteten. I marknadsföringen förvandlas ofta en miljö som präglats av en stark arbetarkultur till något som ska vara intressant för en kulturellt skolad medelklass.
– Även nykomna invandrare glöms bort trots att de utgör en väsentlig del inom upplevelseindustrin. De syns knappast i den nya bilden av Bergslagen som formas i dag, säger Max Jakobsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Max Jakobsson: 019-303609, 073 430 8928, max.jakobsson@oru.se
Dennis Eriksson har i sitt doktorsarbete vid SLU i Alnarp lagt grunden till att utveckla fältkrassing, Lepidium campestre, till en fånggröda som kan ge en lämplig teknisk olja.
Läckaget av kväve och fosfor från åkerjordarna till grundvatten, sjöar, åar och hav är ett synnerligen allvarligt miljöproblem i det svenska jordbruket. En av orsakerna är att odlingen domineras av ettåriga grödor som lämnar marken bar under vinterhalvåret.
– Ensidig odling av ettåriga grödor har allvarliga negativa miljöeffekter och det är absolut nödvändigt att utveckla två- och fleråriga alternativ, säger Dennis Eriksson.
Ett miljöproblem av ett helt annat slag är beroendet av fossil olja. Växtoljor är den förnyelsebara och miljöneutrala resurs som har störst potential att ersätta fossil olja, och redan används omkring 10–15 procent av all vegetabilisk olja till olika tekniska ändamål.
– Behovet att utveckla förnyelsebara och miljöneutrala alternativ till den fossila oljan är om möjligt ännu mer akut, säger han.
Fältkrassing skulle kunna bli en sådan ny, flerårig oljegröda. Växten är korsblommig och växer vild i södra och mellersta Sverige. Fältkrassing har långa, upprätta stjälkar (vilket gör den lämplig för odling) är vinterhärdig och ger god fröskörd. Idén är att så in fältkrassing som fånggröda i vårstråsäd. Efter skörd av stråsäden och en övervintringsperiod ska fältkrassingen ge skörd följande sommar.
Fältkrassing har dock en tendens att dråsa, det vill säga släppa ut fröna innan de har skördats. Fröoljekvalitén är redan bra, men kan förbättras. Mängden olja i fröna måste också höjas. Den tvååriga fältkrassingen bör vidare göras flerårig, så att fördelarna med minskat näringsläckage och minskad jordbearbetning ska komma mer till sin rätt.
Dennis Eriksson har identifierat och kopierat (klonat) vissa gener som styr frödråsningen och fröoljekvalitén för att framställa en genmodifierad fältkrassing med förbättrade anlag. För att kunna åstadkomma detta, har han utvecklat en del av en metod för genmodifiering som innebär regenerering av skott i steril miljö. Själva överförandet av gener visade sig dock vara svårt och inga resultat har uppnåtts ännu.
Det visade sig i fältförsök att fältkrassing ger en högre fröskörd än både rybs och raps. Dessutom har den insådda fältkrassingen en viss positiv effekt på skörden av vårkornet.
——————————-
Kontaktinformation
Biolog (MSc) Dennis Eriksson, Område Växtförädling och bioteknik, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Towards the Domestication of Lepidium campestre as an Undersown Oilseed Crop”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 8 oktober 2009 kl. 13.00
Plats: Crafoordsalen, Navet, Alnarp
Opponent: Dr. Lars Østergaard, JIC, Norwich, England
Mer information
Dennis.Eriksson@ltj.slu.se, 073-566 95 22
Hemort: Lund
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002107/
Område Växtförädling och bioteknik, http://www.ltj.slu.se/1
Pressfoto
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Fältkrassing, Lepidium campestre, har ett upprättstående och stabilt växtsätt. I nuläget är den tvåårig, men tanken är att kunna göra den flerårig med hjälp av genteknik. Foto: Dennis Eriksson
http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder//DennisEriksson/faltkrassing.jpg
Fältkrassing kan sås in i vårsådd stråsäd. Efter en vinter som fånggröda går plantan i blom och de oljerika fröna skördas under sommaren. Foto: Dennis Eriksson
http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/DennisEriksson/faltkrassingskord.jpg
– Fullt utvecklad kan iRoad hjälpa oss att uppfylla de mål som Vägverket har för att öka trafiksäkerheten och förhindra ytterligare miljöpåverkan från trafiken, säger Tiina Granberg, utvecklingsansvarig vid Vägverket som medverkar i projektet. Kombinationen av forskarkompetens och vägmarkeringsföretaget Gevekos och vår medverkan i projektet, gör att vi snabbare kan komma fram till en praktisk användning av tekniken.
Förutom Vägverket medverkar alltså även Geveko, Sveriges största tillverkare av vägmakeringar, i utvecklingsprojektet. Den teknik som används bygger på Gevekos LEDMark och den sk Mulleplattformen, en 2,5 cm stor solcellsdriven sensorplattform som både innehåller de sensorer som samlar in data om vägen och trådlös teknik som gör att vägmarkeringarna kommunicerar trådlöst med en basstation. Här analyseras information från vägbanan och skickas, via Internet eller andra nät, vidare t ex till bilföraren.
– Vägmarkeringarna klistras fast på vägkanten. De mäter bl a temperatur, antal bilar som passerar samt bilarnas rörelsemönster. Informationen kan i framtiden användas t ex för att varna för omkörningar längre fram på vägen eller för ökad halkrisk, säger Wolfgang Birk, projektledare för iRoad vid Luleå tekniska universitet.
Demonstration av resultat från iRoad sker under ITS-konferensen som lockar flera tusen delegater från hela världen.
Kontaktinformation
Upplysningar: Wolfgang Birk, 070 – 670 44 47, 0920 – 49 19 65, wolfgang.birk@ltu.se
Med intensivodling menar man i utredningen sådana skötselmetoder som kan ge väsentligt ökad produktion, samtidigt som dagens lagstiftning eller myndigheters allmänna råd begränsar användningen. Det rör sig till exempel om intensivare gödsling och en ökad användning av klonade plantor samt främmande trädslag.
Budskapet från utredningen är att intensivodling kan öka svensk skogsproduktion väsentligt och samtidigt ge förbättrad lönsamhet i skogsbruket samt positiva klimateffekter.
Men intensivodling medför också risker. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om miljökonsekvenserna menar utredarna att en fortsatt utveckling bör tillåtas bara under vissa villkor. Intensivodlingen föreslås följas och utvärderas mycket noggrant inom ramen för en strategi för adaptiv skötsel. Då kan formerna för intensivodling revideras i takt med att kunskapen växer.
Utredningens slutsatser kommer även att presenteras på ett seminarium som SLU och KSLA arrangerar den 8 oktober i Stockholm.
Ökad skogsproduktion samhällsekonomiskt lönsam
– Vi ser att flera intensivodlingsmetoder är lönsamma både ur ett företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Det är särskilt intressant att en ökad skogsproduktion för med sig flera positiva klimateffekter, säger Göran Ståhl, vicerektor vid SLU, som varit utredningens projektledare.
Intensivodling av skog kan bidra till att fossila bränslen i högre grad ersätts med biobränslen och andelen klimatbelastande byggnadsmaterial kan minska. Dessutom ökar intensivodling av skog inbindningen av kol från atmosfären till skogsekosystemet. Effekterna beror på hur stora arealer som tas i anspråk.
Mångfald och övergödning kan påverkas negativt
Utredningen pekar på flera risker med intensivodling av skog. Förutsättningarna för biologisk mångfald försämras och övergödningen av sjöar, vattendrag och hav kan komma att öka. Effekterna på havsmiljön är dock mycket små jämfört med påverkan från jordbruket. Samtidigt pågår i dag ett arbete med att begränsa utsläppen till haven där nya källor inte är önskvärda.
– Det är viktigt att noga följa upp både produktions- och miljökonsekvenser av intensivodling. Vår bedömning är att det finns väldigt mycket att vinna på en bred samverkan mellan berörda aktörer inom ramen för en strategi för adaptiv skötsel av den här typen av skog, säger Stig Larsson vid SLU, en av två biträdande projektledare.
Adaptiv skötsel syftar till ett kontinuerligt lärande hos skogsägare, myndigheter, forskare, intressentgrupper och allmänhet. Intensivodlingen ska då följas kontinuerligt genom storskaliga experiment, riktade forskningsinsatser i verkliga bestånd och med miljöövervakningsprogram.
– Med adaptiv skötsel går det att utifrån bästa tillgängliga kunskap ompröva gällande skötselrekommendationer och regelverk, säger Tomas Lundmark, SLU, biträdande projektledare.
Syntesrapport:
Möjligheter till intensivodling av skog
http://www2.slu.se/press/2009/MINTSlutrapport.pdf
Seminarium den 8 oktober i Stockholm (SLU och KSLA)
Länk till information och anmälan
http://www.slu.se/?id=1362&Seminarier_id=238
Pressbilder
Göran Ståhl, professor och vicerektor på SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys. Foto: Julio Gonzalez/SLU.
http://www2.slu.se/press/2009/GStahl_FotoJGonzalez.jpg
Stig Larsson, professor vid SLU. Foto: Li Gessbo/SLU.
http://www2.slu.se/press/2009/SLarsson_FotoLGessbo.jpg
Skogsbild. Foto: Mats Gerentz/SLU.
http://www2.slu.se/press/2009/Skog_FotoMGerentz.jpg
Bakgrund
År 2008 fick SLU ett regeringsuppdrag att undersöka möjligheterna till intensivodling av skog (Jo 2008/1885). Slutrapporten lämnas i form av en syntesrapport, vilken baseras på sju faktaunderlag som utarbetats under projektets gång. Slutrapporten har författats av projektledare Göran Ståhl tillsammans med Stig Larsson och Tomas Lundmark som varit biträdande projektledare.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Göran Ståhl, projektledare samt professor och vicerektor på SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys, 070-6618216, goran.stahl@adm.slu.se
Stig Larsson, biträdande projektledare samt professor och vicedekanus för forskning på fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, SLU, 070-8772333, stig.larsson@ekol.slu.se
Tomas Lundmark, biträdande projektledare samt professor och prodekanus på fakulteten för skogsvetenskap, SLU, 070-6317412, tomas.lundmark@esf.slu.se
Avbildningstekniken Nuclear Magnetic Resonance, NMR, är ett kraftfullt verktyg inom biomedicinen. Det kan användas för att studera molekyler av olika storlekar med en upplösning på atomnivå. Olika NMR-experiment utformas för att beskriva molekylstrukturer eller för att kartlägga biomolekylers interaktioner, stabilitet eller rörelse.
Katja Petzold har i sin avhandling använt NMR för att beskriva av två interaktioner mellan värd och sjukdomsframkallande (patogent) agens: en reglerande RNA-molekyls rörelse i hepatit B-viruset och hur magsårsbakterien Helicobacter pylori cellmembran är uppbyggt, vilket möjliggör dess överlevnad i den sura magsäcken.
Hepatit B-viruset (HBV) replikeras genom att en mellanform av RNA binder till ett protein som kallas viral reverse transcriptase. Det primära bindningsstället på proteinet är den 27 nukleotider stora yttersta slyngan. RNA:ts struktur, som beskrivits av Katja Petzolds grupp med hjälp av NMR, visade tidigare att flera väl bevarade nukleotider kan anta olika strukturer. Dessa strukturella förändringar kan relateras till mekanismer hos det bindande proteinet. Katja Petzold analyserade därför RNA:ts rörelse.
Analysen visar att delar av RNA är rigida, medan andra delar som i första hand innehåller bevarade nukleotider (slyngor och utbuktningar) är flexibla. De kan därför vara viktiga för interaktionen mellan proteinet och RNA.
Helicobacter pylori är en bakterie som är inblandad vid magsår och cancer i magsäcken. Den överlever även i den mycket sura miljön i magen. Bakterien innehåller många proteiner, som är placerade i dess membran och är viktiga för vidhäftning till magslemhinnan. Detta väcker frågan om deras aktivitet hänger ihop med bakteriemembranets uppbyggnad.
Eftersom analys av fosfolipider, huvudkomponenten i bakteriemembran, är svårt med tidigare använda metoder har Katja Petzolds forskargrupp konstruerat en ny analysmetod byggd på NMR. Metoden ger hög upplösning och god förmåga till mätning av fosfolipider för att kunna beskriva biologiskt relevanta förhållanden.
Den nya analysmetoden användes för att analysera hur lipidinnehållet ser ut inne i Helicobacter pylori, samt i dess inner- och yttermembran och i membranvesikler (små sfärer av cellmembran) som frisätts av bakterien. Målet med studien var att beskriva dessa vesiklar, som man tror är inblandade i den inflammation som bakterien orsakar i magsäcken. Yttermembranet och vesiklarna visade sig ha likartade sammansättningar av fosfolipider, vilket tyder på att vesiklarna kommer från yttermembranet och inte från insidan av bakterien.
NMR-resultaten i avhandlingen förklarar detaljer i hur molekylära system som är inblandade vid uppkomst av sjukdom fungerar, vilket är en god grund för design av läkemedel mot dessa sjukdomar.
Fredag 25 september försvarar Katja Petzold, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, sin avhandling med titeln NMR studies of host-pathogen interactions.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är associate professor Hashim Al-Hashimi, University of Michigan, USA.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25710
Kontaktinformation
Katja Petzold nås på telefon 090-786 97 19, 070-588 17 78 eller e-post katja.petzold@medchem.umu.se.
Möjligheten att uttrycka händelser och förankra dem i tid, rum och i relation till oss själva är gemensam för alla språk. När vi lär oss ett nytt språk noterar vi samtidigt skillnader mellan språken. Vi inser att tidsrelationer uttrycks på olika sätt.
Till och med nära besläktade språk som engelska, tyska och svenska har delvis olika system för hur händelser förankras i tid. Svenskar som lär sig engelska kan till exempel ha svårt med valet mellan enkel form (it rains) och progressiv form (it is raining), eftersom den distinktionen inte görs på svenska; det regnar kan svara både mot it rains och mot it is raining. I svenskan och engelskan kräver adverbial som igår en enkel dåtidsform (jag arbetade igår), medan tyskan gärna använder ett sammansatt tempus perfektum (ich habe gestern gearbeitet dvs. ’jag har arbetat igår’).
I de äldsta germanska språken var systemet för tempus gemensamt i högre grad än i de moderna språken. I de äldsta fornengelska texterna används inte progressiv form (raining) utan enkel form som i svenska (rains/regnar). Den äldsta tyskan saknar (liksom t.ex. fornengelska och gotiska) tempus perfektum (har regnat) och använder i stället oftast en enkel dåtidsform (regnade) när de moderna språken har perfektum. Ida Larsson undersöker just hur perfektum har vuxit fram i de germanska språken, särskilt svenskan, och hon spårar utvecklingen med hjälp av det bevarade språkhistoriska materialet (till exempel runinskrifter och eddapoesi).
I modern svenska kan vi göra skillnad på perfektum som i jag har skrivit brevet och resultativa konstruktioner som jag har brevet skrivet eller brevet är skrivet. I de äldsta germanska språken fanns bara den senare möjligheten, då perfektum saknades. I till exempel den fornisländska diktsamlingen Den poetiska eddan är uttryck som jag har brevet skrivet betydligt vanligare än i moderna texter, och de används på ett sätt som liknar det moderna bruket av perfektum. IdaLarsson antar att det som kan noteras i Eddan är en påbörjad utveckling av perfektum; förskjutningar i frekvensen av ett språkligt fenomen brukar tyda just på pågående språkförändring.
I svenskan fortskrider utvecklingen under en avsevärd tidsperiod. I modern svenska har vi (till skillnad från engelska, tyska och norskt Bokmål) olika former av verbet i perfektum och resultativer; jfr jag har skrivit brevet och jag har brevet skrivet. Det nutida bruket av perfektum och distinktionen mellan formerna skrivit och skrivet etableras först i modern tid.
Frågan om hur perfektum växer fram hänger naturligtvis nära samman med hur kategorin perfektum förstås och hur de skiljer sig från de resultativa konstruktionerna. Uttryck som jag har skrivit brevet och jag har brevet skrivet betyder inte riktigt samma sak, och ordföljden och ordformerna skiljer sig också åt. En central del av avhandlingen diskuterar just vad som skiljer perfektum från de resultativa konstruktionerna och från enkla dåtidsformer (skrev). Larsson prövar ett sätt att se på de olika verbformerna (skrev, skrivet och skrivit) och deras varierande egenskaper och betydelse, där skillnaderna och variationen är förankrad i det gemensamma formatet för människans språkliga förmåga.
Avhandlingens titel: Participles in Time. The Development of the Perfect Tense in Swedish.
Disputationen äger rum lördagen den 26 september 2009 kl. 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Christer Platzack
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket via e-post: erik.falk@svenska.gu.se
Avhandlingen finns som fulltext i Göteborgs universitets publikationsdatabas GUPEA: http://hdl.handle.net/2077/20772
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Ida Larsson, ida.larsson@svenska.gu.se
– En procentenhets förbättring av det utbytet kan för ett normalt sågverk i regionen innebära ökade exportinkomster med mellan 5 och 10 miljoner kronor per år, säger Calle Lundahl.
I sin forskning har han använt sönderdelnings- och flödessimuleringsmodeller för att analysera
sågverksprocessen och hur den kan förbättras med ett utvecklat kvalitetsfokus.
Flödesmodeller som imiterar såglinjens produktion ger möjlighet att utvärdera hur kapaciteten kan höjas och produktionen förbättras, innan eventuella åtgärder genomförs.
Simuleringsmodeller för sönderdelning ger möjlighet att imitera verklig sågning av en eller flera stockar upprepade gånger med olika inställningar, för att hitta den kombination som ger högsta värdet på plank och bräder.
I sin forskning kring förbättrad sönderdelning har han bl a använt stockbeskrivningar som skapats med en datortomograf, en röntgenapparat som vanligtvis används inom sjukvården, men som även kan beskriva stockarnas geometri och visa kvistar, kärnved och fel.
– Resultaten i min studie visar på en stor potential att öka den andel av stocken som blir brädor och plank, genom att optimera varje enskild stock utifrån dess unika egenskaper, säger Calle Lundahl.
I sin forskning har Lundahl även studerat hur man kan göra arbetet på sågen mera effektivt och med hjälp av GPS mäta hur truckarna som hanterar timret används. Den insamlade informationen har använts för att skapa en flödesmodell för ett sågverks timmerplan med målet att optimera hanteringen av timmer, men även minska truckarnas bränsleförbrukning och miljöbelastning.
Kontaktinformation
Calle Lundahl, Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå, 070 – 57 14 843, calle.lundahl@ltu.se
Behandlingen av hjärtpatienter är fortfarande främst inriktad på att återställa cirkulationen och behandla traditionella riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, övervikt, rökning och avsaknad av motion. Inom primärvården i Uppsala pågår dock sedan några år tillbaka ett unikt projekt, SUPRIM-studien, där patienter som vårdats på sjukhus för kranskärlssjukdom utvärderas med kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad på stresshantering. Hälften av alla patienter som skrivits ut får genomgå behandlingen.
Under det första året efter utskrivningen träffas patienterna vid tjugo tillfällen i små grupper, och får då under ledning av en psykolog bland annat lära sig hur en jäktig livsstil påverkar hjärtat och hur man kan förändra stressframkallande tankemönster. Efter varje möte får patienterna en hemläxa, till exempel att avsiktligt välja en långsammare bilkö, för att sakta men säkert vänja sig av med stressbeteendet. Under två års tid genomgår patienterna dessutom fem stycken omfattande medicinska undersökningar, samt svarar på enkäter om livskvalitet och sin sjukdom.
– Resultatet efter nio års uppföljning visar en klar skillnad mellan patientgrupperna. Av dem som fått KBT var det betydligt färre som återinsjuknat i hjärt-kärlsjukdom eller haft ny hjärtinfarkt, jämfört med dem som inte hade genomgått behandlingen. Ju fler gånger patienterna hade deltagit i gruppundervisningen, desto lägre var risken att återinsjukna, berättar Mats Gulliksson vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
När det gällde traditionella riskfaktorer och livskvalitet var skillnaderna mellan patientgrupperna dock små. De patienter som hade fått KBT var mer optimistiska inför framtiden och hade ett aningen lägre blodtryck än kontrollgruppen, men i övrigt fanns inga skillnader.
– KBT i grupp verkar påverka kranskärlssjuka på ett positivt sätt. Även om vi inte kan se någon inverkar på de traditionella riskfaktorerna kan vi se att behandlingen minskar risken att återinsjukna. Detta är goda nyheter för hjärtpatienter. KBT kan stärka egenförmågan och motivera till ett mer hälsosamt beteende, säger Mats Gulliksson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mats Gulliksson, 070-631 90 96, e-post: mats.gulliksson@pubcare.uu.se
I dag har Bolognaprocessen, som är ett samarbete mellan 46 europeiska länder för att främja rörlighet men också anställningsbarhet, hamnat i fokus. De olika partiblocken står inte längre för någon variation och de har alla varit positiva till Bolognaprocessen.
– Den innebär att våra möjligheter att själva formulera politiken på högskolans område begränsas. Den svenska högskolepolitiken antar en byråkratisk karaktär och kommer främst att administrera och förvalta övernationella beslut, säger Ingrid Unemar Öst.
Inom utbildningspolitiken har alltid en relation mellan arbetsmarknad och utbildning varit viktig men det har också påtalats att högre utbildning inte enbart ska handla om vem studenten ska bli i arbetslivet utan också som person. Att få ett arbete är ett av målen men också att utvecklas till en självständig, kritiskt tänkande och aktivt deltagande student.
Efter millenniumskiftet har till exempel demokratimålen om samverkan, breddad rekrytering och mångfald hamnat i skymundan. De hade tidigare ett starkt politiskt stöd inom den svenska utbildningspolitiken och högskolorna uppmanades arbeta aktivt för att motverka snedrekrytering och för att utbilda studenter som både skulle kunna ta plats på arbetsmarknaden och delta aktivt i samhällets demokratiska processer.
– Målet var att utbilda studenter som arbetade för demokrati, jämlikhet och rättvisa, säger Ingrid Unemar Öst.
Ingrid Unemar Öst efterfrågar en bredare diskussion och granskning av den utveckling som vi ser i dag.
– Nästan hälften av alla individer i en årskull studerar på högskolan någon gång i livet. Inriktningen av högskolans verksamhet är viktig och min forskning ger ett underlag för vidare diskussion om vilken roll den högre utbildningen ska spela i samhället i dag, säger Ingrid Unemar Öst.
Ingrid Unemar Öst disputerar på avhandlingen Kampen om den högre utbildningens syften och mål 25 september 2009 klockan 13:00 i hörsal P2, Prismahuset, Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Ingrid Unemar Öst: 070 216 40 83, ingrid.unemar-ost@oru.se
Att en arts genetiska struktur delas upp är grunden för all evolution och anpassning. En uppdelning på populationsnivå är det första steget mot reproduktiv isolering, och därför en viktig del i artbildningens utveckling. Sara Bergek vid institutionen för ekologi och evolution har med hjälp av DNA-prover undersökt den genetiska variationen hos abborrar i sjön Erken i norra Uppland, samt i S:t Annas skärgård och Öregrund vid Östersjökusten. Hon visar i sin avhandling att det finns lite genetiskt utbyte mellan abborrarna i lokala områden, och att detta gäller både i sjön Erken och i Östersjön. Det finns genetiska variationer mellan populationer som ligger så nära varandra som 300 meter.
– Avståndet är inte den faktor som spelar störst roll. I Östersjön finns den största genetiska skillnaden mellan abborrpopulationer i de områden där skillnaderna i vattentemperaturen om våren är som störst. Det är nämligen då som abborren leker, förklarar hon.
Abborrarna som lever i olika populationer skiljer sig även från varandra till utseendet. Resultaten visar enligt Sara Bergek att en genetisk struktur kan uppkomma även hos arter som lever nära varandra i homogena miljöer, och att denna struktur även kan vara stabil över tid.
– Det är inte bara fysiska hinder som öar eller dammar som påverkar genflödena, utan det kan finnas barriärer även under ytan, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Bergek, 070-568 74 55, e-post: Sara.Bergek@ebc.uu.se
