Den nordliga provinsens tryckkultur förändrades vid övergången till det nya seklet 1800. En landsända som länge stämplats som avkrok var på väg att få en allt tydligare röst i ett nationellt samtal. Även kontakter och förbindelser inom provinsen ändrade karaktär, nya former av samarbeten uppstod.
– Den ökade tillgången till böcker, tidningar och andra typer av skrifter, många lokalt producerade, bidrog till att vidga, nyansera och förändra både det levda och det tänkta livet, säger Roger Jacobsson som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling i etnologi, Typographic Man (Den typografiska människan).
Avhandlingen följer utvecklingen från 1790-talet fram till 1843 i några orter längst Bottenviken i det dåtida riket Sverige-Finland: Själevad, Härnösand, Umeå, Skellefteå och Vasa. De personer, rörelser, tidningar, inrättningar och dagböcker Jacobsson utgår från har alla en särskild historia att berätta.
Under 1700-talets slutskede hade nya religiösa strömningar och fromhetsriktningar, det så kallade ”läseriet”, fått fotfäste bland människor i kustbygderna i norra Sverige, och de första läsesällskapen etablerades. Det var företeelser som bidrog till att förändra och påverka människors läsning, men också till att bokförmedling och distribution av tryckta skrifter fann nya vägar.
Med tillkomsten av lokala tryckerier och lokalt producerade trycksaker och tidningar, samt en allt bättre bokförmedling, började kommunikationen flöda från provinsen till centrum och från den ena provinsen till den andra. Böcker, tidningar och skrifter förmedlades via nya kanaler och det skulle gradvis komma att påverka kultur, ekonomi, politik och sociala förhållanden för människor i den nordliga provinsen.
1843 grundades Svenska Förlagsföreningen och flera av bottenviksstäderna fick sina första ”riktiga” bokhandlare och en någorlunda fungerande bokdistribution. Kyrkan var på väg att förlora sitt monopol när det gällde att förmedla information och kunskap.
Fredag 11 september 2009 kl. 13.00 försvarar Roger Jacobsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, sin avhandling med titeln Typographic Man: Medielandskap i förändring – Studier i provinsens tryckkultur.
Disputationen äger rum i hörsal G, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är professor Orvar Löfgren, institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Roger Jacobsson nås på telefon 090-786 96 57 eller via e-post roger.jacobsson@kultmed.umu.se.
Typ 2-diabetes kännetecknas av att muskler och organ har en nedsatt känslighet för insulin och en minskad förmåga att förbruka energi i form av glukos. Både gener och miljöfaktorer som träning och diet spelar roll för uppkomsten av typ 2-dabetes, men genom vilka mekanismer detta sker är inte helt klarlagt.
En forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu visat att gener i muskelceller från diabetiker är kemiskt modifierade genom så kallad DNA-metylering. I muskelceller från patienter med tidig diabetes var en gen kallad PGC-1a modifierad och hade minskat uttryck. PGC-1a styr andra gener som reglerar cellens förbrukning av glukos.
Forskarna visar också att DNA-metyleringen snabbt uppstår när celler från friska personer utsätts för vissa faktorer som förknippas med diabetes, så som ökade nivåer av fria fettsyror och cytokiner. DNA-metylering är en form av epigenetisk reglering – kemiska modifieringar som tillförs generna utifrån och förändrar deras aktivitet utan att de underliggande DNA-sekvenserna påverkas.
– Kanske kan den här typen av epigenetiska förändringar vara länken som förklarar hur miljöfaktorer får långsiktig inverkan på utvecklingen av typ 2-diabetes. Det återstår att se om DNA-metyleringen av den här genen kan påverkas exempelvis av faktorer i vår kost, säger Juleen Zierath som har lett studien.
Publikation: “Non-CpG Methylation of the PGC-1a Promoter through DNMT3B Controls Mitochondrial Density”, Romain Barrès, Megan E. Osler, Jie Yan, Anna Rune, Tomas Fritz, Kenneth Caidahl, Anna Krook och Juleen R. Zierath, Cell Metabolism, 2 september 2009
För mer information, kontakta:
Professor Juleen Zierath
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: 08-524 875 80 eller 070-767 0746
E-post: Juleen.Zierath@ki.se
KIs presstjänst
Tel: 08-524 860 77
E-post: pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
1951 hittades ett manslik vid torvgrävning i en mosse vid Gunnister, Shetlandsöarna, Storbritannien. Av kroppen fanns endast hår, naglar och nästan upplösta ben kvar, men kläderna var mycket välbevarade.
Mannen bar skjorta, byxor, rock och jacka av valkat ylletyg. Hans strumpor, fingervantar, två mössor och en liten börs var stickade av ullgarn. I börsen låg ett sidenband och mynt från slutet av 1600-talet, två holländska och ett svenskt från 1683, vilket daterar fyndet.
Föremålen fördes till Edinburgh där delar av dräkten varit utställda på Skottlands nationalmuseum.
2008 utfördes nya detaljerade undersökningar av fyndet. Detta blev möjligt genom ett samarbetsavtal mellan Shetland Amenity Trust och National Museums Scotland. Syftet var att göra en fullskalig reproduktion av föremålen, samband med att Gunisterfyndet lånas ut till Shetland Museum and Archives i år.
Fil dr. Carol Christiansen vid museet i Lerwick ansvarar för rekonstruktionen av dräkten.
Hon har valt ut ull av rätt kvalitet från får på Shetlandsöarna. Hon leder tillverkningen av de stickade plaggen och har spunnit garn och stickat.
Lena Hammarlund, hantverkare och textilforskare i Göteborg fick uppdraget att spinna garn till plaggen samt väva och valka ylletygerna.
Martin Ciszuk, doktorand vid Textilhögskolan i Borås har skurit till och sytt kläderna för hand.
Projektets framgång bygger på det nära samarbetet mellan deltagare med olika kompetens, djupa hantverkskunskaper och erfarenheter från rekonstruktion av historiska och arkeologiska textiler.
Många månaders arbete har lagts ner på rekonstruktionen av Gunnisterdräkten. Arbetet inleddes med att plaggen studerades och dokumenterades noggrant på museet i Edinburgh.
Därefter följde det praktiska arbetet. Ullen har sorterats, tvättats, kardats eller kammats och spunnits. Väv-, stick-, valk- och sömnadsprover utfördes innan tillverkningen av kläderna kunde börja. Alla arbetsmoment har utförts så nära originalet som varit möjligt.
Den 12 september 2009 öppnar en utställning vid Shetland Museum and Archives i Lerwick, där både originalfynden och rekonstruktionerna visas.
Kontaktinformation
Martin Ciszuk, Institutionen Textilhögskolan, mobil:0739 301081, e-post: martin.ciszuk@hb.se
Lena Hammarlund, tfn: 031 401707, e-post: hammarlund@hem.utfors.se
Carol Christiansen, e-post: carol@shetland-museum.org.uk
Hittills har de klimatmodeller som bland annat Kyoto-protokollet baserar sig på betraktat inlandsvatten som statiska enheter som passivt transporterar kol från land till hav. Enligt forskarna handlar de tvärtom om mycket dynamiska processer som påverkas av många olika faktorer.
– En hel del organiskt kol som bildas på land transporteras till sjöar och vattendrag där det omvandlas till koldioxid och metan, som sedan frisläpps till atmosfären. En del av kolet binds även långsiktigt i bottensedimenten. Dessa dynamiska processer är av stor betydelse för den totala kolomsättningen och därför viktiga att ha med i klimatmodeller, säger Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet.
Dessutom pågår kraftiga förändringar av inlandsvattnen, bland annat till följd av omfattande dammbyggnationer och genom ändrade förhållanden i framför allt nordliga områden. Nya sjöar bildas när tundran tinar och kol, som varit bundet under lång tid, omsätts.
– Inlandsvattnen begraver årligen ungefär lika mycket kol som oceanernas bottensediment. En stor del av denna bindning av kol sker i vattenkraftsmagasin och andra konstgjorda dammar. Dammarna avger å andra sidan också stora mängder koldioxid och metan till atmosfären, inte minst i tropikerna, säger Lars Tranvik.
Forskarna efterlyser ett bredare forskningssamarbete och fler och fördjupade tvärvetenskapliga studier av kolflödet mellan land, hav och luft. Inlandsvattnen spelar en väsentlig roll och måste integreras i framtida studier för att nå en bättre förståelse av det globala kolkretsloppet.
Författarna till artikeln kommer från universiteten i Uppsala, Wien, Antwerpen och The Stroud Water Research Center, USA.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Tranvik, tel: 018-471 27 22 eller lars.tranvik@ebc.uu.se
Studien som publiceras i septembernumret av den vetenskapliga tidskriften Neurology® bygger på data från 902 skandinaver med diagnosen MS och 1855 utan MS-diagnos i åldrarna 16-70 år. Deltagarna fick svara på frågor om tobaksanvändning och andra livsstilsfaktorer. Forskarna fann att de kvinnor som rökte hade femtio procent högre risk att utveckla MS än de som inte rökte. Bland de manliga rökarna var risken dubbelt så hög att utveckla MS jämfört med icke-rökarna.
Riskökningen inträffade redan vid relativt måttlig rökning, och ökade sedan i förhållande till hur mycket man rökte. Den ökade risken kvarstod i upp till fem år efter att en person slutat röka.
– Det finns tidigare studier som visar på kopplingen mellan rökning och MS, men det här är den största studien som gjorts. Det ger oss en säker bekräftelse på att rökning ökar risken att drabbas av MS, säger Anna Karin Hedström, projektsamordnare och studiens försteförfattare.
En intressant observation som forskarna gjorde var att snusare inte tycks löpa någon ökad risk att drabbas av MS. Det talar för att det inte är nikotinet i cigaretterna som bidrar till sjukdomen, eftersom även snus innehåller nikotin. En teori är att det istället finns en koppling mellan vissa virusinfektioner och MS och att rökare genom sin ökade infektionskänslighet i luftvägarna därmed också ökar risken att få MS.
– En annan spännande teori är att rökning skulle kunna påverka immunförsvaret hos personer med en genetisk känslighet för MS och på så sätt öka risken att insjukna. Men det behövs ytterligare forskning för att kunna säga något med säkerhet, säger professor Lars Alfredsson.
MS är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar nervceller i det centrala nervsystemet. Sjukdomen debuterar oftast mellan 20 och 40 års ålder. Cirka 13 000 personer i Sverige har MS, kvinnor drabbas oftare än män. Studien har finansierats av EUs sjätte ramprogram, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Bibbi och Niels Jensens stiftelse, Söderbergsstiftelserna, Montel Williams MS Foundation och NeuroproMiSe.
Publikation: “Tobacco Smoking, but not Swedish Snuff Usage, Increases the Risk of Multiple Sclerosis”, Anna K Hedström, Maria Bäärnhielm, Tomas Olsson, Lars Alfredsson, Neurology® – the medical journal of the American Academy of Neurology, 1 september, 2009, print issue.
För mer information, kontakta:
Lars Alfredsson, professor
Institutet för miljömedicin
Enheten för kardiovaskulär epidemiologi
Tel: 08 524 874 88 eller 070-561 45 10
E-post: lars.alfredsson@ki.se
Anna K Hedström, läkare, projektsamordnare
Institutet för miljömedicin
Enheten för kardiovaskulär epidemiologi
Tel: 073-6994527
E-post: anna.hedstrom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vid demens försämras inte bara minnet och andra kognitiva funktioner, utan även motoriska funktioner, som balansen och förmågan att gå.
– Det är mycket individuellt hur personer med demens påverkas av sin sjukdom, och symtomen varierar ofta från dag till dag. Förflyttningar inom demensvården är därför extra krävande för personalen, säger sjukgymnasten Cristina Wångblad som genomfört studien som nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Caring Sciences.
I studien beskriver undersköterskor vid tre olika demensboenden i Västsverige hur de upplever tunga förflyttningar på sin arbetsplats och vad de gör för att minska den fysiska ansträngningen. Vårdtagarnas kroppsvikt visade sig vara mindre viktigt för hur ansträngande arbetet är för personalen. Missförstånd och kommunikationsproblem visade sig betyda desto mer.
– När en vårdtagare inte klarar av att tolka signalerna från omgivningen eller inte minns vad det är han eller hon skulle göra resulterar det i rädsla, förvirring och motstånd. Genom att förklara med andra ord och kroppsspråk kan personalen lyckas undvika kommunikationsproblemen och då blir också förflyttningen mycket lättare, säger Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin.
Undersköterskornas personkännedom om de olika vårdtagarna var också viktig för att minska den fysiska ansträngningen. Genom att ge passande instruktioner, ha rätt tonläge, stödja på det sätt som vårdtagaren föredrar och känna till om det är möjligt att skynda på vårdtagaren eller inte kan personalen skapa bästa möjliga förutsättningar för förflyttningen och minska den fysiska ansträngningen.
– Sjukgymnaster som tränar och utbildar personal inom demensvård måste vara medvetna om hur komplex problematiken kring förflyttningar är. Instruktionerna om hur vårdtagarna ska förflyttas behöver anpassas efter varje enskild individs behov och efter varje situation, säger Cristina Wångblad.
FAKTA DEMENS
Cirka sju procent av Sveriges befolkning över 65 år och drygt tjugo procent över 80 år har en demenssjukdom. De flesta får vård och omsorg inom kommunen eller landstingets primärvård. De vanligaste symtomen är glömska och sämre språklig förmåga. Många får också svårt att skriva, räkna, känna igen och orientera sig. Motoriken påverkas också, och svårigheter att klä på sig och äta själv är vanligt.
Tidskrift: Scandinavian Journal of Caring Sciences
Artikelns titel: Experiences of physical strain during person transfer situations in dementia care units. Författare: Cristina Wångblad, Maria Ekblad, Helle Wijk och Synneve Dahlin Ivanoff
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Cristina Wångblad, leg sjukgymnast, Göteborgs stad, telefon 031-366 7790, e-post cristina.wangblad@lundby.goteborg.se
Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-786 5733, e-post synneve.dahlin-ivanoff@fhs.gu.se
I boken Släkten, pengarna & Caroline Gother. En grosshandlarsläkt i Stockholm under tre generationer 1740–1836 får man följa hur förmögenheter skapas och hur de lika snabbt försvinner, och hur pengarna genom äktenskap och arv vandrar för att till slut hamna hos mademoiselle Gother på ett sätt som ingen av de strikt kalkylerande männen kunde förutse.
Giftermål har alltid ingått i den manliga strategin för att bevara och bygga ut makt och förmögenheter. Hur kom det då sig att Caroline Gother, som levde mellan 1761 och 1836 och förblev ogift livet ut, med tiden blev en av Sveriges rikaste kvinnor trots att hennes far, handelsborgmästare Engelbert Gother, själv var bankrutt vid sin död 1775?
Familjen ingick i det nätverk av framstående grosshandlare i Stockholm som genom äktenskap mellan sig knöt allt tätare ekonomiska band. Här finns släkter som Bedoire, Petersen, Pauli, Campbell, Jennings, Lefebure och Reimers.
Marja Taussi Sjöberg är professor i historia vid Umeå universitet. Hon har tidigare studerat kriminalitet, social utslagning, skilsmässor och kvinnans rättsliga ställning i Sverige under åren 1500–1900.
Hennes böcker på dessa teman är:
Brott och straff Västernorland 1861–90 (1981),
Dufvans fångar. Brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige (1986),
Skiljas. Trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet (1988)
Rätten och kvinnorna. Från släktmakt till statsmakt på 1500-och 1600-talen (1996).
År 1999 gav hon på Atlantis förlag ut Martta och Eero. En finsk familj under kriget 1939–1944.
– För första gången i världshistorien går det att ge en detaljerad bild av hunden med födelseplats, tidpunkt och hur många vargar som tämjdes, säger Peter Savolainen, forskare i biologi vid KTH.
Tillsammans med svenska kollegor och en kinesisk forskargrupp har han kommit fram till en rad nya rön vad gäller hundens historia.
Dessa rön framkommer i en nypublicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution, och gör gällande att hunden kom till för högst 16 000 år sedan, i Asien söder om Yangtze-floden i Kina.
Det är en betydligt tydligare tid och plats än vad som tidigare kunnat redovisas.
– Våra tidigare fynd från 2002 har inte varit helt accepterade, men med våra nya data blir nog acceptansen större. Bilden är mycket mer detaljerad, säger Peter Savolainen.
Tiden för hundens uppkomst överensstämmer bra med när befolkningen i den här delen av världen övergick från att vara jägare och samlare till jordbrukare, vilket var för 10 000 till 12 000 år sedan.
Enligt Peter Savolainen tyder forskningen på att hunden har ett enda geografiskt ursprung, men härstammar från ett stort antal djur. Minst flera hundratals tämjda vargar, förmodligen ännu fler.
– Med tanke på att det var så många vargar så tyder det på händelsen var en viktig och stor del i kulturen, säger Peter Savolainen.
Han tillägger att forskningsresultatet bjuder på fler spännande teorier. Som att ursprungshunden till skillnad från sina yngre släktingar i Europa, som användes som vall- och vakthundar, förmodligen slutade sitt liv i människornas mage.
Forskningsresultatet har erhållits genom genetisk analys av mitokondriellt DNA, insamlat från 1 500 hundar från hela världen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Savolainen på savo@kth.se eller 08-55 378 335.
I en norsk-svensk undersökning av 9000 ungdomar mellan 17 och 19 år uppgav 5 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna att de tvingat någon till penetrerande sex eller onani. Den siffran kan jämföras med antalet unga pojkar som under ett år rapporterades till socialtjänsten för att de begått ett sexuellt övergrepp. Det var 197 stycken, vilket innebär 0.06 procent av alla pojkar i Sverige i åldrarna 12 till 17 år.
Resultatet av socialtjänststudien tyder på att de ungdomar som begått sexuella övergrepp kan delas in i två grupper. Den ena utgörs av ungdomar som har ett besvärligt beteende på flera sätt, med t ex missbruk och kriminalitet, och som begått enstaka övergrepp mot jämnåriga. Den andra gruppen består av ungdomar som begått övergrepp mot barn. De använder sig av manipulation snarare än våld, och begår upprepade övergrepp. Många av dessa pojkar har varit antingen mobbade eller själva utsatta för övergrepp.
Cecilia Kjellgren har också gjort en uppföljning sex år senare av 39 tonårspojkar som begått sexuella övergrepp och uppmärksammats av socialtjänsten. Uppföljningen visade att en femtedel av pojkarna begått nya sexualbrott under dessa sex år. Dessutom var mer än hälften dömda för andra typer av brott vid uppföljningen.
Medan mer än en tredjedel av hela gruppen hade gått i särskola eller fått en neuropsykiatrisk diagnos, så hade alla de som upprepat sina sexuella övergrepp genomgått särskola eller fått en neuropsykiatrisk diagnos.
Riskbedömningar som gjorts när de sexuella övergreppen uppmärksammades fungerade väl för att identifiera dem som hade hög risk för återfall i sexualbrott. Att flera av dem ändå återföll kan förklaras av att några inte fick någon behandling alls, medan andra fick en behandling som tydligen inte räckte för att förhindra återfall.
Många av pojkarna förklarade i intervjuerna att de hade behov av att få prata mer om sin problematiska sexualitet. Detta skulle enligt lundaforskaren kunna bidra till att avvärja ytterligare sexualbrott.
Det är viktigt att personalen inom både socialtjänst, barnpsykiatri, ungdomsmottagningar och skola vet att det inte är helt ovanligt att ungdomar begår sexuella övergrepp, menar Cecilia Kjellgren.
– Då kan man bli mer lyhörd för små antydningar, och inbjuda till samtal med offer och förövare genom att säga t.ex. att ”vi vet att man kan bli utsatt av en jämnårig” eller ”vi vet att man kan ha bekymmer och behöva prata om sin sexualitet”. Det är också väldigt viktigt att de vuxna känner till att även flickor kan vara förövare.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Adolescent sexual offending. Prevalence, risk factors and outcome” och läggs fram den 18 september. Cecilia Kjellgren nås på 046-174314, 0733-170841, cecilia.kjellgren@med.lu.se eller via Viveca Caspersen Wiklund 046-174407.
Ett foster är delvis främmande för mammans immunsystem eftersom det till hälften ärvt sina gener från pappan. Därför riskerar fostret att stötas bort, ungefär som ett transplanterat organ. En gravid kvinnas immunsystem har därför den svåra uppgiften att undvika avstötning av fostret, samtidigt som motståndskraften mot infektioner måste behållas.
I en artikel i den ansedda tidskriften Journal of Immunology lägger LiU-forskarna fram sina nya rön om immunreglering under graviditet, speciellt den typ av vita blodkroppar som kallas regulatoriska T-celler. Dessa blodkroppar har en viktig roll i att dämpa immunsvaret, det vill säga motverka oönskad inflammation som kan leda till sjukdomar.
Man har tidigare trott att antalet regulatoriska celler ökar i blodcirkulationen hos gravida kvinnor, med avsikten att minska risken att fostret stöts bort. Men detta stämmer inte, enligt den nya studien som bygger på nya, förfinade mättekniker och även visar varför man tidigare kommit till fel slutsats.
– Vårt fynd är rimligt med tanke på att en alltför stark dämpning av immunsystemet skulle leda till ökad risk för infektion under graviditet, något som vanligtvis inte förekommer, säger Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi och en av de ansvariga för studien.
Resultaten visar också att de regulatoriska T-cellerna under graviditet är mycket flexibla. Om det kommer signaler om en hotande infektion eller avstötning av fostret verkar de snabbt kunna ändra sin funktion.
I en ännu opublicerad studie har forskargruppen också visat att de regulatoriska cellerna är anrikade där de gör mest nytta: i livmodern nära kontaktytan mellan mammans immunsystem och fostret.
– Regulatoriska T-celler har föreslagits för behandling av graviditetskomplikationer. Detta måste nu ses med andra ögon, säger Jan Ernerudh.
Studien utfördes på 38 friska gravida kvinnor i Östergötland i deras fjärde till femte graviditetsmånad. Kontrollgruppen bestod av 71 icke gravida kvinnor i åldern 19-36 år.
Artikeln Systemic reduction of functionally suppressive CD4dimCD25highFoxp3+tregs in human second trimester pregnancy is induced by progesterone and 17B-estradiol av Jenny Mjösberg, Judit Svensson, Emma Johansson, Lotta Hellström, Rosaura Casas, Maria C. Jenmalm, Roland Boij, Leif Matthiesen, Jan-Ingvar Jönsson, Göran Berg och Jan Ernerudh är publicerad i Journal of Immunology 183/1, 2009.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi, 013-223269, 0708-748466 jan.ernerudh@lio.se
Göran Berg, professor i obstetrik och gynekologi, 013-223132, 0705-775540, goran.berg@lio.se
Jenny Mjösberg, doktorand, 013-221401, 0705-472956, jenny.mjosberg@liu.se
– När man bygger hus, särskilt träfasader, är frågan om vilket val av träslag man väljer
mycket viktigt, säger Karin Sandberg.
Det är många faktorer som påverkar träets beständighet och särskilt viktigt är trämaterialets
förmåga att ta upp och avge vatten eller fukt. Organismer som svampar och bakterier bryter
ner trämaterialet vid en fuktkvot som är högre än 20%.
Det finns, enligt Karin Sandberg,exempel på träkonstruktioner som bevarats mycket länge tack vare att man lyckats hålla fuktkvotsnivån under nivån för biologiska angrepp.
Samtidigt finns det exempel på träkonstruktioner som ruttnat bort på några få år på grund av att de organismer som bryter ned veden har tillåtits ha optimala livsbetingelser.
I sin forskning har Karin Sandberg undersökt vattenupptagning och uttorkning i ändträ med
datormograf och bildbehandling.
– Att granens kärnved har andra egenskaper än splintved i samma träslag har inte beaktats
överhuvudtaget tidigare. Det beror dels på att det jag visat i min forskning inte varit känt och dels på grund av att det inte går att särskilja splintved och kärnved hos gran med blotta ögat när veden är torr, säger hon.
Resultaten från hennes forskning visar att granens kärnved har betydligt lägre vattenupptagning
och torkar ner snabbare till en gynnsam fuktkvotsnivå jämfört med splintveden. Försök som
hon genomfört utomhus visar att det var mindre än på splintved.
Kontaktinformation
Karin Sandberg,070 – 285 66 64
Vid obstruktiv sömnapné (OSA) uppstår andningsuppehåll under sömnen på grund av att svalget faller samman vid inandning, som därmed försvåras eller blockeras. OSA leder till försämrad sömnkvalitet och i svåra fall syrebrist, vilket kan leda till allvarliga följder som inlärningssvårigheter, hjärt-kärlkomplikationer eller till och med dödsfall. Behandlingen är i första hand operation av halsmandlar och körtel bakom näsan.
För att kunna identifiera riskfaktorer för barn att insjukna i OSA har forskare vid Karolinska Institutet gått igenom sjukhusdata från alla 2.7 miljoner barn i Sverige. Av dessa hade 854 pojkar och 627 flickor fått en OSA-diagnos under perioden 1997 till 2004. Resultaten visade att syskon till barn med en OSA-diagnos hade en drygt 30 gånger högre risk för att också få en OSA-diagnos, jämfört med barn med syskon utan diagnosen.
– Bland barn i den allmänna befolkningen är risken för OSA relativt liten, cirka 2 procent är drabbade. Men för ett barn vars syskon har en OSA-diagnos är risken mångfaldigt högre. Vårdgivare bör därför vara uppmärksamma på sömnrelaterade andningsbesvär och snarkning även hos syskon till barn med OSA, säger Danielle Friberg, öron-näs-hals-kirurg och en av forskarna bakom studien.
Även sannolikheten att ha diagnostiserats med förstorade halsmandlar och körtel bakom näsan, en viktig riskfaktor för att utveckla OSA, var 4 gånger förhöjd bland syskon till barn med samma diagnos.
Det går inte att utifrån resultaten avgöra om den höga syskonrisken beror på gener eller på gemensamma miljöfaktorer. Forskarna betonar att en del av den höga sannolikheten för OSA-diagnos hos syskonen kan förklaras av att föräldrar till OSA-drabbade barn i högre utsträckning söker vård för liknande symtom hos syskonen.
Publikation: “Sibling risk of Pediatric Obstructive Sleep Apnea Syndrome and Adenotonsillar Hypertrophy”, Danielle Friberg, Jan Sundquist, Xinjun Li, Kari Hemminki, Kristina Sundquist, Sleep, 1 augusti 2009
För mer information, kontakta:
Med dr Danielle Friberg
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet
ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Tel 08-58581408
Mobil: 070 938 88 80,
E-post: danielle.friberg@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Kinas dramatiska tillväxt har också medfört ökade miljöproblem. Samtidigt som befolkningen mer än fördubblats under det senaste århundradet har utsläppen till luften ökat med 800 procent. I östra Kina, där huvuddelen av människorna bor och där utsläppen är som störst, har en miljöeffekt blivit särskilt tydlig: det regnar inte som det gjorde förr.
I östra Kina har antalet regndagar i vissa delar minskat med 23 procent på 50 år, med ökad torka som följd. En grupp klimatforskare från USA, Kina och Sverige – bland dem Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet – har nu studerat problemet och kan för första gången påvisa ett samband mellan de minskade regnmängderna och höga halter av luftföroreningar.
Det uteblivna regnet har enligt forskarna en direkt koppling till mängden aerosol i atmosfären. Forskarna har länge vetat att aerosol, som består av små partiklar med gas och vatten runt sig, har förmågan att ”samla” regndroppar kring sig i molnen. Men i den aktuella studien upptäckte forskarna att där aerosolhalterna var höga, var regndropparna betydligt mindre – i vissa fall bara hälften så stora som normalt.
Eftersom mindre regndroppar har svårare att forma sig till regnmoln som kan frigöra regnet, leder luftföroreningarna på så sätt till att de lätta regnfallen (under 10 millimeter) minskar.
Studien, som bygger på data från 162 väderstationer, publiceras i tidskriften Journal of Geophysical Research.
Kontaktinformation
Kontakt:
Deliang Chen, professor vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet och executive director för International Council for Science:
+33 1 45 25 03 29
deliang.chen@icsu.org
Trots att man kan se en stabilisering när det gäller utvecklingen av barnfetma, lider fortfarande åtskilliga miljoner barn i Europa av fetma med tillhörande risk för följdsjukdomar. Ett syfte med det sameuropeiska projektet Policies on Marketing Food and Beverages to Children (PolMark) har varit att undersöka behovet av ökade insatser för att minska barnfetman. Forskare från elva länder, däribland Sverige, har intervjuat andra folkhälsoforskare, konsumentorganisationer och intresseorganisationer inom industri, handel och reklam i sina respektive hemländer.
– Den mest kontroversiella frågan i det här sammanhanget är ju eventuella begränsningar av reklam om onyttig mat. Här kunde vi se att nyckelaktörerna har väldigt olika uppfattning om vad som kan och bör göras, säger Filippa von Haartman vid Karolinska Institutets folkhälsoakademi och samordnare av den svenska delen av rapporten.
I Sverige bedömdes effekterna av reklamen på barnens matvanor vara mindre, jämfört med bedömningen i många andra europeiska länder. Något som möjligen kan bero på att tv-reklam och direktutskick riktad till barn under 16 år är förbjuden i vårt land. Men en hel del reklam når ändå barnen via Internet och från vissa utlandsbaserade tv-kanaler. Många intervjuade uttryckte att marknadsföring av mat till barn på Internet är ett område som idag saknar tillräcklig reglering.
Synen på effekterna av reklamen varierade – inte oväntat – beroende på om organisationen var vinstdrivande eller inte. Representanter för näringslivet bedömde effekterna av marknadsföring riktad mot barn som mindre utslagsgivande jämfört med hur icke-kommersiella aktörer såg på sambandet reklam och barnfetma. Alla intervjuade ansåg dock att det kan finnas en koppling mellan viss reklam och övervikt bland barn.
Näringslivet föredrog egenåtgärdsprogram och frivilligt agerande för att reglera matreklamen till barn, medan ickekommersiella aktörer ansåg att lagstiftning är den mest effektiva metoden.
– Att det nu finns en reklamombudsman i Sverige uppfattas som mycket positivt av såväl industrin som konsumentorganisationer, säger Filippa von Haartman.
PolMark-projektet leds av International Association for the Study of Obesity och pågår fram till årsskiftet. Medverkande länder är Belgien, Cypern, Danmark, Frankrike, Irland, Polen, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tjeckien. Resultaten av studien kommer att beaktas i EU Kommissionens översyn av sitt handlingsprogram för nutrition, övervikt och fetma, där frågor om marknadsföring av mat till barn ingår som en viktig del. PolMark projektet är dock fristående från EU-kommissionen.
Karolinska Institutets folkhälsoakademi har som främsta uppgift att främja folkhälsan. Här bedrivs folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
Rapport: ”Stakeholder views on policy options for marketing food and beverages to children; Findings from the PolMark project in Sweden”, Filippa von Haartman, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:9, ISBN 978-91-86313-08-1.
För ytterligare information, kontakta:
Filippa von Haartman, nutritionist, projektsamordnare
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Tel: 08-524 827 29
E-post: filippa.vonhaartman@ki.se
Annika af Sandeberg, informatör
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Tel: 08-524 864 86
E-post: annika.afsandeberg@ki.se
Kontakta KIs presstjänst:
http://ki.se/pressrum
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
När den spanske nobelpristagaren Ramon y Cajal i början av 1900-talet undersökte ögats uppbyggnad upptäckte han till sin förvåning att ljuset måste passera flera lager av nervceller innan det når fram till de ljuskänsliga fotoreceptorerna. Den här omvända näthinnan finns hos alla ryggradsdjur, som fåglar, fiskar och människor. Bläckfiskar å andra sidan har motsvarande nervceller samlade bakom ögat.
Nervcellerna har en viktig funktion att analysera syninformationen. Ju fler ett djur har, desto bättre kan det se sin omvärld. Men att ha nervcellerna inuti ögat har länge ansetts som en nackdel eftersom bilden blir suddigare när ljuset måste passera alla dessa nervceller. Men nu har forskaren Ronald Kröger som är knuten till Cell- och organismbiologi vid Lunds universitet kommit fram till att den omvända näthinnan är till stor fördel, särskilt hos djur med små ögon.
– Mellan ögats lins och fotoreceptorer måste det finnas ett visst avstånd för att en skarp bild ska uppstå. Att det utrymmet fylls med nervceller är en viktig platsbesparing för ryggradsdjuren. Det gör att även små djur kan ha relativt stora ögon med tjocka näthinnor som analyserar syninformation, säger Ronald Kröger.
När djuren för c:a 550 miljoner år sedan började jaga varandra och utvecklingen av ögat tog fart, var djuren små. En annan fördel med den omvända näthinnan är att nervcellerna ligger tätt packade och nära fotoreceptorerna, vilket gör att analysen av syninformation går snabbt och pålitligt. Ryggradsdjurens anfäder, som råkade ha en omvänd näthinna, hade en stor fördel. De utvecklade bättre synförmåga än sina konkurrenter och evolutionen började mot den stora och framgångsrika gruppen som finns idag.
Kontaktinformation
För mer info kontakta
Ronald Kröger 046-2220596
För att mer rättvist jämföra skolors resultat kan inte enbart elevernas betyg användas. Skolverkets SALSA-modell väger därför in förutsättningar som föräldrars utbildningsnivå, könsfördelning och utländsk bakgrund. Skolornas eget bidrag, utöver det som eleverna redan har med sig hemifrån och från tidigare skolgång benämns internationellt value added när man diskuterar just skolors kvalitet och effektivitet.
SALSA är en svensk variant på detta. Det står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser och är ett analysverktyg som togs fram på 90-talet, tänkt som ett stöd i skolornas eget utvecklingsarbete. Skolorna kan där sätta sina resultat i relation till de förutsättningar som elevunderlaget faktiskt ger.
I utredningen om en ny svensk skolinspektion föreslås dessutom att SALSA ska användas för att skapa ett bättre underlag för inspektionen.
– SALSA är i nuläget ett mycket grovt instrument. Men det används inte sällan okritiskt, exempelvis i den nyss framlagda utredningen om den nya skolinspektionen, säger professor Rolf Lander vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet.
Rolf Lander har tidigare analyserat SALSA-verktyget på uppdrag av Skolverket.
– Den grundläggande invändningen är att SALSA missar mycket av det som påverkar en elevs framgång i skolan. SALSA tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå, könsfördelningen och eventuell utländsk bakgrund i elevgruppen. Men mängder av andra faktorer påverkar också. Det kan handla om exempelvis arbetslöshet i skolans upptagningsområde eller vilket kulturellt kapital eleverna har med sig hemifrån, säger Rolf Lander.
I det senaste numret av Pedagogisk forskning i Sverige föreslår Rolf Lander och forskarkollegan Michael Hansen flera förändringar av SALSA-verktyget. En är att införa komponenten kulturellt kapital via enkätfrågor till eleverna. Kulturellt kapital handlar om förståelse och intresse för kulturella och samhälleliga frågor som föräldrar kan hjälpa sina barn med. Det är ett kompletterande mått på social bakgrund. Enkätsvaren skulle den nya skolinspektionen kunna samla in under sina skolbesök.
En annan förändring forskarna föreslår är att i samma enkät, via frågor till eleverna om deras motivation, även kunna erbjuda måttet skolmotivation som ett mått på hur väl skolan lyckas, utöver själva betygen.
På grund av sina ofullkomligheter passar SALSA-verktyget bäst in i en diskussion med skolpersonalen om skolans förutsättningar och resultat. SALSA kan då ge en informationsbit som kan värderas i ljuset av andra kunskaper om skolan. Det är i nuvarande skick inte lämpligt för direkta jämförelser mellan skolor, enligt Rolf Lander och Michael Hansen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rolf Lander, 031-7862436, rolf.lander@ped.gu.se eller Michael Hansen, 031-7862165 / 0733-765193, michael.hansen@ped.gu.se
