Ämnet i ryggvätskan är en variant av proteinet beta-amyloid som kallas Abeta16. Avhandlingen visar i två oberoende studier att patienter med Alzheimers sjukdom har högre nivåer av ämnet i sin ryggvätska jämfört med friska människor.
– Upptäckten av det här nya proteinet skulle kunna användas i vården för att diagnostisera patienter med Alzheimer, och även göra det lättare att avgöra vilka läkemedel som hjälper bäst mot sjukdomen, säger biokemisten Erik Portelius som skrivit avhandlingen.

Vid Alzheimers sjukdom bildas det en beläggning i hjärnan som kallas plack och som består av flera olika proteinvarianter av beta-amyloid. Dessa utsöndras till ryggvätskan som omger hjärnan. Avhandlingen visar att det finns ett tjugotal sådana varianter.
– Dessa varianter av beta-amyloid kan analyseras med stor exakthet och vår forskargrupp har också visat att man med hjälp av analyserna kan skilja på sjuka och friska människor med hög säkerhet, säger Erik Portelius.

Placken i hjärnan består framförallt av en särskild variant av beta-amyloid som kallas Abeta42. Detta protein bildas genom att ett större protein klipps sönder av särskilda enzymer. De nya läkemedel som just nu testas mot Alzheimer bygger på att minska bildningen av Abeta42 genom att hämma just dessa enzymer. Erik Portelius har funnit att dessa läkemedel gör att nivån av det nyupptäckta proteinet Abeta16 ökar.
– Abeta16 bildas av samma enzym som Abeta42, men processen ser annorlunda ut, och Abeta16 är inte skadligt. Eftersom Abeta16 verkar vara en mycket känslig biomarkör för effekten av dessa läkemedel kan det få stor betydelse i framtida behandlingsstudier, säger Erik Portelius.

Forskningen är genomförd på proteomiklaboratoriet vid enheten för neurokemi i Mölndal.

FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.


Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Targeted A? proteomics – a tool to study the pathogenesis of Alzheimer’s disease

Avhandlingen försvaras fredagen den 25 september, klockan 09.00, Hjärtats aula, SU/Sahlgrenska, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Erik Portelius, biokemist, telefon 031-343 23 90, 070-480 00 59, e-post erik.portelius@neuro.gu.se

Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon 031-343 17 91, e-post kaj.blennow@neuro.gu.se

– Ett problem med de material vi idag använder i kontakt med ben, är att de är spröda och inte helt biokompatibla. Bland annat kan de korrodera och släppa ifrån sig partiklar till blod och vävnader, säger Torun Berlind, materialvetare som nyligen avlagt sin doktorsexamen.

De kolnitrider hon tillverkat och testat är både hårda och elastiska och verkar dessutom fungera väl ihop med benvävnad och mjukvävnad. Däremot är de mindre lämpade i direkt kontakt med blod.

– Ett optimalt biomaterial ska samverka med kroppen och därmed inte aktivera vare sig koagulation eller immunförsvar. Detta är i praktiken omöjligt men man strävar efter att materialet ska ge så små negativa reaktioner som möjligt för att inte stötas bort, säger Torun Berlind.

Materialen har byggts upp genom ytbeläggning i vakuum, där ett tunt lager appliceras på en kiselyta. I labbförsök har man sedan undersökt hur de samspelar med proteinerna i blodplasma.

Kol är en viktig komponent i många vardagliga material och är samtidigt en av de viktigaste byggstenarna i levande organismer. Det är en av tankarna bakom möjligheten att använda kolbaserade material i människokroppen. Men mycket spelar in i interaktionen mellan levande vävnad och ett främmande material. Ytans struktur, laddning och energi har stor betydelse men också vilka kemiska grupper som sitter på ytan.

Kolnitrider används redan idag för att skapa stryktåliga ytor i bland annat hårddiskar, kullager och elektroniska komponenter.


Avhandlingen Carbon nitride – characterization and protein interactions lades fram vid Linköpings universitet 28 augusti 2009. Den är publicerad på LiU Electronic Press, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-19710

Kontaktinformation
Kontakt:
Torun Berlind 013-281848, torun@ifm.liu.se

Trots att döda valar utgör en mycket oförutsägbar födokälla – det är omöjligt att veta när och var en val sjunker ner, dessutom varar födokällan inte för evigt – finns det arter i havet som specialiserat sig på att leva av valkadaver. Det visar forskare vid Göteborgs universitet, som med hjälp av undervattenskameror studerat ekosystemet kring sjunkna valar.

För djuren i dess närhet erbjuder döda valar en enorm näringsskälla: ett valkadaver motsvarar lika mycket näring som det normalt faller ned till havsbotten från ytan under 2 000 år. Näringen kommer otaliga arter till nytta under nedbrytningen. Först kommer djur som äter upp köttet, till exempel hajar och pirålar, men även när bara skelettet återstår kan det livnära mängder av organismer.

En djurgrupp som är vanlig på valskelett är havsborstmaskar, som är släkt med daggmaskarna. En del havsborstmaskar är så specialiserade på döda valar att de skulle få svårt att leva någon annanstans. Det gäller till exempel havsborstmasken Osedax, som använder sitt rotsystem till att borra sig in i valbenen på jakt efter näring.

Andra arter har specialiserat sig på att beta av de tjocka bakteriemattor som snabbt täcker valbenen. I en avhandling från Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet, beskriver forskaren Helena Wiklund hela nio tidigare okända arter av dessa bakteriebetande havsborstmaskar.

Fyra av de nya arterna har hittats på valkadaver som forskarna placerat på 125 meters djup i den nya nationalparken Kosterhavet utanför Strömstad (se bifogad länk). De andra fem nybeskrivna arterna lever på valben i djuphavet utanför Kaliforniens kust i USA. Med hjälp av molekylära data har havsborstmaskarnas släktskap undersökts.

Dessa DNA-analyser visar att det hos maskarna finns flera kryptiska arter, det vill säga arter som till det yttre är identiskt lika men som genetiskt skiljer sig åt lika mycket som utseendemässigt olika arter. Analyserna visar att anpassningen till ett liv på valkadaver har skett på arter från olika utvecklingslinjer, och vid flera tillfällen under evolutionen.

Helena Wiklunds forskning visar också att det som antagits vara kosmopolitiska arter (arter som hittas i hav jorden runt) kan vara kryptiska arter, vilket kan få stor betydelse både för vår uppfattning om djurens förmåga att sprida sig och förändra vår uppfattning om hur många arter det finns på vår jord.

Avhandlingen Evolution of annelid diversity at whale-falls and other marine ephemeral habitats försvaras vid en disputation den 25 september.

Kontaktinformation
Kontakt:
Helena Wiklund, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0709 820 506
helena.wiklund@zool.gu.se

Bildtext: Skelett från vikval på havsbotten utanför Strömstad. Foto: Craig R Smith. Foto porträttbild: Göteborgs universitet.

– Om vi ska förstå vad värde är måste vi undersöka både hur och varför vi värderar saker. Min teori utgår från iakttagelsen att njutningssystemet är centralt i dessa förklaringar. Varför anser vi att vänskap är värdefullt? Därför att vänskap så ofta är förknippat med positiva känslor. För många värden är förklaringen betydligt mer komplicerad, men deras ursprung är njutningssystemet, förklarar David Brax.

Hans teori utvecklar den hedonistiska filosofiska traditionen, med rötter i Antiken. Enligt den är njutning det enda som är värdefullt i sig självt. David Brax undersöker i sin avhandling vad värde egentligen är och han utvecklar också en egen teori om vad njutning är, som stödjer hedonismen.

Det nya är att David Brax teori också tar hänsyn till nya undersökningar av hur människor fungerar – undersökningar gjorda inom kognitionsvetenskap, neurovetenskap och psykologi.

– Psykologin har kommit långt under senaste århundradet, och levererat intressanta resultat om fenomen som filosofer länge intresserat sig för. Särskilt angående hur känslor påverkar våra tankar och beslut. Vi filosofer bör vara delaktiga i det här projektet, snarare än att snäva in typen av frågor vi sysslar med. De olika vetenskaperna har nytta av varandra och det bästa utbytet sker när de utvecklas parallellt och i viss mån tillsammans, anser David Brax.

Kontaktinformation
För ytterligare information: 0705-48 36 72, david.brax@fil.lu.se
Avhandlingens titel: Hedonism as an Explanation of Value
Disputationen äger rum lördagen den 12 september 2009 kl. 10.00
Filosofiska institutionen, sal 104, Kungshuset, Lundagård, Lund
Recensionsex beställs av författaren
Se sammanfattning och avhandlingen som pdf: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1455027

Den svenska gymnasieskolan efterfrågar elever som utför sina läxor och sitt hemarbete, arbetar med det de ska under lektionerna, utvecklar sina ämneskunskaper och tar ansvar för sina studier. Men i skolvardagen förändras delvis det övergripande budskapet beroende på vilket gymnasieprogram som är i blickpunkten. Eleverna möter olika krav och förväntningar på de olika programmen.

På teknikprogrammet betonas ”hårt arbete, kunskapsutveckling och eget tänkande” medan ”ansvar för andra” är i fokus på omvårdnadsprogrammet. På det individuella programmet betonas istället ”godkända betyg, självförtroende och social anpassning”. Under utbildningstiden strävade ändå de flesta av studiens elever mot en anpassning till det övergripande budskapet, men de gjorde med olika mycket motstånd.

Monica Johansson, som själv har lång erfarenhet som gymnasielärare vill diskutera resultatet av sin studie i relation till den planerade nya gymnasieskolan.
– Den benämns som en framtidsväg. I ljuset av min studie frågar jag mig om den istället kommer att bidra till en alltmer ojämlik framtid för unga människor. Förslaget som presenteras är en återgång till den mer uppdelade gymnasieskola som fanns före 90-talets gymnasiereform. Elevers möjligheter att ändra sig och göra nya val borde alltid finnas inom ett utbildningssystem, säger Monica Johansson.

Kontaktinformation
Monica Johansson lägger fram sin avhandling ”Anpassning och motstånd. En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 11 sep, kl. 13.00.
Plats: Sal G110, Högskolan i Skövde.
Kontakt: Monica Johansson 0500 – 448250, 0730-659187, monica.johansson@his.se

Framgången förutsätter emellertid att besöken genomförs av kunnig, medicinskt och socialt utbildad personal. Dessutom måste besöken vara återkommande. En studie i Nordmalings kommun visar att seniorer lever längre och mår bättre om de får förebyggande hembesök. Dessutom kan besöksverksamheten ge mindre behov av både hemtjänst och sjukhusvård samt avsevärt minska antalet akuta läkarbesök på vårdcentralen. Det sistnämnda är en effekt som avlastar primärvården.

Avhandlingens hälsoekonomiska analyser visar att besöksverksamheten är kostnadseffektiv. I hur hög grad beror på om man i beräkningarna tar med framtida vårdkostnader, seniorernas livskvalitet samt värdet av vad de producerar. Att kvantifiera det sistnämnd bjuder dock på många svårigheter. Tydligt är att hälsoekonomiska analyser i allmänhet inte tar hänsyn till produktion efter pensionsåldern, varför några alternativa värderingsmekanismer föreslås i avhandlingen. Om dessa skulle användas konsekvent kan också andra viktiga samhällsdiskussioner påverkas. Om man tar hänsyn till dagens seniorproduktion blir produktionsvinsten av en eventuell höjd pensionsålder mindre.

– Det är sällan en satsning som syftar till bättre kvalitet också kan beskrivas som kostnadseffektiv, säger Klas Göran Sahlén som har tidigare erfarenheter som sjuksköterska, arbetsledare inom äldreomsorgen och socialchef.

Förebyggande hembesök hos seniorer genomförs i dag i många kommuner och landsting. I avhandlingen konstateras att de positiva hälsoeffekterna, och följaktligen också kostnadseffektiviteten, förutsätter professionella insatser, samarbete mellan äldreomsorg och primärvård samt att besöksverksamheten är återkommande.

— Alltför många kommuner och landsting använder i dag statliga stimulanspengar för verksamheter som man etiketterar ”förebyggande hembesök” men som inte har någon dokumenterad hälsoeffekt för seniorerna. Brister i struktur och dåligt samarbete mellan huvudmännen är de vanligaste orsakerna till att resurser används ineffektivt, tror Sahlén.

Klas Göran Sahlén, som själv kommer från Nordmaling, är doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap. Han kan nås på
tel. 090-785 33 46,
e-post klasse.sahlen@epiph.umu.se

Fredagen den 18 september 2009 försvarar Klas-Göran Sahlén, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln An Ounce of Prevention is Worth a Pound of Cure – Preventive Home Visits among healthy seniors in the north of Sweden (Ett hekto förebyggande åtgärder ger ett kilo bot — förebyggande hembesök hos friska äldre i norra Sverige).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 135, Allmänmedicin, by. 9A, NUS.
Fakultetsopponent är doc. Carsten Hendriksen, Socialmedicin, Köpenhamns universitet.

– Syftet med Skogsbio är att hjälpa och inspirera dig som är skogsägare. Här får du handfasta råd om hur du bäst sköter din skog, säger Mats Hannerz, redaktör för Kunskap Direkt.

Filmerna är gratis att se. Det enda du behöver är en dator och uppkoppling. Längden på inslagen varierar, men majoriteten ligger på omkring ett par minuter.  

– I dag har vi samlat ihop ungefär 95 minuter film. Men vi kommer att uppdatera sidan med nya inslag allt eftersom de produceras, säger Mats Hannerz.

Du hittar Kunskap Direkts Skogsbio på www.kunskapdirekt.se/skogsbio.

Fakta Kunskap Direkt

Kontaktinformation
Kontakt
Mats Hannerz, redaktör Kunskap Direkt. Tel: 018-34 28 54, 070-528 85 54
Anna Franck, pressansvarig Skogforsk. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Analysen görs online utan att störa driften, med en avsevärd förbättring av reaktorns tillgänglighet och med stora besparingar som följd.

Resultaten tillämpas i flera kraftverk i USA och andra länder.
Arbetet har fått stöd av Department of Energy och den amerikanska kärnkraftsindustrin.

Den 18 maj, 2009, försvarade Hashem Mehrdad Hashemian sin avhandling: On-Line Monitoring Applications in Nuclear Power Plants.

Doktorsarbetet genomfördes på distans från USA vid Institutionen för teknisk fysik, Nukleär teknik, Chalmers.

Hashem Mehrdad Hashemian är vd för företaget Analysis and Measurement Services i Tennessee och arbetar som rådgivare för The University of Tennessee i Knoxville, USA.

Handledare: Imre Pázsit, professor i Nukleär teknik vid Chalmers.
Opponent: Masaharu Kitamura, professor vid Tohoku University, Sendai, Japan.

Kontaktinformation
Kontakt och mer information:
Imre Pázsit, Nukleär teknik, Institutionen för teknisk fysik
Tel: 031-772 3081
E-post: imre@chalmers.se

När datalagen kom 1973 hade en intensiv tidningsdebatt kring integritetsfrågorna rasat i flera år.

– Min avhandling visar hur starkt påverkade lagstiftarna var av den offentliga debatten, säger Åsa Söderlind granskat debatten och de politiska besluten i sin avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap. Hela diskussionen kom efterhand att helt fokuseras på den offentliga sektorns användning av stora datasystem med personuppgifter, trots att det även fanns andra integritetsproblem förknippade med datortekniken.

Den begynnande datoriseringen inom myndigheter och förvaltningar under 1960- och 70-talet sågs till en början som oproblematisk och positiv av de flesta. Tanken på att uppbyggandet av stora datoriserade system med mängder av personuppgifter också kunde uppfattas som ett hot mot enskildas personliga integritet väcktes på allvar först i samband med folk- och bostadsräkningen hösten 1970. Samtidigt hade en offentlig utredning fått i uppdrag att se över frågor kring offentlighet och sekretess inom både offentlig förvaltning och i privata företag.

– Från ett kritisk perspektiv kan man se hela den dåvarande datalagstiftningen som ett sätt för staten att legitimera sin egen omfattande användning av datateknik för register, planering och administration, menar Åsa Söderlind Men samtidigt fanns nog en genuin vilja att verkligen skapa ett skydd för den enskilda mot de offentliga myndigheternas potentiella maktutövning.

De som deltog i den dåtida debatten och arbetade med utredningen var helt eniga om att staten måste använda starka medel för att få kontroll över utvecklingen. Utifrån detta tillkom den första datalagstiftningen, som byggde på en allmän tvingande licens för upprättande av dataregister.

– I dag ter sig denna lösning totalt orealistisk och närmast naiv. Men vid denna tidpunkt tänkte man sig att det gick att kontrollera och överblicka alla dataregister i landet, bara man hade tillräckliga resurser.

Ytterligare en slutsats i avhandlingen är att föreställningar om datatekniken som ”den stora centraldatorn” starkt bidrog till problemen när det gällde både utformning och tillämpning av lagstiftningen, detta eftersom den digitala tekniken spreds allt snabbare till olika verksamheter och också utvecklades mot allt mindre enheter.

Avhandlingens titel: Personlig integritet som informationspolitik – debatt och diskussion i samband med tillkomsten av Datalag (1973:289)
E-länk: http://hdl.handle.net/2320/1820

Fakultetsopponent: Dr Michael Kristiansson, Danmarks biblioteksskole

Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 september 2009, kl. 13.15, Hörsal C204, Allégatan 1, Borås.

Avhandlingen kan beställas hos carina.walden@hb.se

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:
Åsa Söderlind, 033-4354402(arb.),
e-post: asa.soderlind@hb.se

Det finns en speciell ödleart som lever i Centrala Kalifornien: sidfläcksödlan (Uta stansburiana). Dessa ödlor har olika färg på sina strupar. En klart lysande orange strupfärg indikerar att hannen har ett starkt immunförsvar. Det omvända gäller för honorna; ju klarare orange färg, desto svagare immunförsvar.  Samma färgsignal signalerar alltså olika information om immunförsvaret hos de båda könen.

Styrkan på immunförsvaret och färgen på strupen avgör hur livskraftiga ödlorna är. Men vad som är bra för hannen kan vara dåligt för honan.  Kombinationen orange strupfärg och starkt immunförsvar är bra för ödlehannen, men dåligt för ödlehonan (ett alltför starkt och aggressivt immunförsvar kan alltså vara till nackdel).

– En hona som parar sig med en hanne med orange strupe får söner med starkt immunförsvar men döttrar med svagt immunförsvar. Om honan istället parar sig med en hanne som saknar orange strupe, får hon döttrar med starkt immunförsvar men söner med svagt immunförsvar, säger Erik Svensson. Immunförsvaret samverkar med strupfärg och kön och dessa faktorer bestämmer tillsammans hur livskraftiga ödleungarna blir.

Erik Svensson tror inte att honan gör ett medvetet val av partner. Tidigare studier har visat att ödlehonor ofta parar sig med flera hannar och att honorna sedan omedvetet och på fysiologisk väg sorterar spermier från olika hannar. Ödlehonorna kan alltså använda spermier att befrukta sina ägg på ett sätt som maximerar överlevnadsframgången hos såväl hennes söner och hennes döttrar.

– Samma kombination av egenskaper som är gynnsam för en hanne, kan alltså vara missgynnsam för en hona, och vice versa. En slags utvecklingsmässig könskonflikt som verkar vara vanlig inom djurvärlden och som forskare finner hos allt fler arter. För att föra vidare bra egenskaperna till sina söner och döttrar har ödlorna löst det här problemet genom att de har byggt upp en genetisk koppling mellan strupfärg, säger Erik Svensson.     

Studien som publiceras i Evolution har gjorts tillsammans med två forskare från USA och Kanada.

För mer information, kontakta Erik Svensson
046-2223819

– Den kraftiga minskningen av resandeinförseln som vi ser under första halvåret 2009 motsvarar ungefär försäljningsuppgången på Systembolaget och innebär att alkoholkonsumtionen sammantaget är oförändrad, säger Mats Ramstedt på SoRAD.

Resandeinförseln minskade med drygt 30 procent som ett resultat av både minskat utlandsresande och att en mindre andel av resenärerna köpte med sig alkohol. Andelen svenskar som uppgav minst en utlandsresa under de senaste 30 dagarna minskade från 17.5 procent första halvåret 2008 från till 15.6 procent för motsvarande period år 2009. Samtidigt minskade även andelen av dessa som tog med alkohol från 52 till 45 procent.

– Alkohol är en priskänslig vara och den försvagade kronkursen har inte bara fördyrat utlandsresan utan också de alkoholpriser svenskarna möter utomlands, säger Mats Ramstedt. En ökad försäljning på Systembolaget trots sämre tider tyder på att vissa grupper som tidigare handlat utomlands nu handlar på Systembolaget i stället.

En annan tydlig förändring är att köp av smuggelsprit (dvs. sprit som tas in för att säljas vidare illegalt) ökar för första gången på flera år.

– Det är för tidigt att tala om trendbrott, men en förklaring kan vara att intresset för billig smuggelsprit ökat något i grupper som får det sämre ekonomiskt, säger Mats Ramstedt. En annan förklaring kan dock vara att nivån var exceptionellt låg förra året och att uppgifter om smuggling generellt sett är mer osäkra.

Sammantaget stod Systembolaget för 60 procent av alkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret i år medan införsel och smuggling stod för 13 respektive 8 procent. Resterande konsumtion utgjordes av folköl (6%) restaurangförsäljning (10%) och hemtillverkning (2%). Vad gäller olika dryckessorter, så står vin för 41 procent, starköl 29 procent och sprit för 21 procent av totalkonsumtionen. Folköl och cider/blanddrycker utgör 6 respektive 2 procent.

SoRADs kartläggning är baserad på en kombination av försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion).

Tabell ”Beräkning av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret år 2009 i jämförelse med första halvåret år 2008 (liter ren [100 %] alkohol per invånare 15 år och äldre)” kan laddas ner som pdf via http://www.su.se/content/1/c6/06/73/73/PM_090907.pdf.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mats Ramstedt, SoRAD, tfn 08-16 34 08 / 070-266 96 24 e-post mats.ramstedt@sorad.su.se
Barbro Engdahl, SoRAD, tfn: 08-16 14 96/ 073-734 00 02 e-post barbro.engdahl@sorad.su.se

– Därför är det viktigt att förstå vilka psykologiska mekanismer som får människor att bete sig som alla andra, säger Maria Andersson som studerar varför flockbeteende uppkommer i sin doktorsavhandling i psykologi.

På aktiemarknaden finns olika slags information som kan ge vägledning för aktiers framtida avkastning. En viktig fråga är vilken information och analys investerare använder när de fattar investeringsbeslut.

– En vanlig strategi är att se hur andra gör och följa flocken, säger Maria Andersson.

I avhandlingen presenteras fyra experimentella studier som belyser flockbeteende på aktiemarknaden. Ungefär 450 personer har deltagit i undersökningarna. Det huvudsakliga syftet var fastställa om investerare påverkas av en flock när de fattar investeringsbeslut, och om det i så fall spelar roll om flocken utgör en majoritet eller en minoritet. Flockens storlek och tillförlitligheten i dess bedömningar varierade i de olika studierna.
Minoriteter får inget inflytande

Sammanfattningsvis visar resultaten att det finns en stark tendens att förlita sig på att majoriteter har rätt och att bortse från minoriteter. Detta resultat gäller oavsett om majoriteten presterar bra eller dåligt. Minoriteter får däremot inget inflytande även om deras ståndpunkt är korrekt.

Finns det då något sätt att undvika att dras med i flocken?

Studierna visar på möjligheter att bryta majoritetens inflytande genom att få försöksdeltagarna att använda mer överlagt tänkande.

– Detta kan åstadkommas genom att öka deltagarnas uppmärksamhet på tillförlitligheten i informationen, säger Maria Andersson.

Bättre och tydligare information skulle sannolikt också öka chansen att investerare bortser från flocken. Att vara medveten om att tillgänglig information på börsen inte alltid är tillförlitlig och att kritiskt granska vad flocken gör är följaktligen en bra utgångspunkt för en lyckad aktiehandel.

Avhandlingens titel: Social influence in stock markets
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20506
e-post:.maria.andersson@psy.gu.se
Fakultetsopponent: Professor Nigel Harvey, University College London, London, UK
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 september 2009, kl. 10.00, Hörsal F1,
Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Maria Andersson, tel 0317861653 (arbete), 0702743331 (mobil)

Tanken med ekologisk mjölkproduktion är att en lägre mjölkavkastning i kombination med bättre levnadsbetingelser ger kor förutsättningar för ett friskare och längre liv. Samtidigt finns det inslag i den ekologiska djurhållningen som skulle kunna påverka djurhälsan negativt. Att djuren utfodras med en större andel grovfoder (ensilage eller hö) i förhållande till kraftfoder (spannmål m.m.) skulle t.ex. kunna leda till att korna inte får tillräckligt med energi när de mjölkar som mest. En annan farhåga är att de längre karenstiderna* efter medicinering kan leda till en underlåtenhet att behandla sjuka djur.

Nils Fall har nu jämfört en rad mått på djurhälsa och fruktsamhet i ekologiska och konventionella mjölkkobesättningar i Sverige, och i inget fall hittade han några skillnader av betydelse. Detta tyder på att djurhälsan hos ekologiska mjölkkor är lika bra som hos konventionella. De övergripande mått som användes på djurhälsoläget i besättningarna var juverhälsa, sammanlagd sjuklighet, fruktsamhet, livslängd samt ämnesomsättning.

Kor i ekologiska och konventionella besättningar behandlades alltså ungefär lika ofta för juverinflammationer, och juverhälsan var likvärdig också i övrigt. Inte heller fanns det några skillnader när det gäller andra veterinärbehandlingar. När det gäller fruktsamhet var det en lika stor andel av korna som blev dräktiga av den första inseminationen efter kalvningen. Studien av kornas ämnesomsättning i perioden runt kalvning visade inga tecken på att kor i ekologiska besättningar oftare skulle drabbas av en negativ energibalans.

Avhandlingens fyra studier bygger på information från databaser och undersökningar av kor på olika mjölkgårdar. Två av studierna baseras på information från en försöksgård i Öjebyn i Norrbotten, där det i tolv år drevs ekologisk och konventionell mjölkproduktion parallellt och de andra två baseras på en fältstudie av kor från 20 ekologiska och 20 konventionella gårdar i Uppland, Östergötland, Södermanland och Småland.

* Den tid man måste vänta innan man får leverera mjölk från kor som behandlats med medicin (karenstiden) skiljer sig mellan driftsformerna. I Sverige är denna tid dubbelt så lång för ekologiskt jämfört med konventionellt producerad mjölk.

—————————–

Veterinär Nils Fall, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Health and reproduction in organic and conventional Swedish dairy herds.

Tid: Fredag den 11 september 2009, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Ian Dohoo, University of Prince Edward Island, Kanada

Kontaktinformation
Mer information: Nils Fall, 018-67 13 69, Nils.Fall@kv.slu.se

Samhället efterfrågar nya handlingsmönster för att få till en hållbar utveckling. Ett sätt att ta tillvara människors skapande förmåga är att ge plats för stadsdelsträdgårdar, som kan fungera som experimentverkstäder eller laboratorier för att prova och utveckla nya handlingsmönster i riktning mot långsiktig hållbarhet.

Landskapsarkitekt Marie Larsson har i sitt doktorsarbete vid SLU ägnat sig åt denna nya företeelse. Hon betraktar dessa brukarstyrda trädgårdar som ett utmärkt sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i praktiken.

– Denna typ av trädgård i det offentliga rummet är inte så vanlig ännu i Sverige, säger Marie Larsson. Men jag tror att det kommer, av flera skäl. Dessa trädgårdar är nämligen ett utmärkt sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i praktiken.

Som underlag för definitionen av det nya begreppet stadsdelsträdgård har hon studerat tre trädgårdar; Slottsträdgården i Malmö, Lärjeåns Trädgårdar i Angered och Mandelmanns Trädgårdar i Rörum på Österlen. Ingen av de studerade trädgårdarna kan sägas vara en stadsdelsträdgård i egentlig mening, utan de representerar snarare olika aspekter på stadsdelsträdgården.

Fenomenet stadsdelsträdgård är nytt men kan jämföras med gamla tiders allmänningar och andra gemensamt brukade platser. Vidare är det en typ av självhushållning, då odlingens produkter bidrar till den egna försörjningen. Stadsdelsträdgården är skapad av ideellt engagerade människor som har ett stort intresse och vilja, och som ger avtryck med sin kreativitet och personliga prägel.

– Stadsdelsträdgården kan sägas vara en kombination av koloniträdgård och folkpark, vilket ger en intressant kombination av hemkänsla och offentligt rum.

Samhället kan inte förlita sig på att genom enbart myndighetsutövning kunna planera fram hållbar utveckling. Människor måste ges chans att underifrån, på lokal nivå, få vara med och forma kulturprocesserna. Om en kommun vill stimulera framväxandet av en stadsdelsträdgård kan det vara en idé att anställa en trädgårdsmästare som odlingskunnig inspiratör och processledare. När det väl är igång kan utvecklingen gå av sig själv.

Kontaktinformation
Landskapsarkitekt Marie Larsson vid SLU försvarade i juni sin avhandling med titeln Stadsdelsträdgård – plats för gemenskap och kreativa processer.

Mer information
Marie.Larsson@ltj.slu.se, 070-667 52 03

Abstract och avhandlingen i sin helhet

Marie Larsson

Område landskapsarkitektur, Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU, Alnarp

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Slottsträdgården i Malmö, en av de studerade stadsdelsträdgårdarna. Stadsdelsträdgårdarna är en kombination av folkpark och koloniträdgård. Foto: Marie Larsson http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/MarieLarsson/Slottsträdgården,MalmöML.jpg

Odlingens produkter bidrar till den egna försörjningen. Bilden från Slottsträdgården i Malmö. Foto: Marie Larsson http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/MarieLarsson/slottsträdgårdenML.jpg

Stadsdelsträdgårdar bidrar till att sprida det ekologiska tänkandet bland barnen. Lärjeåns Trädgårdar i Angered. Foto: Marie Larsson http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/MarieLarsson/AngeredML.jpg

Den svenska regeringen, som under andra halvåret 2009 är EU:s ordförande, har som målsättning att tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Sverige tillhör dock inte de länder som undertecknade Romfördraget för drygt femtio år sedan, utan gick med först 1995. Detta har på olika sätt påverkat Sveriges förhållande till den europeiska integrationen.

När Romfördragets femtioårsdag firades med fyrverkerier, konserter och symposier runt om i Europa begränsades exempelvis det svenska firandet till ett seminarium på en hotellbiograf i Stockholm, Sverige har inte infört den gemensamma valutan och svenskarna är i vissa avseenden fortfarande mer skeptiska till EU än befolkningen i andra länder.

Huvudförklaringen till den sena svenska anslutningen har hittills huvudsakligen byggt på uppfattningen att ett medlemskap hade varit oförenligt med den svenska neutraliteten. Det var också detta som Sveriges dåvarande statsminister, Tage Erlander, hänvisade till när han sensommaren 1961 i ett tal inför Metallindustriarbetarförbundets kongress informerade om att ett svenskt medlemskap i EEC var uteslutet.

Den neutralitetspolitiska förklaringen har även stått i fokus i mycket av den tidigare forskning som behandlat frågan om Sverige och den europeiska integrationen.

I sin avhandling framhåller Erik Magnusson att den svenska neutraliteten självfallet hade påverkats av en svensk anslutning till EEC men att detta knappast var huvudorsaken till det svenska utanförskapet. Neutraliteten var nämligen i högsta grad pragmatisk och anpassningsbar.

Istället var det viljan att bevara självbestämmandet över de ekonomiskpolitiska verktyg, som var centrala för fullföljandet av den dåtida socialdemokratiska politiken, som låg bakom beslutet att inte ansöka om fullt medlemskap.

– Att neutralitetspolitiken ändå lyftes fram i den politiska debatten hade strategiska orsaker. Regeringen ville nämligen få stöd för sitt agerande av såväl opinionen som EEC, säger Erik Magnusson.

Det svenska beslutet att stå utanför EEC exemplifierar den betydelse som inrikespolitiska faktorer haft och fortfarande har för den europeiska integrationens utveckling. Den europeiska integrationsprocessen kan därmed inte ses som något självdynamiskt där integration inom ett område med mer eller mindre nödvändighet leder till ökad integration inom andra områden.

– Tvärtom kan integration inom ett område medföra ett politiskt behov av självbestämmande inom ett annat, säger Erik Magnusson.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Magnusson, tel: 070-222 56 83, 073-849 71 50, erik.magnusson@ekhist.uu.se

De växter och insekter som hörde hemma i det gamla brukade odlingslandskapet i Sverige har gradvis trängts undan när slåtterängar och gamla betesmarker övergivits och vuxit igen eller ersatts med åkrar och skogsplanteringar. Många av dessa arter har istället funnit en tillflyktsort i form av vägkanter, banvallar, kraftledningsgator, grustäkter och andra strukturer som följer modern infrastruktur.

Centrum för biologisk mångfald vid SLU och Uppsala universitet har analyserat förekomsten av rödlistade arter, framför allt växter och insekter, knutna till det traditionella jordbrukslandskapet. Det visade sig att vägrenar, skjutfält, grustäkter och liknande människoskapade miljöer idag hör till de allra viktigaste biotoperna för en stor del av dessa hotade arter.

Studien visar att betydelsen av infrastrukturens biotoper hittills har underskattats.

– Infrastrukturens biotoper kan bidra till att uppfylla miljömålet om ängs- och slåttermarker i jordbrukslandskapet, säger Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald. Sverige har antagit målet att öka arealen hävdad ängsmark med 5000 ha fram till år 2010. Vi är ännu inte framme vid målet, ca 2000 ha saknas fortfarande, men med rätt skötsel kan de finaste vägkanterna och kraftledningsgatorna hjälpa oss att komma närmare målet.

Eftersom infrastrukturens biotoper är så betydelsefulla för många hotade arter är också rätt skötsel av dessa biotoper en viktig angelägenhet för att bevara arterna. Här kan Vägverket och Banverket genom samverkan och rätt åtgärder göra en stor insats.

– Rapporten stärker mig i övertygelsen om att Vägverket på ett positivt sätt kan bidra till bättre miljö och stärka arbetet med den biologiska mångfalden. Det är en del i vårt uppdrag att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen, säger Lena Erixon, generaldirektör på Vägverket.

Centrum för biologisk mångfald, CBM, är en gemensam centrumbildning för Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet för forskning och information om biologisk mångfald. Mer information: www.cbm.slu.se

Läs mer:
SLU Fakta Jordbruk Nr 2 2009, se http://www-nlfak.slu.se/faktajordbruk/pdf09/Jo09-02_utskrift.pdf

  

  

  

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:

Tommy Lennartsson, Centrum för biologisk mångfald
018-67 24 36 alt 070-586 83 81
tommy.lennartsson@cbm.slu.se
Sofia Gylje, ArtDatabanken
018-67 22 95 alt. 070-311 22 04
sofia.gylje@artdata.slu.se