Uffe Enoksons avhandling uppmärksammar att livspusseldebatten egentligen handlar om något mycket vidare. För samtidigt som vissa arbetar allt mer, får andra som står utanför arbetsmarknaden inte chans att arbeta alls. Det handlar om de resurssvaga som i vår omedelbara närhet lever med inskränkt socialt erkännande i ett utanförskap och med all tid i världen.
– Utvecklingen kan liknas vid två sidor av samma mynt där den ena sidan representerar livsvillkor för stressade yrkesarbetande och den andra sidan alla i utanförskapets Sverige, säger Uffe Enokson.
Den svenska välfärdsstatens sätt att hantera obalansen mellan tid och pengar ser ut att ha formaliserats i två snäva policyfält utan att kunna parera växande strukturella problem och individuella tillkortakommanden.
Resultat i avhandlingen visar att arbetstidspolicyns utveckling är viktig för att förstå hur tillgången på tid och ekonomiska resurser fördelas i befolkningen. Historiskt har arbetstidspolicyn varit starkt förankrad i den svenska socialpolitiken med hälsa, trygghet och jämlikhet som centrala frågor.
En förskjutning av policymotiven i riktning mot en ekonomisk diskurs, med i stora delar andra politiska målsättningar, förändrar arbetstidens position. Utvecklingen av en ekonomisk policy som framhåller flexibilitet, stärkt konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt gör att sociala motiv blir en perifer del av den ekonomiska politiken, inte en viktig del knuten till policykärnan i den sociala politiken.
En följd har blivit att lösningar på hushållens obalanser är svagt förankrade i en förändrad syn på arbetstiden. Tanken på att arbeta mindre, fördela arbetet annorlunda mellan olika medborgargrupper eller individuellt under livsförloppet, ligger långt ifrån den finanspolitiska policykärnan. Något som kan exemplifieras med att det tvärt emot sociala policymotiv för kortare arbetstid uppkommer diskussioner om att vi med en ekonomisk målsättning måste jobba mer.
Sammantaget visar avhandlingen att mycket talar för att de historiska förhandlingsframgångarna i arbetslivet som förbättrat arbetsmiljön och fungerat som skydd för den enskilde står inför nya utmaningar som kräver nya slags lösningar. Med tid som välfärdsfaktor uppmärksammas varierade behov och förutsättningar för ekonomisk och social hållbarhet som både är flexibla och upplevs som legitima av medborgarna.
Uffe Enokson är född och uppvuxen i Växjö. Han arbetar sedan 2003 som doktorand vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete och har vid sidan av sin doktorandtjänst ägnat tid åt sitt skönlitterära författarskap och bland annat kommit ut med boken ”Tidsfördrivningen” 2008.
Avhandlingen ”Livpusslet: Tid som välfärdsfaktor” försvaras fredagen 9 oktober 2009, kl. 10.15.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Kajsa Ellegård, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Uffe Enokson, telefon: 0470- 76 70 97 eller e-post: uffe.enokson@vxu.se
Avhandlingen kan beställas genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
Redan de gamla romarna använde guld som ersättningsmaterial för tänder och under lång tid betraktades guldfyllningar som ofarliga för hälsan. Men senare tids forskning har visat att guld i kroppen ökar risken för att utveckla kontaktallergi både på huden och i munslemhinnan.
Det finns inga säkra siffror, men det uppskattas att upp till 50 procent av den vuxna svenska befolkningen har tandbroar eller kronor gjorda av guld. Camilla Ahlgren har studerat 102 patienter som led av eksem. Patienterna undersöktes för att se om de hade guld i munnen och blev därefter lapptestade.
Resultatet visade att patienter med guld i munnen hade signifikant oftare kontaktallergi mot guld jämfört med dem som saknade guldfyllningar.
Camilla Ahlgren kunde också konstatera personer med guld i munnen hade förhöjda värden av metallen i blodet. Vidare studier har också visat att guldet frisätts kontinuerligt under en lång tid efter det att det har hamnat i munnen.
Vilken betydelse kan då detta få för hälsan?
– Patienter som testats positivt för guld och som exponeras för det kan drabbas av hudeksem och förändringar i munslemhinnan, säger Camilla Ahlgren.
En grupp som kan vara särskilt utsatta är patienter som lider av oral lichen eftersom tidigare studier har indikerat att denna patientgrupp kan vara allergisk mot guld.
Oral lichen innebär att patienterna drabbas av förändringar i munslemhinnan i form av vita stråk med inslag av rodnad. I vissa fall utvecklas förändringarna till smärtsamma sår.
Det beräknas att cirka två procent av dem vuxna befolkningen lider av oral lichen.
– De får besvär när de äter vissa födoämnen, särskilt sådan som är sura, exempelvis apelsiner och tomater.
I avhandlingen ingår en studie där patienter med oral lichen testats för allergiskt kontakteksem. Resultatet har sedan jämförts med en kontrollgrupp. Camilla Ahlgren kunde visa att patienter med oral lichen oftare lider av kontaktallergi för guld, men resultatet var inte signifikant. Hon menar därför att det behövs fler och större studier för att kunna avgöra hur det i verkligheten förhåller sig.
Ska tandläkare då sluta använda guld som rekonstruktionsmaterial på grund av den ökade allergirisken?
– Nej, det tycker jag inte. Guld är det bra material, men hos patienter med oral lichen eller utvecklad kontaktallergi mot guld ska andra material användas, exempelvis titan som är mer vävnadsvänligt, säger Camilla Ahlgren
Kontaktinformation
För mer information kontakta Camilla Ahlgren på telefon 040-665 85 18 eller via mail: camilla.ahlgren@mah.se
Text: Set Mattson
Komjölken innehåller en hög andel mättat fett, vilket har gjort att den länge förknippats med bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar. Därför vore det önskvärt att öka andelen av det mer hälsosamma, enkelomättade och fleromättade fett som också finns i mjölken. Den metod som ligger närmast till hands är att förändra djurens foderstat.
Grovfoder, dvs. bete, ensilage och hö, har en nyttigare fettsammansättning än spannmålsbaserat kraftfoder. Ett sätt att förbättra fettkvaliteten i mjölk och kött är därför att öka andelen grovfoder i kornas foderstat. Det Katarina Arvidsson har undersökt är om det går att förbättra mjölken ytterligare genom att odla fram ett grovfoder som är extra rikt på nyttigt fett.
I norra Sverige är timotej, som ofta samodlas med ängssvingel och rödklöver, det viktigaste vallgräset. Katarina Arvidsson har i sin doktorsavhandling undersökt vilka möjligheter en norrländsk mjölkbonde har att påverka fettsyrasammansättningen i det vallfoder som odlas till korna, och om detta i sin tur kan utnyttjas till att förbättra fettsyrasammansättningen i mjölken.
Försöken visar att det går att förbättra fettsyrornas sammansättning och mängd i vallfodret genom gödslingsstrategi, vallväxtval och skördetidpunkt. Det gick däremot inte att förutsäga halterna av fettsyror i mjölken enbart med ledning av värdena i det fodergräs som mjölkkorna fick. Däremot ökade halterna av två mycket intressanta fettsyror (a-linolensyra och konjugerad linolsyra) i mjölken när grovfodret innehöll klöver.
Avhandlingen ger också viktig information om foderanalyser. Hittills har frysning med flytande kväve ansetts vara det bästa sättet att bevara gräsprover innan analys av fettsyror. En jämförelse av tio olika metoder för hantering av gräsprover visade däremot att frysning med flytande kväve inte var nödvändigt för att få en tillförlitlig bild av gräsets fettsyrasammansättning. Torkning i 60 °C visade sig fungera lika bra, vilket är positivt då det är en billigare och mindre arbetskrävande metod. Dessutom gör den det möjligt att analysera prover från försök som inte är speciellt upplagda för undersökning av fettsyrakoncentrationer.
En mer detaljerad sammanfattning på svenska finns på s. 41–43 i avhandlingen (se länk nedan).
—————————–
Husdjursagronom Katarina Arvidsson, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarade sin avhandling Factors affecting fatty acid composition in forage and milk fredagen den 25 september 2009 vid SLU i Umeå. Opponent var Dr. Richard Dewhurst, Teagasc, Animal Bioscience Centre, Dunsany, C. Meath, Irland.
Mer information: Katarina Arvidsson, 090-786 87 54, Katarina.Arvidsson@njv.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002097/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
Mer än hälften av jordens befolkning är infekterad med den så kallade magsårsbakterien Helicobacter pylori. Trots att alla som är infekterade får en lokal inflammation där bakterien fått fäste får de flesta få eller inga symtom. Bland de infekterade utvecklar vissa individer magsår (10-15 %) eller magsäckscancer (1 %).
Varför vissa utvecklar sjukdom och andra inte är ännu inte känt, men det beror antagligen både på faktorer hos människan och på egenskaper hos den bakteriestam man blivit infekterad med. För att en infektion skall kunna etableras måste H. pylori-bakterien fästa till magslemhinnan, vilket sker med särskilda proteiner på bakteriens yta. Men alltför tight och nära vidhäftning till magslemhinnan innebär att bakterien kommer nära de för bakterien livsfarliga immuncellerna.
Antagligen är det därför viktigt att bakterien kan balansera sin vidhäftningsförmåga liksom att kunna släppa greppet. En infektion med magsårsbakterien är oftast livslång om den inte behandlas med antibiotika. Under den kroniska infektionen förändras miljön i magsäcken vilket innebör att bakterien måste anpassa sina vidhäftningsegenskaper till dessa förändringar.
Anna Vallström har i sin avhandling studerat ytproteinerna BabA och SabA. Båda dessa vidhäftningsproteiner, s k adhesiner, använder bakterien för att fästa till magslemhinnan. I avhandlingen har Anna visat på tre olika molekylära mekanismer: homolog rekombinering, fasskiftvariation med så kallad slipped-strand mispairing samt punktmuntationer eller mindre deletioner (radering av mindre delar av DNA) som bakterien använder för att slå på och av adhesinerna samt för att justera antalet. Tillsammans bidrar dessa tre mekanismer till att ge bakterien dess flexibla vidhäftningsförmåga, och medför att det alltid finns bakterieceller med optimala förutsättningar för att växa i den aktuella miljön.
Avhandlingen innehåller också en beskrivning av de små membranbubblor som utsöndras av Helicobacter. Dessa små bubblor innehåller toxiner och andra sjukdomsframkallande molekyler, vilket gör att bubblorna antagligen påverkar sjukdomsutvecklingen. Därför har det varit särskilt intressant för Anna Vallström att studera bubblornas förmåga att fästa till magslemhinnan, något som är viktigt för att förstå hur toxiner som finns i och på bubblorna kommer i kontakt med magslemhinnans celler.
Fredag 9 oktober försvarar Anna Vallström (tidigare Bäckström) sin avhandling med titeln Helicobacter pylori – Molecular mechanisms for variable adherence properties.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KBC3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Kristian Riesbeck, Inst för laboratoriemedicin, Lunds universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25931
Kontaktinformation
Anna Vallström (tidigare Bäckström) är född och uppvuxen i Röbäck, Umeå. Hon har magisterexamen i biomedicin och studerar nu på läkarprogrammet vid Umeå universitet. Hon nås på mobiltelefon 070-282 87 48 eller e-post anna.backstrom@medchem.umu.se.
Genom åren har vissa grupper skiljts ut som att vara i behov av mer genomgripande insatser från barnavårdscentralens sida. På 1930-talet handlade det framför allt om ensamma mödrar, fosterbarn och fattiga familjer. Idag har fokus och intresse idag förskjutits till riskfaktorer som för tidigt födda barn, invandrar- och flyktingbakgrund, bostadsort och missbrukande föräldrar.
– Det finns tydliga likheter mellan dagens beskrivningar av invandrarfamiljers och lågutbildade föräldrars okunskap om vikten av ett engagerat föräldraskap där barnen sätts i centrum och 1930-talets beskrivningar av de fattiga familjernas bristande kunskap om hur man bäst ordnar en barnvänlig och utvecklade miljö säger Helena Hörnfeldt.
Barnhälsovårdens uppdrag har genom åren utvidgats till att även omfatta barnens psykiska hälsa. Formerna för verksamheten har därmed förändrats. Bland annat märks det i att antalet kontroller barnen genomgår både är fler och mer omfattande, liksom att journalerna blivit allt längre. Dessutom har det paternalistiska språkbruket försvunnit och begrepp som kontroll, övervakning och fostran har ersatts av formuleringar som individens frihet och frivilliga ansvartagande för sin egen hälsa.
– Samtidigt som auktoriteten har minskat har föräldrarna tilldelats större ansvar över sina barns utveckling. Idag betraktas även de som experter, vilket bland annat uttrycket den kompetenta föräldern vittnar om. Samtidigt har rollerna förändrats. Idag är det föräldrarna som ger barnhälsovården uppdraget att följa upp barnets hälsa och utveckling. Styrningen sköts på så sätt av autonoma individer och medborgare som förmår och önskar att anpassa sig till samhällets normsystem, säger Helena Hörnfeldt.
Kontrollerna av barns utveckling är nära sammanbundna med utvecklingspsykologiska tankemodeller som handlar om att barns utveckling sker i stadier, och enligt en viss ordning. Därigenom fungerar kontrollerna som ett slags samhälleliga redskap för normalisering där alla barn, oavsett social och kulturell bakgrund, förväntas utvecklas på samma sätt.
– De metoder som tog form och utvecklades för att fastställa normalitet på 1920-talet har fortfarande stor betydelse för hur vi förstår barns utveckling. Till exempel förväntas fyraåringen kunna rita en så kallad huvudfoting för att betraktas som normalt utvecklad enligt de scheman för universella utvecklingsstadier som den tidiga utvecklingspsykologin fastslog, säger Helena Hörnfeldt.
I sin avhandling har Helena Hörnfeldt med utgångspunkt i barnhälsovårdens fyraårskontroller undersökt varför och hur olika sätt att tänka om barn och normalitet under 1900-talet fått legitimitet och institutionaliserats. Införandet av fyraårskontrollen i slutet av 1960-talet bar på förhoppningar om att på ett rationellt och genomgripande sätt kunna fastställa barns normala respektive avvikande utveckling.
– Införandet av fyraårskontrollerna manifesterar ett brott i barnhälsovårdens historia där intresset för och omsorgen om barns somatiska hälsa kompletteras med mål om förbättra barnens psykiska hälsa säger Helena Hörnfeldt.
Avhandlingens namn: Prima barn, helt u.a. Normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård 1923-2007.
Ytterligare information
Helena Hörnfeldt, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet, tfn 08-674 79 12, 070-424 42 78, e-post helena.hornfeldt@etnologi.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
Dockors kommunikativa egenskaper har genom historien använts i skilda miljöer och med olika syften – inom politiken, teatern, terapin och utbildningen.
I en avhandling som läggs fram vid institutionen för pedagogik och didaktik undersöker Mirella Forsberg Ahlcrona specifikt hur handdockan kan användas i förskolans vardagsarbete i Sverige.
– Handdockan skapar dynamik i kommunikationens verktygslåda. Dockans användning i förskolan kan bidra till utveckling av både barns och lärares förmåga att kommunicera med varandra. Dockan kan beröra på många sätt, inte minst icke-verbalt, säger Mirella Forsberg Ahlcrona.
I den aktuella avhandlingen har dockan klivit ner från teaterpiedestalen. Istället är dockan mer ett redskap för gemensam kreativ medverkan av både barn och pedagoger.
I avhandlingen visas vilken betydelse arbete med handdocka kan ha för förskolebarnens språkliga, sociala och estetiska utveckling. Dockan erbjuder en både relationell, språklig och handlingsmässig potential.
Dockans relationella potential innebär att barn i förhållande till dockan utvecklar olika känslor, att de konstruerar handlingar utifrån både kunskapsmässiga och känslomässiga motiv och att de överskrider gränserna mellan faktiska och föreställda världar.
Dockans språkliga potential innebär att barn i kommunikationen med dockan förmedlar sina kulturella och sociala erfarenheter, uttrycker sina föreställningar om kunskap och lärande och att de dessutom utvecklar sitt språk.
Dockans handlingsmässiga potential framträder i barns lek genom nya sociala konstellationer och kreativa handlingar.
Kontaktinformation
Mirella Forsberg Ahlcrona lägger fram sin avhandling ”Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Tid: fredag 2 oktober kl 13.15 Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
För mer information kontakta Mirella Forsberg Ahlcrona: mirella@viovio.se, tel: 031-811266.
Språkvetaren Daniel Andersson analyserar i sin avhandling 199 könsrelaterade ordspråk. De har alla använts i äldre jordbruksmiljö i norra Norrland under 1800-talet och i början av 1900-talet.
– Materialet är rikt och det har varit fascinerande att jobba med, säger Daniel Andersson. Ordspråken är nedtecknade på dialekt och vissa av dem har varit svårtolkade.
Studien är centrerad kring tre övergripande perspektiv på kvinnlighet och manlighet: Äktenskapsmarknaden, Hushållet och Sexualiteten. Ordspråken tolkas och de föreställningar om kön som de förmedlar diskuteras utifrån ett flertal infallsvinklar. Särskilt fokus lägger Daniel Andersson vid de metaforer och liknelser som används i ordspråken, där t.ex. kor, katter, kråkor, tuppar, gäddor, lakar, ålar, hästar och ormar används för att föra fram föreställningar om kvinnor och män.
– Det är tydligt vad som enligt ordspråken är kvinnliga och manliga egenskaper och hur kvinnor och män bör agera, säger Daniel Andersson. Men det gäller att vara försiktig och alltid komma ihåg att det är via ordspråken som bondesamhällets människor framträder och att den praktiska vardagen såg annorlunda ut.
Fredagen den 9 oktober försvarar Daniel Andersson, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor. Könsrelaterade ordspråk i nordnorrländsk agrarmiljö belysta ur språkligt och kulturellt perspektiv. Disputationen äger rum kl 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Anna-Malin Karlsson, Institutionen för kommunikation, medier och IT, Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna Daniel Andersson på
tel 090-786 52 08, 076-785 43 49 eller e-post daniel.andersson@nord.umu.se.
Roy Andersson har undersökt olika kvalitetsledningsfilosofier och hur dessa påverkar motståndskraft och värdekedjor hos företag. Han har tittat på hur pass motståndskraftiga (resilienta) företag och deras värdekedjor är mot negativa förändringar och vilka tillämpar en kombinerad TQM, (Total Quality Management), Lean och Sex Sigma-filosofi.
Resilienta företag återhämtar sig snabbt efter en störning. En del företag genomgår just nu en ekonomisk kris och de mest resilienta företagen går inte bara ut ur krisen snabbt, de vinner dessutom marknadsandelar och kommer ut ur krisen starkare än när de gick in i den.
Det gäller att planera under högkonjunkturen för att kunna återhämta sig när det blir lågkonjunktur, menar han och lägger till att det just nu, när det är just lågkonjunktur, skulle vara ypperligt att göra en studie av vilka företag som är motståndskraftiga och hur de arbetar under krisen och vad de hade för strategi innan krisen.
Undersökningen visar att företag uppnår en viss grad av motståndskraft om man arbetar enligt kvalitetsledningsfilosofierna. Men det räcker inte.
Andra strategier måste till, speciellt metoder inom området logistik, för att uppnå motståndskraftiga värdekedjor och starka företag, förklarar Roy Andersson.
Avhandlingen består av sex artiklar som dokumenterar hur man jobbar på olika företag, bl.a. SKF, Ericsson, Dell, AlfaLaval, Parker Hannifin och Volvo.
Resultatet av avhandlingen är en modell som beskriver vilken strategi företag bör ha för att bli motståndskraftiga mot ändrade förhållanden.
Roy Andersson jobbar sedan flera år tillbaka på Institutionen Ingenjörshögskolan som lärare och forskare. Här bedrivs även forskning inom området kvalitetsdriven logistik. Därför föll det sig naturligt för honom att sikta in sig på kvalitetsmetoder inom just logistik.
Vad har varit roligast under åren med forskningen?
– Att man hela tiden lär sig något nytt.
Vad ska du göra när du doktorerat?
-Jag kommer att arbeta som studierektor samt undervisa inom områdena industriell ekonomi och maskin på Högskolan i Borås. Jag vill också fortsätta att vidareutveckla området kvalitetsteknik och logistik.
Kontaktinformation
kontakta Roy Andersson, Institutionen Ingenjörshögskolan
Tfn: 033-435 46 41
Mobil: 070-517 69 11
E-post: roy.andersson@hb.se
Kroniska senbesvär är vanliga, inte bara bland aktiva idrottare och motionärer utan också hos personer med stillasittande livsstil. Både armar och ben kan drabbas. Orsaken är ännu oklar liksom åkommans utvecklingsmönster. Operation har visat varierande resultat medan utfallet av andra behandlingsformer länge har varit otillfredsställande.
I avhandlingen utvärderas s.k. excentrisk träning för personer med kronisk smärta i hälsenan, knäskålssenan samt supraspinatussenan i axeln. Det är en smärtsam träningsform som går ut på att bromsa en rörelse med eller utan belastning. Vid problem med hälsenan t.ex. kan personen stå på tå i en trappa och långsamt sänka hälarna.
Resultaten i avhandlingen visar att excentrisk träning ger få bieffekter och är kostnadseffektiv i och med att ingen sjukskrivning är nödvändig. Därför rekommenderas denna form av träning till personer med kronisk smärta i hälsenan eller knäskålssenan i minst tre månader innan man tar till andra behandlingar, t.ex. antiinflammatoriska läkemedel, injektioner i senan eller operation. När det gäller denna träningsform för individer med kronisk smärta i axeln är resultaten inte lika entydiga, men uppmuntrar till fortsatt forskning på större material.
Per Jonsson är leg. sjukgymnast, universitetsadjunkt och doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för idrottsmedicin, Umeå universitet. Han kan nås på tel. 090-785 92 80, e-post per.jonsson@idrott.umu.se
Fredagen den 9 oktober 2009 försvarar Per Jonsson, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Eccentric training in the treatment of tendinopathy (Excentrisk träning vid behandling av sensmärtor).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal KB3B1, KBC-huset.
Fakultetsopponent är prof. Jan Ekstrand, Linköpings universitet.
Den lilla ädelstensmasken Diopisthoporus upptäcktes redan 1940 av zoologen Einar Westblad, och har visat sig vara den mest ursprungliga arten inom den äldsta grenen av de tvåsidiga djurens släktskapsträd. Till tvåsidingarna (Bilateria) hör alla högre stående djurarter, bland annat ryggradsdjur, tagghudingar, leddjur och blötdjur.
I sin avhandling i systematisk biologi har Andreas Wallberg studerat genetiken hos de havslevande ädelstensmaskarna (Acolea) och tvåstensmaskarna (Nemertodermatida). De är de mest ursprungliga nu levande djuren i Sverige som har en hjärna och ett extra kroppsskikt som bygger upp de komplicerade organ som bara finns hos tvåsidingar. Uppkomsten av de här egenskaperna banade väg för den mångfald av djurarter som vi ser idag.
Genom att studera många arter av ädelstensmaskar och tvåstensmaskar har Anders Wallberg och hans kolleger fått en klarare bild av djurrikets tidiga evolution. Troligen var den gemensamma anfadern till alla tvåsidingar ett enkelt byggt, bottenlevande djur som liknade en för tidigt könsmogen nässeldjurslarv. Diopisthoporus har i likhet med maneters larver både mun och könsöppning i bakänden av kroppen.
– De genbaserade släktskapsanalyserna i min avhandling visar också att just nässeldjuren är tvåsidingarnas närmaste släktingar. Det är möjligt att den större delen av djurens mångfald härstammar från en enda brådmogen manetlarv, säger Andreas Wallberg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Wallberg, 018- 471 64 75, 070-942 82 62, e-post: andreas.wallberg@ebc.uu.se
Kompositer är lätta och starka material som finns överallt i samhället. De används till allt från båtar, bilar, möbler, rymdindustrin, militära produkter till sportdetaljer. Kommersiella kompositer tillverkas idag av icke förnybara material, t.ex. glasfiber, och binds samman med en härdplast som tillverkas av råolja.
– I min forskning försöker vi ersätta dagens kompositer med förnybara material. Vi använder naturfibrer, t.ex. fibrer från hampa, lin eller trä. Fördelarna med dessa material är att de är biologiskt nedbrytbara, billiga, väger lite och de är förnybara. I stället för att använda oljebaserad plast har vi tillverkat och använt plaster från förnyelsebara material, t.ex. plaster från sojabönsolja. Tillsamman med en forskargrupp i Finland har vi tagit fram härdplaster ut mjölksyra som tillverkas av majs.
Kombination som ger starkt material
De två materialen plast och naturfibrer kan kombineras och ger ett relativt starkt material till t.ex. möbler.
Det finns redan mycket forskning om plaster från förnyelsebara material, men Dan Åkesson har fokuserat på s.k. biobaserade härdplaster om vilket det inte finns så mycket forskning.
Dan Åkesson började forska på Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås 2005. Han har tidigare jobbat inom polymerindustrin som civilingenjör och ansvarig för produktion och labb. Sedan hamnade han på dåvarande forskningsinstitutet IFP Research, idag Sverea IVF. Det var där intresset för att gå vidare som forskare inom polymerteknik väcktes.
– Det kändes som ett aktuellt ämne.
Fortsätter forska inom återvinning
Förutom den forskning han bedrivit inom polymerteknikgruppen på Institutionen Ingenjörshögskolan har han även gjort en kortare forskningssejour på ett universitet i Kina vilket utmynnade i en artikel i avhandlingen.
Efter disputationen hoppas Dan Åkesson kunna forska vidare i plasternas värld på Högskolan i Borås i egenskap av postdoktor inom polymerteknikgruppen, fast då med inriktning på återvinning av kompositer inom ett projekt om mikrorvågspyrolys av kompositer.
Fakta
Namn: Dan Åkesson
Ålder: 39
Kommer från Laholm, Halland
Tidigare gjort: Tekniskt gymnasium, civilingenjörsexamen inom kemiteknik, jobbat inom plastindustrin.
Intressen: Spela schack, fotografering och kinesiska/Kina. Talar en del kinesiska.
Offentlig disputation
Datum: 2 oktober kl. 13:15
Plats: KC, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg
Titel: Renewable Composites Prepared from Biobased Thermoset Resins
Opponent: Carl-Eric Wilén, Åbo Akademi University, Finland
Disputationen hålls på engelska.
Kontaktinformation
Dan Åkesson, Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås
Tfn: 033-435 46 31, mobil: 070-551 44 42
E-post: dan.akesson@hb.se
Under 1970-talet inleddes det kanske det mest utskällda svenska biståndsprojektet någonsin, uppförandet av pappersbruket i Bai Bang i norra Vietnam. Idag går pappersbruket emellertid för fullt och skogsindustrin i Vietnam måste importera timmer för att täcka behoven. För att minska trycket på de inhemska skogarna satsas det mycket på plantageskogsbruk, där flera av de viktigaste trädslagen finns inom släktena Eucalyptus och Acacia.
Nguyen Duc Kien och Phi Hong Hai har under sin tid vid SLU kombinerat skogsgenetisk utbildning med praktiskt förädlingsarbete. Deras forskning har handlat om arvbarheten för olika egenskaper som man vill förbättra hos några viktiga trädslag i plantagerna.
Nguyen Duc Kien har arbetat med eukalyptus, som är den viktigaste råvaran för pappers- och massaindustrin. Hans studier av Eucalyptus urophylla och E. camaldulensis (röd eukalyptus ) tyder på att växtförädling och ett bättre utnyttjande av de genetiskt bästa klonerna kan göra eukalyptusplantagerna betydligt mer lönsamma än de är idag. En förädling inriktad på både snabb tillväxt och eftertraktade vedegenskaper ger förmodligen bäst resultat, och urvalet bör göras regionalt.
Phi Hong Hai har arbetat med öronakacia (Acacia auriculiformis). Detta trädslag har många användningsområden, men kvaliteter som kan förädlas till byggnadsvirke, snickerier, möbler etc. har särskilt stort värde. Till Sverige exporteras för övrigt trädgårdsmöbler gjorda i detta trädslag. Den genetiska variationen i det plantmaterial som undersöktes visar att det finns goda utsikter att förädla fram sorter med snabbare tillväxt, rakare stammar, hårdare ved och bättre mekaniska egenskaper.
Efter disputationerna kommer Nguyen Duc Kien och Phi Hong Hai att återvända till ett skogsforskningsinstitut i Hanoi, där man arbetar både med att förbättra plantageskogsbruket och med att bevara landets egna skogsgenetiska resurser.
—————————–
Nguyen Duc Kien, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala, försvarar sin avhandling Improvement of Eucalyptus plantations grown for pulp production.
Tid: Tisdag den 29 september 2009, kl. 09.00
Plats: Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Nuno Borralho, BorralhoIDea, Cartaxo, Portugal
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002075/
—————————–
Phi Hong Hai, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala, försvarar sin avhandling Genetic improvement of plantation-grown Acacia auriculiformis for sawn timber production.
Tid: Onsdag den 30 september 2009, kl. 09.00
Plats: Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Christine Cahalan, School of the Environment & Natural Resources, University of Wales, Gwynedd, Storbritannien
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002074/
—————————–
Mer information:
Nguyen Duc Kien, 018-67 32 86, Nguyen.Duc.Kien@vbsg.slu.se
Phi Hong Hai, 018-67 33 22, Phi.Hong.Hai@vbsg.slu.se
Frågor på svenska kan ställas till handledaren, docent Gunnar Jansson, 018-67 33 22, Gunnar.Jansson@skogforsk.se
I takt med att medellivslängden ökar, ökar även användandet av läkemedel. Interaktioner mellan och biverkningar av läkemedel är en av de främsta orsakerna till att patienter läggs in på sjukhus, och beräknas kosta det svenska samhället mångmiljardbelopp varje år.
– Många interaktioner och biverkningar upptäcks först efter läkemedlet nått marknaden, säger Gustav Ahlin vid institutionen för farmaci, som i sin avhandling har utvecklat nya modeller för att studera transporten av läkemedel över cellers membran.
Gustav Ahlin har fokuserat på att identifiera proteiner som är viktiga för membrantransporten i tarm, lever och njure. Han har studerat två viktiga proteiner i levern i detalj, samt undersökt interaktionen mellan dessa och hundratals läkemedel. Resultaten har han använt för att utveckla datorbaserade modeller som kan förutsäga substansers interaktion med proteinerna, och därmed förutsäga interaktioner mellan olika läkemedel. Modellerna kan användas för att förutsäga och förklara interaktioner och biverkningar för både befintliga läkemedel och läkemedel under utveckling.
– Genom att använda dessa cell- och datormodeller kan man minska behovet av studier på djur och optimera studier på människor. Det blir också möjligt att identifiera problemläkemedel tidigare i utvecklingsprocessen, säger han.
Avhandlingen visar också hur genetiska interindividuella skillnader i membranprotein påverkar dess interaktion med läkemedel. Resultaten tyder på att personer med en viss genuppsättning löper större risk än andra att drabbas av läkemedelsinteraktioner och biverkningar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gustav Ahlin, 018- 471 43 71,070-516 72 58, e-post: gustav.ahlin@farmaci.uu.se
Avhandlingen analyserar den nya bebyggelsepolitiken för att hantera de stora problem som folkmordet 1994 gav upphov till. Rwanda har en yta som motsvarar Dalarna i Sverige och en befolkning på nästan 10 miljoner människor. Efter folkmordet fanns – förutom ett stort antal människor som saknade bostäder och förnödenheter i Rwanda – även 2,5 miljoner Rwandaflyktingar i närliggande länder.
– Dessa återvände under de närmaste åren till sina förödda hemplatser och bostäder. För att lösa dessa stora utmaningar byggdes nya bostäder i välstrukturerade byar på landsbygden, så kallade ’imidugudus’, genom bidrag främst från FN-organet UNHCR. Bidragen försvann dock 2001, innan hela arbetet var genomfört, säger Emmanuel Havugimana som disputerar i humanekologi.
Regeringens mål är att 70 procent av Rwandas landsbygdsbefolkning ska leva i den här typen av byar Men 2008 bodde bara 26 procent av befolkningen i byarna
Avhandlingen behandlar hur befolkningens livsvillkor i de nya byarna påverkas av den nya politiken.
– Det största problemet är att man inte omfördelat odlingsmarkerna, vilket innebär att avståndet till markerna ökat (upp till 2 km) och därmed försvårat det dagliga jordbruksarbetet. Avkastningen har snarast blivit mindre än tidigare och jordbruksmetoderna som baseras på manuellt arbete har inte effektiviserats, säger Emmanuel Havugimana.
– Fattigdomen på landsbygden är fortfarande hög. Upp till 60 procent av människorna lever vid fattigdomsgränsen, dvs. tjänar mindre än en dollar per dag.
Några möjliga sätt att handskas med dessa problem och åstadkomma landsbygdsutveckling föreslås i avhandlingen. Det gäller bland annat mer effektiva jordbruksmetoder med bättre näringshushållning, vattenförsörjning och erosionshindrande verksamheter, elektrifiering av landsbygden, satsning på jordbrukskooperativa insatser och utveckling av biinkomster till jordbruket som fiskodling, möbelsnickeri osv.
Avhandlingens titel: State Policies and Livelihoods, Rwanda Human Settlement Policy
E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/21046
Fakultetsopponent: Docent Hans Holmén, Linköpings universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 oktober 2009, kl. 13.00, Hörsal 302 Annedalseminariet, Ö Husargatan 34/Seminariegatan 2 Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Emmanuel Havugimana
Tel: 0762699495, 031-786 4242 (arb), e-post: emmanuel.havugimana@globalstudies.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos Annika.Forsell@globalstudies.gu.se
100 kr plus exklusive porto.
Johan Janssons forskning visar att leukemiceller som har utsatts för cellgifter och överlevt inte utvecklade resistens mot benmärgstransplantation från exempelvis ett syskon. Däremot sågs flera viktiga förändringar hos dessa cancerceller. Dels blev de mindre känsliga för cellgifter och dels ökade tillväxthastigheten hos dem.
Johan Jansson har också identifierat flera immunologiskt viktiga gener som antingen ökade eller minskade när de hade utsatts för benmärgstransplantation. Av dessa gener var tre särskilt intressanta eftersom de hade att göra med aktivering av immunförsvaret och dödandet av cancerceller. Det visade sig också att sådan benmärgstransplantation kunde ha en hämmande effekt på de leukemiceller som också visade sig kunna aktivera delar av immunförsvaret.
Till sist har Johan Jansson undersökt om det går att kontrollera de leukemiceller som finns kvar efter en benmärgstransplantation. Det gick till genom att man vaccinerade möss med en blandning av ”döda” leukemiceller och immunceller från en donator. Man såg då att immunförsvaret aktiverades till en viss del, men att mössen inte levde längre för det. Däremot såg man att de här mössen hade B-celler som producerade antikroppar mot leukemiceller. Den här kunskapen skulle kunna användas vidare för att utveckla och förbättra effekterna av en benmärgstransplantation.
Johan Jansson kommer ursprungligen från Köping. Sin grundutbildning inom biomedicin gick han vid Högskolan i Kalmar. Forskarutbildningen har han också gjort vid Högskolan i Kalmar, men skött den i princip helt på distans från Rochester universitetet i staten New York på USA:s östkust. Rent praktiskt har han haft en vetenskaplig handledare i USA och i Kalmar har han haft sin huvudhandledare professor Sven Tågerud som han via mejl och Skype med mera har haft kontakt med under hela utbildningen.
Johan Jansson disputerade den 29 september med avhandlingen Acute Lymphoblastic Leukemia in the Allogenic Environment.
Handledare: Prof. Craig A. Mullen, University of Rochester, NY, USA, Prof. Sven Tågerud, Högskolan i Kalmar.
Biträdande handledare: Prof. Kristina Nilsson Ekdahl, Högskolan i Kalmar.
Opponent: Prof. Mikael Sigvardsson, Linköpings universitet
Kontaktinformation
Johan Jansson nås på jo.jansson@gmail.com eller telefon 073-3988792 från och med den 22 september till den 6 oktober.
Sven Tågerud nås på sven.tagerud@hik.se, 0480-44 62 56
Umeåforskarnas fynd, nu publicerade i tidskriften Journal of Biological Chemistry, innebär att det måste finnas outforskade mekanismer inne i cellen för att korrigera dessa tämligen ofta förekommande fel.
Den mänskliga arvsmassan och arvsmassan hos allt fler andra organismer är numera ganska väl kartlagd. Däremot saknas kunskap om hur detta DNA kan kopieras och repareras så effektivt och exakt. I dessa processer deltar alltid en variant av DNA-polymeras, det enzym som utför själva nybildningen av arvsmassa.
Arvsmassan består av två DNA-strängar och nyligen visade man att DNA-polymeras epsilon i första hand syntetiserar den ena strängen. Därmed vet man att just detta enzym svarar för en stor del av syntesen hos högre organismer och det med mycket hög nogrannhet.
Arvsmassan drabbas kontinuerligt av olika DNA-skador som orsakas av både inre och yttre faktorer, t.ex. ultraviolett ljus. Skadorna orsakar problem för DNA-polymeras epsilon, och därför finns specialiserade DNA-polymeraser som klarar att syntetisera förbi vissa skador i DNA till priset av lägre noggrannhet. Tidigare har man trott att den vanligaste skadan, att en bas saknas på DNA-strängen, varit omöjlig att komma förbi om inte ett specialiserat polymeras kommit till hjälp. Umeåforskarna beskriver nu hur DNA-polymeras epsilon kan syntetisera även om den DNA-sträng som används som mall saknar en bas. Detta leder till att den nya DNA-strängen innehåller fel som kan bli mutationer ifall de inte korrigeras. Det bör därför finnas outforskade mekanismer inne i cellen som hanterar felen.
Författare till artikeln är prof. Erik Johansson, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, samt forskaren Nasim Sabouri, tidigare vid samma institution men nu verksam vid Princeton University, USA. på post-doktorstipendium från Wenner-Gren-stiftelserna.
Referens:
N Sabouri, E Johansson: Translesion synthesis of abasic sites by yeast DNA polymerase epsilon
http://www.jbc.org/content/early/2009/09/23/jbc.M109.043927.abstract
För mer information kontakta Erik Johansson, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, mobil 073-620 50 61, tel. 090-786 66 38,
e-post erik.johansson@medchem.umu.se
