I varje ögonblick pågår en febril aktivitet i våra celler. En av de mest fantastiska processerna är när informationen i våra gener översätts till proteinmolekyler, som avgör hur vi ser ut och fungerar. De ribosomer som pristagarna utforskat och som nu belönas med årets Nobelpris i kemi utgör centrum för den här processen.

–Dessa biologiska ”nanopartiklar” fungerar som molekylmaskiner, som bygger upp nya proteiner från mindre beståndsdelar i ett exakt mönster baserat på den genetiska informationen i våra kromosomer, förklarar Örjan Hansson, universitetslektor i biofysik vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet.

Kemipristagarna har använt en speciell metod som kallas röntgendiffraktion för att ta reda på hur ribosomerna ser ut, ända ner på atomnivå.
–Tack vare det kan vi förstå hur ribosomerna fungerar och till och med utveckla antibiotika som blockerar ribosomernas funktion i sjukdomsalstrande bakterier, säger Örjan Hansson.

Kontaktinformation
För mer information:
Örjan Hansson, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-786 3929
Orjan.Hansson@chem.gu.se

Trots dalande besökssiffror och ökad sekularisering är kyrkan fortfarande omtyckt och uppskattad som en institution som värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Bland annat den slutsatsen drar Martha Middlemiss Lé Mon, som disputerade vid Uppsala universitet den 2 oktober. Hennes studie utgår från kyrkan i England, men resultaten går också att applicera på Sverige.

– Samtidigt som Sverige i upprepade studier av människors värderingar utnämnts till ”världens mest sekulariserade land” är det fortfarande relativt många svenskar som är medlemmar i kyrkan och som nyttjar kyrkans tjänster, som vigsel och dop. Det tyder på att bilden av kyrkans roll i Sverige idag är mer komplicerad än vad som ofta påstås, säger Martha Middlemiss Lé Mon.

I sin avhandling i teologi har hon kartlagt den engelska kyrkans bidrag inom välfärdsområdet samt intervjuat både präster och kommunrepresentanter i England. Resultaten visar att kyrkan på lokal nivå gör mer än vad som oftast lyfts fram i form av bred samhällsnytta. Det finns en stor efterfrågan på och acceptans av en kyrka som utgör ett komplement till offentlig vård samt offentlig barn- och äldreomsorg i ett välfärdssystem som upplevs som mer och mer bräckligt. Studien visar att både de som representerar kyrkan som organisation och de som sällan sätter sin fot i kyrkan uppskattar då kyrkans representanter offentligt talar för dem som själva har svårt att göra sin röst hörd, som hemlösa, sjuka, gamla och asylsökande.

Den studie som avhandlingen är baserad på är utförd i England, men analyseras i avhandlingen i ett bredare europeiskt sammanhang. Martha Middlemiss Lé Mon har även gjort en särskild jämförelse med Sverige, och resultaten från den engelska fallstudien kastar enligt henne också ljus över svenska förhållanden.

– Kyrkan är fortfarande en institution som står för och värnar om gemensamma värden i det offentliga samhället. Den står mittemellan individen och samhället i stort, och är uppskattad av folk. Man vill att den ska finnas kvar. Det förändrar dock inte de dalande besökssiffrorna och betyder inte att kyrkan är på väg att återta sin gamla maktposition i samhället, säger hon.

– Frågan för alla som ser ett värde i kyrkans fortsatta existens blir därför hur länge kyrkan som institution kan leva upp till de förväntningar som studien visar att finns, i en tid av sviktande medlemssiffror och svagare uppslutning kring kyrkans kärnverksamhet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Martha Middlemiss Lé Mon, 018- 471 22 46, 073-423 13 74, e-post: martha.middlemiss@teol.uu.se

Alla svenska elitlag inom volleyboll erbjöds att delta i studien, och drygt 150 spelare svarade på enkäten som skickades ut när säsongen nästan var slut.

Sammanställningen visade att varannan spelare hade ådragit sig en eller flera skador under säsongen. Nästan alla deltog i någon form av skadeförebyggande träning, men de flesta genomförde den på egen hand.

– Det är förvånande, med tanke på att det är välkänt att träningen fungerar mycket bättre om en utbildad tränare eller en sjukgymnast tar fram ett individuellt program och är närvarande under passet, säger sjukgymnasten Sofia Augustsson som skrivit avhandlingen.

Avhandlingen visar också att övervakad styrketräning gör att idrottarna presterar betydligt bättre jämfört med dem som genomför träningen på egen hand.

I studien fick två grupper kvinnliga volleybollspelare var sina träningsprogram. Den ena gruppen hade en sjukgymnast som ledde träningen och fick individuellt utformade program medan den andra fick klara sig själva med ett standardprogram.

Gruppen där sjukgymnasten var närvarande förbättrade sina prestationer 50 procent mer jämfört med den andra gruppen. Andelen skadade spelare var också mindre i gruppen med övervakning.

– Jag tror att fler faktiskt följer träningsprogrammet när det finns en tränare på plats och att man blir mer fokuserad på uppgiften. Många spelare kan känna att fysträningen är den tråkiga delen av sporten och då är det lätt hänt att man inte genomför den som man ska när ingen ser på, säger Sofia Augustsson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för arbetsterapi och fysiologi

Avhandlingens titel: Strength training for physical performance and injury prevention in sports. Individualised and supervised training for female athletes

Avhandlingen försvaras fredagen den 9 oktober, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sofia Augustsson, leg sjukgymnast, telefon 076-828 80 16, e-post sofia.augustsson@gu.se

Handledare:
Docent Ulla Svantesson, telefon 031-786 57 42, e-post ulla.svantesson@gu.se

I en ny artikel i Environmental Research Letters av forskarna Georgia Destouni och Amélie Darracq vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi samt Bert Bolins centrum för klimatforskning, Stockholms universitet, får Crutzens globala beräkningar stöd. Den nya artikeln kan dessutom förklara orsaken till skillnaden i jämförelse med IPPCs resultat.

Odlingsmark släpper ut lustgas – dikväveoxid (N2O)-till atmosfären. Som växthusgas är lustgasen 300 gånger mäktigare per molekyl än koldioxid (CO2).  

Paul Crutzen med medarbetare räknade fram att de globala utsläppen av lustgaskväve från odlingsmark är ca 3-5 procent av den totala mängd kväve som tillförs marken. Han beräknade sedan hur stora lustgasutsläppen från odling av biobränslen kan bli i jämförelse med minskningen av CO2-utsläpp genom att biobränslena ersätter fossila bränslen. Jämförelsen visade att lustgasutsläppen kan bidra mer till den globala uppvärmningen än till avkylning av klimatet. Crutzens resultat byggde dock kritiskt på beräkningen av att 3-5 procent lustgaskväve frigörs till atmosfären från det kväve som tillförs odlingsmarken; något som skilde sig väsentligt från IPCCs motsvarande uppskattning på bara ca 1 procent.

Destouni och Darracq har undersökt orsaken till glappet mellan Crutzens och IPCCs resultat och vilket värde som är mest rättvisande för odlingsmarkens lustgasutsläpp.

I sin studie beräknade Destouni och Darracq kväveflödena på och under markytan igenom hela Norrströms avrinningsområde, ett ca 22 000 kvadratkilometer stort område, som omfattar hela Mälardalen och vars strömmande vatten dräneras ut till Östersjön genom utloppet i Norrström, Stockholm.

Destounis forskargrupp har sedan länge använt detta område som ett fältlaboratorium för undersökningar av vattnets och vattenburna närsalters (kväve och fosfor) utsläppsmängder, flödesvägar och flödestider från olika delar av området till Östersjön.

Denna samlade kunskap kunde nu användas för att räkna fram den totala mängden kväve som strömmar genom odlingsmarken, samt mängden vattenburet kväve från odlingsmarken som vid varje tidpunkt håller på och transporteras genom avrinningsområdet, fördelat på områdets olika vatten på och under mark.

Både det primära flödet genom odlingsmarken och det sekundära vattenburna kvävet som ursprungligen kommer från odlingsmark ger utsläpp av lustgaskväve till atmosfären. För att beräkna dessa använde Destouni och Darracq IPCCs relativt små värden på 0.75-1 procent lustgaskväve som frigörs till atmosfären från odlingsmarken och de olika vattensystemen – ytvatten på marken och mark- och grundvatten under markytan-  i avrinningsområdet.

Den sammanlagda summan av de odlingsrelaterade primära och sekundära utsläppen av lustgaskväve blev då totalt ca 3 procent av kvävet i odlingsmarken; något som stämmer överens med Crutzens globala uppskattning.  

– Skillnaden mellan IPCCs och Crutzens uppskattningar beror på att IPCC använde rimliga lokala värden, men räknade inte med alla de lokaliteter och det vatten i landskapet, på och under markytan, som vid varje tidpunkt omfattar kväve och släpper ut lustgas med odlingsmarksursprung. Crutzens global massbalansberäkning visade hur stora de totala lustgasutsläppen från odlingsmarken behövde vara för att stänga balansen, men kunde inte bryta ner det totala utsläppsvärdet i dess olika lokala komponenter, säger Georgia Destouni.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Georgia Destouni, professor i hydrologi, tfn 08-16 47 85, mobil 070-4532366, e-post georgia.destouni@natgeo.su.se

För bilder kontakta: press@su.se eller tfn 08-16 40 90

I Östersjöns avrinningsområde bor det 85 miljoner människor. Folkmängden gör stora mänskiga avtryck i Östersjöns havsmiljö. Det visar forskaren Daniel Hansson vid Institutionen för geovetenskaper, som med hjälp av nya metoder kartlagt Östersjöns havsklimat från 1500-talet och framåt.

I sin avhandling konstaterar Daniel Hansson att syrebristen och utbredningen av döda havsbottnar i Östersjön i allt väsentligt beror på mänsklig aktivitet.

– Klimatförändringarna har hittills endast haft en försumbar effekt på syresituationen i Östersjön. Den främsta orsaken till syrebristen och de stora döda bottnarna är att utsläppen från jordbruk och orenat avloppsvatten ökade kraftigt, inte minst i samband med en ökad användning av konstgödsel i mitten av 1900-talet, säger Daniel Hansson.

Genom att kombinera nya metoder för att rekonstruera historiskt klimat och moderna datormodeller har Daniel Hansson i detalj kunnat undersöka förändringar i vattentemperatur, isutbredning, flodtillförsel, salthalt och syrekoncentrationer i Östersjön under 500 år.

Studierna visar tydligt att syresituationen idag inte kan jämföras med någon annan period sedan 1500-talet, och att dagens förhöjda vattentemperatur och begränsade isutbredning liknar situationer som inträffat bara två gånger tidigare.
– Men om trenden med fortsatt uppvärmning håller i sig kan vi snart se klimatförändringar utanför de senaste 500 årens variation, säger Daniel Hansson.

Tekniken som använts i avhandlingen ger en mycket hög tidsupplösning. Till exempel har Daniel Hansson kunnat rekonstruera hur isen växte sig tjock under de skälvande dagarna i januari och februari 1658, då Karl X marscherade med den svenska armén över Lilla och Stora Bält vilket slutade med att Blekinge, Skåne, Halland och Bohuslän tillföll Sverige.

Avhandlingen Ocean climate variability over recent centuries explored by modelling the Baltic Sea försvarades vid en disputation den 25 september.

Kontaktinformation
Kontakt:
Daniel Hansson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 2878
Mobil: 0706-840481
daniel.hansson@gvc.gu.se

Historiskt har kvinnliga ledare försökt inta en manlig roll för att kunna ta plats i en mansdominerad politisk värld. Men istället för att bli accepterade möttes de ofta av ovilja från både män och kvinnor.

Det politiska klimatet i Sverige har förändrats dramatiskt och nu efterfrågas kvinnliga ledare. Det kvinnliga tar en större plats i den offentliga debatten. Debatten har blivit mer intim och flyttats från de tradionellt manliga arenorna till soffan, köket och café-scenen. Dialog och konversation primeras och torrt, abstrakt och högtravande språk försvinner allt mer.

– Det passar kvinnor bra eftersom deras språk är enkelt, konkret och rakt på sak. De bjuder in till dialog och är personliga, säger Brigitte Mral.

Från att ha varit defensiva i sin framtoning kan nu kvinnor vara mer offensiva men de måste fortfarande förhålla sig till vad som är passande för en kvinna.

– Den stereotypa bilden av vad en kvinna ska vara, har dock inte förändrats speciellt mycket. Modersidealet, det vill säga att vara omhändertagande, pedagogisk, sympatisk och vänlig men också bestämd, är viktigast. Tillsammans med egenskaper som social kompetens och engagemang, säger Brigitte Mral.

Brigitte Mral använder Anna Lindh som exempel. Anna Lindh får frågan vad barnen tycker om att hon inte är hemma speciellt ofta i en TV intervju. Hon klarar frågan utan att framstå som en dålig mamma genom att säga att det är tur att de saknar henne. Det vore tråkigt annars. Senare i samma intervju frågar journalisten om hon behandlas annorlunda av media jämfört med en manlig politiker. Anna Lindh svarar med ett leende att en man inte skulle ha fått de här frågorna.

En annan framstående politiker som Brigitte Mral tittat närmare på är Maria Wetterstrand, ledare för Miljöpartiet, och hon beskrivs ibland i media som inte speciellt feminin. Hon trippar inte på tå och hon talar med mörk röst.

– I en intervju sade hon att människor säger att hon borde tänka mer på sitt utseende men Maria Wetterstrand tycker att det är löjligt. Precis som hon säger så ber ingen Bosse Ringholm fundera över sitt utseende eller på att le mer, säger Brigitte Mral.

Brigitte Mrals artikel ingår boken: Mral, Brigitte; Borg, Nicole & Salazar, Philippe-Joseph (2009): Women’s Rhetoric – Argumentative Strategies of Women in Public Life, Sweden and South Africa. Boken är en historisk, teoretisk och praktisk analys av kvinnor som debattörer. Den är ett resultat av ett samarbete mellan Örebro universitet och Cape Town University.

Kontaktinformation
Mer information: http://www.retorikforlaget.se/wr/index.html
Brigitte Mral: 019-30 34 81, brigitte.mral@oru.se, mobil: 070 330 35 95

Södra Wollo är ett område i Etiopiens högland som i början av 70-talet och i mitten av 80-talet fick stora rubriker i media och blev ökänt för återkommande svältkatastrofer. Tusentals människor dog. Fortfarande lever människor med ytterst snäva marginaler av självhushållande jordbruk, sårbara för torka och missväxt.

Hushållens försörjning bygger på att manlig och kvinnlig arbetskraft kompletterar varandra. Kvinnor hushållar och lagar mat medan män plöjer, sår och tröskar. Arbetsfördelningen är strikt uppdelad.

Det är med andra ord inte möjligt för ett hushåll att bruka jorden utan manlig arbetskraft. Trots det består ungefär en fjärdedel av alla hushållen i området av kvinnor som är änkor, frånskilda eller har män som arbetsmigrerat.

– Jag blev intresserad av att förstå hur kvinnohushåll, utan tillgång till nödvändig manlig arbetskraft, ändå försörjde sig och klarade sig i det här utsatta området. De var ju uppenbart en stor andel av alla hushåll, säger Kristina Nässén som doktorerar vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.

Avhandlingen visar hur genus skapas i det etiopiska höglandet och hur genus, i samverkan med bland annat släktskapsrelationer, genererar olika förutsättningar för kvinnor och män att klara sin försörjning. Barn lär sig tidigt att vara en duktig och ideal flicka respektive pojke, vilket innebär att de lär sig olika arbetsuppgifter och har olika förväntningar på sig.

– Det här gör att kvinnors och mäns erfarenheter och kunskapsområden, och inte minst försörjningsmässiga förutsättningar ser olika ut.

Människor betalar sällan för arbetskraft som hushållet saknar i det här området. Istället gör de utbyten med andra, där goda relationer är en viktig förutsättning för att utbytet ska äga rum. Hushållsekonomin bygger alltså på goda relationer där moral, delade normer och värderingar är centrala.

– Människor deltar i utbyten på olika villkor, beroende på om de är kvinnor eller män, säger Kristina Nässén som följde böndernas jordbruk under ett år.

Det är däremot inte så enkelt att kvinnohushåll generellt är fattigare än hushåll med en man som överhuvud. Kvinnohushåll är en långt ifrån homogen grupp och många hushåll har manlig arbetskraft genom barn eller bröder. De kvinnohushåll som däremot saknar nära släktingar är bland de mest fattiga och sårbara i området. Det kostar då en kvinna hälften av grödan att låta en man plöja, så och skörda åt henne i ett arrendeliknande utbyte.

Studiens slutsatser pekar på att det är viktigt att uppmärksamma genus betydelse för hushållens försörjningsmöjligheter inte minst i förhållande till nationella och internationella bistånds- och utvecklingsprojekt. Materialet är insamlat genom deltagande observation i samband med ett antropologiskt fältarbete i ett småjordbrukande område i höglandet.

Avhandlingens titel:
Mark är som barn. Genus, fattigdom och försörjning i Södra Wollo, Etiopien
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20929

Fakultetsopponent: Docent Gunilla Bjerén, Stockholms universitet, Sverige

Tid och plats för disputation: lördagen den 10 oktober 2009, kl. 10.15, Hörsal 326, Annedalsseminariet, Campus Linné, Seminariegatan 1a, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Kristina Nässén tel: 031-786 5442 (arb.), mobil: 076-212 4785
e-post:.kristina.nassen@globalstudies.gu.se

Musikvetaren Karin Strinnholm Lagergren, Göteborgs universitet, har i sin avhandling Ordet blev sång. Liturgisk sång i katolska kloster 2005-2007 studerat musikalisk praxis och föreställningar kring denna i katolska kloster under det tidiga 2000-talet

Det har skrivits mycket om den gregorianska sången i ett historiskt perspektiv men detta är den första studie som beskriver denna och annan liturgisk musik i kloster idag.

Dagens situation är sedd mot bakgrund av Andra Vatikankonciliets beslut (1962–65), vilket öppnade för en mycket större mångfald i det katolska gudstjänstmusiklivet.

För att genomföra studien har Karin Strinnholm Lagergren besökt över 20 kloster i Sverige, Norge, Nederländerna, Storbritannien, Frankrike och Italien i en unik studie. Hon har studerat ordnar som benediktiner, karmeliter, birgittiner, cistercienser och dominikaner.

Till studiens viktigaste resultat hör att gregoriansk sång på latin är ett viktigt inslag i många klosters liturgiska musik men att de kloster som tillämpar en liturgisk musik som enbart består av latinskspråkig gregoriansk sång utgör en mycket liten minoritet. Istället är gregoriansk melodik sjungen till modersmål samt nykomponerad (ofta av de egna klostrens munkar och nunnor) musik vanligt förekommande.

Musiksituation är sedan Andra Vatikankonciliet mycket splittrad. En mångfald musikrepertoarer existerar i den katolska kyrkan. Ofta är dessa helt unika för varje kloster. Detta har i sin tur gett upphov till en så kallad re-gregorianisering, vilket innebär att klostervärlden sedan tidigt 1990-tal intresserat sig för att återinföra gregoriansk sång för att ansluta till det katolska kulturarvet, den katolska traditionen och för att öka enheten inom den katolska kyrkomusiken.

Karin Strinnholm Lagergren är musikvetare, pedagog och sångerska med medeltida musik som särskilt intresse.

Avhandlingens titel: Ordet blev sång. Liturgisk sång i katolska kloster 2005–2007

Disputationen äger rum fredagen den 16 oktober 2009 kl. 13.00

Plats: Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg

Opponent: professor Dan Lundgren

Avhandlingen kan beställas från Artos förlag: www.artos.se.

Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/20507

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Karin Strinnholm Lagergren, e-post: karin.strinnholm.lagergren@musikvet.gu.se mobil: 0708-71 64 61

Det moderna skogsbruket, med kalavverkningar och intensiv brandbekämpning, har lett till en kraftig minskning av mängden död ved i Nordens norra barrskogsbälte. För många av de organismer som är beroende av död ved har livsvillkoren försämrats så mycket att de är starkt hotade.

Flera inslag i dagens skogsskötsel syftar till att öka mängden död ved i skogen. För att kunna bedöma vilka naturvårdsåtgärder som ger störst nytta för pengarna behövs goda kunskaper dels om vilka krav olika hotade arter har på sin livsmiljö, dels om deras nuvarande förekomst i det brukade skogslandskapet.

Fredrik Stenbacka har i sitt doktorsarbete inventerat och jämfört vedlevande insektssamhällen i olika typer av norrländska grandominerade skogar – urvalet representerar hela åldersskalan från hyggen till urskogar. Han har framför allt inriktat sig på skalbaggar, parasitsteklar och barkstinkflyn och i avhandlingen visar han hur artrikedom, individantal och artsammansättning varierar i dagens skogslandskap. Dessutom har han undersökt hur effektiva olika fångstmetoder är.

I urskogsreservaten fanns de mest opåverkade samhällena och de högsta tätheterna av vedlevande insekter och dessa skogar är således mycket viktiga som spridningscentra, inte minst för rödlistade arter. Höga naturvärden fanns också i avverkningsmogna brukade skogar (som tidigare bara plockhuggits), där artsammansättningen var väldigt lik den i reservaten.

Överraskande nog återfanns många insektsarter knutna till sena successionsstadier också i medelålders gallrade skogar. Det går inte att avgöra om de arter som fångades i fällorna faktiskt förökar sig i bestånden eller om de bara är på genomresa, men resultaten indikerar att denna skogstyp kan hysa en värdefull insektsfauna om tillräckliga mängder död ved i olika kvaliteter skapas, t.ex. vid gallring. Däremot visade sig artsammansättningen i unga ogallrade skogar likna den på kalhyggen, och i dessa båda beståndstyper fanns få rödlistade skalbaggar.

Skogar som växt upp efter slutavverkning innehöll överlag lite död ved jämfört med äldre skogar, speciellt reservaten. Fredrik Stenbackas slutsatser är att förrådet av död ved måste öka i det brukade skogslandskapet och att naturvårdsbränningar är nödvändiga för vissa arter, t.ex. brandkrävande barkstinkflyn.

En mer detaljerad sammanfattning på svenska finns på s. 46 i avhandlingen

—————————–

MSc Fredrik Stenbacka, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, försvarar sin avhandling Response of saproxylic insect communities to forestry: Implications for conservation.

Tid: Fredag den 9 oktober 2009, kl. 10.00
Plats: Sal Björken, Skogsmarksgränd, SLU, Umeå
Opponent: Professor John R. Spence, Department of Renewable Resources, University of Alberta, Kanada.

Mer information: Fredrik Stenbacka, 090-786 82 77, Fredrik.Stenbacka@vfm.slu.se

Personer med psykiskt funktionshinder (psykiskt långtidssjuka) som deltar i ett livsstilsprogram får positiva effekter på viktiga riskfaktorer för fysisk ohälsa, men även på psykologiska faktorer som känslan av sammanhang, dvs att förstå och hantera sin situation.

Deltagande i programmet innebär att få insikter om att den egna hälsan kan påverkas och att det dagliga livet i boendet delvis får ett nytt innehåll, men också att få en ökad närhet till personalen. Dessutom innebär deltagandet att insikter i den egna livssituationen väcks och att ett hopp om att livssituationen kan påverkas börjar spira.

Hälsa beskrivs av personer med psykiskt funktionshinder som att ha ett liv som andra, vilket visas på förluster av viktiga livsområden (familj, arbete, trygghet) och upplevelser av att vara stigmatiserad och avvikande.

Hälsa beskrivs också som att inte ha psykiska och fysiska problem vilket upplevs påverka deras livskvalitet och självkänsla negativt, men med en insikt att de själva kan påverka sin hälsa.

Karl-Anton Forsberg har undersökt om den tilltagande ohälsan kan förändras bland personer med psykiskt funktionshinder som bor i kommunalt boendestöd.

De har under ett år tillsammans med sin vårdpersonal deltagit i ett livsstilprogram i form av studiecirklar, där de har fått teoretisk kunskap och praktisk tillämpning av kost- och motionsråd.

De boende intervjuades också om vilken betydelse deltagandet i ett livsstilsprogram haft, och om sin syn på hälsa och på kroppen.

Avhandlingen visar att det finns viss möjligt att påverka den fysiska hälsan hos personer med psykiskt funktionshinder genom att delta i ett årslångt livsstilsprogram. Därtill beskriver deltagarna att deltagandet haft mening i olika avseenden. Något som stärks av att känslan av sammanhang förändrats positivt.

Slutsatser som kan dras är att de preventiva insatserna behöver utvecklas för personer med psykiska funktionshinder. Deras behandling för psykossjukdomen bör följas upp bättre, eftersom dess bieffekter ofta bidrar till att försämra den fysiska hälsan. Därtill bör personalens ansvar i hela vårdkedjan lyftas fram, men också vikten av personalens stöd för att nå en framgångsrik livsstilsförändring bör betonas.

Karl-Anton Forsberg, sjuksköterska på psykiatriska kliniken i Skellefteå, är född och uppvuxen i Bygdeå, Robertsfors kommun. Han arbetade på Umedalens sjukhus mellan 1979-1984, och sedan 1985 på psykiatriska kliniken i Skellefteå. Bor i Bureå.

Fredag 9 oktober försvarar Karl-Anton Forsberg, Psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett och Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Engelsk titel: Life style changes among persons with psychiatric disabilities. Studies of metabolic and psychological effects, experienced meaning and health.

Disputationen äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhusets aula.

Fakultetsopponent är docent Ulf Malm, Göteborgs universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25947

Kontaktinformation
Karl-Anton Forsberg nås på e-postadress karlanton.forsberg@vll.se eller mobiltelefon 070-583 59 49.

– Tidigare studier av Soldatmödrarna understryker att modern är en central symbol i rörelsen, som förknippas med traditionell kvinnlighet, med kampen för fred och med omsorg om de kränkta och sårade, säger Zaira Jagudina som disputerar i sociologi.

– Men min studie visar att aktivisterna problematiserar det påstått självklara sambandet mellan moderskap och fredssträvande, mellan femininitet och social omsorg. De utmanar nytraditionalistiska tendenser i genusordningen i Ryssland och verkar för ett nytt tänkande kring genus, legitimt militariserat våld och medborgarskap, utifrån en människorättslig synvinkel.

Soldatmödrarna består av aktivistgrupper som bildades under 1980-talets perestrojka och glasnost i protest mot inhumana villkor och en utbredd brutalitet bland de värnpliktiga i den ryska armén.

Soldatmödrarörelsen erbjuder inte bara råd och hjälp till soldater och deras familjer. De utgör dessutom en social plattform för medlemmarnas egen utveckling och för en successiv förändring av deras kollektiva könsidentitet.

– Den patriotiska soldatmodern framställs i den dominerande offentliga diskursen i massmedia som en kvinna som fullföljer moderns medborgerliga plikt. Men aktivisterna ifrågasätter grundvalen för de konventionella könsroller som konstrueras i en nationell stat byggd på ett legitimt militariserat våld, säger Zaira Jagudina.

Många mödragrupper stödjer visserligen ett lagligt militariserat våld genom att begränsa kvinnors sociala engagemang till rollen att främst vara ”samhälleliga mödrar”. Dessa grupper erbjuder omsorg för utsatta individer utan att ifrågasätta den officiella politikens premisser.

– Inom rörelsen förändras däremot mödrarnas känslor av rädsla, skam och osäkerhet till stolthet och mental styrka. En ny slags kvinnosolidaritet växer fram. Den bygger på idéer om människans universella rätt till liv, hälsa och välmående och framhäver kvinnors aktiva deltagande i politiken.

Avhandlingen bygger på dokumentstudier och serier av djupintervjuer och observationer genomförda i frivilligorganisationerna Soldatmödrar mellan åren 2000-2005.

Den innehåller också en analys av civilsfärens icke-statliga organisationer och kvinnoorganisationer i det postsovjetiska Ryssland. Denna analys belyser en bredare social kontext i vilken soldatmödrarnas rörelse skapas och utvecklas.  

Avhandlingens titel: Social Movements and Gender in Post-Soviet Russia: The Case of the Soldiers’ Mothers NGOs.

E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20783

Fakultetsopponent: Professor Helena Flam, University of Leipzig, Germany

Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 oktober 2009, kl. 10.15 i hörsalen Sappören, Sociologiska Institutionen, Sprängkullsgatan 25, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Zaira Jagudina,
tel. 0500-448247 (arb.)
e-post: zaira.jagudina@his.se
Avhandlingen kan beställas hos gunilla.gustafsson@sociology.gu.se, 150 kr exklusive porto

Nils-Olof Hagnelius är överläkare på geriatriska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, med demenssjukdomar som specialitet. Han har undersökt olika riskfaktorer för demens, och konstaterar att både arv och matvanor spelar en roll. Tidigare forskning har fokuserat på sambandet mellan vitamin B12 och demens, men Nils-Olof Hagnelius studie visar att folsyra har lika stor betydelse.

– Vi fann att personer som hade fått recept på B12 även visade tecken på intracellulär brist på folsyra. Därför bör man kombinera de båda vitaminerna.

Men brist på vitaminer behöver inte enbart bero på ett dåligt näringsintag, det finns också ärftliga faktorer som påverkar transporten av vitaminerna till det centrala nervsystemet. Örebrostudien bekräftar förekomsten av några vanliga mutationer i den gen som styr cellernas receptorer för folsyra. Dessutom fann forskarna en mer ovanlig förändring i arvsanlagen bland de personer som sökt för misstänkt demensutveckling.

– Mutationerna tycks leda till en lägre mängd folsyra i blodet, och framför allt lägre mängd folsyra inne i cellernas metabolism.

En annan upptäckt som kan få stor betydelse för att förebygga Alzeimers sjukdom är att personer med sjukdomen hade en tydlig påverkan på blodkärlen, som visade sig genom en högre halt i blodet av de ämnen som löser upp blodproppar.

– Vi fann att personer med demenssjukdomarna Alzeimers sjukdom och vaskulär demens har ett påslaget och mer aktiverat system för upplösning av blodproppar än de icke dementa äldre personer som ingick i studiens kontrollgrupp, förklarar Nils-Olof Hagnelius.

– Det innebär att åtgärder som exempelvis motion och behandling av blodtryck kan verka förebyggande mot Alzheimers sjukdom, liksom för andra sjukdomar som har ett inslag av kärlpåverkan, som hjärtinfarkt och stroke.

Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i en demenssjukdom, varav cirka 60 procent får diagnosen Alzheimers sjukdom. Den totala samhällskostnaden för Alzheimers sjukdom är större än för all cancer- och hjärt- och kärlsjukvård tillsammans, även inräknat strokesjukvården. Därför finns det stora vinster både när det gäller mänskligt lidande och samhällsekonomin om det i högre grad går att förebygga sjukdomen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nils-Olof Hagnelius, 0705-43 23 70.

En forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i samarbete med J-I Flocks forskargrupp vid Karolinska Institutet, företaget Intervacc AB, Stockholm och Animal Health Trust i Storbritannien, efter flera års forskning fått ett genombrott när det gäller att få fram ett vaccin mot kvarka.

Kvarka är en mycket smittsam hästsjukdom som orsakas av bakterien Streptococcus equi. Sjukdomen ger hög feber och karaktäristiskt svullna lymfkörtlar i halsregionen med stora varbölder som kan spricka. De flesta smittade hästar tillfrisknar och får immunitet mot sjukdomen, men sjukdomen kan i värsta fall vara livshotande. Ett stall med misstänkt kvarka försätts i karantän med allt vad det innebär i form av ekonomiska förluster och praktiska problem. Sjukdomen finns spridd i hela världen, till exempel sker i Sverige årligen ca 100 utbrott och i England ca 1 000 utbrott.

I dag finns inget säkert och effektivt vaccin mot kvarka och de vacciner som tidigare tagits fram mot kvarka baseras på till exempel levande bakterier vilket är riskfyllt och kan ge svåra biverkningar. Det nya vaccinet består av rena proteiner vilka framställts med rekombinant DNA-teknik. Vaccinet består av sju olika streptokockproteiner och vaccinationsresultaten på hästar är mycket positiva, det vill säga vaccinet ger hög skyddseffekt och förefaller inte ge upphov till några biverkningar.

Målet är att ett vaccin mot kvarka ska finnas på marknaden inom en snar framtid. Dessutom tyder forskningsresultaten på att man kan utveckla proteinbaserade vacciner även mot andra streptokockinfektioner hos djur och människa, till exempel mot halsfluss.

– Det här är ett oerhört spännande forskningsprojekt där grundvetenskaplig forskning får en praktisk tillämpning och där kunskapen kan användas till utveckling av vacciner mot andra bakterier. Något som är oerhört viktigt med tanke på ökningen av antalet infektioner med antibiotikaresistenta bakterier, säger en av forskningsledarna Bengt Guss, SLU.

Forskningsresultaten är publicerade i PLoS Pathogens: http://www.plospathogens.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.ppat.1000584

Kontaktinformation
Kontaktperson
Bengt Guss, forskningsledare och professor vid institutionen för mikrobiologi, SLU:
018-67 32 05, 070-539 72 62, Bengt.Guss@mikrob.slu.se

Professor Per Sunnerhagen vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, har forskat på telomerer och är inte förvånad:  

– Man har spekulerat i just dessa namn under lång tid, och att de nu får nobelpriset är mycket välförtjänt.

Blackburn, Greider och Szostaks upptäckt visar att telomerer förhindrar dels att kromosomernas material blandas med varandra, dels att kromosomerna bryts ned från ändarna.

Ämnet för årets pris visar på kopplingar mellan kromosomer, cellåldrande, stamceller och cancer, och forskningsrönen kommer enligt Per Sunnerhagen betyda mycket för den framtida stamcellsforskningen och för förståelsen av cancercellens förmåga att nybilda telomerer och på så sätt fortsätta att dela sig utan att åldras.

–Telomererna i våra celler är som längst när vi föds och blir successivt kortare efter hand som vi blir äldre, vilket visar på ett sammanhang mellan cellens åldrande och telomerer, säger Per Sunnerhagen.

Kontaktinformation
För kommentarer till Nobelpriset och mer information:
Per Sunnerhagen, professor i molekylär biologi, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
031-786 3830
0705/294180
Per.Sunnerhagen@cmb.gu.se

– De personer jag har intervjuat i avhandlingen har försökt kombinera det bästa från livet i Tyskland med den nya tillvaron i Sverige, säger etnologen Barbro Johnsson. Det har gjort att de fått en blandad identitet, blivit ”resenärer” mellan olika tillhörigheter.

Avhandlingen bygger på djupintervjuer som Barbro Johnsson har utfört under många år. De intervjuade personerna representerar olika generationer och i berättelserna framträder helt skilda erfarenheter, men där finns också likheter. Gemensamt för de intervjuade personerna är deras familjers strävan att skapa ett tryggt liv för dem under barndoms- och uppväxttiden i Tyskland. Familjerna drömde om ett gott liv och det var den drömmen som bidrog till att dessa kvinnor och män så småningom kom till Sverige och Kalmartrakten.

De äldre intervjupersonerna har upplevelser från den nationalsocialistiska perioden i Tysklands historia; traumatiska minnen från andra världskriget då de blev bombade av de allierade eller mötte soldater ur den sovjet-ryska armén som tagit sig in på tyskt territorium.

– En av informanterna blev till exempel vittne till de så kallade dödsmarscherna, när koncentrationslägren skulle evakueras och fångarna drevs i marscher till fots mot Tysklands inland, berättar Barbro Johnsson.

De yngre, födda mellan 1950- och 1960-talen, har andra upplevelser av Tyskland. Några av dem såg resultatet av kriget i form av bombade hus och städer, men det mest kännetecknande i deras berättelser är bristen på släktingar eftersom många av dem dog under kriget. De har växt upp med sina föräldrar.

Också mötet med Sverige beskrivs helt olika beroende på när de kom, hur gamla de var, och vilka upplevelser och minnen de hade med sig från Tyskland. Ju längre tid som gått sedan kriget desto bättre tycks bemötandet ha blivit. De äldre berättar om att de blev kallade SS-svin eller Hitlerhora, medan de yngre har helt andra och mer positiva erfarenheter från sina möten med Sverige och svenskarna. De yngre högutbildade kvinnorna tycker att livet blev bättre i Sverige, eftersom de lättare har kunnat kombinera yrkes- och familjeliv.

Den 13 oktober försvarar Barbro Johnsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin doktorsavhandling Tyskar i Kalmartrakten: en etnologisk studie av berättelser om historia, identitet och tillhörighet. Fakultetsopponent är professor Dieter Müller, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.

Kontaktinformation
Barbro Johnsson arbetar som 1:e antikvarie på Kalmar läns museum. För ytterligare information eller intervju, kontakta henne gärna på tel 0480-45 13 11, 0480-254 21 eller e-post barbro.johnsson@kalmarlansmuseum.se.

Studien, som har letts av professor Ernest Arenas, visar att bildningen av dopaminproducerande nervceller under hjärnans utveckling i möss är beroende av att en oxiderad form av kolesterol, oxysterol, aktiverar en specifik receptor i hjärnans nervceller.

Dopaminproducerande nervceller spelar en viktig roll för många olika processer och funktioner i hjärnan, från rörelseförmåga till belöningssystem och beroende. Det är även den celltyp som dör vid Parkinsons sjukdom.

Forskarna visar också att embryonala stamceller som odlas i laboratorium bildar dopaminproducerande nervceller i större utsträckning om de behandlas med oxiderat kolesterol. Genom samma behandling minskade stamcellernas tendens att växa okontrollerat.

– Oxysterol bidrar till en säkrare och bättre odling av dopaminproducerande celler, vilket är ett stort framsteg eftersom det ökar möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot Parkinsons sjukdom, säger Ernest Arenas.

En förhoppning är att odlade dopaminproducerande celler i framtiden ska kunna transplanteras och ersätta celler som har dött hos Parkinsonpatienter. Odlade dopaminproducerande celler kan också användas för att testa nya läkemedel mot Parkinsons sjukdom.

Publikation: “Liver X Receptors and oxysterols promote ventral midbrain neurogenesis
in vivo and in human embryonic stem cells”, Paola Sacchetti, Kyle M. Sousa, Anita C. Hall, Isabel Liste, Knut R. Steffensen, Spyridon Theofilopoulos, Clare L. Parish, Carin Hazenberg, Lars Ährlund Richter, Outti Hovatta, Jan-Åke Gustafsson & Ernest Arenas, Cell Stem Cell, 2 oktober 2009, volume 5, issue 4.


För mer information, kontakta:

Professor Ernest Arenas
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Tel: 08 524 876 63 eller 08-524 876 94 (lab)
E-post: ernest.arenas@ki.se

Professor Outi Hovatta
Institutionen för klinisk vetenskap, teknik och intervention
Tel: +46 (0)8-58583858
Mobil: +358-(0)5051135 (finskt nummer som används även i Sverige)
E-post: outi.hovatta@ki.se


Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se