Genom originella försök analyserar avhandlingen hur hjärnan styr våra händer vid uppgifter som kräver att deras motorik samordnas mycket noggrant, t.ex när vi kramar en snöboll eller skruvar locket av en konservburk. Även om händerna då till synes arbetar symmetriskt visar avhandlingen att hjärnan alltid väljer en hand som huvudaktör medan den andra får assistera.

Beteendeanalyser och neurofysiologiska tester visar att hjärnan kan välja såväl den vänstra som den högra handen som huvudaktör, även om personen är högerhänt. Valet beror på hur uppgiftens rumsliga mål formuleras i hjärnan. När vi t.ex. öppnar en flaska blir den hand som greppar skruvkorken – oavsett om det är vänster eller höger – huvudaktör eftersom dess vridkraft stämmer med uppgiftens mål, dvs. att skruva korken från flaskan snarare än att skruva flaskan från korken.

Valet engagerar flera nivåer i nervsystemet, från områden i hjärnbarken ner till händernas muskler. Själva beslutsfattandet om händernas rollfördelning engagerar hjärnområden med funktioner som tidigare har förknippats med krävande kognitiva uppgifter som t.ex. tankar, minne, konflikthantering och socialt samspel. Även om de två hjärnhalvorna främst styr var sin hand, visar avhandlingen att när rollfördelningen väl är bestämd har den vänstra hjärnhalvan en övergripande kontrollfunktion oavsett huvudaktör. För första gången visas också att det finns områden i den motoriska hjärnbarken hos människan som främst engageras när händerna tillsammans löser en uppgift medan andra området engageras främst när händerna agerar enskilt.

Anna Theorin är doktorand vid avdelningen för fysiologi, Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, och kan nås på tel. 070 234 19 49, e-post theorin.anna@gmail.com

Torsdagen den 17 december försvarar Anna Theorin, Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”To select one hand while using both: Neural mechanisms supporting flexible hand dominance in bimanual object manipulation”.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal BiA 201, Biologihuset.

Fakultetsopponent är doc. Fredrik Ullén, Karolinska Institutet.

Rannveig Haga har genomfört en kvalitativ studie av ett transnationellt nätverk bestående av somaliska handelskvinnor i Somaliland (nordvästra Somalia) och Dubai. Dessa kvinnor strävar efter att framstå både som framgångsrika affärskvinnor och som fromma muslimer. Detta blir ett dilemma eftersom den rådande tolkningen av islam uppmanar kvinnor att vara hemma och ta hand om familjen.

Efter att borgarkrigen bröt ut i Somalia 1988 har ett antal kvinnor tagit över huvudansvaret för att försörja familjen. Eftersom många därmed blivit beroende av kvinnorna för sin försörjning har framgångsrika affärskvinnor fått ett starkt argument för att fortsätta med sina karriärer. Dessa kvinnor menar att de följer ett islamiskt ideal som manar till generositet och omsorg om fattiga. Samtidigt menar de att Gud hjälper dem att nå sina mål. Studien visar också att de mindre framgångsrika kvinnorna däremot önskar att de hade någon som kunde ta hand om dem ekonomiskt.

Avhandlingen visar att de kvinnor som saknar trygghet först och främst söker trygghet, medan de som redan har trygghet i form av ekonomiskt och socialt kapital snarare söker att stärka sin autonomi. Detta blev tydigt i de tre kategorier handelskvinnor som studien fokuserade på, där kvinnorna i de olika grupperna hade olika tillgång till ekonomisk och social trygghet. Kategorierna var: småskaliga handelskvinnor i Hargeisa (huvudstaden i Somaliland), småskaliga handelskvinnor i Dubai och storskaliga handelskvinnor som gör affärer på båda platserna.

I sitt sökande använder kvinnorna sig av tradition som resurs för att nå sina mål. Det vill säga att de rättfärdiggör sitt arbete genom att referera till islam och somalisk kultur. I denna process tolkas och omtolkas vad det vill säga att vara en god somalisk och muslimsk kvinna.

En av avhandlingens viktigaste slutsatser är att religion och tradition inte bör förstås som någonting statisk, snarare är de pågående processer i ständig förändring där kvinnorna aktivt deltar i tolkningsarbetet och praktiken.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Rannveig Haga, e-post: Rannveig.Haga@teol.uu.se

Obs! På grund av nedsatt hörsel föredrar forskaren att pressen först tar kontakt via e-post för att komma överens om telefonsamtal.

– Det finns två grundläggande problem med den svenska valforskningen. Dels döljer och försvarar man sin politiska och normativa utgångspunkt, den svenska valdemokratin, dels sätter man ribban lågt när man undersöker svenskarnas politiska kunskaper.

Valforskningen är unik som forskningstradition genom sin långa kontinuitet och sitt tillvägagångssätt, men den har inte utsatts för någon övergripande och genomlysande granskning inifrån vetenskapssamhället tidigare. Det här är första gången.

Valforskningen målar upp en bild av objektiv vetenskap men avhandlingen visar att alla rapporterna genomsyras av politiskt och normativt tänkande. En av de viktigaste kritiska punkterna som lyfts fram i avhandlingen är att den svenska valforskningen både döljer och försvarar sin värdeutgångspunkt, valdemokratin, på olika sätt.

– Bland annat klargör man inte att man tar ställning för en speciell politisk och normativ demokratisyn, valdemokratin, utan detta döljs i rapporterna. Dessutom kommer man alltid fram till att tillståndet för den s.k. svenska valdemokratin är gott och detta oavsett av vad som faktiskt har skett och sker i politiken.

Det andra grundläggande problemet gäller valforskningens undersökningar av medborgarnas politiska kunskaper. Valforskningen slår fast att medborgarna ska ha god politisk kunskap. De slår också fast att svenskarna har varit och är politiskt upplysta.

– Valforskningen sätter ribban lågt, när det gäller att undersöka vilken kunskap svenska medborgare har. Därigenom kommer man alltid fram till att de svenska väljarna är politisk upplysta.

Genom att låta människor svara ja eller nej på frågor om namn, årtal eller antal undersöker man kunskapsnivån. Men att lyckas räkna upp fakta betyder inte att man kan kritiskt reflektera eller ens att man har förstått.

– För valforskningen är vetande utan förståelse och kritisk reflektion i demokratiska sammanhang helt i sin ordning.

Men problemen med den svenska valforskningen stannar inte där. Även om det visar sig att väljarna inte har kunskap drar valforskningen slutsatsen att kunskapsnivån bland svenskarna är god.

– I den senaste rapporten konstaterar man att majoriteten av de svenska medborgarna, under 2000-talet, inte kunde redogöra för de svenska regeringarnas sammansättning. Samtidigt är slutsatsen i rapporten att de svenska medborgarna är upplysta.

– Sammantaget bör den svenska valforskningen ses som väktaren av den svenska valdemokratin. Valforskningens utmärkande drag är att den dolda politiska och normativa demokratisynen försvaras genom att tillståndet för den svenska demokratin alltid skildras som gott.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Urbas: 073-5051305

Tillväxtsignalering har en viktig roll vid utvecklingen av cancer. Felaktig tillväxtsignalering kan bl. a. bero på förändrat uttryck av signalämnen eller receptorer för signalämnen. I Marcus Thomassons avhandling undersöks uttrycket och betydelsen vid njur- och prostatacancerav en familj av tillväxtsignaleringsreceptorer, epidermal growth factor receptor (EGFR)-familjen och en naturligt förekommande hämmare av dessa receptorer, LRIG1.

Njurcancer delas upp i undergrupper efter mikroskopiskt utseende. Uttrycket av ErbB2 visade sig vara lägre vid den vanligaste gruppen av njurcancer jämfört med i njurvävnad. Detta är oväntat, eftersom ErbB2 är en kraftigt tumörstimulerande faktor vid många andra cancertyper. Uttrycket av ErbB4 är mycket lågt i tumörer jämfört med i njurvävnad, vilket kan tyda på att signalering från ErbB4 kan hindra nurcancerns uppkomst eller tillväxt. Uttrycket av LRIG1 är också minskat vid den vanligaste undergruppen av njurcancer. Uttrycket av EGFR-familjens receptorer och LRIG1 kunde inte användas för att förutsäga vilka patienter som hade bättre eller sämre prognos.

Vid prostatacancer är uttrycket av LRIG1 högre i tumörer än i frisk prostatavävnad. Stimulering av cancerceller med manligt könshormon ökar uttrycket av LRIG1. Ökat uttryck av LRIG1 kan också hämma prostatacancercellers tillväxt. Det finns samband mellan uttrycket av LRIG1 i tumörer och hur det går för patienterna. Det är dock skillnad mellan obehandlade patienter och patienter som fått prostatan bortopererad.

Hos obehandlade patienter är höga nivåer av LRIG1 förknippat med sämre prognos, medan det hos opererade patienter är förknippat med bättre prognos. Detta kan bero på olika betydelser av LRIG1 för tumörer under olika förhållanden för prostatacancersjukdomen. Fortsatta undersökningar krävs dock för att utreda LRIG1s roll i prostatacancer.

Fredag 18 december försvarar Marcus Thomasson, Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Expression and prognostic value of LRIG1 and the EGF-receptor family in renal cell and prostate cancer.

Disputationen äger rum klockan 9.00 i Lionssalen (sal 244), by. 7, NUS.

Opponent: Prof. Sten Nilsson, Karolinska institutet.

Huvudhandledare: Håkan Hedman, Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29865

Kontaktinformation
Marcus Thomasson är uppväxt i Vännäsby utanför Umeå. Han är ST-läkare på onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet, och nås på:
090-785 85 61
marcus.thomasson@onkologi.umu.se

Under 2000-talet har allt fler landsting och regioner infört så kallad Frisktandvård. Det innebär att patienten tecknar kontrakt med Folktandvården och betalar en fast summa för en specifik tidsperiod. Patienten får sedan den vård som krävs utan någon ytterligare kostnad.

2007 hade 16 av landets totalt 21 landsting och regioner infört systemet och inom en snar framtid kommer det att finnas tillgängligt för alla medborgare. Fram till nu har formerna för systemet skilt sig åt mellan de olika landstingen, men nu pågår ett arbete som syftar till att ta fram en nationell modell.

Det finns motsvarande modeller utomlands, bland annat i Storbritannien som har ett privat system som legat till grund för det som nu införs av Folktandvården.

– Det svenska systemet går att jämföra med de olika försäkringsalternativ som finns på många håll, inte minst i USA, säger Veronica Johansson som undersökt hur tandhälsan påverkas av Frisktandvård jämfört med så kallat Styckepris, det vill säga när patienten betalar för varje enskilt besök.

Materialet utgörs av svar från en enkät som skickades ut 2003 till 2 400 slumpvisutvalda patienter i Folktandvården Värmland. Hälften av dem var anslutna till Frisktandvård, i Värmland kallat Kontraktstandvård, och den andra hälften tillhörde Styckeprisgruppen.

Resultatet visar bland annat att patienterna i Kontraktstandvårdsgruppen är yngre, har högre utbildning, är oftare födda i Sverige och gifta eller sammanboende jämfört med den andra gruppen. Deras upplevda tandhälsa var också bättre jämfört med Styckeprisgruppen.

– Men jag vill poängtera att den upplevda orala hälsan var bra i båda grupperna.

Det finns alltså vissa sociala olikheter mellan de båda grupperna, men det är förvånande nog inte dessa som ligger bakom skillnaderna i upplevd tandhälsa.

– Det finns exempelvis inga skillnader mellan den upplevda orala hälsan och vilken utbildning patienterna har eller hur gamla de är, utan det är troligen själva systemet med Kontraktstandvård som är relaterat till effekten.

Veronica Johansson fann också att ju mer en patient var beredd att betala för sin Kontraktstandvård desto mer uppskattad var tandläkaren.

– Det är väldigt intressant och den slutsats man kan dra av det är att patienterna uppfattar Kontraktstandvård mer som ett ekonomiskt system än ett vårdsystem, säger Veronica Johansson och menar att hennes resultat är positiva för Kontraktstandvården, men att det krävs fler studier i framtiden.

– Vi behöver följa patienterna under en längre tid för att kunna dra några egentliga slutsatser om orsaker och verkan, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Veronica Johansson på telefon 040-66 58 641 eller via e-post: veronica.johansson@mah.se

– Med individanpassade implantat minimeras tiden för justering och anpassning av implantaten under själva operationen. Arbete som tidigare gjordes under själva operationen görs nu i förväg i datorn. Detta medför att operationstiden kan minskas. Men även hypoxi-tiden, d.v.s. tiden då transplantatet är utan syretillförsel, minskas för transplantatet genom att det färdigställs innan blodcirkulationen bryts. Med den här typen av digital planering och tillverkningsmetod ser vi även möjligheter att tillverka helt nya typer av implantat och proteser som inte existerar idag, säger Lars-Erik Rännar, som forskar i sportteknologi vid Mittuniversitetet.

I korthet går metoden ut på att i förväg planera komplicerade käkoperationer i datorn. Man utgår från patientens anatomi genom att använda röntgenbilder. Dessa skapar underlag för en tredimensionell digital modell av patienten. Med hjälp av modellen planeras operationen och designen av implantatet och andra hjälpmedel som behövs vid operationen. De digitala modellerna används sedan som underlag för tillverkning av implantatet i Mittuniversitetets världsunika laboratorium för friformsteknik. Tekniken fungerar som en tredimensionell printer där resultatet blir solida detaljer i biokompatibel titan.

– När det gäller medicinska applikationer har vi tidigare arbetat med design- och tillverkningsmetodik för höftimplantat, säger Lars-Erik Rännar. Det speciella med detta projekt är att vi på kort tid har nått fram till en välutvecklad metod som alla inblandade tror har en mycket spännande framtid. Fördelarna är stora för både patienter och vårdgivare.

Projektet ”Tekniska hjälpmedel vid idrottsskador och medicinska tillämpningar” har bl.a. som syfte att utveckla ett nationellt centrum för tillverkning av individanpassade implantat. Projektet är finansierat av Mittuniversitetet och EUs regionala strukturfonder. ”Extra roligt är att denna inriktning faktiskt är sprungen ur vår sportteknologiforskning och vi ser nu stora möjligheter att bredda vår forskningsfinansiering framöver.” säger Mikael Bäckström, projektledare och lektor i Sportteknologi.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Lars-Erik Rännar, Mittuniversitetet, Campus Östersund, 070-675 7995
Jan Hirsch, Akademiska sjukhuset Uppsala, 070-394 8323
Per Dérand, Mälarsjukhuset Eskilstuna, 073-822 8002

De individer som har de, i sammanhanget, bästa egenskaperna kommer att få flest avkomma. Så småningom kan utvecklingen – evolutionen – leda till att nya arter bildas. Ibland begränsas anpassningsförmågan av att egenskaperna varierar ytterst lite mellan individer. Fabrice Eroukhmanoffs avhandlingsarbete visar bland annat vad dessa begränsningar kan betyda för den biologiska mångfalden, och för hur snabbt nya arter kan bildas.

Avhandlingens titel:
The Interplay Between Selection And Constraints On Adaptive Divergence And Phenotypic Evolution.

Ekologiska institutionen, avdelningen för zooekologi, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Författare:
Fabrice.Eroukhmanoff@zooekol.lu.se
Handledare:
Erik.Svensson@zooekol.lu.se

Folkmordet i Rwanda 1994 slet sönder och förstörde stora delar av landets sociala, ekonomiska och institutionella grundvalar. Följderna av folkmordet präglar fortfarande det rwandiska samhället och det finns ett desperat behov av att återupprätta relationerna mellan dem som överlevde folkmordet och förövarna, samtidigt som det nu råder en djupare fattigdom.

I sin avhandling konstaterar Ezechiel Sentama att Rwandas kooperativa organisationer kan vara en kanal för att främja den sociala sammanhållningen och underlätta försoningen och återhämtningen efter folkmordet.
– Jag har undersökt vad som händer med relationerna mellan de olika parterna i en konflikt som folkmordet 1994 i Rwanda om de efteråt ingår samma kooperativa organisation, säger Ezechiel Sentama som har genomfört studier av två kooperativ, Abahuzamugambi coffee och Peace basket.

Kamratskap och positiv kommunikation
Studien visar att de två kooperativen spelade en positiv roll för att återupprätta relationerna mellan parter i folkmordet. Det hjälpte dem att övervinna tidigare negativa avhumaniserande relationer och ledde till mindre splittring och färre missförstånd. Enligt Sentama gynnades i stället positiva relationer som kamratskap, positiv kommunikation och god stämning.
Ezechiel Sentama drar slutsatsen att genuina och välfungerande kooperativ kan förväntas spela en positiv roll för att återupprätta relationerna mellan människor och han menar att kooperativa organisationer bör ses som alternativ till andra mekanismer som används i den fredsskapande processen efter en konflikt.

– Det går att återupprätta relationerna mellan olika grupper om de ingår i samma genuina och välfungerande kooperativa organisation, säger Ezechiel Sentama .

Studien baseras på kvalitativa intervjuer med 222 personer (både kooperativmedlemmar och icke-medlemmar) från båda sidorna i konflikten.

Avhandlingens titel: Peacebuilding in Post-Genocide Rwanda. The Role of Cooperatives in the Restoration of Interpersonal Relationships
E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/21377
Fakultetsopponentens namn: Dr Nigel Eltringham, University of Sussex, Brighton
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 16 december 2009, kl. 14.15, Hörsal 402,
Annedalsseminariet, Seminariegaten 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ezechiel Sentama, tel 031-7864326,
e-post: ezechiel.sentama@globalstudies.gu.se; esentama@yahoo.fr
Avhandlingen kan beställas hos ewa.sjolin@globalstudies.gu.se, 150 kr plus porto.

Det finns en uppfattning att EU inte fungerar som en enad och stark aktör i kontroversiella frågor. Detta brukar man förklara med att länderna är alltför olika sinsemellan och att de saknar gemensamma värderingar och ett gemensamt språk.
– Gemensamma värderingar är ingen förutsättning för demokrati. Tvärtom, utan värderingsmässiga skillnader skulle det knappast behövas ett offentliga samtal. Vad som krävs för en fungerande demokrati är arenor för politisk debatt, och det finns det, säger Maximilian Conrad.

Maximilian Conrad har analyserat över 600 tyska och svenska pressartiklar ur debatten om EUs konstitutionella fördrag, däribland Lissabonfördraget. Undersökningen visar att dagstidningarna spelar en mycket aktiv roll när det gäller att skapa arenor för det offentliga samtalet: de lyfter in utländska talare och perspektiv och kommenterar aktivt andra länders utspel. Att han valt att fokusera sin undersökning på dagstidningar beror på att tidningarna är det viktigaste forumet för det offentliga samtalet och att det till stor del är dem som sätter dagordningen för den politiska debatten.

När det gäller debatten kring Lissabon-fördraget finns det dock tydliga skillnader på vad vänster- respektive högertidningar väljer att lyfta fram: Medan socialistiska och liberala tidningar fokuserar på grundlagens demokratiska aspekter, så väljer de konservativa tidningarna att rikta in sig på vad processen betyder för nationalstatens självständighet.

– Det är intressant att den gränsöverskridande politiska debatten fungerar även i konservativa tidningar som ofta anser att demokrati bara fungerar inom nationalstaten, säger Maximilian Conrad, och pekar på att det inte bara är inhemska utan kanske framför allt utländska aktörer som citeras på tidningssidorna.

Kontaktinformation
Maximilian Conrad, disputerar den 12 december kl 10.00 i Edens hörsal med avhandlingen ”Mellan kommunikation och gemenskap”. Han nås 0047 98 00 68 86, maximilian.conrad@svet.lu.se

För att undersöka om träning i hög ålder kan förbättra benmassa, gångförmåga, muskelstyrka och balans studerades ett antal äldre kvinnor (medelålder 73 år) som lottades till en träningsgrupp eller kontrollgrupp. Träningsgruppen tränade två gånger i veckan under ett år, medan kontrollgruppen fortsatte leva som vanligt. Vid uppföljningen hade träningsgruppen ökat benmassan i höften samt förbättrat gångförmåga, muskelstyrka och balans i förhållande till kontrollgruppen.

En viktig fråga är om de positiva effekterna håller i sig över tid även om den fysiska aktiviteten minskar. Vid uppföljning av kvinnorna fem år efter avslutad träning hade alla träningseffekter försvunnit. Detta visar att det man vinner genom träning är en färskvara, dvs. att den som vill behålla effekterna måste fortsätta träna.

I avhandlingen studeras också hur fysisk aktivitet påverkar risken att drabbas av frakturer i lårben eller handleder hos kvinnor som är 50 år eller äldre. Resultaten visar att de kvinnor som promenerar till arbetet istället för att åka bil eller buss halverar sin risk att drabbas av handledsbrott. De som är aktiva på fritiden med trädgårdsarbete eller bär- och svampplockning har en minskad risk för lårbensbrott medan snöskottning och dans minskar risken för handledsbrott. I studierna ingår 81 kvinnor som drabbats av lårbensbrott samt 376 kvinnor som brutit handleden. Samtliga hade deltagit i Västerbottens hälsoundersökningar och där besvarat en enkät om deras livsstil, inklusive graden av fysisk aktivitet. De jämfördes med 558 friska kvinnor. Positiv inverkan på muskelstyrka, balans och fallrisk kan tänkas förklara den minskade risken för benbrott hos aktiva kvinnor, liksom en ökad exponering för solljus. D-vitamin, som bildas i huden under solljusets inverkan, är viktigt för skelettets hållfasthet och för muskelstyrka och balans.

Undis Englund är överläkare och doktorand vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, och kan där nås på
tel. 090-785 87 58
mobil : 070-226 10 93
e-post undis.englund@germed.umu.se

Fredagen den 18 december 2009 försvarar Undis Englund, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Physical activity, bone density and fragility fractures in women (Fysisk aktivitet, bentäthet och fragilitetsfrakturer hos kvinnor).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS..
Fakultetsopponent är prof. Karl Obrant, Lunds universitet.

Johan Löfhede sysslar med signalbehandling av biologiska signaler, huvudsakligen EEG (elektroencefalografi, ”hjärnvågor”).  I arbetet som beskrivs i avhandlingen har han testat olika metoder för automatisk klassificering av olika typer av EEG från nyfödda barn. De data som använts i arbetet kommer från tre grupper: friska fullgångna barn, för tidigt födda barn som behandlas för cirkulationsproblem, samt fullgångna barn som drabbats av syrebrist i samband med förlossningen.

– Syftet med automatisk klassificering av de här typerna av signaler är att ta fram metoder som kan användas i ett framtida system för övervakning av hjärnaktiviteten hos nyfödda barn som vårdas på intensivvårdsavdelning. Förhoppningsvis kan de framtagna metoderna, om de kommer att användas inom vården, bidra till bättre vård för nyfödda barn och därigenom minska risken för hjärnskada, förklarar Johan Löfhede.

Johan Löfhede har tidigare studerat medicinteknik på Chalmers varefter han under en period om några månader jobbade med medicinteknik på sjukhus.

– När det för fem år sedan dök upp en doktorandtjänst med inriktning mot signalbehandling inom medicinteknik kändes det som en intressant utmaning.

– Det kommer att kännas mycket bra efter att disputationen är avklarad! Just nu försöker jag bara hinna med allt som ska göras innan dess, samtidigt som jag har en egen nyfödd bebis hemma att ta hand om.

– Jag skulle gärna fortsätta inom medicinteknikområdet, och det finns många idéer inom vår forskargrupp med forskare från bland annat Högskolan i Borås och Sahlgrenska, säger han.

Kontaktinformation
Johan Löfhede, Institutionen Ingenjörshögskolan
E-post: johan.lofhede@hb.se
Telefon: 033-4354630, mobil: 073-9849669

Studien visar att vampyren är ett monster som tillåter både identifikation och distans vilken gör den till en lämplig gestalt för människan att använda när hon skall berätta om sig själv och sin omvärld.

– Genom att studera historiska och kulturella kontexter kan man nå en förståelse för varför vampyren har gestaltats på olika sätt i skilda tider och rum, berättar Anna Höglund.

På samma sätt kan man också betrakta vampyrberättelsen för att förstå den historia och kultur den skapats i. I betraktelsen av vampyrberättelsens historia utifrån ett kulturkritiskt perspektiv framträder ett tydligt mönster.

I alla de skiftande sammanhang där vampyrkaraktären figurerar pågår ett maktspel, ett spel där vampyrkaraktären används strategiskt för att uttrycka politiska åsikter och befästa ideologiska föreställningar. Att ständigt figurera i maktspel på det här sättet är ett primärt särdrag i vampyrberättelsens historia och den samhälleliga turbulensen lämnar avtryck i vampyrberättelsen.

Avhandlingen visar på två viktiga delmoment i tecknandet av vampyrberättelsens historia.

För det första beskriver studien hur vampyrkaraktären och vampyrberättelsen formats till det de är idag. Under perioden transformeras vampyren ifrån folktrons motbjudande gengångare, till en attraktiv adelsman och vidare till en Greve Dracula för att i vår samtid gestaltas som det som i studien benämns som en humanvampyr. En vampyr som står med det ena benet i monstrets värld och det andra i människans.

För det andra förklarar studien varför vampyrkaraktären och vampyrberättelsen formats till det den är idag. Den beskriver de politiska och ideologiska föreställningar som existerar i det samhälle inom vilken vampyrgestalten skapas och som föder olika typer av vampyrer. Om vampyren tidigare i historien främst var ett monster som användes för att gestalta det människan var rädd för, är blodsugaren idag framförallt ett monster som hon identifierar sig med.

Det, hävdar Anna Höglund, beror på att vår samtid i hög grad genomsyras av konsumtionskulturens logik. Människan i konsumtionskulturen lever i en kravfylld tillvaro som påverkar hennes självbild. Typiskt är känslor av otillräcklighet och utanförskap. För vår samtids människa blir vampyren en allierad som erbjuder alternativ och tillgodoser behov som åsidosatts i konsumtionssamhället.

Anna Höglund har sedan 1990 studerat litteraturvetenskap, kulturvetenskap, kultursociologi och sociologi vid Växjö universitet och Lunds universitet. Skräckkulturen och särskilt dess monster och freaks har fascinerat henne sedan barnsben.

Studiet av vampyrer och andra monster har alltid varit och kommer definitivt förbli Höglunds främsta intresse, både som akademiker och privatperson. Just nu arbetar hon som kursutvecklare av en sommarkurs om vampyrer och skräck för det nya Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Vampyrer. En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet” försvaras fredagen 11 december 2009, kl. 13.00.

Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet.

Fakultetsopponent är professor Yvonne Leffler, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Höglund, telefon: 073-435 18 69 eller e-post: anna.hoglund@vxu.se

Avhandlingen går att beställa genom vup@vxu.se.

Slutsatserna visar att systemet var initialt effektivt i att mobilisera för en extensiv tillväxt, men att den över tid var inkapabel att tillämpa och implementera teknologi och rationalisering, vilket ledde till slutlig stagnation. Då återstod endast en återgång till mer vittgående tvångsmekanismer, vilket emellertid var politiskt omöjligt att genomföra.

Vidare analyserar Martin Kragh hur förändringar skedde i de politiska och ekonomiska sfärerna, och vilka drivkrafterna var för dessa (t ex förändrat institutionellt ramverk, demografiska förändringar, teknologiska förändringar osv.).

Martin Kragh menar att det finns två anledningar till varför hanvalde att studera rysk ekonomisk historia:

– För det första för att vi vet väldigt lite om landet jämfört med andra stora länder; för det andra för att där finns en enorm mängd olika frågor av allmän karaktär som nya källor från ryska arkiv kan hjälpa oss besvara. För att förstå landet idag måste vi lära oss mycket mer om vilka krafter som format landet och de resultat dessa lett till.

Avhandlingen ”Exit and Voice Dynamics – an empirical study of the Soviet labour market, 1940 -1960s” kan beställas från EFI på EFI.publications@hhs.se.

Kontaktinformation
För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta:
Martin Kragh
E-post: martin.kragh@hhs.se
Tel: 08-736 9349

– Skogsägaren kan direkt efter avverkningen få ett preliminärt kvitto på avverkade volymer och deras värde, avverkad areal, medelstam, diameterfördelning, skadefrekvens samt en prognos för eventuellt uttag av skogsbränsle. Det ökar transparensen i virkesaffären, säger Johan J Möller, Skogforsk.

Men det är inte bara vid slutavverkningar som informationen är intressant. Efter en gallring finns goda möjligheter att beräkna grundyteuttag och stickvägsareal. Med information om trädens höjd och ålder kan också ståndortsindex räknas ut för olika delar av beståndet.

De data som skördarna hämtar in lagras i så kallade pri-filer. För att filerna ska kunna hanteras ses nu datasystemen hos SDC och de enskilda företagen över. För full effekt måste också program för att göra beräkningar och presentera informationen tas fram.

– När detta är på plats kommer det troligen att bli en självklarhet att skogsägaren får tillgång till förädlade produktionsdata från skördarna. Det kommer att ses som en del av själva virkesaffären, säger Johan J Möller.

Kontaktinformation
Kontakt
Johan J Möller, Skogforsk. Tel: 018-18 85 66, 070-318 85 66
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Många forskningsprojekt har ägnat åtskillig tid åt att förklara hur vanliga människor har kunnat göra sig skyldiga till folkmord i det förgångna. Men få, om ens några, har försökt förklara varför vissa samhällen kunnat motstå våld.

I samband med folkmordet på tutsier i Rwanda 1994 lyckades befolkningen i kommunen Giti stå emot våldet samtidigt som omfattande våldshandlingar ägde rum i en annan kommun, Murambi

– Giti visade sig vara en unik plats i Rwanda och har verkligen lovprisats för det, säger Theogene Bangwanubusa.

I sin avhandling i freds- och konfliktforskning har han identifierat några faktorer som är viktiga för att förklara det folkliga stödet för våldshandlingarna under folkmordet i Rwanda.
Området Buganza ansågs vara kulturellt och socioekonomiskt homogent och många av invånarna talade om en tolerant anda. Detsamma gällde även för de dåvarande kommunerna Giti och Murambi i detta område. Men trots samma historiska bakgrund var reaktionerna på våldet olika i dessa båda kommuner.

Theogene Bangwanubusa anser att det finns empiriskt stöd för att det sker ett samspel mellan det översta ledarskiktet, ledarna på mellannivå och gräsrötterna när det gäller synen på folkmordsvåld.

– Mycket talar för att ledarna på mellannivån utgör den viktigaste katalysatorn för att engagera vanliga människor i både fredliga och våldsamma processer.
Men det krävs även andra förutsättningar, menar han:

– Gräsrötternas uppfattning är av stor betydelse för om våldet ska breda ut sig eller inte.
Bland gräsrötterna i Murambi fanns gemensamma negativa föreställningar om ”den andre” som ledde till att de etniska relationerna polariserades, till ett ”vi” och ”dom”, medan de etniska relationerna i Giti var mer blandade.

Avhandlingens titel: Understanding the Polarization of Responses to Genocidal Violence in Rwanda

E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/21470

Fakultetsopponent: Dr Anders Nilsson, Växjö universitet

Disputation: Onsdagen den 16 december 2009, kl. 10.15, Hörsal 402,
Annedalsseminariet, Seminariegaten 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Theogene Bangwanubusa, tel 031-7865913, e-post: theogene.bangwanubusa@globalstudies.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos ewa.sjolin@globalstudies.gu.se, 150 kr plus porto.

Att åldrade, skadade och oönskade celler dör är en process som ständigt pågår i kroppen. Denna form av naturlig celldöd kallas apoptos. Normalt kommer döda celler att snabbt ätas upp, fagocyteras, av bl.a. specialiserade celler som makrofager och dendritiska celler. Det här är viktigt eftersom fel i processen kan leda till att de döda cellerna slutligen sprängs och frisätter sitt innehåll, vilket kan reta immunförsvaret och resultera i autoimmuna sjukdomar.

Avhandlingen fokuserar på hur proteiner på apoptotiska cellers yta samspelar med proteiner på fagocyterande celler och hur det styr elimineringen av oönskade celler. Vilka celler som förstörs måste avgöras specifikt och levande celler får naturligtvis inte angripas. Det åstadkoms genom att alla kroppsceller kan signalera om de är levande eller apoptotisk när de kommer i kontakt med en fagocyterande cell. När kontakten uppstår samverkar en mängd proteiner med varandra så att vissa processer stimulerar förtäringen medan andra avstyr den. Den sammantagna effekten av stimulerande och avstyrande signaler avgör om cellen förstörs eller inte.

För att underlätta upptaget av döda celler sker en mängd förändringar av proteinerna på cellytan vid apoptos. Avhandlingen visar bl.a. att proteinet calreticulin ökar i mängd på den apoptotiska cellens yta och stimulerar fagocytosen genom att interagera med LRP1-receptorn på den fagocyterande cellen. Normala levande celler har på sin yta proteinet CD47 som kan binda till den avstyrande SIRPa-receptorn på fagocyterande cellers yta. Ett första antagande var därför att mängden av CD47 skulle minska på den apoptotiska cellen för att stimulera fagocytos, men avhandlingen har snarare visat att CD47:s funktion i det fallet förändras från att avstyra fagocytos till att inte påverka, eller ibland till och med stimulera, förstöringen.

Mer kunskap om de exakta mekanismerna bakom kroppens förstörande av apoptotiska celler kan på sikt leda till förbättrade behandlingsmöjligheter vid exempelvis cancer och autoimmuna sjukdomar.

Anna Nilsson är doktorand vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, histologi med cellbiologi, Umeå universitet, och kan där nås på
tel. 090-786 63 15
mobil 070-206 09 44
e-post anna.nilsson@histocel.umu.se

Torsdag 17 december försvarar Anna Nilsson, Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Mechanisms involved in macrophage phagoticytosis of apoptotic cells (Mekanismer involverade i makrofagers fagocytos av apoptotiska celler).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal BiA201, Biologihuset.
Fakultetsopponent är prof. Karl-Eric Magnusson, Linköpings universitet.