I avhandlingen, som består av fem arbeten, framkommer att jobbskatteavdraget, genom att öka sysselsättningen och antal arbetade timmar, kan vara ett sätt att stärka arbetsmarknadsanknytningen bland ensamstående invandrarkvinnor med låga inkomster.

Egenföretagande bland invandrare framhålls ofta som en väg att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. I avhandlingen undersöker Lina Andersson hur egenföretagartraditioner ärvs över generationer för invandrare och infödda. Resultaten visar att familjetraditioner har större betydelse för invandrare än för infödda för benägenheten att starta eget företag. En slutsats är därför att ett främjande av egenföretagande bland invandrare i nuvarande generation, kommer att öka andelen företagare även i efterföljande generationer.

Lina Andersson har vidare studerat hur erfarenhet av egenföretagande påverkar arbetsinkomst och sysselsättning för invandrade och infödda löntagare. Resultaten visar att, jämfört med erfarenhet från löneanställning, är erfarenhet från egenföretagande förknippat med lägre löneinkomster och svårigheter att återvända till förvärvsarbete för både invandrade män och invandrade kvinnor.

I avhandlingen används även fältexperiment för att studera diskriminering av invandrare och homosexuella på bostadsmarknaden.

Det är ett faktum att personer med arabisk/muslimsk bakgrund diskrimineras på hyresbostadsmarknaden i Sverige. I en av artiklarna undersöks om ökad information om den sökande kan minska denna diskriminering.

Resultaten visar att såväl personer med arabisk/muslimsk bakgrund som personer med svensk bakgrund vinner på att tillhandahålla mer information om sig själva. Däremot påverkas inte diskrimineringen mot den arabiska/muslimska sökanden av mängden information, vilket tyder på att diskrimineringen är ett resultat av hyresvärdarnas preferenser snarare än osäkerhet kring de sökandes bakgrund.

Slutligen har Lina Andersson undersökt om det förekommer diskriminering av lesbiska kvinnor på hyresbostadsmarknaden. Tidigare forskning visar att homosexuella män diskrimineras när de söker lägenheter men resultaten visar inga tecken på att lesbiska kvinnor särbehandlas av hyresvärdar.

Lina Andersson kommer ursprungligen från Hjo i Västergötland. Sedan 2005 är hon doktorand i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet, där hon undervisar och forskar i nationalekonomi.

Avhandlingen “Essays on economic outcomes of immigrants and homosexuals” försvaras fredagen 23 oktober, klockan 10.00 Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är professor Bertil Holmlund, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Lina Andersson, telefon: 0470- 70 87 86 eller e-post: lina.andersson@vxu.se

Avhandlingen går att beställa från Växjö University Press, e-post: vup@vxu.se.

Ryggont har varit och är fortfarande en vanlig orsak till lidande, sjukvårdskontakt och sjukfrånvaro eller pension. Samhällsdebatten om sjukskrivning har ofta handlat om huruvida läkare sjukskriver för lättvindligt eller inte, eller om patienter som misstänks för bidragsfuskande. Samtidigt har få studier kunnat visa om enskilda behandlingar tillgängliga i primärvård verkligen har effekt, speciellt då man mätt effekter på sjukfrånvaro.

I sin avhandling presenterar Johan Bogefeldt bland annat resultat från Gotlandsstudien (The Gotland Low Back Pain Study), där man undersökte huruvida ett behandlingskoncept där läkare och sjukgymnaster samarbetar kan minska behovet av sjukskrivning. Behandlingen innehöll muskeltöjningar, manuell terapi (inkl. s k manipulationsbehandling) och injektioner, utöver det vanliga evidensbaserade omhändertagandet av ryggpatienter. All behandling gavs av läkare och sjukgymnaster i samarbete under en tioveckorsperiod.

I tidigare studier med manuella behandlingar mot ryggont (t ex kiropraktorbehandling) har man inte sett någon effekt på sjukskrivningstid. Men i Johan Bogefeldts studie handlar det om ett komplett behandlingskoncept. Resultaten visar att experimentgruppens patienter hade snabbare återgång i arbete och att färre var sjukskrivna. Det är alltså en av få studier som kunnat visa tydligt samband mellan en specifik behandling och effekt på sjukskrivning och arbetsåtergång.

– Både läkaren och sjukgymnasten behövs för att det ska ge resultat på sjukskrivningstid, säger Johan Bogefeldt, som till vardags arbetar på Nacka närsjukhus.

Enligt Johan Bogefeldt kan det tyvärr bli svårt att göra fler liknande studier. Det beror på förändringarna i sjukförsäkringen med den så kallade rehabiliteringskedjan.

– Det kommer bli mycket svårare att göra sådana här studier i framtiden, säger han.

Men resultaten är tydliga och ger enligt Johan Bogefeldt anledning att införa behandlingskonceptet inom primärvården, och att föra in det i läkares och sjukgymnasters utbildning. Gotlandsstudien är nämligen en uppföljning på tidigare resultat som pekat åt samma håll. Behandlingskonceptet har även visats minska smärta och funktionsinskränkning på grund av ryggont.

I avhandlingens andra del har Johan Bogefeldt tillsammans med kollegor undersökt om ryggont blivit mer eller mindre vanligt och om ryggont har långsiktiga konsekvenser. Trots några av tidigare studier är det nämligen oklart om ryggont ökat eller minskat under 1900-talet. Dessa har haft brister och någon större studie har aldrig gjorts i Sverige. Avhandlingsstudierna bygger på ett underlag på över 17 000 individer från Göteborg, Eskilstuna och Uppsala och visar en ökning från 33 procent 1973 till 44 procent 2003 – en ökningstakt på 16 procent per decennium. Denna ökning kan tolkas på två sätt. Antingen har ryggont blivit vanligare eller så har folk blivit mer benägna att ange att de har ont i ryggen.

– Det finns inget stöd för att sjukdomar i ryggen blivit vanligare, så troligen beror det på ökad uppmärksamhet på problemet, och minskad tolerans för symtom. Ryggont har ju uppmärksammats i debatten som en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, säger Johan Bogefeldt.

Han fann i sin studie att ryggont ökade risken för sjukskrivning och förtida pension, liksom för risken för inläggning på sjukhus. De som rapporterat ryggont hade också 17 procent högre mortalitet, ett resultat som dock inte var signifikant.

Johan Bogefeldt är legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin. Utöver arbete på vårdcentral har han arbetat på Stockholm Clinic Stay Active som är en privat smärtklinik specialiserad på ryggsmärta. Han arbetar nu på Proxima Ryggcentrum på Nacka Närsjukhus i Stockholm.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan Bogefeldt, mobil: 070-285 63 86, johan.bogefeldt@pubcare.uu.se

Länder öppnar allt mer sina gränser och globalisering har länge varit ordet på allas läppar. Men globaliseringen kommer i många skepnader. Therese Nilsson har bland annat studerat om social, ekonomisk och politisk globalisering har effekt på hälsan i olika länder över tid.

Ekonomisk globalisering mäter exempelvis hur mycket länder handlar med varandra och hur mycket de direktinvesterar i andra länder. Den sociala biten handlar om hur många som använder internet, turism, hur många massmedier som finns, hur många McDonalds och Ikea som etablerats – det vill säga ett mått på hur mycket människor i olika länder interagerar och på kulturell samstämmighet. Den politiska aspekten gäller om länder är med i FN:s säkerhetsråd, IMF, Världsbanken och hur många utländska ambassader man har i landet.

Att titta på de olika formerna av globalisering i relation till livslängd är ett område som få nationalekonomer studerat tidigare.

– Studien visar att ekonomisk globalisering ökar livslängden.  Den positiva effekten gäller både hög- och låginkomstländer som valt att bli mer globaliserade. Man kan tänka sig att handel, som gör att vi får tillgång till större utbud av varor, men även utbildning och antal läkare, kan vara några faktorer genom vilka globalisering kan påverka hälsan, säger Therese Nilsson.

– Däremot finner vi ingen hälsoeffekt från social globalisering. Man kan spekulera i att denna globalisering, exempelvis med tillgång till internet, borde ge ökad kunskap för att förbättra hälsan. Men när människor träffas mer kan också sjukdomar som hiv/aids spridas lättare. De två effekterna kanske motverkar varandra.

Avhandlingen ”Inequality, Globalization and Health” består av fyra olika avsnitt som behandlar de nämnda områdena ur olika perspektiv. Data som har använts handlar om 90 olika länder över hela världen.

Forskaren visar också att liberalisering och globalisering kan öka de ekonomiska klyftorna i samhället.

– Handelsliberaliseringar har en tendens att öka inkomstgapet i ett land, liksom social globalisering. Däremot pekar studien inte mot att inkomstfördelningen i ett land förändras av andra former av liberalisering och globalisering. Det är intressant med tanke på att andra studier visat att nivån på den ekonomiska välfärden inom länder ökar av de faktorerna.

Avhandlingen heter “Inequality, Globalization and Health”.

Therese Nilsson disputerade den 18 september vid Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Medförfattare till två kapitel i avhandlingen är Andreas Bergh, Nationalekonomiska institutionen.

Kontaktinformation
Therese Nilsson nås på therese.nilsson@nek.lu.se, 046-222 86 83 eller 0733-96 79 19.

Simon Matti har studerat svenska miljöpolicyn och deras legitimitet, dvs hur de värderingar och problembeskrivningar som styrt utformningen av policyn stämmer överens med etablerade värderingar hos medborgarna.

– Svensk miljöpolitik dras idag med problem när det gäller trovärdighet, motivation och beslutssituation, det kan i sin tur antas ha en negativ påverkan på svenskt miljöskydd, säger Simon Matti. Noggranna analyser av en policys legitimitet utgör en viktig del vid utformningen av dokumentet och kan starkt bidra till att förklara framgångar eller misslyckanden i miljöarbetet.

I sin doktorsavhandling presenterar Simon Matti ett analytiskt ramverk för att studera policyn ur ett legimitetsperspektiv. Målet är att bidra till styrdokument som bättre överensstämmer med medborgarnas värderingar. Ramverket testas i en empirisk analys av den svenska miljöpolicyns legitimitet under åren 1994 – 2006 där en textanalys av centrala politiska dokument jämförs med svar från två medborgarenkäter.

Jämförelsen visar på tydliga skillnader i värdesystem mellan de som utformar policydokumenten och medborgarna som ska genomföra aktiviteterna. Medborgarnas allmänna uppfattning om miljösituationen som ett allvarligt globalt hot som kräver omedelbara insatser, krockar med politikernas värdesystem där ekonomiska och partipolitiska motiv styr utformningen.

Kontaktinformation
Upplysningar: Simon Matti, Luleå tekniska universitet, 070-29 20 235 ,Simon.Matti@ltu.se

— Min undersökning visar att ingen har ett samlat grepp om effekterna av rationaliseringen, säger Maria Elowsson.

— Det finns dessutom goda skäl att tro att de drivkrafter som ligger bakom det senaste decenniets snabba förändringar av statlig service även fortsättningsvis kommer att spela en avgörande roll menar Maria Elowsson.

Några viktiga förändringar som identifieras är:
• Antalet kontor minskar snabbt
• Myndigheternas rationalisering är inte samordnad
• Det sker en snabb övergång till internetbaserad service
• Tillgång till service varierar mellan olika medborgargrupper och mellan olika tjänster

— Studien ger en mycket viktig pusselbit för att vi ska förstå vad som händer med myndigheternas geografi, säger Erik Westholm, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier.

Studien ingår i ett forskningsprogram om regionernas omvandling vid Institutet för Framtidsstudier som utifrån ett geografiskt perspektiv under en följd av år följt hur samhället förändras. Forskningsprogrammet har studerat hur människor flyttar, reser och pendlar samt hur kommunerna och den regionala samhällsorganisationen omvandlas. Teknisk utveckling och hur den har medverkat till att förändra rumsliga relationer. Tillsammans bildar dessa studier en slags svensk framtidsgeografi.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Elowsson, 070–201 17 59 eller Erik Westholm, forskningsledare, 08–402 12 29.

Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se