Det moderna skogsbruket, med kalavverkningar och intensiv brandbekämpning, har lett till en kraftig minskning av mängden död ved i Nordens norra barrskogsbälte. För många av de organismer som är beroende av död ved har livsvillkoren försämrats så mycket att de är starkt hotade.
Flera inslag i dagens skogsskötsel syftar till att öka mängden död ved i skogen. För att kunna bedöma vilka naturvårdsåtgärder som ger störst nytta för pengarna behövs goda kunskaper dels om vilka krav olika hotade arter har på sin livsmiljö, dels om deras nuvarande förekomst i det brukade skogslandskapet.
Fredrik Stenbacka har i sitt doktorsarbete inventerat och jämfört vedlevande insektssamhällen i olika typer av norrländska grandominerade skogar – urvalet representerar hela åldersskalan från hyggen till urskogar. Han har framför allt inriktat sig på skalbaggar, parasitsteklar och barkstinkflyn och i avhandlingen visar han hur artrikedom, individantal och artsammansättning varierar i dagens skogslandskap. Dessutom har han undersökt hur effektiva olika fångstmetoder är.
I urskogsreservaten fanns de mest opåverkade samhällena och de högsta tätheterna av vedlevande insekter och dessa skogar är således mycket viktiga som spridningscentra, inte minst för rödlistade arter. Höga naturvärden fanns också i avverkningsmogna brukade skogar (som tidigare bara plockhuggits), där artsammansättningen var väldigt lik den i reservaten.
Överraskande nog återfanns många insektsarter knutna till sena successionsstadier också i medelålders gallrade skogar. Det går inte att avgöra om de arter som fångades i fällorna faktiskt förökar sig i bestånden eller om de bara är på genomresa, men resultaten indikerar att denna skogstyp kan hysa en värdefull insektsfauna om tillräckliga mängder död ved i olika kvaliteter skapas, t.ex. vid gallring. Däremot visade sig artsammansättningen i unga ogallrade skogar likna den på kalhyggen, och i dessa båda beståndstyper fanns få rödlistade skalbaggar.
Skogar som växt upp efter slutavverkning innehöll överlag lite död ved jämfört med äldre skogar, speciellt reservaten. Fredrik Stenbackas slutsatser är att förrådet av död ved måste öka i det brukade skogslandskapet och att naturvårdsbränningar är nödvändiga för vissa arter, t.ex. brandkrävande barkstinkflyn.
En mer detaljerad sammanfattning på svenska finns på s. 46 i avhandlingen
—————————–
MSc Fredrik Stenbacka, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, försvarar sin avhandling Response of saproxylic insect communities to forestry: Implications for conservation.
Tid: Fredag den 9 oktober 2009, kl. 10.00
Plats: Sal Björken, Skogsmarksgränd, SLU, Umeå
Opponent: Professor John R. Spence, Department of Renewable Resources, University of Alberta, Kanada.
Mer information: Fredrik Stenbacka, 090-786 82 77, Fredrik.Stenbacka@vfm.slu.se
Personer med psykiskt funktionshinder (psykiskt långtidssjuka) som deltar i ett livsstilsprogram får positiva effekter på viktiga riskfaktorer för fysisk ohälsa, men även på psykologiska faktorer som känslan av sammanhang, dvs att förstå och hantera sin situation.
Deltagande i programmet innebär att få insikter om att den egna hälsan kan påverkas och att det dagliga livet i boendet delvis får ett nytt innehåll, men också att få en ökad närhet till personalen. Dessutom innebär deltagandet att insikter i den egna livssituationen väcks och att ett hopp om att livssituationen kan påverkas börjar spira.
Hälsa beskrivs av personer med psykiskt funktionshinder som att ha ett liv som andra, vilket visas på förluster av viktiga livsområden (familj, arbete, trygghet) och upplevelser av att vara stigmatiserad och avvikande.
Hälsa beskrivs också som att inte ha psykiska och fysiska problem vilket upplevs påverka deras livskvalitet och självkänsla negativt, men med en insikt att de själva kan påverka sin hälsa.
Karl-Anton Forsberg har undersökt om den tilltagande ohälsan kan förändras bland personer med psykiskt funktionshinder som bor i kommunalt boendestöd.
De har under ett år tillsammans med sin vårdpersonal deltagit i ett livsstilprogram i form av studiecirklar, där de har fått teoretisk kunskap och praktisk tillämpning av kost- och motionsråd.
De boende intervjuades också om vilken betydelse deltagandet i ett livsstilsprogram haft, och om sin syn på hälsa och på kroppen.
Avhandlingen visar att det finns viss möjligt att påverka den fysiska hälsan hos personer med psykiskt funktionshinder genom att delta i ett årslångt livsstilsprogram. Därtill beskriver deltagarna att deltagandet haft mening i olika avseenden. Något som stärks av att känslan av sammanhang förändrats positivt.
Slutsatser som kan dras är att de preventiva insatserna behöver utvecklas för personer med psykiska funktionshinder. Deras behandling för psykossjukdomen bör följas upp bättre, eftersom dess bieffekter ofta bidrar till att försämra den fysiska hälsan. Därtill bör personalens ansvar i hela vårdkedjan lyftas fram, men också vikten av personalens stöd för att nå en framgångsrik livsstilsförändring bör betonas.
Karl-Anton Forsberg, sjuksköterska på psykiatriska kliniken i Skellefteå, är född och uppvuxen i Bygdeå, Robertsfors kommun. Han arbetade på Umedalens sjukhus mellan 1979-1984, och sedan 1985 på psykiatriska kliniken i Skellefteå. Bor i Bureå.
Fredag 9 oktober försvarar Karl-Anton Forsberg, Psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett och Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.
Engelsk titel: Life style changes among persons with psychiatric disabilities. Studies of metabolic and psychological effects, experienced meaning and health.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är docent Ulf Malm, Göteborgs universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25947
Kontaktinformation
Karl-Anton Forsberg nås på e-postadress karlanton.forsberg@vll.se eller mobiltelefon 070-583 59 49.
– Tidigare studier av Soldatmödrarna understryker att modern är en central symbol i rörelsen, som förknippas med traditionell kvinnlighet, med kampen för fred och med omsorg om de kränkta och sårade, säger Zaira Jagudina som disputerar i sociologi.
– Men min studie visar att aktivisterna problematiserar det påstått självklara sambandet mellan moderskap och fredssträvande, mellan femininitet och social omsorg. De utmanar nytraditionalistiska tendenser i genusordningen i Ryssland och verkar för ett nytt tänkande kring genus, legitimt militariserat våld och medborgarskap, utifrån en människorättslig synvinkel.
Soldatmödrarna består av aktivistgrupper som bildades under 1980-talets perestrojka och glasnost i protest mot inhumana villkor och en utbredd brutalitet bland de värnpliktiga i den ryska armén.
Soldatmödrarörelsen erbjuder inte bara råd och hjälp till soldater och deras familjer. De utgör dessutom en social plattform för medlemmarnas egen utveckling och för en successiv förändring av deras kollektiva könsidentitet.
– Den patriotiska soldatmodern framställs i den dominerande offentliga diskursen i massmedia som en kvinna som fullföljer moderns medborgerliga plikt. Men aktivisterna ifrågasätter grundvalen för de konventionella könsroller som konstrueras i en nationell stat byggd på ett legitimt militariserat våld, säger Zaira Jagudina.
Många mödragrupper stödjer visserligen ett lagligt militariserat våld genom att begränsa kvinnors sociala engagemang till rollen att främst vara ”samhälleliga mödrar”. Dessa grupper erbjuder omsorg för utsatta individer utan att ifrågasätta den officiella politikens premisser.
– Inom rörelsen förändras däremot mödrarnas känslor av rädsla, skam och osäkerhet till stolthet och mental styrka. En ny slags kvinnosolidaritet växer fram. Den bygger på idéer om människans universella rätt till liv, hälsa och välmående och framhäver kvinnors aktiva deltagande i politiken.
Avhandlingen bygger på dokumentstudier och serier av djupintervjuer och observationer genomförda i frivilligorganisationerna Soldatmödrar mellan åren 2000-2005.
Den innehåller också en analys av civilsfärens icke-statliga organisationer och kvinnoorganisationer i det postsovjetiska Ryssland. Denna analys belyser en bredare social kontext i vilken soldatmödrarnas rörelse skapas och utvecklas.
Avhandlingens titel: Social Movements and Gender in Post-Soviet Russia: The Case of the Soldiers’ Mothers NGOs.
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20783
Fakultetsopponent: Professor Helena Flam, University of Leipzig, Germany
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 oktober 2009, kl. 10.15 i hörsalen Sappören, Sociologiska Institutionen, Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Zaira Jagudina,
tel. 0500-448247 (arb.)
e-post: zaira.jagudina@his.se
Avhandlingen kan beställas hos gunilla.gustafsson@sociology.gu.se, 150 kr exklusive porto
Nils-Olof Hagnelius är överläkare på geriatriska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro, med demenssjukdomar som specialitet. Han har undersökt olika riskfaktorer för demens, och konstaterar att både arv och matvanor spelar en roll. Tidigare forskning har fokuserat på sambandet mellan vitamin B12 och demens, men Nils-Olof Hagnelius studie visar att folsyra har lika stor betydelse.
– Vi fann att personer som hade fått recept på B12 även visade tecken på intracellulär brist på folsyra. Därför bör man kombinera de båda vitaminerna.
Men brist på vitaminer behöver inte enbart bero på ett dåligt näringsintag, det finns också ärftliga faktorer som påverkar transporten av vitaminerna till det centrala nervsystemet. Örebrostudien bekräftar förekomsten av några vanliga mutationer i den gen som styr cellernas receptorer för folsyra. Dessutom fann forskarna en mer ovanlig förändring i arvsanlagen bland de personer som sökt för misstänkt demensutveckling.
– Mutationerna tycks leda till en lägre mängd folsyra i blodet, och framför allt lägre mängd folsyra inne i cellernas metabolism.
En annan upptäckt som kan få stor betydelse för att förebygga Alzeimers sjukdom är att personer med sjukdomen hade en tydlig påverkan på blodkärlen, som visade sig genom en högre halt i blodet av de ämnen som löser upp blodproppar.
– Vi fann att personer med demenssjukdomarna Alzeimers sjukdom och vaskulär demens har ett påslaget och mer aktiverat system för upplösning av blodproppar än de icke dementa äldre personer som ingick i studiens kontrollgrupp, förklarar Nils-Olof Hagnelius.
– Det innebär att åtgärder som exempelvis motion och behandling av blodtryck kan verka förebyggande mot Alzheimers sjukdom, liksom för andra sjukdomar som har ett inslag av kärlpåverkan, som hjärtinfarkt och stroke.
Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i en demenssjukdom, varav cirka 60 procent får diagnosen Alzheimers sjukdom. Den totala samhällskostnaden för Alzheimers sjukdom är större än för all cancer- och hjärt- och kärlsjukvård tillsammans, även inräknat strokesjukvården. Därför finns det stora vinster både när det gäller mänskligt lidande och samhällsekonomin om det i högre grad går att förebygga sjukdomen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nils-Olof Hagnelius, 0705-43 23 70.
En forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i samarbete med J-I Flocks forskargrupp vid Karolinska Institutet, företaget Intervacc AB, Stockholm och Animal Health Trust i Storbritannien, efter flera års forskning fått ett genombrott när det gäller att få fram ett vaccin mot kvarka.
Kvarka är en mycket smittsam hästsjukdom som orsakas av bakterien Streptococcus equi. Sjukdomen ger hög feber och karaktäristiskt svullna lymfkörtlar i halsregionen med stora varbölder som kan spricka. De flesta smittade hästar tillfrisknar och får immunitet mot sjukdomen, men sjukdomen kan i värsta fall vara livshotande. Ett stall med misstänkt kvarka försätts i karantän med allt vad det innebär i form av ekonomiska förluster och praktiska problem. Sjukdomen finns spridd i hela världen, till exempel sker i Sverige årligen ca 100 utbrott och i England ca 1 000 utbrott.
I dag finns inget säkert och effektivt vaccin mot kvarka och de vacciner som tidigare tagits fram mot kvarka baseras på till exempel levande bakterier vilket är riskfyllt och kan ge svåra biverkningar. Det nya vaccinet består av rena proteiner vilka framställts med rekombinant DNA-teknik. Vaccinet består av sju olika streptokockproteiner och vaccinationsresultaten på hästar är mycket positiva, det vill säga vaccinet ger hög skyddseffekt och förefaller inte ge upphov till några biverkningar.
Målet är att ett vaccin mot kvarka ska finnas på marknaden inom en snar framtid. Dessutom tyder forskningsresultaten på att man kan utveckla proteinbaserade vacciner även mot andra streptokockinfektioner hos djur och människa, till exempel mot halsfluss.
– Det här är ett oerhört spännande forskningsprojekt där grundvetenskaplig forskning får en praktisk tillämpning och där kunskapen kan användas till utveckling av vacciner mot andra bakterier. Något som är oerhört viktigt med tanke på ökningen av antalet infektioner med antibiotikaresistenta bakterier, säger en av forskningsledarna Bengt Guss, SLU.
Forskningsresultaten är publicerade i PLoS Pathogens: http://www.plospathogens.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.ppat.1000584
Kontaktinformation
Kontaktperson
Bengt Guss, forskningsledare och professor vid institutionen för mikrobiologi, SLU:
018-67 32 05, 070-539 72 62, Bengt.Guss@mikrob.slu.se
Professor Per Sunnerhagen vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, har forskat på telomerer och är inte förvånad:
– Man har spekulerat i just dessa namn under lång tid, och att de nu får nobelpriset är mycket välförtjänt.
Blackburn, Greider och Szostaks upptäckt visar att telomerer förhindrar dels att kromosomernas material blandas med varandra, dels att kromosomerna bryts ned från ändarna.
Ämnet för årets pris visar på kopplingar mellan kromosomer, cellåldrande, stamceller och cancer, och forskningsrönen kommer enligt Per Sunnerhagen betyda mycket för den framtida stamcellsforskningen och för förståelsen av cancercellens förmåga att nybilda telomerer och på så sätt fortsätta att dela sig utan att åldras.
–Telomererna i våra celler är som längst när vi föds och blir successivt kortare efter hand som vi blir äldre, vilket visar på ett sammanhang mellan cellens åldrande och telomerer, säger Per Sunnerhagen.
Kontaktinformation
För kommentarer till Nobelpriset och mer information:
Per Sunnerhagen, professor i molekylär biologi, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
031-786 3830
0705/294180
Per.Sunnerhagen@cmb.gu.se
– De personer jag har intervjuat i avhandlingen har försökt kombinera det bästa från livet i Tyskland med den nya tillvaron i Sverige, säger etnologen Barbro Johnsson. Det har gjort att de fått en blandad identitet, blivit ”resenärer” mellan olika tillhörigheter.
Avhandlingen bygger på djupintervjuer som Barbro Johnsson har utfört under många år. De intervjuade personerna representerar olika generationer och i berättelserna framträder helt skilda erfarenheter, men där finns också likheter. Gemensamt för de intervjuade personerna är deras familjers strävan att skapa ett tryggt liv för dem under barndoms- och uppväxttiden i Tyskland. Familjerna drömde om ett gott liv och det var den drömmen som bidrog till att dessa kvinnor och män så småningom kom till Sverige och Kalmartrakten.
De äldre intervjupersonerna har upplevelser från den nationalsocialistiska perioden i Tysklands historia; traumatiska minnen från andra världskriget då de blev bombade av de allierade eller mötte soldater ur den sovjet-ryska armén som tagit sig in på tyskt territorium.
– En av informanterna blev till exempel vittne till de så kallade dödsmarscherna, när koncentrationslägren skulle evakueras och fångarna drevs i marscher till fots mot Tysklands inland, berättar Barbro Johnsson.
De yngre, födda mellan 1950- och 1960-talen, har andra upplevelser av Tyskland. Några av dem såg resultatet av kriget i form av bombade hus och städer, men det mest kännetecknande i deras berättelser är bristen på släktingar eftersom många av dem dog under kriget. De har växt upp med sina föräldrar.
Också mötet med Sverige beskrivs helt olika beroende på när de kom, hur gamla de var, och vilka upplevelser och minnen de hade med sig från Tyskland. Ju längre tid som gått sedan kriget desto bättre tycks bemötandet ha blivit. De äldre berättar om att de blev kallade SS-svin eller Hitlerhora, medan de yngre har helt andra och mer positiva erfarenheter från sina möten med Sverige och svenskarna. De yngre högutbildade kvinnorna tycker att livet blev bättre i Sverige, eftersom de lättare har kunnat kombinera yrkes- och familjeliv.
Den 13 oktober försvarar Barbro Johnsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin doktorsavhandling Tyskar i Kalmartrakten: en etnologisk studie av berättelser om historia, identitet och tillhörighet. Fakultetsopponent är professor Dieter Müller, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Barbro Johnsson arbetar som 1:e antikvarie på Kalmar läns museum. För ytterligare information eller intervju, kontakta henne gärna på tel 0480-45 13 11, 0480-254 21 eller e-post barbro.johnsson@kalmarlansmuseum.se.
Studien, som har letts av professor Ernest Arenas, visar att bildningen av dopaminproducerande nervceller under hjärnans utveckling i möss är beroende av att en oxiderad form av kolesterol, oxysterol, aktiverar en specifik receptor i hjärnans nervceller.
Dopaminproducerande nervceller spelar en viktig roll för många olika processer och funktioner i hjärnan, från rörelseförmåga till belöningssystem och beroende. Det är även den celltyp som dör vid Parkinsons sjukdom.
Forskarna visar också att embryonala stamceller som odlas i laboratorium bildar dopaminproducerande nervceller i större utsträckning om de behandlas med oxiderat kolesterol. Genom samma behandling minskade stamcellernas tendens att växa okontrollerat.
– Oxysterol bidrar till en säkrare och bättre odling av dopaminproducerande celler, vilket är ett stort framsteg eftersom det ökar möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot Parkinsons sjukdom, säger Ernest Arenas.
En förhoppning är att odlade dopaminproducerande celler i framtiden ska kunna transplanteras och ersätta celler som har dött hos Parkinsonpatienter. Odlade dopaminproducerande celler kan också användas för att testa nya läkemedel mot Parkinsons sjukdom.
Publikation: “Liver X Receptors and oxysterols promote ventral midbrain neurogenesis
in vivo and in human embryonic stem cells”, Paola Sacchetti, Kyle M. Sousa, Anita C. Hall, Isabel Liste, Knut R. Steffensen, Spyridon Theofilopoulos, Clare L. Parish, Carin Hazenberg, Lars Ährlund Richter, Outti Hovatta, Jan-Åke Gustafsson & Ernest Arenas, Cell Stem Cell, 2 oktober 2009, volume 5, issue 4.
För mer information, kontakta:
Professor Ernest Arenas
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Tel: 08 524 876 63 eller 08-524 876 94 (lab)
E-post: ernest.arenas@ki.se
Professor Outi Hovatta
Institutionen för klinisk vetenskap, teknik och intervention
Tel: +46 (0)8-58583858
Mobil: +358-(0)5051135 (finskt nummer som används även i Sverige)
E-post: outi.hovatta@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Uffe Enoksons avhandling uppmärksammar att livspusseldebatten egentligen handlar om något mycket vidare. För samtidigt som vissa arbetar allt mer, får andra som står utanför arbetsmarknaden inte chans att arbeta alls. Det handlar om de resurssvaga som i vår omedelbara närhet lever med inskränkt socialt erkännande i ett utanförskap och med all tid i världen.
– Utvecklingen kan liknas vid två sidor av samma mynt där den ena sidan representerar livsvillkor för stressade yrkesarbetande och den andra sidan alla i utanförskapets Sverige, säger Uffe Enokson.
Den svenska välfärdsstatens sätt att hantera obalansen mellan tid och pengar ser ut att ha formaliserats i två snäva policyfält utan att kunna parera växande strukturella problem och individuella tillkortakommanden.
Resultat i avhandlingen visar att arbetstidspolicyns utveckling är viktig för att förstå hur tillgången på tid och ekonomiska resurser fördelas i befolkningen. Historiskt har arbetstidspolicyn varit starkt förankrad i den svenska socialpolitiken med hälsa, trygghet och jämlikhet som centrala frågor.
En förskjutning av policymotiven i riktning mot en ekonomisk diskurs, med i stora delar andra politiska målsättningar, förändrar arbetstidens position. Utvecklingen av en ekonomisk policy som framhåller flexibilitet, stärkt konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt gör att sociala motiv blir en perifer del av den ekonomiska politiken, inte en viktig del knuten till policykärnan i den sociala politiken.
En följd har blivit att lösningar på hushållens obalanser är svagt förankrade i en förändrad syn på arbetstiden. Tanken på att arbeta mindre, fördela arbetet annorlunda mellan olika medborgargrupper eller individuellt under livsförloppet, ligger långt ifrån den finanspolitiska policykärnan. Något som kan exemplifieras med att det tvärt emot sociala policymotiv för kortare arbetstid uppkommer diskussioner om att vi med en ekonomisk målsättning måste jobba mer.
Sammantaget visar avhandlingen att mycket talar för att de historiska förhandlingsframgångarna i arbetslivet som förbättrat arbetsmiljön och fungerat som skydd för den enskilde står inför nya utmaningar som kräver nya slags lösningar. Med tid som välfärdsfaktor uppmärksammas varierade behov och förutsättningar för ekonomisk och social hållbarhet som både är flexibla och upplevs som legitima av medborgarna.
Uffe Enokson är född och uppvuxen i Växjö. Han arbetar sedan 2003 som doktorand vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete och har vid sidan av sin doktorandtjänst ägnat tid åt sitt skönlitterära författarskap och bland annat kommit ut med boken ”Tidsfördrivningen” 2008.
Avhandlingen ”Livpusslet: Tid som välfärdsfaktor” försvaras fredagen 9 oktober 2009, kl. 10.15.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Kajsa Ellegård, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Uffe Enokson, telefon: 0470- 76 70 97 eller e-post: uffe.enokson@vxu.se
Avhandlingen kan beställas genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
Redan de gamla romarna använde guld som ersättningsmaterial för tänder och under lång tid betraktades guldfyllningar som ofarliga för hälsan. Men senare tids forskning har visat att guld i kroppen ökar risken för att utveckla kontaktallergi både på huden och i munslemhinnan.
Det finns inga säkra siffror, men det uppskattas att upp till 50 procent av den vuxna svenska befolkningen har tandbroar eller kronor gjorda av guld. Camilla Ahlgren har studerat 102 patienter som led av eksem. Patienterna undersöktes för att se om de hade guld i munnen och blev därefter lapptestade.
Resultatet visade att patienter med guld i munnen hade signifikant oftare kontaktallergi mot guld jämfört med dem som saknade guldfyllningar.
Camilla Ahlgren kunde också konstatera personer med guld i munnen hade förhöjda värden av metallen i blodet. Vidare studier har också visat att guldet frisätts kontinuerligt under en lång tid efter det att det har hamnat i munnen.
Vilken betydelse kan då detta få för hälsan?
– Patienter som testats positivt för guld och som exponeras för det kan drabbas av hudeksem och förändringar i munslemhinnan, säger Camilla Ahlgren.
En grupp som kan vara särskilt utsatta är patienter som lider av oral lichen eftersom tidigare studier har indikerat att denna patientgrupp kan vara allergisk mot guld.
Oral lichen innebär att patienterna drabbas av förändringar i munslemhinnan i form av vita stråk med inslag av rodnad. I vissa fall utvecklas förändringarna till smärtsamma sår.
Det beräknas att cirka två procent av dem vuxna befolkningen lider av oral lichen.
– De får besvär när de äter vissa födoämnen, särskilt sådan som är sura, exempelvis apelsiner och tomater.
I avhandlingen ingår en studie där patienter med oral lichen testats för allergiskt kontakteksem. Resultatet har sedan jämförts med en kontrollgrupp. Camilla Ahlgren kunde visa att patienter med oral lichen oftare lider av kontaktallergi för guld, men resultatet var inte signifikant. Hon menar därför att det behövs fler och större studier för att kunna avgöra hur det i verkligheten förhåller sig.
Ska tandläkare då sluta använda guld som rekonstruktionsmaterial på grund av den ökade allergirisken?
– Nej, det tycker jag inte. Guld är det bra material, men hos patienter med oral lichen eller utvecklad kontaktallergi mot guld ska andra material användas, exempelvis titan som är mer vävnadsvänligt, säger Camilla Ahlgren
Kontaktinformation
För mer information kontakta Camilla Ahlgren på telefon 040-665 85 18 eller via mail: camilla.ahlgren@mah.se
Text: Set Mattson
Komjölken innehåller en hög andel mättat fett, vilket har gjort att den länge förknippats med bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar. Därför vore det önskvärt att öka andelen av det mer hälsosamma, enkelomättade och fleromättade fett som också finns i mjölken. Den metod som ligger närmast till hands är att förändra djurens foderstat.
Grovfoder, dvs. bete, ensilage och hö, har en nyttigare fettsammansättning än spannmålsbaserat kraftfoder. Ett sätt att förbättra fettkvaliteten i mjölk och kött är därför att öka andelen grovfoder i kornas foderstat. Det Katarina Arvidsson har undersökt är om det går att förbättra mjölken ytterligare genom att odla fram ett grovfoder som är extra rikt på nyttigt fett.
I norra Sverige är timotej, som ofta samodlas med ängssvingel och rödklöver, det viktigaste vallgräset. Katarina Arvidsson har i sin doktorsavhandling undersökt vilka möjligheter en norrländsk mjölkbonde har att påverka fettsyrasammansättningen i det vallfoder som odlas till korna, och om detta i sin tur kan utnyttjas till att förbättra fettsyrasammansättningen i mjölken.
Försöken visar att det går att förbättra fettsyrornas sammansättning och mängd i vallfodret genom gödslingsstrategi, vallväxtval och skördetidpunkt. Det gick däremot inte att förutsäga halterna av fettsyror i mjölken enbart med ledning av värdena i det fodergräs som mjölkkorna fick. Däremot ökade halterna av två mycket intressanta fettsyror (a-linolensyra och konjugerad linolsyra) i mjölken när grovfodret innehöll klöver.
Avhandlingen ger också viktig information om foderanalyser. Hittills har frysning med flytande kväve ansetts vara det bästa sättet att bevara gräsprover innan analys av fettsyror. En jämförelse av tio olika metoder för hantering av gräsprover visade däremot att frysning med flytande kväve inte var nödvändigt för att få en tillförlitlig bild av gräsets fettsyrasammansättning. Torkning i 60 °C visade sig fungera lika bra, vilket är positivt då det är en billigare och mindre arbetskrävande metod. Dessutom gör den det möjligt att analysera prover från försök som inte är speciellt upplagda för undersökning av fettsyrakoncentrationer.
En mer detaljerad sammanfattning på svenska finns på s. 41–43 i avhandlingen (se länk nedan).
—————————–
Husdjursagronom Katarina Arvidsson, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarade sin avhandling Factors affecting fatty acid composition in forage and milk fredagen den 25 september 2009 vid SLU i Umeå. Opponent var Dr. Richard Dewhurst, Teagasc, Animal Bioscience Centre, Dunsany, C. Meath, Irland.
Mer information: Katarina Arvidsson, 090-786 87 54, Katarina.Arvidsson@njv.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002097/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
Mer än hälften av jordens befolkning är infekterad med den så kallade magsårsbakterien Helicobacter pylori. Trots att alla som är infekterade får en lokal inflammation där bakterien fått fäste får de flesta få eller inga symtom. Bland de infekterade utvecklar vissa individer magsår (10-15 %) eller magsäckscancer (1 %).
Varför vissa utvecklar sjukdom och andra inte är ännu inte känt, men det beror antagligen både på faktorer hos människan och på egenskaper hos den bakteriestam man blivit infekterad med. För att en infektion skall kunna etableras måste H. pylori-bakterien fästa till magslemhinnan, vilket sker med särskilda proteiner på bakteriens yta. Men alltför tight och nära vidhäftning till magslemhinnan innebär att bakterien kommer nära de för bakterien livsfarliga immuncellerna.
Antagligen är det därför viktigt att bakterien kan balansera sin vidhäftningsförmåga liksom att kunna släppa greppet. En infektion med magsårsbakterien är oftast livslång om den inte behandlas med antibiotika. Under den kroniska infektionen förändras miljön i magsäcken vilket innebör att bakterien måste anpassa sina vidhäftningsegenskaper till dessa förändringar.
Anna Vallström har i sin avhandling studerat ytproteinerna BabA och SabA. Båda dessa vidhäftningsproteiner, s k adhesiner, använder bakterien för att fästa till magslemhinnan. I avhandlingen har Anna visat på tre olika molekylära mekanismer: homolog rekombinering, fasskiftvariation med så kallad slipped-strand mispairing samt punktmuntationer eller mindre deletioner (radering av mindre delar av DNA) som bakterien använder för att slå på och av adhesinerna samt för att justera antalet. Tillsammans bidrar dessa tre mekanismer till att ge bakterien dess flexibla vidhäftningsförmåga, och medför att det alltid finns bakterieceller med optimala förutsättningar för att växa i den aktuella miljön.
Avhandlingen innehåller också en beskrivning av de små membranbubblor som utsöndras av Helicobacter. Dessa små bubblor innehåller toxiner och andra sjukdomsframkallande molekyler, vilket gör att bubblorna antagligen påverkar sjukdomsutvecklingen. Därför har det varit särskilt intressant för Anna Vallström att studera bubblornas förmåga att fästa till magslemhinnan, något som är viktigt för att förstå hur toxiner som finns i och på bubblorna kommer i kontakt med magslemhinnans celler.
Fredag 9 oktober försvarar Anna Vallström (tidigare Bäckström) sin avhandling med titeln Helicobacter pylori – Molecular mechanisms for variable adherence properties.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KBC3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Kristian Riesbeck, Inst för laboratoriemedicin, Lunds universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25931
Kontaktinformation
Anna Vallström (tidigare Bäckström) är född och uppvuxen i Röbäck, Umeå. Hon har magisterexamen i biomedicin och studerar nu på läkarprogrammet vid Umeå universitet. Hon nås på mobiltelefon 070-282 87 48 eller e-post anna.backstrom@medchem.umu.se.
Genom åren har vissa grupper skiljts ut som att vara i behov av mer genomgripande insatser från barnavårdscentralens sida. På 1930-talet handlade det framför allt om ensamma mödrar, fosterbarn och fattiga familjer. Idag har fokus och intresse idag förskjutits till riskfaktorer som för tidigt födda barn, invandrar- och flyktingbakgrund, bostadsort och missbrukande föräldrar.
– Det finns tydliga likheter mellan dagens beskrivningar av invandrarfamiljers och lågutbildade föräldrars okunskap om vikten av ett engagerat föräldraskap där barnen sätts i centrum och 1930-talets beskrivningar av de fattiga familjernas bristande kunskap om hur man bäst ordnar en barnvänlig och utvecklade miljö säger Helena Hörnfeldt.
Barnhälsovårdens uppdrag har genom åren utvidgats till att även omfatta barnens psykiska hälsa. Formerna för verksamheten har därmed förändrats. Bland annat märks det i att antalet kontroller barnen genomgår både är fler och mer omfattande, liksom att journalerna blivit allt längre. Dessutom har det paternalistiska språkbruket försvunnit och begrepp som kontroll, övervakning och fostran har ersatts av formuleringar som individens frihet och frivilliga ansvartagande för sin egen hälsa.
– Samtidigt som auktoriteten har minskat har föräldrarna tilldelats större ansvar över sina barns utveckling. Idag betraktas även de som experter, vilket bland annat uttrycket den kompetenta föräldern vittnar om. Samtidigt har rollerna förändrats. Idag är det föräldrarna som ger barnhälsovården uppdraget att följa upp barnets hälsa och utveckling. Styrningen sköts på så sätt av autonoma individer och medborgare som förmår och önskar att anpassa sig till samhällets normsystem, säger Helena Hörnfeldt.
Kontrollerna av barns utveckling är nära sammanbundna med utvecklingspsykologiska tankemodeller som handlar om att barns utveckling sker i stadier, och enligt en viss ordning. Därigenom fungerar kontrollerna som ett slags samhälleliga redskap för normalisering där alla barn, oavsett social och kulturell bakgrund, förväntas utvecklas på samma sätt.
– De metoder som tog form och utvecklades för att fastställa normalitet på 1920-talet har fortfarande stor betydelse för hur vi förstår barns utveckling. Till exempel förväntas fyraåringen kunna rita en så kallad huvudfoting för att betraktas som normalt utvecklad enligt de scheman för universella utvecklingsstadier som den tidiga utvecklingspsykologin fastslog, säger Helena Hörnfeldt.
I sin avhandling har Helena Hörnfeldt med utgångspunkt i barnhälsovårdens fyraårskontroller undersökt varför och hur olika sätt att tänka om barn och normalitet under 1900-talet fått legitimitet och institutionaliserats. Införandet av fyraårskontrollen i slutet av 1960-talet bar på förhoppningar om att på ett rationellt och genomgripande sätt kunna fastställa barns normala respektive avvikande utveckling.
– Införandet av fyraårskontrollerna manifesterar ett brott i barnhälsovårdens historia där intresset för och omsorgen om barns somatiska hälsa kompletteras med mål om förbättra barnens psykiska hälsa säger Helena Hörnfeldt.
Avhandlingens namn: Prima barn, helt u.a. Normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård 1923-2007.
Ytterligare information
Helena Hörnfeldt, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet, tfn 08-674 79 12, 070-424 42 78, e-post helena.hornfeldt@etnologi.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
Dockors kommunikativa egenskaper har genom historien använts i skilda miljöer och med olika syften – inom politiken, teatern, terapin och utbildningen.
I en avhandling som läggs fram vid institutionen för pedagogik och didaktik undersöker Mirella Forsberg Ahlcrona specifikt hur handdockan kan användas i förskolans vardagsarbete i Sverige.
– Handdockan skapar dynamik i kommunikationens verktygslåda. Dockans användning i förskolan kan bidra till utveckling av både barns och lärares förmåga att kommunicera med varandra. Dockan kan beröra på många sätt, inte minst icke-verbalt, säger Mirella Forsberg Ahlcrona.
I den aktuella avhandlingen har dockan klivit ner från teaterpiedestalen. Istället är dockan mer ett redskap för gemensam kreativ medverkan av både barn och pedagoger.
I avhandlingen visas vilken betydelse arbete med handdocka kan ha för förskolebarnens språkliga, sociala och estetiska utveckling. Dockan erbjuder en både relationell, språklig och handlingsmässig potential.
Dockans relationella potential innebär att barn i förhållande till dockan utvecklar olika känslor, att de konstruerar handlingar utifrån både kunskapsmässiga och känslomässiga motiv och att de överskrider gränserna mellan faktiska och föreställda världar.
Dockans språkliga potential innebär att barn i kommunikationen med dockan förmedlar sina kulturella och sociala erfarenheter, uttrycker sina föreställningar om kunskap och lärande och att de dessutom utvecklar sitt språk.
Dockans handlingsmässiga potential framträder i barns lek genom nya sociala konstellationer och kreativa handlingar.
Kontaktinformation
Mirella Forsberg Ahlcrona lägger fram sin avhandling ”Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Tid: fredag 2 oktober kl 13.15 Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
För mer information kontakta Mirella Forsberg Ahlcrona: mirella@viovio.se, tel: 031-811266.
Språkvetaren Daniel Andersson analyserar i sin avhandling 199 könsrelaterade ordspråk. De har alla använts i äldre jordbruksmiljö i norra Norrland under 1800-talet och i början av 1900-talet.
– Materialet är rikt och det har varit fascinerande att jobba med, säger Daniel Andersson. Ordspråken är nedtecknade på dialekt och vissa av dem har varit svårtolkade.
Studien är centrerad kring tre övergripande perspektiv på kvinnlighet och manlighet: Äktenskapsmarknaden, Hushållet och Sexualiteten. Ordspråken tolkas och de föreställningar om kön som de förmedlar diskuteras utifrån ett flertal infallsvinklar. Särskilt fokus lägger Daniel Andersson vid de metaforer och liknelser som används i ordspråken, där t.ex. kor, katter, kråkor, tuppar, gäddor, lakar, ålar, hästar och ormar används för att föra fram föreställningar om kvinnor och män.
– Det är tydligt vad som enligt ordspråken är kvinnliga och manliga egenskaper och hur kvinnor och män bör agera, säger Daniel Andersson. Men det gäller att vara försiktig och alltid komma ihåg att det är via ordspråken som bondesamhällets människor framträder och att den praktiska vardagen såg annorlunda ut.
Fredagen den 9 oktober försvarar Daniel Andersson, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fega pojkar pussar aldrig vackra flickor. Könsrelaterade ordspråk i nordnorrländsk agrarmiljö belysta ur språkligt och kulturellt perspektiv. Disputationen äger rum kl 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Anna-Malin Karlsson, Institutionen för kommunikation, medier och IT, Södertörns högskola.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna Daniel Andersson på
tel 090-786 52 08, 076-785 43 49 eller e-post daniel.andersson@nord.umu.se.
Roy Andersson har undersökt olika kvalitetsledningsfilosofier och hur dessa påverkar motståndskraft och värdekedjor hos företag. Han har tittat på hur pass motståndskraftiga (resilienta) företag och deras värdekedjor är mot negativa förändringar och vilka tillämpar en kombinerad TQM, (Total Quality Management), Lean och Sex Sigma-filosofi.
Resilienta företag återhämtar sig snabbt efter en störning. En del företag genomgår just nu en ekonomisk kris och de mest resilienta företagen går inte bara ut ur krisen snabbt, de vinner dessutom marknadsandelar och kommer ut ur krisen starkare än när de gick in i den.
Det gäller att planera under högkonjunkturen för att kunna återhämta sig när det blir lågkonjunktur, menar han och lägger till att det just nu, när det är just lågkonjunktur, skulle vara ypperligt att göra en studie av vilka företag som är motståndskraftiga och hur de arbetar under krisen och vad de hade för strategi innan krisen.
Undersökningen visar att företag uppnår en viss grad av motståndskraft om man arbetar enligt kvalitetsledningsfilosofierna. Men det räcker inte.
Andra strategier måste till, speciellt metoder inom området logistik, för att uppnå motståndskraftiga värdekedjor och starka företag, förklarar Roy Andersson.
Avhandlingen består av sex artiklar som dokumenterar hur man jobbar på olika företag, bl.a. SKF, Ericsson, Dell, AlfaLaval, Parker Hannifin och Volvo.
Resultatet av avhandlingen är en modell som beskriver vilken strategi företag bör ha för att bli motståndskraftiga mot ändrade förhållanden.
Roy Andersson jobbar sedan flera år tillbaka på Institutionen Ingenjörshögskolan som lärare och forskare. Här bedrivs även forskning inom området kvalitetsdriven logistik. Därför föll det sig naturligt för honom att sikta in sig på kvalitetsmetoder inom just logistik.
Vad har varit roligast under åren med forskningen?
– Att man hela tiden lär sig något nytt.
Vad ska du göra när du doktorerat?
-Jag kommer att arbeta som studierektor samt undervisa inom områdena industriell ekonomi och maskin på Högskolan i Borås. Jag vill också fortsätta att vidareutveckla området kvalitetsteknik och logistik.
Kontaktinformation
kontakta Roy Andersson, Institutionen Ingenjörshögskolan
Tfn: 033-435 46 41
Mobil: 070-517 69 11
E-post: roy.andersson@hb.se
