Den nu framlagda avhandlingen bygger på data från närmare 20000 anställda i Sverige, Finland, Tyskland, Polen och Italien. Deltagarna var verksamma inom bland annat skogsindustrin och hotellbranschen.
Ett representativt urval ur hela den arbetande befolkningen i Sverige och branscher i Stockholmsområdet gjordes också i några av delstudierna.
Forskarna har jämfört anställdas självrapporterade stress, hälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro och emotionella utmattning med hur de uppfattat olika aspekter av sina chefers ledarskap; exempelvis om cheferna är inspirerande, stödjande, bra på att delegera eller är auktoritära, oärliga, undviker kontakt och så vidare.
Forskarna tittade även på effekterna av chefers ledarskap i förhållande till om anställda byter arbete, om de avslutar sin anställning på grund av dålig hälsa eller blir arbetslösa. I en av studierna undersöktes sambandet mellan hur anställda uppfattar sina chefers ledarskap och risken för att de senare i livet drabbas av allvarlig hjärtsjukdom.
Det visade sig att bland män boende i Stockholmsområdet ökade risken att drabbas av hjärtinfarkt med 25 procent under den tioåriga uppföljningstiden om man vid studiestarten varit missnöjd med sin chef. Denna risk var högre ju längre tid männen varit anställda vid det företag där de haft ”sämre” ledarskap.
Ett annat resultat som presenteras i avhandlingen är att svenska män och kvinnor som angett att deras chefer var inspirerande, positiva och entusiastiska inför arbetet också rapporterade att de hade mindre korttidssjukfrånvaro. Detta samband var oberoende av de anställdas självrapporterade hälsa i övrigt.
– I flera av studierna har vi kontrollerat för en rad tänkbara konkurrerande orsaker till de negativa hälsoutfallen, men inte hittat något. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att våra resultat visar på ett samband mellan hur anställda upplever sina chefer och hur de mår psykiskt och fysiskt, inte bara under tiden de arbetar tillsammans med chefen i fråga utan även senare i livet, säger Anna Nyberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
Doktorsavhandling: The Impact of Managerial Leadership on Stress and Health Among Employees, Anna Nyberg, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Handledare är professor Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. Avhandlingsarbetet har finansierats av FAS.
För mer information, kontakta:
Med dr Anna Nyberg
Mobil: 070 722 74 19
E-post: Anna.Nyberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vissa luftföroreningar som människan släpper ut värmer klimatet. Hit hör t.ex. ozon och sot. Andra luftföroreningar, som t.ex. sulfater, har en kylande effekt.
– Det är fortfarande väldigt osäkert hur dessa luftföroreningar påverkar klimatet. Men sammantaget visar de senaste årens forskning att luftföroreningarna har en kylande effekt på jordens klimat, säger Almut Arneth, forskare i naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.
Artikeln i Science, som Almut Arneth är huvudförfattare till, ger en samlad bild av de senaste årens forskning kring hur luftburna partiklar, aerosoler, påverkar klimatet. Det finns bl.a. forskning som visar att minskningen av sulfater och ökningen av sot har bidragit till den snabba uppvärmningen av Arktis. I en annan studie framgår att den globala uppvärmningen accelererar ännu fortare om vi i full skala skulle använda modern teknik för att minska utsläppen av aerosoler.
– Vi måste såklart minska utsläppen av t.ex. sulfater, eftersom de är skadliga för vår hälsa. Så frågan är inte om vi ska införa striktare åtgärder för att minska luftföroreningarna, utan vad effekterna kommer bli, säger Almut Arneth.
I takt med att vi minskar luftföroreningar kommer den globala uppvärmningen öka. Men det glömmer ofta beslutsfattare bort när de tar fram klimatmål, menar Almut Arneth.
– De klimatmål som sätts upp idag blir oerhört svåra att nå om man samtidigt har ambitionen att minska luftföroreningarna, säger Almut Arneth.
Artikeln har rubriken ”Clean the Air, Heat the planet?” och publiceras i senaste numret av Science.
För mer information
kontakta Almut Arneth
Almut.Arneth@nateko.lu.se
Av Johan Nyman
Moa Tunström har undersökt en nutida stadsbyggnadsdiskussion, och sökt efter konstruktioner av ideal och problembilder kopplade till staden och stadslivet.
Den traditionella staden beskrivs som ett ideal. Den är tät, har kvartersstruktur och har gärna affärer i bottenvåningarna på husen. Att bo, arbeta, handla och gå i skola där man bor framhålls som en bra lösning för miljö, ekonomi och hälsa.
Den moderna staden lyfts fram som en motsats till det traditionella idealet. Den får tjäna som en problembild. Problembilderna av den moderna staden signalerar att uppdelningen av funktioner ger dålig hälsa, dålig ekonomi, dålig miljö och negativa avstånd. Samtidigt bortser man i diskussionen om den traditionella staden från dess negativa aspekter, som trängsel, buller och social exkludering. Dessutom hamnar ytterområden och förorten i skymundan idag när man hela tiden tar utgångspunkt i innerstaden eller stadskärnan.
Moa Tunström menar att diskussionen skulle kunna vara mer nyanserad.
– Man måste kanske vända på begreppen och även se problemen i den traditionella staden och möjligheterna i den moderna staden. Jag hoppas att min avhandling tillför något genom att den lyfter fram centrala drag i en nutida stadsbyggnadsdiskussion och ifrågasätter ”för-givet-taganden” om den goda staden.
Istället för att se platser i våra städer som ”mer eller mindre stad” eller ”mer eller mindre stadsmässiga” och därmed också mer eller mindre värda, kan min granskning peka på dem som bitar i ett mångfacetterat stadslandskap där flera alternativa stadsideal kan komma till uttryck.
Kanske kan studien öka medvetenheten om vilka berättelser och bilder som förmedlas av staden, och att dessa berättelser och bilder inte är ”allas”. Moa Tunström ställer sig även frågan om det ens är möjligt för den moderna människan att leva inom ramen för den traditionella staden. Skapar man inte snarare ett ideal som det är svårt att leva upp till?
– Det tycks som att staden ”bevakas” idag. Det vaktas om den som en bestämd form och som något ”äkta”, traditionellt och ursprungligt. Den har förstörts under efterkrigstiden, och måste nu återskapas, få en renässans. Jag undrar om det här är ett uttryck för en rädsla inför omvälvande samhällsförändringar i en tid av globalisering och upplösning. Den gamla, traditionella staden står kanske då för någon slags trygghet.
Moa Tunström disputerar på avhandlingen På spaning efter den goda staden – Om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion 30 oktober 2009, 13.00 i Hörsal F, Forumhuset, Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Moa Tunström: 073-6507019, moa.tunstrom@abe.kth.se
– Resultaten är överväldigande! I min studie plockade jag fram 32 riktiga problemprover ur SKL:s arkiv, d v s med få celler, lite DNA och många s k hämmare, alltså mycket skräp. Med befintlig metod gick det inte att få fram acceptabla DNA-profiler ur någon av dem. Men med den nya metoden gav 28 av proven mer användbara DNA-profiler, berättar Johannes Hedman, industridoktorand från Statens Kriminaltekniska Laboratorium och placerad vid Lunds Tekniska Högskola.
Genetisk information har blivit allt vanligare vid kriminaltekniska analyser. Analysflödet går vanligtvis till så att man först tar ett prov med en tops från t ex ett dricksglas eller en blodfläck. Därefter lösgör man cellerna från topsen i vattenlösning, och utvinner DNA:t. Inom kriminaltekniken världen över har man jobbat mycket för att förbättra provtagningen och provbehandlingen.
– DNA-analysen, däremot, har varit lite som en svart låda eftersom den köps in som en färdig produkt. Ingen har hittills försökt förbättra den för att klara av smutsiga prover. Men den är helt avgörande, eftersom det ofta rör sig om mycket små mängder DNA i proven. I den här fasen kopierar man upp vissa delar av DNA-trådarna, och får då en DNA-profil som är unik för varje människa. I kopieringssteget har jag optimerat den kemiska miljön och bytt ut ett viktigt enzym, ett s k DNA-polymeras. Då får man fram ett tydligare genetiskt fotspår, en DNA-profil, att jobba vidare med, förklarar Johannes Hedman. Han har även tagit fram en ny matematisk modell som gör det enklare att tolka DNA-analysen.
Om kopieringsfasen förbättras kan man få starkare DNA-bevisning från brottsplatsprover som idag ger partiella eller helt blanka DNA-profiler. Alltså får man en större chans att hitta och binda en person till ett visst brott.
Anledningen till att Johannes Hedman hamnade i Lund är att Peter Rådström, professor i Teknisk Mikrobiologi, sedan slutet av 80-talet arbetat med att förbättra DNA-baserad infektionsdiagnostik och livsmedelsmikrobiologisk analys. SKL ville gärna undersöka om dessa forskningsresultat kunde användas för att förbättra den kriminaltekniska DNA-analysen.
– Samarbetet har öppnat upp nya möjligheter för både SKL och Lunds Universitet och vi hoppas vi kan fortsätta att arbeta tillsammans med Peter Rådströms grupp. Vi har verkligen sett en korsbefruktning! säger Birgitta Rasmusson, forskningsledare vid SKL.
Läs artikeln här.
För mer information, kontakta Johannes Hedman, doktorand i Teknisk Mikrobiologi och förste molekylärbiolog, SKL, 046-222 83 29, 070-601 93 71, johannes.hedman@tmb.lth.se, Peter Rådström professor i Teknisk Mikrobiologi, 046-222 34 12, Peter.Radstrom@tmb.lth.se, Ricky Ansell, verksamhetsexpert (DNA), SKL 013 – 24 14 35, ricky.ansell@skl.polisen.se eller Birgitta Rasmusson, forskningsledare, SKL 013- 24 16 25, birgitta.rasmusson@skl.polisen.se
Tobias Renberg har undersökt hur läkemedelsanvändare uppfattar rådgivningstjänster på apotek och hur de ser på den framtida utvecklingen av apotekstjänster. Resultaten visar på ökad trygghet av rådgivning, men bilden är långt ifrån entydig och synen på apotekspersonalens kompetens varierar stort.
Anna Montgomery har utvärderat den rådgivningstjänst som 2002 startade i liten skala på svenska öppenvårdapotek och som nu erbjuds på knappt en tredjedel av landets apotek. Satsningen har inspirerats av internationella erfarenheter, bland annat den amerikanska filosofin kring farmaceutisk omsorg. Hon har studerat både farmaceuters och kunders erfarenheter av rådgivningstjänsten och utvärderat den uppföljning som erbjuds kunderna.
– Apotekskunder som får särskild rådgivning kring sina läkemedel blir tryggare och känner sig bättre förberedda inför sina läkarbesök. Detta gäller särskilt äldre personer med många läkemedel, säger Anna Montgomery.
Materialet i båda avhandlingarna sätter fokus på mötet med farmaceuten, grunden i hela apoteksväsendet. Detta, menar Anna Montgomery och Tobias Renberg, känns som ett viktigt inslag i den pågående samhällsdiskussionen om omregleringen av svensk apoteksmarknad.
– Förvånansvärt få har lagt kraft på att ta reda på vad läkemedelsanvändare har för inställning till apoteken, säger Tobias Renberg.
Tobias Renberg och Anna Montgomery ser stora utvecklingsmöjligheter för nya apoteksaktörer med ambitioner:
– Servicen kan förbättras ytterligare genom att de farmaceuter som arbetar med rådgivningstjänsten får bättre förutsättningar att arbeta konsultativt, säger Anna Montgomery.
– Apoteken har en stor uppgift framför sig om de vill skräddarsy bemötande och tjänster efter kundernas önskemål, säger Tobias Renberg.
Tobias Renberg försvarar sin avhandling den 6 november och Anna Montgomery sin den 16 november.
Kontaktinformation
Mer information, kontakta:
Anna Montgomery, 070-438 15 82, anna.montgomery@apoteket.se
Tobias Renberg, 070-446 55 47, tobias.renberg@farmaci.uu.se
Einsteins relativitetsteori och kvantmekaniken har under en längre tid delvis befunnit sig på kollisionskurs. En av grundstenarna relativitetsteori är nämligen att ljusets hastighet i vakuum är konstant, oberoende av ljusets energi. Enligt kvantmekaniken är det inte säkert att det stämmer vid riktigt höga energier.
I syfte att testa detta har det internationella forskarlaget använt sig av observationer gjorda med den drygt ett år gamla Fermi-satelliten, och mätt strålningen från en kosmisk explosion, en så kallad gammablixt.
Fördelen med dessa gammablixtar är att de är så ljusstarka att de kan ses på enorma avstånd, flera miljarder ljusår bort. Detta gör dem till goda testobjekt för att undersöka om ljushastigheten varierar.
– Eftersom ljuset färdas så långt kan vi upptäcka även mycket små skillnader i hastigheten mellan olika energier, säger Magnus Axelsson, astronom vid Stockholms universitet. Men våra observationer visar inga tecken på detta. Så Einsteins antagande står sig fortfarande.
– Forskningen är en viktig del i arbetet och på vägen mot att förstå grundmodeller för universum bättre, och det är första gången någon mätt strålningen i gammablixtar så noggrant som vi gjort, tillägger Felix Ryde, forskare vid KTH.
Magnus Axelsson och Felix Ryde tillhör båda den grupp svenska forskare som deltar i det internationella samarbetet kring Fermi-satelliten. Det senaste resultatet har redan rönt stor uppmärksamhet, och forskningen publiceras i veckans nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Magnus Axelsson, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8515,
e-post magnus.axelsson@astro.su.se
Felix Ryde, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) e-post felix@particle.kth.se, tfn 08-55378545 (bortrest vecka 44).
För bilder, kontakta presstjänsten, tfn 08-164090, e-post press@su.se
Smittämnens resistens mot antibiotika är särskilt allvarlig när det gäller läkemedel baserade på svamp, till exempel penicillin. Svampens celler är nämligen lika människans, vilket gör det svårt att utveckla läkemedel som slår ut svampceller (och är effektiva) men skonar människocellerna (och alltså saknar biverkningar). Världen måste därför vara rädd om de få svampläkemedel som finns – en resistens mot dem skulle slå ut behandlingen av flera sjukdomar.
Samtidigt är resistens mot läkemedel ett naturligt led i evolutionen. Genom evolutionen skapas slumpvisa variationer i en organisms egenskaper, vilket hos smittämnen visar sig genom att vissa får en förbättrad tålighet mot de läkemedel de utsätts för. Till slut har vi helt resistenta svampstammar – och läkemedlet blir verkningslöst. Ju snabbare de slumpässiga variationerna uppstår, desto större är sannolikheten att resistens uppstår. Ett sätt att motverka läkemedelsresistens hos svampar är därför att bromsa evolutionens hastighet.
Forskaren Jonas Warringer vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi försöker genom avancerade genetiska experiment hitta sådana ”evolutionsbromsande” substanser. I ett första läge handlar det om att identifiera de komponenter i cellen som styr evolutionshastigheten. I sina studier använder Jonas Warringer och hans kollegor vanlig bagerijäst som modell. En jästsvamp har 6 000 gener, och genom att förstöra enskilda gener i annars identiska individer kan Jonas Warringer och hans kollegor använda uteslutningsmetoden:
–Vi skapar och följer jästcellens evolution i realtid. Vi låter våra svampar utveckla resistens mot ett läkemedel, och mäter under processen hur stammarnas livsduglighet förändras. Hos vissa av stammarna sker evolutionen långsammare när en given komponent är förstörd. Dessa stammar är våra guldkorn, för då vet vi att just de komponenterna är viktiga för evolutionshastigheten, säger Jonas Warringer.
– På så sätt har vi så småningom hittat generna som reglerar evolutionen. Om vi i nästa läge kan attackera en av dessa komponenter med en substans kan vi bromsa läkemedelsresistensen, så att vi kan använda dagens läkemedel även i framtiden.
Forskningsprojekt stöds av Magnus Bergwalls stiftelse, och Jonas Warringers förhoppning är att evolutionsbromsande substanser ska finnas tillgängliga inom 10-15 år. Bifogad bild fri för publicering. Foto: G Beltran/Göteborgs universitet
Kontaktinformation
Kontakt:
0730 226322
031 786 39 61
jonas.warringer@cmb.gu.se
Drygt 45000 svenska män i åldrarna 45 till 79 svarade 1997 på en enkät om livsstil och graden av fysisk aktivitet under hela livet. Forskarna har nu följt upp gruppen 10 år senare med avseende på förekomst av prostatacancer.
Resultaten, som publiceras i British Journal of Cancer, visar att hög fysisk aktivitet var förknippat med lägre risk för prostatacancer bland männen.
Män som uppgav att de spenderade mindre än hälften av sin arbetstid sittandes hade 20 procents lägre risk för prostatacancer jämfört med dem som satt större delen av tiden. Män som i genomsnitt gick eller cyklade mer än 60 minuter per dag hade 14 procents lägre risk än dem som gick eller cyklade 20 till 40 minuter per dag.
Enligt forskarna bakom studien är detta första gången en koppling mellan långsiktig fysisk aktivitet och prostatacancerrisk visas. Den biologiska mekanism genom vilken fysisk aktivitet kan inverka på risken för prostatacancer är dock okänd.
Publikation: “A prospective study of lifetime physical activity and prostate cancer incidence and mortality”, Orsini N., Bellocco R, Bottai M, Pagano M, Andersson S-O, Johansson J-E , Giovannucci E, Wolk A., British Journal of Cancer, Epub ahead of print, 28 October 2009.
För mer information, kontakta:
Professor Alicja Wolk
Institutet för miljömedicin
Tel: 08-524 861 70 eller 070-5567 101
E-post: alicja.wolk@ki.se
Dr Nicola Orsini
Institutet för miljömedicin
Tel: 08-524 878 37 eller 070-3136176
E-post: nicola.orsini@ki.se
Kontakt presstjänsten: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
I studien vägde barn som dagligen drack standardmjölk i genomsnitt strax över fyra kilo mindre.
– Det är en intressant iakttagelse, men vi vet faktiskt inte vad det beror på. Det kan vara så att barn som dricker standardmjölk också tenderar att äta andra saker som påverkar deras vikt. En annan möjlig förklaring kan vara barn som inte dricker standardmjölk kanske dricker mer läsk istället, säger dietisten Susanne Eriksson som skrivit avhandlingen.
Även bland barn med övervikt kunde forskarna se en skillnad mellan de barn som dagligen drack standardmjölk och de som inte gjorde det. Barn som ofta drack treprocentig mjölk var mindre överviktiga. Avhandlingen visar också att barnen åt mer mättat fett än rekommendationen men de barn som hade ett högt fettintag hade ett lägre BMI än barnen med lägre fettintag.
Susanne Eriksson har undersökt 120 friska åttaåringars näringsintag, kroppssammansättning och bentäthet. Resultaten kan nu användas som en slags måttstock för vad som är normalt för friska barn i den åldern. Barnen fick bland annat berätta vad de ätit det senaste dygnet och svara på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel. Olika riskmarkörer i barnens blod mättes också.
– Många av de här barnen undersöktes redan när de var fyra år, och vi kan se att deras matvanor i stort sett ser likadana ut fyra år senare. Matvanor verkar alltså grundläggas tidigt, säger Susanne Eriksson.
Avhandlingen visar att mer än hälften av barnen, 62 procent, hade låga nivåer av vitamin D i blodet. Enligt riktlinjerna behöver alla människor ha mellan 75 och 100 nmol D-vitamin per liter blod, men de flesta av barnen hade ett lägre värde. D-vitamin finns framför allt i fet fisk och som tillsats i vissa mejeriprodukter, och kan vara svårt att få i sig i tillräckliga mängder genom kosten.
– Även om vi inte kunde visa att barnens nivå av vitamin D hade ett samband med hur mycket fisk de åt kunde vi se att de barn som åt fet fisk minst en gång i veckan, som lax eller makrill, hade högre värde av de långa fettsyrorna EPA och DHA i blodet. Detta visar vikten av att äta sådan fisk istället för fiskpinnar, säger Susanne Eriksson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Studies on nutrition, body composition and bone mineralization in healthy 8 year-olds in an urban Swedish community
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Susanne Eriksson, leg dietist, telefon 070-695 90 20, e-post susanne-e-sson@bredband.net
Handledare:
Professor Birgitta Strandvik, telefon 031-343 47 23, e-post birgitta.strandvik@pediat.gu.se
– Detta är positiva resultat. Den ekonomiska krisen tycks inte ha ändrat på svenska folkets överlag positiva inställning till mångfald. Till skillnad mot vad många kanske tror syns ingen tendens till ökad främlingsfientlighet i samhället, säger Irving Palm, sociologidocent och en av forskarna bakom den årliga rikstäckande attitydundersökningen vid Uppsala universitet.
Årets mångfaldsbarometer, den femte i ordningen, visar att svenska folkets inställning till mångfald är stabil. Resultatet stärker bilden från tidigare år att kvinnor och personer med högre utbildning är mest positiva till etnisk mångfald. Det finns också ett tydligt samband mellan inställning till mångfald och upplevelse av kulturellt avstånd.
Mångfaldsbarometern är en rikstäckande enkätundersökning vid Uppsala universitet som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Den första rapporten publicerades 2005. Årets rapport baserar sig på uppgifter från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen (1016 individer) och jämför årets resultat med tidigare år. Mångfaldsbarometern 2009 fokuserar på arbete, religion, bostad och kultur.
Respondenterna ombeds ta ställning till olika påståenden och när det gäller kulturdimensionen undersöks även upplevelsen av kulturellt avstånd till olika nationaliteter och folkgrupper.
Undersökningen 2009 genomfördes under månaderna maj-juni, det vill säga efter det att den globala ekonomiska krisen på allvar även drabbat Sverige med varsel och uppsägningar som följd. Dessa samhälleliga förändringar tycks dock inte ha påverkat svenska folkets attityder till etnisk mångfald. Inga mer omfattande förändringar har ägt rum. I stället förstärks bilden av att det svenska folkets inställning till etnisk mångfald är stabil över tid.
Några exempel som visar på detta är att 67,4 procent (om de som saknar erfarenheter räknas in) uppger att de har goda erfarenheter av att ha invandrare som arbets- eller studiekamrater. Det är samma andel som föregående år och något högre än tidigare år. Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald pendlar mellan 4 och 6 procent. Årets resultat redovisar en viss minskning jämfört med 2008.
Två tydliga samband är att personer med högre utbildning i större utsträckning än personer med annan utbildning har goda erfarenheter av invandrare som kollegor eller kurskamrater. År 2009 anger 79,1 procent att så är fallet, vilket är en successiv ökning från 72,9 procent år 2006. Skillnader i attityder mellan olika utbildningsnivåer är statistiskt signifikanta. Kvinnor har också generellt positivare erfarenheter av invandrare än män. År 2009 anger 71 procent bland kvinnor och 63,3 procent bland män att de har goda erfarenheter. Även denna skillnad är statistiskt signifikant.
Några smärre förändringar i attityder som kan ses som effekter av förändringar inom det ekonomiska och kulturella området kan likväl noteras. Påståendet som går ut på att Sverige behöver arbetskraft från utlandet får minskad acceptans jämfört med året innan. Det kan tyda på en växande insikt om svårigheterna på arbetsmarknaden.
Andelen respondenter som anser att muslimska kvinnor i Sverige är mer förtryckta än andra kvinnor i Sverige har ökat till sin högsta nivå hittills, 64,3%.
I Mångfaldsbarometern 2009 uppmärksammas mer ingående än tidigare respondenternas upplevelse av kulturellt avstånd till olika nationaliteter och folkgrupper. Det kulturella avståndet bedöms vara lägst i relation till invånare främst i de nordiska länderna men även till invånare i den västeuropeiska gemenskapen. Somalier och romer anses vara på längst avstånd.
Genom analysen av kulturella avstånd utkristalliserar sig två grupperingar dels den svenska gruppen som inkluderar svenskar och de som i mycket liknar svenskar, dels en främlingskapsgrupp bestående av nationaliteter och folkgrupper på längre avstånd. En generell slutsats är att svenskar i allmänhet uppvisar positiva attityder till mångfald men samtidigt i stor utsträckning kulturellt distanserar sig gentemot invandrare.
Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta professor Orlando Mella, tel: 018-471 11 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 11 92.
Rättvisemärkning kan verka vara ett möjligt alternativ till traditionell handel, men det fungerar inte som märkningen är uppbyggd, menar Helena Johansson, föreståndare för Institutet för Livsmedelsekonomisk analys vid Lunds universitet.
Rättvisemärkningen bygger på att jordbrukarna ska få ett garanterat minimipris för sin produktion. Problemet är att det inte finns resurser att, i stor skala, finansiera ett minimipris som ligger över världsmarknadspriset – antalet fattiga jordbrukare är helt enkelt så stort i förhållande till antalet välbärgade konsumenter som kan och vill betala mer för livsmedlen.
Det finns 880 miljoner fattiga på landsbygden i u-länderna, och av dem är 1,5 miljoner anslutna till Fairtrade (inklusive Rättvisemärkt i Sverige). Det betyder att märkningen saknar möjlighet att verkligen reducera fattigdomen och förbättra arbetsvillkoren för det stora flertalet fattiga jordbrukare i utvecklingsländerna.
– Högre inkomster på landsbygden kan istället främst nås genom förbättrad produktivitet i jordbruket. Då krävs inhemska åtgärder. Se på Indien och Kina som genomfört reformer inom jordbruket. Båda länderna har ökat produktiviteten, i Kina genom ökad marknadsorientering och i Indien genom att använda grödor som ger bättre avkastning. Det har bidragit till att fattigdomen på landsbygden minskat markant.
Därmed inte sagt att rättvisemärkning är verkningslöst, men man måste har perspektiv, säger Helena Johansson.
– I en liten skala kan märkningen gynna de jordbrukare som omfattas. Fördelarna är att de inte drabbas så hårt vid prisfall på världsmarknaden som andra, att de får en social premie som kan användas till investeringar för gemensam nytta samt att standarderna kan leda till förbättrade arbetsvillkor. Överföringen av pengar från konsument till producent är dock ineffektiv. Det vi betalar extra i butiken för rättvisemärkta varor går delvis till livsmedelsbutiken, inköparen, uppköparen och till exempelvis kafferosteriet. Hela kedjan kostar, vilket gör att enbart en mindre del når jordbrukaren.
Läs rapporten http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=597
AgriFood Economics Centre, där Institutet för Livsmedelsekonomisk analys ingår, är ett samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Läs mer på nylanserade www.agrifood.se
Kontaktinformation
Kontakta: Helena Johansson, föreståndare för Institutet för Livsmedelsekonomisk analys, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Helena.Johansson@agrifood.lu.se eller 046-222 07 96 eller 0709-69 59 00.
De två generna finns ofta i muterad form i akuta leukemier, men mutationerna förekommer mycket sällan tillsammans. Forskarna har hittills antagit att de muterade generna har exakt samma funktion: att de båda två var för sig leder till en ökad aktivitet av ett cancerframkallande protein som kallas RAS. Detta protein gör i sin tur att blodcellerna delar sig snabbare.
– Det här är ett förvånande fynd som tyder på att det finns en mekanism bakom cancerutvecklingen som vi inte känt till tidigare. Det öppnar för nya sätt att angripa blodcancerceller med NF1-mutationer, säger docent Martin Bergö som leder forskningen på Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.
Den ena genen kodar för proteinet RAS, som är en känd gaspedal för celldelningen i flera cancersjukdomar. Den andra genen kodar för proteinet NF1, som är känd för att minska aktiviteten hos RAS-proteinet.
Forskargruppen vid Sahlgrenska akademin har tidigare använt sig av två olika typer av möss, där den ena sorten har RAS-mutationen och den andra har NF1-mutationen. Båda mutationerna var för sig leder till att mössen får en långsamt fortskridande blodcancer. Genom att kombinera de två djurmodellerna visar forskargruppen nu att möss som har mutationer i båda generna utvecklar en mycket aggressiv akut leukemi.
– Eftersom en motsvarande ökning i RAS-signalering inte kan förklara det kraftiga förloppet tyder det på att NF1 spelar en annan roll i sjukdomsutvecklingen än man hittills trott, som inte har med RAS-proteinet att göra. Det ger möjlighet att utveckla nya behandlingar för patienter som har mutationer i NF1, säger Martin Bergö.
Forskarlaget har nu inlett ett nytt samarbete med en annan forskargrupp inom Sahlgrenska akademin för att undersöka vilken roll NF1-proteinet har och hur den nya kunskapen kan leda till nya behandlingsstrategier.
FAKTA LEUKEMI
Ungefär 900 svenskar får leukemi varje år. Det är en grupp blodsjukdomar som innebär att det bildas för många, omogna vita blodkroppar. Leukemicellerna invaderar ofta lever, mjälte och lymfkörtlar och gör att immunförsvaret blir betydligt sämre. Inom forskningen har stora framsteg gjorts de senaste decennierna, både vad gäller behandling och klassifikation, men grundorsakerna är fortfarande bara delvis kända.
Tidskrift: Blood
Artikelns titel: Nf1 deficiency co-operates with oncogenic K-RAS to induced acute myeloid leukemia in mice
Författare: Briony A. Cutts, Anna-Karin M. Sjögren, Karin M.E. Andersson, Annika M. Wahlström, Christin Karlsson, Birgitta Swolin och Martin O. Bergö
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Martin Bergö, telefon: 031-342 78 58, e-post: martin.bergo@wlab.gu.se
– Det är mycket svårt att behandla infektioner som orsakas av bakterier i en biofilm. Antibiotika har problem att tränga igenom biofilmen och dessutom består filmen ofta av flera olika sjukdomsframkallande bakteriestammar, berättar Fredrik Almqvist, professor vid kemiska institutionen, som leder den svenska gruppen i forskningsprojektet.
Vissa bakterier har en förmåga att utveckla hårliknande proteinstrukturer. Med hjälp av dessa kan bakterierna bland annat bilda täta biofilmer och fästa sig på ytor, till exempel katetrar, kontaktlinser och hjärtproteser. Bildning av biofilmer är också problematiskt i färskvattenreservoarer där de kan sprida vattenburna epidemier. Biofilmer har också visat sig vara ett effektivt skydd för bakterier när de är på väg att etablera en ny koloni som kan leda till en infektion.
Umeåforskarna har sedan tidigare utvecklat molekyler som kan förhindra bakterier att bilda en hårig struktur som kallas pili. Dessa blockerande molekyler, pilicider som populärvetenskapligt kallas ”frisörmolekyler”, har dock inte effektivt kunnat stoppa bildningen av en annan proteinstruktur, curli, som kan liknas vid en permanentad hårfrisyr.
– Vi utgick från våra tidigare ”frisörmolekyler” och vidareutvecklade dem med fokus på en viktig sidokedja i molekylen. När vi testade dem på bakteriers förmåga att bilda biofilmer upptäckte vi att det bara behövdes en liten kemisk förändring för att förbättra de antibakteriella egenskaperna och därmed även kunna stoppa bildningen av curli. Utan curli kunde bakterierna inte längre bilda biofilm, förklarar Fredrik Almqvist.
De nya ”frisörmolekylerna” är dessutom betydligt mer effektiva.
– De slår inte bara ut bildningen av curli – utan också pili. Denna dubbla utslagskraft öppnar möjligheter för ny effektiv antibiotika, säger Umeåprofessorn.
Avsaknaden av curli påverkar också andra delar av bakteriernas sjukdomsframkallande framfart. De får försämrad förmåga att ta över en cell för att bilda så kallade bakteriefabriker.
Däremot påverkar inte de nya ”frisörmolekylerna” bakteriernas överlevnadsförmåga, något som faktiskt är väldigt positivt. Dagens antibiotika dödar bakterierna eller bromsar deras tillväxt. Dessa preparat påverkar också vår naturliga flora av ”goda” bakterier i mag- och tarmkanalen och de bakterier som bär på resistensgener blir dominerande vid en antibiotikabehandling. Dessa egenskaper kan sedan spridas till andra sjukdomsframkallande bakterier och uppenbarligen bli ett stort problem.
– Genom att istället använda avväpnare, så kallade virulenshämmare, minskar vi risken för att resistenta bakterier sprider sig, förklarar Fredrik Almkvist.
De nya ”frisörmolekylerna” gör att bakterierna inte kan bilda amyloider, proteiner som packas samman som trådar, något som är en förutsättning för att bakterierna ska kunna utveckla curli.
– Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar orsakas av att amyloider skadar hjärnan. Därför ger våra nya testsystem fantastiska möjligheter att hitta andra liknande molekyler som kan vara viktiga i kampen även mot dessa sjukdomar, avslutar Fredrik Almqvist.
Resultaten, som är frukten av ett produktivt samarbete med amerikanska forskare vid Washington University i St. Louis och universiteten vid Stanford, Michigan och Durham, är publicerade som en advance online publication (AOP) ”Highlight” på webben och kommer inom kort i tryck i tidskriften Nature Chemical Biology.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Fredrik Almqvist, professor, kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 69 25, 070-397 90 97
E-post: fredrik.almqvist@chem.umu.se
I avhandlingen studeras och analyseras ett material bestående av samtliga 1 083 elever som gick i årskurs 9 år 1981 i Luleå kommun. Alla följdes i 14 år fram till 1995 med nedslag vid fyra olika tillfällen: 1981, 1983, 1986 och 1995. Kontakt nåddes då med 1 044 personer och deltagarfrekvensen blev hela 96.4 procent.
Ieva Reine fann att sambanden mellan långtidsarbetslöshet och psykiska symtom och rökning verkade vara starkare hos unga än bland vuxna.
– Det har ofta hävdats att arbetslöshet inte har lika stora effekter på ungdomars hälsa som på vuxnas, men våra resultat visar att ungdomar mellan 18 och 21 år, både kvinnor och män, är mest utsatta för sämre hälsa och ogynnsamma hälsovanor till följd av svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Ieva Reine.
Sambandet mellan arbetslöshet och låg självskattad hälsa var starkt bland kvinnor medan arbetslöshet bland män verkade innebära ökad risk för hög alkoholkonsumtion. Övergången från en instabil arbetsmarknadsposition till permanent anställning verkade dock vara hälsofrämjande bland både vuxna kvinnor och män. Deltagande i arbetsmarknadsåtgärder däremot visade sig inte ha samband med psykisk hälsa bland unga och vuxna, män och kvinnor.
Ieva Reine är uppväxt i Riga, Lettland, och har utbildat sig till psykolog samt läst folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.
Hon är bosatt i Umeå och verksam som doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin samt Genusforskarskolan, Umeå universitet.
Hon kan nås på tel. 070–177 24 58,
e-post ieva.reine@fammed.umu.se
Måndag den 2 november 2009 försvarar Ieva Reine, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”From young to adult: Public health consequences of unemployment from a gender perspective” (Från ung till vuxen: en genusteoretisk analys av arbetslöshetens folkhälsokonsekvenser).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 1, by 10, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Kristina Alexanderson, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas från webbversionen av pressmeddelandet på
http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyheter/
Förskolans läroplan anger att jämställdhet mellan könen är värden som förskolan ska hålla levande. Men ett forskningsprojekt vid institutionen för pedagogik och didaktik – där 114 videosekvenser från sex olika förskolegrupper genusanalyserats, totalt 45 timmar film – visar något annat.
Analysen visar att flickor får sämre respons på frågor och yttranden, att lärarna maskuliniserar pedagogiska redskap och att maskulinitet är norm i barns lek och ritande. Detta förstärks i samspelet mellan lärare och barn eftersom lärarna har stereotypa föreställningar om vad som intresserar flickor och pojkar.
Men analysen urskiljer även exempel på både gemenskap och överskridande bland förskolebarnen. Pojkar och flickor visar sig ofta dela både lek och lärande. Dessutom visar de stor omsorg genom det ansvar de tar för varandra och den hjälpsamhet de visar varandra.
Analysen visar också hur individuella gränsöverskridanden bland barnen sker på förskolan. Den stereotypa genusstrukturen förändras och nydanas på så sätt. Ett gränsöverskridande kan betyda att en legofigur som har genusmärkts av en lärare omdefinieras av barnen själva, från ”gubbe” till ”mamma”.
— Barn såväl som lärare är aktörer när det gäller hur genusstrukturer uttrycks, gestaltas och skapas i verksamheten, skriver Ingrid Pramling Samuelsson, professor, och Eva Ärlemalm-Hagsér, doktorand, i senaste numret av Pedagogisk Forskning i Sverige.
— Men ett resultat i studien är att det är barnen som omformulerar och utvidgar sina möjligheter. Inga exempel finns i materialet där lärare medvetet utmanar barnen till gränsöverskridande.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Ärlemalm-Hagsér, 031-7862007, eva.arlemalm-hagser@ped.gu.se eller Ingrid Pramling Samuelsson, 031-7862461 / 0705-684092, ingrid.pramling@ped.gu.se
Vid Karl XII:s död 1718 avskaffades det kungliga enväldet och den politiska makten överfördes till riksrådet och riksdagen. Trots detta fortsatte monarkin att vara en oumbärlig del av statsskicket. Alla rådsherrar var adelsmän och de ansågs därför inte kunna företräda vanliga människors intressen. Därför var det tvungna att framställa kungen som den som egentligen styrde riket.
Med hjälp av ett varierande källmaterial och många tidigare opublicerade bilder visar Jonas Nordin hur fabricerad information om kungen spreds till undersåtarna. Kampanjerna hade dock begränsad framgång då många genomskådade den bedrägliga bilden. Kungens höga anseende gjorde det svårt för rådet och regeringen att vinna erkännande som legitima statsorgan och ledare för landet. Ett bevis på det är den kungliga namnstämpeln som länge har betraktats som en symbol för statschefens maktlöshet under frihetstiden.
– I själva verket var namnstämpeln en bekräftelse på monarkins starka ställning eftersom rådets beslut saknade auktoritet om de inte bar kungens underskrift. Normalt användes namnstämpeln med kungens godkännande, säger Jonas Nordin.
Samtidigt som kungens reella makt kringskars ökade monarkins symboliska betydelse och genomslag i samhället. Under frihetstiden fick befolkningen veta mer om kungafamiljens offentliga och privata liv än någonsin tidigare och epoken såg några av de mest påkostade kungliga ceremonierna i Sveriges historia. Kungafamiljens angelägenheter blev en del av vanliga människors vardag.
Men hur kan man veta vad vanligt folk ansåg om kungen under 1700-talet?
– Genom rättegångshandlingar rörande majestätsförbrytelser har jag kunnat se vad vanliga undersåtar tyckte och tänkte om centrala politiska förhållanden under frihetstiden. Det är ett tidigare outnyttjat material som låter oss lyssna till folkliga opinioner i det förgångna, säger Jonas Nordin.
Jonas Nordin är docent i historia vid Stockholms universitet och verksam som forskare vid Kungl. biblioteket. Hans forskning för denna bok har finansierats av Vetenskapsrådet.
Bokens namn: Frihetstidens monarki. Konungamakt och offentlighet i 1700-talets Sverige, 368 s. Boken utges av Bokförlaget Atlantis.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Jonas Nordin, Kungl. biblioteket. tfn 08-463 41 67; mobil 0739-17 26 44. E-post: jonas.nordin@kb.se
