Lena Larsson, som disputerar på fredag den 23 oktober, har studerat mötet mellan idrottslärarutbildningens värdestrukturer och studenternas erfarenheter och föreställningar. I sin avhandling visar hon att det är svårt att utmana studenters föreställningar om idrottslärarutbildningen och ämnet idrott. Deras bild av det ämne de så småningom ska undervisa i är i stort sett densamma efter utbildningen som den var före. Skillnaden är att det som för studenterna framstod som ett ”rent” idrottsämne när de påbörjade utbildningen har efter utbildningen blivit idrott och hälsa, eller kanske snarare ”hälsa genom idrott
– ”Spelreglerna” är till stor del givna och det tycks finnas ett antal outtalade normer och värderingar, som är väl förankrade i en idrottslärarkultur, och som i mångt och mycket fungerar konserverande, säger Lena Larsson.
När det gäller genusfrågor pekar undersökningsresultaten på att utbildningen tycks röra sig mellan å ena sidan den akademiska arenan – där genus är viktigt att belysa och problematisera, och å andra sidan en idrottslig arena – där den manliga normen och en manlig överordning fortfarande råder.
– Så länge föreningsidrotten utgör referensram är det är svårt att förändra idrottslärarstudenternas föreställningar om flickor som underlägsna pojkar i idrott och hälsa, även om man inom utbildningen berör jämställdhet, säger Lena Larsson.
Idrottslärarutbildning skiljer sig från många andra inriktningar inom lärarutbildningen genom att de som söker utbildningen ofta är mycket intresserade av ämnet (idrott) och majoriteten har ett förflutet som aktiva idrottsutövare. Det är en idrottsutbildning som studenterna söker till, men det är en lärarutbildning i idrott och hälsa de upplever att de har fått.
Idrottsläraren är, enligt studenterna, en hälsosam förebild, vilken i kraft av sina kunskaper, sin kropp och sin position som idrottslärare kan medverka i disciplineringen av elevernas kroppar.
Det råder ofta delade meningar om huruvida idrottsläraren behöver kunskaper om främst fysisk hälsa eller om social och psykisk hälsa.
– Resultaten i min studie visar att det är fysisk hälsa som främst tillerkänns värde. Det kopplar jag till att det finns ett språk för att kommunicera just naturvetenskapliga kunskaper om kroppen relaterat till folkhälsa, ett språk som både lärarutbildare och studenter känner igen och är bekväma med, medan det saknas språk för att kommunicera exempelvis positiv självbild, kroppslig förståelse och rörelsekompetens, säger Lena Larsson.
Avhandlingens namn:
Idrott – och helst lite mer idrott. Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.
Ladda ner avhandlingen
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=4&pid=diva2:234649
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Lena Larsson, tfn 0480-446291, 0730-315028, e-post lena.larsson@hik.se
Pressbild:
För pressbild på Lena Larsson, kontakta cecilia.parkert@luk.su.se, 08-16 34 28, 073-707 88 90
De flesta studier visar att dubbelt så många kvinnor som män är deprimerade och att förekomsten av depression varierar mellan olika kulturer. Till primärvården söker många patienter från olika länder med misstänkt depression. Allmänläkaren försöker då utifrån sina vetenskapliga kunskaper hitta en medicinsk diagnos som passar in på patienternas symtom.
Eftersom diagnosen depression enbart baseras på symtomen – det saknas laboratorieprover som kan styrka den – finns stort utrymme för subjektiva tolkningar.
I avhandlingen analyseras hur genus och det socio-kulturella sammanhanget påverkar hela processen fram till diagnosen depression i primärvården. Kulturella och religiösa attityder samt stereotypa normer för manlighet och kvinnlighet kan både avgöra om individerna söker hjälp för sina symtom och om dessa i så fall uppfattas som medicinska problem eller inte.
De medicinska expertkriterierna för depression bygger på en västerländsk kunskapssyn. Kriterierna ses som allmängiltiga och baseras för det mesta på känslomässiga symtom.
Avhandlingen visar emellertid att också kroppsliga symtom är vanliga uttryck för depression och att det finns en variation hos olika kulturer och mellan kvinnor och män när det gäller var dessa symtom placeras och hur de uttrycks.
Att tolka verbala och ickeverbala uttryck av symtom är särskilt svårt hos patienter från andra kulturer än läkarnas egen. De allmänläkare som intervjuades ansåg i allmänhet att expertkriterierna för depression var svåra att tillämpa och därför baserade de sina diagnoser på intuition och praktisk kunskap. Att strikt följa diagnoskriterierna kunde enligt allmänläkarna leda till en medikalisering av socio-kulturella livsomständigheter bland invandrare.
Det finns behov av nya hjälpmedel för att förbättra diagnostiken av patienter från olika kulturer. En kontinuerlig dialog om den individuella patientens situation, men också läkarens kännedom om sina egna normer, är väsentliga för att undvika stereotypa bedömningar av depressiva symtom och kunna erbjuda likvärdig vård. De könsbaserade, multikulturella uttrycken av depression är en utmaning för allmänläkaren och att förbättra livsomständigheterna som kan leda till nedstämdhet och lidande är en utmaning för samhället.
Avhandlingens analys av hur genus och det socio-kulturella sammanhanget påverkar diagnosprocessen bygger på patientintervjuer och patienters berättelser i medierna samt intervjuer med distriktsläkare och annan medicinsk expertis.
Arja Lehti är distriktsläkare vid Umeå Sjukvård och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin, där hon kan nås på tel. 090-785 83 20,
e-post arja.lehti@vll.se
Fredagen 23 oktober 2009 försvarar Arja Lehti, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Struggling for clarity- cultural context, gender and a concept of depression in general practice.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal E04, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor em. Birgitta Hovelius, Lunds Universitet.
Tekniken innebär att proverna förbereds på att nytt sätt och är en utveckling av tillämpad masspektrometri. Den presenteras i det senaste numret av den ansedda tidskriften Nature Methods. Med hjälp av tekniken kan medicinska forskare studera mekanismer bakom sjukdomar mer i detalj och förhoppningsvis hitta nya sätt att behandla olika tillstånd.
– När vi utvecklade metoden analyserade vi ryggmärgsvätska från friska personer och vi kunde se att flera proteiner har sockerstrukturer som vi inte kände till innan. Vi vet att några av dessa proteiner spelar roll vid bland annat Alzheimers sjukdom, och nu är det möjligt att studera om det kan vara felaktiga sockerstrukturer som är ansvariga för utvecklingen av sjukdomen, säger Jonas Nilsson, forskare på avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin vid Sahlgrenska akademin.
Det finns över 20 000 proteiner i människans kropp. Proteinerna ser till att genernas uppgifter blir genomförda. Ungefär hälften av alla proteiner har sockerstrukturer på sin yta, som består av kedjor av sockermolekyler. Sockerstrukturerna gör att proteinet kan kännas igen av andra proteiner. En del av dessa strukturer kan fungera som låsmekanism när proteinerna ska binda till celler och andra proteiner. Även på cellernas yta finns sockerstrukturer, som bland annat avgör vilken blodgrupp man tillhör.
– Sockerstrukturerna spelar ofta en viktig roll i hur en cell eller ett protein fungerar och hur det påverkar olika system i kroppen. Att vi nu kan studera dem närmare är ett stort steg framåt för biomedicinsk forskning, säger Jonas Nilsson.
Sockerstrukturernas kedjor är bara fästa vid proteinet i ena änden. Den nya metoden innebär att en plastkula binder fast i den lösa delen av sockerkedjorna och sorterar ut de sockrade proteinerna från dem som saknar sockerstrukturer. Proteinerna klipps sönder i mindre delar och därefter lossas sockerkedjan från plastkulan, och sockret sitter då fortfarande fast i en mindre proteinbit, som kallas peptid. Sedan kan forskarna studera sockerstrukturen på peptiden, se vilket protein peptiden hörde till och var på proteinet sockret satt.
FAKTA MASSPEKTROMETRI
Masspektrometri är en vetenskaplig analysmetod som kan bestämma enskilda positiva eller negativa joners massor. Metoden kan också identifiera stora molekyler såsom proteiner och mäta hur mycket det finns av ett visst protein i ett prov. Masspektrometri har utvecklats under nästan hundra år och är idag en av de viktigaste analysteknikerna inom modern biomedicinsk forskning.
Tidskrift: Nature Methods
Artikelns titel: Enrichment of Glycopeptides for Glycan Structure and Attachment Site Identification
Författare: Jonas Nilsson, Ulla Rüetschi, Adnan Halim, Camilla Hesse, Elisabet Carlsohn, Gunnar Brinkmalm och Göran Larson
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jonas Nilsson, forskare, telefon 031-342 22 174, 070-838 09 94, e-post jonas.nilsson@clinchem.gu.se
– Ibland är barnen inte del av processen och i några fall blir barnens bästa snarast ett slagträ i bråket mellan föräldrarna, säger Eva Ryrstedt, docent i civilrätt vid juridska fakulteten, Lunds universitet, som just avslutat projektet ”Barnets bästa eller föräldrarnas – en studie av utfallet av alternativa beslutsmodeller rörande vårdnad/boende/umgänge”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Där har hon bland annat undersökt och analyserat de så kallade samarbetsamtal som förs främst i samband med separationer, och där det uttalade syftet både är att nå en överenskommelse mellan föräldrarna och att ta hänsyn till barnens bästa.
– Man når nästan alltid en överenskommelse, men det är inte säkert att det alltid är till barnets bästa.
Det finns fall, förklarar hon, där barnens bästa kanske inte är en överenskommelse, men ännu vanligare är att barnets bästa helt enkelt glöms bort i samtalen mellan föräldrarna. I många kommuner är barnen överhuvudtaget inte med under samtalen och i de intervjuer som genomförts med deltagare i samarbetssamtal, visar det sig också att barnen eller deras bästa ofta överhuvudtaget inte nämns i samtalen.
– I en del fall blandar också föräldrar ihop sitt eget bästa med barnens, säger Eva Ryrstedt.
Resultaten är nedslående, med tanke på att barnens bästa är en så viktig del av lagstiftningen. En förklaring skulle kunna vara att själva samtalet har en så tydlig karaktär av förhandling och medling, att fokus flyttas från barnets bästa till målet att just komma överens, oavsett vad det innebär för barnet. Överenskommelsen i sig ses i vissa fall till och med som bäst för barnet.
Undersökningen av de så kallade samarbetssamtalen är bara en del av den stora undersökning om barnens bästa som Eva Ryrstedt gjort. Läs mer om den och de andra undersökningarna i hennes slutredovisning som finns på RJs hemsida, www.rj.se, under anslag för 2002.
Eva Ryrstedt är verksam vid Lund universitet och nås på 046-2221089 eller
Eva.Ryrstedt@jur.lu.se.
/Jenny Björkman
Kontaktinformation
Eva Ryrstedt är verksam vid Lund universitet och nås på 046-2221089 eller
Eva.Ryrstedt@jur.lu.se.
– De personer som har en låg grad av rutiniserade arbetsuppgifter och hög grad av självbestämmande i arbetet tenderar att se tekniken som flexibel och möjliggörande. De som har en hög grad av rutiniserade arbetsuppgifter och en låg grad av självbestämmande tenderar däremot att se den som stabiliserad och begränsande, säger Katarina Giritli-Nygren.
Studien visar att ”e” som retorik på allvar trätt in i den studerade kommunen. Men den har ännu inte smält samman med den övriga verksamheten. Det syns bland annat i uppkomsten av en rad nya begrepp som föregås av bokstaven ”e”. Exempel är e-faktura, e-tjänst, e-demokrati etc. Det faktum att funktionerna föregås av ”e” visar också att informationstekniken (eller ”e”) i vissa fall fortfarande är separerad ifrån den övriga verksamheten.
Förutsättningarna för en ökad digitalisering och automatisering erbjuder nya möjligheter när det gäller att organisera arbetsaktiviteter och att fördela arbetsuppgifter. Det får i sin tur konsekvenser för arbetsinnehåll och arbetsdelning såväl horisontellt som vertikalt.
Även när det gäller de anställdas översättningar av ”e” i förhållande till deras egna konkreta arbetssituation kan man se att deras syn på ”e” kan förklaras utifrån deras grad av rutiniserade arbetsuppgifter och självbestämmande.
Avhandlingens titel är ”e” i retorik och praktik. Elektronisk förvaltning i översättning och ämnet är sociologi. Katarina Giritli-Nygren disputerar den 23 oktober i Sundsvall.
Avhandlingen finns i fulltext på http://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:233146
Kontaktinformation
Katarina Giritli-Nygren, tfn 060-14 88 43 eller 070-776 6188. E-post: katarina.giritli-nygren@miun.se
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. I åldersgruppen 60-64-åringar har en procent sjukdomen och bland dem som är 85 år eller äldre är 25 procent drabbade. I dagsläget finns ingen bot mot Alzheimers. Den som drabbas blir gradvis sämre och sjukdomen leder till döden, ofta efter många års sjukdom. Förutom den tragedi det innebär när människor får Alzheimers sjukdom, så kostar det sjukvården stora resurser.
Symptom vid Alzheimers sjukdom är i första stadiet minnesförlust. Sjukdomen orsakas av att hjärnans nerver skadas. Det som orsakar skadan är så kallade oligomerer av peptiden Aß som också återfinns i amyloida plack, en sorts utfällningar, som samlas i hjärnan.
Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala leder professor Torleif Härd, institutionen för molekylärbiologi, ett forskningsprojekt där man söker nya bioteknologiska verktyg som ska kunna användas för att förhindra att människor drabbas av sjukdomen. Man arbetar med proteinteknik (protein engineering) och försöken visar mycket lovande resultat.
Den ena strategin för att finna ett svar på hur Alzheimers sjukdom skulle kunna förhindras grundar sig på idén att tillföra ett protein i blodet, som där binder till sig Aß-peptiden. På så vis blir Aß-peptiden ofarlig och sjukdomen skulle kunna förhindras.
Forskargruppen har studerat hur ett konstgjort så kallat Affibody-protein helt omsluter Aß-peptiden och därmed förhindrar bildandet av giftiga former.
– Något liknande har aldrig gjorts tidigare och resultaten har blivit mycket uppmärksammade, säger Torleif Härd. Att vi sedan lyckades strukturbestämma komplexet innebar ett genombrott då det öppnade för nya idéer för den fortsatta forskningen.
Nu arbetar forskarna vid SLU, tillsammans med KTH och Affibody AB, med att ändra egenskaperna hos Affibody-proteinet, så att det inte ska angripas av kroppens försvar när det kommer ut i blodet. Samtidigt testas det i flugor och de preliminära resultaten tyder på att strategin fungerar.
Den andra strategin handlar om att med hjälp av proteinteknik stabilisera de toxiska oligomerer som är anledningen till nervcellsdöd och minnesförlust. Oligomererna är ett mellanstadium mellan Aß-peptiden och det amyloida placket. I laboratoriemiljö existerar de endast i cirka 15 minuter och de har därför inte gått att studera. Om man kan stoppa oligomeren, så skulle man kunna förhindra att Alzheimers sjukdom bryter ut. För att få mer kunskap om strukturen och mekanismen hos oligomeren måste den stabiliseras för att kunna studeras, och detta har forskarna i projektet med hjälp av proteinteknik lyckats med; man har skapat en stabil oligomer med samma toxiska egenskaper som tidigare.
– Vi arbetar nu med att ta fram 3D-strukturen av oligomeren. Det är viktigt för att ytterligare kunna studera de molekylära mekanismerna och det kan sedan leda vidare till läkemedelsutveckling, säger Torleif Härd. I samarbete med MIVAC Development AB undersöks även möjligheterna att direkt utveckla ett vaccin mot sjukdomen.
Projektet är ett samarbete mellan forskarna vid SLU, professor Stefan Ståhls grupp vid KTH, professor Lars Lannfelts grupp vid Uppsala universitet, professor Christopher M. Dobsons grupp vid Cambridge i Storbritannien, Affibody AB och MIVAC Development AB.
Titeln på forskningsprojektet är:
Protein Engineering and Alzheimer’s Disease: New tools for research and potential therapeutics
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Forskningsledare, professor Torleif Härd, institutionen för molekylärbiologi, SLU Uppsala, e-post: torleif.hard@molbio.slu.se, tel 018-471 40 55
I det traditionella medielandskapet stod journalister vid stora medieorganisationer för informationen i krislägen men i dag kan gemene man relativt enkelt producera och distribuera egna nyheter via nätet och vi kan även kommentera journalisters berättelser.
– Vissa forskare går så långt att de påstår att journalistens sociala status är hotad. Det finns de som hävdar att läsare betraktar bloggar som mer trovärdiga än konventionella journalisters rapportering, säger Mats Eriksson.
Bloggar betraktas ibland som mer trovärdiga eftersom bloggare ofta ses som ämnesexperter som inte har någon motsvarighet hos de traditionella medierna. Den traditionella journalisten tvingas bli generalist för att klara av att bevaka och behärska många olika områden.
– Det ställer stora krav på den enskilde medborgaren att kunna vara källkritisk och bedöma olika sajters trovärdighet. Man kan inte alls vara säker på att alla bloggare är experter på sitt område eller har ärliga avsikter, säger Mats Eriksson.
Det har visat sig att bloggare, som man trott vara enskilda privatpersoner som personligt skildrat sina omskakande upplevelser, varit representanter för organiserade opinionsbildare med tydligt strategiska syften.
– Internet har blivit en källa till ryktesspridning och falsk information i samband med kriser men det finns också en etisk aspekt, säger Mats Eriksson.
I samband med bombningarna i London 2005 till exempel publicerades snabbt bilder och filmer med ett innehåll som medierna valde bort på grund av sina etiska grunder. Katastrofer och hot har alltid lockat publik oavsett medium och avsändare men med internet ökar snabbheten, dramatiken och möjligheten till alternativa bilder och berättelser.
– I ett medielandskap där nätjournalistiken får allt större inflytande över den samlade mediebilden av en händelse, råder en ny medielogik, som strategiska kriskommunikatörer bör anpassa sig till, säger Mats Eriksson.
Mats Eriksson påpekar att man inte ska glömma bort att internet har en stor positiv potential i kriskommunikation och används redan idag för att snabbt sprida viktig information i kriser direkt mellan myndigheter och medborgare och mellan medborgare och medborgare.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mats Eriksson: mobil: 076-8184801, E-post: mats.eriksson@oru.se
Mats Erikssons nya bok har precis kommit ut: Nätens kriskommunikation. Studentlitteratur: 2009. Läs mer om boken: http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/1968?artnr=33466
Avhandlingen ”Perspective of risk in childbirth, women’s expressed wishes for mode of delivery and how they actually give birth” bygger på norska data från bland annat den nationella Mor & barn-undersökelsen MoBa. I den framgår att 72 procent av alla gravida kvinnor önskar en så naturlig förlossning som möjligt, utan smärtstillande och ingrepp, medan 10 procent önskar kejsarsnitt, om de får välja.
Kvinnor som inte har fött och de som fött mer än en gång är de som oftast önskar naturlig förlossning. Störst chans att få önskemål om naturlig förlossning bland förstföderskorna är kvinnor som är yngre än 25 år har mer än 12 års utbildning och som inte uppgett psykiska problem.
– Det som bekymrar mig är att även om de flesta förstföderskorna önskar naturlig förlossning blir det i verkligheten så att väldigt många får kejsarsnitt, säger Tone Kringeland som blir Doctor of Public Health vid NHV.
Särskilt allvarligt ser hon på att om det blir kejsarsnitt vid den första förlossningen är det ett av huvudskälen till att det blir det även vid kommande förlossningar. Ett annat problem Kringeland påtalar är att dåliga erfarenheter av en förlossning är ett av huvudskälen till att de får kejsarsnitt även nästa gång trots att de önskat naturlig förlossning.
– Oavsett vad du föredrar kan det finnas situationer som kräver medicinsk behandling.
Men genom att värna om den potential som ligger i önskan om naturlig förlossning och genom samtal med gravida kvinnor om tidigare erfarenheter och rädsla inför förlossningen, kan det fortfarande vara möjligt att både öka antalet naturlig förlossning och för att minska antalet kejsarsnitt, menar Tone Kringeland.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Perspective of risk in childbirth, women’s expressed wishes for mode of delivery and how they actually give birth
Avhandlingsförfattare: Tone Kringeland
Tel: +4752775763 (hem) +4752702727 (arbete) 4795165447 (mobil) E-post: tone.kringeland@hsh.no
Huvudhandledare: Anders Møller, NHV, professor, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap,
Tel: +46 (0) 31 693968
Opponent: Marie Berg, docent,
Tid och plats för disputation: onsdagen den 21 oktober, 2009, kl 09.00 i Aulan NHV
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
”Kampen mot virus kan vi inte vinna en gång för alla – den kommer ständigt att pågå. För att kunna bemöta nya influensor måste vi ha effektiva, systematiska metoder för att utveckla nya läkemedel”, säger Sindra Peterson Årsköld, forskare i biokemi vid Lunds universitet.
När vaccinet mot svininfluensan sprutas in i din kropp hjälper det ditt immunförsvar att bli på alerten – men inte att direkt oskadliggöra viruset, det får din kropp sköta själv. Om vi haft ett läkemedel som direkt attackerar influensaviruset hade sjukdomen kunnat behandlas, färre hade smittats, och massvaccination hade sannolikt inte behövts. Därför pågår intensiv forskning runtom i världen för att hitta sådana läkemedel.
För att kunna infektera en frisk cell har influensaviruset ett särskilt protein som försurar virusets innandöme, en så kallad protonkanal. Försurningen triggar en serie reaktioner, som skjutsar in virusets gener i den friska cellens kärna. Cellen omvandlas i praktiken till en virusfabrik, som skickar ut nya viruspartiklar, som i sin tur infekterar fler celler – kroppen blir sjuk.
– Ett läkemedel som blockerar protonkanalen skulle slå ut de flesta influensavirus, även de influensorna som kommer varje vinter. Ett sådant läkemedel skulle rädda liv, säger Sindra Peterson Årsköld. Dessutom skulle risken för pandemier minska avsevärt, menar hon.
Sindra Peterson Årsköld och Thom Leiding utforskar denna protonkanal med en nyutvecklad teknik. Deras metod går ut på att exakt mäta försurningen som protonkanalen kan åstadkomma. Med detta redskap kan de systematiskt ta reda på vilka substanser som minskar eller helt utplånar protonkanalens effekt – och bland dessa substanser finns morgondagens virusmediciner.
Men deras teknik bär också löften om andra behandlingar.
– Vi kan utforska alla proteiner som förflyttar protoner över membran, berättar Thom Leiding. Förutom influensor spelar protonkanaler även en viktig roll i magsår, hjärtsjukdomar och cancer.
För mer information
Sindra Peterson Årsköld
046-2228178
Av Johan Nyman
Kroppens pigment utgör ett nödvändigt skydd mot UV-strålning. Det består av ämnet melanin som produceras av pigmentceller i huden, så kallade melanocyter. Enligt den etablerade teorin om kroppspigmentering knoppas pigmentcellerna av från ryggmärgen under den tidiga fosterutvecklingen och vandrar därefter till huden i hela kroppen där de finns i resten av livet.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att de flesta pigmentceller i själva verket uppstår senare i fosterutvecklingen, från en omogen celltyp som finns i hudens nervtrådar. Dessa celler, kallade Schwanncellprekursorer (SP), finns även hos vuxna individer. Forskarna visar också att skador i nervceller hos vuxna kan leda till att ett ökat antal pigmentceller mognar ut så att en så kallad hyperpigmentering uppstår runt nerven.
– Våra fynd kan ge ny förståelse för hur förändringar i hudpigmentering uppstår, och inte minst för de kopplingar man har sett mellan neurologiska sjukdomar och förändringar i pigmentering, säger professor Patrik Ernfors som har lett studien.
Resultaten kastar också ett nytt ljus över SP-celler, som tidigare har betraktats som en omogen form av stödjeceller i nervsystemet. Forskarna beskriver hur en förändring i cellsignalering kan få de SP-celler som finns i huden att istället utvecklas till pigmentceller, och menar att SP-celler egentligen är en form av stamceller.
– Det kan leda till en bättre förståelse exempelvis av hur hudcancerformen melanom uppstår. Hittills har man trott att den uppstår från melanocyter, men kanske uppstår den egentligen från SP-cellerna, säger Patrik Ernfors.
Publikation: “Schwann Cell Precursors from Nerve Innervation is a Cellular Origin of Melanocytes in Skin”, Igor Adameyko, Francois Lallemend, Jorge B Aquino, Piotr Topilko, Jorge A Pereira, Thomas Müller, Nicolas Fritz, Anna Beljajeva, Makoto Mochii, Isabel Liste, Dmitry Usoskin, Ueli Suter, Carmen Birchmeier & Patrik Ernfors, Cell, 16 oktober 2009.
För mer information, kontakta:
Professor Patrik Ernfors
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Tel: 08-524 876 59 eller 070 3297659
E-post: Patrik.Ernfors@ki.se
Webb: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2143&l=sv
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Man vet att månens yta består av oregelbundna dammkorn. En partikel som slår ned på ytan borde studsa mellan dessa korn och fastna. Men de nya rönen visar att en av fem protoner från solvinden som träffar månens yta studsar tillbaka. Protonen plockar upp en elektron och blir en neutral väteatom.
”Det här var helt oväntat,” säger Stas Barabash vid Institutet för rymdfysik i Kiruna som är den europeiska huvudexperimentatorn för instrumentet SARA (Sub-keV Atom Reflecting Analyzer) vars mätningar ledde till upptäckten.
”Det är en fantastisk upptäckt inom planetforskning, och i synnerhet för månforskning,” säger Anil Bhardwaj från Space Physics Laboratory, Vikram Sarabhai Space Centre, Trivandrum, som är indisk ansvarig för instrumentet. SARA är ett av tre instrument som den europeiska rymdstyrelsen ESA bidrog med till Chandrayaan-1, månsonden som slutade sitt uppdrag i augusti 2009, och byggdes gemensamt av forskargrupper från Sverige, Indien, Japan och Schweiz.
Även om Barabash och kollegor inte vet vad som gör att månen beter sig som en spegel för väteatomer, så banar upptäckten väg för att ta nya typer av bilder av månens yta. Eftersom väteatomerna studsar tillbaka med en hastighet kring 200 km/s påverkas de knappt av månens svaga gravitation, och eftersom atomerna är oladdade påverkas de ej heller av magnetiska fält i rymden. Så atomerna flyger i räta linjer från månens yta, liksom fotonerna i ljus. Varje detekterad atom kan i princip spåras tillbaka till sin källa på ytan och en bild av ytan kan skapas. Områden som sänder ut mest väteatomer kommer att vara mest ljusstarka.
Barabash och hans forskningsgrupp analyserar just nu mätdata för att se om de kan generera sådana bilder, de första någonsin, för att leta efter s k magnetiska anomalier. Även om månen inte har något globalt magnetfält så är berggrunden i vissa områden magnetiserad. Där skapas magnetiska bublor som avböjer inkommande protoner till närliggande områden. I en bild med väteatomer kommer de magnetiska områdena därför vara ljussvaga.
De inkommande protonerna är en del av solvinden, ett konstant flöde av partiklar från solen. De kolliderar med varje objekt i solsystemet, men stoppas oftast av objektets atmosfär. Vid objekt utan en skyddande atmosfär, som vid asteroider och Merkurius, slår protonerna ner på ytan. Forskarna som arbetar med SARA förväntar sig att även dessa himlakroppar reflekterar en stor andel av protonerna, i form av väteatomer.
Den här kunskapen kommer lägligt för forskare och ingenjörer som förbereder sig för ESA:s sond till Merkurius, BepiColombo. Den sonden kommer att ha två instrument ombord liknande SARA och kommer kanske att finna att den innersta planeten reflekterar mer väte än månen eftersom solvinden är tätare närmare solen. Under tiden analyserar SARA-forskarna mätdata från månen för att bättre förstå varför månen reflekterar väteatomer så effektivt.
Instrumentet SARA byggdes gemensamt av Institutet för rymdfysik, Kiruna; Vikram Sarabhai Space Centre, Trivandrum, Indien; University of Bern, Schweiz; och Institute of Space and Astronautical Science, Sagamihara, Japan.
Vetenskaplig information:
Artikeln ”Extremely high reflection of solar wind protons as neutral hydrogen atoms from regolith in space” av Martin Wieser, Stas Barabash, Yoshifumi Futaana, Mats Holmström, Anil Bhardwaj, R. Sridharan, M.B. Dhanya, Peter Wurz, Audrey Schaufelberger, Kazushi Asamura kommer att publiceras i tidskriften Planetary and Space Science och finns redan tillgänglig på webben: Planetary and Space Science (2009), doi: 10.1016/j.pss.2009.09.1210 http://dx.doi.org/10.1016/j.pss.2009.09.012
Kontaktinformation
* Dr Martin Wieser, IRF, tel. +46-980-79198, wieser@irf.se
* Prof. Stas Barabash, IRF, tel. +46-980-79122, stas@irf.se
* Rick McGregor, Informationsansvarig, IRF, tel. +46-980-79178, rick@irf.se
I avhandlingen, som består av fem arbeten, framkommer att jobbskatteavdraget, genom att öka sysselsättningen och antal arbetade timmar, kan vara ett sätt att stärka arbetsmarknadsanknytningen bland ensamstående invandrarkvinnor med låga inkomster.
Egenföretagande bland invandrare framhålls ofta som en väg att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. I avhandlingen undersöker Lina Andersson hur egenföretagartraditioner ärvs över generationer för invandrare och infödda. Resultaten visar att familjetraditioner har större betydelse för invandrare än för infödda för benägenheten att starta eget företag. En slutsats är därför att ett främjande av egenföretagande bland invandrare i nuvarande generation, kommer att öka andelen företagare även i efterföljande generationer.
Lina Andersson har vidare studerat hur erfarenhet av egenföretagande påverkar arbetsinkomst och sysselsättning för invandrade och infödda löntagare. Resultaten visar att, jämfört med erfarenhet från löneanställning, är erfarenhet från egenföretagande förknippat med lägre löneinkomster och svårigheter att återvända till förvärvsarbete för både invandrade män och invandrade kvinnor.
I avhandlingen används även fältexperiment för att studera diskriminering av invandrare och homosexuella på bostadsmarknaden.
Det är ett faktum att personer med arabisk/muslimsk bakgrund diskrimineras på hyresbostadsmarknaden i Sverige. I en av artiklarna undersöks om ökad information om den sökande kan minska denna diskriminering.
Resultaten visar att såväl personer med arabisk/muslimsk bakgrund som personer med svensk bakgrund vinner på att tillhandahålla mer information om sig själva. Däremot påverkas inte diskrimineringen mot den arabiska/muslimska sökanden av mängden information, vilket tyder på att diskrimineringen är ett resultat av hyresvärdarnas preferenser snarare än osäkerhet kring de sökandes bakgrund.
Slutligen har Lina Andersson undersökt om det förekommer diskriminering av lesbiska kvinnor på hyresbostadsmarknaden. Tidigare forskning visar att homosexuella män diskrimineras när de söker lägenheter men resultaten visar inga tecken på att lesbiska kvinnor särbehandlas av hyresvärdar.
Lina Andersson kommer ursprungligen från Hjo i Västergötland. Sedan 2005 är hon doktorand i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet, där hon undervisar och forskar i nationalekonomi.
Avhandlingen “Essays on economic outcomes of immigrants and homosexuals” försvaras fredagen 23 oktober, klockan 10.00 Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är professor Bertil Holmlund, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lina Andersson, telefon: 0470- 70 87 86 eller e-post: lina.andersson@vxu.se
Avhandlingen går att beställa från Växjö University Press, e-post: vup@vxu.se.
Fytoplankton utgör grunden för hela den marina näringskedjan. De mikroskopiska organismerna är vanliga i kustnära områden från polartrakterna ända till ekvatorn, och förökar sig genom celldelning. Vid riklig förekomst av celler i vattenmassan uppstår en algblomning – ett återkommande problem i svenska hav och längs våra kuster.
Forskare vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, har länge intresserat sig för algblomningars uppkomst och orsaker.
Doktoranden Karolina Härnström har i sin avhandling fokuserat på kiselalger, som är den största enskilda gruppen av fytoplankton, och dess förekomst i övergödda Mariager fjord på Jylland. Resultaten visar att övergödning kan påverka algernas genetiska variation: i Mariager fjord fann forskarna andra typer av alger under perioder med kraftig övergödning, än då övergödningen var lindrigare.
–Vi känner till förvånande lite om kiselalgernas ekologi, om varifrån cellerna kommer som ger upphov till blomningar och om det är samma populationer som återkommande blommar på en viss plats eller om det skiljer sig åt. Min forskning kan bidra till ett svar, och kanske öka kunskapen om hur algblomningar påverkas av miljöförändringar och hur populationsdynamiken hos dessa alger ser ut i ett mikroevolutionärt perspektiv, säger Karolina Härnström.
Avhandlingen Bloom dynamics and population genetics of marine phytoplankton – Community, species and population aspects försvarades vid disputation den 25 september.
Kontaktinformation
Kontakt:
Karolina Härnström, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
031-786 26 29
073-0439247
karolina.harnstrom@marecol.gu.se
Fakta:
Fytoplankton är mycket viktiga för den livsviktiga fotosyntesen och för bindandet av jordens koldioxid. Kiselalger utgör den största enskilda gruppen av fytoplankton. Kiselalger kan på mycket kort tid bilda blomningar och har förmågan växa i relativt lite ljus, vilket ger dem ett försprång gentemot andra typer av fytoplankton, speciellt i tempererade områden där solljuset under mörkare delar av året kan begränsa tillväxten.
I studien intervjuades ett tjugotal äldre patienter och deras närstående i Göteborg, och lika många läkare inom sjukvården.
– Det går inte att bortse från att det kan finnas brister i läkarnas förmåga att samtala med äldre patienter och deras närstående, och att det förklarar varför de upplever otrygghet i mötet med läkaren. De känner sig inte hemma i sjukvårdssystemet och har ibland svårt att förstå läkaren, säger sjuksköterskan Sandra Pennbrant som skrivit avhandlingen.
En god relation mellan läkare och patient leder till minskad oro och ett större förtroende för vården. En sådan relation innebär bland annat att läkaren och patienten diskuterar situationen och att läkaren lyssnar på patienten innan han eller hon avgör vilken behandling som är den bästa.
– Äldre patienter och deras närstående har en ganska kritisk bild till sitt möte med läkaren. Både läkare och patienter har samma bild av hur goda relationer kan skapas, men för läkarnas del verkar detta vara en idealbild som de inte lever upp till i verkligheten, säger Sandra Pennbrant.
I studien beskriver läkarna att det är svårt att skapa goda relationer i mötet med äldre patienter och att detta framförallt beror på att patienten ligger inne på sjukhus så kort tid.
I avhandlingen drar Sandra Pennbrant slutsatsen att hälso- och sjukvården behöver bli en lärande organisation där vårdpersonalen kontinuerligt utbildas för att förebygga missförstånd i mötet mellan äldre patient, närstående och läkare.
– Läkarna behöver lära sig uppmärksamma den äldre patientens frågor och utgå från hans eller hennes sjukdom och personlighet när de samtalar och skapar en förtroendefull relation. Även de närstående behöver delta i detta goda möte, så att de kan få stöd och känna uppskattning för de insatser de utför, säger Sandra Pennbrant.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
Avhandlingens titel: How elderly patients, relatives and doctors experience their meeting – A sociocultural study in a hospital setting
Avhandlingen försvaras fredagen den 23 oktober, klockan 09.00, hörsal 2119, Academicum, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Arvid Wallgrens backe, hus 2, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sandra Pennbrant, leg sjuksköterska, telefon 031-786 23 54, 070-305 84 35, e-post sandra.pennbrant@fhs.gu.se
Handledare:
Docent Kerstin Nilsson, telefon 031-786 60 28, e-post kerstin.nilsson@fhs.gu.se
Ryggont har varit och är fortfarande en vanlig orsak till lidande, sjukvårdskontakt och sjukfrånvaro eller pension. Samhällsdebatten om sjukskrivning har ofta handlat om huruvida läkare sjukskriver för lättvindligt eller inte, eller om patienter som misstänks för bidragsfuskande. Samtidigt har få studier kunnat visa om enskilda behandlingar tillgängliga i primärvård verkligen har effekt, speciellt då man mätt effekter på sjukfrånvaro.
I sin avhandling presenterar Johan Bogefeldt bland annat resultat från Gotlandsstudien (The Gotland Low Back Pain Study), där man undersökte huruvida ett behandlingskoncept där läkare och sjukgymnaster samarbetar kan minska behovet av sjukskrivning. Behandlingen innehöll muskeltöjningar, manuell terapi (inkl. s k manipulationsbehandling) och injektioner, utöver det vanliga evidensbaserade omhändertagandet av ryggpatienter. All behandling gavs av läkare och sjukgymnaster i samarbete under en tioveckorsperiod.
I tidigare studier med manuella behandlingar mot ryggont (t ex kiropraktorbehandling) har man inte sett någon effekt på sjukskrivningstid. Men i Johan Bogefeldts studie handlar det om ett komplett behandlingskoncept. Resultaten visar att experimentgruppens patienter hade snabbare återgång i arbete och att färre var sjukskrivna. Det är alltså en av få studier som kunnat visa tydligt samband mellan en specifik behandling och effekt på sjukskrivning och arbetsåtergång.
– Både läkaren och sjukgymnasten behövs för att det ska ge resultat på sjukskrivningstid, säger Johan Bogefeldt, som till vardags arbetar på Nacka närsjukhus.
Enligt Johan Bogefeldt kan det tyvärr bli svårt att göra fler liknande studier. Det beror på förändringarna i sjukförsäkringen med den så kallade rehabiliteringskedjan.
– Det kommer bli mycket svårare att göra sådana här studier i framtiden, säger han.
Men resultaten är tydliga och ger enligt Johan Bogefeldt anledning att införa behandlingskonceptet inom primärvården, och att föra in det i läkares och sjukgymnasters utbildning. Gotlandsstudien är nämligen en uppföljning på tidigare resultat som pekat åt samma håll. Behandlingskonceptet har även visats minska smärta och funktionsinskränkning på grund av ryggont.
I avhandlingens andra del har Johan Bogefeldt tillsammans med kollegor undersökt om ryggont blivit mer eller mindre vanligt och om ryggont har långsiktiga konsekvenser. Trots några av tidigare studier är det nämligen oklart om ryggont ökat eller minskat under 1900-talet. Dessa har haft brister och någon större studie har aldrig gjorts i Sverige. Avhandlingsstudierna bygger på ett underlag på över 17 000 individer från Göteborg, Eskilstuna och Uppsala och visar en ökning från 33 procent 1973 till 44 procent 2003 – en ökningstakt på 16 procent per decennium. Denna ökning kan tolkas på två sätt. Antingen har ryggont blivit vanligare eller så har folk blivit mer benägna att ange att de har ont i ryggen.
– Det finns inget stöd för att sjukdomar i ryggen blivit vanligare, så troligen beror det på ökad uppmärksamhet på problemet, och minskad tolerans för symtom. Ryggont har ju uppmärksammats i debatten som en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, säger Johan Bogefeldt.
Han fann i sin studie att ryggont ökade risken för sjukskrivning och förtida pension, liksom för risken för inläggning på sjukhus. De som rapporterat ryggont hade också 17 procent högre mortalitet, ett resultat som dock inte var signifikant.
Johan Bogefeldt är legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin. Utöver arbete på vårdcentral har han arbetat på Stockholm Clinic Stay Active som är en privat smärtklinik specialiserad på ryggsmärta. Han arbetar nu på Proxima Ryggcentrum på Nacka Närsjukhus i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan Bogefeldt, mobil: 070-285 63 86, johan.bogefeldt@pubcare.uu.se
Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet har i ett samarbetsprojekt undersökt 118 havsörnar som hittats döda i Sverige under perioden 1981-2004. Mängden bly i örnarnas lever och njure har mätts och 14 procent av örnarna hade dödliga koncentrationer av bly i kroppen. Totalt hade 22 procent av örnarna klart förhöjda halter av bly.
Genom att undersöka blyets sammansättning av stabila isotoper visade forskarna att fåglarna med dödliga koncentrationer av bly hade exponerats för bly från annan källa än örnar med normala halter. Forskarnas förklaring är att havsörnar med dödliga koncentrationer ätit påskjutna jaktbyten och slaktrester som lämnats kvar i naturen, och på det viset fått i sig bly från ammunitionen. Både blyhagel och splitter från blykulor har påträffats i fåglarnas matsmältningskanal. Bly från jaktammunition är på samma sätt ett dödligt hot mot andra rovdjur och asätare.
– Det är oacceptabelt att djur ska behöva dö av blyförgiftning orsakad av människan på detta sätt. Alternativ blyfri ammunition finns och används redan i flera länder, säger Björn Helander, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
Enligt lag ska alla döda örnar som hittas lämnas till polisen eller Naturhistoriska riksmuseet. Denna studie visar att blyförgiftning är en vanlig, men också onödig, dödsorsak bland havsörnar. Det totala antalet örnar som dör på detta sätt är okänt eftersom de flesta örnar aldrig hittas.
Den vetenskapliga studien är publicerad i Science of the Total Environment Volume 407, Issue 21, 15 October 2009, Pages 5555-5563
Bilder finns att hämta på www.nrm.se/press
Kontaktinformation
Björn Helander
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 541 09
E-post: bjorn.helander@nrm.se
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 519 540 37
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
