– En del av koldioxidökningen i luften kan alltså tas om hand av skogen och bindas i biomassan hos träd, svampar och andra organismer, säger Emma Johansson.

En av nyckelfrågorna i forskningen om klimatförändringarna är just hur kolets kretslopp i naturen påverkas av den ökande koldioxidhalten i luften. Här har skogsekosystemen fått stor uppmärksamhet i debatten, eftersom det är osäkert om de kommer att fungera som en sänka (som binder kol) eller en källa för koldioxid.

Emma Johansson har därför i sin doktorsavhandling i miljövetenskap undersökt hur tallplantor och de mykorrhizasvampar som lever i symbios med trädrötterna påverkas av en ökad koldioxidhalt i atmosfären.

Hennes försök visade att vid en fördubblad koldioxidhalt jämfört med i dag, kunde tallplantorna öka sitt intag av koldioxid med 50 procent. Den ökningen kan dock begränsas av tillgången på näringsämnen i jorden.

Men eftersom en del av det kol som träden tar upp från luftens koldioxid redan inom några timmar släpps tillbaka ut i luften, har Emma Johansson även mätt den så kallade markrespirationen, det vill säga markens ”utandning” av koldioxid.

Hon upptäckte då att markandningen var dubbelt så stor som man hittills har räknat med, vilket gör skogsekosystemen till mindre effektiva kolsänkor än vad som tidigare antagits. Hela 40 procent av koldioxiden är snabbt tillbaka i atmosfären igen efter att kolet har transporterats från bladen ner till trädrötterna.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Emma Johansson, 0762-36 47 01.

Grafitoxid är uppdelat i många lager, precis som den vanliga grafiten som används till blyerts. Det är dock ett större avstånd mellan lagren i grafitoxid och den har också en unik förmåga att infoga olika vätskor mellan lagren. Trots att grafitoxid har studerats i 150 år är materialet fortfarande något av ett mysterium. På senare tid har materialet väckt stort intresse tack vare att  det går att omvandla till grafen, som består av ett enda lager av kolatomer.

Grafen har potiential att fungera som källa för en helt ny typ av material som är väldigt starka samtidigt som de är otroligt lätta. Sådana material kan till exempel användas till nanoelektronik, solceller, vid framställning av papper med överlägsen styrka, men också till bränslesnåla bilar och flygplan.

Grafitoxid kan omvandlas till grafen genom uppvärmning, det räcker faktiskt med enbart en blixt från en vanlig kamera. Andra metoder är att behandla den kemiskt. För att omvandla grafitoxid till grafen mer effektivt behöver forskare mer kunskap om grafitoxid, bland annat hur den beter sig i vätskor och då de yttre förutsättningarna förändras.

– Vi har funnit en mängd olika fenomen när grafitoxid utsätts för högt tryck. Det ger ytterligare möjligheter att utveckla nya grafenbaserade material genom att utsätta grafitoxid för högt tryck och modifiera den kemiskt. Vi kan utan problem infoga stora molekyler mellan grafitoxidens lager tack vare att den expanderar vid högt tryck. När grafitoxidens lager separeras av vätskor är det också mer troligt att lagren fortsätter att vara åtskilda även då trycket minskar. Det förhindrar att grafit bildas och underlättar omvandlingen till grafen, säger Alexandr Talyzin, forskarassistent vid Umeå universitet.   

Förra året rapporterade ett internationellt forskarlag från Sverige, Ungern, Tyskland och Frankrike om en ovanlig egenskap hos grafitoxid. Strukturen expanderade vid högt tryck då de tillsatte vatten. Den nya studien leds av forskare vid Umeå universitet och har genomförts vid Swiss-Norwegian beamline (ESRF, Grenoble). Resultaten visar att inte bara vatten utan även alkoholer, metanol och etanol, kan föras in mellan grafitoxidens lager vid högt tryck.

– Men det sker på ett helt annorlunda sätt än då vatten tillförs. Alkoholen förs in i ett enda steg i ett helt lager vid ett specifikt tryck, medan vatten förs in gradvis utan tydliga steg, förklarar Alexandr Talyzin.

Experiment med en mix av metanol och vatten visade att vatten mellan grafitoxidens lager är flytande och fortsätter att vara det även om överskottsvattnet övergår till fast form runt korn av materialet.

– När vi lättade på trycket frigjordes överskottet av vatten och metanol och det resulterade i en unik “utandningseffekt”. Det är också anmärkningsvärt att vi upptäckte att grafitoxid som utsätts för högt tryck tillsammans med etanol fortsätter att befinna sig i sin expanderade struktur även efter det att vi lättat på trycket, säger Alexandr Talyzin.

Experimenten har utförts med hjälp av den så kallade diamantstädsmetoden (Diamond Anvil Cell Technique). Den utnyttjar två små och spetsiga ”städ” av diamanter för att pressa ihop grafitoxiden och skapa det höga trycket. Materialets fasförändringar har forskarna mätt med hjälp av röntgendiffraktion genom diamanterna.

De nya resultaten är publicerade i J. Am. Chem. Soc. av Alexandr V. Talyzin, Bertil Sundqvist (Sverige), Tamás Szabó, Imre Dekany (Ungern) och Vladimir Dmitriev (Frankrike).

Läs också pressmeddelandet ”Material blir större av högt tryck”:
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=3295

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Dr Alexandr Talyzin, Institutionen för fysik, Umeå univeristet
Telefon: 090-786 63 20
E-post: alexandr.talyzin@physics.umu.se

– Det är alarmerande att unga svenska män äter så mycket salt, och det måste åtgärdas. Vi kan egentligen bara spekulera om vilka konsekvenser det höga saltintaget kommer att få senare i livet, i form av hjärt- kärlsjukdom och stroke, säger Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.

I studien ingår nästan hundra killar i 20-årsåldern. Urinprov från ett dygn har analyserats från samtliga deltagare. De fick också svara på frågor om vad de brukar äta och hur mycket. Urinanalyserna visade att ynglingarna åt minst dubbelt så mycket salt än det intag som världshälsoorganisationen WHO rekommenderar, maximalt sex gram om dagen.

– Högt saltintag kan leda till högre blodtryck, men det sambandet kunde vi inte se i vår studie. Högt blodtryck utvecklas vanligen inte förrän i 30- eller 40-årsåldern, eftersom njurarnas förmåga att ta hand om överskottssaltet blir sämre med åldern, säger Lena Hulthén.

Saltet i kosten kommer i stor utsträckning från färdiga rätter som pizzor och djupfryst oxpytt, men även från bröd, ost, köttpålägg, fiskprodukter, frukostflingor och annan mat som livsmedelsindustrin producerar. En tidigare dansk studie har visat att bara en tiondel av saltet vi får i oss kommer från vårt eget saltkar.

– Om den totala saltmängden ska minska behövs tydliga regler för hur mycket salt matindustrin får använda. Ett sätt skulle kunna vara att göra som i Finland, där salthalten måste anges tydligt på alla förpackningar så att konsumenter lättare kan välja produkter med mindre salt, säger Lena Hulthén.

FAKTA SALT I MATEN
Den som äter mycket salt har ökad risk för att utveckla högt blodtryck, som i sin tur är en av de viktigaste orsakerna bakom hjärtproblem och stroke. Livsmedelsverket har som mål är att svenska kvinnor ska äta max sex gram salt om dagen, och svenska män max sju gram, men allra helst skulle myndigheten vilja se att vi åt mellan fem och sex gram salt per dag. Även för barn vill Livsmedelsverket se en minskning när det gäller salt.

Tidskrift: Public Health Nutrition
Artikelns titel: Salt intake in young Swedish men
Författare: L Hulthén, M Aurell, S Klingberg, E hallenberg, M Lorentzon och C Ohlsson.

Public Health Nutr 2009 Dec 8: 1-5. [Epub ahead of print]

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Lena Hulthén, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, telefon 031-786 37 14, 070-857 49 91, e-post: lena.hulthen@medfak.gu.se

Sextio deltagare med framför allt nack- och ryggbesvär, deltog i ett sju veckor långt rehabiliteringsprogram. För de flesta deltagarna ökade friskskrivningen samt rörlighet och livskvalitet.

”Vid två års uppföljning hade heltidssjukskrivning, ångest/oro, depression och självupplevd stress minskat hos båda könen. De visade också på en ökad livskvalitet, säger Rita Sjöström, doktorand vid Mittuniversitetet.”

Programmet innehöll en kombination av både teoretisk och praktisk undervisning. Men även fysisk aktivitet, avslappning och individuell vägledning ingick. Deltagarna testades både före och efter rehabiliteringsprogrammet, samt vid en uppföljning två år efteråt.

Majoriteten av deltagarna förbättrades och de fortsatte att vara fysiskt aktiva. Livskvaliteten förbättrades också och de flesta deltagarna återgick till arbete. Tio av deltagarna var helt sjukskrivna under hela studieperioden. De hade en hög självskattad fysisk funktionsnedsättning, hög smärtskattning och ingen förbättring när det gäller ångest och oro eller depression. De upplevde hinder för återgång i arbete som en konsekvens av de fysiska symtomen och trötthet. Men de trodde också på möjlighet till återgång i arbete om de kunde få ett arbete som var anpassat till deras egen arbetsförmåga.

”Personer med stor funktionsnedsättning och hög smärta förbättrades inte av rehabilitering i det här projektet. Därför behöver nya behandlingsmetoder utvecklas för att förbättra symtomen och därmed minska funktionell försämring och behovet av sjukskrivning, säger Rita Sjöström.”

Kontaktinformation
Rita Sjöström, tfn 070-660 2155. rita.sjostrom@miun.se

– Rädsla och katastroftankar kan leda till mer smärta och ett långsammare tillfrisknande, säger Steven J. Linton, professor i psykologi vid Örebro universitet.

Trots bra medicinsk vård får många patienter leva med smärta under långa perioder efter ett benbrott. Vissa patienter blir aldrig helt återställda och för så många som två tredjedelar av patienterna tar det längre tid att bli bra än de trodde från början.

När patienten har förväntat sig att vara helt återställd inom en viss tid och det inte händer är det lätt att bli orolig och rädd, vilket kan leda till att katastroftankar får fäste. Negativa tankar hindrar i sin tur patientens tillfrisknande. Det blir en nedåtgående spiral.

– För att kunna planera vården efter ett benbrott är det viktigt att förstå de psykologiska processer som inverkar på vår hälsa. Det är viktigt att vara uppmärksam på patienter som visar tecken på smärtrelaterad rädsla så att man kan fånga upp dem och erbjuda behandling.

Forskarna rekommenderar kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT är ett samlingsnamn för en rad psykologiska metoder och tekniker som används för att arbeta med tankar, känslor och beteende.

– Eftersom katastroftankar ofta leder till att patienten undviker att röra på sig på grund av rädsla för smärta, rekommenderar vi det motsatta. Vi hjälper patienten att bryta mönstret genom att gradvis bli mer aktiva och samtidigt ifrågasätta sina tankar om smärta och aktivitet. Det är inte farligt att röra på sig utan att man kan börja att göra det på sin nivå, säger Steven J. Linton.

KBT ska inte användas för att minska smärtan utan för att minimera inflytandet och därmed effekten som smärtan har på tillfrisknandet efter benbrottet. Genom behandling kan man förhindra att rädslan och katastroftankarna orsakar ett långsammare tillfrisknande.

Länk till artikeln ”Pain-related Fear, Catastrophizing and Pain in the Recovery from a Fracture” av Steven J. Linton, Nina Buer, Lars Samuelsson, Karin Harms-Ringdahl:
http://dx.doi.org/10.1016/j.sjpain.2009.09.004

Kontaktinformation
För mer information kontakta Steven J. Linton, 019-303505.

– Många lärare och andra har länge anat ett positivt samband, men vi har egentligen inte vetat. Min studie visar att fritidsengelskan har positiva effekter, säger Pia Sundqvist.

Pia Sundqvist disputerade den 18 december med avhandlingen ”Extramural English Matters – Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders – Oral Proficiency and Vocabulary”. I studien ingick 80 elever i årskurs 9, fördelade på fyra klasser vid tre skolor i tre olika kommuner i Västra Svealand.

– Det mest intressanta är att fritidsengelskan inte har några kopplingar till faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund eller om man bor på landet eller i stan, sådana saker som vanligen har betydelse för studieresultat. Studien visar också att pojkars och flickors fritidsengelska skiljer sig markant åt, vilket får konsekvenser i skolan.

Avhandlingen visar att det råder ett positivt samband mellan den totala tid ungdomar ägnar sig åt fritidsengelska och deras muntliga färdighet i engelska samt storleken på deras engelska ordförråd. Men inte bara tiden är viktig. Vilken typ av fritidsengelska man lägger tid på spelar en avgörande roll. Exempelvis är läsning, dataspelande och att hålla på med internet speciellt viktiga aktiviteter. En tydlig skillnad finns också mellan könen.

– Pojkar ägnar betydligt mer tid åt de ”viktiga” aktiviteterna i jämförelse med vad flickor gör, vilket får till följd att pojkarnas resultat i skolan påverkas mer positivt av fritidsengelska än flickornas, säger Pia Sundqvist.

Pia Sundqvist disputerade den 18 december och är nu filosofie doktor i ämnet engelska vid Karlstads universitet. Hon har en bakgrund som lärare på högstadiet och gymnasiet i engelska, svenska och spanska.

Kontaktinformation
Pia Sundqvist, filosofie doktor i engelska, telefon arbete: 054-7001508, mobil: 076-8496226, e-post: pia.sundqvist@kau.se

Måndag den 21 december och tisdag den 22 december nås Pia Sundqvist lättast på mobilen. Perioden den 23 december till den 6 januari är hon inte i tjänst, men är åter den 7 januari.

Drygt 1 200 barn och ungdomar (10-16 år), följdes under två års tid, där de med ett års mellanrum fick skatta sin självkänsla, fysiska och sociala förmåga, sin hälsa, hur ofta de dricker alkohol och röker samt hur ofta de agerar moraliskt. I studien jämfördes föreningsidrottande barn och ungdomar med dem som inte idrottade i någon förening.

Resultaten från undersökningen visar att unga som föreningsidrottar rapporterar sig ha en starkare självkänsla, upplever sig vara fysiskt och socialt mer kompetenta, upplever sig ha färre besvär med sin hälsa, agerar något mer moraliskt samt dricker mer sällan alkohol och röker mindre ofta än sina jämnåriga kamrater som inte föreningsidrottar.

Resultaten visar emellertid att utvecklingen hos de båda grupperna över tid i stort är likartade och att skillnader mellan dessa grupper främst beror på att de barn och ungdomar som kommer från gynnsamma förhållanden är överrepresenterade inom föreningsidrotten.

– Idrotten fungerar därför till viss del som en social selektionsarena, där barn och ungdomar med redan väl utvecklade egenskaper i högre grad börjar idrotta medan unga med mindre utvecklade egenskaper oftare slutar idrotta. Kvar inom idrotten finner vi följaktligen barn och ungdomar med mer positiva psykosociala egenskaper, säger Stefan Wagnsson.

– Detta visar att den verksamhet som bedrivs inom olika föreningar inte har så stor betydelse för ungas fostran. Snarare handlar det om faktorer som är kopplade till barnens kön, naturliga mognad samt etniska och socioekonomiska bakgrund. Med stor sannolikhet är det den fostran som sker i hemmet och i skolan, där barn och ungdomar tillbringar den största delen av sin tid, som har störst betydelse för ungas psykiska och sociala utveckling, menar Stefan Wagnsson.

I undersökningen framkom dock att föreningsidrotten har en outnyttjad potential att verka som en stark fostransmiljö. När barnen och ungdomarna upplever att de vistas i en grupp med ledare som diskuterar hur man ska bete sig mot varandra, där alla får ta del av uppmärksamheten och respekteras samt får beröm oavsett färdighetsnivå ökar detta sannolikheten att unga idrottare fostras i positiv riktning.

Avhandlingens titel: Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Kontaktinformation
Stefan Wagnsson, doktor i pedagogik. Verksam inom ämnet idrottsvetenskap på avdelningen för hälsa och miljö vid Karlstads universitet.
Mobil: 070-469 21 31;
E-post: stefan.wagnsson@kau.se.

– Idag är de flesta införstådda med att det finns en nytta med att röra på kroppen, att träna. Men hur tränar man? Vad är rätt och vad är fel? Här går åsikterna isär. Till och med när det gäller hur kroppen fungerar finns många bud, säger Christina Hedblom, som har undersökt hur instruktörer, besökare på gym och andra personer som har en direkt eller indirekt relation till utövarna förhåller sig till idéer kring kropp och träning, säger Christina Hedblom.

Instruktörer på gym, motionärer, bodybuilders sjukgymnaster och läkare har ofta olika idéer om vad som är rätt och fel när det gäller träningsmetoder och kosthållning. Förutom en indelning i vad som är rätt typ av diet och träningsform delas även personerna som tränar in i olika kategorier som antas ha olika karakteristik och kunskapsinsikt.

Att lära sig att träna korrekt handlar dessutom om att lära sig känna vilken rörelse som känns rätt. Det handlar om att lära sig skilja på smärta under eller efter träningen som antingen är positiv (träningsvärk) eller negativ (skador).

Att lära sig träningsrörelser beskrivs ofta som att lära känna kroppens fysiologi, det vill säga att öka kroppsmedvetenheten. När det känns rätt så är det oftast rätt för den som tränar. Men i själva verket är det en inlärd känsla av vad som är rätt. Det märks tydligast genom att olika grupper förmedlar olika idéer om vad som bör kännas korrekt.

– Resultatet väcker i sin tur frågor kring kroppsmedvetenheten som en konstruktion. När många motstridiga röster använder vetenskaplighet som argument för hur man bör äta träna eller leva antar många att man känner sin egen kropp bäst och försöker på egen hand att dechiffrera sin kropps unika behov. Detta skapar en situation där generella vetenskapliga fakta existerar sida vid sida med individuella tolkningar grundat på vad den egna kroppen antas behöva, säger Christina Hedblom.

Det råder inte heller samstämmighet om vad som verkligen är generell fakta eller en så kallad godtagbar individuell variation. Det skapar ett klimat av kategorisering och strid om meningsskapande där vetenskaplighet kan ta många skepnader och kommer att utgöra endast ett argument bland många.

Avhandlingens namn: The Body is Made to Move: Gym and Fitness Culture in Sweden.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Christina Hedblom, Socialantropologiska institutionen, tel. 070-567 69 42, christina.hedblom@socant.su.se.

Varför lockar Ullared så många? Det har varit en central fråga i förstudien om fenomenet Ullared.

– Det handlar inte bara om att göra som så många andra och besöka Ullared och köpa liknande varor utan även om att synas och sticka ut. Gekås kan inte jämföras med ett högkvalitetsvaruhus som NK med är inte heller ett lågprisvaruhus, eftersom man även på Gekås kan hitta varumärken. Det är inte heller enbart shoppingen som är viktig, även köandet kan bli en unik upplevelse som skiljer sig från andra varuhus, förklarar Karin M. Ekström som är professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och som leder de forskarna i teamet.

Hon har fokuserat sin egen forskningsdel kring familjekonsumtionen och berättar att

Ullaredsbesöket också kan bli en unik upplevelse genom att man kombinerar besöket med en campingsemester.

– Man kan uppleva semestern som ”gratis” i och med att man tjänat på att handla billigt. I vissa familjer har det blivit tradition att göra ett Ullaredbesök.

Övriga i forskarteamet har tittat på andra infallsvinklar. Universitetslektor Daniel Hjelmgren har gått djupare in på företagets förmåga att ge kunderna positiva upplevelser. Han menar att det inte enbart är det låga priset som är avgörande för att kunderna kommer tillbaka till Gekås.

Det handlar lika mycket om sortimentet, kringtjänsterna, tillgängligheten, personalens bemötande och den fysiska miljön som ger kunderna positiva upplevelser i samband med deras vistelse i Ullared.

Han pekar också på att många kunder inte gör någon skillnad på varuhuset Gekås och orten Ullared. Vilket ibland kan skapa problem för Gekås då vissa av de aktiviteter och resurser som behövs för att kunna ge kunderna positiva upplevelser av Ullared ligger utanför Gekås direkta kontroll. Flera gånger har Gekås därför behövt ändra gränserna för den direkta kontrollen. Vid ett tillfälle valde Gekås att köpa campingen i Ullared. Anledningen var att campingen, genom sina låga kapacitet och service ansågs ha en negativ påverkan på kundernas upplevelse av Ullared. Efter förvärvet har Gekås satsat mycket på att bygga ut campingen och förbättra servicen.

– För att kundernas upplevelser av Ullaredsresan ska bli så bra som möjligt, samarbetar Gekås också med andra aktörer. Nyligen byggdes i samarbete med Vägverket och Falkenbergs kommun en ny vägbro, syftet vara att minska trafiken i samhället och ge en bättre framkomlighet för bilar och bussar. Man anordnar också tågresor med SJ Event till Ullared, där själva resan i sig har gjorts till en upplevelse, säger Daniel Hjelmgren.

– Mitt intryck är att allt flyter på. Det är närmast något mekaniskt över det, som en fabrik. Flöden in och ut. Vagnar fylls och hyllor fylls på. Alla verkar veta hur de ska göra.

Så skriver universitetslektor Johan Hagberg, vars specialintresse är att studera hur marknader konstrueras, i sina fältanteckningar. Just flödet är det som han granskat. Hans intryck efter intervjuer och presentationer med företagsföreträdare är att det ofta inte handlar om några revolutionerande förändringar, som görs för att få det att flyta, utan att det snarare är resultat av ett ständigt arbete med många detaljer inblandade. Ett sådant kontinuerligt arbete menar han bidrar till att Gekås och Ullared förmår att växa som varuhus och besöksmål. Att något flyter på kan innebära att det lätt tas för givet och riskerar att bli osynligt.

– Det är dock genom detta ständiga arbete med detaljer som man kan göra det svårare för eventuella konkurrenter att imitera det som fungerar och är framgångsrikt, säger han.

Men alla möten mellan kunder och personal är inte harmoniska. Universitetslektor Nicklas Salomonson har i sin studie belyst problematiken med kunder som bär sig illa åt i kassa och varubyte. Den baseras på intervjuer med frontpersonal.

– Alla jag intervjuat framhåller att den absoluta majoriteten av kunder är trevliga och glada, men det är viktigt att företag och organisationer även förstår negativa kundbeteenden för att kunna bemöta och hantera dessa kunder.

Nicklas Salomonson har identifierat olika sätt som kunder bär sig illa åt på. Verbala påhopp från kunder i form av svordomar och höjd röst verkar dominera men det förekommer ibland även nedvärderande uttryck i form av förolämpningar.

– Vissa använder även varor för att förstärka situationen, ibland har de till och med kastat dem mot personal.
Men vad är det då som får dem att bära sig illa åt?

– Personalen lyfter upp stress, trötthet och trängsel men även blodsockerfall som möjliga orsaker. En gemensam nämnare för flera av de uppkomna situationerna är att kunden reagerar på någon policy som företaget har.

Niklas Salomonson har också tittat på butikpersonalens sätt att hantera dessa kunder. Före händelsen handlar det om att för ledningen föreslå lösningar som förebygger. Det kan även vara att personal i kassan förvarnar varandra om kunder som tidigare burit sig illa åt. Andra sätt som framkom från varubyte är att personal ”läser av” kön med kunder och ser om någon verkar upprörd.

– Ytterligare ett sätt är att be kunder som lämnar in varan till varubyte att återkomma efter att de handlat i varuhuset. Det verkar ha en lugnande effekt.

Digitalisering på andra sätt än alla andra?

Docent Mikael Lind har granskat informationsteknikens roll i Gekås.

– Den är inte på något sätt drivande för utvecklingen av verksamheten. Det är snarare tvärtom, att verksamhetslogiken bygger på att skapa förutsättningar för att kunder ska kunna göra fynd, locka människor till samma plats, erbjuda att alla får samma förutsättningar har lett till några, men inte speciellt innovativa investeringar i digital teknik, säger han.

Något som också tydliggör varför VD:n Boris Leehov säger ”E-handel – nej tack, vi lever på att människor kommer hit!”

Kontaktinformation
Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, mobil: 070-6180082, e-post: karinm.ekstrom@hb.se
Daniel Hjelmgren, universitetslektor, mobil: 0706-879133, e-post: daniel.hjelmgren@hb.se
Mikael Lind, docent, mobil: 0705-664097, e-post: mikael.lind@hb.se
Nicklas Salomonson, universitetslektor, mobil: 0730-332754, e-post: nicklas.salomonson@hb.se

– Flyktingarna uppger att de har problem med att få hjälp från sjukvården och saknar motivation att lära sig svenska språket, säger Tina Eriksson Sjöö, en av författarna till forskningsrapporten där studien redovisas. De har svårt att förstå vad läraren säger, att hinna med i tempot på lektioner och att koncentrera sig.

Vad gäller myndighetskontakter upplever många sig bli hänvisade till ”andra som uppges ha ansvaret för det aktuella problemet”. Studiens resultat visar allvarliga hinder för många flyktingar att nå godkänt resultat i SFI-utbildningen, vilket också minskar möjligheter till arbete.

I studien fokuseras på några nyanlända flyktingars upplevelser av sin introduktion i det svenska samhället och till det svenska språket. Samstämmighet råder mellan de tre gruppernas uppfattningar (flyktingar, SFI-lärare och handläggare) om flyktingarnas påfrestande sociala tillvaro med konstant stress och upplevd ohälsa.

Vad gäller SFI-studierna uppfattade såväl SFI-deltagarna som lärarna sina möjligheter att påverka sin arbetsmiljö som små. Studien redovisas i rapporten ”Stress, sömn och livskvalitet – En studie bland flyktingar i SFI-utbildning, lärare och handläggare i Fosie stadsdel, Malmö (FoU Rapport 2009:5 vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola).

Författarna till rapporten, Tina Eriksson Sjöö och Solvig Ekblad, verksamma vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, konstaterar att integration av och med nykomna flyktingar kräver samverkan med den berörde och samsyn mellan flera olika myndigheter och andra aktörer i ett långsiktigt perspektiv.

De föreslår ett tidigt och samlat grepp från de ansvariga myndigheternas sida vad gäller adekvat hälso- och sjukvårdsinformation direkt från yrkesverksamma professionella representanter.

Studien har genomförts i samarbete mellan Fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola och Malmö stad med projektmedel från Avdelningen för arbete och integration, Malmö stad och forskningsprogrammet Migrationens utmaningar inom hälsa, vård och omsorg.

En förutsättning för genomförandet av den nya reformen om Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering, som träder i kraft i den 1 december 2010, är att hänsyn tas till flyktingars sårbarhet för psykisk ohälsa. Här kan den aktuella rapporten bidra med kunskaper.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Tina Eriksson Sjöö på tfn: 040 – 665 74 74, mobil: 0709 – 94 47 23, eller epost: tina.eriksson-sjoo@mah.se

– Det finns en stor potential att ta ut mer bränsle ur skogen. År 2007 tog vi ut 7,3 TWh som grot och stubbrytningen var försumbar. Om vi skulle ta ut grot och stubbar från alla avverkningar i dag skulle vi kunna få ut minst 50 TWh. Och då räknar vi inte ens in klenträd eller det som skördas som stamved och brännved, säger Rolf Björheden, Skogforsk.

Det nya avsnittet i Kunskap Direkt ska vara till hjälp för skogsägare som funderar på att sälja skogsbränsle. Där finns också värdefull information för entreprenörer och planeringsansvariga i skogsbruket eller på energiföretag som vill veta mer om skörd, transport, ekonomi och miljöeffekter.

– Genom att använda mer biobränslen minskar vi utsläppen av växthusgaser och närmar oss målet att göra Sverige oberoende av fossila bränslen som olja och kol. Att öka uttaget av skogsbränslen ligger därför helt rätt i tiden, säger Rolf Björheden.

Fakta

Kontaktinformation
Kontakt
Rolf Björheden, Skogforsk. Tel: 018-18 85 09, 070-658 85 09
Anna Franck, pressansvarig Skogforsk. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

– Vi har funnit att en viss del av hjärnans belöningssystem inte bara behöver signalsubstansen dopamin som man tidigare trott, utan även glutamat, säger forskaren Åsa Mackenzie, som lett studien vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Mellanhjärnans dopaminnervceller är bland annat viktiga för hjärnans kontroll av viljestyrda rörelser och för hjärnans ”belöningssystem”. Det senare är i sin tur viktigt för att ge oss en känsla av välbehag och lycka, t ex när vi ätit, tränat eller fått bekräftelse. Själva känslan förmedlas av frisläppt dopamin från mellanhjärnans dopaminproducerande nervceller till hjärnans limbiska system.

Men belöningssystemet påverkas även av beroendeframkallade droger, till exempel kokain och amfetamin. Tidigare studier har visat att en liten andel av dopamincellerna i belöningssystemet utöver dopamin även kan använda signalsubstansen glutamat och forskare har därför föreslagit att dessa nervceller ”samsignalerar” glutamat och dopamin. Men vad detta har för betydelse för hjärnans funktion har hittills inte varit känt.

För att närma sig den frågan tog forskarna i den aktuella studien fram en speciell musmodell, vars dopaminnervceller saknade både förmåga att använda och frisläppa glutamat. Vid behandling med den dopaminfrisättande substansen amfetamin märktes en tydlig effekt. Normala möss svarade som väntat med ökad aktivitet och ökade stereotypa rörelser. Däremot uteblev reaktionen hos modellmössen, vilket visar att en viss del av belöningssystemet inte bara behöver signalsubstansen dopamin, utan även glutamat.

– När vi tar bort glutamatsignaleringen trubbas alltså hjärnans belöningssystem av, vilket är oerhört intressant, säger Åsa Mackenzie.

Resultaten är kraftfulla och ökar möjligheterna att förstå hur belöningssystemet, och sjukdomar som påverkar detta, bildas och fungerar. Forskarna fortsätter nu att undersöka de inblandade nervcellerna för att ta reda på hur viktigt detta system är för beroende.

– Vi hoppas att våra studier på sikt ska bidra med relevant kunskap för att förstå beroendemekanismer i oss människor, säger Åsa Mackenzie.

Studien, som gjorts i samarbete med kollegor vid Karolinska Institutet och University of Montreal, Kanada, har finansierats av Uppsala universitet, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, STINT, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Socialstyrelsen, Åhlénstiftelsen och Magnus Bergvall stiftelse.

Referens: VGLUT2 in dopamine neurons is required for psychostimulant-induced behavioral activation. Birgner, C., Nordenankar, K., Lundblad, M., Mendez, J.A., Smith, C., LeGrevès, M., Galter, D., Olson, L., Fredriksson, A., Trudeau, L-E., Kullander, K., Wallén-Mackenzie, Å.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Åsa Mackenzie, tel: 018-471 45 18, asa.mackenzie@neuro.uu.se

Så många som 78 aktiva substanser från bekämpningsmedel påträffades i vattendrag i några odlingstäta områden i en undersökning som SLU har utfört åt Naturvårdsverket. Flest substanser och högst halter påträffades i växthusområdena i västra och nordvästra Skåne samt i området med intensiv frilandsodling av grönsaker i nordöstra Skåne. Där överskreds riskvärdena i flertalet prover. I vatten från jordgubbsdistriktet i sydöstra Småland och fruktodlingsområdet i sydöstra Skåne fanns det färre ämnen, och de som hittades förekom i lägre halter.

De riskmoment som finns vid användning av växtskyddsmedel i växthus har kartlagts i en annan SLU-rapport. Det förekommer att växtskyddsmedel sprids via bevattningssystemet och att överskottet släpps ut för att dräneras genom golvet. Då är föroreningen ett faktum. Allt fler företag använder dock recirkulerande system, något som minskar utsläppen av både bekämpningsmedel och växtnäringsämnen.

Man använder ofta stora sprutvätskemängder som kan leda till avrinning. Om då växthusgolven består av grus eller betong kan inte heller de nedbrytande mikroorganismer som finns i öppen, levande jord dämpa läckaget. Med sådana golv måste hanteringen av växtskyddsmedel, dvs. uppvägning, blandning, transport, rengöring m.m., ske med största omsorg och försiktighet. Det pågår nu ett projekt för att ta fram säkrare hanteringssystem. Projektet drivs vid SLU i Alnarp i samarbete med trädgårdsrådgivare.

Kontaktinformation
Jenny.Kreuger@mark.slu.se, 018-67 24 62
Bekämpningsmedel i vattendrag från områden med odling av trädgårdsgrödor under 2008. Ekohydrologi 110, http://www-mv.slu.se/webfiles/vv/CKB/Ekohydrologi_110.pdf

Sven.Axel.Svensson@ltj.slu.se, 040-41 51 45
Förluster av växtskyddsmedel till omgivande mark och vatten vid användning i svenska växthus – en genomgång av möjliga riskmoment. LTJ-rapport 2009:6, http://pub-epsilon.slu.se:8080/661/01/LTJ-rapport_2009_6.pdf

Genom att testa läkemedel i en virtuell datamiljö har det blivit möjligt att kartlägga de mekanismer som orsakar båda önskade och oönskade effekter. Klefah Musa har undersökt 12 vanliga mediciner och visar i sin doktorsavhandling hur de påverkas av konstgjort eller naturligt ljus och vilka effekter det får.

Bland de läkemedel han har studerat finns flera vanliga receptfria anti-inflammatoriska och smärtstillande mediciner som exempelvis ipren och voltaren, men även antibiotika samt läkemedel som används för ögon och näsa.

Det är känt sedan tidigare att en del av ljusets UV-strålning kan påverka läkemedel som finns i blodet och orsaka biverkningar. Många vanliga mediciner innehåller ljuskänsliga molekyler som bryts sönder av strålningen och som därför kan få en fototoxisk effekt, det vill säga bli skadliga för kroppens organ och system.

Hittills har det exakta förloppet varit okänt, men Klefah Musa har nu kartlagt hur processen går till i detalj, och på så sätt kunnat utveckla säkrare alternativ.

– Genom att vi nu förstår detaljerna, har vi kunnat konstruera nya molekyler som inte går sönder på samma sätt, eftersom de är inte lika benägna att reagera på ljus. Dessutom är de mer effektiva än de ursprungliga molekylerna eftersom de är bättre på att binda till sin receptor i kroppen.

Klefah Musas forskning är ett exempel på att många problem som tidigare varit mycket svåra eller omöjliga att lösa med experimentella metoder i dag kan lösas med modern datateknik. Att utveckla nya läkemedel med hjälp av datormodellering har visat sig vara en mycket framgångsrik metod, eftersom det blivit lättare att studera processer på detaljerad nivå och att definiera vilka egenskaper en medicin ska ha för passa in i de rätta ”måltavlorna” i kroppen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Klefah Musa, 073-905 32 80, eller epost: klefah.musa@oru.se.

Pär Lagerkvist (1891-1974) drömde tidigt om att bli en berömd författare. Verkligheten skulle överträffa drömmen. Hans författarskap blev ett av 1900-talets mest aktade och 1951 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.

– En analys av hur en litterär stjärna föds och når Nobelpriszenit fordrar ett brett perspektiv som fångar in olika aspekter av författarens agerande och verk. I blickpunkten ställs här det historiskt specifika samspelet mellan författaren och den omgivande litterära kulturens
viktigaste aktörer och institutioner: litteraturkritiker, kulturjournalister, litteraturhistoriker och förläggare, och universitet, akademier och bokförlag, säger Håkan Möller.

Två centrala skeden i författarkarriären ges en särskilt allsidig belysning i boken: entrén i den kulturella offentligheten med den högljudda programskriften Ordkonst och bildkonst (1913) och den nya rollen som kämpande humanist vid ingången till 1930-talet då de mörka molnen hopade sig över den europeiska kontinenten.

Som beredskapsdiktare under kriget kom Lagerkvist att slå vakt om sin roll som en av landets mest betydande ögonblicksdiktare. Han värnade om sitt förvärvade symboliska kapital som den kämpande diktaren och i olika offentliga sammanhang bekräftades värdet av hans roll. Invalet i Svenska Akademien 1940 kom också att påverka den framväxande synen på Lagerkvist som en nationaldiktare. Tegnér, Rydberg och Heidenstam – efter dessa litteraturens heroer tilldelades Lagerkvist positionen som traditionsbevarande representant för den idealistiska linjen i svensk litteratur.

– Den snabba och stora marknadsframgången med romanen Barabbas förbättrade Lagerkvists chanser att som svensk tilldelas Nobelpriset i litteratur. Han hade varit på tal flera år i rad, men att ge det till ännu en skandinavisk författare, dessutom en svensk och en av Akademiens egna ledamöter, fordrade mod. Pär Lagerkvist blev också för en tid en världsberömd författare, berättar Håkan Möller.

Håkan Möller har disputerat i både litteratur och teologi. Han har ett stort intresse för psalmer och avhandling i teologi handlade om Johan Olof Wallins psalmdiktning. Intresset för psalmen uppmärksammades av Svenska akademien och Håkan Möller utsågs till redaktör för Den gamla psalmboken. Just nu forskar han om 1695 års psalmbok, den Swedbergska.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Möller, tel: 018-471 61 84, 070-972 82 02, e-post: hakan.moller@littvet.uu.se

Genom att göra avtryck av molekyler i plaster kan man tillverka material som kan känna igen och binda till sig ämnen med förmågan att reglera olika funktioner i kroppen. Tekniken skulle kunna liknas vid gipsavgjutning där man gör avtryck av en hand i gips. Om gipset är för hårt blir det knappt något avtryck alls, är det för mjukt sjunker avtrycket ihop och är handen inte stilla nog blir avtrycket otydligt. På liknande sätt fungerar avgjutningen av molekyler. Jenny P Rosengren Holmberg har i sin forskning bland annat undersökt möjligheterna att skapa bättre avtryck av små läkemedelsmolekyler.

Hon har även tittat på om molekylavgjutningstekniken kan utvecklas och användas för att göra avtryck av större molekyler som exempelvis kolhydrater och proteiner, med målet att tillverka bättre material för medicinsk användning. I ett av forskningsprojekten skapades med hjälp av denna teknik en konstgjord plastyta som visade sig motverka de oönskade reaktioner som vanligen uppstår när främmande material kommer i kontakt med blod. Jenny P Rosengren Holmberg har också studerat hur olika typer av plastmaterial beter sig, i ett försök att kartlägga vilka egenskaper hos ytan som leder till oönskade reaktioner i blodet – kunskap som är bra att ha i det fortsatta utvecklandet av kroppsvänliga material.

Jenny P Rosengren Holmberg kommer ursprungligen från södra Öland och är den sista doktoranden som disputerar vid Högskolan i Kalmar innan lärosätet tillsammans med Växjö universitet vid årsskiftet bildar Linnéuniversitetet.

Jenny P Rosengren Holmberg försvarade sin avhandling Molecular Imprinting: Design and Application of Biomimetic Polymers fredag den 11 december som den sista doktoranden som disputerade vid Högskolan i Kalmar.
Ämne: Organisk kemi
Opponent: Dr Chris J Allender, Cardiff University, Wales, UK
Handledare: Prof Ian A Nicholls, Högskolan i Kalmar

Kontaktinformation
Jenny P Rosengren Holmberg: 0480-447359, 070-5246425 eller jenny.rosengren-holmberg@hik.se