De flesta forskare är överens om att den agrara revolutionen var ett avgörande steg i Europas och Sveriges historia. Under tvåhundra år skedde enorma nyodlingar. Nya odlingssystem och nya grödor infördes samtidigt som jordbrukstekniken utvecklades dramatiskt. Men orsakerna bakom denna stora jordbruksomvandling har tolkats på många olika sätt.
Pablo Wiking-Faria har granskat flera olika teorier om drivkrafter från historiker i Nordvästeuropa och Skandinavien. Hans avhandling ifrågasätter till exempel om priser och marknader haft så stor betydelse som en del tidigare forskare velat göra gällande. Avhandlingen går också emot uppfattningen att alla framsteg kommit uppifrån, från godsägare och andra ståndspersoner.
Istället är Pablo Wiking-Farias slutsats att den bondepositiva politik som fördes i Sverige från år 1720 och framåt var drivkraften bakom framstegen. När bönderna inte behövde riskera en skattehöjning för att de ökade sin produktion, blev de motiverade att utveckla sitt jordbruk.
Men alla bondekategorier gynnades inte lika. Frälsebönder hade arrenden som när som helst kunde höjas.
– Det mest gynnande för jordbruksutvecklingen var när bonden var självägande. Friköpen till självägande skedde i någon mån under 1700-talet och i stor omfattning 1800-1860. Friköpen blev en motor i utvecklingen, säger Pablo Wiking-Faria.
Avhandlingen är också väldigt konkret: Den handlar till exempel om plogar och harvar, bönder och ståndspersoner, storskifte och laga skifte samt kor och hästar. Läsaren får bland annat reda på att svenska nötkreatur som lantraskor kunde utvecklas utan inblandning av utländska raser, att gödselmetoden märgling förmodligen var ineffektiv och att änkor var lika bra på att bedriva jordbruk som sina manliga kollegor.
Studien bygger på källmaterial från Halland, vilket gör att den kan användas som en sorts regionhistoria över utvecklingen på halländsk landsbygd under 1700- och 1800-talen. Samtidigt är huvudsyftet med avhandlingen att ge mer generella förklaringar.
– Alla bygder i Nordvästeuropa och Skandinavien genomgick ungefär samma process. Den agrara revolutionens resultat blev i princip lika överallt, säger Pablo Wiking-Faria.
Avhandlingens titel: Freden, friköpen och järnplogarna. Drivkrafter och förändringsprocesser under den agrara revolutionen i Halland 1700-1900.
Tid och plats för disputation: fredagen den 29 januari 2010 kl. 10.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Maths Isacson
Avhandlingen kan beställas från Länsmuseet Varberg, e-post: agneta.svensson@lansmuseet.varberg.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/21466
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Pablo Wiking-Faria
0340-828 36 (arb.)
pablo.wiking.faria@lansmuseet.varberg.se
I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Hypertension, har forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus jämfört 19 barn till ickerökande föräldrar med 17 barn vars mammor rökte i genomsnitt 15 cigaretter om dagen under graviditeten och efteråt. Samtliga barn som ingick i studien var normalviktiga vid födseln och ammades. Forskarna undersökte förändringar i hjärtfrekvens och blodtryck – så kallade cirkulatoriska reaktioner – hos barnen när de vändes upprätt (60 graders vinkel) och därefter lades ner. Barnen undersöktes på detta sätt under de första levnadsveckorna, vid tre månaders ålder och vid ett års ålder.
Det visade sig då att nyfödda barn till rökande mammor hade en tioprocentig blodtrycksökning när de vändes upprätt vid en veckas ålder, men bara en fyraprocentig ökning vid ett års ålder. Hos barn till föräldrar som inte rökte var förhållandet det omvända: Vid en veckas ålder ökade blodtrycket med endast två procent för att sedan öka med tio procent vid ett års ålder. Hos barn till rökande mammor ökade också hjärtfrekvensen onormalt mycket när barnet vändes upprätt vid tre månaders ålder respektive ett år.
– Normalt när en person står upp, ökar hjärtfrekvensen och blodkärlen drar ihop sig för att behålla blodflödet till hjärta och hjärna. Vår studie visar att barn till rökare har tydliga problem med reglering av cirkulationen från födseln och att dessa problem består och förvärras under det första levnadsåret, säger Miriam Katz-Salamon, docent och forskargruppsledare.
Resultatet av studien tyder på att problem med hjärt- kärlsjukdomar i vuxen ålder kan grundläggas mycket tidigt i livet genom påverkan från den omgivande miljön, exempelvis rökning. Därför planerar forskarna nu att göra uppföljande studier för att se hur hälsan utvecklas hos barnen när de blir äldre.
– Det kan vara så att barn till rökare redan från början löper större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än andra. I så fall får den nya kunskapen stor betydelse både för att förebygga sjukdom och för att identifiera och behandla personer i riskzonen så tidigt som möjligt, säger Miriam Katz-Salamon.
Publikation: “Long-term Reprogramming of Cardiovascular Function in Infants of Active Smokers” Gary Cohen Heather Jeffrey, Hugo Lagercrantz and Miriam Katz-Salamon. Hypertension: Journal of the American Heart Association, 25 januari 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Miriam Katz-Salamon, docent och forskargruppsledare
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08-517 724 31
E-post: miriam.katz-salamon@karolinska.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Att påvisa födoämnesreaktivitet mot annat än gluten är mycket svårt och tidskrävande. Det görs bland annat genom att ta bort olika födoämnen från kosten och genom provokation med det födoämne man misstänker ger besvär. Målet för forskargruppen där Maria Lidén ingår har varit ett provocera tarmslemhinnan med födoämnen, bland annat gluten, mjölkprotein och sojaprotein och avläsa om slemhinnan eventuellt reagerar med en övergående inflammation. Gruppen använde mucosal patch-tekniken som nyligen utvecklats vid Uppsala universitet. Den avläser på ett enkelt och skonsamt sätt en inflammatorisk reaktion i tarmslemhinnan.
– Förhoppningen är att i förlängningen kunna använda mucosal patch-tekniken för att identifiera patienter som kan dra nytta av kostomläggningar, förklarar Maria Lidén.
Praktiskt går testen till på följande sätt: Patienten provoceras rektalt med vetegluten, mjölkprotein eller sojaprotein på kvällen. På morgonen kommer patienten till kliniken och undersöks med hjälp av vår nya teknik. Ett litet instrument att likna vid gammeldags febertermometer förs upp en liten bit i ändtarmen. Efter 20 minuter är det dags att avlägsna instrumentet och analysera om en inflammatorisk reaktion har uppstått som tecken på reaktion mot ett specifikt födoämne.
I forskargruppens pilotstudie testades patienter med primärt Sjögrens syndrom, ledgångsreumatism och den inflammatoriska ryggsjukdomen spondylartropati med hjälp av mucosal patch-tekniken.
Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en autoimmun sjukdom som karakteriseras av torra slemhinnor i mun, ögon och luftvägar. Dessutom har patienter med pSS ofta mag-tarmbesvär och har en överrepresentation av celiaki (överkänslighet mot gluten). Resultaten visade att en fjärdedel av de undersökta patienterna reagerade mot gluten utan tecken på att ha sjukdomen celiaki. Vid provokation med mjölkprotein reagerade en grupp patienter även mot detta. Den observerade reaktiviteten mot komjölk var kopplat till patienternas IBS liknande besvär (Irritable bowel syndrome)
Det finns ett flertal studier rörande olika dieter för personer som lider av ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Vid fasta ses en övergående positiv effekt och vid en vegandiet utan gluten ses också en marginell förbättring hos en del RA patienter. I ett frågeformulär om självupplevd födoämnesöverkänslighet meddelade 27 procent av patienterna att de led av födoämnesöverkänslighet, vilket är i paritet med tidigare populationsbaserade undersökningar. Komjölk rapporterades som den vanligaste födoämnesöverkänsligheten.
I ett försök att relatera den självuppfattade födoämnesreaktiviteten till en reaktivitet efter rektal födoämnesprovokation, provocerades en grupp RA-patienter rektalt med komjölkprotein och gluten. Bara ett fåtal visade en kraftig respons efter provokation med komjölkprotein medan moderat ökad reaktivitet fanns hos 22 procent. 33 procent av patienterna visade en moderat reaktion efter glutenprovokation. Undersökningen visade alltså ingen korrelation mellan självupplevd födoämnesreaktivitet och mucosal reaktivitet.
Av de reumatologiska sjukdomarna är det framför allt patienterna med spondylartropati (SpA) som i tidigare studier har visat en välkänd koppling till tarmen. Exempelvis finns vid inflammatorisk tarmsjukdom relativt ofta ledbesvär och efter vissa tarminfektioner kan ledsvullnader uppkomma. En fjärdedel av de patienter som undersöktes av forskargruppen visade en kraftig reaktion mot mjölkprotein och en knapp femtedel visade en mindre reaktion mot gluten. Det inflammatoriska svaret efter provokation hos patienter med SpA var mycket mer uttalat jämfört med patienterna med ledgångsreumatism och primärt Sjögrens syndrom.
Forskargruppen kan ännu inte uttala sig säkert om dessa resultat är tecken på klinisk betydelsefull födoämnesöverkänslighet. Förhoppningen är att framtida studier ska ge svar på den frågan.
Kontaktinformation
För mer informationkontakta Marie Lidén, tel: 070-6419910
e-post: Maria.Liden@medsci.uu.se
– Det finns ett stort behov av tillförlitliga prognoshjälpmedel för skogsbränsle. Tidigare har man varit hänvisad till grova schabloner, men de har visat sig kunna slå rejält fel i enskilda fall, säger Johan J Möller, Skogforsk.
De flesta skördare kan i dag registrera data om varje avverkat träd. Utifrån dessa data kan programmet räkna ut bruttomängden skogsbränsle från avverkningen för både grot och stubbar. Det tar också hänsyn till att groten inte tas om hand från alla träd.
– Det finns delområden där det inte lönar sig att ta ut grot och partier med dålig bärighet där groten istället används för att skydda marken, säger han. En ny funktion i skördarna gör det då möjligt för föraren att för varje träd ange om avverkningen bränsleanpassats eller inte. Beräkningsprogrammet tar sedan bort alla träd där groten inte tagits om hand.
I praktiken lämnar också grotskotaren kvar det nedersta lagret i grothögen. Även denna volym räknas bort.
– Den kvarvarande nettomängden är en prognos över mängden grot som kommer ut till bilväg, säger Johan J Möller.
Beräkningsprogrammet håller nu på att implementeras hos SDC och i olika företagssystem.
Läs mer i Resultat nr 15, 2009 som finns att beställa på www.skogforsk.se/butiken.
Kontaktinformation
Kontakt
Johan J Möller, Skogforsk. Tel: 018-18 85 66, 070-318 85 66
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
När man planerar förändringar eller utbyggnad av infrastruktur, undersöker man först vilken nytta människor kommer att ha av det planerade projektet och till vilken kostnad. Ofta är sparad tid den största nyttan och därför är det viktigt att man sätter rätt värde på den. Att det ger en rättvis reflektion av hur människor värderar sin tid.
– Desto högre lön och kortare restid desto bättre. Om människor blir erbjudna ett jobb som det är längre restid till kan det vara intressant om lönen blir tillräckligt mycket högre. Det betyder att det går att räkna ut ett värde på tiden som de spenderar på att pendla.
Jan-Erik Swärdhs avhandling visar att människor är beredda att betala mer för att korta sin pendlingstid än man tidigare har trott. I de samhällsekonomiska kalkyler som görs inom transportsektorn när man planerar infrastrukturinvesteringar räknar man med 51 kronor per timme för regionala privatresor.
– Vi fick fram ett medelvärde på 155 kronor per pendlingstimma. Det är en hög siffra om man jämför med medellönen för dem som deltog i studien, som var 88 kronor i timmen efter skatt. Dessutom värderar både män och kvinnor, som bor tillsammans, kvinnans restid högre än mannens.
I genomsnitt ökar den totala pendlingstiden år för år men vissa grupper särskiljer sig. Till exempel syns ingen ökning i pendlingstid bland dem som får barn.
– Det vore intressant att undersöka närmare hur man resonerar inom hushållet vad gäller pendling och den tid resor får uppta.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan-Erik Swärdh: 08-55577028, jan-erik.swardh@vti.se
I idealbilden av en modern demokratisk stat är staten separerad från privata intressen, ett förhållande som utgör en av förutsättningarna för demokratins upprätthållande.
Förhållandet kan dock knappast tas för givet, och problemet med separationen mellan stat och omgivning har därför präglat den politiska debatten under lång tid. En grundläggande fråga för en demokratisk stat är därför att säkra att den offentliga sektorn står fri från påverkan av privata intressen. Ett sätt för staten att hantera de privata intressena har varit att reglera tillträdet till den statliga verksamheten och dess resurser.
– Den svenska staten har i ett internationellt perspektiv kännetecknats som relativt väl avskiljd från omgivningen, åtminstone i ett socialt avseende, säger Daniel Castillo, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, SCORE, Stockholms universitet.
Emellertid har den svenska staten de senaste årtiondena varit föremål för reformer som har syftat till att marknadsanpassa statens verksamheter. I kölvattnet av dessa reformer har nya former av relationer mellan staten och företag uppstått.
På senare tid har det också funnits anledning att ifrågasätta separationen. Politiska skandaler och korruption har fått ett större utrymme i den politiska debatten, då nära relationer mellan stat och företag uppdagats.
Genom att analysera sponsring av statliga myndigheter och korruption inom det statliga Systembolaget ger avhandlingen en inblick i separationens sociala och organisatoriska förutsättningar.
Med utgångspunkt i teorier om statens inre gränser, ekonomiska utbyten samt förtroende och misstro visar studien att statliga reformer, inspirerade av marknadens logik, introducerat nya möjligheter för privata intressen att erhålla privilegier och inflytande över statlig verksamhet.
Reformerna har inneburit att nya öppningar i statens gränser skapats som i sin tur underlättat för såväl formella som informella kontakter mellan stat och företag. Samtidigt har de statliga tjänstemännens handlingsutrymme varit stort, vilket inneburit att de undersökta statliga organisationerna blivit friare i sina relationer till företag.
– Men det är inte endast själva marknadsreformerna som bidragit till dessa möjligheter för privata intressen, även statens försök att skapa legitimitet för de nya relationerna har paradoxalt nog visat sig fungera som stimulerande faktorer när det gäller företagens tillträde och inflytande över den statliga verksamheten, påpekar Daniel Castillo.
Ett viktigt resultat i studien är att den svenska staten i högre grad kan ses som socialt sammanflätad med privata intressen. Detta innebär att man kan se de statliga funktionärerna som delaktiga i sammanhang där deras personliga integritet blir en allt viktigare faktor för upprätthållandet av separationen mellan staten och företagen.
På samma gång visar studien att det är svårt för staten att kontrollera de informella och personliga kontakterna som förekommer.
– Sammantaget visar min avhandling att en av de grundläggande faktorerna i en demokrati, nämligen förutsägbarheten i statens maktutövande, och medborgarnas förtroende för staten riskerar att undermineras under dessa förhållanden.
Avhandlingen kastar sålunda ljus över de problem demokratiska stater kan ställas inför när de interagerar med företag, säger Daniel Castillo.
Avhandlingens namn: Statens förändrade gränser. En studie om sponsring, korruption och relationen till marknaden.
Avhandlingen kan beställas från eddy.se.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Daniel Castillo, Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor), Stockholms universitet, tfn 070-458 48 89, 08-16 14 39, e-post daniel.castillo@score.su.se.
Porträttbild kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=73776.
– Tidigare har bara en transportväg till kloroplasten varit känd, men vi har nu upptäckt en helt ny passage för proteiner. Det här kan leda till att växternas kloroplaster i framtiden skulle kunna producera och lagra mycket större mängder av proteinbaserade läkemedel, berättar Stefan Burén.
För att en cell ska fungera normalt måste rätt uppsättning proteiner tillverkas. Dessutom måste de finnas på rätt ställe, det vill säga transporteras till rätt plats i cellen. Förenklat kan cellen sägas vara uppdelad i olika rum, organeller, som är omgivna av membran och har olika specifika funktioner. I växternas celler finns, till skillnad från animaliska celler, ytterligare en organell, kloroplasten, där fotosyntesen sker. Kloroplasten innehåller klorofyll, som gör växten grön, och många andra proteiner som tillsammans med klorofyllet tar tillvara på det solljus som träffar växten och använder detta till skapa energi som krävs för att omvandla koldioxid i luften och vatten till socker.
Stefan Burén har i sitt avhandlingsarbete studerat ett av de tusentals proteiner som finns i kloroplasten.
Vad som gör detta protein speciellt är att det transporteras till kloroplasten på ett hittills okänt sätt, via ett system av olika membran inne i cellen, det så kallade endomembrana systemet.
– Vi slog ut genen som kodar för detta protein och upptäckte då att kapaciteten för fotosyntesen minskade. Det här tyder på att proteinet har en central funktion för växtcellens kanske mest grundläggande och viktiga förmåga – fotosyntesen, säger Stefan Burén.
Forskarna har dessutom funnit att sockergrupper kopplas till kloroplastproteiner då de följer den nyupptäckta vägen.
Upptäckten av denna transportväg är inte bara intressant eftersom den ytterligare visar på hur komplex transport av proteiner kan vara, den kan också förklara hur växtcellen, och framför allt kloroplasten, uppkommit. Dessutom kan den möjliggöra ett nytt sätt att uttrycka och lagra kommersiellt intressanta proteiner i växter, något som kan bli intressant i framtiden.
I dag används oftast djurceller för att producera proteinbaserade mediciner och kostnaderna för dessa är väldigt höga. Om växter kunde användas mer effektivt för denna form av läkemedelstillverkning skulle prislappen kunna bli betydligt lägre.
Fredagen den 29 januari försvarar Stefan Burén, Umeå Plant Science Centre, Institutionen för Fysiologisk Botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Targeting and function of CAH1 – characterization of a novel protein pathway to the plant cell chloroplast”.
Svensk titel: ”Transport och funktion av CAH1 – karakterisering av en ny transportväg för proteiner till växtcellens kloroplast”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Dr Muriel Bardor, Université de Rouen, Frankrike. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.
Stefan Burén är uppvuxen i Ånäset, läste naturvetenskaplig linje på Balderskolan i Skellefteå innan han studerade till civilingenjör i Teknisk Biologi vid Umeå universitet, där han senare antogs som doktorand vid Institutionen för fysiologisk botanik. Stefan Burén är numera bosatt i Madrid i Spanien.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Stefan Burén på:
Telefonnummer: 090-786 76 48, 073-0483348
E-post: stefan.buren@plantphys.umu.se
I en banbrytande studie publicerad i tidskriften Cell visar forskare vid Göteborgs universitet hur dottercellen använder en mekanisk rälsbana för att dumpa skadade proteiner i modercellen.
–På så sätt säkerställs att dottercellen föds utan åldersrelaterade skador, säger professor Thomas Nyström vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Thomas Nyström är professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet och en av Sveriges mest framstående forskare inom cell- och molekylärbiologi. Nyströms forskargrupp har publicerat otaliga vetenskapliga rön om cellens åldrande, vilka gett nya kunskaper om åldersrelaterade neurologiska sjukdomar som Alzheimers och demens.
Nu lägger Thomas Nyström och hans kollegor en avgörande pusselbit till lösningen av åldrandets gåta.
I en studie publicerad som huvudartikel i den vetenskapliga tidskriften Cell kan två samarbetande forskargrupper vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, visa hur nybildade jästceller transporterar skadade och åldrade proteiner tillbaka till modercellen, vilket garanterar att den nya cellen föds ung och frisk.
–Tidigare trodde man att dessa strukturer bara tillät enkelriktad trafik av proteiner och organeller från modercell till dottercell. Nu visar vi att trafiken av skadade proteiner går i motsatt riktning. I princip innebär det att dottercellen använder modercellen som en soptunna för det skräp som uppkommer under åldrandet, vilket säkerställer att den nybildade cellen föds utan åldersrelaterade skador, säger Thomas Nyström.
I studien visar forskarna att transporten sker mekaniskt, med hjälp av rälsliknande strukturer kallade aktin-kablar. För att dessa aktin-kablar ska bildas på rätt sätt krävs en särskild gen som styr åldrandets hastighet, kallad SIR2. Tidigare forskning har visat att man genom att förändra SIR2-genen markant kan förlänga en organisms livslängd.
–Ökad SIR2-aktivitet ger ett längre liv, medan en förstörd SIR2-gen accelererar åldrandet. Det har påvisats i studier på jäst, maskar, flugor och fisk, och det kanske gäller även för däggdjur, säger Thomas Nyström.
Kunskapen om hur åldersskadade proteiner fördelas från dottercell till modercell kan på sikt användas för att behandla åldersrelaterade sjukdomar i människa, men på vilket sätt är enligt Thomas Nyström för tidigt att säga.
–Vi ska som ett första steg studera huruvida transport av skadade proteiner förekommer även i celler hos däggdjur, inklusive människa, till exempel vid bildning av könsceller och stamceller.
Artikeln The Polarisome Is Required for Segregation and Retrograde Transport of Protein Aggregates publicerades i Cell den 22 januari.
Studien har gjorts i samarbete mellan Thomas Nyströms och Julie Granthams forskargrupper vid Institutionen för cell och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Förstaförfattare till artikeln är Beidong Liu, postdoktor i Thomas Nyströms forskargrupp.
Kontaktinformation
Kontakt:
Thomas Nyström, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
031-786 2582
0706 929260
thomas.nystrom@cmb.gu.se
Bildtext: Ljusgröna proteinaggregat skjuts in i den större modercellen från den unga dottercellen med hjälp av rälslika strukturer (aktinkablar). Foto: Göteborgs universitet.
Familjevård innebär att föräldrarna har möjlighet att bo på sjukhuset tillsammans med sitt nyfödda barn i hemliknande miljö. Föräldrarna blir på det sättet delaktiga i vården och kan finnas till hands när barnet behöver stöd redan från början, samtidigt som hela familjen har tillgång till sjukhusets resurser i form av personalstöd och intensivvård dygnet runt.
I den aktuella studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Pediatrics, ingick 366 barn födda före graviditetsvecka 37. Barnen fördelades slumpmässigt i den nya familjevårdsformen och på vanlig neonatalavdelning. En jämförelse mellan de olika vårdformerna visade att de barn som vårdats i den nya vårdformen i snitt kunde följa med sina föräldrar hem fem dygn tidigare än de som vårdats på vanligt sätt. Andelen som behövde någon form av andningshjälp var också betydligt lägre bland de familjevårdade barnen.
– Våra resultat visar hur viktigt det är för mycket små barn att vara nära sina föräldrar under den första tiden i livet. Ju mer prematurt barnet är, desto viktigare verkar det vara att någon av föräldrarna finns nära dygnet runt. Det kan vara svårt att skydda de mycket omogna barnen från yttre faktorer som orsakar negativa stressreaktioner och stödet av en förälder kan göra att barnet klarar detta bättre, säger Annika Örtenstrand, barnsjuksköterska och en av forskarna bakom studien.
Forskarna ska nu göra en uppföljande studie om hur föräldrarna uppfattat delaktigheten i vården och stödet från personalen under vårdtiden samt hur de uppfattar barnets och den egna hälsan tre månader och två år efter utskrivningen. Studien har finansierats genom stöd av Vårdalstiftelsen och Stiftelsen Samariten. Neonatalkliniken vid Danderyds sjukhus hör organisatoriskt till Karolinska Universitetssjukhuset. På Södersjukhuset bedrivs neonatalvården vid Sachsska barnsjukhuset.
Publikation: “The Stockholm Neonatal Family Centered Care Study: Effects on Length of Stay and Infant Morbidity”, Annica Örtenstrand, Björn Westrup, Eva Berggren Broström, Ihsan Sarman, Susanne Åkerström, Thomas Brune, Lene Lindberg & Ulla Waldenström, Pediatrics, online early release, January 25, 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Annika Örtenstrand, barnsjuksköterska, med dr
Tel: 08 616 46 11 eller 070 717 10 30
Institutionen för klinisk forskning och utbildning (KI SÖS)
E-post: annika.ortenstrand@sodersjukhuset.se
Ulla Waldenström, barnmorska, professor
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08 524 836 91 eller 0703 797928
E-post: ulla.waldenstrom@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08 524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Aktivering av det egna immunförsvaret för att bekämpa tumörer är en redan känd metod för att behandla cancerpatienter. För att aktivera immunceller i urinblåsan hos patienter med blåscancer används idag en försvagad variant av tuberkulosbakterien. Denna bakterie startar en immunreaktion genom att stimulera immuncellernas receptorer. Detta signalerar fara och ökar antalet immunceller på stället där signaleringen skedde.
Vissa immunceller kan ta upp och presentera tumörproteiner och därmed aktivera andra immunceller, de så kallade T-cellerna. Om dessa celler blir aktiverade så kan de komma ihåg hur tumören såg ut och avdöda tumörcellerna. Om tumören börjar växa igen så återaktiveras dessa T-celler och kan återigen eliminera tumörcellerna. Genom att skapa ett sådant ”minne” mot tumören motverkar immunterapier att cancern återkommer.
I sin avhandling visar Sara Mangsbo att användningen av enbart syntetiska små DNA-bitar, så kallade CpG, ger ett bättre immunsvar mot experimentella cancertumörer i urinblåsan än vid användning av bakterien själv.
– Bakterien innehåller visserligen också CpG-likt DNA som kan aktivera immunförsvaret men den kan också ge biverkningar under behandlingen. Då CpG används försvinner tumören helt och det skapas ett effektivt minne som gör att tumören inte kommer tillbaka, förklarar Sara Mangsbo.
Immunsystemet kontrollerar sin aktivering genom ett flertal regleringsmekanismer. Dessa mekanismer avgör om immunsystemet skall vara aktiverat eller inte. Det är möjligt att med hjälp av antikroppar (proteiner som binder till specifika strukturer) styra dessa regleringsmekanismer. Om en mekanism som verkar hämmande på immunsystemet blockeras så förblir immuncellerna aktiva. Genom att utnyttja detta har Sara Mangsbo med kolleger visat att en kombinationsterapi med små syntetiska DNA sekvenser, CpG, lokalt vid tumören och blockering av de hämmande receptorerna CTLA-4 och PD-1 ytterligare förbättrar överlevnaden hos tumörbärande möss.
– Genom att använda CpG istället för bakterier tror vi att patienterna kommer att uppleva färre biverkningar och överleva längre baserat på våra experimentella data. Detta återstår dock att påvisa i en klinisk studie, säger Sara Mangsbo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Sara Mangsbo, tel: 073-9339205
e-post: sara.mangsbo@klinimm.uu.se
Gråstarrsoperation, kataraktkirurgi, är den vanligaste operation som utförs i Sverige. Närmare 75 000 personer varje år får en ny konstgjord lins inopererad sedan den grumlade egna linsen tagits bort. Avhandlingen beskriver en grupp på 810 patienter som undersökts i samband med sin operation för gråstarr och sedan efter 5 och 10 år. Resultaten visar att både synskärpan och den upplevda synfunktionen bibehålls väl efter ingreppet med hänsyn till att personerna blivit äldre. Detta gäller även för diabetiker.
Dubbelt så många kvinnor som män opereras, både för att sjukdomen är vanligare hos kvinnor och för att kvinnor lever längre. Gråstarr blir vanligare med stigande ålder. Kvinnor upplever en sämre synfunktion än män både före operationen och efter 5 år, trots att det inte finns några skillnader i den uppmätta synskärpan.
Tio år efter gråstarroperationen hade 28 % av alla patienter behandlats med laser på grund av efterstarr, en följdsjukdom som beror på grumling av en stödhinna som lämnas kvar vid operationen. Risken att få efterstarr som behöver behandlas är betydligt större för yngre patienter.
Britta Lundqvist är läkare och doktorand vid enheten för oftalmiatrik, Inst. för klinisk vetenskap, där hon kan nås på
tel. 090-785 68 95
e-post brittalundqvist@yahoo.se
Fredagen den 22 januari försvarar Britta Lundqvist, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Långtidseffekter av gråstarroperation – en longtitudinell studie (Long-term outcome of cataract surgery – a longitudinal study)
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är Prof. Ulf Stenevi, oftalmiatrik, Göteborgs universitet.
– Den här nya musmodellen kommer att påverka framtida studier av de nervceller som är involverade när man går. Det är fortfarande grundforskning, men vi hoppas att den nya kunskapen på sikt ska bidra till nya och bättre behandlingar för patienter som blivit förlamade efter en ryggmärgsskada, säger professor Ole Kiehn, som lett studien.
Så kallade aktiverande eller retande nervceller antas spela en betydande roll för förmågan att röra sig eller gå, även om detta inte har kunnat påvisas direkt. För att testa hypotesen skapade en forskargrupp på Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, en genförändrad mus med ett ljuskänsligt protein i de aktiverande nervcellerna. Detta ljuskänsliga protein, kallat Channelrhodopsin2 (ChR2), finns normalt i fotoreceptorer i alger och aktiveras när det exponeras för blått ljus. ChR2 har tidigare införts i celler hos gnagare med hjälp av virus. I den nu aktuella studien har forskarna skapat den första genförändrade musen som framgångsrikt uttrycker ChR2 i en specifik uppsättning nervceller.
Genom att föra in ChR2 i nervceller som uttrycker Vglut2 – ett protein som finns i de flesta aktiverande nervceller i hjärnstammen och ryggmärgen och även i andra delar av hjärnan – skapade forskarna en Vglut2-ChR2-mus. På det sättet kunde de styra de aktiverande nervcellerna i utvalda delar av hjärnstammen och ryggmärgen och därmed studera betydelsen för förmågan att röra sig eller gå.
Forskarna registrerade den motoriska aktiviteten från ryggmärgen. När de lyste blått ljus direkt på ryggmärgen uppstod rörelser hos mössen som liknande gång. Rörelserna fortsatte under tiden ljusimpulsen pågick. Detta visade att aktivering av nervceller som uttrycker Vglut2 i ryggmärgen behövs för att kunna gå. Gångliknande aktivitet kan också skapas genom att exponera hjärnstammens nedre del för blått ljus. Något som i sin tur visar att aktiverande celler i hjärnstammen ger ett slags startsignal till de nervceller i ryggmärgen som är involverade när man går, menar forskarna.
Samtliga studier genomfördes in vitro, alltså på isolerad nervväv i laboratorium, och inga levande djur var direkt involverade i experimenten.
Publikation: “Activation of groups of excitatory neurons in the mammalian spinal cord or hindbrain evokes locomotion”, Martin Hägglund, Lotta Borgius, Kimberly J Dougherty & Ole Kiehn, Nature Neuroscience, early online publication 17 January 2010, doi:10.1038/nn.2482. Print issue 25 January 2010.
För mer information, kontakta:
Ole Kiehn, professor
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08 524 83951 eller 070 6857821
Epost: O.Kiehn@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08 524 838 95 (kopplas om till mobil)
Epost: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Idén om den ensamme skapande författaren har alltid varit bärande i svensk upphovsrätt. Trots att en allt större del av kulturproduktionen bygger på kollektivt skapande talar man fortfarande om upphovsmannen i singularis.
Det konstaterar Martin Fredriksson som i sitt avhandlingsarbete skildrar den svenska upphovsrättens utveckling och ger en bakgrund till dagens upphovsrättsdebatt. Han analyserar lagtexter från 1810 till 1960, men också romaner, filmer och TV-program för att visa hur upphovsrätten formats.
Allmänhetens intressen har alltid hamnat i konflikt med upphovsmannens anspråk, även om den motsättningen drivits till sin spets i dagens debatt, när stöld ställs mot legitim kulturkonsumtion. Genom historien har dessutom både upphovsmännens och allmänhetens intressen använts av andra för att skydda ekonomiska intressen.
– På samma sätt som branschorganisationerna idag skyddar sina affärsintressen med hjälp av upphovsrätten, använde sig 1700-talets förläggare av den enskilde författarens rätt för att ta tillvara sina intressen, berättar Martin Fredriksson.
Teknikens utveckling har varit pådrivande, men lagen har oftast använts för att stävja tekniken. Upphovsrätten har expanderat i takt med möjligheterna att skapa kopior och när skillnaden mellan original och kopia upphävts av tekniken upprätthålls den fortfarande av lagstiftningen.
– En väg framåt kan vara att tänka mindre på hur man mångfaldigar och mer på hur ett verk används. I dagens lagstiftning finns inget stöd för den kollektiva upphovsrätten och för möjligheten att vidareutveckla andras arbeten, som i den samplade musiken där musiker skapar ny musik genom att sätta ihop andras verk.
Avhandlingen heter Skapandets rätt. Ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia. Den är utgiven på Daidalos förlag.
Martin Fredriksson disputerar den 22 januari 2010 kl 13.15 vid Linköpings unviersitet, Linköping.
Han kan nås på 0732-03 90 92, martin.fredriksson@liu.se
Hans Henrik Hansen har gjort en fallstudie med homosexuella män, anställda vid det danska försvaret: ”Seksuel orienteringsdiskriminering – et studie af seks homoseksuelle mænds oplevelser og erfaringer i det danske Forsvar”, vid NHV.
Att vara homosexuell uppfattas allmänt i försvaret som oproblematiskt, visar studien, och detta trots förekomsten av diskriminering på grund av sexuell läggning.
– De intervjuade i undersökningen uttrycker osäkerhet när det gäller att vara helt öppna med sin homosexualitet, säger Hans Henrik Hansen.
– Rädslan finns att förlora respekt, auktoritet och privilegier, eller i värsta fall att vägen till jobb och utbildning i det danska försvaret ska stängas innan man har en fast tjänst.
– Viktiga verktyg för att förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning, är att det på arbetsplatsen förutom en integrerad personalpolitik och öppenhet, också krävs en ledning med kompetens inom området, säger Hans Henrik Hansen, vidare.
Han anser att det krävs en tydlig beskrivning av anmälningsförfaranden och hanteringen av diskrimineringsmål och att fackförbunden har kompetens och uttryckligen stödjer sina homosexuella medlemmar.
Studien har resulterat i utvecklingen av en ny teoretisk modell som beskriver sambandet mellan stressfaktorer, coping, identitet och miljö och den styrka som kan uppnås genom att tillhöra en minoritet. ”Minority Power Model” inriktar sig på resurser istället för problem, med att tillhöra en minoritet. Modellen kan visa sig vara väl lämpad att även användas i forskning i andra sammanhang, såsom forskning om andra minoriteter.
Kontaktinformation
Vid ytterligare frågor om undersökningen, kontakta: Master of Public Health/Leg Sjuksköterska/, Hans Henrik Hansen Mail: hr.hansen2.th @ gmail.com
Tel: +45 2425 2418
Handledare: Docent Ina Borup, NHV
Stor vikt läggs ofta vid att föräldrar ska sätta regler och se till att de följs. Stefan Persson anser att det självklart är viktigt, men han hoppas att hans doktorsavhandling ska bidra till att öppna upp kommunikationen i familjen för att barn och ungdomar ska känna sig delaktiga.
– Det är vägen till beslutet som är viktig för att barn och ungdomar inte ska känna sig kontrollerade och utan en röst.
I tidigare forskning har en stor del av fokus legat på vem som bestämmer. Stefan Persson har istället frågat barn och ungdomar om de känner att de har inflytande i beslut som tas hemma. Precis som man kan känna sig kontrollerad när andra fattar beslut över ens huvud så kan man även tvingas in i att fatta beslut ensam eller oberoende av andra.
– Då tänker jag speciellt på tonårsföräldrar där föräldrar har hört att ungdomarna ska fatta beslut själva för att bli självständiga. Det man kanske ska tänka på i det läget är att vara lyhörd för när ungdomarna faktiskt behöver stöd i beslut de ska ta, annars kan det lätt bli en form av tvång till att vara oberoende.
Avhandlingen bygger på data från 10 till 18 projektet där 3 000 ungdomar mellan 10 och 18 år svarade på enkätfrågor under en femårsperiod. 18 procent av ungdomarna som ingick i studien svarade däremot att de hade inget eller mycket litet inflytande över beslut som togs i familjen. Som förälder gäller det att ha tid att lyssna och vara närvarande. Det är viktigt att involvera barnen och visa att man tar hänsyn till deras åsikter istället för att ta beslut utan diskussion.
Att ha en öppen kommunikation är också viktigt, eftersom det kan ses som makt och kontroll att ge eller att ha information. Det är viktigt att föräldrar tar tillvara på information, som deras barn ger dem, och samtidigt behandlar dem med respekt. Det är i familjer där både föräldrar och ungdomar är öppna i sin kommunikation, och där föräldrar visar respekt för sina barn som ungdomar upplever som demokratiska.
– Barn och föräldrar skapar familjeklimatet tillsammans och deras öppenhet i kommunikation står i ett dynamiskt samspel med varandra. Min forskning visar att föräldrar tolkar och agerar på barns beteende. Om barn till exempel slutar berätta om det som är viktigt för dem, leder det till att föräldrar över tid också slutar att kommunicera, säger Stefan Persson.
Ungdomars beteende ses ofta som en konsekvens av familjeklimatet, men Stefan Persson anser att det är en del som påverkar och förändrar familjen. Om föräldrar till slutna barn måste pressa ur sina barn information, kan detta leda till att ungdomarna känner sig kontrollerade. Barn och ungdomar är aktiva individer som påverkar vad deras föräldrar gör precis som tvärtom.
– Vår modell kan användas för att utveckla råd kring hur kommunikationen i familjer kan öppnas upp och därigenom få ett mer demokratiskt familjeklimat där barn och ungdomar upplever att de blir lyssnade till.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Stefan Persson
Telefon 073 1408175,
Epost: stefan.persson@oru.se
Depression är en vanlig sjukdom och de flesta drabbade personer behandlas i primärvården, vanligen med antidepressiva läkemedel, stödsamtal och återbesök. Denna behandling har oftast god effekt, men många patienter har kvarstående symtom och det finns ett behov av nya strategier.
I avhandlingen utvärderas effekten av programmet Contactus, som innehåller patientutbildning och gruppsamtal för deprimerade patienter som behandlas i primärvården. Resultaten visar att utbildningsprogrammet har en positiv effekt på behandlingsutfallet.
Jämfört med en kontrollgrupp blev de patienter som deltog förbättrade i dubbelt så hög utsträckning (55 % jämför med 29 %) enligt skattningsskalan HAD och 72 % av programmets deltagare kände sig subjektivt förbättrade jämfört med 47 % i kontrollgruppen.
Avhandlingen visar att patienterna oftast trodde att deras depression var orsakad av pågående stress, vanligtvis relaterad till arbetet och även den egna personligheten. Väldigt få nämnde biologiska orsaker, t.ex. ärftlighet. Bland dem som blivit förbättrade nämndes vid uppföljningen oftast antidepressiva mediciner och Contactusprogrammet som förklaring till deras förbättring.
Tidigare studier har visat att ca 15 % av alla patienter som söker till primärvården lider av depression, men att diagnosen ofta missas. Självskattningsskalor kan användas för att underlätta diagnostiken och minska risken för att depressioner inte upptäcks. I avhandlingen jämförs två vanliga självskattningsskalor för depression (HADS och PHQ-9) med varandra.
För mer information, kontakta gärna Maja Hansson, som är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, tel. 090-785 65 25. maja.hansson@psychiat.umu.se
Fredagen den 29 januari försvarar Maja Hansson, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Depression in primary care – Detection, treatment, and patients’ own perspectives
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Lisa Ekselius, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
