När man planerar förändringar eller utbyggnad av infrastruktur, undersöker man först vilken nytta människor kommer att ha av det planerade projektet och till vilken kostnad. Ofta är sparad tid den största nyttan och därför är det viktigt att man sätter rätt värde på den. Att det ger en rättvis reflektion av hur människor värderar sin tid.

– Desto högre lön och kortare restid desto bättre. Om människor blir erbjudna ett jobb som det är längre restid till kan det vara intressant om lönen blir tillräckligt mycket högre. Det betyder att det går att räkna ut ett värde på tiden som de spenderar på att pendla.

Jan-Erik Swärdhs avhandling visar att människor är beredda att betala mer för att korta sin pendlingstid än man tidigare har trott. I de samhällsekonomiska kalkyler som görs inom transportsektorn när man planerar infrastrukturinvesteringar räknar man med 51 kronor per timme för regionala privatresor.

– Vi fick fram ett medelvärde på 155 kronor per pendlingstimma. Det är en hög siffra om man jämför med medellönen för dem som deltog i studien, som var 88 kronor i timmen efter skatt. Dessutom värderar både män och kvinnor, som bor tillsammans, kvinnans restid högre än mannens.

I genomsnitt ökar den totala pendlingstiden år för år men vissa grupper särskiljer sig. Till exempel syns ingen ökning i pendlingstid bland dem som får barn.

– Det vore intressant att undersöka närmare hur man resonerar inom hushållet vad gäller pendling och den tid resor får uppta.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan-Erik Swärdh: 08-55577028, jan-erik.swardh@vti.se

I idealbilden av en modern demokratisk stat är staten separerad från privata intressen, ett förhållande som utgör en av förutsättningarna för demokratins upprätthållande.

Förhållandet kan dock knappast tas för givet, och problemet med separationen mellan stat och omgivning har därför präglat den politiska debatten under lång tid. En grundläggande fråga för en demokratisk stat är därför att säkra att den offentliga sektorn står fri från påverkan av privata intressen. Ett sätt för staten att hantera de privata intressena har varit att reglera tillträdet till den statliga verksamheten och dess resurser.

– Den svenska staten har i ett internationellt perspektiv kännetecknats som relativt väl avskiljd från omgivningen, åtminstone i ett socialt avseende, säger Daniel Castillo, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, SCORE, Stockholms universitet.

Emellertid har den svenska staten de senaste årtiondena varit föremål för reformer som har syftat till att marknadsanpassa statens verksamheter. I kölvattnet av dessa reformer har nya former av relationer mellan staten och företag uppstått.

På senare tid har det också funnits anledning att ifrågasätta separationen. Politiska skandaler och korruption har fått ett större utrymme i den politiska debatten, då nära relationer mellan stat och företag uppdagats.

Genom att analysera sponsring av statliga myndigheter och korruption inom det statliga Systembolaget ger avhandlingen en inblick i separationens sociala och organisatoriska förutsättningar.

Med utgångspunkt i teorier om statens inre gränser, ekonomiska utbyten samt förtroende och misstro visar studien att statliga reformer, inspirerade av marknadens logik, introducerat nya möjligheter för privata intressen att erhålla privilegier och inflytande över statlig verksamhet.

Reformerna har inneburit att nya öppningar i statens gränser skapats som i sin tur underlättat för såväl formella som informella kontakter mellan stat och företag. Samtidigt har de statliga tjänstemännens handlingsutrymme varit stort, vilket inneburit att de undersökta statliga organisationerna blivit friare i sina relationer till företag.

– Men det är inte endast själva marknadsreformerna som bidragit till dessa möjligheter för privata intressen, även statens försök att skapa legitimitet för de nya relationerna har paradoxalt nog visat sig fungera som stimulerande faktorer när det gäller företagens tillträde och inflytande över den statliga verksamheten, påpekar Daniel Castillo.

Ett viktigt resultat i studien är att den svenska staten i högre grad kan ses som socialt sammanflätad med privata intressen. Detta innebär att man kan se de statliga funktionärerna som delaktiga i sammanhang där deras personliga integritet blir en allt viktigare faktor för upprätthållandet av separationen mellan staten och företagen.

På samma gång visar studien att det är svårt för staten att kontrollera de informella och personliga kontakterna som förekommer.

– Sammantaget visar min avhandling att en av de grundläggande faktorerna i en demokrati, nämligen förutsägbarheten i statens maktutövande, och medborgarnas förtroende för staten riskerar att undermineras under dessa förhållanden.

Avhandlingen kastar sålunda ljus över de problem demokratiska stater kan ställas inför när de interagerar med företag, säger Daniel Castillo.

Avhandlingens namn: Statens förändrade gränser. En studie om sponsring, korruption och relationen till marknaden.

Avhandlingen kan beställas från eddy.se.

Kontaktinformation
Ytterligare information: Daniel Castillo, Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor), Stockholms universitet, tfn 070-458 48 89, 08-16 14 39, e-post daniel.castillo@score.su.se.

Porträttbild kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=73776.

– Tidigare har bara en transportväg till kloroplasten varit känd, men vi har nu upptäckt en helt ny passage för proteiner. Det här kan leda till att växternas kloroplaster i framtiden skulle kunna producera och lagra mycket större mängder av proteinbaserade läkemedel, berättar Stefan Burén.

För att en cell ska fungera normalt måste rätt uppsättning proteiner tillverkas. Dessutom måste de finnas på rätt ställe, det vill säga transporteras till rätt plats i cellen. Förenklat kan cellen sägas vara uppdelad i olika rum, organeller, som är omgivna av membran och har olika specifika funktioner. I växternas celler finns, till skillnad från animaliska celler, ytterligare en organell, kloroplasten, där fotosyntesen sker. Kloroplasten innehåller klorofyll, som gör växten grön, och många andra proteiner som tillsammans med klorofyllet tar tillvara på det solljus som träffar växten och använder detta till skapa energi som krävs för att omvandla koldioxid i luften och vatten till socker.

Stefan Burén har i sitt avhandlingsarbete studerat ett av de tusentals proteiner som finns i kloroplasten.

Vad som gör detta protein speciellt är att det transporteras till kloroplasten på ett hittills okänt sätt, via ett system av olika membran inne i cellen, det så kallade endomembrana systemet.

– Vi slog ut genen som kodar för detta protein och upptäckte då att kapaciteten för fotosyntesen minskade. Det här tyder på att proteinet har en central funktion för växtcellens kanske mest grundläggande och viktiga förmåga – fotosyntesen, säger Stefan Burén.

Forskarna har dessutom funnit att sockergrupper kopplas till kloroplastproteiner då de följer den nyupptäckta vägen.

Upptäckten av denna transportväg är inte bara intressant eftersom den ytterligare visar på hur komplex transport av proteiner kan vara, den kan också förklara hur växtcellen, och framför allt kloroplasten, uppkommit. Dessutom kan den möjliggöra ett nytt sätt att uttrycka och lagra kommersiellt intressanta proteiner i växter, något som kan bli intressant i framtiden.

I dag används oftast djurceller för att producera proteinbaserade mediciner och kostnaderna för dessa är väldigt höga. Om växter kunde användas mer effektivt för denna form av läkemedelstillverkning skulle prislappen kunna bli betydligt lägre.

Fredagen den 29 januari försvarar Stefan Burén, Umeå Plant Science Centre, Institutionen för Fysiologisk Botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Targeting and function of CAH1 – characterization of a novel protein pathway to the plant cell chloroplast”.

Svensk titel: ”Transport och funktion av CAH1 – karakterisering av en ny transportväg för proteiner till växtcellens kloroplast”.

Disputationen äger rum kl 10.00 i KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet.

Fakultetsopponent är Dr Muriel Bardor, Université de Rouen, Frankrike. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.

Stefan Burén är uppvuxen i Ånäset, läste naturvetenskaplig linje på Balderskolan i Skellefteå innan han studerade till civilingenjör i Teknisk Biologi vid Umeå universitet, där han senare antogs som doktorand vid Institutionen för fysiologisk botanik. Stefan Burén är numera bosatt i Madrid i Spanien.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Stefan Burén på:
Telefonnummer: 090-786 76 48, 073-0483348
E-post: stefan.buren@plantphys.umu.se

I en banbrytande studie publicerad i tidskriften Cell visar forskare vid Göteborgs universitet hur dottercellen använder en mekanisk rälsbana för att dumpa skadade proteiner i modercellen.

–På så sätt säkerställs att dottercellen föds utan åldersrelaterade skador, säger professor Thomas Nyström vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi.

Thomas Nyström är professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet och en av Sveriges mest framstående forskare inom cell- och molekylärbiologi. Nyströms forskargrupp har publicerat otaliga vetenskapliga rön om cellens åldrande, vilka gett nya kunskaper om åldersrelaterade neurologiska sjukdomar som Alzheimers och demens.

Nu lägger Thomas Nyström och hans kollegor en avgörande pusselbit till lösningen av åldrandets gåta.

I en studie publicerad som huvudartikel i den vetenskapliga tidskriften Cell kan två samarbetande forskargrupper vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, visa hur nybildade jästceller transporterar skadade och åldrade proteiner tillbaka till modercellen, vilket garanterar att den nya cellen föds ung och frisk.

–Tidigare trodde man att dessa strukturer bara tillät enkelriktad trafik av proteiner och organeller från modercell till dottercell. Nu visar vi att trafiken av skadade proteiner går i motsatt riktning. I princip innebär det att dottercellen använder modercellen som en soptunna för det skräp som uppkommer under åldrandet, vilket säkerställer att den nybildade cellen föds utan åldersrelaterade skador, säger Thomas Nyström.

I studien visar forskarna att transporten sker mekaniskt, med hjälp av rälsliknande strukturer kallade aktin-kablar. För att dessa aktin-kablar ska bildas på rätt sätt krävs en särskild gen som styr åldrandets hastighet, kallad SIR2. Tidigare forskning har visat att man genom att förändra SIR2-genen markant kan förlänga en organisms livslängd.

–Ökad SIR2-aktivitet ger ett längre liv, medan en förstörd SIR2-gen accelererar åldrandet. Det har påvisats i studier på jäst, maskar, flugor och fisk, och det kanske gäller även för däggdjur, säger Thomas Nyström.

Kunskapen om hur åldersskadade proteiner fördelas från dottercell till modercell kan på sikt användas för att behandla åldersrelaterade sjukdomar i människa, men på vilket sätt är enligt Thomas Nyström för tidigt att säga.

–Vi ska som ett första steg studera huruvida transport av skadade proteiner förekommer även i celler hos däggdjur, inklusive människa, till exempel vid bildning av könsceller och stamceller.

Artikeln The Polarisome Is Required for Segregation and Retrograde Transport of Protein Aggregates publicerades i Cell den 22 januari.

Studien har gjorts i samarbete mellan Thomas Nyströms och Julie Granthams forskargrupper vid Institutionen för cell och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Förstaförfattare till artikeln är Beidong Liu, postdoktor i Thomas Nyströms forskargrupp.

Kontaktinformation
Kontakt:
Thomas Nyström, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
031-786 2582
0706 929260
thomas.nystrom@cmb.gu.se

Bildtext: Ljusgröna proteinaggregat skjuts in i den större modercellen från den unga dottercellen med hjälp av rälslika strukturer (aktinkablar). Foto: Göteborgs universitet.

Familjevård innebär att föräldrarna har möjlighet att bo på sjukhuset tillsammans med sitt nyfödda barn i hemliknande miljö. Föräldrarna blir på det sättet delaktiga i vården och kan finnas till hands när barnet behöver stöd redan från början, samtidigt som hela familjen har tillgång till sjukhusets resurser i form av personalstöd och intensivvård dygnet runt.

I den aktuella studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Pediatrics, ingick 366 barn födda före graviditetsvecka 37. Barnen fördelades slumpmässigt i den nya familjevårdsformen och på vanlig neonatalavdelning. En jämförelse mellan de olika vårdformerna visade att de barn som vårdats i den nya vårdformen i snitt kunde följa med sina föräldrar hem fem dygn tidigare än de som vårdats på vanligt sätt. Andelen som behövde någon form av andningshjälp var också betydligt lägre bland de familjevårdade barnen.

– Våra resultat visar hur viktigt det är för mycket små barn att vara nära sina föräldrar under den första tiden i livet. Ju mer prematurt barnet är, desto viktigare verkar det vara att någon av föräldrarna finns nära dygnet runt. Det kan vara svårt att skydda de mycket omogna barnen från yttre faktorer som orsakar negativa stressreaktioner och stödet av en förälder kan göra att barnet klarar detta bättre, säger Annika Örtenstrand, barnsjuksköterska och en av forskarna bakom studien.

Forskarna ska nu göra en uppföljande studie om hur föräldrarna uppfattat delaktigheten i vården och stödet från personalen under vårdtiden samt hur de uppfattar barnets och den egna hälsan tre månader och två år efter utskrivningen. Studien har finansierats genom stöd av Vårdalstiftelsen och Stiftelsen Samariten. Neonatalkliniken vid Danderyds sjukhus hör organisatoriskt till Karolinska Universitetssjukhuset. På Södersjukhuset bedrivs neonatalvården vid Sachsska barnsjukhuset.

Publikation: “The Stockholm Neonatal Family Centered Care Study: Effects on Length of Stay and Infant Morbidity”, Annica Örtenstrand, Björn Westrup, Eva Berggren Broström, Ihsan Sarman, Susanne Åkerström, Thomas Brune, Lene Lindberg & Ulla Waldenström, Pediatrics, online early release, January 25, 2010.


För ytterligare frågor, kontakta:

Annika Örtenstrand, barnsjuksköterska, med dr
Tel: 08 616 46 11 eller 070 717 10 30
Institutionen för klinisk forskning och utbildning (KI SÖS)
E-post: annika.ortenstrand@sodersjukhuset.se

Ulla Waldenström, barnmorska, professor
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08 524 836 91 eller 0703 797928
E-post: ulla.waldenstrom@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08 524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Aktivering av det egna immunförsvaret för att bekämpa tumörer är en redan känd metod för att behandla cancerpatienter. För att aktivera immunceller i urinblåsan hos patienter med blåscancer används idag en försvagad variant av tuberkulosbakterien. Denna bakterie startar en immunreaktion genom att stimulera immuncellernas receptorer. Detta signalerar fara och ökar antalet immunceller på stället där signaleringen skedde.

Vissa immunceller kan ta upp och presentera tumörproteiner och därmed aktivera andra immunceller, de så kallade T-cellerna. Om dessa celler blir aktiverade så kan de komma ihåg hur tumören såg ut och avdöda tumörcellerna. Om tumören börjar växa igen så återaktiveras dessa T-celler och kan återigen eliminera tumörcellerna. Genom att skapa ett sådant ”minne” mot tumören motverkar immunterapier att cancern återkommer.

I sin avhandling visar Sara Mangsbo att användningen av enbart syntetiska små DNA-bitar, så kallade CpG, ger ett bättre immunsvar mot experimentella cancertumörer i urinblåsan än vid användning av bakterien själv.

– Bakterien innehåller visserligen också CpG-likt DNA som kan aktivera immunförsvaret men den kan också ge biverkningar under behandlingen. Då CpG används försvinner tumören helt och det skapas ett effektivt minne som gör att tumören inte kommer tillbaka, förklarar Sara Mangsbo.

Immunsystemet kontrollerar sin aktivering genom ett flertal regleringsmekanismer. Dessa mekanismer avgör om immunsystemet skall vara aktiverat eller inte. Det är möjligt att med hjälp av antikroppar (proteiner som binder till specifika strukturer) styra dessa regleringsmekanismer. Om en mekanism som verkar hämmande på immunsystemet blockeras så förblir immuncellerna aktiva. Genom att utnyttja detta har Sara Mangsbo med kolleger visat att en kombinationsterapi med små syntetiska DNA sekvenser, CpG, lokalt vid tumören och blockering av de hämmande receptorerna CTLA-4 och PD-1 ytterligare förbättrar överlevnaden hos tumörbärande möss.

– Genom att använda CpG istället för bakterier tror vi att patienterna kommer att uppleva färre biverkningar och överleva längre baserat på våra experimentella data. Detta återstår dock att påvisa i en klinisk studie, säger Sara Mangsbo.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Sara Mangsbo, tel: 073-9339205
e-post: sara.mangsbo@klinimm.uu.se

Gråstarrsoperation, kataraktkirurgi, är den vanligaste operation som utförs i Sverige. Närmare 75 000 personer varje år får en ny konstgjord lins inopererad sedan den grumlade egna linsen tagits bort. Avhandlingen beskriver en grupp på 810 patienter som undersökts i samband med sin operation för gråstarr och sedan efter 5 och 10 år. Resultaten visar att både synskärpan och den upplevda synfunktionen bibehålls väl efter ingreppet med hänsyn till att personerna blivit äldre. Detta gäller även för diabetiker.

Dubbelt så många kvinnor som män opereras, både för att sjukdomen är vanligare hos kvinnor och för att kvinnor lever längre. Gråstarr blir vanligare med stigande ålder. Kvinnor upplever en sämre synfunktion än män både före operationen och efter 5 år, trots att det inte finns några skillnader i den uppmätta synskärpan.

Tio år efter gråstarroperationen hade 28 % av alla patienter behandlats med laser på grund av efterstarr, en följdsjukdom som beror på grumling av en stödhinna som lämnas kvar vid operationen. Risken att få efterstarr som behöver behandlas är betydligt större för yngre patienter.

Britta Lundqvist är läkare och doktorand vid enheten för oftalmiatrik, Inst. för klinisk vetenskap, där hon kan nås på
tel. 090-785 68 95
e-post brittalundqvist@yahoo.se

Fredagen den 22 januari försvarar Britta Lundqvist, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Långtidseffekter av gråstarroperation – en longtitudinell studie (Long-term outcome of cataract surgery – a longitudinal study)
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är Prof. Ulf Stenevi, oftalmiatrik, Göteborgs universitet.

– Den här nya musmodellen kommer att påverka framtida studier av de nervceller som är involverade när man går. Det är fortfarande grundforskning, men vi hoppas att den nya kunskapen på sikt ska bidra till nya och bättre behandlingar för patienter som blivit förlamade efter en ryggmärgsskada, säger professor Ole Kiehn, som lett studien.

Så kallade aktiverande eller retande nervceller antas spela en betydande roll för förmågan att röra sig eller gå, även om detta inte har kunnat påvisas direkt. För att testa hypotesen skapade en forskargrupp på Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, en genförändrad mus med ett ljuskänsligt protein i de aktiverande nervcellerna. Detta ljuskänsliga protein, kallat Channelrhodopsin2 (ChR2), finns normalt i fotoreceptorer i alger och aktiveras när det exponeras för blått ljus. ChR2 har tidigare införts i celler hos gnagare med hjälp av virus. I den nu aktuella studien har forskarna skapat den första genförändrade musen som framgångsrikt uttrycker ChR2 i en specifik uppsättning nervceller.

Genom att föra in ChR2 i nervceller som uttrycker Vglut2 – ett protein som finns i de flesta aktiverande nervceller i hjärnstammen och ryggmärgen och även i andra delar av hjärnan – skapade forskarna en Vglut2-ChR2-mus. På det sättet kunde de styra de aktiverande nervcellerna i utvalda delar av hjärnstammen och ryggmärgen och därmed studera betydelsen för förmågan att röra sig eller gå.

Forskarna registrerade den motoriska aktiviteten från ryggmärgen. När de lyste blått ljus direkt på ryggmärgen uppstod rörelser hos mössen som liknande gång. Rörelserna fortsatte under tiden ljusimpulsen pågick. Detta visade att aktivering av nervceller som uttrycker Vglut2 i ryggmärgen behövs för att kunna gå. Gångliknande aktivitet kan också skapas genom att exponera hjärnstammens nedre del för blått ljus. Något som i sin tur visar att aktiverande celler i hjärnstammen ger ett slags startsignal till de nervceller i ryggmärgen som är involverade när man går, menar forskarna.

Samtliga studier genomfördes in vitro, alltså på isolerad nervväv i laboratorium, och inga levande djur var direkt involverade i experimenten.

Publikation: “Activation of groups of excitatory neurons in the mammalian spinal cord or hindbrain evokes locomotion”, Martin Hägglund, Lotta Borgius, Kimberly J Dougherty & Ole Kiehn, Nature Neuroscience, early online publication 17 January 2010, doi:10.1038/nn.2482. Print issue 25 January 2010.


För mer information, kontakta:

Ole Kiehn, professor
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08 524 83951 eller 070 6857821
Epost: O.Kiehn@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08 524 838 95 (kopplas om till mobil)
Epost: Katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

– Idén om den ensamme skapande författaren har alltid varit bärande i svensk upphovsrätt. Trots att en allt större del av kulturproduktionen bygger på kollektivt skapande talar man fortfarande om upphovsmannen i singularis.

Det konstaterar Martin Fredriksson som i sitt avhandlingsarbete skildrar den svenska upphovsrättens utveckling och ger en bakgrund till dagens upphovsrättsdebatt. Han analyserar lagtexter från 1810 till 1960, men också romaner, filmer och TV-program för att visa hur upphovsrätten formats.

Allmänhetens intressen har alltid hamnat i konflikt med upphovsmannens anspråk, även om den motsättningen drivits till sin spets i dagens debatt, när stöld ställs mot legitim kulturkonsumtion. Genom historien har dessutom både upphovsmännens och allmänhetens intressen använts av andra för att skydda ekonomiska intressen.

– På samma sätt som branschorganisationerna idag skyddar sina affärsintressen med hjälp av upphovsrätten, använde sig 1700-talets förläggare av den enskilde författarens rätt för att ta tillvara sina intressen, berättar Martin Fredriksson.

Teknikens utveckling har varit pådrivande, men lagen har oftast använts för att stävja tekniken. Upphovsrätten har expanderat i takt med möjligheterna att skapa kopior och när skillnaden mellan original och kopia upphävts av tekniken upprätthålls den fortfarande av lagstiftningen.

– En väg framåt kan vara att tänka mindre på hur man mångfaldigar och mer på hur ett verk används. I dagens lagstiftning finns inget stöd för den kollektiva upphovsrätten och för möjligheten att vidareutveckla andras arbeten, som i den samplade musiken där musiker skapar ny musik genom att sätta ihop andras verk.

Avhandlingen heter Skapandets rätt. Ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia. Den är utgiven på Daidalos förlag.

Martin Fredriksson disputerar den 22 januari 2010 kl 13.15 vid Linköpings unviersitet, Linköping.

Han kan nås på 0732-03 90 92, martin.fredriksson@liu.se

Hans Henrik Hansen har gjort en fallstudie med homosexuella män, anställda vid det danska försvaret: ”Seksuel orienteringsdiskriminering – et studie af seks homoseksuelle mænds oplevelser og erfaringer i det danske Forsvar”, vid NHV.

Att vara homosexuell uppfattas allmänt i försvaret som oproblematiskt, visar studien, och detta trots förekomsten av diskriminering på grund av sexuell läggning.  

– De intervjuade i undersökningen uttrycker osäkerhet när det gäller att vara helt öppna med sin homosexualitet, säger Hans Henrik Hansen.

– Rädslan finns att förlora respekt, auktoritet och privilegier, eller i värsta fall att vägen till jobb och utbildning i det danska försvaret ska stängas innan man har en fast tjänst.

– Viktiga verktyg för att förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning, är att det på arbetsplatsen förutom en integrerad personalpolitik och öppenhet, också krävs en ledning med kompetens inom området, säger Hans Henrik Hansen, vidare.  

Han anser att det krävs en tydlig beskrivning av anmälningsförfaranden och hanteringen av diskrimineringsmål och att fackförbunden har kompetens och uttryckligen stödjer sina homosexuella medlemmar.

Studien har resulterat i utvecklingen av en ny teoretisk modell som beskriver sambandet mellan stressfaktorer, coping, identitet och miljö och den styrka som kan uppnås genom att tillhöra en minoritet. ”Minority Power Model” inriktar sig på resurser istället för problem, med att tillhöra en minoritet. Modellen kan visa sig vara väl lämpad att även användas i forskning i andra sammanhang, såsom forskning om andra minoriteter.

Kontaktinformation
Vid ytterligare frågor om undersökningen, kontakta: Master of Public Health/Leg Sjuksköterska/, Hans Henrik Hansen Mail: hr.hansen2.th @ gmail.com
Tel: +45 2425 2418

Handledare: Docent Ina Borup, NHV

Stor vikt läggs ofta vid att föräldrar ska sätta regler och se till att de följs. Stefan Persson anser att det självklart är viktigt, men han hoppas att hans doktorsavhandling ska bidra till att öppna upp kommunikationen i familjen för att barn och ungdomar ska känna sig delaktiga.

– Det är vägen till beslutet som är viktig för att barn och ungdomar inte ska känna sig kontrollerade och utan en röst.

I tidigare forskning har en stor del av fokus legat på vem som bestämmer. Stefan Persson har istället frågat barn och ungdomar om de känner att de har inflytande i beslut som tas hemma. Precis som man kan känna sig kontrollerad när andra fattar beslut över ens huvud så kan man även tvingas in i att fatta beslut ensam eller oberoende av andra.

– Då tänker jag speciellt på tonårsföräldrar där föräldrar har hört att ungdomarna ska fatta beslut själva för att bli självständiga. Det man kanske ska tänka på i det läget är att vara lyhörd för när ungdomarna faktiskt behöver stöd i beslut de ska ta, annars kan det lätt bli en form av tvång till att vara oberoende.

Avhandlingen bygger på data från 10 till 18 projektet där 3 000 ungdomar mellan 10 och 18 år svarade på enkätfrågor under en femårsperiod. 18 procent av ungdomarna som ingick i studien svarade däremot att de hade inget eller mycket litet inflytande över beslut som togs i familjen. Som förälder gäller det att ha tid att lyssna och vara närvarande. Det är viktigt att involvera barnen och visa att man tar hänsyn till deras åsikter istället för att ta beslut utan diskussion.

Att ha en öppen kommunikation är också viktigt, eftersom det kan ses som makt och kontroll att ge eller att ha information. Det är viktigt att föräldrar tar tillvara på information, som deras barn ger dem, och samtidigt behandlar dem med respekt. Det är i familjer där både föräldrar och ungdomar är öppna i sin kommunikation, och där föräldrar visar respekt för sina barn som ungdomar upplever som demokratiska.

– Barn och föräldrar skapar familjeklimatet tillsammans och deras öppenhet i kommunikation står i ett dynamiskt samspel med varandra. Min forskning visar att föräldrar tolkar och agerar på barns beteende. Om barn till exempel slutar berätta om det som är viktigt för dem, leder det till att föräldrar över tid också slutar att kommunicera, säger Stefan Persson.

Ungdomars beteende ses ofta som en konsekvens av familjeklimatet, men Stefan Persson anser att det är en del som påverkar och förändrar familjen. Om föräldrar till slutna barn måste pressa ur sina barn information, kan detta leda till att ungdomarna känner sig kontrollerade. Barn och ungdomar är aktiva individer som påverkar vad deras föräldrar gör precis som tvärtom.

– Vår modell kan användas för att utveckla råd kring hur kommunikationen i familjer kan öppnas upp och därigenom få ett mer demokratiskt familjeklimat där barn och ungdomar upplever att de blir lyssnade till.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Stefan Persson
Telefon 073 1408175,
Epost: stefan.persson@oru.se

Depression är en vanlig sjukdom och de flesta drabbade personer behandlas i primärvården, vanligen med antidepressiva läkemedel, stödsamtal och återbesök. Denna behandling har oftast god effekt, men många patienter har kvarstående symtom och det finns ett behov av nya strategier.

I avhandlingen utvärderas effekten av programmet Contactus, som innehåller patientutbildning och gruppsamtal för deprimerade patienter som behandlas i primärvården. Resultaten visar att utbildningsprogrammet har en positiv effekt på behandlingsutfallet.

Jämfört med en kontrollgrupp blev de patienter som deltog förbättrade i dubbelt så hög utsträckning (55 % jämför med 29 %) enligt skattningsskalan HAD och 72 % av programmets deltagare kände sig subjektivt förbättrade jämfört med 47 % i kontrollgruppen.

Avhandlingen visar att patienterna oftast trodde att deras depression var orsakad av pågående stress, vanligtvis relaterad till arbetet och även den egna personligheten. Väldigt få nämnde biologiska orsaker, t.ex. ärftlighet. Bland dem som blivit förbättrade nämndes vid uppföljningen oftast antidepressiva mediciner och Contactusprogrammet som förklaring till deras förbättring.

Tidigare studier har visat att ca 15 % av alla patienter som söker till primärvården lider av depression, men att diagnosen ofta missas. Självskattningsskalor kan användas för att underlätta diagnostiken och minska risken för att depressioner inte upptäcks. I avhandlingen jämförs två vanliga självskattningsskalor för depression (HADS och PHQ-9) med varandra.

För mer information, kontakta gärna Maja Hansson, som är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, tel. 090-785 65 25. maja.hansson@psychiat.umu.se

Fredagen den 29 januari försvarar Maja Hansson, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Depression in primary care – Detection, treatment, and patients’ own perspectives

Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.

Fakultetsopponent är prof. Lisa Ekselius, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Alamethicin utsöndras av Trichoderma-svampen och skapar små porer i cellmembranet hos växtcellerna. Genom porerna kan molekyler läcka ut. Normalt skulle detta döda cellerna.

Men svampen producerar även enzymet cellulas. I sin avhandling visar Lundaforskaren Mari Aidemark att Trichoderma-cellulaset höjer växtens försvar genom att förändra membranets sammansättning så att porbildningen försvåras.

Svampens påverkan på växtens rötter gör därför växtcellerna resistenta mot alamethicin, samtidigt som sjukdomsalstrande svampar och bakterier i rotmiljön runtomkring fortfarande kan dödas av detta ämne. På så sätt hjälper Trichoderma-svampen växterna i deras försvar mot sjukdomsalstrande mikroorganismer.

Avhandling vid Biologiska institutionen, växtbiologi. Lunds universitet.

Titel Trichoderma viride, alamethicin and plant cells. Action, response and resistance.

Författare: Mari.Aidemark@cob.lu.se

Handledare: Susanne.Widell@cob.lu.se

Genterapi är en lovande behandlingsmetod mot vissa sjukdomar som har uppstått på grund av att en gen har skadats eller saknas. Behandlingen går ut på att tillföra cellen en ny och frisk DNA-sekvens som motsvarar den skadade eller saknade genen. Men för att en sådan ny gen ska kunna föras in i cellen behövs en så kallad vektor, ett slags transportmedel som binder fast och skyddar genen under resan in genom cellens hölje.

Lundaforskaren Marie-Louise Ainalem har i sitt avhandlingsarbete studerat en specifik vektor som kallas dendrimer. Hon har bland annat visat mekanismen för hur DNA-materialet kan packas med hjälp av dendrimerer så att den nya arvsmassan kan transporteras genom cellens hölje.

Avhandling vid Kemiska institutionen, avdelningen för fysikalisk kemi. Lunds universitet.

Titel: Controlling DNA Compaction and the Interaction with Model Biomembranes.

Författare: Marie-Louise.Ainalem@fkem1.lu.se

Handledare: Tommy.Nylander@fkem1.lu.se

De lovande resultaten publiceras i nätupplagan av tidskriften Nature Nanotechnology.

Forskargruppen vid LiU, ledd av professor Rositza Yakimova, visar tillsammans med en forskargrupp vid Chalmers, ledd av docent Sergey Kubatkin, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, samt kollegor i Storbritannien och Italien att svenskt grafen medger en hög precision för kvantmekaniska effekter – något som annars bara uppnås i etablerade halvledare som kisel och galliumarsenid.

Hastigheten hos elektronerna i kisel – som används för att tillverka dagens processorer – har nått sin gräns. I grafen är elektronerna 100 gånger snabbare än i kisel, och forskargrupper världen över försöker nu framställa materialet i tillräckligt hög kvalitet.

Tidigare har lovande egenskaper kunnat påvisas endast på små bitar av grafen. För att komma vidare måste man kunna tillverka materialet i större ytor för att göra wafers som kretsar kan byggas från.

Forskningen fokuserar nu på att utgå från skivor av kiselkarbid, där man avlägsnar kisel från ytan och lämnar kvar ett lager av kolatomer. Fördelen är att tillräckligt stora skivor av kiselkarbid finns kommersiellt tillgängliga, men en svårighet har varit att kontrollera att grafen formas jämnt med tillräcklig kvalitet över stora ytor.

– Mätningarna visar en fyra potenser eller 10 000 gånger högre precision än de bästa resultat som uppnåtts med grafen framställd genom avskalning (exfoliering) från grafit, säger Sergey Kubatkin, docent vid Chalmers tekniska högskola.

Resultaten ger den första resistansstandard, dvs ett mått på elektrisk motstånd som bara beror på naturkonstanter, som fungerar vid en temperatur av 4.2 K. De två resistansstandarder som funnits hittills är baserade på kisel eller galliumarsenid och fungerar bara vid mycket lägre temperaturer och är betydligt svårare att både framställa och använda.  

Det material som nu testats framgångsrikt är tillverkat med en metod utvecklad av LiU-teamet Rositza Yakimova, Mikael Syväjärvi och Tihomir Iakimov.

– Detta visar att svensk forskning håller världsklass när det gäller att ta fram nya material med tillräckligt hög prestanda för framtidens elektronik, säger Mikael Syväjärvi, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Artikel: Quantum resistance standard based on epitaxial graphene av A. Tzalenchuk, S. Lara-Avila, A. Kalaboukhov, S. Paolillo, M. Syväjärvi, R. Yakimova, O. Kazakova, T.J.B.M. Janssen, V. Falko och S. Kubatkin. Nature Nanotechnology Advanced Online Publication, 17 januari 2010.

Kontaktinformation
Kontakt:
Sergey Kubatkin, docent, 031-772 5475, sergey.kubatkin@chalmers.se
Mikael Fogelström, professor, 031-772 3196, mikael.fogelstrom@chalmers.se
Rositza Yakimova, professor, 013-282528, rosya@ifm.liu.se
Mikael Syväjärvi, docent, 013-285708, mikael.syväjärvi@ifm.liu.se

Det har skett en kraftig expansion av högre utbildning, med fler studenter och fler anställda i högskolan. Nya högskolor har inneburit en större geografisk spridning och högskolebegreppet har breddats till att innefatta fler områden. Charlotte Silander undersöker i sin avhandling om den ökade tillgängligheten haft betydelse för jämställdheten i högskolan. Två mått på könsbalans används – vertikal könsobalans betyder att det finns ett samband mellan en persons kön och position i akademin; horisontell könsbalans betyder att det finns ett samband mellan kön och vilket område man befinner sig inom.

Avhandlingen visar att under den expansiva utbyggnaden av högskolan under 1990-talet så har framförallt den vertikala obalansen minskat men delvis även den horisontella. Sambandet mellan kön och position i akademin och kön och område har alltså blivit svagare. Detta kan tolkas som att högskolan har blivit mer jämställd under perioden. Däremot har den geografiska spridningen inte påverkat könsbalansen. Det finns ingen tydlig skillnad i könsbalans mellan de äldre lärosätena och de nya universiteten och högskolorna. Den ökade könsbalansen kan inte förklaras av att den geografiska spridningen har inneburit att nyare universitet och högskolor är mer könsbalanserade än de äldre. Istället är de nya universiteten och högskolorna lika obalanserade som de gamla universiteten.

Avhandlingen tar också upp de metaforer som bristen på jämställdhet i högskolan brukar beskrivas med – en läckande pipeline där kvinnorna läcker ut ur den akademiska karriären, en avsmalnande pyramid där kvinnorna är få på toppen, eller som ett svart hål dit kvinnor försvinner efter disputation. Avhandlingen visar att dessa metaforer har sina begränsningar. En läckande pipeline antyder att kvinnor läcker ut från akademin, medan det i verkligheten handlar om att de inte avancerar i samma utsträckning som män. En avsmalnande pyramid innehåller en föreställning om ett samband mellan en persons kön och personens position i akademin, detta samband är har visat sig svagt och oregelbundet. Metaforen om akademins svarta hål innebär en föreställning om att kvinnor lämnar akademin efter disputation, denna undersökning visar att det istället är män som i högre utsträckning lämnar akademin efter disputationen.

Avhandlingen ”Pyramider och pipelines. Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan” försvaras fredagen 22 januari, kl. 13.00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Hus K, Växjö. Fakultetsopponent är docent Maria Oskarson, Göteborgs universitet. Avhandlingen är den första från det nya Linnéuniversitetet.

Avhandlingen går att beställa genom Linnaeus University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: kerstin.broden@lnu.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta Charlotte Silander, telefon: 0470-70 86 01 eller e-post: charlotte.silander@lnu.se.