Depression är idag en vanlig orsak till ohälsa. Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar kommer en tredjedel av Sveriges befolkning någon gång under sitt liv att bli deprimerade. Samtidigt har sjukdomen ett könsmönster: den diagnostiseras dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män, medan dubbelt så många män som kvinnor tar sitt liv. Det är könsskillnader som uppstår i tonåren.

Avhandlingen baseras på intervjuer med deprimerade patienter på hälsocentral och ungdomsmottagning, på porträttintervjuer i dagstidningar och på analys av medicinskt vetenskapliga artiklar. De intervjuade berättade om höga krav och förväntningar på sig själva. Att vara ”kravmärkt” var en gemensam och central upplevelse för både kvinnor och män vid depression. Men uttrycken varierade beroende på både genus och på klass. Männen talade mer om fysisk smärta, kvinnorna hade lättare att ge ord åt skam och skuld. Berättelserna om depressionens orsaker var också genuskodade. Många män såg sig plötsligt ”träffade” av yttre omständigheter. Kvinnor beskrev oftare depressionen som kommande inifrån och hade en tendens att anklaga sin egen person. I ungdomarnas berättelser var strävan efter att ”vara normal” mest påfallande. Tjejerna och killarna drömde om en ”vanlig familj” och beskrev normativa förväntningar. Samtidigt överträdde framför allt de unga männen genusnormerna genom att tala öppet om sin känslomässiga smärta.

Mediebilden av depression både upprätthöll och utmanade traditionella könsschabloner. Män framställdes även som sårbara och förvirrade, vilket kan tänkas påverka andra män att ”våga” visa svaghet och kommunicera sjukdomsupplevelser. Det fanns ett glapp mellan lekmannaberättelserna (patientintervjuerna och mediaporträtten) och den medicinskt vetenskapliga synen på depression. I sina förklaringar till könsskillnaderna fokuserade de medicinska artiklarna huvudsakligen på hormoner och andra biologiska orsaker.

Patientperspektivet berikar förståelsen av könsskillnader i depression. Att lägga märke till genuskodade sjukdomsberättelser kan vara viktigt i vården: att lyfta kvinnorna genom att avbörda skuld och skam och framhäva deras styrka liksom att uppmuntra männen att öppna sig och våga tala om det personliga. En övergripande modell för hur biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar i utvecklingen av depression saknas fortfarande. Avhandlingen belyser vikten av att se vår sociala samverkan med biologin, hur vår syn på kvinnligt och manligt påverkar biologiska skeenden genom tolkningar och uppfattningar.

Fredag 12 februari försvarar Ulla Danielsson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, sin avhandling ”Träffad av blixten eller långsam kvävning – genuskodade uttryck för depression i en primärvårdskontext”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor emeritus Bengt Mattsson, Göteborgs universitet.

Ulla Danielsson är distriktsläkare, psykiater och doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås på
tel 090 – 785 35 53
mobil 070 – 369 38 85
e-post ulla.danielsson@fammed.umu.se

Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, har tillsammans med ett antal internationella forskarkollegor undersökt bromsarnas attacker på hästar. Dessa blodsugande insekter, även kallade hästflugor, kan ställa till stora problem för både hästar och annan boskap eftersom de sprider parasiter och sjukdomar i samband med att de suger blod från värddjuret. Dessutom kan deras ettriga attacker hindra djuren från att beta ordentligt, vilket kan medföra viktnedgång och även minskad mjölkproduktion hos kor.

Forskarvärlden har nyligen upptäckt att bromsar kan se polariserat ljus, så kallat planpolariserat ljus. Susanne Åkesson förklarar att bromsarnas förmåga att se polariserat ljus kommer från att de lever i vattenrika miljöer och att de är beroende av vatten i flera olika sammanhang, exempelvis vid äggläggningen. Polariserat ljus från vattenytor vägleder då bromshonorna till lämpliga, vattenrika ställen att lägga sina ägg. Polariserat ljus som reflekteras från vattenytor är också bra att följa om man som liten broms vill hitta djur att suga blod av, eftersom djur söker sig till vattenhål när de behöver dricka.

Nu har Susanne Åkesson och hennes kollegor visat att förmågan att se polariserat ljus även påverkar bromsarnas beteende när de befinner sig i en hage med hästar. Forskarna har räknat ut att en mörk hästpäls reflekterar polariserat ljus, till skillnad från en vit eller mycket ljus päls. Detta lockar fler bromsar till de mörka djuren.

– Våra forskningsresultat visar att bromsarna i större utsträckning attackerar svarta och bruna hästar jämfört med vita, säger Susanne Åkesson som även menar att samma faktum gäller för kor och andra betande djur.

För att bryta den kraftiga och attraherande signalen måste betesdjuren antingen röra sig till skuggiga områden eller förses med hästtäcken som inte reflekterar polariserat ljus. Om man själv vill undvika att bli attackerad av bromsar ska man klä sig i ljusa kläder.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Susanne Åkesson, tel nr 046-222 37 05 eller 0702-45 04 23, Susanne.Akesson@zooekol.lu.se

Forskargruppen har analyserat blodprover från 86 individer som donerat prov till Medicinska biobanken innan de insjuknade i ledgånsreumatism. 69 av dessa hade lämnat prov vid tidpunkten för insjuknandet. Dessutom analyserades blodprover från 256 populationsbaserade matchade kontroller från Medicinska biobanken. Koncentrationera av 30 olika cytokiner och cytokin-relaterade faktorer i plasma mättes med ett s k multiplex-system.

Resultaten visar att individer som senare utvecklade ledgångsreumatism har signifikant förhöjda nivåer av flertalet cytokiner och att dessa cytokinmönster kan särskilja dem från kontrollindividerna. Det fanns ett samband med flera olika delar av immunförsvaret och även till specifika auto-antikroppar, sk anti-cykliska citrullinerade peptidantikroppar. Resultaten tyder på att fler år innan personerna uppvisar symptom på ledgångsreumatism är immunsystemet aktiverat och att utvecklingen mot ledgångsreumatism har startat.

– Våra fynd visar på en möjlighet att bättre kunna förutsäga utvecklingen av ledgångsreumatism och kanske även en möjlighet att förhindra sjukdomsutvecklingen, säger Solbritt Rantapää-Dahlqvist.

Ledgånsreumatism är en kronisk autoimmun sjukdom som karaktäriseras av ledinflammation som slutligen leder till nedbrytning av brosk och ben. Sjukdomen är svår att diagnostisera tidigt eftersom symptomen ofta kan vara diffusa i början. Men studier har visat att det är viktigt med en tidig diagnos och behandling för att förhindra allvarliga ledskador.

Referens:
Kokkonen H., Söderström I., Rocklöv J., Hallamans G., Lejon K., and Rantapää-Dahlqvist S: Up-regulation of Cytokines and Chemokines Predates the Onset of Rheumatoid Arthritis. Arthritis Rheum. 2010 Jan 7;62(2):383-391

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Solbritt Rantapää-Dahlqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Tel. 090-785 17 29
E-post: solbritt.rantapaa.dahlqvist@medicin.umu.se

– Givetvis är diagnoser viktiga men oberoende av diagnos är barn med svårigheter som dessa i behov av särskilt stöd, säger Anne Lillvist.

Förskolepersonalen har mycket kunskap om barnen och träffar dem i en miljö där det ställs höga krav på att barnen ska kunna samspela och umgås både med vuxna och med många barn.

– Personalen ser vilka barn som har svårt att klara vardagen i förskolan. Därför är det viktigt att fråga förskolepersonalen hur de ser på saker och ting, säger Anne Lillvist.

Förskolepersonalen gör bedömningar utifrån samspel, popularitet och kommunikation men också självförtroende, empati och engagemang. De väger in om barnet är självgående och kan lösa problem på egen hand.

– Om barn har något diagnosticerat funktionshinder är det självklart viktigt att ta hänsyn till det, men även barn som har samma diagnos kan vara väldigt olika och behöva olika typer av stöd.

Anne Lillvist påpekar att det är viktigt att komma ihåg att vara i behov av särskilt stöd inte är ett statiskt tillstånd. Många barn behöver lite extra stöd under en tillfällig period. Mängden och typ av stöd varierar från barn till barn.

Till viss del behöver alla barn stöd och hjälp att utveckla social kompetens.

– Det behövs mer fokus på socioemotionellt lärande och färdigheter för alla barn i förskolan som kompletteras med individuella insatser för enskilda barn. Förskolor arbetar redan med detta, men personalen behöver få mer stöd i sitt arbete med barnen. Trygga relationer kräver stabilitet, och det är svårt att uppnå om det är hög personalomsättning och mycket förändringar på förskolorna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Anne Lillvist 0739349343 och anne.lillvist@mdh.se

I avhandlingen undersöker Clas Olander, vid institutionen för pedagogik och didaktik, hur grundskoleelever och gymnasister tillägnar sig naturvetenskapligt språkbruk om livets evolution. Elevers skrivna svar på diagnostiska frågor analyseras, men huvudintresset är elevers samtal i gruppdiskussioner.

I samtalen utvecklar eleverna ett hybridspråk, ett interlanguage, som ökar möjligheten att koppla samman vardagliga erfarenheter med vetenskapliga beskrivningar av naturvetenskapliga fenomen.

Synonymer och metaforer
I gruppdiskussionerna använder eleverna sällan de termer som undervisningen avsåg att den vetenskapliga berättelsen skulle byggas kring. Istället använder de sig av synonymer, metaforer och avgränsningar. Resultatet visar att eleverna i studien har tillägnat sig en högre grad av förståelse för biologisk evolution, jämfört med kontrollgrupperna. Språkbruket har gett dem en ökad förmåga att kommunicera den egna förståelsen av naturvetenskap.
Vardagsspråk en tillgång

— Vardagsspråket är en verklig tillgång och elevernas förmåga att uttrycka sin vetenskapliga förståelse med ett interlanguage ökar möjligheten att diskutera ämnet utanför klassrummet. Genom att ha tillägnat sig ett språkbruk som möjliggör samtal i vardagen kan lärandeprocessen fortsätta. Med enbart ett vetenskapligt språkbruk riskerar kommunikationen att avstanna, säger Clas Olander.

Kontaktinformation
Clas Olander lägger fram sin avhandling ”Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students’ talk and writing as an arena for sense-making” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Tid: fredag 5 februari kl 13.15, Plats: Margareta Huitfeldts Auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg
För mer information kontakta Clas Olander: clas.olander@ped.gu.se, tel: 031-7862063,

Djuren som lever i Östersjöns djupa bottnar, musslor och små kräftdjur, livnär sig främst av nedsjunkande organiskt material från algblomningar. Genom att äta av algrester i sedimentet och samtidigt själva vara bytesdjur för fisk, till exempel torsk och strömming, utgör de en länk mellan sedimenterat organisk material och fiskproduktion.

Djursamhället på botten förändras till följd av övergödningen genom att känsliga arter försvinner från områden med syrefattiga bottnar, medan tåliga arter ökar i antal. En minskning av antalet arter innebär att utnyttjandet av blomningsmaterialet blir mindre effektivt eftersom vi har sett att de olika arterna kompletterar varandra beträffande födostrategier. Det innebär att artrika bottnar kan föra vidare mer näring från alger eller cyanobakterier upp i näringskedjan än artfattiga bottnar.

På senare år har många nya arter etablerat sig i Östersjön, bland annat en havsborstmask och frågan huruvida detta tillskott påverkar upptag och nedbrytning av alger har gett oväntade resultat.

— Jag har inte sett några tendenser till att den främmande masken konkurrerar med de inhemska arterna om algblomningsmaterial, snarare verkar den bidra till ett ökat resursutnyttjande vilket är positivt för djurens tillväxt, säger Agnes Karlson.

Avhandlingens titel
Benthic use of phytoplankton blooms: uptake, burial and biodiversity effects in a species-poor system.

För ytterligare information
Agnes Karlson, Systemekologiska institutionen, agnes@ecology.su.se, 073-638 6720.

För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.

— Feromonerna kan bli ett miljövänligt, skarpt verktyg i kampen mot skadeinsekter i granfröplantager, säger Olle Rosenberg, Skogforsk.

De allvarligaste skadegörarna är fjärilsarterna grankottmott och grankottvecklare samt grankottflugan.

— I tolv plantager som följts i 18 år var över 40 procent av grankottarna angripna av en eller flera av dessa tre arter. Och även om fröna inte alltid förstörs så fördyras och försvåras klängningen av kottarna och efterbehandlingen av frö på grund av kåda och exkrementer, säger han.

I dag finns ett biologiskt bekämpningsmedel som är godkänt att använda i fröplantager, Turex 50 WP. I Skogforsks studier minskar det angreppen av grankottmott med 60 procent. Men det har ingen effekt på grankottvecklaren.

— Vi har under 2005-2008 testat ett stort antal andra bekämpningsmedel, men inte lyckats reducera skadorna av grankottvecklaren. Därför behövs nya verktyg. Feromonerna kan mycket väl bli ett sådant, säger Olle Rosenberg.

Fakta
* Ett syntetiskt feromon för grankottmott har utvecklats av Lunds universitet, Skogforsk, INRA (Frankrike) och University of California (USA).
* Lunds universitet och Skogforsk har tagit fram ett syntetiskt feromon som lockar grankottvecklare.
* I båda fallen rör det sig om sexferomoner som honorna sänder ut för att locka till sig hanar.

Läs mer i Resultat nr 19, 2009 som finns att beställa på www.skogforsk.se/butiken.

Kontaktinformation
Kontakt
Olle Rosenberg, Skogforsk. Tel: 018-18 85 46, 070-620 70 36
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Det här är första gången man har undersökt hur arbetsgivare ser på nyutexaminerade med juristexamen, eller juris kandidater som de hette fram till den 1 juli 2007.

— Vi ville dels få en bild av vad arbetsgivarna tycker om dem som examineras ut från våra utbildningar, dels höra om arbetsgivarna hade några synpunkter på sådant vi kan förbättra, berättar Hans Eklund, studierektor vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet och den som koordinerat undersökningen.

Drygt 500 personalansvariga på företag, myndigheter och organisationer deltog i enkäten, som genomfördes av företaget Exquiro. Av de arbetsgivare som inom de fem senaste åren har anställt nyutexaminerade jurister bedömer 82 procent att de nyutexaminerade har helt eller i stort sett tillräckliga juridiska faktakunskaper för att klara sitt arbete. De flesta bedömer också att de nyutexaminerade har helt eller i stort sett tillräckliga kunskaper i juridisk argumentation (72 procent), självständigt arbete (68 procent) och skriftlig framställning (65 procent). Något färre arbetsgivare är nöjda med kunskaperna när det gäller samarbete med andra (58 procent) och muntlig framställning (53 procent). Privata arbetsgivare ger generellt något lägre betyg än statliga, kommunala och ideella arbetsgivare.

Den nyttigaste delen av utbildningen är de juridiska faktakunskaperna, som 57 procent av arbetsgivarna ser som mycket viktiga. Därefter kommer skriftlig framställning, juridisk argumentation och självständigt arbete. Mindre användbara är, enligt arbetsgivarna, kunskaperna i muntlig framställning och samarbete med andra, alltså samma färdigheter som man ansåg att de nyutexaminerade inte har fått tillräcklig träning i.

Den i särklass viktigaste egenskapen vid anställning av nyutexaminerade jurister är enligt arbetsgivarna juridisk utbildning. 64 procent anser att det är den enskilt viktigaste egenskapen, och 72 procent anser att det är en av de tre viktigaste egenskaperna. Social kompetens ses också som en av de tre viktigaste egenskaperna, och nämndes av 67 procent. 42 procent nämner betygen som en av de tre viktigaste aspekterna. När man anställer jurister med några års arbetslivserfarenhet är det utbildningen, erfarenheten och social kompetens som de viktigaste egenskaperna, medan bara 26 procent av arbetsgivarna tycker att betygen är viktiga.

— Det här bekräftar det vi redan visste, nämligen att examen väger tyngst. Betygen är inte det viktigaste ens när man är nyutexaminerad. Senare i yrkeslivet spelar de ännu mindre roll, säger Hans Eklund.

Majoriteten av arbetsgivarna, 68 procent, anser att längden på juristprogrammet är bra som den är, alltså 4,5 år. 26  procent av de tillfrågade hade ingen uppfattning i frågan. Många arbetsgivare efterlyser mer praktik under utbildningen, och många anser att det behövs mer muntlig träning.

— Arbetsgivarna och vi är överens om vad vi behöver förbättra i utbildningen. Exakt hur vi ska gå vidare med de här resultaten kommer vi att diskutera på en konferens i Lund i april, säger Hans Eklund.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:

Uppsala universitet: Hans Eklund (koordinator för undersökningen), 018-471 25 31 eller 070-713 77 03, e-post: hans.eklund@jur.uu.se
Göteborgs universitet: Jenny Peters, 031-786 15 35, e-post: jenny.peters@law.gu.se
Lunds universitet: Katarina Olsson, 046-222 10 28 eller 070-629 14 59, e-post: Katarina.Olsson@jur.lu.se
Stockholms universitet: Charlotta Malmgren, 08-16 34 31, e-post: charlotta.malmgren@juridicum.su.se.
Umeå universitet: Ulf Israelsson, 090-786 55 75, e-post: ulf.israelsson@jus.umu.se
Örebro universitet: Annica Burman, 019-30 39 60, e-post: annica.burman@oru.se

Boken ”Den utvärderingstäta politiken” är en fallstudie av den statliga storstadssatsning som pågick 1998-2006 i 24 utsatta bostadsområden i sju kommuner kring Stockholm, Göteborg och Malmö, i syfte att bryta boendesegregationen och skapa tillväxt i områdena. Satsningen bestod av hundratals mindre projekt, och det är utvärderingarna av dessa som forskaren Nils Hertting och professor emeritus Evert Vedung vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet har studerat. Utgångspunkten var att ta reda på hur en utvärdering går till – vad förklarar att man gör på ett visst sätt och inte på ett annat?

— Utvärderingar spelar en central roll i politiken, därför är det viktigt att förstå hur de fungerar. På samma sätt som det finns många olika utvärderingskoncept finns det en mängd olika styrningsdoktriner, och vi förväntade oss att det skulle finnas ett samband mellan hur styrningen av projektet och utvärderingen av den ser ut, berättar Nils Hertting.

I boken identifierar och tillämpar forskarna tre idealtypiska styrningsdoktriner – mål- och resultatstyrning, nätverksstyrning och brukarstyrning. Teorin om att de här tre styrningsdoktrinerna skulle ge upphov till skilda upplägg av utvärderingarna visar sig stämma till viss del, även om hypotesen enligt forskarna behöver preciseras ytterligare.

— Storstadssatsningen styrdes av idéer om dialog och samverkan, därför förväntade vi oss att man också i utvärderingsskedet skulle dra in boende och andra intressenter. Men den externa utvärderingen var mycket traditionell och ganska teknokratisk, forskarna dominerade alla faser av processen. Det var oväntat, men samtidigt ser vi en logik i det, säger Nils Hertting.

Att det bör finnas en koppling mellan styrning och utvärdering anser Nils Hertting och Evert Vedung fortfarande.

— Den som får i uppdrag att göra en utvärdering har goda skäl att sätta sig in i vilka idéer som låg bakom insatsen och hur den var tänkt att fungera, säger Nils Hertting.

”Den utvärderingstäta politiken” är utgiven av förlaget Studentlitteratur.

Kontaktinformation
För mer information och recensionsexemplar, kontakta Nils Hertting, 018-471 72 75, 070-330 34 65, e-post: nils.hertting@ibf.uu.se eller Evert Vedung, 018-471 65 11, 070-440 13 15, e-post: evert.vedung@ibf.uu.se

Om TV-apparater, datorer, plaster eller textilier som innehåller bromerade flamskyddsmedel börjar brinna avges bland annat stora mängder giftiga bromerade dioxiner. Detta har forskare vid kemiska institutionen sett i sina tidigare studier.

— Sådana här bränder leder helt klart till att den närmaste omgviningen, och inte minst räddningstjänstens personal, utsätts för höga halter av giftiga ämnen. Men utsläppen kan också innebära en mer långsiktig risk om miljön runt omkring olycksplatsen blir förorenad, säger Staffan Lundstedt, forskare vid kemiska institutionen.

— Vi vet att utsläppen av bromerade dioxiner kan vara stora, men vi vet inte vilka ”avtryck” detta ger i miljön. Det tänkte vi ta reda på nu. Fortfarande saknas till exempel kunskap om hur stabila de bromerade dioxinerna är i miljön och i vilken omfattning de lagras i vår omgivning.

Det finns misstankar om att de bromerade dioxinerna, i likhet med de mer kända klorerade dioxinerna, är både cancerogena och hormonstörande, och att de kan försämra fortplantningsförmåga och immunförsvar. Utsläppen av bromerade dioxiner vid okontrollerade bränder är i flera fall betydligt större än utsläppen av klorerade dioxiner. Vid en TV-brand som forskarna undersökt var utsläppen av bromerade dioxiner mellan 10 000 och 100 000 gånger högre än utsläppen av klorerade dioxiner.

— Den kunskap vi nu får fram är viktig för att vi på ett riktigt sätt ska kunna bedöma risker efter bränder i flamskyddat material. Det kan till exempel handla om vilka rekommendationer vi ska ge dem som bor i närheten av ett olycksområde, om de till exempel låta sina barn leka i sandlådan och äta sina egenodlade grönsaker?, berättar Staffan Lundstedt.

Forskarna kommer att söka svar på frågorna genom att undersöka prover av jord, sot och aska från platser där stora olycksbränder har inträffat.

Flera bromerade flamskyddsmedel har redan blivit förbjudna att användas inom Europa, men stora mängder finns kvar i produkter och byggnader i vår omgivning. Dessutom används de fortfarande i stor utsträckning i andra delar av världen, till exempel i Japan och USA.

— Kanske är det så att vi måste minska användningen av flamskyddat material ännu mer. Vi hoppas att våra resultat ska kunna underlätta en sådan bedömning, säger Staffan Lundstedt.

Forskningsprojektet finansieras med 1,8 miljoner kronor under två år av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (tidigare Räddningsverket).

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Staffan Lundstedt, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 66 54
E-post: staffan.lundstedt@chem.umu.se

Jonas Aspelin  pekar på att utredningen och troligen också den kommande propositionen om ny lärarutbildning betonar vikten av sociala relationer.  Ett speciellt avsnitt ägnas åt sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap i den nya lärarutbildningen. Lärosätena måste alltså rusta studenterna med kunskaper kring att utveckla sociala relationer

– Det är väl just detta som inspirerat mig till att skriva boken. Jag har suttit med i en arbetsgrupp på lärarutbildningen i Malmö som formulerat lärandemål kring relationer och ledarskap.

Så vad handlar boken om?

–  Jag försöker visa att utbildning och i synnerhet undervisning går att beskriva som sociala skeenden eller relationer. Som lärare är man både delaktig i relationer och har pedagogiskt ansvar där man ska svara an på och möta den enskilda eleven.

Första delen i boken handlar om sociala relationer i klassrummet som  analyseras med mikrostudier, enligt Jonas Aspelin Sociala relationer i klassrummet styrs till stor del av ett ramverk, man är i skolan, lärare och elever har olika roller, olika normer  och ordningar sätter gränser m.m. Frågan som Jonas Aspelin tar upp är hur man ska förstå lärarens förhållningssätt i detta, där läraren och självfallet lärarstudenten måste utveckla någon slags relationskompetens.

I del två går Jonas Aspelin steget längre och menar att denna relationskompetens faktiskt inte riktigt räcker för att lyckas med läraruppdraget.  Här använder han sig av filosofen Martin Buber som skiljer på sociala relationer och mellanmänskliga relationer.

– Det finns ögonblick av verkligt essentiella möten där man når varandra såsom man faktiskt är, enligt Buber. Dessa ögonblick kan man inte skapa som lärare. Men som lärare måste man vara genuint intresserade av andra människor, inte bara av deras prestationer.  Först då får man bättre förutsättningar för att mellanmänskliga  möten ska uppstå.  
– Jag menar att lärare och lärarstudenter måste fundera på om de skapar grogrunder för dessa mellanmänskliga möten.  Det handlar om delaktighet, total närvaro i nuet och en slags omedelbarhet där man ser sina elever som unika personer.
– Om och när en lärare träffar rätt, så är mycket vunnet även framöver. Det har etablerats ett kort fulländat möte som läraren och eleven bär med sig i stället för den misstro som många gånger existerar mellan elev och lärare.

Samtidigt menar Jonas Aspelin att det hänt mycket i skolsverige de senaste 15 åren.  Skolledare och lärares sätt att tänka kring utbildning och undervisning och vikten av goda relationer i klassrummet lyfts fram.

– Det handlar inte längre om att som lärare ha en mängd ämneskunskaper och på ett effektivt sätt föra över det på sina elever utan den akademiska processen är bara en del av det myllrande sociala livet i klassrummet. Och just detta myller är grogrunden för bra undervisning men då måste ömsesidiga förtroenden mellan lärare och elev etableras.

Kontaktinformation
Jonas Aspelin
e-post: jonas.aspelin@mah.se
telefon: 040 – 6658260

Risken att drabbas av hjärtinfarkt har minskat i befolkningen som helhet. Den postiva trenden kan dessvärre inte ses bland personer med typ 2-diabetes. Detta är bakgrunden till Eva Fhärms avhandling.

Hon visar där att behandlingsriktlinjer ger bättre kolesterolvärden. Fler uppnår behandlingsmålen för riskfaktorer, men det kvarstår förbättringsområden såsom kolesterolvärden, rökning och blodtryck.

I en delstudie av nydiagnostiserade typ 2-diabetespatienter i Västerbotten ställs frågan om förekomst av kranskärlssjukdom uppmärksammas i tillräcklig grad jämfört med t ex ögonbottenförändringar.

Erfarna distriktsläkare intervjuades, och dilemman i yrkesrollen och i kommunikationen med patienter med typ 2-diabetes framkom. Man tvekade bl a inför att ge patienten all information om sjukdomen och dess konsekvenser. Det fanns svårigheter att integrera vetenskap i diabetesvården och läkarna övervägde också om läkemedelsbehandling kunde minska patienternas benägenhet att vidta nödvändiga livsstilsförändringar.

Många personer med typ 2-diabetes upplever sig som friska, vilket också försvårade kommunikationen om förändringar och behandling som läkarna upplevde önskvärda.

Slutsatserna i avhandlingen är att behandlingen av kända riskfaktorer förbättrats de senaste tio åren i Sverige sedan Socialstyrelsen utfärdade sina riktlinjer för diabetesvården 1999.

En fortsatt förbättring har skett under perioden 2003-2008 även om det återstår en del till målen för kolesterolvärden, blodtryck och rökning. Behandligen måste intensifieras ytterligare och kommunikationen mellan läkare och patient förbättras för att personer med typ 2-diabetes ska bryta trenden med förhöjd risk för hjärtinfarkt.

Fredagen den 5 februari försvarar Eva Fhärm, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Treatment of Cardiovascular Risk Factors in Type 2 Diabetes  –  Time Trends and Clinical Practice.

Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.

Fakultetsopponent är docent Carl-Johan Östgren, Linköpings universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30686

Kontaktinformation
Eva Fhärm är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet. Hon nås på:
Mobiltelefon 070-351 51 66
E-post eva.fharm@fammed.umu.se

Efter att kostnaderna för den svenska sjukförsäkringen skjutit i höjden vann bilden av de sjukskrivna som fuskare och inbillningssjuka mark. Sveriges sjukförsäkring pekades ut som ett lättlurat system, krav på hårdare tag hördes, drevet gick mot de sjukskrivna.

Vad som inte kom fram i debatten var att antalet nya sjukskrivna faktiskt inte hade ökat särskilt mycket. Istället var det rehabiliteringsarbetet ute på arbetsplatserna som hade havererat, med allt längre långtidssjukskrivningar som resultat.

Björn Johnson, forskare vid Malmö högskolas Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), visar i sin bok ”Kampen om sjukfrånvaron” (Arkiv förlag) hur debatten definierade om sjukfrånvaron från ett arbetsmiljöproblem till att handla om överutnyttjande och fusk. Ett allt mer polariserat och onyanserat debattklimat ledde politikerna att fatta beslut på bristfälliga och i vissa fall direkt felaktiga grunder.

– Det togs för givet att den höga sjukfrånvaron berodde på fusk och överutnyttjande. Sådant förekommer utan tvekan, men det väldigt lite som pekar på att de problemen verkligen ökade under början av 2000-talet, säger Björn Johnson.

Studien omfattar tiden från 1995 och framåt. De påståenden som var vanligast i medierna och den offentliga debatten jämförs med statistik och resultat från bland annat arbetsmiljöforskning, sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Många påståenden saknade stöd i statistiken: tvärtemot vad som påstods i debatten minskade till exempel antalet nya sjukskrivna arbetslösa under den här tiden.

– Medierna har inte skött sin granskande uppgift, och politikerna har i sin tur grundat sina beslut på en felaktig och överdriven bild av problemet, säger Björn Johnson.

Boken riktar sig till alla sjukförsäkrade, till politiker, fackligt engagerade, arbetsgivare, sjukskrivna, forskare, studenter, journalister och alla andra som är intresserade av frågor som rör socialförsäkringarna och den svenska välfärdsstatens framtid.

Onsdag den 10 februari arrangerar Malmö högskola ett panelsamtal om sjukfrånvarodebatten.

Medverkar gör Björn Johnson, Dagens Nyheters ledarskribent Hanne Kjöller samt Jan Rydh, tidigare sjukförsörsäkringsutredare. Radiojournalisten Lars Mogensen leder samtalet.

Plats: Orkanenbiblioteket, Nordenskiöldsgatan 10, Malmö; Tid: kl 19.00

Kontaktinformation
För mer information, ring Björn Johnson: 070-438 39 73; bjorn.johnson@mah.se

– Stroke är en av de vanligaste orsakerna till handikapp och död. Därför är det viktigt att tidigt kunna identifiera personer i riskzonen, så att förebyggande insatser kan göras, säger Bernice Wiberg, läkare och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper, som gjort studien tillsammans med docent Johan Sundström, huvudansvarig för studien.

Studien innefattar 930 friska män i 70-årsåldern (den s k ULSAM-studien), som deltog i tre olika tester som mäter mental/kognitiv förmåga. Ett av testen, ett enklare siffer- och bokstavstest (Trail Making Test B), visade intressanta resultat. 13 år senare hade 166 män fått en stroke, eller en TIA (transient ischemic attack). 105 av dessa män hade drabbats av hjärninfarkt, den vanligaste orsaken till stroke, vilket leder till att en del av hjärnan inte nås av tillräcklig mängd blod.

Studien visade att de 25 procent som hade sämst resultat när det gällde siffer- och bokstavstestet löpte mer än tre gånger så stor risk att få hjärninfarkt jämfört med de 25 procent som presterade bäst i testet. De andra båda testen kunde inte förutse stroke eller hjärninfarkt.

– Våra resultat visar att ett billigt test kan förutsäga risk för stroke. Om fler studier kan stödja dessa resultat kan det användas som ett enkelt test för att identifiera personer som behöver förebyggande insatser, säger Bernice Wiberg.

Fakta TIA: Ett enkelt strokesymptom som går över inom 24 timmar, men vanligen endast varar några minuter.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bernice Wiberg, tel. 018-611 43 38, 070-866 23 55, bernice.wiberg@medsci.uu.se

En möjlig strategi för behandling av neurodegenerativa sjukdomar är att transplantera in stamceller i hjärnan som räddar de befintliga nervcellerna från att dö. Detta har lyckats i olika modellsystem, men hur det går till är fortfarande oklart. Enligt en hypotes mognar stamcellerna till färdiga nervceller som kommunicerar med den hotade hjärnvävnaden. Enligt en annan utsöndrar stamcellerna olika tillväxtfaktorer som påverkar värdens nervceller.

Den nya studien, som genomfördes i samarbete med flera internationella forskargrupper, visar att stamceller som transplanteras in i skadad eller hotad nervvävnad snabbt etablerar en sorts direktkanaler, så kallade gap-junctions, in i nervcellerna. I studien räddades nervcellerna från att dö endast då gap-junctions bildats. Försöken gjordes med stamceller från mus och människa i odlad hjärnvävnad samt flera musmodeller för mänskliga neurodegenerativa sjukdomar och akuta hjärnskador.

– Många olika molekyler kan överföras genom gap-junctions. Det innebär att en ny dörr för framtida behandlingsmöjligheter av nervcellskador har öppnats, både bildligt och bokstavligt, säger Eric Herlenius som har lett studien.

Utöver Karolinska Institutet deltog forskare från Sanford-Burnham Medical Research Institute och Harvard Medical School i USA samt Université Libre de Bruxelles, Belgien, i arbetet med studien.


Publikation: “Communication via gap junctions underlies early functional and beneficial interactions between grafted neural stem cells and the host”, Johan Jäderstad, Linda M. Jäderstad, Jianxue Li, Satyan Chintawar, Carmen Salto, Massimo Pandolfo, Vaclav Ourednik, Yang D. Teng, Richard L. Sidman, Ernest Arenas, Evan Y. Snyder & Eric Herlenius, PNAS Early Online Edition, 1 Feb 2010.

Förklaring bild: Stamceller kan ersätta eller rädda skadade hjärnceller. En ny mekanism för hur denna räddning skulle kunna ske är genom att fönster etableras direkt till celler med möjlighet att direkt överföra molekyler och återställa jämvikten i hotade hjärnceller. Bildrättigheterna tillhör Johan Jädersta & Eric Herlenius, Karolinska Institutet.


För mer information, kontakta:

Docent Eric Herlenius
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08-517 706 47 eller 073-678 99 87
E-post: Eric.Herlenius@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Pernilla Vallenback har i sitt avhandlingsarbete studerat det vanliga gräset fårsvingel. Hos denna gräsart finns en särskild gen i en extra upplaga; man skulle kunna tro att det rör sig om en ren kopiering av originalgenen. Men Vallenbacks forskning visar att den aktuella extragenen istället måste ha kommit in i fårsvingelgräsets arvsmassa från en helt annan art tillhörande släktet gröe. Denna genöverföring är det första säkra exemplet på en hoppande gen mellan två gräsarter.

Avhandling vid:
Biologiska institutionen, genetik. Lunds universitet.

Titel:
Horizontal Gene Transfer in Plants – The Story of PgiC2.

Författare:
Pernilla.Vallenback@cob.lu.se

Handledare:
Bengt_Olle.Bengtsson@cob.lu.se