Båttvättar är ett alternativ till giftiga båtbottenfärger och fungerar ungefär som en biltvätt där stora borstar tvättar bort ovälkomna påväxtorganismer som minskar båtens fart. Eftersom båtar traditionellt har målats med bottenfärger som läcker giftiga ämnen för att förhindra påväxt är båttvättarna försedda med uppsamlingsbassänger för borttvättade färgflagor.
Båttvättar har nu använts på ett knapp tiotal platser i framförallt Stockholmstrakten. Stiftelsen Håll Sverige Rent har initierat flera av tvättarna, däribland en i Trosa hamn 2005 och en i Käppalahamnen på Lidingö 2008. Driften av båttvätten i Trosa hamn har därefter fortsatts av Trosa kommun. På uppdrag av Håll Sverige Rent och Trosa kommun har institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet mätt utsläpp av farliga ämnen från båtbottenfärger i uppsamlingsbassängerna under dessa båttvättar.
TBT är ett mycket giftigt ämne som påverkar många organismer i mycket låga halter. Det har varit förbjudet sedan 20 år för fritidsbåtar. Idag finns ett globalt förbud mot användning av TBT i båtbottenfärger även för stora fartyg.
– I sedimenten från uppsamlingsbassängerna konstaterades halter på ca 50 000 mikrogram TBT/kg torrt sediment. Halter på 100 anses mycket högt i många länder. I Sverige finns inget tröskelvärde. Det föreslagna tröskelvärdet inom EU för en säker miljö är 0,02 mikrogram TBT/kg torrt sediment, berättar Britta Eklund, forskare vid ITM, Stockholms universitet.
Var kommer TBT:n ifrån, kan det vara gamla underliggande färglager?
– De som tvättar sina båtar i en båttvätt har ofta inte målat sina båtar alls innan sjösättningen för året. Eftersom TBT-färger har varit förbjudna så länge som 20 år är det knappast många som har kvar gamla färgburkar med TBT-färg idag. Även gifter som till exempel koppar och zink påvisas i uppsamlingsbassängerna, berättar Britta Eklund.
I uppsamlingsbassängerna under båttvättarna koncentreras gifterna och tas omhand. Men vad händer med de gifter som finns på de många båtar som inte tvättas i båttvättar?
— Förmodligen hamnar det mesta på backen vid båtuppläggningsplatser. Med regnvatten kommer dessa gifter att spolas ner i vattnet. Hur stort detta problem är vet ingen. Ett viktigt steg i att minska dessa risker är att samla upp färgrester vid till exempel slipning och spolning av båtar, säger Britta Eklund.
Nu drar årets båtsäsong igång och aktörerna bakom studien menar att det behövs konkreta insatser från alla håll, från myndigheter, kommuner, båtorganisationer, färgfabrikanter, båtförsäljare och båtägare för att få till stånd en minskning av spridning av gifter från båtfärger. Lösningar måste fram så att giftspridning både i vattnet och på land kan undvikas.
— Våra politiker, speciellt i kommunerna, bär ett stort ansvar för att infrastrukturen byggs ut på rätt sätt så att båtlivet kan bidra till att uppfylla våra nationella miljömål. I år har kommuner och organisationer för första gången kunnat söka bidrag för lokala vattenvårdssatsningar inklusive båttvättar. Nu måste dessa aktörer visa att de tar problemet på allvar och våga satsa på nya lösningar. Det måste vara enkelt för båtägarna att byta ut färgburken mot mer miljöanpassade alternativ, så som båttvättar av olika slag eller varianter av torrsättning. Det vinner alla på, både båtägare och våra vatten, säger Elin Svensson, projektledare för havsmiljö vid stiftelsen Håll Sverige Rent.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Britta Eklund, docent, Institutionen för tillämpad vetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-674 7211, 070 – 604 7613, e-post britta.eklund@itm.su.se
Elin Svensson, projektledare havsmiljö, Stiftelsen Håll Sverige Rent, tfn 08-505 26352, 070-5827231, e-post elin.svensson@hsr.se
Karl-Axel Reimer, kommunekolog, Trosa kommun, tfn 0156-52024, 070-2122024, e-post Karl-Axel.Reimer@trosa.se
Enzymerna kontrollerar och påskyndar kroppens omvandling av kemiska ämnen. Vilket enzym som kan påverka vilka ämnen avgörs av en molekylär anpassning, som kan liknas vid en nyckel som endast passar ett visst lås. Enzymet fungerar endast med molekyler av en bestämd form. Enzymer med som liknar varandra till utseendet kan dock ha helt olika funktioner.
En forskargrupp vid Uppsala universitet, ledd av professor Bengt Mannervik vid institutionen för biokemi och organisk kemi, upptäckte för några år sedan ett nytt enzym i hormonproducerande organ som katalyserar en kemisk reaktion i produktionen av könshormoner, bland annat testosteron och progesteron. Det nya enzymet är mycket likt glutationtransferas, som igår i kroppens avgiftningssystem. I den nya studien har Bengt Mannervik och hans kollegor studerat vilka detaljer i de två enzymerna som gör att deras funktioner är så olika varandra.
– Våra resultat visar att det endast är fem av enzymets mer än 200 aminosyror som avgör om könshormoner kan bindas till enzymets aktiva säte i en orientering så att hormonet omvandlas. Om man byter ut dessa aminosyror byter enzymet också funktion. Hormonet binds då i fel orientering, nyckeln går alltså baklänges in i låset, berättar Bengt Mannervik.
Studien förklarar på molekylär nivå hur ett viktigt enzym i hormonproduktionen känner igen sin målsubstans. Resultaten visar också hur nya enzymfunktioner kan uppkomma genom mutationer i proteinstrukturen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bengt Mannervik, 018-471 45 39 eller 070-375 66 00, e-post: bengt.mannervik@biorg.uu.se
Avhandling: Migration, Wage Inequality, and the Urban Hierarchy
Empirical Studies in International and Domestic Population Movements, Wage Dispersion and Income: Sweden, 1993-2003
I amerikanska studier av invandring och inhemsk förflyttning har ofta antagits att den efterföljande ökade lönespridning mellan de högsta och de lägsta lönerna beror på att de inflyttade ofta hamnar i låglönesektorer och därmed sägs skapa en ökad konkurrens om låglönearbeten. Den ökade konkurrensen skapar en press nedåt på de lägsta lönerna.
Föreliggande avhandling pekar på att det också i Sverige finns ett samband mellan befolkningsomflyttningar (inhemsk och internationell migration) och ökad ojämlikhet i löneinkomster. Men i Sverige verkar detta ske utan låglönekonkurrens och utan att lågutbildade som grupp förlorar på en ökad inflyttning.
— I Sverige uppstår den ökade lönespridningen inte av att de lägsta lönerna sjunker ytterligare, utan av att de högsta lönerna höjs, säger Martin Korpi, författare till avhandlingen.
En förklaring kan vara att en ökad inflyttning leder till ökad specialisering av arbetskraften och ökad efterfrågan på vissa typer tjänster inom den lokala arbetsmarknaden
— Även om invandring kanske inte helt saknar betydelse för inkomstspridning, så verkar den inte vara någon särskilt viktig faktor i detta sammanhang, säger Martin Korpi
Avhandlingen är finansierad av Institutet för Framtidsstudier och framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Martin Korpi, Institutet för Framtidsstudier, 0763 – 78 65 07
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Avhandlingen ”Migration, Wage Inequality, and the Urban Hierarchy. Empirical Studies in International and Domestic Population Movements, Wage Dispersion and Income: Sweden, 1993-2003” kan beställas från EFI (The Economic Research Institute) på efi.publications@hhs.se
Institutet för Framtidsstudier
Tel: 08-402 12 00
E-post: info@framtidsstudier.se
Lars-Erik Hedlund har i sin avhandling som nyligen försvarades vid Uppsala universitet undersökt om individens självschema, mätt med responstid, kan förbättra prognosförmågan hos personlighetsbedömningar. Självscheman är kognitiva generaliseringar som vi har om oss själva. De består av minnen, tankar och självkategoriseringar rörande vårt beteende inom ett givet område. Personlighetsdrag som individen identifierar som typiska och centrala för det egna självet kallas för självschematiska.
I undersökningen har personer fått ta ställning till olika påståenden i ett datorbaserat frågeformulär. Personerna har på en femgradig skala tagit ställning till hur väl påståendet stämmer överens med de egna värderingarna. Förutom att registrera svaren har svarstiden, responstiden, också noterats.
– Grunden för att använda responstid vid personlighetsbedömningar är att när vårt självschema konfronteras med information som är relevant för vårt själv så aktiveras det automatiskt, vilket ger korta responstider. Fördelen med indirekta mått som responstid är att de reflekterar mer automatiska, omedvetna processer. Personen har inte hunnit reflektera över vad som till exempel är politiskt korrekt, säger Lars-Erik Hedlund.
De inledande studierna visade att individer svarar snabbare på påståenden som rör personlighetsegenskaper som är i enlighet med deras självschema eller som är rakt motsatta deras självschema, jämfört med personlighetsegenskaper som endast är måttligt självbeskrivande. Relationen får formen av ett upp och nervänt U.
Om en person till exempel svarar snabbt på påståendet: ”Jag skulle gärna vilja se en kvinna som statsminister i Sverige” visar detta att frågan är viktig för den individen (personen har ett självschema som motsvarar detta påstående). Dröjer svaret ett längre tag är frågan inte särskilt viktig för personen (individen saknar självschema för detta).
Resultatet i en följande studie visade också att mätning av självschema markant förbättrade möjligheten att förutsäga fördomsfullhet jämfört med studier som enbart använder sig av personlighetsdrag.
Det finns stora likheter mellan självschemaforskning och forskning om attityders styrka. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan attitydstyrka och heritabilitet (statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet). Heritabiliteten är den del av en observerad varians som kan förklaras med genetisk varians.
Avhandlingens resultat visade att högre grad av heritabilitet var förknippat med närvaron av ett självschema (snabbare responstid). Det är första gången någon påvisat detta samband. Denna upptäckt ger möjlighet till ytterligare förståelse av vikten av genetisk påverkan som grund till individuella skillnader när det gäller beteendemässiga eller psykologiska karaktäristika.
– Sammantaget ger resultaten i avhandlingen stöd för tanken att självschema, mätt genom responstid, är en användbar och betydelsefull variabel i personlighetsforskning då kunskap om individens självschema bland annat kan förbättra prediktionen av olika fenomen, säger Lars Erik Hedlund.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lars-Erik Hedlund, tel: 070-338 49 51, 0247-600 90,
e-post: lars-erik.hedlund@psyk.uu.se
Hur samspelet mellan immunförsvar och hjärna fungerar var länge oklart. Frågan var hur inflammatoriska signalämnen kunde ta sig förbi blod-hjärnbarriären, som stoppar större molekyler från att ta sig in i hjärnan. Professor Anders Blomqvists forskargrupp i neurobiologi vid LiU upptäckte en signalväg över barriären, som sätter igång syntes av det hormonliknande ämnet prostaglandin E2 inne i hjärnans blodkärl och orsakar feber.
Nu visar Louise Elander i sin doktorsavhandling att prostaglandinernas roll vid inflammation är ännu större än väntat. De förser hjärnan med information om att en inflammation pågår någonstans i kroppen och styr förutom feber även andra sjukdomsreaktioner som aptitförlust och ökad utsöndring av stresshormon.
Elander har kartlagt signalvägarna genom försök med genetiskt modifierade möss och farmakologiska hämmare av de enzym som tillverkar prostaglandin E2. Resultaten visar bland annat att prostaglandin E2 har betydelse för den matleda som är typisk vid sjukdom, liksom för frisättningen av stresshormonet kortisol från binjurarna. Påslaget av stresshormon startar i hjärnans hypothalamus, går vidare till hypofysen som skickar en signalmolekyl i blodet till binjurebarken. Kortisolet är nödvändigt bland annat för att balansera immunförsvarets reaktioner (kortison är en syntetisk motsvarighet som används som antiinflammatoriskt läkemedel).
Aptitlöshet och feber upplevs som negativa symtom men är i själva verket effektiva vapen mot akuta infektioner. Fastan minskar bakteriernas tillgång till näring och järn, och den ökade kroppsvärmen sätter fart på immunförsvaret och hämmar bakteriernas förökning. Vid kroniska tillstånd som aids och autoimmuna sjukdomar orsakar felbalanserad kortisolutsöndring, feber och aptitlöshet i stället destruktiva processer som bidrar till ökad sjuklighet och dödlighet, vilket i framtiden förhoppningsvis kan motverkas med nya läkemedel.
Avhandlingen lades fram 26 februari 2010 vid Linköpings universitet med professor Marianne Schultzberg, Karolinska institutet, som opponent.
Kontaktinformation
Kontakt:
Louise Elander 070-3616131, louise.elander@liu.se
Anders Blomqvist 013-223193, anders.blomqvist@liu.se
Johan Larsson, forskare i kvalitetsteknik, visar i sin avhandling vid Mittuniversitetet hur chefers ledarskap är kopplat till medarbetarnas hälsa och organisationens effektivitet samt arbetssätt för att uppnå kvalitet.
En framgångsrik ledarskapsprofil för god hälsa, effektivitet och kvalitet ställer höga krav på många områden. Den måste integrera en positiv människosyn med en hög relationsorientering i beteendet, där de struktur- och förändringsorienterade beteendena anpassas efter situationen. Men också väl utformade ledarskapsverktyg behövs.
– På de framgångsrika arbetsplatserna var chefen bl.a. synlig, rörde sig på arbetsplatsen och diskuterade med medarbetarna i dialog för att bygga upp relationer och få beslutsinformation, säger Johan Larsson.
Varningssystemet bygger på frekvent mätning av medarbetarnas hälsa. All information bearbetas i verktygets styrdiagram, som ger statistiskt säkerställda varningar när någon betydande förändring sker på arbetsplatsen. Systemet är känsligt för både små och stora förändringar samt inkluderar en subjektiv hälsoindikator som även förutspår framtida sjukdom. Chefer ges därmed möjlighet att fånga upp hälsoförändringar innan de behöver övergå i sjukdom. Det har också en hög säkerhetsgrad gentemot falska alarm, där risken är ca 0,27 %. Detta innebär att i medeltal 370 mätningar kan göras på en arbetsplats i statistisk balans innan ett falskt larm inträffar. Det motsvarar drygt 30 års användning vid månadsmätningar av hälsan.
– Detta tidiga varningssystem rörande medarbetarnas hälsa tar beslutsfattandet till en ny precisionsnivå inom arbetsmiljöområdet, säger Johan Larsson. Det kan fungera som ett bra stöd för ett hälsofrämjande ledarskap. Även i ett internationellt perspektiv har jag inte sett denna typ av varningssystem med hög precision inom arbetsmiljöområdet.
“Leadership for Quality, Effectiveness and Health in Organisations”.
Johan Larsson disputerade i ämnet kvalitetsteknik den 26 februari i Östersund.
Kontaktinformation
Johan Larsson,
telefon 070-3900 390. E-postadress johan.larsson@miun.se
I de yrken där de högsta lönerna finns i Sverige arbetar ungefär lika många kvinnor som män. Dessa yrken är också de som har högst prestige och är högst värderade i samhället, till exempel jurister, journalister, läkare och gymnasielärare.
– Min avhandling visar att andelen kvinnor i ett yrke inte automatisk styr lönenivån. Det sambandet är snarare väldigt oregelbundet. Till exempel ser man att de yrken där andelen kvinnor är högst inte har den lägsta lönen. säger Charlotta Magnusson.
Arbete inom vård och omsorg värderas inte lägre än andra yrken och har inte heller en lönenivå som ligger lägre än andra jämförbara yrken. Tvärtom visar det sig vara positivt för lönen att arbeta med inom vård- och omsorgssektorn.
– Servicerelaterade yrken däremot både värderas lägre och ger sämre betalt än de flesta andra yrkeskategorier, säger Charlotta Magnusson.
Trots att de andelen kvinnor inte har en entydig negativ effekt på lönen finns det ändå en tydlig skillnad i lönesättningen mellan könen. I synnerhet gäller detta i yrken med hög prestige där skillnaden i lön mellan könen kan vara så hög som 32 procent.
Till stor del kan löneskillnaderna i yrken med hög prestige förklaras av att männens arbetsuppgifter i större utsträckning innehöll många tjänsteresor, krav på tillgänglighet utanför kontorstid och obetalt övertidsarbete, det vill säga jobbegenskaper som är karriärfrämjande men som är svåra att kombinera med barn- och familjeansvar.
– Kvinnorna missgynnas alltså på arbetsmarknaden när de får barn, säger Charlotta Magnusson.
Avhandlingens titel
Mind the Gap. Essays on Explanations of Gender Wage Inequality
För ytterligare information
Charlotta Magnusson, Institutet för social forskning (SOFI), tel.: 08-16 26 07, e-post: charlotta.magnusson@sofi.su.se.
Avhandlingen visar att pojkar och flickor som varit mindre omtyckta bland lärare och elever under skoltiden har en ökad tendens att i vuxen ålder bli rökare, utveckla fetma (endast kvinnor) och sjunka socialt. Bakom dessa slutsatser ligger en uppföljning av alla 16-åriga skolelever födda 1965 i Luleå (totalt 575 pojkar och 506 flickor) som fyllt i enkäter fyra gånger fram till 30 års ålder och där även deras lärare intervjuats. Svarsfrekvensen under de 14 åren var 96,5 %.
I tonåren fanns inga klass- eller könsbundna skillnader ifråga om värk i nacke och rygg eller fetma. Det fanns inte heller någon klassmässig skillnad när det gällde andelen rökare, men signifikant fler flickor än pojkar rökte. Skillnaderna visade sig emellertid i vuxen ålder: Både rökning och värk i nacke och rygg var vanligast bland kvinnor i lägre social klass och förekom minst i gruppen män i högre socialgrupp. Däremot var fetma vanligast hos män i lägre social klass och minst förekommande hos kvinnor i högre klass.
Förklaringen till de klassbundna skillnaderna i vuxen ålder ligger delvis i förhållandena under skoltiden. En möjlig förklaring kan ligga i att elever som inte är omtyckta i skolan tappar intresset för högre utbildning. Detta kan påverka deras möjligheter till framtida arbete och höga inkomster, ytterst också deras hälsa. Studien visar också att de ungdomar från familjer med låg social status som lyckas skaffa sig en tvåårig gymnasieutbildning eller längre utbildning hade signifikant lägre andel rökning, fetma och värk i vuxen ålder än de som inte fortsatte studera.
Flera negativa faktorer i ungdomsåren verkade ha större betydelse för kvinnor än för män. En möjlig förklaring kan ligga i att kvinnor – trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder – ändå tenderar att få lågstatusarbeten och en allmänt lägre inkomstnivå. Det är möjligt att männens större möjligheter att få mer ansedda och välavlönade arbeten hjälper dem mer än kvinnor att kompensera för motgångar under skolåren. En politiskt viktig slutsats i avhandlingen är att skolmiljön bör användas för insatser som syftar till att utjämna skillnaderna i hälsoförutsättningar mellan sociala grupper. Skolan bör ge extra mycket stöd till barn som kommer från utsatta miljöer för att stimulera dem till högre utbildning och därmed hjälpa till att förbättra deras hälsa på sikt.
Masuma Novak är nutritionist, född och uppvuxen i Dhaka, Bangladesh. Hon arbetade tidigare för BRAC, en organisation med mål att bekämpa fattigdomen och öka hälsan i Bangladesh, och för det internationella forskningsinstitutet ICDDR,B. Hennes forskningsområde i hemlandet var mödra- och barnhälsa med särskilt fokus på unga kvinnor. Hon kom till Umeå universitet som utbytesstudent och är nu doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås på
tel. 0302-271 284,
mobil 0768-955 419
e-post: masuma.novak@fammed.umu.se
Fredagen den 12 mars försvarar Masuma Novak, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective” (Social ojämlikhet i hälsa. Förklaringar ur ett genus- och livscykelperspektiv).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Kate Hunt, Medical Research Council, Glasgow University, UK.
Den 3 mars lägger Anders Ryberg fram sin avhandling Camera modelling and calibration with machine vision applications vid Chalmers tekniska högskola. Forskningen har han utfört på Högskolan Väst i Trollhättan.
Idag kan robotar utföra svetsning om det handlar om långa serier med i stort sett exakt samma operation. Men de kan inte utföra jobbet som svetsbanan skiljer sig något åt från gång till gång och så är det ganska ofta. Det beror bland annat på att metallen deformeras av värmeutvecklingen under svetsningen. För att svetsa på rätt ställe behöver roboten då ha ett öga. De kamerametoder som finns i andra sammanhang ger inte den precision som krävs för svetsningsrobotar.
Anders Ryberg har utvecklat en ny modell för matematisk omvandling av bilder så att de kan användas för positionsbestämning av föremål. Den här kameramodellen ger högre noggrannhet än andra modeller och den kan också användas för alla typer av kameror, vilket inte var möjligt tidigare. Innan modellen används kalibrerar man den aktuella kameran, det vill säga tar reda hur just den förvrider verkligheten.
Den nya kameramodellen tar hänsyn till flera olika typer av förvrängningar som uppkommer i kamerabilder. Den viktigaste är radiell distortion. Det här ser man tydligt i en bild som är tagen med vidvinkelobjektiv. Det som är i mitten av bilden ser förstorat ut och det som är i periferin ser förminskat ut.
Med hjälp av den nya kameramodellen har Anders Ryberg utvecklat ett stereoseende-system för svetsningsrobotar. Det innebär att det möjliga användningsområdet för svetsningsrobotar nu har utökats kraftigt.
Anders Rybergs avhandlingsarbete har varit en del av projektet AFFIX, Aligning, Holding and Fixing Flexible and Difficult to Handle Components, finansierat av EU:s sjätte ramprogram. Hans handledare på Högskolan Väst har varit Anna-Karin Christiansson, universitetslektor i styr- och reglerteknik, och vid Chalmers, Bengt Lennartson, professor i automation.
Disputationen äger rum på Högskolan Väst, sal C118, onsdagen den 3 mars, kl 10.15-12.30.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Ryberg, 0739-856930.
Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, 0733-975081.
Cancer i nervsystemet hos små barn kallas för neuroblastom och är den vanligaste solida tumören hos barn. Prognosen för sjukdomen är mycket dålig och omkring 40 procent av barnen dör av sjukdomen. Omega-3-fettsyran DHA finns framförallt i fet fisk, så som lax och makrill. Man vet sedan tidigare att fettsyran kan skydda friska nervceller från celldöd och även döda vissa typer av cancerceller. I den aktuella studien var forskarna därför intresserade av att förstå mer i detalj vad som händer med DHA inuti cancercellen.
Forskarna tittade på vilka produkter som bildades vid nedbrytningen av DHA och vilka av dessa som har en dödlig effekt på cancercellen. I arbetet använde de sig av en avancerad teknik som kallas vätskekromatografi tillsammans med en form av masspektrometri. De undersökte också vilka enzym som är inblandade i nedbrytningen av DHA.
– Vi såg då att DHA bildar både hydroperoxyfettsyror och hydroxyfettsyror inne i cancercellen. Dessa fettsyror är oxiderade med hjälp av enzym som kallas 5- och 15-lipoxygenas, men de kan också oxideras automatiskt. Framför allt hydroperoxyfettsyran gör att cancercellerna genomgår programmerad celldöd, säger Helena Gleissman, forskare vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.
Även i friska nervceller kan DHA omvandlas till dessa celldödande oxiderade fettsyror, men de omvandlas sedan vidare till substanser som kallas resolviner och protektiner. Alltså slipper man en ansamling av oxiderade fettsyror som kan leda till celldöd. Speciellt protektiner kan skydda nervceller från celldöd, vilket gör det extra intressant ur ett framtida behandlingsperspektiv att varken resolviner eller protektiner bildas i neuroblastomceller.
– På samma gång som DHA dödar cancerceller i nervsystemet via hydroperoxyfettsyror, skyddar DHA friska nervceller från celldöd via protektiner. Om vi kan hitta ett sätt att styra denna process finns det alltså en god chans att DHA kan verka som både svärd och sköld mot neuroblastom och fungera som ett komplement till cytostatikabehandling, säger Helena Gleissman.
Den aktuella studien bygger på ett samarbete mellan professor Per Kogners forskargrupp vid Karolinska Institutet och professor Charles N Serhans grupp vid Harvard Medical School. Forskarna ska nu gå vidare och undersöka hur DHA kan användas på bästa sätt i cancerbehandling. Forskningen finansierades av Barncancerfonden, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Erik and Edith Fernström´s Stiftelse för Medicinsk Forskning samt Cystic Fibrosis Foundation och amerikanska National Institute of Health.
Publikation: “Docosahexaenoic acid metabolome in neural tumors: identification of cytotoxic intermediates”, Helena Gleissman, Rong Yang, Kimberly Martinod, Magnus Lindskog, Charles N. Serhan, John Inge Johnsen & Per Kogner, The FASEB Journal, print issue March 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Helena Gleissman, med dr
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08 5177 7515 eller 08 5177 7784
E-post: helena.gleissman@ki.se
Presskontakt: 08-524 860 77, pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vid universitetet i Dar Es Salaam arbetar forskare med att överföra teknologi och kunskap till småföretagare. De använder sig av metoder som är en kopia av de metoder som vi använder oss av vid västerländska universitet; studenter gör examensarbeten åt småföretagare, det finns inkubatorsprogram och olika former av samarbeten mellan småföretagare och ingenjörer vid universitetet. Det kan handla om allt från vad en innehållsförteckning ska innehålla och hur man mixar fram olika smaker vid juiceproduktion till hjälp med att utveckla en viss maskin.
Astrid Szogs har gjort fältarbete i Tanzania och följt upp den hjälp som afrikanska småföretagare har fått av universitetet i Dar Es Salaam. Hon har studerat vilka teknologiska och praktiska färdigheter som har byggts upp genom samarbetet och hon är inte imponerad av resultatet:
– Våra idéer kring hur en innovationsprocess ser ut går inte att överföra rakt av till afrikanska förhållanden eftersom deras verklighet ser så annorlunda ut, säger Astrid Szogs.
De tanzaniska småföretagen ägnar sig ofta åt en rad olikartade och snabbt skiftande verksamheter och är svåra att klassificera enligt västerländska mallar. Ett annat problem är att småföretagen ofta befinner sig geografiskt långt bort från universitetet vilket gör det svårt för forskarna att göra någon uppföljning. Uppföljningen försvåras också i dagsläget eftersom universitetet inte har någon databas över företagen de samarbetar med, vilket beror på att de är informella, det vill säga inte registrerade.
– Universitetet skulle behöva ha forskare på plats men det finns varken vilja eller pengar till det. Det är hårt att leva på den tanzaniska landsbygden, säger Astrid Szogs.
Idag kanaliseras en del av Sidas biståndspengar via universitetssamarbete mellan u-länder och i-länder och efter avslutat avhandlingsarbete betonar Astrid Szogs att det är viktigt att ett sådant samarbete inte bara går ut på att exportera våra västerländska modeller:
– Jag tror att fokus måste läggas på hur kunskap ska kunna byggas upp på plats, inte hur vi ska överföra vår kunskap till dem, säger hon.
Astrid Szogs ska inom kort åka ner till Tanzania och börja ett arbete på en afrikansk tankesmedja som heter African Technology Policy Studies.
– En av deras grundtankar är att forskning ska göras i landet och med lokala lösningar, säger Astrid Szogs som är organisationens enda ickeafrikan.
Kontaktinformation
Astrid Szogs har skrivit sin avhandling inom ramarna för CIRCLE – Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy och nås på telefonnummer 0709-76 76 67 eller astrid.szogs@home.se
Läs mer om avhandlingen “Technology Transfer and Technological Capability Building in Informal Firms in Tanzania”
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1528561
Energimätsystemet Saber har utvecklats av forskaren och ägaren till Kyab, Kimmo Yliniemi. Saber är anpassat till europisk standard och mäter såväl fjärrvärme som vatten, gas och el.
– Vi förhandlar just nu med flera stora energibolag och siktar på rikstäckande distribution och installation av Saber under 2010, säger Kimmo Yliniemi.
Systemet är billigt och enkelt att installera för den vanlige villaägaren. 5000 kronor kostar utrustningen och installationen, då ingår support, en gratis konsultation om hur man kan styra om sin förbrukning och spara upp till 20 procent av energikostnaden.
Till skillnad från andra mätare på marknaden kan Saber separera hur stor del av energiåtgången som kopplas till varmvattenförbrukning respektive uppvärmning av huset. Mätaren är uppkopplad till en databas. Via Internet kan husets ägare kontrollera och styra sin förbrukning. Här finns också en topplista som visar hur man själv ligger till i förbrukning jämfört med andra jämförbara fastigheter. I listan visas förbrukning, antal boende mm hos de fastigheter som kopplat upp sig till databasen.
– Ser man att grannhuset förbrukar hälften av vad man själv gör av med är det en tydlig signal till att se över den egna förbrukningen, säger Kimmo Yliniemi.
Saber är ett resultat av forskning vid Luleå tekniska universitet. Det bygger på en algoritm som separerar energiåtgången för uppvärmning från den som rör varmvattenproduktionen. Mätsystemet tillverkas i Norrbotten. Energimyndigheten,Vinnova och privata riskkapitalister hör till dem som stöttar med finansiering.
Kontaktinformation
Upplysningar: Kimmo Yliniemi, 0920-750 85 , 070-222 47 86 , kimmo(@kyab.se. Hemsida:www.kyab.se
Nästan 1 procent av Sveriges befolkning lider av inflammatorisk tarmsjukdom. De två vanligaste är Crohns sjukdom och Ulcerös kolit, blödande tjocktarmskatarr. I tjocktarmen finns fler bakterier än vad vi har celler i kroppen och dessa bakterier har visat sig vara viktiga i uppkomsten av inflammatorisk tarmsjukdom.
– Tjocktarmens insida har ett slemlager som fungerar som en barriär mot de bakterier som finns i tarmen. Vi har visat att detta slemlager förstörs under en inflammatorisk tarmsjukdom hos råtta som liknar sjukdomen Ulcerös kolit hos människor, berättar Olof Schreiber.
Forskargruppen som Olof Schreiber tillhör har dock lyckats manipulera bakteriefloran i tjocktarmen genom att tillföra den probiotiska mjölksyrebakterien Lactobacillus reuteri och visat att bakterien skyddar mot uppkomst av experimentell inflammatorisk tarmsjukdom i råtta.
– Vi såg också att Lactobacillus reuteri kan penetrera och kolonisera tjocktarmens slemlager och där stärka barriärfunktionen hos själva epitelcellerna, de celler som täcker insidan av tarmen. Lactobacillus reuteri har visat sig vara en potentiell framtida behandling mot Ulcerös kolit, säger Olof Schreiber.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Olof Schreiber, tel: 070-521 00 46, 018-471 4324,
e-post: olof.schreiber@mcb.uu.se
Havsbottnarnas sandskikt är hem för en stor del av havets enorma artmångfald. Här lever arter från nästan alla havets djurgrupper. Grania, som hör till ringmaskgruppen Clitellata, som är släkt med daggmasken, är en av dem.
Grania är en omkring två centimeter lång och mestadels vit mask som påträffas i marin sand världen över, från tidvattenzonen och långt ner i djuphavet. Forskaren Pierre De Wit vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, arbetar med att kartlägga exakt hur många arter av Grania det finns och hur de är besläktade med andra organismer.
Pierre De Wit har bland annat genomfört studier vid Stora Barriärrevet i Australien, där han och kollegorna funnit fyra helt nya arter av Grania-masken. En av dem är den vackert grönfärgade Grania colorata.
– I vanliga fall är dessa maskar färglösa eller vita, och varför just den här arten är färggrant grön har vi faktiskt inte hittat något bra svar på, säger Pierre de Wit.
Även i Skandinavien har Pierre De Wit hittat en tidigare okänd mask, döpt till Grania occulta, som bara kan skiljas från en tidigare känd art med hjälp av DNA. Maskarnas genetik visar att de båda arternas evolutionära historia faktiskt är helt skild, och att den ena av dem i själva verket är närmare släkt med en art som ser helt annorlunda ut.
– Arter som tidigare uppfattats som samma kan visa sig ha helt olika funktion i ekosystemet, och vara olika toleranta för till exempel miljögifter. Detta är naturligtvis viktigt att veta för att kunna vidta rätt åtgärder för att skydda vårt djurliv, säger Pierre De Wit.
Avhandlingen Systematics of Grania (Clitellata: Enchytraeidae), an interstitial annelid taxon försvaras vid en disputation den 5 mars 2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
Pierre De Wit, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0704-038973
031-786 3648
Pierre.de_wit@zool.gu.se
Foto överst: Grania occulta, upptäckt utanför Gullmarsfjorden.
Läkemedel som består av syntetiskt tillverkade oligonukleotider gör det möjligt att korrigera sjukdomsalstrande proteiner på ett tidigt stadium i den cellulära tillverkningsprocessen på ett mycket specifikt sätt.
– Det är slående att många vetenskapliga artiklar nuförtiden handlar om att man identifierat de exakta genetiska orsakerna till sjukdomar. Många forskare har även bevis för att oligonukleotider kan bota, eller i alla fall lindra, symptomen för dessa sjukdomar. Många rapporter avslutas dock med några uppgivna meningar om att oligonukleotider troligtvis inte kan användas som läkemedel eftersom det saknas effektiva och ofarliga metoder att få in dem i kroppens celler, säger Peter Guterstam.
Hos professor Ülo Langel vid Stockholms universitet har man sedan sent 90-tal studerat möjligheterna att använda cell-penetrerande peptider för att leverera olika molekyler till mänskliga celler. Redan 1998, visade Ülo Langels forskargrupp att peptider kunde användas för cellulär transport av oligonukleotider in i celler i ryggmärgen hos möss. Sedan har forskningen fortsatt och nu har man lyckats få fram en peptid som under de flesta omständigheter fungerar bättre än de delvis giftiga transportmolekyler som idag används rutinmässigt för forskningsbruk.
– De cellförsök med cell-penetrerande peptider som utförts av studenter och forskare det senaste året är mycket lovande för framtida användning av oligonukleotider inom forskningen och så småningom även för läkemedelsapplikationer. De nyligen inledda djurförsöken som för närvarande genomförs med olika samarbetspartners visar på goda resultat, säger Peter Guterstam.
Fakta
I alla kroppens celler finns kromosomer som består av DNA. Kromosomernas DNA är vår arvsmassa och innehåller all information som krävs för att kroppen och dess celler ska fungera. Informationen i arvsmassan är grundritningar till de proteiner som varje cell tillverkar. Felaktig tillverkning av proteiner, orsakade av ärftliga fel eller nytillkommna mutationer i arvsmassan, påverkar sjukdomsbilden i ett flertal vanliga och allvarliga sjukdomar.
Avhandlingens namn: ‘Specificity of antisense oligonucleotide derivatives and cellular delivery by cell-penetrating peptides’ Finns att ladda ner som PDF på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:275836
Ytterligare information: Peter Guterstam, Inst. för Neurokemi, Stockholms universitet, tfn: 070-612 47 47 eller 08-16 42 64, e-post: peterG@neurochem.su.se.
Education Inquiry är en elektronisk tidskrift som utkommer fyra gånger per år.
– ”Inquiry” uttrycker ett sorts sökande, vilket passar för en tidskrift som i första hand inte vill proklamera sanningar, utan som snarare önskar problematisera och vetenskapliggöra, säger tidskriftens redaktör, professor Per-Olof Erixon, Umeå universitet.
Tidskriftens artiklar är vetenskapligt granskade och är fullt tillgängliga och nedladdningsbara från följande adress från och med den 25 februari:
www.use.umu.se/english/research/educationinquiry/1-2010
Den första utgåvan innehåller artiklar av forskare från Skottland, Australien, USA och Sverige.
Linda Croxfords artikel bygger på fallstudier av skolor i Skottland och visar hur trycket på en kontinuerligt höjd utbildningsnivå leder till metoder som ökar ojämlikheterna i skolan.
James McKernan hävdar i artikeln ” A Critique of Instructional Objectives” att undervisningsplanering utifrån målstyrda kursplaner byggda på beteendevetenskapliga föreställningar inte fungerar tillfredsställande när det handlar om utbildning. Utbildning, hävdar författaren, är inte att anlända till ett färdigbestämt mål eller en destination utan att anträda en resa, underförstått mot ett okänt mål.
Cole och Hagers artikel “Learning-practice: The Ghosts in the Education Machine” ” diskuterar hur man med olika teoretiska raster och ord kan beskriva vad undervisning är, men också hur det alltid finns något som inte låter sig beskrivas. Denna del kallas i artikeln för ”spöken i utbildningsmaskinen”. Den kan hänföras till komplexiteten, mångfalden och variationen i varje undervisningssammanhang.
Den fjärde och sista artikeln, ”Literary Prosumers – Young People’s Reading and Writing in a New Media Landscape”, fokuserar på det digitala mediesamhället som på många olika sätt förändrat förutsättningarna för undervisning och lärande. Med exempel från olika typer av fan-kulturer, visar författarna hur ungdomar både konsumerar och producerar kultur. I de här sammanhangen utvecklas mönster för lärande som också kan användas i ett pedagogiskt sammanhang.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Education Inquirys redaktör:
Professor Per-Olof Erixon
Institutionen för estetiska ämnen
Umeå universitet
090 7866436
070 5508605
per-olof.erixon@estet.umu.se
För högupplösta bilder av Education Inquiry och professor P-O Erixon, kontakta Olof Bergvall, informatör, Umeå School of Education, olof.bergvall@adm.umu.se eller 070 299 68 58
