Ett läkemedels fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar upptaget hos den tänkta aktiva läkemedelssubstansen i kroppen och möjligheten att kunna ge en terapeutisk effekt, till exempel efter oralt intag av ett läkemedel. Exempel på fysikaliskt-kemiska egenskaper är upplösningshastighet och löslighet hos den aktiva substansen.
Anita Perssons avhandling handlar generellt om att utvärdera en nydesignad miniatyriserad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser i olika vattenbaserade upplösningsmedia. Hopkoppling av det miniatyriserade instrumentet med ett lämpligt separations- och detektionssystem för denna analys har varit en viktig del i avhandlingsarbetet.
Olika sammansättningar i för testen valda upplösningsmedia kan ge olika värden på upplösningshastigheten för en substans. Det kan till exempel illustreras med att vissa läkemedel ska intas på fastande mage, medan andra ska intas med föda. I några av delprojekten har studier på eventuell korrelation mellan upplösningshastighet och löslighets gjorts, eftersom det sedan tidigare finns en definierad ekvation (den så kallade Noyes-Whitney ekvationen) som relaterar de två egenskaperna till varandra.
Eftersom det är svårt att dra slutsatser från resultat som har många inverkande faktorer, till exempel alla variabler som ger den totala sammansättningen hos ett upplösningsmedium, då man enbart ändrat en variabel i taget i försöken har även en studie genomförts där så kallade kemometriska modeller har använts. Kemometrin tillämpar matematiska och statistiska metoder för att behandla exempelvis kemiska mätdata genom att flera variabler kan ändras på en och samma gång i experimenten som genererar dessa data. Datapunkterna kan sprida ut sig i en mer mångdimensionell rymd än vår egna tredimensionella, för att sedan avbildas till en lågdimensionell modell igen där resultaten återges.
– Denna första prototyp av apparaturen är lovande, men behöver fortsatt instrumentell utveckling. Främsta fördelen är att analyserna går snabbt och att man kan spara både substans och medium, vilket är viktig eftersom all läkemedelsutveckling är tidskrävande och kostsam, säger Anita Persson.
Hon poängterar att fler studier behöver göras på hur media påverkar upplösningshastighet och löslighet hos olika substanser för att kunna finna ett medium där upplösningshastighet kan uppskattas från löslighet och tvärt om, samtidigt som det helst ska likna fysiologiska vätskor som till exempel tarmsaft. Dessa studier görs fördelaktigen med hjälp av kemometriska metoder.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anita Persson, tel: 018-471 4974, 073-650 02 65,
e-post: anita.persson@farmkemi.uu.se
Antibiotikaresistens är ett hot mot den fortsatta medicinska utvecklingen. Inom överskådlig tid kommer inga antibiotika med nya verkningsmekanismer att introduceras på marknaden. Strategier för att öka livslängden för existerande antibiotika måste därför prövas. I Martin Sundqvists avhandling utvärderas effekten av en kraftigt reducerad användning på samhällsnivå av en antibiotikagrupp.
– Under två år minskades användningen av trimetoprim och trimetoprimsulfa med
85 procent i Kronobergs län. Dessa medel är viktiga i behandlingen av urinvägsinfektioner med och utan komplikationer i form av njurbäckeninflammation och blodförgiftning. Antibiotikaresistensen mot dessa preparat minskade inte trots detta, berättar Martin Sundqvist.
Resultatet förklaras av att trimetoprimresistens inte verkar vara en belastning för bakterierna och att trimetoprimresistens ofta är kopplad med resistens mot andra antibiotika. Detta innebär att all övrig antibiotikaanvändning kommer att leda till kvarhållen eller ökande trimetoprimresistens.
Interventionen påverkade inte fördelningen av resistensgener eller fördelningen av subgrupper inom de studerade bakterierna (E. coli). Trimetoprimresistens var också överrepresenterad hos vissa E. coli. Dessa verkar vara specialiserade på att ta upp och stabilt bära antibiotikaresistens.
– Avhandlingens resultat är nedslående eftersom antibiotikaresistens, när den väl har etablerats i kliniskt betydelsefulla bakterier, inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad antibiotikaanvändning. För att ha en chans att bromsa resistensutvecklingen i världen måste vi snabbt förhindra spridning av bakterier genom att säkra rent dricksvatten, minska undernäring och trångboddhet ihop med en allt igenom återhållsam antibiotikaanvändning och med konsekvent genomförda hygienrutiner i all hälso- och sjukvård, säger Martin Sundqvist.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Sundqvist, tel: 070-3018489,
e-post: martin.sundqvist@ltkronoberg.se
Sedan 1993 har det varit känt att mutationer i genen för superoxiddismutas-1 orsakar den vanligaste ärftliga formen av ALS. Trots massiva forskningsinsatser kring hur muterat SOD1 orsakar ALS, är det fortfarande okänt hur detta går till. Idag finns ett flertal transgena musmodeller som uttrycker muterat superoxiddismutas och därigenom utvecklar en ALS-liknande sjukdom.
Genom analys av vilka proteinförändringar som äger rum i centrala nervsystemet under sjukdomsutvecklingen har ny information om detta kunnat kartläggas hos transgena möss. Forskningen visar att muterat superoxiddismutas klumpar ihop sig (aggregerar) och orsakar stress på flera nivåer i cellen. Daniel Bergemalms avhandling visar att detta medför aktivering av cellens skydd mot fria radikaler, felveckade proteiner och störd energiproduktion. Eftersom nervceller vanligen inte kan förnyas är de särskilt känsliga för sådan stress.
Genom en ny metod för separering har också sammansättningen av proteinaggregat från sjuka djur kunnat analyseras. Detta har visat i större detalj vilka enskilda mekanismer som verkar involverade i sjukdomsutvecklingen bl.a. cellens försvar mot felveckade proteiner. De tecken till skada som föreligger vid ALS är dessutom inte begränsade till centrala nervsystemet utan är mer utbredda än man tidigare trott äv-en om nervceller verkar mest känsliga. Att stärka cellens skydd mot fria radikaler och handhavande av felveckade proteiner skulle kunna vara en ny lovande terapi för ALS.
Vid amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbas de celler i hjärnan och ryggmärgen som styr våra muskler. Sjukdomen är obotlig och leder till döden inom 2-3 år genom förlust av andningsmuskulatur. I cirka 10 % av fallen är sjukdomen ärftlig och flera olika gener har på senare år blivit identifierade som orsak.
Fredag 26 februari försvarar Daniel Bergemalm, Inst. för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi sin avhandling med titeln ”Mutant superoxide dismutase-1-caused pathogenesis in amyotrophic lateral sclerosis”.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Caterina Bendotti, Mario Negri Institute for Pharmacological Research, Milano. Avhandlingen försvaras på engelska.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-31116
Kontaktinformation
Daniel Bergemalm är uppvuxen i Örebro och flyttade till Umeå för studier 1999. Efter avslutade läkarstudier och disputation, väntar nu flytt tillbaka till Örebro. Han är doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi och nås på:
Telefon 090-785 29 50
Mobiltelefon 070-300 31 44
E-post daniel.bergemalm@medbio.umu.se
Käkfunktionsstörningar (eng. Temporomandibular Disorders, TMD) kännetecknas av smärta och ömhet i käkmusklerna och käkleden, käkledsljud och nedsatt rörlighet i käken. Både TMD och ryggvärk medför försämrad livskvalitet samt ökad sjukfrånvaro och vårdkonsumtion.
Avhandlingens delarbeten fokuserar på följande frågeställningar: Är käkfunktionsstörning vanligare hos individer med långvarig ryggvärk? Har svårighetsgraden av ryggvärk respektive käkfunktionsstörning betydelse för hur vanligt det andra tillståndet är? Kan de båda tillstånden påverka uppkomsten av varandra? Totalt besvarade 914 personer en enkät och drygt hälften av dem genomgick också en undersökning av käksystemets funktion. Resultaten visade att personer med långvarig ryggvärk, oavsett var i ryggen den upplevdes, hade en högre förekomst av TMD än personer utan ryggvärk. Fynden visade också att med stigande svårighetsgrad av ryggvärk eller symtom på käkfunktionsstörning, så ökade förekomsten av det andra tillståndet. Vidare påvisade undersökningen att de båda tillstånden ömsesidigt påverkade varandras uppkomst under en tvåårsperiod.
Sammantaget tyder de samband som beskrivs i avhandlingen på att de båda tillstånden har gemensamma uppkomstmekanismer. Därför bör funktionen i käksystemet utvärderas hos patienter med långvarig ryggvärk, liksom ryggfunktionen och ryggvärk bör bedömas hos patienter med långvarig käkfunktionsstörning. Resultaten understryker betydelsen av god kommunikation och utvecklat samarbete mellan vårdpersonal som utreder och behandlar individer med ryggvärk och TMD. Uppkomstmekanismer för ryggvärk och TMD är ett viktigt forskningsområde för att på sikt kunna utveckla bättre behandlingsmetoder för dessa tillstånd.
Birgitta Wiesinger är doktorand vid Inst. för odontologi
tel. 070-551 84 56
e-post birgitta@wiesinger.se
Fredagen den 26 februari försvarar Birgitta Wiesinger, Inst. för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”On the relationship between spinal pain and temporomandibular disorders” (Ryggvärk och käkfunktionsstörning – finns det ett samband?)
Disputationen äger rum kl. 13.30 i sal D, 9 tr. Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Per Sjölander, Södra Lapplands Forskningsenhet, Vilhelmina.
I 1991 års gymnasiereform förlängdes de tidigare 2-åriga yrkeslinjerna till 3-åriga program med fler allmänna teoretiska ämnen. Detta medförde att yrkeseleverna fick allmän behörighet till högskolan.
Caroline Hall utvärderar i sin avhandling en omfattande försöksverksamhet med 3-åriga yrkesutbildningar som fanns i vissa kommuner före reformen. Utbildningarna i försöket påminde mycket om de som infördes efter reformen. I avhandlingen jämför hon elever i kommuner som deltog i försöket med elever i kommuner som inte deltog. Alla personer som påbörjade en yrkesutbildning under 1986–1990 ingår i studien.
Att läsa en 3-årig yrkesutbildning istället för en 2-årig beräknas ha ökat sannolikheten att hoppa av gymnasiet med i genomsnitt 3,8 procentenheter. Ökningen drivs helt av elever med låga betyg från grundskolan och elever från icke-akademiska hem. Andelen som hoppade av en yrkeslinje var i genomsnitt cirka 11 procent under den studerade perioden.
– Resultaten visar inga tecken på att det extra gymnasieåret skulle ha medfört att fler yrkeselever valde att studera vidare vid högskolan. En tolkning av varför övergången till högskolan inte påverkades är att studiemotiverade yrkeselever redan tidigare använde Komvux för att uppnå högskolebehörighet, säger Caroline Hall.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Caroline Hall, tel: 018-471 60 51, e-post: caroline.hall@nek.uu.se
– Man kan säga att föreställningarna om Bergslagen, regionen som försett världen med järn och andra metaller i 2500 år, i allmänhet varit lite enkelspåriga, säger Inger Orre, forskare inom miljön Innovation och Produktrealisering, IPR, vid Mälardalens högskola.
Hon är en av redaktörerna bakom den nya antologin, och ingår i nätverket för Bergslagsforskning, ett mångvetenskapligt samarbete mellan fem högskolor och universitet i regionen.
– I vissa tider har man målat upp bilden av Bergslagen som välståndets vagga, i andra som krisernas bottenlösa djup. Nu har vi på bred front försökt belysa regionen med stöd av modern forskning, berättar Inger.
Boken tar upp alltifrån myten om de gamla vallonbruken till vart Bergslagens ungdomar idag väljer att flytta och att sysselsätta sig med. Inger Orres eget bidrag handlar om de många olika betydelser en och samma plats – i det här fallet platsen för det numera nedlagda sågverket i Riddarhyttan – kan ha.
– En plats, eller ett ställe, blir till genom att den brukas och benämns. Men även efter brukandet fortlever den i minnen och erfarenheter, förklarar hon.
Ingers platsstudie i Bergslagen ansluter till de satsningar som nu görs inom ämnet informationsdesign vid Mälardalens högskola när det gäller gestaltning av kultur- och museimiljöer. Högskolan är på olika sätt engagerad i Västmanlands länsmuseums nyöppnande, två museiprojekt i Nacka kommun, Riddarhytteprojektet och även i utvecklingsarbete tillsammans med Sjöhistoriska och Östasiatiska museet.
– Det handlar om att så effektivt som möjligt utnyttja tekniken i presentation och information om våra liv – historian, samtiden och visionerna om framtiden. Och där kommer också Bergslagen att finnas med, säger Inger Orre.
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Inger Orre, tel: 016-153791, 070-6904514, e-post: inger.orre@mdh.se
Förekomsten av astma och luftvägssymtom är högre bland de som har rökande föräldrar. Sambanden är starkare om mamman röker jämfört med om pappan röker. Egen rökning är en stark riskfaktor för att ha luftvägssymtom redan i tonåren. Andelen med luftvägssymtom är allra högst bland de som både är rökare och är utsatta för miljötobaksrök.
Avhandlingen visar på könsskillnader i tobaksbruk, där rökning är vanligare bland flickor medan snusning är vanligare bland pojkar. Det finns ett starkt samband mellan att ha rökande familjemedlemmar och att själv börja röka under tonåren; ju fler familjemedlemmar som röker desto fler av tonåringarna börjar röka. Ett glädjande resultat var att både rökning och snusning är mindre vanligt bland de tonåringar som deltog i idrottsaktiviteter.
I forskningsstudier där man följer en grupp individer från barndomen till tonåren kan en metodförändring bli aktuell, från föräldra- till självbesvarade enkäter. Det är viktigt att utvärdera denna metodförändring. Avhandlingen visar på god överensstämmelse mellan föräldrars och tonåringars enkätsvar om astma, allergier och omgivningsfaktorer. Förändringen av metod medförde inte någon förändring av resultaten i studien.
Studierna i avhandlingen omfattar närmare 3 500 barn från Luleå, Piteå och Kiruna som följdes upp årligen mellan 1996 och 2005. Vid studiens början var barnen 7-8 år gamla och föräldrarna besvarade årligen en enkät om astma och allergiska sjukdomar. Från och med 12-13 års ålder besvarades enkäten av barnen själva. Deltagandet var genomgående väldigt högt, över 91 %. Avhandlingen ingår i OLIN-studierna, en forskningsverksamhet som har studerat luftvägssjukdomar i Norrbotten i 25 års tid. OLIN står för Obstruktiv Lungsjukdom I Norrbotten.
Fredagen den 26 februari försvarar Linnea Hedman, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Epidemiological studies of asthma and allergic diseases in teenagers: methodological aspects and tobacco use. Svensk titel: Epidemiologiska studier om astma och allergiska sjukdomar bland tonåringar: metodaspekter och tobaksbruk.
Disputationen äger rum kl 13:00 i Rum 135, Byggnad 9A. Fakultetsopponent är professor Amund Gulsvik, Institute of Medicine, Bergen University, Norge. Avhandlingen kommer att försvaras på svenska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-31292
Kontaktinformation
Linnea Hedman nås på e-post linnea.hedman@nll.se eller telefon 073-028 64 93.
Jämfört med många andra länder är det relativt få äldre som köper privat hjälp i Sverige. De flesta får den omsorg de behöver av anhöriga eller den offentligt finansierade äldreomsorgen. Enligt nya uppgifter om utnyttjandet av skattereduktion för hushållsnära tjänster utnyttjar dock fler äldre än yngre skatterabatten, men skillnaderna mellan äldre i olika inkomstgrupper är stora: färre än 1 procent av äldre med en inkomst under 120 000 kr har gjort avdrag för hushållsnära tjänster vilket ska jämföras med drygt 7 procent bland de äldre som har en inkomst på 500 000 kr eller mer.
– En fortsatt avgränsning av det offentliga åtagandet med ökade krav på privat finansiering kommer att leda till ökade skillnader mellan sociala grupper, säger Marta Szebehely.
– Vissa äldre kommer att köpa privata tjänster. Men för stora grupper är det i stället anhörigas omsorgsinsatser som kommer att öka, säger Marta Szebehely.
Andelen äldre i befolkningen ökar samtidigt som skatteintäkterna inte kan förväntas höjas i samma utsträckning. Det har också hävdats att äldre kommer att ha mycket högre krav på äldreomsorgen i framtiden än idag. Sammantaget gör detta diskussionen kring det offentliga åtagandets omfattning och privat finansiering inom äldreomsorgen till ett intressant fält för många samhällsaktörer.
Författarna Marta Szebehely, Institutet för Framtidsstudier och Institutionen för Socialt arbete, Stockholms universitet och Gabrielle Meagher, Faculty of Education and Social Work, University of Sydney har i den här rapporten undersökt argument för och emot ökade privata inslag i äldreomsorgen. Rapporten diskuterar också troliga/möjliga konsekvenser av en ökad privat finansiering av äldreomsorgen.
Författarna sammanfattar: Egen finansiering av äldreomsorgen står i konflikt med en äldreomsorg baserad på behov och lika tillgång till vård och omsorg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marta Szebehely, marta.szebehely@framtidsstudier.se, 0707 17 54 06.
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Arbetsrapporten går att ladda ner i sin helhet på www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se
Huvudorsaken till att patienter dör av cancer är att cancerceller sprids i kroppen och bildar nya tumörer, så kallade metastaser. Dessa metastaser är till att börja med så små att de inte kan observeras med moderna diagnostiska metoder. När behandlingen påbörjas får vården därför förlita sig på matematiska modeller för att beräkna tumörernas tillväxt.
Standardmetoden för att beskriva tumörtillväxt kallas dubbleringstid (DT), och anger tiden det tar för en tumör att fördubbla sin volym. Forskare vid Göteborgs universitet visar i en studie att denna allmänt tillämpade beräkningsmetod är felaktig.
Forskaren Esmaeil Mehrara har tillsammans med kollegor vid Avdelningen för radiofysik, Göteborgs universitet, utvecklat en ny metod som mer korrekt beräknar tumörers tillväxthastighet. Det nya metoden, som forskarna kallar specific growth rate (SGR), anger tumörens procentuella tillväxt per dag. Metoden har utvecklats så att läkaren ska kunna avgöra om stora och små tumörer växer med olika hastighet.
Den nya metoden förbättrar möjligheterna att uppskatta effekten av olika behandlingsalternativ.
–Standardmetoden som används för att uppskatta terapieffekten tar inte hänsyn till tumörhastigheten, vilket vi nu gör i vår nya modell. Därmed kan vi bättre mäta även små effekter, säger Esmaeil Mehrara.
Den nya SGR-metoden kommer förhoppningsvis vara värdefull i utvecklandet av nya läkemedel, samt för att avgöra om ett läkemedel har effekt eller inte i det enskilda patientfallet. Det gör att optimal behandling för patienten kan tas fram snabbare än idag.
Avhandlingen Quantitative analysis of tumor growth and response to therapy försvarades vid disputation den 2 februari 2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
Esmaeil Mehrara, Avdelningen för radiofysik, Göteborgs universitet
0762 447415
031-3424023.
e.mehrara@radfys.gu.se
e.mehrara@gmail.com
Urfadern i ett matematiskt släktträd med barn och förfäder är roten, som finns placerad högst upp i trädet. Ättlingarna befinner sig längre ned i trädet och kallas ”noder” och noderna och deras närmaste förfader är förbundna med linjer som kallas ”kanter”. Splitträd konstrueras genom att man delar ut ett visst antal bollar till noderna med hjälp av en slumpmässig splittningsprocess. Splitträd omfattar en stor klass av träd, där de flesta kommer från datavetenskap och där används som effektiva sökalgoritmer. Det mest kända och enklaste splitträdet är det binära sökträdet, som är lika gammalt som datavetenskapen själv.
Tillsammans med N. Broutin vid INRIA i Paris har Cecilia Holmgren undersökt ”explosioner” i splitträd. Med explosioner menas att trädet blåser upp till ett oändligt träd (exploderar). Explosionsproblem introducerades redan 1874 av Galton och Watson, som studerade sannolikheten för att familjer överlever (trädet exploderar) eller dör ut (trädet är ändligt). I explosionsproblem är man intresserad av under vilka betingelser som trädet går från att vara ändligt till oändligt.
– Våra resultat har direkta kopplingar till kommunikationskanaler, som till exempel radio, Internet, mobila nätverk eller satellitkanaler, som delas av flera användare. När flera användare sänder meddelanden samtidigt krockar dessa och informationen kan inte sändas korrekt. Man kan lösa detta problem genom att tänka sig användarna som bollar i ett splitträd, förklarar Cecilia Holmgren.
Genom att splittras och delas upp på olika tidsintervall kan användarna klara av att sända sina meddelanden utan kollisioner. Under tidens gång tillkommer nya användare. Dessa motsvaras av nya bollar som tillförs till splitträdet. Så länge trädet är ändligt så kan all information överföras inom en ändlig tid. Om trädet blir oändligt på grund för många nya användare så tar det oändligt lång tid att överföra meddelandena korrekt och kanalen är således inte användbar. I avhandlingen beskrivs under vilka förhållanden som kanalen är användbar.
I avhandlingen använde Cecilia Holmgren förnyelseteori som en ny metod för att karaktärisera splitträd. Förnyelseteori är ett delområde av sannolikhetsteori, som är anpassad till att studera summor av slumpmässiga värden. Ett klassiskt exempel är en glödlampa, som slocknar efter en slumpmässig tid och därefter ersätts med en ny varje gång den slocknar. Man är intresserad av hur många gånger lampan har bytts ut under en given tidslängd. I avhandlingen visas att förnyelseteori lämpar sig väl för studier av splitträd, och Cecilia Holmgren visar hur den kan tillämpas för att studera splittningsprocessen för hur bollarna fördelas till noderna, vilket innebär en övergripande beskrivning av hela splitträdets egenskaper.
I avhandlingen studeras också hur många slumpmässiga hugg som krävs för att hugga ner ett slumpmässigt splitträd. Huggningar av träd har tillämpningar i till exempel fysik. Slumpmässigt väljs en nod där hugget sker och noden samt dess ättlingar tas bort. Detta upprepas tills urfadern (roten) huggs. För splitträd är detta ett avancerat problem, eftersom både huggen och trädet man hugger i är slumpmässiga. Cecilia Holmgren visar att antalet hugg för allmänna splitträd får en stabil fördelning. Stabila fördelningar bildar en viktig klass av fördelningar, som bland annat innehåller normalfördelningen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Cecilia Holmgren, tel: 018-471 32 90, 0708-110 899,
e-post: cecilia.holmgren@math.uu.se
Enligt prognoser från International Energy Agency (IEA) kommer naturgasproduktionen inom EU att minska från 2006 års nivå på 216 miljarder kubikmeter naturgas per år (Gm3/år) till 90 Gm3/år 2030. Under samma tidsperiod förväntas efterfrågan på gas att öka kraftigt. Till följd därav kommer importbehovet av gas att öka med upp till 90 procent under denna tidsperiod. Ryssland och Norge är de största leverantörerna av gas till EU. Deras andel av EU:s gasimport under 2006 var 62 procent.
Syftet med Bengt Söderberghs avhandling är att utvärdera de potentiella framtida nivåerna för norsk och rysk naturgasexport till EU. Scenarierna för den norska och ryska gasproduktionen har skapats genom modellering av produktionen för enskilda fält. Det är den sammanlagda produktionen från de största fälten, de så kallade gigantfälten, som har blivit prognostiserad.
EU:s energisäkerhet är till betydande del avhängig produktionen från ett relativt litet antal fält i Norge och Ryssland. I Norge kommer nästan all gasproduktion från 18 större gasfält, av vilka 9 kan definieras som gigantfält. I Ryssland är det 36 gigantfält som svarar för i princip all rysk gasproduktion.
Resultaten visar att potentialen för en ökning av norsk gasexport till EU är begränsad. I alla de scenarier som har studerats är norsk gasproduktion på nedgång före år 2030. Norsk gasexport till EU via pipeline kan år 2030 till och med vara 20 procent lägre än dagens nivå. En studie av den potentiella produktionen från ryska gigantfält ger att exporten av rysk gas till EU maximalt kan öka med 45 procent till år 2030. I absoluta siffror motsvarar det ungefär 70 Gm3/år. Dessutom finns det ett flertal faktorer som kan göra den verkliga exportkapaciteten betydligt lägre.
– Den enskilt viktigaste faktorn för att rysk gasexport till EU ska kunna öka från dagens nivå är att gasfälten på den arktiska Jamalhalvön kommer i produktion från år 2012 och framåt. Många av de ryska fält som ännu inte har tagits i produktion finns i östra Sibirien samt på Sachalin i ryska fjärran östern. Överskottsproduktionen från dessa regioner kommer med all sannolikhet att exporteras till de asiatiska marknaderna, och då främst Kina, säger Bengt Söderbergh.
Med de resultat och antaganden som presenterats i avhandlingen är det inte möjligt för EU att öka sin import med 90 procent från 2006 års nivå. För energisäkerheten inom EU är det inte endast beroendet av pipeline-import som är en vital fråga. Idag finns det en livlig diskussion inom EU angående de geopolitiska konsekvenserna av importberoendet via pipeline av rysk gas.
– Huruvida det i framtiden finns tillräckligt med gas överhuvudtaget för export till EU är en fråga som förtjänar uppmärksamhet och noggrant måste utredas och analyseras. De resultat som presenterats i denna avhandling visar att det är lika berättigat att diskutera problematiken kring en framtida minskning av totala gasleveranser till EU, säger Bengt Söderbergh.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Bengt Söderbergh, tel: 070-425 05 64, e-post: bengt.soderbergh@fysast.uu.se
Ett vanligt första steg i vattenreningsprocessen är att avlägsna föroreningar i form av partiklar. För detta används ofta aluminium eller järnsalter. Speciellt aluminium har allvarliga sidoeffekter hos människan. I Afrika utnyttjas alternativa reningsprocesser där naturliga extrakt från trädet Moringa oleiferas frön används.
I den nya studien visas hur mycket små mängder protein ifrån trädets frön binder starkt till ytor, en egenskap som resulterar i att föroreningspartiklar klumpar ihop sig. Vid Spridningscentrum och institutionen för fysik och astronomi vid Ångströmlaboratoriet finns stor kunskap om tekniken neutron reflektion som gör det möjligt att se struktur och komposition av material bundna mellan vätska och fasta ytor på nanometerskala (miljondels millimeter).
I samarbete med University of Botswana, som sedan länge har arbetat med användandet av naturligt förekommande material, har ett forskningsprojekt som vidare belyser viktiga egenskaper hos proteinmolekyler från Moringaträdets frön vuxit fram. Dessa protein binder starkt både till sig själva och andra ytor vilket resulterar i att partiklar klumpar ihop sig och kan avlägsnas från vattnet.
– Det känns positivt att se att enkla samspel mellan molekyler kan lösa praktiska problem. Förståelsen av denna process kan leda till vidare utveckling inom vattenrening med naturligt förekommande och miljövänliga material, säger Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Adrian Rennie, tel: 018-471 3596, 070-4250914,
e-post: adrian.rennie@fysik.uu.se
Maja Hellsing, tel: 018-471 3556, 070-7701494,
e-post: maja.hellsing@fysik.uu.se
Hög konsumtion av alkohol är på flera sätt mer riskfyllt för kvinnor än för män. De fysiologiska effekterna kommer snabbare för kvinnor beroende på att vissa delar av ämnesomsättningen och fördelningen vätska/fett är annorlunda jämfört med män. Tidigare forskning visar också att kvinnor lyckas bättre i behandling om de får hjälp på en mottagning som är speciellt anpassad till kvinnor.
Psykologen Christina Scheffel Birath har i sin doktorsavhandling undersökt vad som kännetecknar kvinnor som sökt hjälp på kvinnomottagning för alkoholproblem och vilken utsträckning behandlingen är framgångsrik.
Avhandlingen visar bland annat att de flesta kvinnor som söker hjälp för egna alkoholproblem har växt upp med minst en förälder som hade missbruksproblem och att deras eget drickande hade utvecklats sedan tonåren. Nästan samtliga hade relativt allvarliga alkoholproblem som kunde diagnostiseras som alkoholberoende.
I en delstudie fick 134 kvinnor som sökt hjälp för alkoholproblem svara på formulär om självskattad hälsa och personlighetsdrag. Resultaten visar att en del av kvinnorna hade sämre psykologisk hälsa och vissa avvikande personlighetsdrag (mer av ångest, stresskänslighet, bitterhet och misstro) jämfört med normalbefolkningen, medan en del av kvinnorna hade mer normala värden och skattade sin psykologiska hälsa som relativt tillfredsställande.
– Det är viktigt att veta att kvinnor som söker hjälp är en heterogen grupp där problematiken kan skilja sig från fall till fall, säger Christina Scheffel Birath.
I en annan delstudie jämförs behandlingsresultatet mellan 134 svenska kvinnor som fick långtidsbehandling och 152 amerikanska kvinnor som fick korttidsbehandling för sina alkoholproblem. Resultatet visar att de flesta i båda grupperna hade minskat sitt drickande till en riskfri nivå efter genomgången behandling.
– Det är glädjande att de behandlingar som finns tillgängliga faktiskt hjälper. Förhoppningsvis kan den insikten få fler kvinnor att söka hjälp tidigare, säger Christina Scheffek Birath.
Avhandling: ”Women with alcohol problems seeking treatment; Underlying individual and psychosocial characteristics”, Christina Scheffel Birath, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Disputation skedde den 29 januari 2010.
Bilden: Christina Scheffel Birath, foto av Gunnar Hilm.
För mer information, kontakta
Med Dr, Leg Psykolog
Christina Scheffel Birath
Tel: 0707-36 27 69
E-post: christina.scheffel-birath@sll.se
Pressekreterare
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Ibland använder det internationella samfundet förintelsen för att slippa ingripa i nya folkmord, säger Malin Isaksson, forskare vid Göteborgs universitet som har studerat hur förintelsen använts i tolkningen av andra folkmordsfall under efterkrigstiden.
Förintelsen anses ha inspirerat till Folkmordskonventionen, det vill säga det juridiska dokument som ska förhindra och straffa framtida folkmord. Men eftersom förintelsen uppnått en särställning som ett av de största brotten mot mänskligheten har det ibland varit kontroversiellt att jämföra den med andra folkmordsliknande händelser.
— Det har betytt att förintelsen blivit ett viktigt retoriskt redskap för internationella aktörer att uppnå olika politiska mål i relation till andra folkmord, säger Malin Isaksson som disputerar i freds- och utvecklingsforskning.
Malin Isaksson har också tittat på hur det faktum att förintelsen används som referensram påverkat införandet av Folkmordskonventionen, framför allt med tanke på hur det internationella samfundet har agerat.
— För att Folkmordskonventionen ska träda i kraft måste det aktuella fallet definieras som folkmord, enligt de kriterier som konventionen tagit fram. Ofta görs en jämförelse med förintelsen, vilket betyder att få fall erkänns som folkmord av det internationella samfundet.
— Det betyder inte nödvändigtvis att fallet inte uppfyller kriterierna. Ofta handlar det om att världssamfundet försöker kringgå den förpliktelse att ingripa som befästs i konventionen. Vilket i sin tur beror på att man saknar den politiska viljan att ingripa.
Därför kan man hävda att förintelsen ibland används i motsatt syfte än att förhindra dess upprepande, säger Malin Isaksson.
Folkmorden i Kambodja och Rwanda
Som exempel har Malin Isaksson undersökt hur det internationella samfundet agerade under folkmorden i Kambodja och Rwanda.
– När folkmordet i Kambodja pågick gjordes jämförelser med förintelsen. Men i början av 90-talet var denna jämförelse inte längre självklar. Då hade man börjat betrakta förintelsen som en unik händelse. Detta betydde sin tur att nästan inga jämförelser alls gjordes med förintelsen under folkmordet i Rwanda. Ordet folkmord undveks helt i officiella uttalanden för att det internationella samfundet ville slippa ingripa i vad man egentligen visste var ett folkmord, helt i enlighet med konventionen, säger Malin Isaksson.
De olika förintelsetolkningarna har alltså inte enbart påverkat hur det internationella samfundet uppfattat olika folkmordsfall utan i själva verket möjliggjort olika retoriska rättfärdiganden av det internationella samfundets agerande.
Slutsatsen är att det internationella samfundet använder förintelsen för att kunna upprätta hålla normen om non-intervention, vilket i praktiken innebär att man inte ingriper i folkmordsfall.
— Det kanske inte är så svårt att förstå att stater agerar utifrån sina egna intressen och vilja, men det är svårare att förstå varför det inte omfattar att förhindra folkmord, säger Malin Isaksson.
Avhandlingens titel: The Holocaust and Genocide in History and Politics. A Study of the Discrepancy between Human Rights Law and International Politics
Fakultetsopponentens namn: Senior researcher Cecilie Banke, Danish Institute for International Studies (DIIS), Köpenhamn, Danmark
Tid och plats för disputation: Fredagen den 19 februari 2010, kl. 13.00, sal 325, Annedalsseminariet, Campus Linne, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Malin Isaksson
0739491540(bost.)
0406657282(arb.)
http://hdl.handle.net/2077/21348
malin.isacsson@mah.se
Ett av de stora problemen med prostatacancer är att med dagens prognosmarkörer kommer ca 70-80 % av patienterna att hamna i en grupp där man kan säga mycket lite om prognosen. Tyvärr finns det idag inte tillräckligt bra metoder för att avgöra vilka som verkligen behöver behandling och vilka som klarar sig lika bra utan den tuffa behandlingen. Detta leder i sin tur till att vissa patienter överbehandlas med terapier som kan ge allvarliga biverkningar och till att andra patienter som verkligen behöver intensiv behandling inte får den eller får den för sent.
I en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Clinical Cancer Research har Hammarsten studerat vävnadsbiopsier från prostatatumörer hos 259 patienter och hittat en ny prognosmarkör för prostatacancer. Det är den aktiva formen av proteinet EGFR (Epidermal Growth Factor Receptor) som visat sig ge information om prostatatumörers aggressivitet. Detta gör det möjligt att ge en mer specifik prognos för dessa patienter. Markören uttrycks i tumören, men också i den normala vävnaden runt tumören. Den aktiva formen av EGFR kan alltså ge information om tumörens aggressivitet, både när den mäts i tumören men även i den friska vävanden runt tumören.
EGFR tillhör samma familj som prognosmarkören HER2 som idag används vid bröstcancer för att avgöra tumörens aggressivitet och vilka bröstcancerpatienter som ska behandlas med hämmare av HER2, dvs läkemedlet Herceptin. I likhet med detta skulle man i framtiden eventuellt kunna använda den aktiva formen av EGFR för att välja ut patienter som har dålig prognos och lämpar sig för behandling med hämmare av EGFR. För att EGFR ska kunna användas som prognosmarkör kliniskt i framtiden krävs studier av dess uttryck i andra och större material av prostatatumörer.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Varje år får ungefär 10 000 män diagnosen prostatacancer. Av dem kommer ca 2 500 att dö av sin sjukdom. En del patienter har alltså en aggressiv dödlig sjukdom, medan andra har en långsamt växande tumör som inte kommer att orsaka några större problem.
Referens: Peter Hammarsten, Amar Karalija, Andreas Josefsson, Stina Häggström Rudolfsson, Pernilla Wikström, Lars Egevad, Torvald Granfors, Pär Stattin and Anders Bergh. Low Levels of Phosphorylated Epidermal Growth Factor Receptor in Nonmalignant and Malignant Prostate Tissue Predict Favorable Outcome in Prostate Cancer Patients. Clinical Cancer Research.
http://clincancerres.aacrjournals.org/content/early/2010/02/08/1078-0432.CCR-09-0103.abstract
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna medicine doktorn och AT-läkaren Peter Hammarsten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet på
Telefon: 090-785 15 97
Mobil: 070-517 42 62
E-post: peter.hammarsten@medbio.umu.se
Svenska kvinnor svarar för ungefär 40% av alla internationella giftermål till Sverige. Trots detta har de flesta tidigare studier som gjorts på området fokuserat på svenska män som gifter sig med en utländsk kvinna. Rapporten visar tydligt på skillnaden mellan män och kvinnor:
– Mönstret är att det är äldre svenska män som gifter sig med yngre kvinnor från ett annat land, medan det främst är unga svenska kvinnor som gifter sig med en man från ett annat land, säger Thomas Niedomysl.
Det är relativt ovanligt för svenskar att gifta sig om de har låga inkomster, men någon sådan effekt tycks inte finnas för svenska män som gifter sig med kvinnor från fattiga länder. För svenska kvinnor med låga inkomster tycks det snarare öka sannolikheten att man gifter sig med en utländsk man.
– Låg inkomst är en tydlig bakgrundsfaktor för de som hittar en partner utomlands, säger Thomas Niedomysl, men det är tydligast att svenska kvinnor med låga inkomster i större utsträckning gifter sig med en utländsk man, och då oavsett om mannen kommer från ett rikt eller fattigt land.
I en kommande artikel i Journal of Ethnic and Migration Studies följs den här studien upp med ny kunskap kring i vilka regioner som kvinnor respektive män hittar sina partners.
Arbetsrapporten är skriven av:
Thomas Niedomysl, forskare Institutet för Framtidsstudier
John Östh, forskare Uppsala universitet och Kulturgeografiska institutionen
Maarten van Ham, forskare Centre for Housing Research, University of St Andrews
Arbetsrapporten: The geographies of recruiting a partner from abroad – An exploration of Swedish data går att ladda ner i sin helhet på www.framtidsstudier.se.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Thomas Niedomysl, thomas.niedomysl@framtidsstudier.se, 08 – 402 12 08
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se
