För att minska miljöpåverkan från båtbottenfärger har särskilda spolplatser byggts i småbåtshamnar. En studie i en Göteborgshamn visar att halterna av miljöskadliga ämnen är högst nära spolplattorna. Forskarna upptäckte också att två invasiva amöbadjur etablerat sig i området.
I Sverige finns omkring 860 000 fritidsbåtar – ett av de högsta antalen i världen i förhållande till befolkningsmängden. Men småbåtshamnarna längs kusten medför även miljöproblem. De ger upphov till föroreningar i bottensediment och stillastående vatten, buller, avgaser och spridning av främmande arter.
Högre halter nära spolplatserna
I en studie har forskare vid Göteborgs universitet undersökt miljöstatusen i Hinsholmskilen, en större småbåtshamn i Göteborg. Under november 2019 togs prover från bottensediment på många platser i hamnen.
Forskarna analyserade bottensedimenten för arsenik och metaller som koppar, kadmium, zink, bly, kobolt, nickel, krom och kvicksilver.
– Resultaten visar att halterna av dessa miljöfarliga ämnen var högre i den inre delen av hamnen och allra högst var halterna närmast de platser på land där båtarna kan spolas av med högtryckstvätt, säger Irina Polovodova Asteman, maringeolog vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Trots föroreningarna anser forskarna att spolplatser är en bra lösning, men att reningen av spillvattnet i vissa fall behöver bli bättre för att hindra utsläpp av tungmetaller.
Invasiva amöbor i hamnen
I samband med att sedimentproven togs upp ur hamnen gjordes också en översiktlig undersökning av små djur som lever i havsbottnen, den så kallade meiofaunan. Där lever stora mängder skalförsedda amöbadjur, så kallade foraminiferer, som är mindre än en millimeter.
Även i Hinsholmskilen finns många amöbadjur i havsbottnen, bland annat två invasiva arter med ursprung i Asien, Trochammina hadai och Ammonia confertitesta.
– Den förstnämnda förökar sig snabbt, koloniserar nya områden och har på vissa platser i världen redan konkurrerat ut andra arter. Ammonia confertitesta är intressant för den har en hög kapacitet att lagra fosfor i sina celler och skulle därmed kunna motverka övergödningen vid kusten, säger Irina Polovodova Asteman.
Båda arterna har sannolikt kommit med ballastvatten till Göteborgs hamn och sedan fått skjuts in i mindre hamnar med hjälp av fritidsbåtarnas leriga ankare.
Forskare har tagit fram ett implantat som med hjälp av elektricitet kan ge råttor med ryggmärgsskador sin rörelseförmåga tillbaka. Genombrottet väcker hopp om en behandling för människor som till följd av skador på ryggmärgen har förlorat känsel och funktion i delar av kroppen.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, lever runt 15 miljoner människor världen över med ryggmärgsskador. I ryggmärgen finns mängder med nervtrådar som förmedlar nervimpulser mellan hjärnan och resten av kroppen. När ryggmärgen skadas bryts därför kontakten mellan hjärnan och de delar av kroppen som ligger nedanför skadeområdet, vilket ofta leder till förlust av både känsel och funktion, och i värsta fall förlamning.
– Till skillnad från ett sår som läker av sig självt kan inte ryggmärgen läkas på egen hand. Det innebär att ryggmärgsskador är både förödande och ofta permanenta för de som drabbas, säger Maria Asplund, professor i bioelektronik på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Forskare från Chalmers och University of Auckland i Nya Zeeland har nu skapat ett implantat som ger elektrisk stimulering i ryggmärgen. Målet är att kunna återställa rörelse och känsel hos personer med ryggmärgsskada. Forskarna har testat implantatet på råttor och beskriver resultatet som både lovande och banbrytande.
Elektricitet fick nervtrådar att växa ihop
I slutet av fosterstadiet och precis efter födseln spelar naturligt förekommande elektriska fält en viktig roll i nervsystemets utveckling, genom att de både skapar och styr tillväxten av nervvävnad längs med ryggmärgen.
För att ta fram ett implantat som efterliknar denna process använde forskarna samma slags elektriska styrsystem och testade det på råttor med ryggmärgsskador.
– Vi har utvecklat ett ultratunt implantat som kan sättas direkt på ryggmärgen, precis där skadan hade skett hos råttorna, säger Bruce Harland, senior forskare vid University of Auckland.
Implantatet ger ifrån sig en noggrant kontrollerad elektrisk ström över det skadade området.
Resultatet visar att den elektriska stimuleringen ledde till förbättrad återhämtning och att djuren fick tillbaka rörelseförmåga och känsel. Nu hoppas forskarna att behandlingen i framtiden ska kunna hjälpa människor som lider av funktions- och känselbortfall till följd av ryggmärgsskador.
– På sikt är målet att omvandla denna teknik till en medicinteknisk produkt som kan hjälpa människor vars liv är kraftigt begränsade till följd av skador på ryggmärgen, säger Maria Asplund.
Förbättrad rörelseförmåga efter fyra veckor
Till skillnad från människor kan råttor i större utsträckning läka ryggmärgsskador på egen hand. Det gjorde det möjligt för forskarna att jämföra råttornas naturliga läkning mot den läkning som framkallades genom elektrisk stimulering.
Behandlingen pågick i sammanlagt tolv veckor. Efter fyra veckor var rörelseförmågan hos de råttor som hade fått daglig behandling med elektriska fält bättre än hos dem som inte hade fått någon behandling. De råttor som fick elektrisk behandling reagerade också snabbare på mild beröring.
– Detta är en indikation på att behandlingen ledde till att både rörelse och känsel kunde återställas, säger Bruce Harland.
– En annan viktig aspekt i studien är att vi också kunde visa att behandlingen inte orsakade inflammation eller annan skada på ryggmärgen, vilket visar att den inte bara är effektiv utan också säker, säger professor Darren Svirskis, University of Auckland.
Nu ska forskarna undersöka hur behandlingsformen kan utvecklas, för att på sikt nå fram till det mest effektiva sättet att reparera ryggmärgen.
Tre decenniers forskning på 110 svenska sjöar visar att klimatförändringen påverkar ekosystemen – men effekterna ser olika ut. I norr breder plankton ut sig och nya arter har etablerat sig, medan förändringarna i söder delvis döljs av återhämtning från försurning.
En landsomfattande studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att klimatförändringar påverkar svenska sjöars ekosystem kraftigt.
– De förändringar vi ser i sjöarna är direkt kopplade till den globala uppvärmningen. Under de 30 år som vi har undersökt sjöarna har vattentemperaturerna stigit i nästan alla, säger forskaren Richard Johnson i ett pressmeddelande från SLU.
Ekosystemen påverkas på flera sätt
Men uppvärmningen påverkar också ekosystemen indirekt genom att vattnets kemi förändras.
– Vattenkemin utgör livsmiljön för organismerna och styr både artsammansättning och näringsvävar. Habitat och biologiska samhällen i sjöar påverkas i hög grad av fysiska och kemiska processer i omgivande landskap, säger Richard Johnson.
Förändringar i sjöar beror alltså inte bara på högre temperaturer. Det rör sig ofta om ett komplext samspel mellan flera faktorer.
– Tack vare de långa tidsserierna och det stora antalet sjöar i vår studie ser vi så tydliga mönster, säger Richard Johnson.
Studien bygger på data från 110 sjöar i Sverige. Här ses en av forskarna ta prover i sjön Tuottarjaure i Jokkmokks kommun. Bild: Erik Goedkoop, SLU
Skiftande biologiska svar
Studien visar att sjöar i norra Sverige påverkas annorlunda än de i södra delarna av landet. De mest uttalade biologiska förändringarna sker i kalla, näringsfattiga sjöar i norr. Där har biomassan av växtplankton ökat, men är fördelad på färre arter. Bottenlevande djur har däremot blivit fler och mer artrika. Dessutom har nya arter, som tidigare bara fanns i varmare områden, etablerat sig.
I södra Sverige är sambanden svårare att tolka. Det beror på att effekterna av klimatförändringar delvis döljs av återhämtning från tidigare försurning.
Viktigt verktyg för förvaltning
Växtplankton och bottenfauna är känsliga indikatorer för hur ekosystemen mår, och kan därför fungera som varningssystem för klimatpåverkan. Studien visar att långsiktig miljöövervakning är avgörande för att påvisa och förstå klimatets effekter på ekosystemen, menar forskarna.
Studien bygger på över 30 års data från 110 svenska sjöar.
– Den svenska miljöövervakningen är unik i sin omfattning – och viktig även internationellt, där liknande data ofta saknas, säger forskaren Willem Goedkoop vid SLU.
På tio år har vår konsumtion av mobiltelefoner, datorer och digitala tjänster fördubblats. Bakom ökningen ligger teknisk utveckling, ökad digitalisering och sjunkande priser. Det visar en konsumtionsrapport från Göteborgs universitet.
Hushållens konsumtion av information och kommunikation har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Under 2024 var konsumtionen uppe i 130 miljarder kronor. Det motsvarar fem procent av hushållen totala utgifter.
Bakom den ökade konsumtionen ligger teknisk utveckling och digitalisering. Efterfrågan på smarta telefoner, datorer och snabbt bredband ökar i takt med att vi använder nätet för kommunikation, spel, underhållning, sociala medier och strömmade tjänster.
– Med utvecklingen som nu sker inom AI kan vi förvänta oss en fortsatt stark ökning, säger konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Priser på utrustning lägre
Samtidigt får konsumenterna mer för pengarna. Priserna på utrustning och tjänster har sjunkit under lång tid. Under 20 år har priserna minskat med ungefär hälften.
– Det visar hur mycket datorer och telefoner har utvecklats. Även om utrustningen har ett högre pris än tidigare modeller så kan den så mycket mer idag än för tio eller tjugo år sedan, vilket räknas som att priset har sjunkit sett till kapaciteten, det vill säga fler gigabyte per krona, säger Ulrika Holmberg.
Svag konsumtionsökning för hushållen
Årets rapport visar också att hushållens totala konsumtion ökade något under 2024. De flesta områden växte under 2024, om än svagt. Förutom information och kommunikation är det bara kategorin turisters konsumtion som når upp till minst tre procent ökning i fasta priser.
– Det har skett en svag konsumtionsökning även om det kommer att dröja ett tag innan lågkonjunkturen är över. Det vänder förmodligen ordentligt först 2026, men konsumtionen kommer att ligga på plus ända fram till dess, säger Ulrika Holmberg.
Bild: Depositphotos
Mindre konsumtion av kläder och skor
Information och kommunikation var det snabbast växande konsumtionsområdet mellan 2014 och 2024, med en ökning på 119 procent i fasta priser. I snitt har området vuxit med drygt åtta procent per år under perioden.
Under 2024 minskade dock konsumtionen inom andra områden, jämfört med 2023:
Carnacstenarna i Frankrike är ett välkänt turistmål, men när restes de egentligen? För första gången har arkeologer kunnat datera delar av stensättningen i Bretagne med större precision – och fått nya insikter om deras funktion.
I ett område som sträcker sig över tio kilometer – från Carnac och La Trinité-sur-Mer till Erdeven i departementet Morbihan – finns fler än 3 000 stående stenar. Tillsammans med Stonehenge, Menga och megalittemplen på Malta utgör de några av Europas mest kända stensättningar.
Genom ett svensk-franskt samarbete har forskare kastat nytt ljus över stenarnas ålder.
– Stensättningarna i Carnac-regionen är bland de tidigaste megalitiska monumenten i Europa och har i detta område uppförts mellan 4600 och 4300 f.Kr. Vi har också kunnat bekräfta att Morbihan-bukten utgör den äldsta megalitiska regionen i Europa, säger arkeologen Bettina Schulz Paulsson vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Nya utgrävningar gav svar
Det var inför bygget av en 7 000 kvadratmeter stor företagspark som arkeologer genomförde en omfattande utgrävning i området Le Plasker, som gränsar till Carnac. Utgrävningen avslöjade ett stort antal tidigare okända arkeologiska strukturer.
I samband med utgrävningen har forskarna kunnat göra avancerade analyser av det funna materialet. De har använt kol-14-metoden, statistisk analys av en stor mängd dateringar samt undersökt sediment och ved.
– Tack vare närmare 50 stycken kol-14-dateringar och användningen av en Bayesiansk statistisk modellering har vi kunnat rekonstruera platsens historia med en hittills oöverträffad kronologisk precision, säger Bettina Schulz Paulsson.
Gropar finns kvar
Flera av stensättningarna dateras till perioden mellan 4600 och 4300 före vår tideräkning. De resta stenarna har visserligen avlägsnats – antingen under förhistorisk tid eller i historisk tid – men grundgroparna finns kvar. Dessa ligger i linje med härdar eller kokgropar, vilket tyder på att stensättningarna kan ha uppförts i samband med eldanläggningar.
Vad härdarna användes till – om det rörde sig om belysning, matlagning eller festligheter i samband med resningen av stenarna – är ännu inte klarlagt. Analyser av sediment och stenfragment pågår fortfarande.
På utgrävningsplatsen hittades även spår av en monumental grav från omkring 4700 före vår tideräkning. Graven är uppförd direkt ovanpå resterna av en hydda som använts av jägare och samlare.
Datering av stenarna en utmaning
De sura jordarna i Morbihan gör att organiskt material – särskilt ben – sällan bevaras, vilket länge har begränsat möjligheterna till kol-14-datering i området. Dessutom är det ofta omöjligt att bekräfta samband mellan kolfynd och själva stenresningen.
Att använda andra metoder, som OSL-datering (Optiskt stimulerad luminiscensdatering), ger ofta alltför osäkra resultat för att kunna dra tydliga slutsatser.
– Men tack vare ett tillräckligt stort antal dateringar och Bayesiansk modellering kunde vi övervinna denna utmaning, säger arkeologen Bettina Schulz Paulsson.
Forskare har olika syn på skogsbrukets klimatpåverkan – trots samma data och analysmetoder. Nu har en studie analyserat den vetenskapliga litteraturen och hittat vad oenigheten beror på. Forskarna konstaterar också att minskad avverkning är det bästa för klimatet.
Det har länge funnits en oenighet bland forskare kring skogsbrukets klimatpåverkan. Vissa kommer till slutsatsen att dagens skogsbruk, eller ett intensivare skogsbruk, är det bästa för klimatet. Andra till att minskad avverkning är bättre.
När forskare beräknar effekten av olika skogsbruksåtgärder jämför de dagens skogsbruk med ett alternativt scenario där de exempelvis ökar eller minskar gödslingen eller avverkningen. För varje scenario beräknas kolinlagringen i skogen och produkter, samt de utsläpp som undviks när produkter från skogen ersätter fossila produkter, det som kallas substitution.
– Det är komplexa beräkningar och ingen enkel sak att sätta fingret på varför man når olika resultat. Vår metod har varit att reproducera analyserna som gjorts i tidigare studier och sen tillämpa dom på ett och samma skogsområde, Gävleborgs län. Så har vi kunnat bena ut vilka antaganden som är kritiska, säger Göran Englund, professor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Oenigheten beror på olika syn på nyttan av substitution
Forskare vid Umeå universitet, Mittuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet har gjort detaljerade analyser av den vetenskapliga litteraturen om skogsbrukets klimatpåverkan.
De kom fram till att oenigheten mellan forskare beror på att de i sina studier har olika syn på nyttan av substitution och vilka skötselåtgärder som är rimliga att göra.
– Det innebar att vi kunde gå vidare och fråga vad som är en rimlig substitutionsnivå och vilka åtgärder som rimmar med dagens lagstiftning och Skogsstyrelsens rekommendationer, säger Göran Englund.
Forskarna gick vidare med att analysera vetenskapliga litteraturen om substitution och undersöka gällande lagstiftning och Skogsstyrelsens rekommendationer för vad som är en högsta acceptabel nivå för olika åtgärder – till exempel arealen som gödslas eller planteras med contortatall.
Bäst för klimatet att minska avverkning
Analyserna visar att ett intensifierat skogsbruk, med till exempel ökad gödsling och plantering av contortatall, är bra för klimatet. Men om man utgår från dagens bästa forskning och följer Skogsstyrelsens bedömningar för vad som är okej att göra i skogen, så visar det sig att minskad avverkning ger betydligt större klimatnytta, i alla fall de närmaste 150 åren.
– Studier som förespråkar ett intensifierat skogsbruk räknar med en förhållandevis stor substitutionseffekt och stora förändringar av dagens skogsbruk – ingrepp som i vissa fall bryter mot skogsvårdslagen och avviker från Skogsstyrelsens bedömningar av vad som är möjligt med hänsyn till ekonomiska, ekologiska och praktiska begränsningar. Utgår vi från dagens lagstiftning och dagens användning av skogsprodukter så ser vi att en måttlig minskning av dagens avverkningsnivå, till exempel till den vi hade 2000-2015, ger betydligt större klimatnytta än ett intensifierat skogsbruk. Här är bilden entydig, säger Göran Englund.
Testning och datorsimuleringar som tar lång tid är en utmaning när man designar nya material. En ny AI-modell kan hjälpa till att utveckla nya hållbara material snabbare.
När en ny produkt ska tas fram, oavsett om det är en innebandyklubba eller en vinge till ett vindkraftverk, så är det ofta så kallade kompositmaterial som används. Komposit innebär att det är flera olika material som blandas för att få fram de önskade egenskaperna som vikt, hållbarhet och flexibilitet i produkten.
Att designa nya kompositmaterial av hög kvalitet tar dock lång tid. Ofta genomförs både fysiska tester och detaljerade datorsimuleringar, och designen justeras efter varje misslyckat försök.
– Detta är särskilt svårt när kompositen skapas som ett vävt material, där fibrerna läggs om varandra och beter sig olika beroende på vilka krafter materialet utsätts för, säger Ehsan Ghane, doktorand på Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Nu har han har tagit fram en ny AI-modell som kan göra det snabbare att ta fram nya material.
AI-modellen kräver mindre data
Det finns en utmaning för forskare när de blandar material. Även om man känner till vilka egenskaper de enskilda materialen har så är det svårt att förutse vad som kommer att hända när de blandas.
Redan i dag kan datorer utföra simuleringar för att försöka förutse de nya egenskaperna, men det kräver stora resurser till beräkningar. Ett alternativ till de omfattande beräkningarna är neutrala nätverk, en sorts AI-algoritmer.
– Men dessa nätverk behöver istället stora mängder träningsdata och har svårt att extrapolera resultat (dra slutsatser utanför vad de redan känner till, reds. anm.). Jag har utvecklat en generaliserad AI-modell som inte kräver lika mycket data, säger Ehsan Ghane.
AI-modellen är redo att användas redan nu. Genom att mata in befintlig information om de material som ska ingå i kompositen så kan modellen förutse det nya kompositmaterialets hållbarhet.
Modellen kan också hjälpa till att förutse hur det nya materialet kommer att förändras och bete sig över tid.
Med hjälp av ett svenskt rymdinstrument har negativa vätejoner kunnat mätas på månens yta. Det är en partikeltyp som aldrig tidigare har observerats där.
Negativa vätejoner bildas när partiklar från solvinden, främst protoner, träffar månytan. Att forskare nu upptäckt dessa partiklar innebär nya möjligheter att studera hur månens yta blir elektriskt laddad och vad den består av.
Mätningarna av jonerna gjordes med instrumentet NILS, Negative ions on the lunar surface, som skickades till månen med den kinesiska rymdsonden Chang’E-6.
– Att finna negativa joner på månen var en otroligt spännande prestation. Mätinstrumentet NILS reste en lång väg från Kiruna med destination baksidan av månen och blev ett av de få instrument som gjort direkta mätningar av joner på månens yta, säger forskaren Romain Canu-Blot vid Institutet för rymdfysik i Kiruna i ett pressmeddelande.
Det svenska rymdinstrumentet NILS skickades från Kiruna till månens baksida. Bild: IRF
Litet instrument utforskar månen
Instrumentet har utvecklats av Institutet för rymdfysik, IRF, på uppdrag av den europeiska rymdorganisationen ESA. NILS är det första instrumentet som konstruerats för att mäta negativa joner utanför jorden.
– Den här upptäckten visar att även små mätinstrument kan leverera förstklassig vetenskap, säger Martin Wieser som är forskare vid IRF.
Med flera kommande månuppdrag och avancerade mätinstrument under utveckling hoppas forskarna vid IRF kunna avslöja fler av månens mysterier – från ytans sammansättning till hur den samspelar med rymdmiljön.
Analyser av ett embryos kromosomer med hjälp av PGT-A tycks inte resultera i fler lyckade IVF-behandlingar. Det visar en systematisk översiktsstudie från SBU.
Genom metoden PGT-A kan man undersöka ett embryos kromosomuppsättning. De embryon som har normalt antal kromosomer kan sedan återföras till livmodern vid en IVF-behandling. Målet är att öka chansen att bli gravid och föda ett barn. Metoden är tillåten i många länder – men inte i Sverige.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har nu utvärderat om assisterad befruktning med PGT-A leder till fler förlossningar med levande barn jämfört med IVF utan metoden.
Inte bättre resultatet vid IVF
Rapporten visar att PGT-A inte tycks öka andelen födda barn. Däremot fördubblas nästan kostnaden för en IVF-behandling.
– Vi fann samma resultat för den äldre patientgruppen, kvinnor 35 år och äldre, även om resultaten är mer osäkra, säger Christina Bergh, överläkare inom obstetrik och gynekologi och professor emerita vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande från SBU.
Forskning har gåtts igenom
För att utvärdera metoden har totalt sju randomiserade forskningsstudier med drygt 3 400 deltagare granskats. I rapporten utvärderas också om den genetiska testningen kan leda till komplikationer.
– Vi har inte kunnat bedöma om andelen missfall påverkas av tillägg av PGT-A vid IVF-behandling. Inte heller om metoden ändrar den totala behandlingstiden till ett levande barn, eftersom det finns för få studier, säger Susanne Johansson, projektledare vid SBU, och fortsätter:
– Däremot finns inget som tyder på några skillnader i komplikationer för barnet eller den gravida kvinnan med eller utan PGT-A.
Fler studier behövs
Även hälsoekonomiska och etiska aspekter har analyserats i utvärderingen. Enligt SBU behövs dock fler välgjorda studier för att få ett säkrare resultat. Forskningen bör också undersöka om det finns någon särskild patientgrupp som har mer nytta av PGT-A vid assisterad befruktning.
När klimatet blir varmare rör sig många arter norrut – men alla klarar inte kylan. En ny studie av svingelgräsfjärilen visar att snabb evolution kan underlätta spridningen, men att kalla vintrar fortfarande utgör ett hinder.
– Våra resultat visar att även om fjärilarnas livscykel anpassas medan de sprider sig norrut, så finns det gränser som evolutionen inte så lätt rår på, säger Mats Ittonen, evolutionsekolog vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Fjäril med snabb anpassning
Svingelgräsfjärilen blir allt vanligare i nordliga delar av Skandinavien. Genom snabb evolution har fjärilen anpassat sin livscykel till förhållanden som inte påverkas av klimatförändringar, till exempel dagslängd. Det gör att arten nu överlever så långt norrut som i Södermanland, Uppland och norr om Oslo. Kalla vintrar sätter dock fortfarande gränser för vidare spridning.
I en studie har forskare vid Stockholms universitet genomfört fältexperiment där svingelgräsfjärilar flyttades mellan olika platser inom och utanför artens nuvarande utbredning i Sverige.
Nya egenskaper undersöktes
Fjärilar samlades in och placerades i burar under två höstar i Skåne, Södermanland och södra Dalarna – där arten ännu inte finns. Genom att studera hur fjärilar från olika ursprung utvecklades i samma miljö kunde forskarna dra slutsatser om hur snabb evolution påverkat artens nordliga expansion under de senaste 20–30 åren.
Fjärilarna lämnades även ute över vintern för att undersöka om nordliga populationer har utvecklat bättre vinteröverlevnad.
– Vi ville undersöka om fjärilarna har utvecklat egenskaper som snabbare tillväxt, rätt tajming av vinterdvala och bättre vinteröverlevnad, egenskaper som skulle kunna hjälpa dem att etablera sig ännu längre norrut, säger Karl Gotthard, professor i zoologisk ekologi vid Stockholms universitet.
Få larver överlevde kylan
Studien visar att fjärilar från nordliga populationer växer snabbare och går i dvala i rätt tid på året – troligen en anpassning till kortare somrar i norr. Trots dessa evolutionära förändringar överlevde få larver vintern i Dalarna.
– Det är begränsningar som är viktiga att känna till för att kunna förutsäga hur långt norrut andra arter, till exempel olika skadeinsekter och sjukdomsspridare, kommer att kunna röra sig i framtidens klimat, säger Karl Gotthard.
Mildare vinter krävs för spridning
Studien visar att evolutionen kan gå snabbt och påverka insekters spridning i takt med klimatförändringar, men att det inte nödvändigtvis är egenskaper som är avgörande för överlevnad som förändras. För svingelgräsfjärilen krävs sannolikt mildare vintrar, inte bara längre somrar, för att den ska kunna sprida sig norrut – en begränsning som gäller många arter.
– Svingelgräsfjärilen är långt ifrån ensam – många andra insektsarter har också spridit sig norrut i Sverige under de senaste årtiondena. Att förstå både vilka egenskaper som utvecklas och vilka som faktiskt sätter gränsen för var arter kan leva är avgörande för att förutsäga framtidens ekosystem och biologiska mångfald i ett allt varmare klimat, säger Mats Ittonen.
En enda pellet av återvunnen plast kan innehålla över 80 olika kemikalier. Nu visar en studie från Göteborgs universitet att återvunnen polyetenplast läcker ut ämnen i vatten som påverkar hormoner och ämnesomsättning hos zebrafiskyngel.
Plastföroreningar är ett globalt miljöproblem som hotar både ekosystem och människors hälsa. Återvinning lyfts fram som en lösning – men plast innehåller tusentals kemikalier, varav många är giftiga och sällan deklareras. Det innebär att farliga ämnen riskerar att hamna i återvunna produkter.
Zebrafiskar påverkades av kemikalierna
I en studie köpte forskare vid Göteborgs universitet återvunna plastpellets av polyetylen från olika delar av världen. Pelletsen lades sedan i vatten i 48 timmar. Därefter exponerades yngel av zebrafisk för kemikalierna i vattnet under fem dagar. Experimentet visar att ynglens genuttryck ökade i samband med fettomsättning och hormonreglering.
– Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer. De effekter som vi registrerade visar att plast i naturen har potential att förändra fiskarnas fysiologi och hälsa, säger Azora König Kardgar, forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Bild: Depositphotos
Fakta om polyetylen
Polyetylen eller polyeten (PE) är en plasttyp som används i många förpackningar som kapsyler, plastpåsar, täckdukar för odling, kabelisolering, rör, rep, leksaker och hushållsartiklar. Det är den mest producerade typen av polymerplast. Produkter av polyeten märks med plastkod 2 eller 4.
Risker för människors hälsa
Tidigare forskning visar att giftiga kemikalier i plast även kan påverka människors hälsa. Vissa tillsatser och föroreningar i plast är kända för att störa hormoner, med möjliga konsekvenser för fertilitet och barns utveckling. Det finns också kopplingar till vissa cancerformer, fetma och diabetes.
– Detta är det största hindret med idén om att återvinna plast. Vi vet aldrig säkert vilka kemikalier som kommer att hamna i ett föremål som tillverkats av återvunnen plast. Och det finns också en betydande risk för att det sker en blandning av kemikalier som gör den återvunna plasten giftig, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet.
En mängd kemikalier läckte
Forskarna gjorde även en analys av kemikalierna som läckte ut från plastpelletsen till vattnet. Här identifierades drygt 80 olika ämnen, bland annat vanliga plastkemikalier som UV-stabilisatorer och mjukgörare. De spårade även ämnen som inte använts i tillverkningen av plasten, till exempel bekämpningsmedel och läkemedel.
– Dessa kan ha förorenat plasten under dess första användningsfas, innan den blir avfall som ska återvinnas. Detta är ytterligare bevis på komplexiteten i frågan om plastavfallsflöden och de giftiga kemikalier som förorenar återvunnen plast, säger Eric Carmona, forskare vid Helmholtz Centre for Environmental Research i Leipzig.
Vill se förbud
I augusti samlas representanter från världens länder i Genève för att förhandla om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Forskarna bakom studien betonar att förhandlare och beslutsfattare måste inkludera bestämmelser för att förbjuda eller begränsa farliga kemikalier i plast. De lyfter även fram behovet av ökad transparens och rapportering längs hela plastens värdekedja.
– Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel. Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen, säger Bethanie Carney Almroth vid Göteborgs universitet.
Kommersiella krafter inom herrfotbollen väcker ofta kritik hos fansen, men inom damfotbollen upplevs de istället som något positivt. Det visar en studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Sponsoravtal, sändningsrättigheter och försäljning av merchandise genererar miljardbelopp till fotbollsklubbar och ligor. Pengarna som herrfotbollen omsätter har under de senaste decennierna ökat explosionsartat.
Utvecklingen har lett till att många supportrar blir besvikna när matchtider i Europa anpassas efter tider i exempelvis Asien, biljettpriserna stiger och ölen på arenan blir dyrare. De upplever att de har mindre att säga till om och att sporten förlorat sin genuina känsla.
Forskare vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet har undersökt fotbollssupportrars inställning till de kommersiella krafternas ökande intresse för dam- och herrallsvenskan.
– Den moderna elitfotbollen har blivit en kommersiell produkt. Att välja lag att hålla på är som att välja mellan två varumärken och det har kritiserats ganska hårt. När vinstdrivande aktörer tar över uppstår friktion, säger Erik Lundberg, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Kommersialisering inom damfotboll ses som nödvändigt
Studien bygger på en enkätundersökning med 1 168 personer som slumpmässigt valdes ut bland besökare på matcher i dam- och herrallsvenskan.
Trots kritiken gentemot kommersialiseringen inom herrfotbollen är förhållandet till den inom damfotbollen det motsatta, visar studien.
– Resultaten visar att fans inom damfotbollen tycker att det känns mer på riktigt när det finns stora sponsorer. Det ger klubbarna möjlighet att investera i bättre arenor och stärker både organisationen och fansens lojalitet, säger Erik Lundberg.
De ekonomiska förutsättningarna ser helt olika ut både när det gäller klubbarnas omsättning och spelarnas löner. Inom damfotbollen upplevs samarbeten med näringslivet som ett steg mot ökad professionalisering.
– Vår studie visar att kommersialisering inom damfotboll ses som något positivt av fansen. Det upplevs som nödvändigt för att klubben och spelarna ska kunna utvecklas och ökar supportrarnas vilja till engagemang.
Lärdomar från herrfotbollen
Sverige har en lång tradition av damfotboll på elitnivå. Redan 1984 vann landslaget det första EM-slutspelet som arrangerades för damer. Trots det är damallsvenskan ännu inte helt professionaliserad och alla spelare kan fortfarande inte helt leva på idrotten.
– Att damfotbollen nu omsätter allt större summor stärker sporten. Samtidigt behöver man vara uppmärksam på hur långt kommersialiseringen kan gå innan den börjar påverka fansens upplevelse negativt. Det finns lärdomar att dra från herrfotbollen och det gäller att ha fingret på fansens puls och backa innan man når en tipping point där engagemanget vänder och lägereldskänslan svalnar, säger Erik Lundberg.
Vetenskaplig artikel:
The Influence of Perceived Commercialization and Authenticity on Fan Engagement: Insights from Men’s and Women’s Elite Football Leagues in Sweden, European Sport Management Quarterly.
Långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en kraftigt ökad risk att dö i förtid. Enligt en ny studie är smärta en lika viktig riskfaktor som rökning, övervikt och diabetes – något som ofta förbises i vården.
Forskare har följt nära 100 000 patienter i upp till 16 år efter en hjärtinfarkt. Studien visar att de som rapporterade smärta ett år efter infarkten löpte en tydligt ökad risk att dö i förtid – även om smärtan inte satt i bröstet. Resultaten tyder på att smärta i sig, oavsett var i kroppen, kan vara en riskfaktor.
– Vi fann att patienter med svår smärta hade upp till 70 procent högre risk att dö under uppföljningen, jämfört med dem utan smärta. Det gör smärta till en lika viktig riskfaktor som rökning och högt blodtryck, säger Lars Berglund, adjungerad professor vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.
Risken gäller även yngre patienter
Resultaten gäller också patienter utan andra kända riskfaktorer, som övervikt eller diabetes.
– Vi visar att även yngre, normalviktiga patienter utan andra symtom hade ökad risk för död om de uppgav att de hade smärta. Det gäller också dem som inte hade ont i bröstet, vilket tyder på att långvarig smärta – oavsett var i kroppen, är en risk som ofta förbises inom hjärtsjukvården, säger Johan Ärnlöv, professor vid Högskolan Dalarna och Karolinska institutet.
Smärta kan påverka prognos
Långvarig smärta är vanligt, men dess påverkan på hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande underskattad. Sedan 2019 klassas långvarig smärta som ett eget sjukdomstillstånd av WHO.
Forskarna bakom studien menar att det är dags att även vården betraktar smärta som en självständig riskfaktor vid uppföljning av hjärtpatienter.
– Vi behöver i större utsträckning betrakta långvarig smärta som en riskfaktor för tidig död, inte bara som ett symtom. Den här studien ökar förståelsen för hur smärta påverkar långtidsprognosen efter hjärtinfarkt, säger Lars Berglund.
Rehabilitering blir svårare
Smärta kan också minska patientens förmåga att delta i fysisk träning och livsstilsförändringar, vilket gör det svårare att återhämta sig efter infarkten.
– Resultaten ger viktig kunskap för vårdpersonal som arbetar med rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom. Studien visar att smärtpatienter kan vara en grupp som skulle ha nytta av en mer intensiv förebyggande behandling för att minska dödligheten efter hjärtinfarkt, säger Ann-Sofie Rönnegård, doktorand vid Högskolan Dalarna.
Mer om studien
Studien bygger på data från kvalitetsregistret SWEDEHEART och omfattar 98 400 patienter. Under uppföljningstiden på upp till 16 år registrerades nästan 15 000 dödsfall. Av patienterna rapporterade 43 procent att de hade måttlig eller svår smärta ett år efter infarkten.
Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet, visar en studie. Barn till äldre mammor föds oftare för tidigt eller med komplikationer som låg födelsevikt eller lågt blodsocker.
Kvinnor skaffar barn allt senare i stora delar av världen. I Sverige var 4,8 procent av kvinnorna som födde barn 40 år eller äldre år 2022.
Tidigare forskning har visat att äldre mammor skiljer sig från yngre bland annat genom högre BMI, högre andel assisterade befruktningar, ökad risk för vissa sjukdomar under graviditeten och högre andel förlossningar via kejsarsnitt. Därför ville forskare vid Uppsala universitet undersöka hur mammans ålder påverkade de nyfödda barnens hälsa.
Forskarna undersökte data från det svenska medicinska födelseregistret som omfattar alla graviditeter från vecka 22 som leder till förlossning. De tittade på 312 221 barn som föddes under perioden 2010–2022 av kvinnor över 34 år.
Barnen delades in i tre grupper utifrån mammans ålder: 35–39 år, 40–44 år och 45 år och äldre.
Forskarna var särskilt intresserade av hur barnens hälsa påverkades vid födseln när mamman var äldre än 39 år. Barnen som fötts av mammor i ålder 35–39 år fungerade alltså som referensgrupp.
Ökad risk för dödföddhet
Sofia Voss, AT-läkare och forskningsassistent vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, säger att resultatet för och främst visar att det är ovanligt med allvarliga komplikationer för barnet, oavsett mammans ålder.
− Men vi såg också att barn till äldre mammor har en högre risk för bland annat dödföddhet, för tidig födelse, låg födelsevikt i förhållande till graviditetslängd samt lågt blodsocker jämfört med barn till mödrar 35–39 år. Studien visade också̊ att barn till mödrar 45 år och äldre hade allra högst risker, säger hon i ett pressmeddelande.
Dödfödsel är ovanligt i Sverige, men förekom i 0,83 procent av graviditeterna hos kvinnor som var 45 år eller äldre. Det kan jämföras med 0,42 procent hos kvinnor i åldern 35–39 år.
När det gäller för tidig födsel förekom det i 4,8 procent av fallen i gruppen som hade mammor i åldern 35–39 år. Bland kvinnor i åldern 40–44 år var motsvarande andel 6,1 procent, och bland kvinnor som var 45 år eller äldre föddes 8,4 procent av barnen för tidigt.
Hjälper vården planera rätt insatser för äldre mammor
I tidigare studier har man framförallt jämfört barn till unga mammor med barn till äldre mammor. I den aktuella studien var forskarna intresserade av att få en mer detaljerad bild av hur riskfördelningen ser ut bland de äldre mödrarna.
− Genom att jämföra olika grader av hög mödraålder kan studien också bidra till bättre och mer precis information till kvinnor som planerar framtida graviditeter. Då andelen äldre mödrar ökar kan vår studie bidra till att screening och insatser riktas dit den har mest nytta. Men också viktigt att informera allmänheten så att de ska kunna göra informerade val, säger Sofia Voss.
Bogongfjärilen har en pytteliten hjärna – men en märklig förmåga att navigera rätt. En ny studie visar att den orienterar sig med hjälp av Vintergatans stjärnor under sina långa flygningar till svala grottor i Australiens inland. Som extra kompass använder nattfjärilen jordens magnetfält.
Bogongfjärilen som lever i Australien har en hjärna stor som en tiondels riskorn. Men den har ett ”sjätte sinne” som länge förbryllat forskare.
Flyger 100 mil till okänd plats
Varje sommar flyger den oansenliga, gråbruna fjärilen över 100 mil i mörker till svala grottor i Snowy Mountains – en plats den aldrig tidigare besökt. När hösten kommer återvänder cirka fyra miljarder fjärilar till sina födelseplatser för att para sig, lägga ägg och dö. Hur de hittar rätt väg utan vägvisare är fortfarande ett mysterium.
I en ny studie kan ett internationellt forskarlag, lett från Lund, avslöja nya detaljer om migrationsmysteriet.
– Att navigera efter stjärnorna är en egenskap som bara människan, med hjälp av en sextant, och vissa nattmigrerande fåglar besitter. Nu kan vi konstatera att bogong-fjärilen är den tredje art som bemästrar detta konststycke, säger Eric Warrant, biologiprofessor vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Naturlig stjärnhimmel lotsar rätt
Med hjälp av avancerade flygsimulatorer och hjärnanalyser i magnetiskt neutrala miljöer har forskare undersökt hur bogongfjärilen navigerar under olika himlaförhållanden. När fjärilarna exponerades för en naturlig stjärnhimmel utan magnetfält flög de konsekvent i rätt riktning för säsongen.
– När stjärnhimlen roterades 180 grader, ändrade nattfjärilarna också riktning 180 grader, men när stjärnorna förvrängdes försvann deras orientering. Det var en riktig heureka-upplevelse att uppleva detta i experimenten, säger David Dreyer, forskare vid Lunds universitet.
Bogongfjärilar flyger över 100 mil till svala grottor i Snowy Mountains – en bergskedja i New South Wales, Australien. Trots att fjärilarna aldrig varit där tidigare lyckas de hitta rätt. Nattfjärilarna som studerades fångades i närheten av grottorna. Bild: Eric Warrant
Magnetfält en extra kompass
Forskarna lyckades också kartlägga neurala kretsar i bogongfjärilens lilla hjärna där information om stjärnornas lagras. Men fjärilen förlitar sig inte enbart på stjärnhimlen. När moln dolde stjärnorna behöll insekterna ändå rätt kurs, vilket tyder på att de även använder jordens magnetfält som en extra kompass.
– Det är helt fantastiskt med tanke på resans längd. Det motsvarar att vi människor skulle göra en flytt lång som två jorden runt-resor med endast våra sinnen till hjälp, säger Eric Warrant.
Hotad art i Australien
Den nya forskningen om fjärilens navigationsförmåga kan få praktiska tillämpningar – bland annat för ingenjörer som utvecklar drönare och andra autonoma farkoster. Upptäckten kan också ligga till grund för strategier som syftar till att bevara arter som hotas av klimatförändringar och förlust av livsmiljöer.
– Bogong-fjärilen är en hotad art i Australien på grund av torkan som är en följd av klimatförändringar. Det är av yttersta vikt att vi skyddar den här fantastiska navigatören och erbjuder den trygga vandringsvägar och mörka himlar, säger Eric Warrant.
Forskare har hittat en ny behandling mot neuroblastom, en agressiv sorts barncancer. När behandlingen testades på möss omvandlades tumörer till friska nervceller.
Neuroblastom är en typ av barncancer som drabbar nervsystemet och den cancerform som orsakar flest dödsfall hos små barn. Vissa patienter har god prognos, men de som har spridda cancertumörer kan ofta inte botas trots moderna kombinationer av kirurgi, strålning, cytostatika (cellgifter) och immunterapi.
Forskare vid Karolinska institutet och Lunds universitet har därför undersökt en ny behandlingsstrategi.
– De barn som överlever får ofta livslånga kognitiva svårigheter på grund av den tuffa behandlingen. Det finns därför ett stort behov av nya terapier för barn med neuroblastom, säger Marie Arsenian Henriksson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Omvandla cancerceller
Behandlingsmetoden som forskarna har undersökt kallas differentieringsterapi. Syftet med den är att omvandla cancerceller till mognare och friskare celler. Metoden används redan i dag med retinolsyra, men problemet är att många patienter inte svarar på behandlingen – och ungefär hälften utvecklar resistens.
Eftersom tumörerna vid neuroblastom är beroende av vissa enzymer för att undvika celldöd kan en hög förekomst av sådana enzymer kopplas till en sämre prognos. Nu har forskarna upptäckt att hämning av två enzymer, PRDX6 och GSTP1, skulle kunna vara ett alternativ istället för att behandla med retinolsyra.
– När vi hämmar enzymerna både i cancerceller i laboratoriemiljö och i musmodeller dör vissa av tumörcellerna medan andra mognar ut till aktiva, friska nervceller, vilket hämmar tumörtillväxten, säger Judit Liaño-Pons, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet.
Behöver testas på barn
I ett nästa steg kommer behandlingen att behöva testas i en klinisk studie för att undersöka dess säkerhet och effekt hos barn.
Den ena hämmaren är redan godkänd som särläkemedel* av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av en annan diagnos hos vuxna, vilket gör det till en särskilt lovande läkemedelskandidat, enligt forskarna.
*läkemedel som används för behandling av ovanliga sjukdomar.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
