Gravida kvinnor med MASLD, en typ av fettlever, löper ökad risk för komplikationer och för tidig födsel. Riskökningen kan inte förklaras av övervikt eller obesitas, utan kopplas snarare till själva leversjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
Cirka var femte person i Sverige beräknas ha metabolt orsakad fettlever, MASLD, som tidigare kallades icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom. Globalt kan så många som tre av tio vara drabbade.
Vanliga riskfaktorer är metabola störningar som typ 2-diabetes och övervikt eller obesitas, fetma. Sjukdomen blir allt vanligare, även bland kvinnor i fertil ålder. Nu har forskare undersökt kopplingen mellan den här varianten av fettlever hos modern och komplikationer under graviditet och förlossning.
Mer än trefaldig riskökning
Studien bygger på svenska registerdata och omfattar 240 födslar hos kvinnor med MASLD. De har jämförts med 1 140 födslar av kvinnor från allmänna befolkningen.
Resultatet visar att kvinnor med fettlever hade mer än tre gånger högre risk att föda för tidigt – oavsett sjukdomens svårighetsgrad. Riskökningen kvarstod även i jämförelse med kvinnor med övervikt eller obesitas, men som inte har fettlever.
– Det tyder på att sambandet inte bara beror på ett högt BMI utan att leversjukdomen i sig kan ha negativa effekter. Det är viktigt att gravida kvinnor med MASLD följs noga under graviditeten för att minska risken för komplikationer, säger Carole A. Marxer, postdoktor vid Karolinska institutet.
Högt BMI kopplas till kejsarsnitt
Kvinnor med fettlever hade även 63 procent högre risk för kejsarsnitt än kontrollgruppen. Detta verkar dock kunna förklaras av högt BMI, kroppsmasseindex.
– Det är också värt att notera att vi inte fann någon ökad risk hos kvinnor med MASLD att få barn med medfödda missbildningar eller att få barn som var dött vid förlossningen, säger barnläkaren Jonas F. Ludvigsson som även är professor vid Karolinska institutet.
Forskarna kan dock inte utesluta att andra faktorer kan ha påverkat riskökningen.
Många nyanlända personer i Sverige har nedsatt hörsel – något som kan försvåra både språkinlärning och integration. En studie visar att hörselproblem är betydligt vanligare i denna grupp än i befolkningen i stort, och att problemen ofta hänger samman med sämre allmän hälsa.
Språkinlärning är en utmaningar för nyanlända – och för att kunna lära sig ett nytt språk är god hörsel viktigt. En studie vid Göteborgs universitet har nu undersökt hur vanligt hörselproblem är bland nyanlända, jämfört med övriga befolkningen i Sverige.
Studien omfattade drygt 500 vuxna personer som var inskrivna i språkundervisningsklasser.
Bland deltagarna uppgav 17 procent att de hade svårt att höra konversationer. Mer än hälften visade sig ha någon grad av hörselnedsättning, enligt undersökningar med så kallad screeningaudiometri – en metod som mäter vilka ljudfrekvenser en person kan uppfatta.
Koppling till sämre hälsa
Hörselproblemen kunde dessutom kopplas till en generellt sämre hälsa, till exempel besvär som astma, allergier och högt blodtryck.
Bland deltagarna med normal hörsel rapporterade 80 procent en god eller mycket god generell hälsa. Det kan jämföras med 46 procent i gruppen med hörselproblem.
Avgörande för språk och integration
Forskarna bakom studien konstaterar att förekomsten av hörselnedsättning varierar kraftigt runt om i världen, och är upp till fyra gånger vanligare i låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer.
– Även vid normal hörsel är det en stor utmaning att lära sig ett nytt språk. Förmågan att uppfatta tal kan försämras och är särskilt känslig för bakgrundsljud när man lyssnar på det nya språket, säger Nina Pauli, docent på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset med inriktning öron-, näs- och halssjukdomar, i ett pressmeddelande.
– Invandrare bör därför erbjudas audiometrisk screening för att upptäcka hörselproblem och underlätta språkinlärning och social integration, fortsätter Nina Pauli.
Mer om studien och resultaten
506 vuxna nyanlända personer ingick i studien. Majoriteten hade asiatiskt ursprung. De vanligaste länderna var Syrien, Somalia och Irak. Medelåldern var 38 år, och tre av fyra deltagare var kvinnor.
Bland deltagarna uppgav 17 procent att de hade svårt att höra konversationer. I åldersgruppen 45-64 år var andelen 26 procent.
Jämfört med den allmänna befolkningen i Sverige var hörselproblemen 60 procent vanligare bland de nyanlända. Bland deltagarna i studien använde bara två procent hörhjälpmedel.
De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent – men då krävs att energieffektivisering ses som mer än bara en teknisk fråga. Det menar forskare bakom en ny studie.
Forskare vid flera svenska universitet och högskolor har analyserat vad som krävs för att industrier ska minimera sin energianvändning.
Energieffektivisering blev aktuellt under 1970-talets oljekris för att sänka företagens kostnader när energipriserna skenade. I dag är det en nödvändighet för att minska utsläppen av fossil koldioxid.
Både Internationella energimyndigheten, IEA, och EU lyfter fram energieffektivisering som en avgörande åtgärd för klimatneutralitet – men forskare menar att mycket av potentialen fortfarande är outnyttjad.
– Vi har en alltför snäv syn på energieffektivisering. Många tänker att investeringar i ny energisnål utrustning räcker. Men då kan man inte uppfylla hela potentialen i energieffektivisering, säger Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Mer än tekniska lösningar
Energieffektivisering förknippas ofta med tekniska innovationer, men för att nå verkligt minskade koldioxidutsläpp krävs även förändrade arbetssätt och synsätt inom organisationer, menar forskarna bakom studien.
De betonar även vikten av ökad kunskapsspridning och en företagskultur som stödjer förändring – faktorer de kallar sociala konstruktioner. De har identifierat nio sådana som kan stärka företags arbete med energieffektiviseringar.
– Vi uppskattar att det skulle kunna leda till en femprocentig minskning av koldioxidutsläppen från industrin globalt. Och då är det en ganska återhållsam uppskattning, det skulle till och med kunna vara mer, säger Patrik Thollander.
Enligt IEA släppte världens industrier ut 9,2 gigaton koldioxid år 2022. En minskning med fem procent motsvarar utsläppen från tio länder i Sveriges storlek.
Samarbete för nytänkande
Patrik Thollander lyfter samverkan mellan personer med olika erfarenheter inom företaget som en nyckel till framgång.
– Som ingenjör tänker jag tekniklösningar i första hand. Men potentialen kan utvecklas om man jobbat med hela system och i samverkan med andra kompetenser som har ett annat mindset. Vi behöver jobba interdisciplinärt för att lyckas, säger Patrik Thollander.
Enligt forskarna behöver företag jobba aktivt med att skapa samarbete mellan olika områden, som teknik, samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Därför uppmanas industrin att bygga en kultur som främjar kunskapsdelning och lärande. Politiker uppmanas att ta fram program som även lyfter fram de sociala dimensioner av energieffektivisering.
Studien är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Gävle, Stockholm resilience center, Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga vetenskapsakademien.
Redan några nätter med för lite sömn kan aktivera mekanismer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie där forskare undersökt hur brist på sömn påverkar proteiner kopplade till hjärtproblem.
Kronisk sömnbrist pekas ut som ett växande folkhälsoproblem och har i stora befolkningsstudier kopplats till en ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och förmaksflimmer. En ny studie, ledd från Uppsala universitet, har nu tittat närmare på hur sömn påverkar risken.
– Dessvärre upplever nära hälften av alla svenskar ofta störd sömn, något som är vanligare vid till exempel skiftarbete. Därför ville vi försöka hitta mekanismer som påverkar hur sömnen kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att i slutändan kunna identifiera möjligheter till att motverka problemen, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Unga män fick sova mindre
Hjärthälsan påverkas av flera samverkande livsstilsfaktorer som sömn, kost och fysisk aktivitet. I studien deltog 16 unga, friska och normalviktiga män med goda sömnvanor.
Vid två separata tillfällen vistades de i ett sömnlaboratorium, där både måltider och fysisk aktivitet var strikt reglerade. Under det ena tillfället fick deltagarna sova normalt i tre nätter, medan de under det andra endast tilläts sova fyra timmar per natt. Vid båda tillfällena togs blodprover morgon och kväll, samt i samband med ett intensivt träningspass.
Inflammatoriska proteiner ökade
Forskarna mätte nivåerna av cirka 90 olika proteiner i blodet. De kunde se att flera, kopplade till ökad inflammation, steg vid sömnbrist. Flera av dessa proteiner har sedan tidigare även förknippats med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, till exempel hjärtsvikt och kranskärlssjukdom.
– Många av de större studier som har gjorts på kopplingen mellan sömnbrist och risken för hjärt-kärlsjukdomar har ofta fokuserat på lite äldre individer. De har redan en förhöjd risk för sådana sjukdomar. Det var därför intressant att proteinnivåerna ökade på samma sätt hos yngre och tidigare helt friska individer, bara efter några få nätters sömnbrist, , säger Jonathan Cedernaes.
– Det betyder att det är viktigt att betona sömnens betydelse för hjärt-kärlhälsa redan i yngre åldrar, fortsätter han.
Träning kan påverkas av sömnbrist
Fysisk träning gav ett något annorlunda svar efter sömnbrist. Mängden av flera viktiga proteiner ökade i samma utsträckning. Även proteiner som kan kopplas till positiva effekter av träning, ökar alltså även vid för lite sömn. Forskarna har tidigare visat att träning vid sömnbrist kan resultera i en något ökad belastning på hjärtats muskelceller.
– Med den här studien ökar vi förståelsen för hur mängden sömn spelar roll för hjärt-kärlhälsa. Det är viktigt att poängtera att man i studier också har visat att fysisk träning åtminstone kan motverka vissa av de negativa effekter som försämrad sömnhälsa kan orsaka. Samtidigt är det inte så att träning kan ersätta de funktioner som sömn fyller, säger Jonathan Cedernaes.
Hoppas ta fram riktlinjer
Det är ännu oklart hur effekterna ser ut hos kvinnor, äldre och personer med hjärtsjukdom eller andra sömnvanor.
– Vår fortsatta forskning på området kan förhoppningsvis framöver bidra till att utveckla bättre riktlinjer för hur sömn, träning och andra livsstilsfaktorer samverkar i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar, säger Jonathan Cedernaes.
Allt fler skolor byter ut kött mot växtbaserade alternativ för klimatets skull. Men den klimatsmarta maten har en baksida – mängden järn som kroppen kan ta upp minskar, särskilt för tonårsflickor.
En avhandling vid Göteborgs universitet visar hur en övergång till hållbar mat påverkar både klimatet och hälsan.
När nötkött i skolmåltider ersätts med växtbaserade proteinkällor som soja minskar klimatpåverkan. Men det kan också leda till att kroppen får svårare att ta upp viktiga näringsämnen som järn.
– Sojabaserade rätter innehåller mycket järn, men kroppen kan bara ta upp omkring tre procent av det. För flickor, som har höga järnbehov, är det här särskilt problematiskt, säger Mari Wollmar, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Risk för järnbrist
Hon har samlat in data genom enkäter till kommunernas måltidsverksamheter och analyserat skolornas matsedlar. Ingen av de närmare 80 skolmenyer som ingick i studien innehöll tillräckliga mängder absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Som jämförelse kunde kroppen ta upp omkring 14 procent av järnet från rätter baserade på nötkött – en råvara som samtidigt har den högsta klimatpåverkan.
Forskningen visar också att det oftare är kvinnor som tar ansvar för att införa klimatsmarta matvanor i hemmet – samtidigt som de löper större risk att drabbas av näringsbrist.
– Kvinnor äter generellt mindre än män, vilket gör att det finns mindre utrymme för näringsmässiga marginaler. Särskilt fysiskt aktiva kvinnor ligger ofta under sina energibehov, vilket också påverkar intaget av mikronäringsämnen som järn, säger Mari Wollmar.
Hybridrecept minskar klimatpåverkan
För att hitta en bättre balans har Mari Wollmar utvecklat så kallade hybridrecept – rätter som kombinerar växtbaserade ingredienser med en mindre mängd kött och C-vitaminrika livsmedel som främjar järnupptaget.
– De här recepten minskade klimatpåverkan med 38 procent och samtidigt var näringsinnehållet tillräckligt och smaken uppskattad av en testpanel, säger Mari Wollmar.
Avhandlingen visar också att en hög träningsnivå ofta hänger ihop med höga koldioxidutsläpp från maten. Det beror bland annat på ett större energibehov, men också ett högt intag av animaliskt protein. Studien visar dock att det är möjligt att kombinera en aktiv livsstil med klimatsmarta matval.
– Det handlar inte om att kroppen kräver mer kött, utan om vanor och föreställningar om vad som krävs för att prestera, säger Mari Wollmar.
Skolan har ett ansvar
Hon efterlyser ett bredare samtal om hållbar kost.
– Skolan har ett ansvar att servera näringsriktig mat, även när den är klimatsmart. Vi behöver lösningar som tar hänsyn till både klimat, hälsa och människors olika behov, säger hon.
Data samlades in genom en nationell enkät till kommunernas måltidsverksamheter, där 167 av Sveriges 290 kommuner svarade. I studien har Mari Wollmar också analyserat skolmatsedlar från 76 kommuner under en fyraveckorsperiod. Sex kommuner bidrog med detaljerade recept som gjorde det möjligt att analysera näringsinnehåll och klimatpåverkan.
Vår ekonomi under både barndomen och vuxenlivet spelar en avgörande roll för vår psykiska hälsa senare i livet. Den som upplevt hög ekonomisk utsatthet har större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symtom.
Hur påverkar ekonomisk utsatthet vår psykiska hälsa genom livet? Det har forskare vid Jönköping University undersökt.
De kom fram till att den som upplevt hög ekonomisk utsatthet och stress både i barndomen och vuxenlivet löper större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symtom redan från 50 års ålder.
– Att ha goda ekonomiska förutsättningar i både barndom och vuxen ålder bidrar till bättre psykisk hälsa senare i livet, medan en hög ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress både i barndom och vuxen ålder bidrar till sämre psykisk hälsa, säger Charlotta Nilsen, docent i gerontologi* vid Jönköping University.
Att man påverkas negativt av ekonomisk utsatthet kan kopplas till långvarig stress. Kronisk stress påverkar hjärnan och kan leda till förändringar i hur vi hanterar känslor och motgångar.
Ekonomisk stress kan också påverka relationer och stöd från familj och vänner. Det kan förstärka känslan av ensamhet och psykisk ohälsa.
*läran om åldrandet och förändringar som kommer med åldern i olika livsprocesser
God ekonomi i barndomen kan försena psykisk ohälsa
Den som istället hade en trygg ekonomisk situation i barndomen får generellt inte en ökning av ångest och ensamhet förrän senare i livet, efter 70 års ålder. Enligt forskarna kan det tolkas som att en bättre ekonomisk situation i barndomen kan fungera som en buffert som fördröjer en ökning av ångest och ensamhet.
Det kan förklaras av att en stabil ekonomisk uppväxt ger bättre strategier för att hantera stress och osäkerhet senare i livet. Våra erfarenheter tidigt i livet formar ofta vår förmåga att möta svårigheter och skapa sociala relationer, vilket i sin tur kan ha en skyddande effekt mot psykiska utmaningar när vi blir äldre.
Ekonomisk förbättring ger positiva effekter
Något positivt som forskarna kom fram till är att en förbättrad ekonomisk situation i vuxen ålder kan minska den negativa effekten av ekonomisk stress i barndomen.
De med ekonomiska svårigheter i barndomen, men som senare fick en stabilare ekonomi, upplever bättre psykisk hälsa efter 70 år.
– Även om vi ser långsiktiga positiva effekter på psykisk hälsa av att ha haft goda ekonomiska förutsättningar under barndomen, så ser vi också att en lägre ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress i vuxen ålder bidrar till bättre psykisk hälsa oavsett ekonomisk situation i barndomen. Det visar att det aldrig är för sent att påverka sin psykiska hälsa genom förbättrade ekonomiska villkor, säger Deborah Finkel, professor i psykologi vid Jönköping University.
Viktigt att förstå effekterna på hälsan
Enligt forskarna är det viktigt att samhället och beslutsfattare tar studiens resultat på allvar.
– Det finns belägg för att antalet förlorade år på grund av ekonomisk motgång är lika stort eller större än antalet förlorade år på grund av viktiga riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Den ekonomiska situationen kan påverkas genom lokala och nationella politiska åtgärder, och beslutsfattarna måste inse att tidiga ekonomiska nackdelar kan ha långvariga effekter på den fysiska och psykiska hälsan, säger Deborah Finkel.
25 år lång uppföljningstid i studien
Studien bygger på data från 1 596 vuxna i åldrarna 45 till 98 år från det svenska tvillingregistret*. Den har en uppföljningstid på 25 år.
Genom att använda äldre data har forskarna kunnat analysera hur ekonomisk utsatthet i barndomen påverkat individers psykiska hälsa långt upp i åldern.
Studien ger en insikt i hur livslånga ekonomiska förhållanden kan påverka psykiskt välmående och visar vikten av att ge stöd till utsatta grupper redan från unga år.
*Svenska tvillingregistret (STR) är en forskningsdatabas som samlar information om svenskfödda tvillingar, gällande exempelvis deras livsstil, beteenden, riskfaktorer i miljön, diagnoser och resultat från hälsoundersökningar.
När ett barn kallas till polisförhör vid misstänkt våld i hemmet blir familjesituationen ofta kaotisk. Forskare har undersökt en stödmodell som används av socialtjänsten i 190 svenska kommuner. Det visade sig att den kan göra stor skillnad.
Inom socialtjänsten används många stödmodeller, men få är vetenskapligt utvärderade. En sammanställning från 2022 visar att bara 27 av 102 vanliga insatser i socialtjänsten har forskningsstöd.
Forskare vid Örebro universitet undersöker modellen ”Efter barnförhöret” som används i cirka 190 kommuner i Sverige.
– Det här projektet är unikt eftersom det inte bara tittar på om socialtjänstens modell ”Efter barnförhöret” fungerar, utan också på hur den genomförs i praktiken och vilka effekter som uteblir när delar hoppats över, säger Anna Petersén, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Modellen har tre delar
Stödmodellen ”Efter barnförhöret” innebär att familjen får hjälp samma dag som barnet varit på polisförhör. Modellen har tre delar.
Först hålls ett informationsmöte med föräldrarna innan de träffar barnet som varit på förhör. Föräldrarna får då stöd i att förstå vad som hänt och hantera sina känslor.
På kvällen besöker familjebehandlare hemmet och stöttar både barn och föräldrar genom att prata om det som hänt.
Den tredje delen är uppföljande samtal med familjen kring våld. Samtalet ska ge barnet och föräldrarna möjlighet att förstå vilka händelser som räknas som våld, prata om sina upplevelser och få hjälp.
– Standardförfarandet inom socialtjänsten är att först göra en utredning av familjens behov av stöd. Utredningen tar några månader och först därefter får familjen eventuellt träffa en familjebehandlare. Med modellen ”Efter barnförhöret” får familjen hjälp av en familjebehandlare i en situation då behovet är mycket stort. Upplevelsen av socialtjänsten för familjerna blir väldigt olika vid en utredning och stödet vid ”Efter barnförhöret”, säger Anna Petersén, forskare i socialt arbete.
Modellen bidrar till långsiktig hjälp
Forskarna har intervjuat familjebehandlare som berättar att de upplever bra saker med modellen. Den ger akut stöd, men kan också bidra till att andra problem upptäcks i familjen. Det kan handla om missbruk, psykisk ohälsa eller behov av neuropsykiatrisk utredning. Då bidrar modellen inte bara till att hantera den initiala krisen, utan även till långsiktig hjälp.
– Flera familjebehandlare berättar att de upplever att modellen ”Efter barnförhöret” stärker familjernas förtroende för socialtjänsten och gör att familjer senare tackar ja till fortsatt hjälp. Det är en väldigt viktig bieffekt, säger Anna Petersén.
”Efter barnförhöret” kan bidra till att familjer tackar ja till mer hjälp från socialtjänsten. Bild: Ryan Stefan, Unsplash
Resursbrist i socialtjänsten leder till utmaningar
Det finns dock utmaningar. En av dem är att de uppföljande samtal som ingår i modellen ofta inte blir av på grund av resursbrist inom socialtjänsten.
– Många kommuner saknar tid och personal för de uppföljande samtalen. Då får familjer bara stöd den dag som polisförhöret hålls. Att de uppföljande samtalen inte blir av gör att mycket av modellens potential går förlorad, säger Lisa Sandelin, doktorand i socialt arbete vid Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet.
En annan utmaning är att det ska finnas tillgänglig personal som kan genomföra samtal samma dag som anmälan kommer in och polisförhöret hålls.
– Den korta framförhållningen kan kräva att planerade möte med andra familjer behöver ställas in eller att personal behöver jobba över kvällstid. Samarbetet med polisen behöver också vara mycket bra för att få modellen ”Efter barnförhöret” ska fungera, säger Lisa Sandelin.
Forskarna gör fyra delstudier
Modellen ”Efter barnförhöretet” används i cirka 190 kommuner i Sverige. Syftet är att den ska ge akut stöd till barn och föräldrar i samband med att barn har varit på polisförhör om misstänkt våld i hemmet.
Örebro universitet utvärderar modellen i fyra delstudier:
Intervjuer med familjebehandlare som arbetat i modellen
Jämförelse av socialtjänstutredningar med och utan modellen
Intervjuer med barn och föräldrar som fått stöd av modellen
Enkät till socialsekreterare och poliser vars arbete påverkas av modellen
Personer med låg inkomst som drabbas av levercancer har lägre sannolikhet att få sin diagnos i ett tidigt stadium, visar en studie. De har också nästan 30 procent högre risk att dö i sjukdomen, jämfört med personer med medel- eller hög inkomst.
Varje år diagnostiseras mellan 500 och 550 personer i Sverige med hepatocellulär cancer (HCC). Det är den vanligaste formen av primär levercancer, alltså en cancer som startar i levern. Tre av fyra drabbade är män.
Forskare vid Göteborgs universitet har tidigare visat att HCC är ungefär fem gånger vanligare bland personer med låg hushållsinkomst jämfört med hög.
Nu har de undersökt hur diagnostik, behandling och överlevnad påverkas av bland annat inkomst, utbildning och etnicitet.
Nästan 30 procent högre dödlighet
Forskarna kom fram till att patienter med låg hushållsinkomst hade betydligt lägre sannolikhet att få sin diagnos i ett tidigt stadium och få botande behandling.
Dödligheten var 29 procent högre bland dem med låg inkomst jämfört med dem med medel- eller hög inkomst.
– Studien visar tydligt att socioekonomiska skillnader är starkt kopplade till sämre hälsoutfall på samtliga nivåer av vården för patienter med HCC i Sverige. Resultaten understryker behovet av ytterligare insatser för att säkerställa att vården verkligen är jämlik och tillgänglig för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, säger Juan Vaz, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Vill göra insatser i utsatta områden
Den största riskfaktorn för HCC är levercirros, också kallat skrumplever. Det är en sjuklig nedbrytning av levern som orsakas av kronisk leverinflammation till följd av exempelvis hög alkoholkonsumtion eller infektion av hepatitvirus.
Forskargruppen arbetar just nu med att ta fram vilka områden i landet där nyttan av screening för levercirros skulle vara som störst.
– Riktad screening för levercirros i socioekonomiskt utsatta områden kan leda till tidig HCC-diagnostik, vilket i sin tur kan öka chanserna för tillgång till botande behandlingar, utöver alla andra hälsovinster kopplade till tidig identifiering av levercirros, säger Juan Vaz.
Nästan 5 500 personer undersöktes
Studien gjordes på 5 490 patienter med hepatocellulär cancer (HCC). Informationen hämtades från det svenska kvalitetsregistret för levercancer (SweLiv) mellan åren 2011 och 2021.
Den socioekonomiska datan hämtades från andra nationella hälsoregister och demografiska databaser.
Forskarna har tagit hänsyn till annat som kan påverka levercancerns förlopp, som underliggande leversjukdom, samsjuklighet och specifika tumöregenskaper som kan påverka val av behandling och prognos.
Forskare vid Karolinska institutet har funnit biomarkörer i blodet som kan kopplas till postcovid-symtom, särskilt svåra andningsbesvär. Upptäckten kan bana väg för nya diagnosmetoder och behandlingar.
Postcovid, eller långtidscovid, innebär symtom som dröjer sig kvar länge efter en covid-19-infektion. Ett av de vanligaste och mest typiska symtomen är plötslig och bestående andfåddhet.
En ny studie har nu identifierat en specifik uppsättning proteiner i blodet hos personer som lider av de långvariga besvären. Forskarna har även studerat prover från en grupp patienter som tillfrisknat från sin covid-infektion. De hade inte dessa proteiner i blodet.
– Proteinerna återfanns framför allt hos patienter med postcovid och svåra respiratoriska besvär. Det här är ett biomarkörsmönster som vi vet är kopplat till inflammatoriska signalvägar som rör celldöd och lungskada och har kunnat observeras även hos andra patientgrupper med allvarlig lungsjukdom, säger Marcus Buggert, docent vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Detaljerad analys av blodprover
Fynden baseras på en detaljerad analys av blodprover från oberoende patientgrupper i Sverige och Storbritannien. Totalt analyserades prover från 265 personer som drabbades av covid-19 under pandemins början, innan vacciner fanns. Forskarna mätte tusentals proteiner i blodplasma och kopplade dessa till patienternas symtom. De gjorde även andra immunologiska analyser.
– Genom att identifiera de proteiner som är förhöjda hos drabbade patienter skapar vi en grund för att utveckla diagnostiska verktyg och nya målsökande behandlingar. Det är särskilt viktigt eftersom postcovid idag saknar specifika biomarkörer samt behandlingar, säger Marcus Buggert.
Biologisk förklaring till symtom
Studien ger insikter i de biologiska processer som kan bidra till att vissa patienter får långvariga symtom efter covid-19. Nästa steg för att bättre förstå vad som ligger bakom det här mönstret är att undersöka vävnadsprover från lungor och mag-tarmkanal. Forskarna vill ta reda på varifrån de identifierade proteinerna kommer. De vill också se om inflammation eller vävnadsskada finns kvar i specifika organ.
Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.
De snabba klimatförändringarna vänder upp och ner på växtlivet i Arktis. En ny stor internationell studie visar hur ett av jordens mest ömtåliga ekosystem förändras när uppvärmningen där går upp till fyra gånger snabbare än i resten av världen.
Forskare har studerat de biologiska förändringarna i över 2 000 försöksytor i norra polarområdet under 40 år.
– Förändringar i växtligheten är en tidig varningssignal på att hela ekosystemet kommer förändras med följdverkningar för djurliv, mänskligheten och jordklotets naturliga förmåga att lagra kol, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Fjällen får nytt utseende
Studien ger inga entydiga svar på vilka växtarter som gynnas på bekostnad av andra. Men forskarna är säkra på en sak – kalfjäll och fjällängar kommer att ändra utseende.
– Förändringen av vad som växer på en plats är omfattande, på nästan 60 procent av försöksytorna dök nya arter upp och/eller befintliga arter försvann. Det finns många faktorer som avgör hur växtlivet förändras på en viss plats, som hur blött det är i marken, eller hur mycket det blåser, säger Robert Björk, som forskar om Arktis ekosystem vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.
– Detta påverkar mikroklimatet som växterna upplever. Generellt ser vi att buskar gynnas av en längre växtsäsong, de stjäl helt enkelt solljuset från arter med lågt växtsätt, fortsätter han.
Fjällbjörkar etablerar sig allt högre upp på de svenska kalfjällen, ofta på bekostnad av andra lågt växande arter som skuggas av björken. Bild: Anne Bjorkman/GU
Vintergröna växter vinnare
När snön ligger kvar på marken färre dagar om året i den svenska fjällvärlden får vissa växter en fördel. Vintergröna arter som lingon och kråkbär, liksom lövfällande videbuskar, gynnas av mindre snö.
Många växter på tundran är låga för att stå emot hård vind, och i ett varmare klimat kan fler arter etablera sig. Det kan leda till ökad biologisk mångfald på en del platser.
– Men där buskarna tar över kommer den biologiska mångfalden minska, och då är frågan vart de utkonkurrerade arterna ska ta vägen. Det finns inga kallare trakter än Arktis, det kan bli så att vissa arter helt försvinner från stora områden, säger Anne Bjorkman.
Turismen kan påverkas
Den unika växtligheten på den arktiska tundran har betydelse för kolinlagring och hur mycket solljus som reflekteras från marken. När större buskar breder ut sig absorberar de mer av solens strålar än dagens växtlighet – något som i sin tur kan förstärka uppvärmningen av Arktis.
Förändringar i växtligheten påverkar även de växtätande djuren.
– Rennäringen kan inte ha samma betesområden i dalarna som idag, kanske kan de hitta nya på kalfjället. Sedan kommer turismen att påverkas när fjällbjörkar och buskar tar över på kalfjällen och ängarna med fina örter försvinner. Och det blir svårt att få tag i drickbart vatten när glaciärerna och de sena snöfälten smälter bort, säger Robert Björk.
Kalfjällets areal krymper
Hur den svenska fjällvärlden kommer att se ut om 50 till 100 år är fortfarande osäkert. Mer forskning behövs för att kunna säga det med säkerhet. Men en sak vet forskarna: arealen av kalfjäll kommer att minska. Vid forskningsstationen Latnjajaure nära Abisko syns förändringarna redan tydligt.
– Vi är mitt i klimatförändringarna och kommer nå vissa trösklar då floran förändras radikalt, men vi vet inte när det sker. Eller hur det sker, säger Anne Bjorkman vid Göteborgs universitet som driver forskningsstationen.
Med detaljerade röntgenundersökningar kunde forskare studera sambandet mellan katters storlek och artros. Det visade sig att större och tjockare katter hade mer artros än mindre och smalare katter.
Artros är vanligt bland katter och sjukdomen ses oftast hos äldre katter. Varför de drabbas är dock ofta oklart. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökte forskare om det finns ett samband mellan artros, mängden kroppsfett och kattens kroppsstorlek.
Resultatet visar att det är bra att inte låta katter bli överviktiga – särskilt om de är stora.
72 katter röntgades
Forskarna undersökte 72 katter med helkropps-datortomografi, en sorts röntgen som ger detaljerade bilder av kroppens organ. Då kunde förekomsten av artros i kroppen och graden av artrosförändringarna undersökas.
Röntgenundersökningarna användes också för att se hur mycket kroppsfett katten hade och även dess skelettstorlek. Sedan analyserades blodprover för att undersöka ämnesomsättning av fettvävnad och bentillväxt.
Resultatet visade att de flesta katterna hade artros. Oftast satt sjukdomen i höftlederna och armbågs- och knälederna. Artros i ryggkotpelaren var också vanligt och drabbade oftast bröstryggen.
Med en detaljerad röntgenundersökning kunde forskarna förstå mer om kattens storlek och kopplingen till artros. Bild: Depositphotos
Mer artros hos större katter
Den totala mängden artros var högre hos större och tjockare katter jämfört med mindre och smalare katter. Resultaten visade också att större mängd kroppsfett var en riskfaktor för artros i handlovsleder, armbågs-, knä- och höftleder.
En större kroppsstorlek var också en risk för artros i handlovsleder.
Studien visar att det är bra att inte låta katten bli överviktig för att minska risken för artros, speciellt om katten är stor.
Med hjälp av AI kan man snabbare avgöra vilken variant av MS en person har. Det ökar möjligheten att sätta in rätt behandling i tid − och därmed bromsa sjukdomsförloppet.
Multipel skleros, MS, är en kronisk, inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Cirka 22 000 personer lever med sjukdomen i Sverige.
För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, någonting som i dag upptäcks i genomsnitt tre år för sent.
Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant en patient har.
Viktigt med rätt behandling
De flesta patienter med MS börjar med den skovvisa formen, som kännetecknas av episoder av försämring med mellanliggande perioder av stabilitet.
Med tiden övergår många till sekundärprogressiv MS, där försämringen istället sker gradvis och utan tydliga skov.
Att upptäcka övergången är viktigt eftersom behandlingarna är olika.
I dag ställs diagnosen i genomsnitt tre år efter att övergången skett, vilket kan leda till att patienter får läkemedel som inte längre är effektiva.
AI:n känner igen mönster
AI-modellen bygger på data från över 22 000 patienter i det svenska MS-registret. Det handlar om data som redan samlas in vid vanliga vårdbesök, som neurologiska tester, magnetkameraundersökningar (MRI) och pågående behandlingar.
− Genom att känna igen mönster från tidigare patienter kan modellen avgöra om en patient har den skovvisa formen eller om sjukdomen har övergått till sekundärprogressiv MS. Det som är unikt för modellen är att den även anger hur säker den är på varje enskild bedömning. Detta innebär att läkaren får veta hur hög tillförlitligheten är och hur säker AI:n är på sin bedömning, säger Kim Kultima, forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Träffsäkerhet på 90 procent
Studien visar att modellen upptäckte övergången korrekt eller tidigare än vad som dokumenterats i patienters journaler i nästan 87 procent av fallen, med en generell träffsäkerhet på cirka 90 procent.
– För patienterna innebär det att diagnosen kan ställas tidigare, vilket gör det möjligt att anpassa behandlingen i tid och bromsa sjukdomens utveckling. Samtidigt minskar risken för att patienter får läkemedel som inte längre är verksamma. På sikt kan modellen också användas för att identifiera lämpliga deltagare till kliniska studier – något som kan bidra till mer effektiva och individanpassade behandlingsmetoder, säger Kim Kultima.
Supraledare är material som leder elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat en mångfacetterad supraledare som kan få stor betydelse för framtidens teknik.
Smarta supraledare spås kunna förändra vår vardag i grunden. Datorer skulle till exempel kunna bli miljontals gånger snabbare. Supereffektiv elöverföring och en världsomspännande flotta av svävande magnettåg finns också bland visionerna. Men för att kunna utnyttja supraledare fullt ut behöver forskarna förstå de bakomliggande mekanismerna bättre.
Nu har ett internationellt forskarlag studerat en mångfacetterad supraledare som uppvisar ett så kallat virvelgitter, ett slags mönster, när den utsätts för ett magnetfält. Detta kan få stor betydelse för den tekniska utvecklingen.
Upptäckt kan få betydelse
Forskarna har undersökt supraledaren NbSe₂, niobiumdiselenid. Med hjälp av så kallad småvinkelspridning av neutroner kan forskarna slå fast att materialet har egenskaper som tidigare varit okända.
Det visade sig bland annat att niobiumdiselenid innehåller två oberoende supraledande band som båda kan leda elektricitet utan motstånd, något som tidigare varit omtvistat. Det gör materialet till en mer effektiv supraledare med bredare användningsområde.
– Studien hjälper till att förfina teoretiska modeller för supraledning men den ger också helt nya insikter i hur kopplingen mellan de oberoende banden påverkar supraledande egenskaper, säger Ahmed Alshemi, forskare i fysik vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Ökad förståelse för supraledande band
Forskarna kunde visa hur materialet blir supraledande tillstånd vid mycket låga temperaturer. De kunde för första gången även kartlägga hur olika delar av materialets elektronstruktur samverkar – och hur det påverkar materialets egenskaper.
– Våra resultat ger ett djupare perspektiv på hur olika elektronband samverkar och påverkar supraledning i komplexa material, säger Ahmed Alshemi.
Det har länge pågått en debatt bland fysiker om hur flera elektronband påverkar supraledares egenskaper – särskilt hur banden påverkar materialets förmåga att återhämta sig efter defekter. I den nya studien har forskargruppen kunnat visa att denna ”reparerande” egenskap är kopplad till en specifik funktion i banden.
Kan bana väg för nya material
– Studier och analyser av den här typen av supraledare kan bana väg för nya material. Dessa kan ha skräddarsydda egenskaper som i framtiden kommer att användas i allt ifrån energisnåla minidatorer till medicinsk spetsteknik, säger Ahmed Alshemi.
Förutom Lunds universitet har University of Birmingham, Institut Laue-Langevin, European Spallation Source, PSI Center for Neutron and Muon Sciences, Forschungszentrum Jülich deltagit.
Kraftiga skyfall och översvämningar blir allt vanligare i takt med klimatförändringarna. Men många fastighetsägare underskattar sitt ansvar – och vet inte vad de själva kan göra för att förebygga skador. Nu visar forskare vid Linköpings universitet hur insatser kan bli enklare och mer effektiva.
Många fastighetsägare tror att kommunen ansvarar för att skydda deras hus från översvämning vid skyfall, men enligt Sveriges strategi för klimatanpassningar ligger ansvaret på fastighetsägaren.
– Vi behöver öka kunskapen om att fastighetsägaren har en viktig roll och att det finns mycket att göra som inte innebär att man måste bygga om hela fastigheten, säger universitetslektor Sofie Storbjörk vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
Fastigheter i Linköping och Norrköping granskades
Även stora kommunala fastighetsbolag kan vara osäkra på hur det förebyggande arbetet ska gå till. För att hitta nya sätt att jobba med frågan har forskare samarbetat med fyra kommunala bolag i Linköping och Norrköping. Tillsammans ansvarar de för över 2 300 byggnader, som rymmer både hyreslägenheter och olika kommunala verksamheter.
När forskarna granskade kartor över översvämningsrisker såg de att många byggnader låg på platser med hög risk för stigande vattennivåer. De besökte 604 byggnader och hittade flera svagheter. Det visade sig att en tredjedel hade öppningar i marknivå, och upp till hälften riskerade att få in avloppsvatten i källaren eftersom det saknades backventiler. Många hade också sprickor eller hål i grunden och fasaden.
Utgick från ett värsta scenario
De många problemen gjorde det svårt för bostadsbolagen att veta hur de skulle gå vidare. Forskarna höll därför workshops med nyckelpersoner, som fick lista de allvarligaste konsekvenserna av en översvämning – till exempel personskador, evakueringar och skador på teknisk utrustning. Detta kopplades sedan till byggnadernas brister, vilket hjälpte till att prioritera vilka hus som först behövde åtgärdas.
Forskarna visade att fastighetsägarna själva kan göra mycket – som att flytta viktiga funktioner från källaren, installera vattentäta dörrar och backventiler, höja trösklar vid entréer, se till att marken lutar bort från byggnaden och minska antalet hårda asfalterade ytor.
Viktigt att dela med sig av kunskap
Forskarnas slutsats är att bästa sättet att arbeta är att utgå från ett värsta scenario och byggnadernas svagheter. De betonar också vikten av att kommuner och stora bostadsbolag öppet berättar om olika åtgärder. Det skulle hjälpa mindre fastighetsägare, som bostadsrättsföreningar och villaägare.
En annan studie visar nämligen att bostadsrättsföreningar ofta underskattar översvämningsrisken, och att inte ens föreningar som drabbats flera gånger har vidtagit förebyggande åtgärder. Okunskap är en stor del av problemet, menar forskarna.
– Det kommer ju bli mycket, mycket tydligare vad man kan göra om bostadsbolag och kommuner börjar berätta vad de gjort. Då kan man ju sedan som lekman kopiera det, säger biträdande professor Mattias Hjerpe vid Linköpings universitet.
I våra kroppar finns en typ av naturliga mördarceller som kan minnas äggstockstumörer och effektivt angripa dem, visar en studie. Upptäckten kan leda till nya, kraftfullare behandlingar för svårbehandlad cancer.
Naturliga mördarceller, NK-celler, är en sorts vita blodkroppar. De spelar en stor roll i kroppens försvar mot virusinfektioner och cancer. Deras uppdrag är att hitta och förstöra celler som inte ser friska ut, till exempel tumörceller.
Det finns en undergrupp av mördarcellerna, som heter aNK-celler. Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt att den undergruppen kan komma ihåg tidigare infektioner eller tumörer och reagera starkare nästa gång de stöter på samma hot.
Den förmågan gör dem särskilt lovande för cancerbehandling.
Kan samarbeta med andra immunceller
Forskarna undersökte celler och tumörvävnad från människor för att se hur aNK-celler interagerar med tumörceller vid äggstockscancer. Resultatet visar att undergruppen av mördarcellerna kan komma ihåg tumörspecifika signaler, infiltrera tumören och bekämpa cancerceller.
De kan också samarbeta med andra immunceller för att bli ännu mer effektiva.
– Våra resultat demonstrerar att aNK-celler har stor potential inom cancerbehandling, särskilt för patienter med svårbehandlad äggstockscancer, säger Dhifaf Sarhan, lektor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Vill öka antalet mördarceller
Att cellerna kan minnas cancer har varit okänt fram till nu. Forskarnas upptäckt öppnar upp för nya möjligheter att utveckla immunterapier, som är ett sätt att få kroppens immunförsvar att angripa cancerceller.
– Nästa steg i vår forskning är att utveckla metoder som ökar antalet och aktiviteten hos aNK-celler hos patienter, följt av kliniska studier för att utvärdera deras effekt på patienternas överlevnad, säger Dhifaf Sarhan.
Var tionde person över 75 år tycker att ensamhet påverkar deras mående negativt – även om många inte är socialt isolerade. Enligt en avhandling från Lunds universitet hänger ensamheten ihop med sömnproblem, många hälsoproblem samtidigt och allt fler läkemedel.
Ensamhet och isolering bland äldre ses som ett växande folkhälsoproblem, särskilt efter pandemin. Förlust av partner eller vänner och nedsatt funktionsförmåga kan bidra till att de sociala kontakterna minskar.
– En vanlig missuppfattning är att ensamheten ökar generellt i befolkningen. Men undantaget en tillfällig topp under pandemin, har förekomsten av ensamhetskänslor och social isolering i de flesta åldersgrupper faktiskt legat stabilt under 2000-talet i Sverige. Däremot ökar antalet äldre och det är ofta den gruppen som upplever ensamhetskänslor, säger Markus Svensson, ST-läkare vid klinisk genetik i Region Skåne i ett pressmeddelande.
I en avhandling vid Lunds universitet har han undersökt och analyserat sambandet mellan ensamhet, social isolering och hälsa – med hänsyn till ålder, kön och livsstil. Utgångspunkten var en stor befolkningsstudie i Skåne, där 6 800 personer mellan 60 och 93 år svarat på enkäter, gjort medicinska undersökningar, minnestester och deltagit i intervjuer.
Sömnproblem och många läkemedel
Resultaten visar att känslor av ensamhet kan hänga ihop med flera olika hälsoproblem, sömnsvårigheter och ökad användning av läkemedel – särskilt när man tar flera samtidigt, så kallad polyfarmaci. Det finns också en koppling till vissa mediciner som ökar risken för fall.
– Har man problem med att sova, kanske man inte har tillräcklig ork att träffa familj och vänner. Polyfarmaci kan, om den exempelvis inkluderar fallriskläkemedel, leda till yrsel, balansproblem och kognitiva störningar, vilket i sin tur kan påverka den sociala förmågan, öka risken för fall och begränsa möjligheten att vara fysiskt aktiv, säger Markus Svensson.
Ensamhet kan öka stress
Människor som känner sig ensamma har ofta mer stresshormoner i kroppen, vilket kan höja blodtrycket och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
– Sedan tidigare studier är det känt att personer som känner sig ensamma och är socialt isolerade mer sällan deltar i förebyggande hälsovård som screeningprogram. Det skulle också kunna bidra till att de oftare drabbas sjukdomar som är potentiellt förebyggbara. Men eftersom detta är observationsstudier är orsakssambanden inte helt klarlagda, säger Markus Svensson.
Många var inte socialt isolerade
Studierna visade också att många äldre som kände sig ensamma inte var socialt isolerade. Det tyder på att ensamhet handlar mer om en upplevelse av sina relationer än om hur många kontakter man faktiskt har.
– Känslan av ensamhet är svår att definiera och inom forskningen råder ingen enighet om hur den bör avgränsas. Majoriteten av de som upplever ensamhet har ett socialt nätverk eller till och med en partner. Det tyder på att ensamhetskänslan inte sällan är oberoende av familj eller socialt nätverk, utan handlar mer om förväntningarna på sociala relationer inte uppfylls.
Ensamhet bland äldre
I studien uppgav var tionde person över 75 år att ensamhet påverkar deras mående negativt.
Kvinnor över 80: 74 procent hade upplevelser av ensamhet.
Män över 80 år: 52 procent kände sig ensamma.
Möjliga förklaringar till skillnaderna är, enligt Markus Svensson, att:
Kvinnor har oftare förlorat sin livspartner.
Män är mindre benägna att erkänna känslor av ensamhet.
Studierna har utgått från befolkningsstudien Gott Åldrande i Skåne (GÅS).
Allt äldre befolkning
Livsomvälvande händelser, som pension eller förlust av en partner, ökar risken för ensamhet. Det handlar också om hur väl en person kan anpassa sig till förändringen och hitta sätt att hantera förlusten
Vissa äldre kan även undvika att ta kontakt med andra eftersom de inte vill vara till besvär. Sköra äldre kan ha många vårdkontakter, ofta med anhöriga som vårdare, men de kan inte ersätta sociala relationer man själv väljer eller önskar.
– Med en åldrande befolkning kommer kunskap om ensamhet och dess orsaker och konsekvenser bli allt viktigare. Mer forskning behövs för att bättre förstå orsakssambanden mellan ensamhetskänslor, social isolering och hälsa. Denna forskning kan i sin tur ligga till grund för åtgärder för förebyggande och minskning av ensamhet på sikt, säger Markus Svensson i pressmeddelandet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
