Hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en högre risk för självmord än andra yrkesgrupper med liknande yrkesnivå, visar en studie från Karolinska institutet. Risken är högst för dem som arbetar med patientvård.
Forskarna undersökte över 4,5 miljoner personer som bodde i Sverige mellan åren 2005 och 2020. Cirka 757 000 av deltagarna arbetade inom sjukvården och de jämfördes med över 3,8 miljoner personer som arbetade inom ett annat område.
Forskarna delade in deltagarna i grupper med liknande kvalifikationsnivåer när de gjorde jämförelser. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt de som arbetar med patientvård, har en signifikant högre risk för självmord jämfört med andra yrkesgrupper med liknande yrkeskvalifikationer.
Studien belyser särskilt riskerna för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
61 procents ökad risk för sjuksköterskor
Sjuksköterskor hade en 61 procents ökad risk för självmord jämfört med icke-vårdpersonal. Läkare hade en 57 procents högre risk, och bland dem stack psykiater ut med en nästan tre gånger ökad risk.
– Tidigare studier har mestadels fokuserat på läkare och ofta jämfört dem med den allmänna befolkningen, vilket kan ha underskattat deras risk på grund av socioekonomiska skillnader. I denna studie jämfördes individer med liknande yrkesnivåer, vilket visade att läkare har en signifikant högre självmordsrisk, säger Alicia Nevriana, postdoktor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Studien inkluderade många olika yrkesroller i vården, inklusive administrativ personal. Resultatet visar att administrativ personal inom hälso- och sjukvården inte har en högre risk för självmord.
Föräldrar till barn som diagnosticeras med typ 1-diabetes förlorar inkomst åren efter diagnosen. Mammorna drabbas hårdast, framför allt om deras barn insjuknat i förskoleåldern, visar en studie från Uppsala universitet.
Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som kräver daglig behandling med insulin och tät övervakning av blodsockernivåer. I Sverige diagnosticeras fler än tusen barn om året med sjukdomen och föräldrarna får ofta bära ett stort ansvar för barnets vård och behandling i både hemmet och skolan.
Tidigare forskning har visat att föräldrar till barn med typ 1-diabetes både kan drabbas av stressrelaterade symptom och behöva gå ner i arbetstid.
− Vår studie visar att föräldrarnas arbetsrelaterade inkomster minskar åren efter barnets typ 1-diabetesdiagnos. Mammornas inkomster sjunker betydligt mer än pappornas, och eftersom mammor också tjänar mindre i absoluta tal blir tappet än mer påtagligt för mammorna – i relativa tal minskar inkomsten med 6,6 procent för mammor och 1,6 procent för pappor året efter diagnosen. Vi kan också se att mammor till barn som diagnosticeras i småbarnsåren drabbas allra hårdast, säger Beatrice Kennedy, läkare och docent i epidemiologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
26 000 föräldrar till barn med typ 1-diabetes undersöktes
Studien bygger på data från svenska befolknings- och hälsoregister och barndiabetesregistret. Forskarna undersökte föräldrar till drygt 13 000 barn med typ 1-diabetes i Sverige mellan åren 1993 och 2014 och mer än en halv miljon föräldrar i befolkningen vars barn inte har sjukdomen.
Resultatet visar att mammornas pensionsgrundande inkomst först ökade åren efter barnets diagnos. Det berodde på att mammorna oftast var de som ansökte om vårdbidrag från Försäkringskassan. Vårdbidrag, som 2019 ersattes av omvårdnadsbidrag och merkostnadsbidrag, var tänkt att ersätta familjer med kroniskt sjuka barn för inkomstbortfall och täcka sjukdomsspecifika kostnader.
Efter åtta år minskade mammors inkomst
När forskarna tittade på effekter på lång sikt hos mammorna såg de dock att ökningen av pensionsgrundande inkomster försvann efter i snitt åtta år. Efter det minskade mammornas pensionsgrundande inkomst och återhämtade sig inte ens i slutet av uppföljningsperioden − 17 år efter barnens diagnos.
− I det här projektet har vi fokuserat på föräldrar till barn som diagnosticeras med typ 1-diabetes. Det är dock mycket möjligt att man skulle kunna se samma mönster hos föräldrar till barn med andra kroniska sjukdomar. Våra resultat tyder på att samhället behöver vässa det långsiktiga arbetet med att stödja framför allt mammor med barn med kroniska sjukdomar för att de inte ska drabbas ekonomiskt av att ta ett stort ansvar för sina barns hälsa, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.
Att diagnostisera sepsis är en kamp mot klockan. Nu har forskare tagit fram en ny metod som kan upptäcka sepsisinfektioner snabbare än metoden som används i dag, vilket kan vara avgörande för att rädda patienters liv.
I ett samarbete mellan forskare på Kungliga Tekniska högskolan och Uppsala universitet har en ny diagnostisk metod tagits fram skulle kunna göra att sepsisinfektioner upptäcks tidigare. Det kan vara avgörande i kampen mot klockan för att rädda patienters liv.
Metoden är enligt forskarna ett snabbare alternativ till den bakterieodlingsprocess som sjukhus i dag oftast använder för att upptäcka misstänkta infektioner i blodomloppet.
I den nya metoden används först en centrifug för att separera bakterier från blodkroppar. Därefter används automatisk mikroskopi med hjälp av programvara som tränats av AI. Detta gör det möjligt att upptäcka en bakterieinfektion redan inom två timmar, jämfört med att sjukhuslaboratorier ofta behöver minst en dag innan tillväxten av bakterier börjar visa sig i blododlingar.
– Att diagnostisera sepsis är en kamp mot klockan. För varje timme som går innan behandlingen av septisk chock kan påbörjas så minskar överlevnadsgraden med 8 procent, säger Henar Marino Miguelez, doktorand i mikro- och nanosystem vid KTH, i ett pressmeddelande.
Rätt antibiotika kan sättas in tidigare
Genom att snabbt upptäcka vad som ligger bakom sjukdomen kan rätt antibiotikabehandling påbörjas tidigare. Vanligtvis när sepsis misstänks brukar patienten behandlas med bredspektrumantibiotika, alltså antibiotika som fungerar mot många olika sorters bakterier. Men med den behandlingen finns det också risker eftersom antibiotika är giftigt för kroppen. Den angriper nyttiga tarmbakterier och främjar uppkomsten av antibiotikaresistenta stammar.
– Det tar två till fyra dagar för ett sjukhus att bli säkra på vilken antibiotika de ska behandla en blodinfektion med. Vi försöker göra detta på fyra till sex timmar, säger Wouter van der Wijngaart, professor vid KTH som forskar inom mikrofluidiska och biomedicinska system.
Metoden fungerar i tester bra på att upptäcka bakterier som E. coli, K. pneumoniae och E. faecalis. Metoden fungerar dock inte för att upptäcka Staphylococcus aureus, som gömmer sig i blodproppar, någonting som forskarna arbetar på att åtgärda.
Kvinnor och personer med gymnasieutbildning ägnar sig mer åt lågintensiv fysisk aktivitet än vad män och personer med universitetsutbildning gör, visar en studie. De är också stillasittande mindre och studien visar samtidigt att en kronisk sjukdom inte påverkar rörelsemönstret.
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt 27 890 medelålders män och kvinnor från den allmänna befolkningen i Sverige för att ta reda på hur olika grupper engagerar sig i fysisk aktivitet och stillasittande beteende.
Resultatet visar att kvinnor och personer med gymnasieutbildning ägnar sig åt 30 minuter mer fysisk aktivitet med låg intensitet per dag, såsom avslappnade promenader och trädgårdsarbete, jämfört med män och personer med universitetsutbildning.
Forskarna tog reda på ifall deltagarna hade några kroniska sjukdomar genom nationella register och mätte deras fysiska aktivitet och stillasittande beteende med mätare som deltagarna bar på höften under en vecka.
Därefter jämförde forskarna hur mycket tid deltagarna i genomsnitt spenderade på olika intensiteter av fysisk aktivitet och stillasittande beteende mellan personer med och utan kronisk sjukdom. De gjorde också en jämförelse mellan deltagarnas kön och utbildningsnivå.
Kvinnor och gymnasieutbildade satt stilla mindre
Utöver att kvinnor och personer med gymnasieutbildning ägnade sig åt mer fysisk aktivitet med låg intensitet så visar studien också att de spenderade cirka 30 minuter mindre per dag på stillasittande aktiviteter.
Studiens resultat var detsamma oavsett om deltagarna led av kronisk sjukdom eller multimorbiditet (minst två kroniska sjukdomar). Dock var de med fyra eller fler kroniska sjukdomar särskilt benägna att minska sin fysiska aktivitet och ägna sig åt mer stillasittande beteende.
– Dessa resultat är viktiga eftersom de identifierar vilka populationer som bör riktas in när man främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittande beteende, säger Callum Regan, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Vårdpersonal kan informeras om vilka som bör få extra stöd
Callum Regan menar att studiens resultat pekar på att hälsofrämjande initiativ skulle kunna göra nytta för män och personer med universitetsutbildning.
– Hälsofrämjande initiativ på arbetsplatsen skulle kunna vara ett genomförbart alternativ. På samma sätt kan denna forskning informera vårdpersonal om vilka som bör få extra stöd för att hålla sig fysiskt aktiva – till exempel personer med fyra eller fler kroniska sjukdomar. Detta arbete bidrar till att hantera bördan av kroniska sjukdomar och skräddarsy insatser som främjar daglig fysisk aktivitet.
Nu vill forskarna utforska fler skillnader i fysisk aktivitet och stillasittande beteende mellan personer med och utan kroniska sjukdomar med hjälp av självrapporterade mått på fysisk aktivitet. Detta kommer att ge information om var fysisk aktivitet utförs, såsom under fritid, på jobbet och vid pendling. De planerar också att inkludera sociodemografiska faktorer, som kön och utbildning, i sina analyser. Forskningens syfte är att ta reda på vilka som kan dra mest nytta av att öka fysisk aktivitet och minska stillasittande beteende, och i vilka sammanhang fysisk aktivitet kan främjas.
Blommor av samma art kan se olika ut – även om de pollineras av samma insekter. En studie vid Lunds universitet visar att storskaliga genetiska förändringar kan påverka blommors utseende.
I åtta år har forskare undersökt varför blommorna hos den kaliforniska stenbräckan, Lithophragma bolanderi, varierar så mycket i storlek och utseende.
– För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifrån varandra och som pollineras av samma insekter se så olika ut, säger biologiforskaren Magne Friberg i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Mutationer bakom utseende
Genom att kombinera växthus- och fältstudier med genetiska analyser kunde forskarna till slut hitta en förklaring. Skillnaderna i de vita stjärnformade blommornas utseende visade sig bero på en storskalig mutation i arvsmassan – en så kallad genomfördubbling.
– Upptäckten bidrar med nya pusselbitar som hjälper oss att förstå hur den fantastiska mångfalden av blommor har uppstått i naturen. Den här typen av mutation är nämligen vanlig bland blomväxter, säger Magne Friberg.
Här ses olika individer av arten kalifornisk stenbräcka. Variationen i blommors storlek, färg och form påverkas lika mycket av storskaliga mutationer som av naturlig selektion från växtens pollinerare. Bild: Karin Gross
Stor variation i naturen
Enligt forskarna sätter studien fingret på hur mycket dold variation som finns i naturen.
– Den här växtarten har under sin evolutionära historia genomgått flera genomfördubblingar, så individer i vissa populationer har fyra, eller till och med sex uppsättningar av varje kromosom. Studien visar att individer med ett dubblerat eller tredubblat dna-innehåll också utvecklar blommor med ett delvis annorlunda utseende, säger Karin Gross, tidigare forskare vid Lunds universitet, i pressmeddelandet.
Vill förstå samspel med insekter
Forskarna kan alltså visa att förändringarna i blommornas utseende inte bara beror på effekten av naturlig selektion från växtens pollinerare, utan också på genetiska förändringar. Upptäckten av mutationernas betydelse för blommornas evolution väcker nu nya frågor.
– Eftersom mutationen leder till direkta utseendeförändringar i blommorna är vi nu ytterst intresserade av att förstå hur dessa förändringar påverkar samspelet mellan växter och pollinerare. Kanske attraherar mutanterna helt nya pollinerare, vilket kan leda till att nya arter och artinteraktioner uppstår, säger forskaren Magne Friberg vid Lunds universitet.
Människor i flera delar av världen är positiva till det så kallade 30–30-målet, som syftar till att rädda den biologiska mångfalden. Det visar en studie där forskare undersökt opinionen i åtta länder. Stödet varierar dock mellan länder och påverkas av hur skyddet utformas i praktiken.
Vid FN:s biodiversitetskonferens COP15 i Montreal 2022 enades världens länder om ett globalt ramavtal för att bevara värdefull natur och minska utrotning av arter. Ett mål är att skydda 30 procent av jordens land, hav och vattendrag till år 2030.
I en studie har statsvetare undersökt hur det folkliga stödet för det så kallade 30–30-målet ser ut.
– Det är ett av de mest ambitiösa miljöavtal som någonsin förhandlats fram och kallas ibland för ”naturens Parisavtal”, eftersom det har en liknande symbolisk och praktisk tyngd för biologisk mångfald som Parisavtalet har för klimatet. Vår forskning visar att det finns ett brett stöd för att målet ska uppnås, säger Patrik Michaelsen, postdoktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Opinon i åtta länder
Forskarnas studie bygger på en opinionsundersökning som genomfördes under 2024 i åtta länder: Argentina, Brasilien, Indien, Indonesien, Spanien, Sverige, Sydafrika och USA. Över 12 000 personer deltog i undersökningen.
Deltagarna fick ange i vilken grad de stödjer en utökning av skyddade områden, både på land och till havs, i sina respektive länder. Utgångsläget skiljer sig åt mellan länderna, eftersom omfattningen av naturskydd varierar. I Sverige är redan ungefär 15 procent av ytan skyddad, medan länder som Argentina, Indien och Sydafrika skulle behöva tredubbla sina skyddade områden för att nå 30-procentsmålet.
– Trots att deltagarna informerades om att ett utökat naturskydd kan innebära kostnader för vissa grupper, som minskad avkastning för lantbrukare, var en stor majoritet positiva till 30–30-målet. Hela 82 procent i de åtta länderna ställde sig bakom att genomföra det. Stödet varierade från 90 procent i Brasilien till 66 procent i Sverige, säger Patrik Michaelsen.
Utformning av skydd avgör stöd
Studien visar dock att utformningen av riktlinjer för naturskydd har betydelse för hur starkt stödet blir.
– Att rika länder tar ett större ansvar för kostnaderna för ett utökat naturskydd ökar stödet för ett internationellt samarbete, både i de rikare och mindre rika länderna i vår undersökning. Om skyddet innebär högre skatter, privatiserad förvaltning eller att allmänheten stängs ute från naturen, så minskar stödet i många länder.
I studien undersökte forskarna också vad människor anser är värt att skydda i respektive land.
– Folk i allmänhet föredrar att skyddade områden placeras där naturvärden är störst framför ekonomiska eller sociala hänsyn, säger Patrik Michaelsen.
Personer med Downs syndrom har en ökad risk för Alzheimers sjukdom. En studie visar nu att en kombination av biomarkörer kan underlätta tidig bedömning av kognitiva försämringar.
Medellivslängden för personer med Downs syndrom har ökat kraftigt sedan 1980-talet – från 25 till omkring 60 år. Den främsta orsaken är förbättrad hjärtsjukvård. I takt med den ökade livslängden har Alzheimers sjukdom nu blivit den vanligaste dödsorsaken.
Svårare ställa diagnos
Personer med Downs syndrom har förhöjda nivåer av beta-amyloid – ett ämne som kan klumpa ihop sig och bilda plack i hjärnan, vilket är typiskt vid Alzheimers sjukdom. Förändringar kan ofta ses redan i 30–40-årsåldern, och symtomen brukar visa sig i genomsnitt vid 50 års ålder.
– Eftersom det redan finns intellektuell funktionsnedsättning hos personer med Downs syndrom, är det mer utmanande att diagnostisera Alzheimers. Det behövs därför objektiva biomarkörer för att bättre kunna bedöma kognitiva försämringar, säger Shorena Janelidze, minnesforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Förhöjda nivåer av proteiner
Idag är proteinet p-tau217 en av de mest pålitliga biomarkörerna för att förutsäga Alzheimers hos äldre utan Downs syndrom. Numera kan även proteinet GFAP i blodet och som kommer från astrocyter – stödjeceller i hjärnan– ge viktiga ledtrådar. Förhöjda nivåer kan tyda på att astrocyterna, som hjälper nervcellerna att fungera och hålla rent, inte fungerar som de ska. Detta är något som ofta ses vid Alzheimers sjukdom.
Kombination av biomarkörer
I en femårig studie följdes 258 personer med Downs syndrom, i genomsnitt 45 år gamla. Forskarna såg att både nivåer och förändringar av p-tau217 i blodet var kopplade till senare försämring av minnet, demensutveckling och ökad mängd sjukligt tau i hjärnan. De såg även att p-tau217 och GFAP var kopplade till ansamling av det skadliga proteinet amyloid-beta.
Resultaten tyder på att en kombination av de två biomarkörerna i blodprov kan ge en mer heltäckande bild av sjukdomsförloppet och hjälpa till att förutsäga kognitiv försämring vid alzheimer.
– Dessa blodprovstester kan enkelt och effektivt användas i sjukvården för att och hjälpa till att förutse hälsoproblem och därmed bidra med bättre hälsofrämjande riktlinjer, för personer med Downs syndrom. Blodproven kan också göra det lättare att rekrytera deltagare med Downs syndrom till kliniska prövningar av sjukdomsmodifierande behandlingar och amyloidriktade läkemedel, säger Shorena Janelidze.
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar en studie från Karolinska institutet. Enligt forskarna pekar studien på att det behövs skräddarsydd behandling för de patienter som både har inflammatorisk tarmsjukdom och demens.
Kopplingen mellan mag-tarmkanalen och hjärnan har fått allt mer uppmärksamhet på senare år. Det finns misstankar om att inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), såsom Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, kan bidra till demens – men det är inte känt hur dessa sjukdomar påverkar hjärnans kognitiva funktion.
Forskare vid Karolinska institutet har studerat personer som utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom efter att de diagnostiserats med demens. Det handlade om 111 personer som sedan jämfördes med 1 110 personer som har demens men inte en inflammatorisk tarmsjukdom. Båda grupperna var liknande i ålder, kön, demenstyp, samsjuklighet och pågående medicinering.
Förändringar i deltagarnas kognitiva funktion analyserades över tid så att forskarna kunde jämföra hur snabbt de kognitiva funktionerna förändrades. De undersökte också hur de kognitiva funktionerna förändrades innan och efter tarmsjukdomen diagnostiserades.
Snabbare kognitiv försämring vid både demens och tarmsjukdom
Personer med både demens och inflammatorisk tarmsjukdom upplevde en snabbare kognitiv försämring jämfört med personerna som bara hade demens. Försämringen var också tydligare efter tarmsjukdomsdiagnosen jämfört med innan.
– Våra resultat tyder på att inflammatorisk tarmsjukdom kan förvärra den kognitiva funktionen hos personer med demens. Det öppnar dörren för förbättrade vårdstrategier med närmare övervakning och riktad behandling som förhoppningsvis kan förbättra livskvaliteten för drabbade individer, säger Hong Xu, biträdande lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Eftersom studien är en observationsstudie kan den inte fastställa ett orsakssamband, alltså ifall en sak direkt påverkar en annan. Forskarna saknade också information om tarmsjukdomens svårighetsgrad och hade begränsad information om vilka behandlingar deltagarna fick för sin tarmsjukdom.
– Mer forskning behövs för att förstå hur sjukdomar i tarmen påverkar hjärnan och om behandling av inflammatorisk tarmsjukdom kan bromsa den kognitiva försämringen, säger Hong Xu.
Höga halter av PFAS-kemikalier har hittats hos både skogssorkar och ugglor i Jämtland. En studie vid SLU visar att sorkarna kan ha fått leverskador och blivit mer mottagliga för sorkfeber till följd av föroreningarna.
För några år sedan undersökte forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, prover från olika förorenade platser på Frösön i Jämtland. De hittade PFAS i både djur, växter och jord.
I en ny studie har forskare undersökt hur kemikalierna påverkar djurens hälsa. Resultaten visar att de i vissa fall extremt höga halterna hos skogssorkar har orsakat leverskador.
Skogssork är Europas vanligaste däggdjur och har en viktig roll i ekosystemen.
– De utgör basföda för många stora rovdjur exempelvis rödräv, pärluggla och mårddjur. Vår studie bekräftar våra farhågor om effekten av de höga PFAS-halterna för sorkarnas och ekosystemens hälsa både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke som är universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet, i ett pressmeddelande.
Högre risk för sorkfeber
Leverskadorna har i sin tur troligen ökat sorkarnas mottaglighet för infektion med sorkfeberviruset. Andelen infekterade sorkar i området var bland den högsta som uppmätts i Sverige.
– I och med att skogssorkarna verkar ha högre infektionsrisk kan detta även påverka oss människor när vi kommer i kontakt med gnagarna. Vi behöver förstå bättre exakt hur PFAS påverkar sorkarna, andra djur och även människor i PFAS-belastade områden, säger Frauke Ecke.
Forskarna hittade även höga halter PFAS hos pärlugglor, men det är i dagsläget oklart hur de påverkas av kemikalierna.
– Eftersom pärlugglor är nomadiska och rör sig över stora områden bidrar de till att sprida PFAS ännu mer i landskapet, via sin avkomma, avföring och när de dör, säger Frauke Ecke.
Första fältstudien i Sverige
Det är första gången svenska forskare studerat hur PFAS påverkar däggdjur i ett naturligt ekosystem. Tidigare har hälsoeffekter bara observerats i laboratoriemiljö. Forskarna betonar dock behovet av mer forskning.
– PFAS innefattar en grupp industriellt framtagna kemikalier där i dagsläget över 4 700 ämnen ingår. Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut och där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens, professor vid SLU.
Vuxna personer som överlevt cancer som barn har högre risk att drabbas av svår covid-19, visar en studie. Resultaten tyder på att barncanceröverlevare borde ses som en riskgrupp vid framtida pandemier, enligt en av forskarna bakom studien.
Tack vare medicinska framsteg överlever allt fler barn cancer, men även efter att behandlingen är avslutad sedan länge kan hälsorisker finnas kvar. I en studie från Karolinska institutet har forskare undersökt hur vuxna barncanceröverlevare i Sverige och Danmark påverkades av covid-19-pandemin.
Studien omfattade över 13 000 personer som fått en cancerdiagnos före 20 års ålder och som var minst 20 år gamla när pandemin började. Forskarna jämförde personerna med både syskon och slumpmässigt utvalda personer från befolkningen med samma kön och födelseår.
Resultaten visar att barncanceröverlevare hade lägre risk att få en covid-19-infektion, men löpte 58 procent högre risk att drabbas av svår sjukdom om de väl blev smittade. Svår covid-19 definierades som att patienten fick sjukhusvård, intensivvård eller dödsfall kopplat till infektionen.
– Det är viktigt att förstå att även om dessa personer inte blev smittade oftare, så var konsekvenserna allvarligare när de väl blev sjuka, säger Javier Louro, postdoktor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Barncanceröverlevare bör betraktas som en riskgrupp
Risken för de som överlevt barncancer var särskilt tydlig under perioder med hög smittspridning, till exempel när nya virusvarianter som Alfa och Omikron spreds snabbt. I Sverige, där pandemihanteringen byggde mer på rekommendationer än på restriktioner, var riskökningen större än i Danmark, som införde tidiga och strikta åtgärder.
– Våra resultat tyder på att barncanceröverlevare bör betraktas som en riskgrupp vid framtida pandemier eller andra hälsokriser. Det kan handla om att prioritera dem för vaccination eller erbjuda särskilt skydd vid hög smittspridning, säger Javier Louro.
En forskargrupp har identifierat nyckelgener som styr hur den aggressiva hjärntumören glioblastom sprider sig i hjärnan. Fynden kan på sikt bana väg för nya sätt att behandla sjukdomen.
Glioblastom är den vanligaste och mest dödliga formen av hjärncancer hos vuxna. Den är känd för sin förmåga att sprida sig lokalt i hjärnvävnad snarare än att bilda metastaser. Med nuvarande behandlingar är det svårt att komma åt de spridda cancercellerna. Det är därför viktigt att ta reda på hur spridningen i hjärnan kan kontrolleras.
Tumörcellerna väljer olika vägar
I en internationell studie ledd från Uppsala universitet har forskare sett att vissa tumörceller väljer att växa längs blodkärl medan andra sprider sig diffust genom hjärnans vävnad. Detta val styrs av tumörcellernas inre ”tillstånd”.
– Vi kombinerade avancerad analys av enskilda celler med kartläggning av var olika proteiner finns i både musmodeller och patientvävnad. Beroende på vilka gener som var aktiva i cellerna kunde vi dela in dem i olika tillstånd och fann en stark koppling mellan celltillstånd och deras sätt att sprida sig, säger Sven Nelander, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Utslagna gener ändrade spridning
Forskarna hittade tre gener som verkar påverka hur hjärntumörer sprider sig. Genen ANXA1 var kopplad till att tumörcellerna växer nära blodkärl, medan generna HOPX och RFX4 hängde ihop med en mer diffus spridning i hjärnvävnaden.
För att ta reda på betydelsen av generna, testade forskarna att slå ut dem hos möss. Detta förändrade hur tumören spred sig – och i flera fall levde även djuren längre.
– Våra fynd visar att glioblastom inte är en enhetlig sjukdom utan består av flera celltyper med olika spridningssätt. Om vi kan förstå och styra spridningsmönstren öppnar det upp för nya riktade behandlingar, säger professor Sven Nelander.
Proteiner kan bli biomarkörer
Forskarna kunde också hitta proteiner som bildas från generna i vävnadsprover från patienter. De såg även ett samband mellan höga nivåer av ANXA1 och RFX4 och sämre överlevnad. Det tyder på att dessa proteiner skulle kunna fungera som biomarkörer för att bedöma hur allvarlig sjukdomen är.
Att få betyg tidigare i skolan kan ha negativa konsekvenser för barns psykiska hälsa, visar en studie från Lunds universitet. Det är framför allt för flickor som risken att drabbas av depression och ångestsyndrom ökar.
Den psykiska ohälsan bland unga är ett växande folkhälsoproblem. Samtidigt pågår en utveckling mot mer bedömning och betygssättning i skolan – både i Sverige och internationellt.
I Sverige har betygssystemet genomgått flera förändringar under de senaste decennierna och 2012 infördes betygsreformen som innebar att elever började få betyg redan i årskurs sex.
– Så sent som i våras lades ännu ett förslag fram, där fokus ligger på mer detaljerad bedömning med fler betygssteg. Trots återkommande reformer av skolans utvärderingssystem, uppmärksammas inte konsekvenserna för ungas psykiska hälsa i tillräcklig grad, säger Anna Linder, forskare inom hälsoekonomi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Anna Linder och hennes kollegor har studerat hur betyg i yngre ålder påverkar barn.
– Resultaten visade att tidigare betyg, från årskurs sex i stället för från årskurs åtta, hade negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Specifikt observerades en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor.
Barn födda mellan 1992 och 2000 undersöktes
Forskarna studerade barn som föddes mellan 1992 och 2000. De granskade antalet psykiatriska diagnoser inom öppen- och slutenvården under året barnen började årskurs nio.
Eftersom det finns samhällsförändringar som kan göra att barns hälsa skiljer sig åt mellan olika årskullar jämförde forskarna hälsoutfall hos barn som var födda precis före respektive efter ett visst årsskifte – och som därmed fick sina första betyg vid olika åldrar.
De kontrollerade även för ålderseffekter kopplade till att vara född tidigt eller sent på året. På så sätt kunde de mäta hur betygsreformen har påverkat barns psykiska hälsa mer tillförlitligt.
Fler flickor drabbades av depression och ångestsyndrom
Studien visar att bland flickor som fick betyg tidigare ökade andelen som drabbades av depression eller ångestsyndrom från 1,4 procent till 2,0 procent. Även om detta är en liten absolut ökning, eftersom psykiatriska diagnoser fortfarande är relativt ovanliga i denna ålder, så motsvarar det en relativ ökning på ungefär 40 procent.
– Anledningen till att flickor är mer känsliga för effekterna av betyg kan vara att de upplever högre prestationspress. I tidigare studier har vi visat att när flickor får bättre betyg än vad deras faktiska prestationer visar, har det positiv effekt på deras psykiska hälsa. Det tyder på att de är mer mottagliga för denna typ av återkoppling och därmed också mer sårbara för eventuella effekter, säger Anna Linder.
Studiens resultat visar också att det kan finnas ett samband mellan tidigare betyg och en ökad risk för diagnoser kopplade till alkoholbruk, både bland pojkar och flickor. Det finns dock en viss osäkerhet i de resultaten de bör därför tolkas med försiktighet tills mer forskning gjorts på området.
Betyg kan förstärka känslan av misslyckande
Anna Linder tycker att det är viktigt att både föräldrar och skolpersonal förstår att barn reagerar olika på förändringar i betygssystemet – och att dessa förändringar kan påverka barnens välmående.
Eftersom betyg innebär ett ökat fokus på prestation och jämförelse med kompisar kan känslan av misslyckande förstärkas hos vissa elever. Barn som inte är redo för att omvandla bedömningar till någonting positivt och utvecklande kan bli särskilt påverkade av tidiga betyg.
– Vi skulle gärna vilja följa upp studien för att se om betygssystemets effekter är tillfälliga eller om det finns långsiktiga konsekvenser när det gäller psykisk hälsa. Det hade varit värdefullt att titta närmare på i vilken utsträckning barnen går vidare till högre utbildning och hur förskrivning av antidepressiva läkemedel till dem ser ut.
Nya bilder från teleskop utrustade med speciella kameror gör att forskare kan blicka in universums tidiga utveckling. Genom att studera det långvågiga infraröda ljuset från avlägsna galaxer ges ledtrådar till hur de allra första stjärnorna bildades efter Big Bang.
För första gången har forskare fått en skymt av de allra första galaxerna i långvågigt infrarött ljus. Det har varit möjligt tack vare bilder från James Webbteleskopets MIRI-kamera, se faktaruta längre ner.
– I bilderna kan vi se de allra mest avlägsna galaxer vi känner till, säger Göran Östlin professor i astronomi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Extremt avlägsna galaxer blir synliga
I en studie presenterar astronomer sina observationer av det så kallade Hubble Ultra Deep Field – ett område på himlavalvet som tidigare utforskats med olika avancerade teleskop.
– Det som är unikt med våra observationer är att de görs i mellanvågigt infrarött ljus, samt med en unikt lång exponeringstid, sammantaget nära 100 timmar, vilket gör att vi kan studera galaxer som ligger extremt långt borta. De skickade ut sitt ljus för över 13 miljarder år sedan, nära universums begynnelse, säger Göran Östlin.
Inblick i universums barndom
De nya observationerna gör det möjligt att förstå hur och när stjärnorna i de allra första galaxerna bildades. Tidigare har forskare bara kunnat mäta ljuset från nyfödda stjärnors ljus.
– Med MIRI kan vi uppskatta mängden stjärnor som bildades ännu tidigare, nära Big Bang. Detta ger oss som forskare möjlighet att studera hur de första galaxerna utvecklades i universums barndom, säger Jens Melinder som är forskare i astronomi vid Stockholms universitet, i pressmeddelandet.
Grundämnen och svarta hål
Med hjälp av mellanvågigt infrarött ljus kan forskarna också studera galaxer som är rika på stoft – och som ibland även innehåller svarta hål. Det täta interstellära stoftet* i dessa galaxer absorberar blått ljus från stjärnorna, men släpper igenom infrarött ljus som kan fångas upp av James Webb-teleskopet.
– Med MIRI kan vi därmed se igenom slöjan av stoft och observera det som ligger bakom. Genom att observera denna typ av galaxer kan vi till exempel förstå hur snabbt de tyngre grundämnen, som stoftet består av, bildades i det tidiga universum och hur supermassiva svarta hål, som omges av en ring av hett stoft utvecklades, säger Jens Melinder.
Bilder blir tillgängliga
Genom publiceringen blir alla bilder och mätningar tillgängliga för forskare världen över.
– Vi bidrar med helt nya data som kommer att kunna användas av forskare som vill studera galaxutveckling och hur de första galaxerna bildades, säger Jens Melinder.
Mer om ljus i rymden
Eftersom universum expanderar blir ljuset från galaxer allt mer rödförskjutet ju längre bort de befinner sig.
De mest avlägsna galaxerna som hittills upptäckts har identifierats med hjälp av James Webb-teleskopets NIRCam, som fångar upp infrarött ljus. Dessa galaxer skickar mest ut ultraviolett ljus från nybildade stjärnor, men på grund av rödförskjutningen behövs teleskop med speciella kameror som kan se dem i infrarött ljus.
Med MIRI-instrumentet, som observerar mer långvågigt infrarött ljus, kan forskarna i stället se synligt ( grönt-rött) ljus från galaxerna. Detta gör det möjligt att mäta ljus från lite äldre stjärnor.
*Interstellärt stoft är små gruskorn som är ungefär som ungefär 0,1 till 0,5 mikrometer i diameter – alltså mindre än ett dammkorn. De bildas i material som döende stjärnor kastar ut, och sprids i rymden där de blandas med den omgivande gasen. Det här stoftet spelar en viktig roll i hur nya stjärnor och planeter bildas.
Barn som föds med planerade kejsarsnitt kan löpa en ökad risk för att senare få cancerformen akut lymfatisk leukemi, visar en studie. Trots den ökade risken betonar forskarna att den fortfarande är mycket låg.
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt nära 2,5 miljoner barn födda i Sverige under två tidsperioder, 1982 till 1989 och 1999 till 2015. Av dem föddes 15,5 procent med kejsarsnitt, det vill säga nära 376 000 barn. I hela gruppen totalt fick 1 495 av barnen senare leukemi.
Forskarna delade upp kejsarsnitten i planerade och akuta. Barnen som senare fick leukemi var överrepresenterade i gruppen som fötts med planerade kejsarsnitt. Framför allt ökade risken för den vanligaste formen av barnleukemi, akut lymfatisk leukemi (ALL).
Risken för ALL var 21 procent högre hos barn födda med planerat kejsarsnitt jämfört med barn som föddes vaginalt.
– Kejsarsnitt är viktiga och livräddande inom förlossningsvården. Vi vill inte att mammor ska känna oro inför medicinskt motiverade kejsarsnitt. Men när det här resultatet vägs samman med andra studieresultat som visar att risken för senare astma, allergi eller typ 1-diabetes ökar hos barn som föds med planerade kejsarsnitt, då finns det anledning av diskutera de kejsarsnitt som inte är medicinskt motiverade, säger Christina-Evmorfia Kampitsi, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Tydligare riskökning hos pojkar än flickor
Risken för att få den vanligaste formen av ALL, så kallad B-ALL, var 29 procent högre hos dem som föddes med planerat kejsarsnitt. Den förhöjda risken kvarstod även när forskarna justerat för andra relevanta faktorer hos mammor och barn. Riskökningen var tydligare hos pojkar än hos flickor och bland yngre barn.
Forskarna betonar att risken fortfarande är låg, oavsett förlossningssätt. Mellan 50 och 70 svenska barn per år drabbas av B-ALL. Den ökade risk som planerade kejsarsnitt innebär motsvarar ungefär ett fall av B-ALL per år.
Stress och bakterieflora kan vara förklaringar
När forskarna resonerar kring vad som skulle kunna förklara varför det är just planerade och inte akuta kejsarsnitt som innebär en förhöjd risk för vissa sjukdomar lyfter de immunologiska faktorer. Akuta kejsarsnitt inleds vanligtvis som en vaginal förlossning. Det innebär dels en stress för barnet, dels en exponering för vaginal bakterieflora om fosterhinnan har gått sönder.
Men vid planerade kejsarsnitt, som ofta görs innan förlossningen har startat av sig själv, är barnet inte med om denna stress och exponeras inte för vaginal bakterieflora. Forskarna tror att den ökade risken för ALL eventuellt har med det att göra. De menar att studien kan bidra till en ökad förståelse för vad som orsakar ALL hos barn.
Några av studieresultaten faller utanför det som kallas för statistisk signifikans, vilket handlar om hur säkert resultatet är eller om ren slump kan förklara utfallet.
– ALL är lyckligtvis ovanligt. Det betyder att det behövs många förlossningar med kejsarsnitt för att få fram ett resultat med statistisk signifikans och det är svårt att få till ett så stort underlag i en svensk registerstudie. Men resultatet är nära signifikant, går i linje med vad tidigare studier har visat och kvarstår när vi justerar för andra relevanta faktorer, vilket ändå ger det relevans, säger Christina-Evmorfia Kampitsi.
Det krävs mer än punktinsatser i digital källkritik för att långsiktigt stärka ungas motståndskraft mot desinformation. Trots olika undervisningsmodeller förbättrades elevernas källkritiska förmåga inte nämnvärt, visar forskning vid Uppsala universitet.
En studie har undersökt långsiktiga effekter av undervisning om desinformation i vanliga klassrum.
Tre olika undervisningsmodeller jämfördes: det digitala spelet Bad News som lär ut hur propaganda sprids i sociala medier, faktagranskningsverktyget Nyhetsvärderaren samt ämnesövergripande lektionsmoment inom bland annat samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild.
459 gymnasieelever i Sverige ingick i studien.
Källkritiken inte bättre efter tre månader
Trots att tidigare forskning visat kortsiktiga effekter, visar den nya studien att elevernas källkritiska förmåga inte förbättrats nämnvärt tre månader efter insatserna. Användningen av digitala verktyg som omvänd bildsökning var fortsatt låg, och många hade fortfarande svårt att känna igen vilseledande information.
Däremot visade studien att elever som tycker att det är viktigt att få tillgång till trovärdig information, och de som värderade demokratiska ideal högt, var bättre på att identifiera sann och falsk information.
– Resultaten visar att det inte räcker med enstaka lektioner eller spel. För att stärka ungdomars motståndskraft mot desinformation krävs mer långsiktiga och integrerade undervisningsstrategier, säger Thomas Nygren som är professor i didaktik vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Han fortsätter:
– Skolan har en central roll i att rusta unga för ett liv i en offentlighet där digital källkritik är avgörande för demokratiskt deltagande. Källkritiska övningar behöver vara något som dyker upp med jämna mellanrum i undervisningen i olika ämnen och på olika sätt.
Lärare efterfrågar material
I arbetet med Nyhetsvärderaren och ungas källkritik har Thomas Nygren ofta mött lärare som efterfrågar beprövat material för att undervisa om svåra frågor som desinformation.
På Nyhetsvärderaren finns färdiga lektionsupplägg, bildspel och lärarhandledningar för alla fem ämnen som använts i studien. Materialet är framtaget i nära samarbete mellan forskare och lärare och syftar till att på ett konkret sätt stötta undervisningen i digital källkritik och motverka vilseledande information och desinformation.
– Nu har vi resurser som är vetenskapligt prövade och enkla att använda i klassrummet. För att underlätta det finns allt undervisningsmaterial från studien fritt tillgängligt för lärare, säger Thomas Nygren.
Studien har gjorts med stöd av Skolforskningsinstitutet.
Mer om insatserna som jämfördes
Bad News – ett webbaserat spel där eleverna i par under en lektion får prova på att själva sprida desinformation. Genom att använda strategier som känslomanipulation, trollning och polarisering lär de sig känna igen vanliga propagandatekniker. Avslutande klassdiskussion fördjupar förståelsen.
Nyhetsvärderaren– ett digitalt självtest där eleverna individuellt övar på att bedöma nyheters trovärdighet. Testet tar cirka 20 minuter att genomföra och följs upp med gemensam diskussion i klassen om utmaningar i dagens nyhetsflöden.
Ämnesspecifika lektionsmoment omfattade tre lektioner inom ämnena samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild. Fokus låg på att integrera källkritik i ämnesundervisningen med hjälp av autentiska exempel och ämnesrelevanta diskussioner.
Män som bedömts som friska efter att en läkare analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Forskare har med hjälp av AI kunnat hitta små förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.
Att AI kan hitta vävnadsförändringar som tyder på cancer har visats i tidigare forskning. Nu har forskare vid Uppsala universitet upptäckt att AI också kan hitta cancer som missats av patologer, specialistutbildade läkare som undersöker vävnader för att upptäcka olika sjukdomar, som exempelvis cancer.
Forskarna samlade vävnadsprover från män som hade kallats till provtagning för prostatacancer. Det var 232 män som ingick i studien och alla bedömdes vara friska av patologer. Efter mindre än 2,5 år hade hälften av männen utvecklat aggressiv prostatacancer, medan resten fortfarande var fria från cancer 8 år senare.
– Studien har gått under smeknamnet bom-studien, då målet att hitta cancern ’bommats’ av patologerna. Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna, i mer än 80 procent av proverna från de män som senare utvecklade cancer, säger Carolina Wählby, professor i kvantitativ mikroskopi på institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
AI tränades i att hitta mönster som tyder på cancer
Forskarna utvecklade ett nytt sätt att träna AI:n där den analyserade varje vävnadsprovsbild bit för bit, med antagandet att det borde finnas avvikande mönster någonstans i de prover som kom från de patienter som senare utvecklade aggressiv cancer.
− När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog, säger Carolina Wählby.
Den här typen av AI-analys kan i framtiden användas för att fatta beslut om hur snart män som bedömts som friska bör följas upp, menar forskarna. Bilddatan som samlats in och forskarnas metoder är nu tillgängliga för mer forskning och utveckling.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
