Den dystra trenden för abborre, gädda och gös längs Östersjöns kuster fortsätter, men i större insjöar är läget ljusare. Även rödingen har återhämtat sig och är på frammarsch, visar en rapport.
I rapporten Fiskbarometern beskriver Sveriges lantbruksuniversitet tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2024 klara. Enligt forskarna har inga stora förändringar i bestånden skett jämfört med förra året.
– Generellt är statusen för de arter som förvaltas på nationell nivå mest oroande i Egentliga Östersjön*. Där bedömer vi att bestånden av abborre, gädda och gös inte är inom biologiskt säkra gränser, säger Stefan Larsson, senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Biologiskt säkra gränser
När SLU bedömer att ett bestånd inte är inom biologiskt säkra gränser betyder det att dödlighet, biomassa eller storleks- och åldersstruktur inte är tillfredsställande. Detta innebär i sin tur att situationen för beståndet inte är hållbar och att åtgärder behövs.
Fiskbarometern tas fram på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Den beskriver tillstånd och trender för fler än 100 bestånd av fisk och skaldjur i havet, längs kusten och i de fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
Ljusare i de stora sjöarna
Även för den kustnära siken är situationen fortsatt otillfredsställande, enligt rapporten. Av fyra bestånd som bedömts i Östersjön är sikens status bara säker i Bottenviken.
I de stora sjöarna ser läget generellt bättre ut. De bestånd av abborre, gädda och gös som bedömts är inom säkra gränser. Detta gäller även rödingen i Vättern.
– Från att ha legat på rekordlåga nivå i början av 2000-talet har rödingbeståndet, tack vare åtgärder, återhämtat sig och vi ser en positiv utveckling både i storleks- och åldersstruktur, säger Göran Sundblad som är forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Brist på data – en utmaning
För vissa arter och bestånd saknar SLU data för att kunna göra bedömningar. Ett exempel är laken, men brist på data råder även för öringar.
– Om vi inte har tillräckligt med data för en bedömning av vissa arter eller bestånd är det ändå viktigt att detta uppmärksammas i Fiskbarometern. Detta för att kunna förbättra datainsamlingen, bedömningarna och förvaltningen, säger Stefan Larsson.
* Egentliga Östersjön kallas den del av Östersjön som sträcker sig från Ålands hav till Öresund.
För att stävja grövre brottslighet behöver man förstå hur de kriminella aktörerna samverkar och hur rörliga de är geografiskt. Mobila individer flyttar inte bara människor, pengar och varor, utan skapar också nya kontakter. Det visar en rapport från Institutet för framtidsstudier.
Det är lätt att få uppfattningen att brott bara förekommer i vissa geografiska områden, när man tar del av mediernas rapportering av grövre brottslighet. Diskussioner om utsatta områden och visitationszoner förstärker den bilden. Men är det en sann bild?
Även om vissa typer av brott inte har ökat i Sverige på senare år, så har andra brott gjort det. Både antalet skjutvapenrelaterade mord och sprängningar, liksom ekonomisk brottslighet, har ökat kraftigt under 2000-talet. Olika rapporter har sedan tidigare konstaterat att denna utveckling framför allt kan kopplas till den organiserade brottsligheten.
Brotten färre men grövre
När samarbetena mellan kriminella ökar, ställs hela samhället inför utmaningar på andra sätt än med enskilda gärningsmän. Sverige har fått färre men värre lagöverträdare, färre men grövre brott, och framför allt, fler brott som sker genom samarbeten.
Forskare vid Institutet för framtidsstudier, IFFS, har undersökt hur dagens organiserade brottslighet ser ut ur ett rumsligt perspektiv, det vill säga rent geografiskt, i rapporten ”Kriminella på kartan – en ESO-rapport om den organiserade brottslighetens geografi”. Hernan Mondani, docent i sociologi, och Amir Rostami, professor i kriminologi, talar om fem olika typer av kriminella miljöer eller organisationstyper: MC-gäng, maffia, gatugäng, nätverk och partiella organisationer (en lösare form av samarbete).
Med organiserad brottslighet förändras också brottslighetens geografi. Internationellt utgör detta ett etablerat forskningsområde, men i Sverige är det relativt få studier om den organiserade brottsligheten som har haft fokus på den geografiska spridningen.
Tittar på brottslighetens geografi
– Skjutningar och sprängningar är aktiviteter som ofta är kopplade till specifika typer av områden, men också till olika kriminella miljöer. Det är därför betydelsefullt att förstå hur andra brottsliga aktiviteter från den organiserade brottsligheten förhåller sig geografiskt. I den här rapporten har vi tittat just på den dimensionen för att se om det är möjligt att hitta mönster som kan ha betydelse för det förebyggande arbetet, säger Hernan Mondani.
Just skjutvapenvåldet tenderar att koncentrera sig i områden som polisen definierar som utsatta. Men detta faktum behöver kompletteras med kunskap om kriminella miljöers bundenhet till olika platser för att förstå hur sådana brott ska kunna stävjas, menar Hernan Mondani och Amir Rostami.
De konstaterar att organiserad brottslighet inte är något som är begränsat till storstadsregioner eller utsatta områden. Organiserad brottslighet förekommer i hela landet. Däremot finns det skillnader i geografisk spridning beroende på vilken typ av kriminell miljö man tittar på.
Bild: Chris Kursikowski, Unsplash
MC-gängen störst i glesbygden
När hänsyn tas till folkmängd utgör MC-gängen den dominerande kriminella miljön i alla Sveriges sju polisregioner. De har mer närvaro i glesbygdskommuner än övriga miljöer och står för oproportionerligt mycket brottslighet utanför de områden som kallas utsatta. Gatugäng och nätverk finns också överallt i Sverige medan de mer löst sammankopplade partiella organisationerna framför allt finns i Stockholm, och maffia-miljöerna främst i Stockholm och polisregion Väst som omfattar Hallands och Västra Götalands län.
Den minsta miljön i antal individer räknat är maffian. De förekommer ungefär lika mycket i utsatta som i icke-utsatta områden, men merparten av deras brottslighet förekommer i urbana miljöer. De har en stark lokal förankring, vilket skapar möjligheter att ta sig in i olika legala och politiska strukturer i samhället.
Utöver förankringen på olika platser har de olika typerna av miljöer också en viss grad av mobilitet. Något som framkommer i den här studien är att det tycks finnas en rollfördelning inom miljöerna där en av rollerna handlar om att vara mobil.
Kriminella rör sig över stora områden
– Ungefär 30 procent av individerna som ingår i dessa kriminella miljöer är mobila, vilket innebär att de kan röra sig över stora geografiska områden och begå brott i dessa. De här mobila individerna har också visat sig stå för så mycket som mellan 45 och 65 procent av alla brottsmisstankar inom respektive miljö, säger Amir Rostami.
Detta resultat är så klart betydelsefullt när man försöker förstå den organiserade kriminalitetens geografi. De mobila individerna flyttar inte bara människor, pengar och varor.
– Man kan metaforiskt säga att de fungerar som humlor som pollinerar blomväxter och sprider pollen – de tar sig runt och skapar nya kontakter och affärsmöjligheter på nya orter, säger Hernan Mondani.
Mobiliteten varierar med miljön
Graden av mobilitet, alltså andelen mobila individer som tar sig mellan kommuner, varierar med typ av miljö. Graden av mobilitet kan spegla skillnader i graden av organisering i dessa kriminella miljöer, men den kan också förklaras av hur miljöerna är uppbyggda. MC-gängen har till exempel ganska låg mobilitet, men eftersom de ofta består av decentraliserade organisationer med många lokala klubbar har de ändå så lång räckvidd att de begår brott i nästan alla svenska kommuner. Partiella organisationer, maffia och gatugäng har lägre räckvidd, men de har flera samarbeten lokalt, vilket är ett resultat av deras starka koncentration till olika delar av landet.
Vissa typer av brott visar sig vara svårare att förknippas med en geografisk plats än andra. Den ekonomiska brottsligheten har lägst så kallad täckningsgrad. Det innebär att denna brottstyp kräver andra komplementära källor än geografiska för att nå en fördjupad förståelse av den.
Bild: Towfiqu Barbhuiya, Unsplash
Kunskap ger bättre brottsbekämpning
– För att bli framgångsrik i det brottsbekämpande arbetet måste vi nå en bättre förståelse för vilken roll den kriminella ekonomin har som drivkraft i de kriminella miljöerna. Vi behöver också mer kunskap om specialiseringen inom den organiserade brottsligheten, säger Amir Rostami.
Brottslingar och brott är alltså inte något som återfinns enbart i vissa typer av urbana miljöer, och det behöver man ha med sig för att förstå hur brott ska kunna förebyggas. Med alltför mycket fokus på en geografisk plats eller en typ av brott kan vissa insatser bli mindre träffsäkra. För att förebygga den organiserade brottsligheten behöver man rikta uppmärksamheten inte bara mot de kriminella, utan också mot de sårbarheter i samhällets organisering som måste reduceras för att motverka de allvarligare förändringar som organiserad brottslighet kan föra med sig. De konstaterar forskarna i rapporten.
– Det kan till exempel handla om utökade kontroller när det kommer till förmåner från välfärdssystem och ett närmare samarbete med näringslivet för att försvåra bedrägerier. Det här är ett arbete som polismyndigheten tillsammans med andra myndigheter och intressenter behöver bli bättre på, säger Amir Rostami.
Fler äldre träd, som kan vara över 200 år gamla, har tagit plats i den svenska skogen. Det visar en studie från SLU som bygger på Riksskogstaxeringens data från de senaste hundra åren.
Ända sedan 1923 har Riksskogstaxeringens fältinventerare räknat trädens ålder med hjälp av årsringar. Det gör att forskare kan se att fler äldre träd numera finns i de svenska skogarna.
Fram till mitten av 1950-talet skedde en kraftig minskning av gamla träd. Det berodde på att det ofta var grova träd som avverkades. Minskningen fortsatte fram till slutet av 1980-talet genom att gamla skogar blev till kalhyggen. Efter det har trenden vänt.
Fler 240-åringar i skogen
Nu kan en ny studie visa att det har blivit mer träd i åldersklassen 180-239 år sedan slutet av 1980-talet. Även träd över 240 år ökar utanför formellt skyddade områden, till exempel naturreservat.
Forskningsstudien bygger på data från över 380 000 träd. Bland dem undersöktes drygt 140 000 träd redan under 1920-talet.
— Redan för 100 år sedan tyckte man att det var viktigt att ta reda på hur gamla träden var, men då var syftet att ha koll på tillgången till virke och bränsle. Idag vet vi att gamla träd har ett stort värde även för den biologiska mångfalden i skogen, säger Jonas Fridman, forskningsledare för studien vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskarna nämner en förändrad skogspolitik som en av förklaringarna bakom utvecklingen mot fler äldre träd, se faktaruta.
— Den tolkning vi landat i är att flera faktorer tillsammans förklarar ökningen av gamla träd, men främst en förändrad skogspolitik och skogscertifieringens regelverk, säger Per Milberg, adjungerad professor i ekologi vid Linköpings universitet som varit med och gjort studien.
Skogspolitik och certifieringar
Den skogspolitik som genomfördes under 1990-talet brukar karaktäriseras som ”frihet under ansvar” för skogsägarna. Produktion och miljöhänsyn sågs som jämställda mål. Under samma tidsperiod började även skogscertifieringar, som FSC och PEFC, att få genomslag.
Där skogslagstiftningen lämnade frihet åt skogsägarna att fatta beslut om hur skogen skulle skötas, stod den frivilliga certifieringen för detaljerade mål och regler. Det handlade bland annat om att lämna naturvärdesträd och skydda äldre skogar.
Kan gynna biologisk mångfald
Forskarna påpekar att gamla träd i sig inte behöver vara en värdefull livsmiljö. Men med åldern utvecklar de egenskaper, till exempel rötade och ihåliga träd eller högstubbar, som är gynnsamma för många arter i skogen.
— Ju fler gamla träd vi har, desto fler träd utvecklar strukturer gynnsamma för den biologiska mångfalden, säger Per Milberg.
Studien har gått att genomföra eftersom uppgifter om åldersbestämda träd från 1920-talet nyligen har digitaliserats. Det omfattande historiska materialet från den första Riksskogstaxeringen 1923-1929 upptar 38 hyllmeter i Riksarkivets lokaler i Arninge.
Små barn som äter mycket fibrer ser ut att löpa mindre risk att drabbas av glutenintolerans. Det visar forskning från Lunds universitet.
En observationsstudie gjord vid Lunds universitet tyder på att en mer fiberrik kost fram till två års ålder minskar risken för glutenintolerans, eller celiaki. Kopplingen var särskilt tydlig hos barn som åt fiberrik mat före ett års ålder.
– Det är första gången förekomsten av celiaki studeras utifrån fibrer i barns kost. Men nu behövs även klinisk prövning för att eventuellt kunna slå fast ett samband, säger Elin Hård af Segerstad, dietist specialiserad inom pediatrik och forskare vid Lunds universitet.
Nästan 40 procent lägre risk för celiaki
Forskarna har utgått från den så kallade TEDDY-studien som följer 6 500 barn med en genetisk risk att drabbas av bland annat celiaki. Barnen har följts från födseln tills de är minst 13 år.
De barn i studien som vid 6-12 månaders ålder åt tre gram mer fiber per dag än genomsnittet, hade en nästan 40-procentig lägre risk att utveckla celiaki senare i barndomen. För barn upp till två års ålder minskade risken med fem procent vid högre fiberintag, men efter två år såg inte fiberintaget ut att påverka risken för celiaki längre.
Tarmfloran kan vara nyckeln
Forskarna tror att barnens tarmflora, som till stor del formas under de första två åren, får en bättre sammansättning med hjälp av kostfibrer. Det skulle i sin tur kunna leda till förbättrat immunförsvar och stärkt tarm.
– Det är vår teori, men det är än så länge spekulationer. Det är nytt och spännande att kunna peka på en möjlig skyddsfaktor Men detta är en observationsstudie. För att aktivt ge rekommendationer om att små barn bör äta mycket fibrer behöver detta testas i en klinisk prövning, säger Elin Hård af Segerstad.
Denna text är en bearbetning av en artikel som kommer från nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet.
Celiaki, glutenintolerans, är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar reagerar på gluten – ett protein som finns i vete, råg och korn.
Immunförsvaret skapar en inflammation i tunntarmen vilket minskar tarmens förmåga att ta upp näring från maten.
Diarréer, trötthet, viktnedgång, uppblåsthet och blodbrist är vanliga symptom på celiaki.
Obehandlad celiaki kan hos barn ge undernäring och försenad utveckling.
Källa: Lunds universitet
Större exponering för coronaviruset – och fler fall av allvarlig sjukdom – bland migranter innebar en ökad risk att drabbas av långtidscovid. Det visar en studie vid Stockholms universitet.
Forskare har studerat svenska register över vuxna invånare mellan den 1 mars 2020 och den 1 april 2023 för att ta reda på risken att drabbas av långtidscovid beroende på födelseland. De har även tagit hänsyn till kända riskfaktorer för långtidscovid. Här ingår till exempel kön, tidigare hälsostatus, sjukdomens allvarlighetsgrad, vaccinationsstatus och socioekonomiska faktorer.
Migranter en sårbar grupp
I undersökningen ingick nära 1,9 miljoner personer som fått diagnosen covid-19. Av dem hade drygt 7500 fått långtidscovid. Forskarna fann att risken att drabbas av långtidscovid var större bland migranter från Östeuropa, Finland, Asien, Afrika och Mellanöstern, jämfört med invånare födda i Sverige.
– Egentligen är det kanske inte så förvånande då migranter är en speciellt sårbar grupp gällande infektionssjukdomar. Men de insikter vi fått genom denna studie bidrar ändå till den samlade kunskapen om pandemin och dess konsekvenser för olika grupper i samhället, säger Agneta Cederström, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
Svår sjukdom bidrog till högre risk
Forskarna fann att sjukdomens svårighetsgrad, det vill säga om personen var inlagd på sjukhus eller behandlades på en intensivvårdsavdelning, främst bidrog till den högre risken för långtidscovid hos migranter. Däremot bidrog vaccinationer och sociala förhållanden i mindre utsträckning. Redan existerande hälsoproblem hade ingen inverkan på den ökade risken för långtidscovid.
– Att sjukdomens allvarlighetsgrad var en så stark prediktiv faktor för långtidscovid var något förvånande och visar att det var den enskilt viktigaste orsaken till den ökade risken bland migrantgrupper, säger Agneta Cederström.
Viktig för framtida pandemier
Undersökningen visar att en större exponering för coronaviruset bland migranter inverkade på de långsiktiga konsekvenserna av sjukdomen. Den viktigaste riskfaktorn för migranter att drabbas av långtidscovid var dock sjukdomens svårighetsgrad.
– Detta visar att vid en framtida viruspandemi kan riktad vaccinering, utökad socialförsäkring och omplacering av riskgrupper i flergenerationshushåll minska smittspridning och även förbättra långtidsutfall för utsatta grupper som migranter och minoriteter, säger Agneta Cederström.
Gårdsförsäljning av öl, vin och sprit kan bli verklighet i år, vilket har väckt debatt om svensk alkoholpolitik. Just nu studerar forskare från Jönköping University effekterna av alkoholregleringar som infördes i Sverige för över hundra år sedan.
Vin på gården eller sprit under bordet? År 1919 infördes motboken som reglerade alkoholinköp i Sverige. Huvudsyftet var att minska alkoholkonsumtion, fattigdom och misär. Kommande decennier blev fattigdomen mindre, men ingen vet hur stor betydelse motboken egentligen hade för utvecklingen då många andra förändringar skedde samtidigt.
Åren 1911–1916 finns däremot ett unikt tidsfönster för jämförande studier. Innan motboken infördes nationellt genomförde några orter lokala regleringar. Det betyder att det går att jämföra orter under samma tidsperiod med varandra vilket forskare i ett Forte-finansierat projekt vid Jönköping University nu gör. Frågan är om alkoholregleringarna hade önskad effekt?
Människans lust att berusa sig består
– I dag behövs kunskap om vilka konsekvenser alkoholregleringar och avregleringar har. Vi är inte så olika dåtidens människor som vi kanske tror. Och även om kontexten är annorlunda består människors lust att berusa sig, säger Paul Nystedt, projektledare och professor i nationalekonomi vid Jönköping University.
Ett av huvudargumenten mot regleringar har varit att de inte gör någon skillnad, att människor hittar sätt att få tag på alkohol ändå. Studien motsäger detta. Det finns inga tecken på att konsumtionen hölls uppe genom illegal försäljning, hembränning, att människor handlade på annan ort eller liknande.
Reglering minskade spritförsäljningen
– Spritförsäljningen gick ner med ungefär 20 procent i genomsnitt i de städer där lokala regleringar infördes.
Men tvärtemot dåtidens förhoppningar finns det ingenting i materialet som studerats som tyder på att fattigdomen minskade.
– Det förvånade mig, eftersom regleringarna var utformade så att det gjorde det svårare att köpa brännvin för människor som var eller riskerade att bli fattiga, men det kan också bero på att vår studie bara ser relativt kortsiktiga effekter. Man behöver möjligen studera längre tidsspann för att se vad som händer med fattigdom långsiktigt, säger Paul Nystedt.
Projektet kommer nu också att undersöka vilka eventuella effekter regleringarna fick på hälsa och kriminalitet.
Alkoholpolitiken kan lära av historien
Förutom att forskningen hjälper till att förstå de socialpolitiska och ekonomiska effekter som alkoholregleringarna haft, lyfter Paul Nystedt att forskningen, oavsett resultat, också kan bidra till att öka förståelsen för svensk alkohollagstiftning.
– Alkoholregleringarna infördes bland annat eftersom alkoholkonsumtionen blev dyr för samhället. Genom att skifta vinstmotivet från det privata till det offentliga kunde alkoholkonsumtionen börja bära sina egna kostnader. Systembolaget är en rest av det här.
Gårdsförsäljning av vin och andra alkoholhaltiga drycker kan bli verklighet i Sverige 2025. Regeringen arbetar för närvarande med ett lagförslag som skulle tillåta småskalig och hantverksmässig försäljning av alkohol direkt från producenter på gårdar.
Kan det här forskningsprojektet vara till hjälp i diskussionen?
– Studien visar att alkoholregleringar historiskt sett har kunnat påverka konsumtionen av alkohol ganska dramatiskt, åtminstone på kort sikt, och kunskap om regleringars effekt på drickande kan bidra till väl informerade alkoholpolitiska beslut. Jag tror över lag att historiska erfarenheter skulle kunna användas som kunskapsunderlag vid policy beslut oftare än vad som sker i dag, säger Paul Nystedt.
Ett internationellt forskarlag har lyckats få upp världens äldsta is i en sammanhängande kärna. Det har de gjort genom att borra nästan tre kilometer under Antarktis yta. Förhoppningen är att den 1,2 miljoner år gamla isen ska bidra till svar på olösta klimatmysterier.
På den avlägsna platsen Little Dome C i Antarktis har forskare från tio europeiska länder lyckats nå 2800 meter ner genom istäcket till berggrunden. De har därmed fått upp världens äldsta is i en sammanhängande iskärna.
Isproverna beskrivs som ett arkiv av jordens klimathistoria, atmosfäriska temperaturer och orörda prover av gammal luft med växthusgaser.
– Detta är den längsta kontinuerliga registreringen från en iskärna av vårt tidigare klimat, och den kan avslöja kopplingen mellan kolcykeln och temperaturen på vår planet, säger Carlo Barbante, professor vid Ca’ Foscari-universitetet i Venedig och koordinator för forskningsprojektet Beyond Epica.
Lång tidsserie
Preliminära analyser som gjorts i fält indikerar att de översta 2 480 metrarna innehåller en klimatprofil som går tillbaka 1,2 miljoner år i en högupplöst tidsserie, där upp till 13 000 år av nederbörd är komprimerade till en meter is.
Världens äldsta is i en sammanhängande kärna. Bild: PNRA/IPEV
Nästan tre kilometer ner
Forskarna hittade rätt plats att borra på med hjälp av radioekosondering och modellering av isflödet i inlandsisen. Tidsserien som går från 0,8 till 1,2 miljoner år hittades exakt där den förutspåddes att vara, nämligen mellan 2426 och 2490 meters djup.
–Vi analyserar fortfarande isprover från den förra EPICA-iskärnan som borrades upp för 20 år sedan och som sträcker sig 0,8 miljoner år tillbaka och vi publicerade just nya resultat, säger Margareta Hansson som är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
– Nu vet vi att vi kommer att kunna avsevärt förlänga de tidsserierna med unika data från den nya iskärnan genom de stora analyskampanjer som väntar under de kommande åren, fortsätter hon.
Svängningar mellan istider
Enligt forskarna kommer iskärnan att ge helt nya möjligheter att undersöka en övergång som skedde i mitten av den geologiska tidsåldern pleistocen, som är känd för sina istider. Under en speciell period för mellan 0,9 och 1,2 miljoner år sedan saktade glacialcyklerna* ner från 41 000-års till 100 000-årsintervaller.
– Orsakerna bakom denna förändring är fortfarande ett av klimatvetenskapens bestående mysterier, och som projektet syftar till att reda ut, säger Margareta Hansson.
De värdefulla iskärnorna transporteras till Europa med isbrytare, och att behålla kylkedjan på 50 minusgrader är en betydande utmaning. Men så snart iskärnorna är framme kommer forskarna i projektet att analysera isproverna.
*Glacialcykler är svängningar mellan de längre istiderna, glacialer, och kortare mellanistider som även kallas interglacialer.
Många barn som föds extremt tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte alltid ge smärtlindring fullt ut, visar en stor kartläggning inom neonatalvården.
I en studie vid Karolinska institutet har forskare undersökt smärta hos bebisar som fötts mycket för tidigt.
Varje dag under 4,5 år har personal inom neonatalvården observerat smärta hos barnen. Vårdpersonalen har registrerat om smärta förekommer, hur den skattats, orsaker och hur smärtan har behandlats.
I studien ingår över 3 600 barn som föddes mellan graviditetsvecka 22 och 31 under åren 2020 till 2024.
Behöver mycket intensivvård
I utvärderingen av data, som rapporterats in till Neonatalvårdregistret, fann forskarna att de barn som var födda extremt tidigt, i vecka 22 till 23, hade högst andel smärtsamma sjukdomstillstånd. Smärtsamma procedurer förekom nästan dagligen i samband med intensivvård under hela den första månaden efter födelsen.
Det är dock inte förvånande. Det finns ett starkt samband mellan akuta sjukdomar och att vara för tidigt född.
– Ju tidigare född ett barn är, desto mer intensivvård behöver barnet. Intensivvården innefattar procedurer som kan vara smärtsamma, till exempel respiratorbehandling, sondmatning, slangar insatta i blodkärl och kirurgiska ingrepp. Det krävs också olika provtagningar och utredningar som kan innebära smärta, säger Mikael Norman, professor vid Karolinska institutet och ansvarig forskare för studien.
Smärtsamma procedurer för många
90 procent av de minsta barnen fick gå igenom smärtsamma procedurer. Trots det skattade vårdpersonalen bara att 45 procent av barnen upplevt smärta. Det kan bero på att smärta i hög utsträckning hade förebyggts eller behandlats.
Men en kontroll av läkemedel som getts till barnen talar för att även andra förklaringar kan finnas.
– Lite förvånande var att de minsta barnen som var mest exponerade för smärta hade lägst andel behandling med morfin. Här kan det handla om underbehandling, säger Mikael Norman.
Svårt att avgöra om barnen har ont
En begränsning är att studien inte kan avgöra hur länge barnen haft smärta, eller hur kraftig den har varit.
– Vårdpersonalen har bara svarat ja eller nej på frågan om barnet har haft ont det senaste dygnet. Det kan både vara en kortvarig så kallade procedursmärta från ett nålstick vid en provtagning till mer långvariga smärtor på grund av olika sjukdomstillstånd. Det görs mycket för att lindra smärta hos barnen. Inget barn i neonatalvården ligger med svår smärta obehandlad, säger han.
Men en utmaning är att vårdpersonalen inte alltid kan avgöra om barnen har ont.
– Här handlar det om att utveckla bättre skattningsskalor eller fysiologiska tekniker för att mäta smärta med hjälp av hjärtfrekvensvariabilitet, EEG, eller mäta svettning i fötter och händer. Bättre smärtbehandlingar behövs också, kanske med kombinationer av läkemedel med mindre risk för biverkningar, säger Mikael Norman.
Barnens utveckling kan påverkas
Enligt Mikael Norman är det mycket viktigt att förbättra smärtvården av de tidigt födda barnen. Barnens utveckling påverkas negativt av de starka signalerna in i hjärnan som smärtan innebär.
– Visionen är att all neonatalvård ska ske utan smärta. Resultaten av den här kartläggningen kommer få stor betydelse för hur neonatalvården ska bli bättre och för kommande års forskning inom fältet, säger Mikael Norman.
Så bedöms smärta hos nyfödda
Smärta hos nyfödda är inte självrapporterad som hos äldre barn och vuxna. För att objektivt bedöma förekomst av smärta hos nyfödda använder vården i stället olika smärtskalor.
Skalorna bygger på registrering av barnets andning, ansiktsuttryck, rörelser och tröstbarhet. Men de mycket tidigt födda barnen visar mycket svagt att de upplever smärta, som att rynka på ögonbrynen eller röra sig mindre.
Vid morfinbehandling är det en fin gräns mellan smärtlindring och ett sänkt blodtryck, som är en biverkan. De mycket tidigt födda barnen har redan väldigt lågt blodtryck och passeras gränsen kan det leda till en cirkulatorisk kollaps som kan bli mycket allvarlig. Sannolikt är det en anledning till varför de riktigt små barnen fick mindre morfin än vad de kanske borde ha fått med tanke på den höga andelen med smärta.
Vad är det för en växt, fågel, svamp eller insekt? Numera finns över 250 appar som kan ge snabba svar om arter i naturen. Nu har forskare vid SLU undersökt apparna och hur de används.
Antalet art-appar och nedladdningar har ökat markant efter 2020. Tack vare framsteg inom artificiell intelligens har de också blivit mycket bättre på att känna igen arter.
– AI-baserad teknik har verkligen slagit igenom. De första apparna dök upp 2013, och nu finns det många och de används flitigt. I vår studie identifierade vi sammanlagt över 200 miljoner nedladdningar så det är väldigt många som är intresserade, säger Minh-Xuan Truong, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Skiljelinje mellan gratisappar och kommersiella
I en studie har forskarna sökt systematiskt i appbutiker och på onlineplattformar för att hitta alla relevanta appar, vilka artgrupper de berör, hur de används och bedöms.
Enligt forskarna finns en intressant skiljelinje mellan gratis akademiskt drivna appar, ofta utformade för medborgarforskning, och betalappar.
Gratisappar betonar insamling av information om arter och användargemenskap. Kommersiella appar fokuserar på individuell användning och lärande. Enligt studien prioriterar företagen även att samla in personlig data för marknadsföring.
Engagemang för naturen kan öka
Jämfört med gratisapparna fick de kommersiella apparna många negativa kommentarer. Det kan bero på att människor har andra förväntningar när de har betalat för något, menar forskarna.
– Båda typerna av appar underlättar dock effektivt artbestämningen och kan främja användarnas engagemang i naturen. Även om de har fundamentalt olika mål och användare påverkar gratis- och betalappar också varandras utveckling på många olika sätt, säger René van der Wal, professor i medborgarforskning på SLU.
Data om biologisk mångfald
Gratisapparna bidrar till globala biodiversitetsdatabaser och forskning om biologisk mångfald. Betalda appar når däremot en bredare publik, vilket kan stärka en ökad miljömedvetenhet i samhället, menar forskarna.
René van der Wal nämner att företagen som utvecklar betalda appar sitter på enorma mängder data om biodiversitet som inte är tillgängliga för exempelvis naturvård eller offentliga myndigheter.
– Vi ser fördelar med partnerskap mellan medborgarvetenskapsprogram och stora teknikföretag, men till vilket pris? Kommer dessa företag verkligen att göra biodiversitetsdata tillgängliga eller snarare fokusera på sociala data för att tjäna sina affärsintressen, säger René van der Wal.
Andra intressanta upptäckter var att de flesta appar fokuserar på växter. I studien framgår också att ett fåtal appar står för hälften av nedladdningarna.
Vad händer nu?
– Nu när automatiserade artigenkännings-appar finns och redan används i stor utsträckning, behöver vi fokusera på vad de egentligen gör med sina användare, inklusive vilka relationer de formar med naturen omkring oss, säger Minh-Xuan Truong.
Livsstilsbehandling för nyttigare matvanor och mer fysisk aktivitet kan hjälpa barn med kraftig övervikt, obesitas. Men sådan behandling har även effekt på längre sikt. Risken för allvarliga hälsoproblem och för tidig död minskar i vuxen ålder.
En studie från Karolinska institutet visar att barn och ungdomar som svarar bra på behandling mot obesitas, det vill säga kraftig övervikt, löper lägre risk att utveckla sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter som unga vuxna.
Vården som undersöktes i studien handlar om så kallad livsstilsbehandling. Det innebär att barn med obesitas och deras familjer får stöd och motivation att främja hälsosam kost, fysisk aktivitet och sömn.
– Resultatet är mycket glädjande. Det har länge debatterats om behandling av obesitas i barndomen har hälsoeffekt på sikt eftersom viktnedgångar är svåra att bibehålla, säger Emilia Hagman, docent vid Karolinska institutet.
Risken att dö minskar
Studien visar också att barn med obesitas som får livsstilsbehandling, och lyckas minska i vikt, också löper en minskad risk att dö i förtid.
En tidigare studie från samma forskargrupp har visat att barn med obesitas har markant högre risk att dö som unga vuxna. De dog i högre uträckning av både självmord och sjukdomar, där ungefär en fjärdedel var relaterade till obesitas.
– Det här understryker hur viktigt det är att barn med obesitas får behandling tidigt. Vi vet att tidig behandling ger bättre förutsättningar för att lyckas och därmed också bättre hälsa på sikt, säger Emilia Hagman.
Depression och ångest påverkas inte
Risken för att drabbas av depression och ångest i ung vuxen ålder påverkas dock inte av behandlingsresultatet i barndomen.
– Det funnits en tro på att bara man går ner i vikt kommer även symptom på depression och ångest att minska. Nu kan vi visa att det inte stämmer. Obesitas och depression är två sjukdomar som ofta förekommer tillsammans, men måste behandlas parallellt, säger Emilia Hagman.
Över 6000 studiedeltagare
I studien ingick över 6 700 personer som fått behandling för obesitas under barndomen. De identifierades via kvalitetsregistret BORIS och har följts upp som unga vuxna i patientregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret.
En kontrollgrupp ur befolkningen har använts som jämförelse och matchats i ålder, kön och bostadsort.
Användandet av GLP1-analoger*, ett läkemedel som blivit populärt mot övervikt på senare år, förekommer inte i studien eftersom de inte var godkända när deltagarna fick behandling för obesitas. Det är fortfarande inte särskilt vanligt att ge den här typen av läkemedel till barn, enligt Emilia Hagman.
– Jag är positivt inställd till läkemedelsbehandling, eftersom det dämpar hungerkänslor vilket vissa kämpar mycket med, men livsstilsbehandling är fortfarande grunden i all behandling av barnobesitas.
* Läkemedel med så kallade GLP1-analoger, som sänker blodsockret, är främst avsedda för patienter med diabetes. Men eftersom preparaten, till exempel Ozempic, även visat sig vara effektiva för att minska fetma används de nu av miljontals människor världen över.
I Östersjöns kustområden fångas ibland ovanligt stora strömmingar, något som väckt frågor. Forskning vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att de storväxta fiskarna är en genetiskt unik grupp. De växer snabbt eftersom mycket småfisk som spigg hamnar i deras magar.
– Den här unika strömmingen, som vi kallar rovströmming, kan spela en viktig roll för Östersjöns ekosystem och är därför extra viktiga att bevara, säger Ulf Bergström, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Tillsammans med en stor grupp forskarkolleger har han bland annat studerat den här speciella strömmingens genetik, tillväxt och val av föda. Forskarna har också undersökt relationen till storpigg, som är mycket vanlig liten fiskart i Östersjön.
Så avslöjades fiskens unika karaktär
Enligt fiskare i Norduppland har den här storväxta strömmingen, som lokalt kallats ”slåttersill”, sedan urminnes tider lekt strax före midsommar vid Upplandskusten. Namnet slåttersill kommer av att den är stor som en sill, och leker just vid slåttertiden.
Med hjälp av lokala fiskare och länsstyrelser har forskarna samlat in slåttersill, annan storvuxen strömming och sill längs den svenska Östersjökusten. När strömmingarnas hela arvsmassa analyserades visade sig skillnader.
– Vår genetiska analys visar att det finns minst två olika bestånd av rovströmming i Östersjön. Den så kallade ”slåttersillen” tillhör den nordliga rovströmmingen som man hittills har funnit i området kring Gävlebukten. Den sydliga rovströmmingen förekommer från Stockholms skärgård och söderut, säger Jake Goodall, forskare vid Uppsala universitet.
Sill och strömming – vad är skillnaden?
Sill och strömming är samma art – Clupea harengus. Skillnaden ligger i var de fångas. Fångas fisken i Östersjön norr om Kalmar, kallas den strömming. I övriga hav runt Sverige kallas den sill.
Att strömmingen fått ett eget namn beror troligen på att arten kan se väldigt olika ut beroende på var den lever. Sill är oftast större, fetare och har ett kortare huvud, medan strömming är smalare, magrare och har ett längre huvud.
Spiggen kan hållas i schack
Sill och strömming äter i första hand plankton, men analyser av rovströmmingarnas maginnehåll visade att de åt mycket mer småfisk än väntat. Ju större strömmingarna var, desto högre andel fisk hade de i magen. En fiskart, storspiggen, var särskilt vanlig.
Storspigg i Östersjön har ökat kraftigt de senaste årtiondena och det har haft stora effekter på kustekosystemet. Storspiggen äter ägg och larver från arter som abborre och gädda, vilket direkt kan påverka dessa bestånd negativt.
Indirekt bidrar också stora populationer av spigg till att tillväxten av trådalger gynnas och förstärker övergödningens effekter.
– De stora strömmingarna verkar äta mycket spiggyngel i kustzonen innan de migrerar ut till öppet hav. I öppna havet såg vi också tecken på ett negativt samband mellan tätheterna av stor strömming och storspigg över tid. Där det fanns gott om stora strömmingar var förekomsten av storspigg lägre, vilket tyder på att rovströmmingen kan hjälpa till att hålla populationen av storspigg nere genom predation, säger Serena Donadi som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskarnas slutsats är att den minskande mängden stor strömming kan vara en bidragande orsak bakom ökningen av spigg i Östersjön.
Släkting till vårlekande strömming
Forskning har tidigare visat att sillen i Atlanten och Östersjön består av flera genetiska grupper som är anpassade till olika miljöförhållanden som salthalt och klimat. Vårlekande strömming och höstlekande strömming i Östersjön är två av dessa grupper. Rovströmmingen är närmast släkt med den vårlekande strömmingen, och kan anses vara en undergrupp av denna.
– Våra undersökningar visar att det finns en betydande biologisk mångfald inom en vanlig art som sillen. Denna värdefulla genetiska mångfald har troligen stor betydelse för hur sillen och strömmingen kommer klara av de accelererande klimatförändringarna och kan vara av en avgörande betydelse för stabiliteten av Östersjöns ekosystem och för vår livsmedelsäkerhet, säger forskningsledaren Leif Andersson vid Uppsala universitet där de genetiska undersökningarna gjorts.
Viktigt att skydda rovströmmingen
Forskarna menar att deras resultat bör få konsekvenser för förvaltningen.
– Så som den EU-gemensamma fiskförvaltningen i Östersjön fungerar i dag så tas ingen hänsyn till att det förekommer lokala bestånd. Strömmingen i centrala Östersjön hanteras till exempel som ett enda stort bestånd och det finns en uppenbar risk att man fiskar för hårt på en del lokala bestånd. En utflyttning av trålgränsen för det storskaliga strömmingsfisket skulle kunna vara en viktig åtgärd för att skydda just rovströmmingen, som förefaller hålla sig mer kustnära, och säkra dess roll i ekosystemet, säger Ulf Bergström vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Allt fler unga i Sverige använder vitt snus och e-cigaretter. De marknadsförs som tobaksfria, men innehåller ofta höga halter nikotin och smaksätts på sätt som lockar nya målgrupper. Forskare har i flera studier undersökt hur riskerna med de nya nikotinprodukterna ser ut.
Sedan många år röker allt färre i Sverige. Under 2022 uppgav totalt sex procent av svenskarna att de röker dagligen. Det visar siffror från Folkhälsomyndighetens nationella enkätundersökning ”Hälsa på lika villkor”.
Bland ungdomar mellan 16 och 29 år finns ännu färre rökare, bara fyra procent öker varje dag. Men åtta procent av dem röker ibland, ”feströker”, vilket är fler än i högre åldersgrupper.
Men scenen har ändrats. En trängd tobaksindustri har lanserat nya produkter och nu rekryteras åter nya, unga kunder. Det är framför allt det vita, godissmakande snuset, som lanserades i Sverige 2016, som sprids i skolorna.
Även e-cigaretter, eller vejp, som också nådde den svenska marknaden under 2010-talet, har fått fäste. Även det främst hos unga personer.
Nya nikotinprodukter
E-cigaretter eller vejp: E-juice, även kallat e-vätska, värms upp med ett batteri och ångan andas in. E-juicen finns både med och utan nikotin och i olika smaker. Det finns olika modeller av e-cigaretter, en del med laddbart batteri, en del där man själv kan ställa in exempelvis wattstyrkan. Det finns också engångsvejp som slängs (med batteri) efter användning.
Vitt snus, nikotinpåsar eller nikotinsnus: Nivåerna av nikotin varierar och kan vara mycket högre än i brunt snus.
Heat-not-burn eller heated tobacco products, HTP: En produkt där tobak hettas upp så att ångan kan andas in.
Källa: Tobaksfakta.se med flera.
I juni 2023 lämnade Folkhälsomyndigheten en rapport om kunskapsläget kring tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar till regeringen. Där konstaterar myndigheten att kunskapen om nya produkter, som e-cigaretter och vitt snus, är begränsad. Men medan kunskapen byggs upp får man utgå från vad som redan är känt om de skadliga ämnen som ingår. Det vill säga främst nikotin.
Starkt beroendeframkallande
Nikotin är ett giftigt och starkt beroendeframkallande ämne. I de nya tobaksprodukterna, som vitt snus och e-cigaretter, tas nikotinet från tobaksplantan. En av uppfinnarna bakom det vita snuset, apotekaren Thomas Ericsson, har i intervjuer sagt att det är ”helt fel” och ”missvisande” att kalla nikotinpåsarna för tobaksfria.
Ändå är begreppet ”tobaksfritt snus” så etablerat att det har undgått lagstiftningen för just tobaksvaror – när själva tobaksbladen inte ingår anses tobakslagen inte gälla. Därför kunde det vita snuset fram till 2022 säljas lagligt till personer under 18 år och marknadsföras trots de reklamförbud som finns i tobakslagen.
En som tidigt undersökte hälsoeffekter av de nya tobaksprodukterna är Magnus Lundbäck, som forskar om hjärtmedicin vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Hans forskarkarriär inleddes med studier om hur blodkärl påverkas av dieselavgaser. Med samma metoder har han studerat cigaretter, både vanliga och vejps.
Hans första studie om e-cigaretter publicerades 2016. I den ingick 16 sällan-vejpande personer som fick puffa tio gånger på en e-cigarett under tio minuter. Sedan gjordes olika kontroller under ett dygn. Alla värden jämfördes med värden under ett dygn då studiedeltagarna inte hade vejpat.
Stelare blodkärl
En timme efter puffandet hittades ämnen i blodet som talar för kärlskador. Efter ett dygn hade dock nivåerna gått tillbaka till normala.
I senare studier har forskarna kunna visa fler akuta effekter från e-cigaretter. Kort efter puffande är luftvägarna trängre, blodkärlen stelare och proppbildande egenskaper i blodet ökar.
– Forskning om vanliga cigaretter visar samma mönster – en tillfällig användning ger akuta skador som går tillbaka. Men om man röker vanliga cigaretter under många år, då får man en kronisk ökning av bland annat kärlstelhet, vilket ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Vad som händer vid vejpning under många år är inte undersökt, säger Magnus Lundbäck.
Men vid bruk av nikotinfria e-cigaretter uppstår inte här effekterna på kärlsystemet.
– Slutsatsen är att det är nikotinet i sig som ger skadorna, säger Magnus Lundbäck.
Vejp – ett hjälpmedel eller inkörsport?
Vanlig cigarettrök innehåller tusentals ämnen, till exempel tjära, arsenik och cyanidväte. I den giftiga mixen har det varit svårt att skilja ut effekten av nikotin.
Trots att det har varit välkänt sedan decennier att vanliga cigaretter är mycket skadliga för kärlhälsan har det alltså varit svårt att reda ut vad som orsakas av röken respektive nikotinet. I den kunskapsluckan har tobaksbolagen fört fram att rökfria cigaretter, det vill säga e-cigaretter, är mindre skadliga och därmed ett bra alternativ för den som vill sluta med vanliga cigaretter.
Den här frågan är central i diskussionen om nya tobaksprodukter. Är vejpande ett bra hjälpmedel för den som vill sluta röka vanliga cigaretter? Eller är det en inkörsport för unga personer som tidigare inte använt tobaksprodukter? Eller är de både och? Hur ska man i så fall vikta vinster mot skador?
Vejpare håller i sin vana
Nyligen publicerades den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine en studie som omfattade nära 1 250 rökare som ville sluta. De lottades mellan två grupper där den ena fick vanlig behandling för rökavvänjning och gratis, valfria nikotinläkemedel. Den andra gruppen fick vanlig rökavvänjning och gratis e-cigaretter.
Alla deltagare hade satt ett stoppdatum för sin rökning. När de följdes upp efter ett halvår hade 29 procent av vejparna lyckats sluta vid detta datum och därefter hålla sig rökfria, bekräftat med urinprover. I kontrollgruppen gick det trögare. Där hade bara 16 procent slutat på sitt planerade stoppdatum.
Men vejparna höll hårdare i sin nikotinvana. Vid samma halvårsuppföljning hade 20 procent av dem som fick vejpa slutat helt med nikotin. I kontrollgruppen var motsvarande siffra 34 procent. Dessutom hade de som fick vejpa mer lungbesvär, till exempel hosta.
Tobaksindustrin invänder mot forskning
Betyder det att e-cigaretter är bra, eftersom de kan hjälpa folk att sluta röka? Eller är de dåliga, eftersom fler verkar stanna i ett nikotinberoende? Magnus Lundbäck betonar att det inte går att säga, eftersom det ena alternativet inte är långsiktigt utforskat. Det saknas studier om vad e-cigaretter gör med hälsan efter decennier av bruk.
– Industrin vill inget hellre än att sådana som jag säger att e-cigaretter är mindre skadliga än vanliga cigaretter. Men varför ska man jämföra med något som är så oerhört skadligt för hälsan som just cigaretter? I så fall borde vi lyfta fram att vanliga cigaretter är mindre farliga än crack, men det gör vi inte. Det enda rimliga är att jämföra e-cigaretter med vanlig ren luft, att jämföra användande med icke användande, säger han.
De oberoende nikotinforskarna är påpassade av tobaksindustrin, berättar Magnus Lundbäck. Efter publiceringen av studien från 2016 hörde industrisponsrade forskare av sig till tidskriften med invändningar mot hur resultaten hade tolkats – alltså mot beskrivningen av e-cigaretter som skadliga.
– Det tycker jag är helt i sin ordning. Alla har rätt att kommentera forskning. Vi bemötte deras invändningar i ett svar som vi skickade till tidskriften. I en passage hade vi skrivit att våra kritiker hade intressekonflikter eftersom de var sponsrade av e-cigarettindustrin, säger Magnus Lundbäck.
Kort därefter dök det upp ett stämningshot i brevlådan. Avsändaren var de industrifinansierade forskarna. Tidskriften hade fått samma meddelande. Allt detta skedde i korrespondens innan publiceringen. Resultatet blev att tidskriften backade och stycket som belyste intressekonflikterna ströks.
– Vi har fler exempel på hur påpassade vi är. Till exempel fanns representanter för nikotinlobbyn på plats och filmade en hel disputation häromåret. Sedan gjorde de en minst sagt märklig sammanställning och publicerade i egen kanal, berättar Magnus Lundbäck.
Lena Palmberg, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, beskriver en tobaksindustri som vill försköna bilden av de egna produkterna.
– De pratar gärna om harm reduction. De vill beskriva e-cigaretter som produkter som hjälper dem som redan röker att sluta med det. Och en del personer använder dem så, vilket är bra. Men vi vet också att många börjar sitt nikotinbruk med de här produkterna så de är samtidigt inkörsportar. På det stora hela är e-cigaretter förluster för folkhälsan, säger hon.
Effekter på lungor studeras
Enligt Folkhälsomyndighetens enkät ”Hälsa på lika villkor” är användandet av e-cigaretter högst bland unga personer, i åldrarna 16 till 29 år.
– Det jag kan bidra med är att försöka göra så bra studier som möjligt för att påvisa hur de här produkterna påverkar hälsan. Och sedan kan jag försöka sprida den kunskapen, säger Lena Palmberg.
Ett projekt som pågår i hennes forskargrupp handlar om hur e-cigaretter påverkar lunghälsan. En del av forskningen bygger på material som har samlats in genom det så kallade BAMSE-projektet. Det handlar egentligen om astma och allergier, men har med tiden vidgats till att omfatta fler frågeställningar.
I projektet ingår barn som är födda mellan åren 1994 och 1996. När de var mellan 22 och 25 år gamla besvarade de nya enkäter och lämnade nya prover. Det var mellan åren 2016 och 2019, då nya nikotinprodukter haft kortare tid på marknaden.
Totalt ingick 3 055 ungdomar i studien. Var tredje använde någon slags tobaksprodukt, dagligen eller ibland. Vanligast var cigaretter, som 20 procent använde, följt av snus som nyttjades av 15 procent. 3,9 procent av ungdomarna använde e-cigaretter.
Kombinerar cigaretter och e-cigaretter
Studien visade också att kombinationsbruk var vanligt. Ungdomarna som både använde vanliga cigaretter och e-cigaretter hade även mer lungproblem. Det var alltså vanligare med andningsproblem eller väsande andning hos ungdomar som både vejpade och rökte än hos dem som endast rökte eller endast vejpade. Samma gällde för slembildning, alltså ett behov av att hosta upp slem på morgnarna, och återkommande problem med hosta.
Resultatet bekräftar andra studier, som också har visat att kombinationsbruk verkar ge större lungpåverkan.
– Vi vet inte vad det beror på. Men de smaktillsatser som finns i e-cigaretterna är godkända som livsmedel. Det är inte undersökt vad som händer om man hettar upp dem till flera hundra grader och andas in dem. Det är klart att man får helt andra effekter av det än om man äter dem, säger Lena Palmberg.
Effekter på lungor undersöktes
Exakt vilka effekter har forskarna försökt ta reda på i en annan studie. Där har de använt sig av två lungmodeller gjorda av mänskliga lungceller. Den ena efterliknar vävnaden i de stora luftrören, bronkerna. Den andra efterliknar luftblåsorna längst ut på luftrörens grenar, alveolerna.
Lungmodellerna har utsatts för puffar från e-cigaretter med två varianter av e-juice. En smakade hallon, apelsin, citron och lime, en annan mogna jordgubbar, söta äpplen och syrlig kiwi. Forskarna använde e-juice utan nikotin eller med nikotin av svag styrka, 3 mg/ml.
Därefter har forskarna undersökt vad som händer i lungmodellerna, på cellnivå. Fram träder ett svårtolkat mönster av bland annat tecken på vävnadsskador och inflammatoriska svar. Skadeverkan av e-cigaretter är beroende av smakämne, nikotinnivåer och inställningar på e-cigaretter och är i olika konstellationer olika framträdande i luftvägarna, alltså i bronkerna eller alveolerna.
Oklart med långsiktiga hälsorisker
En slutsats i studien är därför att det är svårt att förstå vilka hälsorisker man tar när man använder e-cigaretter. Det finns mängder av smaker, och wattstyrkan på batteriet – det vill säga värmen på e-juicen, kan justeras. Man kan också tillsätta nikotin av olika styrka eller avstå. Valen spelar roll för hur lungorna påverkas. Vad som är bättre eller sämre val går i dag inte att säga.
– Men vi vet tillräckligt för att kunna säga att oavsett hur man blandar eller ställer in så är det skadligt, säger Lena Palmberg.
Sammanfattningsvis har forskarna svårt att uttala sig om hur farliga e-cigaretterna är, särskilt på lång sikt, men de kan se akuta effekter.
Fakta: Så påverkas hälsan
Vitt snus (nikotinpåsar/nikotinsnus): Kunskaper saknas, men nikotin är giftigt och starkt beroendeframkallande.
Brunt snus: Ökar risken för högt blodtryck, typ 2-diabetes samt risken att dö efter en hjärtinfarkt eller stroke. Snusning under graviditet ökar risken för komplikationer hos fostret och det nyfödda barnet. Risken ökar kanske för vissa cancer-former, som cancer i ändtarmen, men forskningsläget är oklart.
E-cigaretter (vejp): På kort sikt påverkas hjärtrytm och blodtryck och blodkärlens funktioner försämras. Luftvägarna blir akut trängre. Astmabesvär kan förvärras. Långtidsstudier saknas.
Vanliga cigaretter: Starkt vetenskapligt stöd för ökad risk för bland annat flera cancerformer, flera lungsjukdomar, flera hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och graviditetskomplikationer.
Nikotin: Forskningen bygger till stor del på cell- och djurstudier, men det är känt från människostudier att kort efter nikotinanvändning försämras blodkärlens funktioner och puls och blodtryck ökar. Det är också känt att nikotin under graviditeten kan innebära risker för kvinnan, fostret och det nyfödda barnet.
Källor: Folkhälsomyndigheten rapport Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (2023) med flera.
Allt fler flickor snusar
När det gäller det vita snuset är kunskapsläget ännu skralare. Det är svårt att ens säga hur bruket av vitt snus egentligen ser ut.
Rosaria Galanti, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, listar några statistikkällor som brukar användas i sammanhanget. Det är framför allt Folkhälsomyndighetens enkät Hälsa på lika villkor, CAN:s nationella skolundersökning och Stockholm stads Stockholms-enkäten.
En navigering bland siffrorna visar bland annat att snusning bland flickor ökade kraftigt när det vita snuset gjorde entré. I början av 2010-talet hade sex procent av tjejerna i gymnasiets andra årskurs snusat under de senaste 30 dagarna. 2023 är motsvarande siffra 22 procent. För killarna är siffran också ökande, men inte lika brant. I de här siffrorna ingår både brunt och vitt snus.
På senare år har hälsoenkäterna börjat fråga om specifikt vitt snus. I den senaste rapporten från CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, som kom 2023 svarar 22 procent av flickorna och 27 procent av pojkarna i gymnasiets andra årskurs att de använt vitt snus de senaste 30 dagarna.
Samtidigt sjunker siffrorna för rökning ganska stadigt. I jämnt sluttande grafer dalar mäns rökning sedan 1970-talet och kvinnors sedan 1990-talet.
– Den här jämna nedgången i rökning har pågått länge och kan inte tillskrivas den stora förändring i snusande som har skett de senaste åren, säger Rosaria Galanti.
Den befintliga statistiken ger alltså inget stöd för påståendet att vitt snus skulle vara en produkt som folk går över till när de slutar röka. Men vad döljer sig egentligen bakom graferna? Alla dessa ungdomar som har använt vitt snus de senaste 30 dagarna – hur ofta har de snusat? I vilka styrkor? Hur mycket nikotin har de fått i sig? Börjar de använda fler tobaksprodukter? Det hoppas Rosaria Galanti få undersöka i en studie som fortfarande är i planeringsfasen. Hennes förhoppning är att kunna följa ett antal ungdomar över tid, med frågor om hur deras tobaks- och nikotinbruk utvecklas och förändras.
Killar börjar röka tidigare
Hon har redan gjort en sådan studie, då drygt 3 000 elvaåringar följdes med årliga kontroller fram till de var 18 år gamla. När den studien gjordes, med start 1998, fanns inte de nya tobaksprodukterna.
Men följande visades om vanliga cigaretter och brunt snus: den genomsnittliga åldern för killars rökdebut var lägre än tjejernas, men tjejerna blev snabbare beroende. Många som började med cigaretter lade senare till snus, liksom många som började med snus också blev rökare. Hur motsvarande mönster ser ut för dagens ungdomar, som även möter de nya produkterna, är okänt.
– Det finns bara ett sätt att ta reda på det och det är att följa en grupp ungdomar över tid, säger Rosaria Galanti.
Det vita snuset som finns i många olika smaker lanserades 2016.
Kompisar och pris spelar stor roll
Äldre kunskap beskriver vilka faktorer som spelar roll för att någon ska börja röka eller snusa. En tydlig riskfaktor är att ha föräldrar eller framför allt kompisar som använder tobak. Det normaliserar bruket. En annan riskfaktor är psykisk ohälsa.
– Nikotin har en känsloreglerande effekt och kan lugna oro och ångest. Vi ser också att personer med vissa diagnoser, där adhd är ett exempel, använder nikotin i större utsträckning än andra, säger Rosaria Galanti.
Dessutom spelar makrosystemet, det vill säga samhällets policy, lagar och regler, roll. Den allra största förhindrande faktorn kring tobaksbruk är ett högt pris.
– Det är belagt med mycket starkt vetenskapligt stöd. Högre pris förhindrar rökning i alla grupper, men framför allt hos unga personer, säger Rosaria Galanti.
Snusning under graviditet kan skada barnet
Svenska gravida kvinnor tillfrågas om sina tobaksvanor inom mödrahälsovården. Under 2016 uppgav 4,7 procent av de blivande mammorna att de snusade. 2022 var motsvarande siffra 7 procent.
Det finns många frågetecken kring de nya tobaks- och nikotinprodukterna, särskilt kring det vita snuset. Men det är känt att bruket är utbrett bland unga kvinnor. Det här innebär en ökning av graviditeter där mamman snusar.
– Vi vet att nikotin går över via moderkakan, så fostret har samma nivå av nikotin i blodet som mamman har, säger Cecilia Magnusson, professor i folkhälsoepidemiologi vid institutionen för global folkhälsa.
Enligt Folkhälsomyndighetens rapport ”Kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar” ökar risken för komplikationer hos barnet om mamman snusar under graviditeten. Rent konkret innebär det en ökad risk för dödföddhet, för tidig födsel och störningar i det nyfödda barnets andningsreglering.
Den norska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten gjorde 2019 en kunskapssammanställning om brunt snus. Där beskrivs också studier som med svagare vetenskapligt stöd pekar mot en ökad risk för gomspalt hos barnet, men eventuellt även havandeskapsförgiftning hos mamman.
Mer kunskap behövs om risker
Brunt snus innehåller fler skadliga ämnen än nikotin. Men i brunt snus är doserna av dessa så låga att det tros vara framför allt nikotinet som ger hälsoskadorna, berättar Cecilia Magnusson.
I det vita snuset varierar nikotinhalten. Vissa produkter har mycket höga nivåer – högre än i det bruna snuset.
– Det behövs mycket mer kunskap om hur snusanvändning under graviditet påverkar mammans och barnets hälsa, säger Cecilia Magnusson.
Hon ska tillsammans med kollegor granska information om över två miljoner graviditeter genom att använda sig av svenska hälsoregister, som det Medicinska födelseregistret och Graviditetsregistret där mycket information finns om gravida kvinnors och nyföddas hälsa.
Gravida kvinnor tillfrågas om sina snus- och rökvanor inom mödrahälsovården. Även de svaren finns i hälsoregistren. Men frågan som gravida mammor får om sitt snusbruk handlar endast om ”snus” – det är inte specificerat om det rör sig om brunt eller vitt snus.
– Det är en svårighet vi behöver lösa som forskare. Men alla förändringar vi kan notera från 2016 är intressanta, säger Cecilia Magnusson.
Text: Annika Lundför Medicinsk Vetenskap nummer 2, 2024 Artikeln var först publicerad i Medicinsk Vetenskap
Vad säger lagen?
Lagen om tobak och liknande produkter omfattar bland annat vanliga cigaretter, e-cigaretter, brunt snus och heated tobacco products (HTP).
Förbjuder försäljning av dessa produkter till personer under 18 år.
Förbjuder marknadsföring av cigaretter, brunt snus och HTP, begränsar marknadsföring av e-cigaretter.
Förbjuder rökning och vejpande i många miljöer, som restauranger och skolgårdar.
Lagen om tobaksfria nikotinprodukter omfattar vitt snus (nikotinpåsar).
Förbjuder försäljning till personer under 18 år och marknadsföring riktad mot dem som är under 25 år.
Kommunerna har tillsynsansvar över butiker som säljer tobaks- och nikotinprodukter. De kan göra tillsynsbesök i butiker efter tips från allmänheten. Även otillåten marknadsföring kan anmälas till kommunerna.
En statlig utredning föreslog i mars 2024 förändringar i lagarna ovan. Enligt förslaget bör rökning, vejpning och snusande förbjudas under hela skoltiden, liksom langning av tobaks- och nikotinprodukter. Nikotinhalt i snus får vara högst 12 mg/gram i snus, enligt utredningen.
Källa: Tobaksfakta.se, Riksdagen.se, En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23), Folkhälsomyndigheten med flera.
Ungefär var femte grågås i Sverige har träffats av hagel under jakt, men inte dött av skadorna. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Kristianstad högskola.
Grågäss jagas med hagelgevär för köttets skull, men också för att få ner populationen och minska skadorna på jordbruksgrödor. Forskare har nu undersökt 176 gäss i olika delar av Sverige och funnit att 21 procent lever med hagel i kroppen.
– Att var femte gås skadeskjutits är förstås en för hög siffra. I värsta fall finns det dessutom ett mörkertal. Vår studie fångar bara upp de gäss som överlever, det är möjligt att skadade gäss klarat sig en tid men sedan dött av sina skador. Det leder oundvikligen till ett behov av att öka medvetenheten och kunskapen hos de jägare som bedriver gåsjakt, säger Johan Månsson, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Allt fler grågäss
Att träffas av hagel är smärtsamt för gässen och efter en tid kapslas ammunitionen in i deras kroppar. Tidigare forskning har inte gett något tydligt svar på hur skadorna påverkar gässen långsiktigt. Men beroende på var de träffas kan de inkapslade haglen påverka gässens hälsa.
De senaste decennierna har antalet grågäss ökat kraftigt på grund av ett intensivt jordbruk som erbjuder gässen mat året runt, minskad jakt och ett mildare klimat. När de betar på åkrarna kan skörden minska väsentligt och det kan också bli ett högt tryck på vegetationen i våtmarkerna.
– Det finns önskningar om att öka jakttrycket eftersom grågåspopulationen blivit väldigt stor, och vår studie är viktig eftersom den visar de problem som finns med jakten idag. Om lidandet inte ska öka så behöver antalet skadeskjutna gäss minska kraftigt, säger Johan Månsson.
Forskarna fångade in grågäss i Örebro, Hudiksvall och Nyköping. Fåglarna utrustades med ringar och sändare för att kunna studera deras rörelser och hur jakten påverkar dem. Med hjälp av en portabel röntgenapparat undersökte de gässen för att se om de bar på hagel.
Regionala skillnader i skador
Enligt resultaten bar 21 procent av de 176 röntgade gässen på inbäddade hagel, i genomsnitt två hagel per fågel. Forskarna såg dock regionala skillnader. I Nyköping och Örebro var 25 procent av gässen skadeskjutna, medan motsvarande siffra i Hudiksvall var 12 procent.
– Vi kan bara spekulera kring vad skillnaderna beror på. Vi vet att det finns fler gäss och större problem med skador på grödorna i Örebro och Nyköping jämfört med Hudiksvall. Det skulle kunna påverka jägarnas inställning till gässen. Här finns behov av tvärvetenskapliga studier om hur gäss uppfattas i olika regioner och erfarenheter från jägare, säger Johan Månsson.
Information kan förbättra situationen
Enligt forskarna går det sannolikt att minska problemet med skadskjutningar utan att jaktens effektivitet minskar. Tidigare erfarenheter från till exempel Danmark har visat att informations- och utbildningskampanjer riktade till jägare kan få stort genomslag. Förvaltningsmål att minska antalet grågäss genom jakt behöver därmed inte hamna i konflikt med mål att minska skadskjutningar.
Snor och slem förknippas ofta med förkylningar, sniglar eller dreglande bebisar. Men den rinnande, ibland klibbiga, substansen spelar många gånger en livsviktig roll för vår hälsa. Nu undersöker forskare om slem även kan användas i nya läkemedel.
Hela vägen från näsans fuktiga gångar till tarmens slingrande vägar produceras varje dag litervis med slem. Det slem som kanske mest pockar på vår uppmärksamhet är snoret – även om vi inte ens märker av en promille av de cirka två deciliter snor som produceras dagligen.
Pär Stjärne, docent vid Karolinska institutet, har framför allt forskat om kroniska riniter, det vill säga långvariga inflammationer i näsan och bihålornas slemhinna.
– Näsan har en mängd viktiga uppgifter som vi inte är medvetna om och slemhinnan, med dess yttersta lager av slem, är en förutsättning för samtliga, säger Pär Stjärne vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet.
Näsan har många viktiga uppgifter
Näsan är inte bara en del av immunförsvaret genom att snoret fångar upp partiklar, virus och bakterier. Slemhinnorna i näsan är samtidigt luftfuktare och värmeväxlare som ”optimerar” luften innan den når lungorna. De är också en förutsättning för att vi ska känna dofter, för att nämna en handfull av näsans funktioner.
– Att näsan klarar av alla sina uppgifter beror dels på att den är klädd med en slemhinna men också dess trånga anatomiska struktur som gör att det blir turbulent. Turbulensen i den inandade luften gör att partiklar större än tio mikrometer slungas ut till slemhinnan där flimmerhår transporterar bort partiklarna mot svalget, säger Pär Stjärne.
För mycket användning av sprej för att minska slem och svullnad kan leda till ännu mer nästäppa.
Näsan kan bli beroende av sprej
Näsans funktioner styrs ytterst av hjärnstammen. Genom signalsubstanser reglerar den bland annat hur mycket eller lite snor slemkörtlarna ska producera och hur stort blodflödet till näsans slemhinnor ska vara. Det är därför ingen myt att man kan bli beroende av vissa nässprejer – de som innehåller så kallade alfa-adrenerga agonister – i syfte att minska svullnad och slemproduktionen i näsan.
– Om man använder dem längre än avsett, vilket brukar vara tio dagar, är risken stor att man utvecklar en läkemedelsinducerad nästäppa. Det beror på att antalet alfareceptorer i näsan minskar. När det händer blir hjärnstammens signalsubstanser ineffektiva och man måste tillföra ännu mer avsvällande nässpray för att inte bli täppt, säger Pär Stjärne.
Det enda botemedlet är att sluta spreja och lida sig igenom ett par veckor av täppthet tills kroppens eget system har kickat igång igen.
– Detta är en väldigt besvärlig situation och tyvärr inte ovanlig. Vid avvänjningen brukar det vara värst när man ska sova eftersom näsan svullnar mer. Jag brukar rekommendera dessa patienter att ta en puff avsvällande barnnässprej i ena näsborren vid sänggående.
Snorets färg skvallrar inte om orsaken
Att färgen på snoret kan säga någonting om vad som orsakat infektionen är däremot en myt.
Förkylningar startar nästan alltid av virus, vilket ger ett genomskinligt snor eftersom slemhinnan svarar med en intensiv produktion av slem. Det får oss att vilja nysa och näsan rinner. Och när du tänker efter, har du någon gång haft en förkylning där snoret varit färgat från första början?
– Att snoret ändrar färg beror på att slemmet efterhand bli tjockare till följd av döda celler som vita blodkroppar och bakterier. Bakterietillväxten tillkommer ofta senare i förkylningen när näsans, normalt sett ofarliga bakterier, har fått växa till sig ostört medan immuncellerna har riktat in sig på viruset.
Det blir, som Pär Stjärne uttrycker det ”en inflammatorisk soppa” som i sig bibehåller inflammationen och därför är bra att få bort med hjälp av nässpray. Ett alternativ är en hemmagjord nässköljning med en halv tesked bordssalt och fem deciliter ljummet kranvatten.
– Det viktiga är att använda rena redskap i form av en spruta eller näskanna annars är risken att de i stället blir bakteriehärdar som förlänger infektionen. När det gäller att skölja näsan, även om man inte har några besvär, finns det inga vetenskapliga belägg, men många tycker att det ökar välbefinnandet. Jag gör själv det, säger Pär Stjärne.
Snoret kan bli tjockare och ändra färg. Förklaringen är bakterietillväxt och döda immunceller.
Många lider av nästäppa
När det kommer till personer med kroniska riniter, oavsett om de beror på en allergi eller inte, talar mycket för att det är gynnsamt för slemproduktionen att skölja näsan, menar Pär Stjärne.
– Jobbar man dessutom i torr inomhusmiljö med central ventilation som många gör, torkar detta ut slemhinnorna vilket förändrar näsans pH och driver fram inflammation.
Hur många som är drabbade av icke-allergisk rinit och kronisk nästäppa finns det ingen tillförlitlig statistik på, men Pär Stjärne menar att det kan klassas som en folksjukdom.
– Jag gjorde en enkät en gång i mina studier som visade att 25 procent av stockholmarna hade nästäppa som varat mer än tre månader.
Mycket kan påverka näsans slemhinnor
Orsaken bakom den kroniska, icke-allergiska riniten, varierar och i vissa fall vet man inte orsaken.
– Det är väldigt mycket som kan påverka näsan, allt ifrån luftmiljön, hormonella tillstånd som graviditet men också läkemedel. Alla blodtryckssänkande läkemedel kan potentiellt också påverka näsans slemhinnor.
Som svar på frågan om han har något roligt faktum om snor, berättar han om den skepnad snor uppträder i när han opererar kroniskt inflammerade bihålor.
– Det är ett oerhört segt sekret som vi drar ut, ibland en halv meter utanför kroppen, som ett långt gummiband, säger Pär Stjärne.
Svar på tre slemmiga frågor
1
Vad är egentligen en slemhinna?
Slemhinnor är tunna vävnadsskikt/membran som täcker kroppens inre hålrum. De består av epitelceller ovanpå ett lager av bindväv. Slemhinnorna täcks av slem.
2
Varifrån kommer slemmet?
Slem produceras huvudsakligen av körtlar i slemhinnorna. Slemmet lägger sig sedan som ett skyddande skikt ovanpå slemhinnan.
Detta slemskikt består i sin tur av två lager: ett tunnare och mer vattenhaltigt närmast slemhinnan. Ovanpå det tunnare skiktet finns ett tjockare och mer trögflytande lager.
3
Vad består slemmet av?
Huvudsakligen av två ingredienser: vatten och glykoproteiner, så kallade muciner. Övriga ingredienser är immunförsvarsceller, salter, enzymer och antikroppar. Det är mucinerna som gör slemmet elastiskt.
Maten påverkar tarmslemmet
Om slemhinnan i näsan är kroppens första försvarslinje kan tarmslemhinnan beskrivas som den andra. Förutom att ta hand om det snor vi sväljer ska den interagera med allt vi medvetet stoppar i munnen.
Charlotte Hedin är gastroenterolog på Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet. Hon har ägnat många år åt att studera tarmslemhinnan hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.
– Om man räknar med villi, små fingerliknande utskott i tarmväggen, är tarmslemhinnan den största ytan i människan som möter omvärlden. Ingen annan kroppsdel har samma interaktion med världen utanför, säger Charlotte Hedin.
Precis som i näsan är produktionen av slem en komplex process som regleras av flera faktorer, däribland hormoner och immunförsvarsceller. En stor skillnad är dock att slemmet och miljön i tarmen påverkas av maten vi äter.
Ett aktuellt forskningsområde är att ta reda på hur slemhinnan påverkas av dagens moderna ultraprocessade livsmedel.
– Man har sett att kemikalier som emulgeringsmedel och konserveringsmedel kan göra tarmens slemskikt tunnare, vilket gör tarmbarriären mer genomsläpplig och potentiellt ökar risken för inflammation, säger Charlotte Hedin.
Tarmarnas slemhinna är också unik jämfört med andra slemhinnor i kroppen genom att den är otroligt dynamisk. Det gör att den kan ta upp näringsämnen från maten och stänga ute sjukdomsframkallande mikroorganismer på samma gång. Ibland klarar dock inte tarmslemhinnan sin uppgift, som när vi blir matförgiftade.
– Vad som händer vid en sådan tarminfektion är att slemhinnan skadas eller tunnas ut. Den kan till och med försvinna helt. För friska personer repar sig slemhinnan mycket fort.
Forskning om IBD
Så är dock inte fallet för de patienter som Charlotte Hedin ägnar sin forskning åt – de med IBD, där Crohns sjukdom och ulcerös kolit tillhör de vanligaste diagnoserna. Hennes stora forskningsfrågor är att förstå hur inflammationen uppstår och hur man kan främja läkningen av slemhinnan.
– Problemen med dagens immundämpande behandling är att behandlingen inte hjälper alla med IBD men också att den ger biverkningar. Här behöver vi verkligen hitta alternativ och det kan vi göra om vi förstår varför vissa svarar på behandling och läker och andra inte, säger hon.
Just nu pågår ett stor studie där Charlotte Hedin och hennes kolleger har samlat in prover från IBD-patienters tarmslemhinnor när den är som svårast inflammerad. De har sedan följt upp med nya prover vid olika tidpunkter efter att patienterna har fått behandling.
– Vissa patienter får en jättebra effekt av immundämpande mediciner medan andra inte blir hjälpta alls. Det ska bli mycket intressant att jämföra dessa prover och se vad som skiljer sig åt mellan dem.
Analysarbetet ska göras nästa år och förhoppningsvis kommer det att ge svar på vilka molekyler eller kemikalier som är aktiverade vid läkningen.
– Drömmen är att hitta ett läkemedel som kan gynna läkningsprocessen utan att dämpa immunförsvaret. Det skulle verkligen vara ett efterlängtat komplement till dagens behandling, säger Charlotte Hedin.
Koslem ska hindra virus
Slem spelar alltså en avgörande roll i våra kroppar, men fördelarna med slem sträcker sig långt bortom dess naturliga funktioner.
Hongji Yan, forskare vid Uppsala universitet och knuten till forskningscentret AIMES vid Karolinska institutet, leder arbetet med att utforska potentialen hos mucin, den huvudsakliga, icke-vattenbaserade komponenten i naturligt slem.
Med hjälp av mucin från kor har hans forskargrupp lyckats ta fram slemliknande geler.
– Våra geler är mångsidiga och kan anpassas för olika biomedicinska tillämpningar eftersom de kan uppträda både i fast form och som vätska, säger Hongji Yan.
Att slemmet kan anta olika former är avgörande. Som fast ämne kan det fånga virus och hindra deras rörelse mot epitelcellerna under slemhinnan. I vätskeform kan det avlägsna viruspartiklar som nått fram till epitelet.
En av de geler han har utvecklat ska förhoppningsvis kunna förhindra överföring av hiv och herpes. Tester i laboratorier på olika celltyper har gett lovande resultat. Gelen förhindrade hiv-infektion i 70 procent av fallen och herpesöverföring i 80 procent av fallen.
– En stor fördel är att denna gel kan användas utan risk för utveckling av antimikrobiell resistens, vilket är ett problem med antivirala läkemedel. Vi hoppas kunna testa infektionsskyddet i djurstudier om två till tre år, säger Hongji Yan.
Gel injiceras i kroppen
Förutom skydd mot sexuellt överförda virusinfektioner tror Hongji Yan att dessa geler också skulle kunna skydda mot bakterieinfektioner som gonorré och klamydia. Hans forskningsgrupp har även utvecklat mucinbaserade geler som förblir stabila i kroppen och kan fungera som implantat.
– Gelerna kan injiceras in i kroppen där de sedan stelnar. De kan också formas på önskat sätt innan implantation, förklarar han.
Studier på möss tyder på att dessa geler skulle kunna vara användbara vid diskbråcksoperationer för att skydda mellankotsskivor från inflammation efter operationen.
– I våra studier har vi sett att en enkel injektion vid operationsstället kan skydda både kärnan och kotkroppen från ytterligare degeneration, säger Hongji Yan.
Fler slembaserade behandlingar i framtiden
Ett annat potentiellt användningsområde är transplantationskirurgi. Just nu undersöker Hongji Yan och hans kollegor möjligheten att hindra bortstötning av insulinproducerande bukspottkörtelceller efter transplantation till personer med typ 1-diabetes.
– Vi försöker skapa en gel som kan användas som ett immunskyddande hölje runt dessa cellöar när de injiceras i kroppen. Gelen ska skydda cellerna från att angripas av immunförsvaret utan att samtidigt hindra dem från att släppa ifrån sig insulin när de väl är transplanterade, säger Hongji Yan.
Om han tillåts sia kommer slembaserade behandlingar och mediciner att spela en betydande roll i framtiden.
– Naturen ger oss ovärderliga insikter för design av biomaterial. Just nu befinner vi oss i en spännande tid där vi lär oss att replikera och anpassa egenskaperna hos geler med muciner för olika medicinska tillämpningar, säger han.
Text: Jenny Ryltenius för Medicinsk Vetenskap nummer 4, 2024
Granbarkborrar ställer till bekymmer för skogsbruket och forskare vill veta om skalbaggarna även kan föröka sig i importerade contortatallar. En studie vid SLU visar dock att dessa träd inte bidrar till att de små skadegörarna blir fler.
Contortatallen har spelat en viktig roll i det svenska skogsbruket sedan mitten på 1970-talet. Tallen, som inte är inhemsk, började användas för att undvika framtida virkesbrist. Numera förs dock diskussioner om främmande träd kan bidra till risker för skogsbruket i ett allt varmare klimat.
Barkborrar ställer till problem
Ett stort hot mot barrskogar är barkborrar, där granbarkborren är den mest skadliga arten i Europa. Utbrott av granbarkborre triggas ofta av storskaliga stormfällningar eller varma och torra somrar.
Under sommaren 2023 upptäcktes det första spontana angreppet av granbarkborrar på contortatall i två bestånd i Sverige. Det blev ett tillfälle för forskare att studera hur väl skalbaggarna kunde föröka sig i det främmande trädslaget som normalt inte är dess värd.
‒ För att undvika att eventuella insekter skulle hinna lämna träden genomförde vi insamlingen av barkprover redan under februari och mars 2024, säger forskaren Dragos Cocos vid institutionen för ekologi, SLU.
Granbarkborren gräver gångar i trädstammar, här i en gran, där de parar sig och lägger ägg. Bild: Anders Frick/Wikimedia commons
I ett av contortabestånden tog forskarna prover från 19 av de dödade träden på en höjd av 2,5 meter. Ytterligare prov samlades från basen, från 5 och 8 meters höjd, samt från toppen och en gren.
I barkproverna letade forskarna efter ingångshål, modergångar, och kläckhål av granbarkborre samt andra insektsarter. Dessutom undersökte forskarna också trädens tillväxt och förekomst av blånadssvamp, som hjälper barkborrarna att övervinna trädets försvar.
Tallarna var försvagade
De angripna bestånden dödades troligen av granbarkborren eftersom den var vanligast bland barkborrarna som förekom i träden. Dessutom var träden fulla av blånadssvamp. Angreppen var jämförbara med hur det kan se ut på granar som är granbarkborrens naturliga värdträd.
‒ Detta indikerar att granbarkborren kan producera sitt feromon även i det främmande trädslaget contortatall, säger Martin Schroeder, professor vid SLU.
Men forskarna tror att angreppen beror på att de studerade träden var kraftigt försvagade. De hade minskat i tillväxt under en 20-årsperiod. Detta förstärktes både av extremtorkan 2018 och den torra försommaren 2023 när angreppen skedde.
Granbarkborre förökar sig dåligt
I barkproverna kunde forskarna inte hitta några övervintrande levande granbarkborrar. Däremot visar utgångshål att några få kommit till och lämnat träden före vintern.
En av slutsatserna i studien är att granbarkborren inte har stor framgång när det gäller att föröka sig i contortatallar.
‒ Det kan vi se genom att titta på hur många avkommor varje hona i snitt får, vilket i det här fallet var 0,01, säger Dragos Cocos.
‒ Den extremt låga förökningsframgången visar att när contortatall angrips så bidrar de angripna träden inte till en ökad population av granbarkborre vilket överensstämmer med resultaten från vår tidigare studie med feromon-betade contortatallar, säger Martin Schroeder.
Förutom granbarkborre förekom åtta andra bark- och vedlevande insektsarter på de dödade träden, till exempel mindre timmerman, sextandad barkborre och dubbelögad bastborre.
Rovdjur som sälar och skarvar spelar stor roll i ekosystemet. Deras aptit på fisk väcker även heta känslor. Men vad är det egentligen för mat som hamnar i deras magar? Forskare har nu tagit artificiell intelligens till hjälp för att få säkrare svar.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har tillsammans med Havsforskningsinstitutet i Norge utvecklat en ny metod för kunna göra mer noggranna analyser av vad sälar och skarvar äter. Hur mycket dessa rovdjur påverkar fiskbeståndet är omdebatterat och därför behövs mer kunskap om dieten.
Hörselstenar i spillning och spybollar
Dietanalyser baseras vanligtvis på undersökningar av så kallade otoliter, små hörselstenar i fiskarnas öron. Man kan också titta på andra skelettdelar från fiskar som rovdjuren ätit.
Otoliterna, eller öronstenarna, kan samlas in genom prover från sälarnas spillning eller spybollar från skarv.
Ett problem är dock att många fiskarters otoliter är mycket lika varandra. Har de dessutom delvis brutits ner av starka magsyror i rovdjurens magsäck blir utmaningen ännu större. Forskarna har därför tagit hjälp av AI och maskininlärning.
– Att analyser dietprover är en tidskrävande process som också kräver stor expertkunskap. Genom att kombinera bildanalys av otoliterna med maskininlärning, en form av AI, så har vi lyckats skapa ett effektivt verktyg som hjälper oss att förfina vår kunskap om vad sälar och skarvar faktiskt äter, säger forskaren Monica Mion vid SLU.
Vikares diet under luppen
Maskininlärning innebär att datorn tränats på att känna igen, och skilja mellan, olika fiskarters hörselstenar genom att analysera stora mängder bilddata.
För att utveckla och testa den nya metoden gjorde forskarna en studie där de analyserade otoliter från siklöja och sik – två vanliga fiskar på vikarsälens meny i Bottenviken. Där var dessa sälar starkt hotade tidigare, men nu har de återhämtat sig. Det innebär samtidigt att mer fisk går åt för att mätta dem, något som väckt konflikt och debatt om sälarna konkurrerar med yrkesfisket.
– Siklöjan är viktig för det kommersiella fisket i Bottenviken, och det behövs korrekt information om hur mycket siklöja sälarna äter av olika åldersklasser för att göra tillförlitliga beståndsbedömningar och för att kunna förvalta bestånden, säger Monica Mion.
Fångar mer siklöja än sik
Siklöjan och siken har otoliter som är mycket svåra att skilja från varandra, särskilt efter att de passerat sälarnas matsmältningssystem. Forskarna genomförde laboratorieförsök där de simulerade sälarnas matsmältning för att kunna träna AI-modellen på hur otoliterna förändras efter att de brutits ned.
Det visade sig att AI-modellen med 90 procent säkerhet kunde fastställa vilken fiskart öronstenarna tillhörde.
Studien visade att ungefär tre fjärdedelar av de analyserade otoliterna från vikarsälarna kom från siklöja, medan en fjärdedel tillhörde sik.
Torskarter svåra att skilja
Även dietprover från olika arter torsk är svåra att särskilja visuellt. Analysernas resultat kan därför hamna i den allmänna klassificeringen ”torskfiskar”.
– Men det är ju en väsentlig skillnad på om vi säger att sälarna äter 100 procent torskfisk, vilket ofta tolkas som 100 procent torsk, eller om deras diet i själva verket består av 50 procent torsk, 25 procent gråsej och 25 procent kolja, säger Monica Mion.
Korrekta data är viktigt för att kunna bedöma vilken typ av fisk sälar äter, men också när och i vilka havsområden de fångar maten, enligt forskarna.
Kan minska konflikter
Att slutsatserna stämmer kan vara avgörande för att minska konflikter mellan till exempel yrkesfiskare och naturvårdare. Data om diet är dessutom en viktig komponent i modeller för ekosystem och förvaltning.
– Vår forskning visar inte bara att AI och maskininlärning kan stödja dietanalyser, utan öppnar också dörren för framtida tillämpningar på fler arter och ekosystem. Metoden har potential att förbättra vår förståelse av marina ekosystem och de komplexa relationerna mellan rovdjur och bytesdjur, säger Monica Mion.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg){kind=link}