Var tionde kopp kaffe som bryggs på restauranger når inte gästerna. I stället hälls de ut. Totalt kan det handla om 119 miljoner koppar kaffe per år i Sverige, enligt en studie från SLU.
– Det är oerhörda mängder kaffe som vaskas. Det är en onödig belastning på miljön och för restaurangernas ekonomi, säger Rosa Hellman, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
I en studie har hon och forskarkollegor försökt ta reda på hur mycket kaffe som kastas på svenska restauranger. De undersökte kaffesvinnet på sex restauranger under 76 dagar.
Studien visade att tio procent av det bryggda kaffet, ungefär 3,3 kilo per restaurang och dag, åkte ner i vasken.
Över 17 000 ton kaffe
Om svinnet är lika stort på alla Sveriges restauranger handlar det om 17 800 ton kaffe, eller cirka 119 miljoner koppar, som går till spillo. Då räknar forskarna bara med det kaffe som blir över i kannor och termosar – inte det som lämnas kvar i gästernas koppar.
– Vår studie omfattar bara sex restauranger, så det är möjligt att andra ställen häller ut mer eller mindre kaffe. Oavsett visar resultaten att kaffesvinnet är stort. Hade vi räknat in allt kaffe som gästerna själva lämnar, hade antalet vaskade koppar varit ännu högre, säger Rosa Hellman.
Forskarna tror att många inte ser kaffesvinn som lika allvarligt som till exempel matsvinn – trots att kaffeproduktionen kan ha stor miljöpåverkan. Regnskog huggs ner för odlingar, bönor besprutas och skeppas sedan över stora avstånd.
– Vi hoppas att fler ska få upp ögonen för att kaffesvinn är problematiskt, dyrt och går att minska, säger Rosa Hellman.
Många förväntar sig en påtår
Den största anledningen till att så mycket kaffe hälls ut är att det alltid ska vara möjligt att få en kopp. Restauranger brygger därför extra mycket för att inte riskera att det tar slut. Det blir ännu knepigare när många gäster förväntar sig påtår.
– Det blir svårt för restauranger att räkna ut hur mycket kaffe som kommer att gå åt. En effektiv lösning för att minska svinnet vore att ta bort erbjudandet om påtår. Men det är lättare sagt än gjort. Kaffedrickande är känsligt – många blir arga om de inte får som de vill ha det, säger Rosa Hellman.
Tid ett hinder
Studien visar att restauranger främst vill minska kaffesvinnet för att spara pengar. Men de känner också ett ansvar och anser att det inte är hållbart att slänga kaffe.
– Den som vill minska sitt svinn och förstå vilka metoder som fungerar måste mäta allt som kastas. Men det är något som restaurangerna i studien upplever att de inte har tid att göra. Då kan det kännas enklare att fortsätta svinna och ta kostnaden för det, säger Rosa Hellman.
När vi inte gör något särskilt är hjärnan ändå sysselsatt med att producera tankar och dagdrömmar. Det mentala tjattret ökar av sömnbrist, visar forskning, och ibland kan det även bli ett hinder för sömnen. Men det finns tekniker för den som behöver vila från sina tankar.
Efter en löprunda eller lång promenad är det skönt att slappna av och låta musklerna vila. Också hjärnan behöver vila från intryck och mentalt arbete – men försök att tänka på ingenting en stund och du upptäcker kanske att det uppstår ännu fler tankar.
– Från ett psykologiskt perspektiv så är vila svårdefinierat, säger Peter Fransson professor i hjärnans systemfysiologi, som har forskat på hjärnans vilotillstånd – alltså vad hjärnan gör när den inte gör något särskilt.
Förr tänkte forskarna att hjärnans aktivitet borde minska när den går från att fokuserat tänka på en uppgift till att bara vila. Men den bilden ändrades redan på 1930-talet när EEG, en teknik för att mäta hjärnvågor med sensorer utanpå huvudet, uppfanns. Då upptäckte forskare att hjärnan alltid är mer eller mindre aktiv, men att hjärnvågorna skiljer sig beroende på om vi till exempel är vakna eller sover (se faktaruta).
Hjärnan är ständigt sysselsatt
Den vakna hjärnan är ständigt sysselsatt med grundläggande kroppsfunktioner, men också med att generera tankar. Att tänka på ingenting är en svår uppgift, menar Peter Fransson.
– Det är väldigt svårt att göra det. Efter ett tag så börjar tankarna vandra i väg för de flesta. Man börjar till exempel tänka på vad man gjorde igår, eller att farmor fyller år i morgon. Ska jag göra det ena eller det andra? Det är en inre monolog som hela tiden pågår, man börjar prata med sig själv, säger han.
Den här typen av tankar genereras framför allt av ett särskilt nätverk av regioner i hjärnan som aktiveras när vi inte gör något särskilt. Det kallas standardnätverket, eller default mode network, och ger upphov till dagdrömmar och tankar om det förflutna och framtiden. Det arbetar också när vi löser uppgifter som involverar oss själva och vår relation till andra, exempelvis när vi funderar på moraliska frågor.
– Standardnätverket har på olika sätt med jagupplevelsen att göra. Det jobbar när vi tittar in i oss själva, säger Peter Fransson.
Två nätverk i hjärnan med motsatt fokus
I hjärnan finns också många andra nätverk som fyller olika funktioner. En slags motpol till standardnätverket är det exekutiva nätverket som är aktivt när vi fokuserar på en utåtriktad uppgift.
Peter Fransson har upptäckt att de här två nätverken ofta är antikorrelererade – när aktiviteten är hög i det ena är den lägre i det andra – och att det sker en spontan växling mellan dem även när vi gör ingenting.
– Det finns en grundläggande dualitet, ett slags yin och yang i hjärnan. När man ligger och gör ingenting så svänger man hela tiden mellan de här tillstånden, säger Peter Fransson.
Standardnätverket finns även hos andra djur som möss och apor. Det är rimligt ur ett evolutionärt perspektiv att hjärnan fungerar på det här sättet, tycker Peter Fransson.
– Det här är mina spekulationer, men balansen mellan de här nätverken har kanske utvecklats så att vi kan ha ett inre liv samtidigt som vi är alerta på vår omgivning. När vi levde på savannen kunde man inte gå runt och dagdrömma hela tiden. Man var tvungen att vara uppmärksam på hot eller andra faror, säger han.
Hjärnans yin och yang gör att vi växlar mellan inre och yttre uppmärksamhet – även i vila.
Inte fullt uppkopplat hos spädbarn
Hos spädbarn är standardnätverket inte fullt uppkopplat. Först vid två års ålder börjar det få utseendet och kopplingarna som vi har som vuxna, har Peter Fransson visat. Det har troligen betydelse för barnens jagupplevelse – hur det känns att vara bebis.
– Möjligen kan det också förklara varför vi inte har minnen från tidig ålder, säger han.
Det finns stora individuella skillnader i vad våra hjärnor gör när vi bara är. Aktiviteten i standardnätverket är ett slags kognitivt fingeravtryck som forskarna nu försöker tyda.
– Standardnätverket är delaktigt i en avspegling av hur vi är som personer, vilket mentalt fundament vi har, säger Peter Fransson.
Standardnätverket har troligen också sin speciella signatur vid olika diagnoser, som adhd, autism, fibromyalgi och Alzheimers sjukdom, något som Peter Fransson studerar tillsammans med andra forskare.
Lätt att börja älta vid vila
Att bara vara kan vara vilsamt och skönt – men inte alltid. Vissa har till exempel lätt att hamna i negativa tankar om sig själva, ett ältande av problem. Även då är standardnätverket aktivt.
– Det finns studier som tyder på att standardnätverket är överaktivt vid djup depression, säger Peter Fransson.
Ett sätt att för stunden skruva ned volymen på standardnätverket är att ägna sig åt något som kräver koncentration, som att lösa ett korsord.
Ett annat kan möjligen vara att lära sig meditera. Den som mediterar upptäcker snabbt hur tankarna tenderar att vandra i väg åt olika håll. Genom olika meditationstekniker – som att fokusera på andningen och låta tankar passera utan att fästa sig vid dem – kan man öva sig på att vara mer i nuet.
Det finns också studier som kopplar meditation till minskad och förändrad aktivitet i standardnätverket hos erfarna meditationsutövare. Peter Fransson har inte forskat om denna fråga, men är inte främmande för att det kan ligga något i det.
– Jag tror inte vi kan styra över det grundläggande mönstret – växlingen mellan inre och yttre uppmärksamhet under vila står utanför vår kontroll. Men det kan säkert finnas sätt att tysta ned aktiviteten lite grann, säger han.
Korsord kan vara ett sätt att aktivera hjärnan och släppa ältande.
Sömn påverkar dagdrömmandet
En annan faktor som påverkar tendensen att sväva i väg i spontana tankar och dagdrömmar är hur mycket vi har sovit. Det berättar Per Davidson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som forskar om sömnens betydelse för känslomässigt laddade minnen.
I hans studier får försökspersonerna vara med om någonting, till exempel se hemska bilder. Sedan får de antingen sova eller stirra in i en vägg – och därefter testas hur väl de minns upplevelsen och hur stark den emotionella responsen är.
Av praktiska skäl och hänsyn till studiedeltagarna görs forskningen på tupplurar. Det skulle bli för tråkigt för kontrollgruppen annars. De får nämligen inte ägna sig åt tidsfördriv som att kolla på mobilen eller titta på TV, utan ska bara låta tiden passera.
Bakgrunden till forskningen är att sömn anses stärka minnen – om vi har lärt oss något så fastnar det bättre om vi sover efteråt jämfört med om vi är vakna. Men enligt Per Davidson är det oklart vilken roll sömnen egentligen spelar.
Sömnen skyddar från nya intryck
– Vi vet inte i vilken utsträckning sömnen har en aktiv minnesstärkande roll. Sömnen är också ett passivt tillstånd då vi är skyddade från nya intryck, säger han.
Att förstå hur sömn påverkar känslomässiga minnen kan vara viktigt i vissa kliniska situationer, exempelvis i vården av personer som varit med om bilolyckor eller andra traumatiska upplevelser.
– Ifall sömn och vakenhet visar sig ha olika effekter på hur vi bearbetar en emotionell upplevelse bör det påverka hur vi förhåller oss till huruvida vi ska sova eller inte efter en sådan händelse, förklarar Per Davidson.
Enligt Per Davidson visar forskningen att sömn generellt stärker minnen. Men i hans experiment har han inte kunnat se att sömn minskar just den känslomässiga laddningen i minnen jämfört med vakenhet.
Han har också gått igenom annan forskning på området och kommit fram till att resultaten spretar. Det vill han råda bot på med ett nytt projekt som kallas many naps, där många laboratorier ska göra samma experiment för att öka tillförlitligheten i resultaten.
Sömn bra för humöret
Det är en allmän uppfattning att saker känns lättare efter en god natts sömn. Det stämmer enligt Per Davidson att sömn generellt är bra för humöret, men det kanske inte får minnet av specifika negativa upplevelser att kännas bättre.
– Gå och lägg dig så kanske du mår bättre i morgon är allt man kan säga, säger han.
Men när det gäller ett specifikt utfallsmått är resultaten mer samstämmiga, även om Per Davidson framhåller att också detta behöver bekräftas i större studier.
– Det verkar som att sömn gör att negativa minnen blir mindre påträngande. Människor som varit med om något negativt kommer oftare att ofrivilligt tänka på minnet om de var vakna efter händelsen, jämfört med om de hade sovit, säger Per Davidson.
Förklaringen, tror han, kan vara att sömn befäster minnet på ett sätt som gör det mindre rörigt och fragmenterat vilket kanske gör det lättare att kontrollera när man tänker på det och inte.
Sömnbrist gör oss mindre fokuserade
Det är också känt att sömnbrist leder till ökat dagdrömmande, och svårigheter att frivilligt bestämma vilka minnen och tankar som kommer upp i medvetandet, generellt. Dagdrömmar kan vara positiva, lekfulla eller konstruktiva tankar som ökar ens välbefinnande. Men det kan också vara störande tankar som gör det svårt att fokusera, eller som är förknippade med negativa känslor.
– En typ av negativa dagdrömmar som blir värre av sömnbrist kan vara just ofrivilliga minnen. Själva minnet av en negativ händelse förändras kanske inte av sömn, men sömnbristen gör oss sämre på att styra vår koncentration, förklarar Per Davidson.
Att sova ordentligt kan alltså vara till hjälp för den som besväras av negativa dagdrömmar. Och under själva sömnen får vi också vila från våra ständigt snurrande tankar. Men hjärnan fortsätter ändå att vara aktiv.
Hjärnan har fullt upp, även när vi gör ingenting.
Det svänger alltid om din hjärna
Olika typer av hjärnvågor, synkroniserad elektrisk aktivitet i hjärnans nervceller, kan uppmätas beroende på vad som just då sker i hjärnan.
30-80 Hz Gammavågor: Problemlösning med samordning av hjärnbarksområden.
14-30 Hz Betavågor: Aktivt eller oroligt tänkande, koncentration och upprymdhet.
8-13 Hz Alfavågor: Typiskt för människor som är vakna men har slutna ögon och slappnar av eller mediterar.
4-7 Hz Thetavågor: Kan uppmätas vid djup avslappning eller meditation, men även under REM-sömn.
1-3 Hz Deltavågor: Observeras hos individer som befinner sig i djup sömn eller i koma.
Källor: Brainfacts.org, Theconversation.com/Alpha, beta, theta: what are brain states and brain waves? And can we control them?, Per Davidson
Hjärnan aktiv även när vi sover
– När vi sover tar vi inte in lika mycket intryck från omvärlden. Men det är inte så att hjärnan gör ingenting. Den gör något annat, säger Susanna Jernelöv, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Djupsömnen, det sömnstadium som anses vara viktigast för återhämtningen, utgör ungefär 20 procent av sömntiden. Då går hjärnans aktivitet långsammare och vi är svåra att väcka.
Under REM-sömnen, då vi drömmer som mest, är hjärnan ungefär lika aktiv som vid vakenhet, men aktiviteten varierar mellan olika delar. Den främre delen av hjärnan som är viktig för logiskt tänkande vilar, medan till exempel amygdala som är involverad i bearbetning av känslor är mer aktiv.
Liksom dagdrömmar kan nattliga drömmar vara både angenäma och mindre trevliga upplevelser. För vissa blir återkommande mardrömmar ett problem och då blir ju sömnen ingen vidare vila. Men det går faktiskt att behandla, berättar Susanna Jernelöv.
Nytt slut kan förändra mardrömmen
En metod som hon själv har arbetat med och som enligt henne har forskningsstöd heter image rehearsal therapy. Den bygger på att man skriver ner drömmen som en berättelse och sedan ändrar slutet – om man till exempel går nedför en trappa i drömmen och möter en häxa, kan man i den nya berättelsen i stället gå ut ur huset.
– Sedan tränar man på att föreställa sig den nya berättelsen som inre bilder. Behandlingen bygger på att drömmar är bilder snarare än ord. Det har visat sig att det här kan leda till att återkommande mardrömmar förändras, säger Susanna Jernelöv.
I gränslandet mellan sömn och vakenhet kan också märkliga upplevelser uppstå. En del upplever hypnagoga hallucinationer – intensiva drömbilder fast man är medveten och vaken.
Hjärnan kan vila lokalt
– En möjlig förklaring är att man växlar fram och tillbaka mellan olika sömnstadier. Men en nyare hypotes, som kan förklara de här fenomenen väldigt bra, är att en del av hjärnan drömmer samtidigt som en annan är vaken, berättar Susanna Jernelöv.
På senare tid har forskarna börjat intressera sig alltmer för vad som händer i hjärnans olika delar under sömnen.
– Man har börjat prata om lokal sömn, att hjärnan kanske vilar olika delar i taget. Det finns också studier som tyder på att de delar som har varit mest aktiva under dagen är de som sedan sover mest djupsömn, säger Susanna Jernelöv.
Det är ett användbart perspektiv när sömnproblem behandlas, förklarar hon.
– Man tänker ofta att man måste vila för att kunna bli pigg, och personer med sömnproblem ligger ofta längre tid i sängen för att försöka samla ihop mer sömn. Men det fungerar sällan, säger Susanna Jernelöv.
Sömnrestriktion ger bättre sömn
Enligt henne är det bättre för sömnen att vara aktiv när man är vaken, jämfört med att ligga i sängen i ett halvvaket tillstånd. Att minska tiden man ligger i sängen kallas sömnrestriktion, och har i Susanna Jernelövs studier visat sig fungera bra mot insomni – svårigheter att somna eller att bibehålla sömnen under natten.
– Till en början sover man ofta mindre än tidigare, men efter några veckors tid så brukar man börja sova bättre i stället, säger Susanna Jernelöv.
För den som ligger vaken är det också vanligt att tankarna känns mer oregerliga än de är dagtid. Förmågan till problemlösning är nedsatt och det är svårt att tänka sig sömnig. Enligt Susanna Jernelöv är det i det läget bäst att byta strategi för att hjärnan till slut ska få sin efterlängtade vila.
– Skriv ned tankarna så att du får ut dem ur huvudet. Gå sedan upp och gör något annat en stund gör ett nytt försök senare, säger hon.
Text: Ola Danielsson för Medicinsk Vetenskap nummer 1, 2025
Varje år anmäls 2 400 personer som lever med demenssjukdom försvunna till polisen. Risken för att komma till skada vid försvinnandet ökar bland annat om det är en man och om det är första gången personen försvinner.
En studie från Högskolan i Borås har undersökt 1 000 polisanmälda försvinnanden av personer som levde med demenssjukdom under 2022. Studien undersökte också vad som påverkade risken för skada vid försvinnandena.
Av de 1 000 anmälningarna som undersöktes kom 61 personer, alltså sex procent, till skada. Risken för att skadas var inte lika för alla.
– Den var större första gången en person med kognitiv svikt försvann, nästan fem gånger större, och var fördubblad för män jämfört med kvinnor, säger Mikael Larsson, polis och doktorand vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås, som genomfört studien.
Fem saker ökade skaderisken
Studien hittade fem faktorer som ökade risken för att personen skulle komma till skada:
Kön
Förstagångsförsvinnanden
Årstid
Fördröjd anmälan till polisen
Insatstid
Om den försvunna var man, anmäld försvunnen för första gången, försvann på den kalla årstiden mellan oktober och mars och ju längre tid som förflöt innan personen återfanns, desto större var sannolikheten för skada.
Polisinsatser vid försvinnanden kräver betydande resurser. För att minska antalet försvinnanden av personer som lever med demenssjukdom, och för att öka säkerheten för dem som försvinner, är det viktigt med tidiga insatser och bättre samverkan mellan polis, kommunal äldreomsorg och anhöriga, enligt studien.
Det här är en omarbetad artikel som först publicerades av Högskolan i Borås.
Marinarkeologer från bland annat Stockholms universitet kan nu bekräfta att en antik hamn i Asine på Peloponnesos har existerat. Men när byggdes hamnanläggningen egentligen? Forskarna hoppas att fynd som lerkrukor ska ge vägledning till svaret.
Asine var en grekisk bosättning under sen stenålder i landskapet Argolis på Peloponnesos. I arkeologiska undersökningar har rester av bebyggelse påträffats på en udde som sträcker sig ut mot Argolis-bukten, men också på en intilliggande kulle.
Platsen började undersökas av svenska arkeologer 1922, men det skulle dröja ända till 1970-talet innan utgrävningar återupptogs under ledning av Svenska institutet i Aten.
Hamnanläggning under ytan
Under de senaste fyra åren har forskare från bland annat Stockholms universitet inventerat fornlämningar under vattnet i ett anslutande område till bosättningen. Arkeologer har länge trott att en hamnanläggning kan ha funnits i området. Dykningar och utgrävningar av havsbotten som gjordes hösten 2024 kan bekräfta att detta stämmer.
Forskare vid Stockholms universitet har funnit en stor uppbyggd plattform på botten vid Asine. Bild: Niklas Eriksson
Mer om den grekiska bosättningen
Asine nämns bland annat i antika källor och på 700-talet före vår tideräkning invaderades bosättningen av stadsstaten Sparta. Asine har haft en strategisk betydelse genom historien. Under hellenismen konstruerades en befästning på platsen som förstärktes under venetiansk tid.
Det äldsta omnämnandet i text av bosättningen är från Homeros skeppskatalog där Asine omnämns som deltagare i det trojanska kriget.
Det rör sig om en stor uppbyggd hamnplattform som sträcker sig upp till 70 meter ut från den nuvarande stranden. Genom olika geologiska processer har plattformen hamnat under vatten. Det som ursprungligen var marknivån när plattformen byggdes återfinns nu på cirka två meters djup.
– Nu när vi konstaterat att plattformen under vattnet är artificiell, ställer man sig osökt frågan om hur gammal den är? På platsen finns spår av mänsklig aktivitet från stenåldern fram till idag, frågan är när och i vilket sammanhang som denna ganska omfattande hamnanläggning uppfördes, säger Niklas Eriksson, docent i arkeologi vid Stockholms universitet och specialiserad på marinarkeologi.
Oklart när hamnen byggdes
Men bland de arkeologiska fynden finns delar av amforor, lerlkärl, som är inkilade bland stenarna i den uppbyggda plattformen.
– Dessa fynd kanske inte ser så mycket ut för världen men de är intressanta ledtrådar för att datera hamnanläggningen. Med en mer precis datering kan vi förstå under vilket skeende i Asines långa historia som hamnanläggningen uppfördes, säger Niklas Eriksson.
Marinarkeologer har hittat lerkärl på fyndplatsen. Bild: Jens Lindström
Utgrävningarna fortsätter
Genom att studera hamnanläggningen och det omgivande maritima landskapet kan forskarna bättre förstå hur en plats som Asine fungerade för handel och transporter, men också krigföring.
I slutet av september planerar forskarna att fortsätta arbetet med att gräva ut, datera och bättre förstå hur Asines sjunkna hamn fungerade och när den anlades.
Utgrävningarna görs i samarbete med Svenska institutet i Aten, Göteborgs universitet och grekiska myndigheten för undervattensarkeologi.
40 års miljöövervakning visar en dyster trend i Bottenhavet. Tillståndet för näringsväven, som är viktig för balansen i Östersjöns ekosystem, har försämrats.
Ökat fiske och stigande fosforhalter har försvagat näringsväven i Bottenhavet, visar en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Enligt forskarna är den negativa trenden dåliga nyheter för hela Östersjön. Friska näringsvävar är avgörande för ett fungerande samspel mellan växter och djur, men också viktigt för klart vatten och starka fiskebestånd.
Lång tidsserie ger helhetsbild
Studien bygger på en omfattande analys av 42 års data, från 1979 till 2021. Forskarna har bland annat undersökt växtplankton, djurplankton, bottenlevande ryggradslösa djur, fisk och säl.
– Tack vare denna långa tidsserie har vi kunnat få en helhetsbild av hur näringsväven har förändrats över tid i förhållande till både naturliga faktorer, som salthalt och klimatförändringar, och mänsklig påverkan som fiske och näringsämnen i vattnet, säger Carolyn Faithfull, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.
Mindre strömming – och färre vitmärlor
Studien belyser bland annat hur strömmingen, som är en nyckelart i Bottenhavets näringsväv, påverkats av ett allt hårdare fiske. Även en av strömmingens viktigaste födokällor, den bottenlevande vitmärlan, har minskat i takt med ökande vattentemperaturerna och högre koncentrationer av fosfor.
– Strömmingarna har minskat i storlek och biomassan strömming har sjunkit. Strömmingen är avgörande för det småskaliga kustfisket, men den är också en viktig målart för det pelagiska fisket till havs – en sektor vars fångster har mer än fördubblats sedan tidigt 2000-tal, säger Carolyn Faithfull.
Mer fosfor bidrar till övergödningen
Studien visar också att fosfornivåerna i Bottenhavet har fortsatt att stiga under de senaste 15 åren – trots åtgärder för att minska näringsläckage från land. Fosfor spelar en nyckelroll i övergödningen av Östersjön genom att bland annat bidra till tillväxten av cyanobakterier och omfattande algblomningar.
– Det krävs snabba insatser för att minska fisketrycket och sänka fosfornivåerna, om vi ska kunna bromsa utvecklingen och förhindra att näringsväven i Bottenhavet försämras ytterligare, säger Carolyn Faithfull.
I låginkomstländer har merparten av svårt sjuka patienter inte tillgång till intensivvård. I Sverige är en av tio patienter på sjukhus kritiskt sjuka, men även här vårdas många utanför en intensivvårdsavdelning. Det visar en studie vid Karolinska institutet.
En internationell forskargrupp har i en tidigare studie konstaterat att många patienter på sjukhus i Afrika är kritiskt sjuka samtidigt som de vårdas på en vanlig avdelning.
I en ny studie har forskare undersökt förekomst av kritisk sjukdom* på åtta sjukhus i tre länder med olika ekonomiska förutsättningar: Sverige, Sri Lanka och Malawi.
Många vårdas inte på IVA
Cirka tolv procent av totalt drygt 3650 patienter som vårdades på sjukhusen var kritiskt sjuka. Studien visar också att 96 procent av dem vårdades på vanliga avdelningar, det vill säga utanför intensivvårdsavdelningar. Närmare 19 procent av patienterna dog.
I Sverige var förekomsten av kritisk sjukdom 10,5 procent. Av de svårt sjuka patienterna vårdades 94 procent på vanliga vårdavdelningar, och närmare 18 procent avled under sjukhusvistelsen.
– Våra resultat visar att kritisk sjukdom är betydligt vanligare än vad beslutsfattare och allmänheten tror, med hög förekomst och dödlighet globalt – och även i Sverige, säger Carl Otto Schell, läkare och forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
– Ska man rädda många liv behöver man fokusera på att förbättra vården av kritiskt sjuka patienter på vanliga vårdavdelningar där den stora majoriteten av de kritiskt sjuka får sin vård, fortsätter Carl Otto Schell.
Enkla åtgärder kan rädda liv
Enligt forskarna bakom studien finns ett behov av åtgärder som kan genomföras utanför intensivvårdsavdelningarna. I ett stort internationellt samarbete har KI-forskarna tidigare utvecklat konceptet EECC, Essential Emergency and Critical Care, för avgörande vård vid kritisk sjukdom.
– Denna enkla livräddande vård är både billig och effektiv, men missas ofta. Ett tydligare fokus på EECC skulle kunna rädda många liv till en låg kostnad, säger Tim Baker, läkare och docent vid Karolinska institutet.
* Kritisk sjukdom definieras som ett tillstånd där vitala organ är påverkade och där hög risk för död finns om vård inte ges.
Bättre luftkvalitet i Stockholms innerstad och färre barn och vuxna som påverkas negativt av luftföroreningar. Det blir effekterna när fossildrivna fordon förbjuds i stadskärnan i år.
När Stockholms stad under 2025 ska förbjuda alla bensin- och dieseldrivna fordon att köra i vissa delar av innerstaden, blir man först i Sverige – och kanske även Europa – att införa en så kallad miljözon klass 3. Som stöd för sitt långtgående beslut utgick kommunen bland annat från slutsatser i Olena Gruzievas forskningsprojekt.
– Vi har sett negativa hälsoeffekter av luftföroreningar redan på små barn. Dessutom har nytillkomna studier visat att till och med små förbättringar av luftkvalitén är förknippat med förbättrad lungfunktion och minskad risk att drabbas av astma från barndom till tidig vuxenålder, säger Olena Gruzieva, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.
Samband mellan luftkvalitet och astma
Vid Karolinska Institutet pågår sedan flera decennier det så kallade BAMSE-projektet, som delfinansieras av forskningsrådet Forte. Forskare har följt cirka 4 000 personer som föddes i mitten av 1990-talet, och genom åren har projektet fått fram mycket kunskap om sambanden mellan luftföroreningar och folksjukdomar som astma och allergi.
– Stockholms stad hörde av sig med en remiss till Karolinska Institutet och ville veta vad forskningen säger om hälsoeffekter. Då kunde vi använda vår studie på spädbarn och även några andra studier, förklarar Olena Gruzieva.
I delprojektet Exponering för luftföroreningar och luftvägsproblem från barndomen till vuxen ålder, som hade ekonomiskt stöd av Forte, studerade Olena och hennes kollegor bland annat lungkapaciteten hos spädbarn som har växt upp i Stockholms innerstad. En viktig slutsats var att redan måttligt förhöjda halter av partiklar i inandningsluften leder till försämrad lungfunktion vid sex månaders ålder.
Även spädbarn påverkas av dålig luft
Nedsatt lungfunktion är i sig ingen sjukdom, men det ökar risken för att senare i livet drabbas av astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt hjärt- och kärlsjukdomar, konstaterar Olena Gruzieva.
– Det är oroväckande att vi ser den här typen av påverkan hos små barn även i en stad som Stockholm, som ur ett internationellt perspektiv ändå har en relativt bra luftmiljö.
För Olena Gruzieva är det viktigt att forskningresultaten sprids utanför akademin och kommer till nytta i samhället.
– Men det är också viktigt för mig som forskare att vara försiktig när vi tolkar och kommunicerar våra studier, så att vi bygger kommunikationen på faktiska resultat och inte gör övertolkningar.
Vad är en miljözon?
En miljözon är ett särskilt känsligt område i en stad eller tätort som man vill skydda från avgaser och utsläpp. För att kunna reglera miljözonerna har man infört ett antal utsläppsklasser som kallas Euro I‒VI.
Inom miljözon klass 1 finns restriktioner för tunga fordon, som lastbilar och bussar.
Miljözon klass 2 är striktare och tillåter bara lättare bussar, lastbilar samt personbilar med minst Euroklass Euro V.
Inom miljözon klass 3 får bara elbilar och fordon som drivs av gas eller bränsleceller tillgång.
För varje klass finns dock undantag.
Beslutet att införa den nya miljözonen har kritiserats, bland annat av näringslivet som pekar på svårigheter för varutransporter i området. Men utifrån ett folkhälsoperspektiv är som sagt vetenskapen tydlig.
– Tidigare studier visar att det inte finns något tröskelvärde, under vilket luftföroreningar inte påverkar hälsan negativt. Därför är det viktigt att få ner luftföroreningarna så mycket som möjligt, säger Olena Gruzieva.
Biltrafiken är en stor källa till luftföroreningar. Dessutom utsätts många för hälsofarliga ämnen på sina arbetsplatser. Visserligen drabbar vägtrafiken fler individer, men nivåerna av farliga ämnen – och hälsoriskerna – är ofta högre i arbetsmiljön. Karin Broberg är professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet:
– Jag upplever att arbetsmiljöriskerna är lite bortglömda. Många människor tänker att det finns gränsvärden och att vi därför är säkra. Men det kan ta många år innan symptom och sjukdomar upptäcks.
Sexvärt krom kan ge lungcancer
Sexvärt krom är ett känt cancerframkallande ämne där exponering ökar risken för lungcancer. Trots det används ämnet fortfarande vid bland annat ytbehandling av metaller och sprids oavsiktligt vid svetsning i kromhaltigt stål. Totalt rör det sig om 18 000 svenska arbetstagare som på ett eller annat sätt exponeras för sexvärt krom, berättar Karin, Broberg.
– Både myndigheter och företag känner till riskerna med sexvärt krom och det finns ett gränsvärde. Men vi har inte haft några nya data om exponeringsnivåer sedan 90-talet, säger Karin Broberg.
I forskningsprojektet SafeChrom har Karin, i samarbete med kollegor i Sverige, Danmark och Finland, undersökt luften på 15 arbetsplatser och även tagit blod- och urinprover på totalt 116 arbetstagare. Även om majoriteten av de undersökta arbetstagarna, cirka 90 procent, utsätts för halter under nuvarande svenska gränsvärdet exponeras ungefär var tionde undersökt person för nivåer över gränsvärdet.
– Men det är viktigt att komma ihåg att sexvärt krom är cancerframkallande även i små mängder. Att hålla sig under gränsvärdet är ingen garanti för att undvika cancer, säger Karin, Broberg.
Sänkt gränsvärde för sexvärt krom väntas
Kartläggningen har lett till att Arbetsmiljöverket kommer att föreslå sänkt gränsvärde från och med årsskiftet 2025/2026 – från dagens 5 mikrogram till 1 mikrogram per kubikmeter luft.
– Vi har känt till att risknivån vid dagens gränsvärde är hög. SafeChrom har gett oss kunskap om den faktiska exponeringen och det har givit oss stöd att föreslå en sänkning, säger Karin Staaf, sakkunnig handläggare på Arbetsmiljöverket.
Det sänkta gränsvärdet är avsett att leda till lägre exponering för sexvärt krom på arbetsplatser och på sikt färre människor som drabbas av cancer. Men det är viktigt att minska exponeringen ytterligare, enligt Karin Broberg vid Karolinska Institutet.
– Gränsvärden bör sättas utifrån hälsorisker men sätts också utifrån vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Och eftersom sexvärt krom är tröskellöst cancerframkallande, bör exponeringen komma ner så långt det bara går.
Vad gäller för miljözon klass 3?
Miljözon klass 3 ställer högst krav på vilka fordon som får färdas i zonen.
I miljözon klass 3 är följande tillåtna:
rena elfordon (ej laddhybrider).
gasfordon med utsläppsklass Euro 6.
bränslecellsfordon.
laddhybrider med utsläppsklass Euro 6 (gäller endast tunga lastbilar och bussar).
alla mopeder och motorcyklar
Forskning ska komma till användning
SafeChrom avslutades under 2023. Sedan dess har forskarna jobbat med att sprida sina resultat, bland annat genom att presentera resultaten för såväl arbetstagare och företag som myndigheter. Forskarna lämnar också rekommendationer om hur exponeringen för sexvärt krom kan minska; dels hur förebyggande åtgärder som andningsskydd och ventilation kan användas mer effektivt, dels hur provtagning på arbetstagare bör utformas för att så tidigt som möjligt upptäcka dem som utsätts för höga nivåer.
– Vi som forskare har ett ansvar att sprida forskningsresultat och bidra till en förändring. Det är ofta svårt att få tid att följa upp effekterna i ett vanligt forskningsprojekt. Men för mig är det superviktigt att vetenskapliga resultat också kommer till praktisk användning, säger Karin Broberg.
Sveriges första miljözon klass 3 skulle införas i Stockholm den 1 januari 2025, men har försenats på grund av överklagande.
Det aktuella området i Stockholm city gäller följande gator:
Malmskillnadsgatan mellan broarna över Hamngatan respektive Kungsgatan
Regeringsgatan mellan Hamngatan och bron över Kungsgatan
Norrlandsgatan mellan Hamngatan och Kungsgatan
Biblioteksgatan
Oxtorgsgatan
Oxtorget
Lästmakargatan
Jakobsbergsgatan
Mäster Samuelsgatan öster om bron över Sveavägen
Smålandsgatan
Norrmalmstorg.
Målet med miljözon 3 är att:
sänka halterna av luftföroreningar till de riktvärden som WHO rekommenderar,
minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent till 2030,
snabba på elektrifieringenutsläppsfri innerstad 2030.
Det förväntas även ge en säkrare och trevligare gatumiljö att vistas, gå och cykla i.
Källa: Stockholms stad
Ett av tio cancerfall beror på ärftliga faktorer. Om personer med ärftliga förändringar hittas i tid kan man ibland förebygga cancer. Men många vet inte om att de bär på mutationerna.
Att ha en medfödd mutation, genetisk förändring, i bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2 ger en kraftigt ökad risk att utveckla bröstcancer och äggstockscancer. Eftersom det finns förebyggande åtgärder är det prioriterat att nå alla som bär på en mutation i de här generna.
I dag är det patienternas ansvar att informera sina släktingar om ärftliga faktorer och i Sverige vet vi inte hur många som nås. Ett forskningsteam undersöker nu om ett brev direkt från sjukvården kan få fler att testa sig.
– Alla bör få möjlighet att göra ett eget informerat val. Internationella studier visar att mindre än hälften av de som bör erbjudas testning faktiskt gör det. Vi vet inte hur många släktingar som nås i Sverige, men vi vet att information inte alltid kommer fram. Kanske är det fler som skulle testa sig om de visste mer, säger Anna Rosén, forskare vid Umeå universitet och överläkare i klinisk genetik på Norrlands universitetssjukhus.
Fick information från avlägsen släkting
Anna Rosén leder den Forte-finansierade DIRECT-studien som undersöker om ett brev från sjukvården till berörda individer kan öka andelen som testar sig. I dag sprids informationen om ärftlig cancer framför allt från person till person i drabbade släkter.
Som i Amanda Franks fall. Hon är bärare av en mutation i BRCA2-genen. Allt började med att hon fick ett brev från en avlägsen släkting som fått reda på att BRCA2 fanns i familjen. När Amanda Frank sedan testat sig och fått besked om att hon också bar på genförändringen fick hon i sin tur skriva ett brev till en kusin som hon inte känner.
Tack vare detta kom kusinen in i ett kontrollprogram för prostatacancer som visade att han bar på en aggressiv cancer som ännu inte hade gett symtom. Amanda Frank har ibland funderat på vad som hade hänt om hon inte skickat brevet.
– Om han hade testat sig ett halvår senare hade det kanske varit för sent. Tänk vilken skuld jag hade känt. Jag tycker egentligen att det är fel att det enbart var mitt ansvar att förmedla så viktig information till en släkting som jag inte ens känner.
Varje gång en patient visar sig ha en BRCA-mutation görs inom ramen för vården ett familjeträd för att se vilka mostrar, kusiner, farbröder och andra som är potentiella bärare. Målet är att alla ska få information.
– Vi uppmuntrar våra patienter att berätta för alla släktingar som riskerar att bära på samma mutation om möjligheten att testa sig, säger Anna Rosén.
Tack vare Amanda Franks brev till en kusin kunde det upptäckas att han hade en aggressiv cancer. (Personerna på bilden har inget samband med artikeln.) Bild: Aarón Blanco Tejedor, Unsplash
De flesta vill att sjukvården informerar
Många är förvånade över att vården lägger ansvaret att informera släkten på patienterna. Anna Rosén har i sin forskning visat att 90 procent av svenskarna vill veta om de bär på en ökad ärftlig risk för cancer, och majoriteten vill att informationen kommer från sjukvården. Oftast går det bra för patienten att informera de närmaste. Mer avlägsna släktingar är svårare.
– Patienterna vill nästan alltid att släktingarna ska få veta. Men det är inte alltid lätt att genomföra, många har kanske precis fått en cancersjukdom och vissa kan tycka att det är svårt att höra av sig till mer avlägsna släktingar.
När patienters informationsöverföring studerats inom ramen för DIRECT-studien visade det sig att det var väldigt olika hur det gick. Vissa tog uppdraget på stort allvar och följde upp sina släktingar. Men några beskrev också att de var rädda för att säga fel och det blev missförstånd kring vilka som egentligen behövde veta.
Även släktingar som fått ett brev direkt från hälso- och sjukvården har undersökts. Det visade sig att de trots allt helst vill ha information från sin släkting först. De som bara kontaktades av sjukvården blev besvikna på släktingen som inte hade berättat. Samtidigt tyckte de att vården ska hjälpa till och finnas till hands för frågor. De ville också att sjukvården skulle följa upp och se till att alla släktingar verkligen får den information som de har rätt till.
Större risk för cancer utan förebyggande vård
Amanda Frank har nyligen startat BRCA-förbundet tillsammans med några andra BRCA-bärare i syfte att sprida information om mutationer i BRCA1 och BRCA2. Hon upplever att det finns många patienter som har frågor och att det är olika hur mycket stöd de fått av sjukvården. Hon hade inte heller själv så mycket information inför sitt gentest 2016. Exempelvis visste hon inte om att man rekommenderades att operera sig i förebyggande syfte om man hade en mutation i BRCA2.
– Jag fick först en chock. Men eftersom jag vet hur många cancerfall vi haft i släkten så valde jag att operera mig och det har jag aldrig ångrat. Jag vet att jag fortfarande har ökad risk för bukspottkörtelcancer vilket kan göra mig orolig, men jag är ändå tacksam att jag fått möjligheten att minska risken för cancer så mycket det går.
Amanda Frank går på extra kontroller av bukspottkörteln, och alla kvinnliga bärare av BRCA1 och BRCA2 erbjuds MR-kontroller av brösten från 25 års ålder samt möjlighet att operera bort både bröstkörtelvävnad och äggstockar.
Anna Rosén förklarar att de flesta bärare av de här mutationerna får cancer om de inte gör riskreducerande kirurgi. Att hitta dessa riskindivider är därför både kostnadseffektivt och räddar liv.
– Äggstockscancer är en mycket allvarlig sjukdom som man ofta hittar när det är för sent, men den som opererar bort sina äggstockar kan inte få cancer i dem, den operationen är alltså en viktig riskreducering, säger hon.
Hon vet inte om DIRECT-studien, som avslutas 2025, kommer att visa att breven från sjukvården leder till att fler testar sig. Men oavsett vad studien kommer att landa i så anser hon att vården bör ta större ansvar än i dag för att sprida information.
– Vi behöver bli bättre på att skräddarsy lösningar och hjälpa patienterna mer aktivt med informationsspridning när de behöver det.
Örnar lockas till vägar och järnvägar för att äta trafikdödade djur, vilket leder till att de själva blir påkörda. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att örnarna har ändrat sitt beteende i jakten på mat.
Med hjälp av data från 74 GPS-märkta kungsörnar har forskarna kunnat följa hur örnarna rört sig mellan åren 2010 och 2020. Studien visar att örnar över hela landet aktivt väljer att koncentrera sig nära järnväg och vägar, eftersom det finns gott om mat där. Fenomenet kallas för en ekologisk fälla (se faktaruta).
– Örnarna har helt enkelt lärt sig att välja de här habitaten på grund av de tusentals trafikdöda djur som ligger kvar. De här platserna blir attraktiva för örnarna eftersom de inte behöver lägga energi på att jaga, men samtidigt blir det en fälla när de riskerar att bli påkörda, säger Navinder Singh, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå.
Han förklarar att en örn som blir skrämd vill flyga mot en öppen yta och inte in mot skogen. Blir de skrämda vid en järnväg eller väg, flyr de därför rakt mot trafiken istället.
Ekologiska fällor lockar djur till farliga miljöer
När vi människor förändrar landskap och miljöer kan vi skapa platser som blir attraktiva för olika arter. Det kan vara till exempel tillgången på föda eller värme som lockar. Men samtidigt innebär miljöerna faror och djuren riskerar att dödas.
Ett exempel på en ekologisk fälla skapad av människan är artificiell belysning som lockar till sig arter som tror att ljuset kommer från solen eller månen.
Källa: SLU
Flerdubblad risk att dö för örnar som lever nära trafik
Statistik från Nationella viltolycksrådet visar att 650 kungsörnar och havsörnar dog i trafiken mellan 2010 och 2023. Samtidigt visar statistiken endast inrapporterade örnar, så det finns ett mörkertal.
I studien såg forskarna att risken att dö var 5,5 gånger högre för örnar som valde att leva längs vägar och järnvägar än de som levde och sökte mat på andra platser.
– Vi såg också att unga örnar var mer benägna att välja trafikdödade djur som föda. Många av dem hamnar i olyckor och det kan få stora konsekvenser för populationen i framtiden, säger Navinder Singh.
I en tidigare studie har samma forskargrupp tittat närmare på döda örnar och sett att de som dött i trafikolyckor hade högre nivåer av bly i levern. Blyet kom från ammunition som örnarna får i sig när de äter slaktrester. Studien visade att örnarnas rörelsebeteende och flygkapacitet förändrats av blyförgiftning.
– Örnar med bly i blodet förlorar koordination och flygförmåga vilket ökar risken för kollisioner, säger Navinder Singh.
Olika åtgärder behövs
Forskarnas slutsats är att det krävs flera olika åtgärder för att minska riskerna för örnar att dö i trafikolyckor. Det är också en fråga som berör förvaltningen i hela Skandinavien eftersom örnarna rör sig mellan länder och beter sig på samma sätt även i Norge och Finland.
När viltolyckor sker ska kadavren plockas bort från vägar och järnvägar så fort som möjligt för att inte till exempel örnar ska lockas dit. Men på svårtillgängliga platser blir de ofta liggande. Samtidigt pågår flera försök att minska viltolyckorna genom att till exempel skrämma bort djur från vägar och järnvägar.
–För att få bort den ekologiska fällan behöver vi se till att det inträffar färre viltolyckor, men också se över användandet av blyammunition, säger Navinder Singh.
Självmord ligger bakom nio av tio dödsolyckor i den spårbundna trafiken i Sverige. De flesta sker i Stockholms tunnelbana. Nu undersöker forskare smarta åtgärder som kan rädda liv.
Psykologen Johan Fredin-Knutzén arbetade länge som tågförare och trafikledare i Stockholms tunnelbana, men forskar nu om självmordsprevention – ett ämnesval som inte är någon slump.
– Som tågförare är sannolikheten tyvärr ganska stor att man någon gång kommer att köra på en människa, säger Johan Fredin-Knutzén som är doktorand vid nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, vid Karolinska institutet.
Nio av tio dödsolyckor i den spårbundna trafiken sker till följd av självmord. Det är en katastrof för personen själv och anhöriga, men får även stor påverkan på trafiken. Det är också en hemsk upplevelse för resenärer och tågförare att bevittna ett självmord. Att köra på en person är den händelse som vållar starkast akut stress hos tågförare, enligt en av Johan Fredin-Knutzéns studier.
Nu arbetar han på en avhandling om suicidprevention, alltså hur självmord kan undvikas, i transportsystemet och leder ett forskningsprojekt på uppdrag av Trafikverket. Målet är att hitta åtgärder som kan minska antalet självmord vid järnvägar, broar och vägtrafik.
Varje år dör 135 personer genom självmord i transportsystemet i Sverige.
Ungefär 85 självmord sker inom den spårbundna trafiken, till exempel vid tunnelbanestationer.
Staket hindrade självmord
De flesta självmorden i tunnelbanan sker vid stationer. Täckande plattformsväggar – som finns vid Odenplans nya pendeltågsstation i Stockholm – är effektiva hinder men anses för dyrt att införa överallt.
Johan Fredin-Knutzén undersöker därför om det finns enklare åtgärder som kan fungera – och resultaten har förvånat honom.
I en pilotstudie har han utvärderat effekten av att installera ett midjehögt staket mellan ett pendeltågspår och ett spår för snabbtåg. Den aktuella platsen var tidigare självmordsdrabbad, men efter att staketet sattes upp år 2014 har antalet självmord minskat. Inget självmord där någon passerat barriären har skett.
– Jag trodde vi skulle se en liten tendens, men jag blev förvånad över den stora minskningen, säger Johan Fredin Knutzén.
Staketet är enkelt att klättra över. Men Johan Fredin-Knutzén tror att det fungerar som ett psykologiskt hinder och ett sätt för personen att köpa tid.
– Det adderar även ett mått av osäkerhet som kan göra skillnad i det ambivalenta tillstånd som en person som överväger självmord ofta befinner sig i, säger han.
Hinder vid slutet av plattform
På en annan station i Stockholmsområdet har ett genomskinligt staket, som är några meter långt, byggts längs slutet av en plattform. Enligt en av Johan Fredin-Knutzéns studier har staketet tydligt minskat antalet obehöriga spårbeträdanden och förseningar. Det gick även att se en tendens mot att färre personer blev påkörda.
– Det är lika lätt att hoppa ner på spåret och gå in i tunneln som det var innan. Men man måste gå en lite längre sträcka där man blottar sig själv för allmänhetens ögon, och det är den sociala kontrollen som vi tror påverkar, säger han.
Han poängterar att studierna är små och att resultaten behöver bekräftas i fortsatt forskning. Men resultatet ligger i linje med erfarenheter från andra länder där olika typer av enklare barriärer införts. I Asien används till exempel halvhöga, i stället för heltäckande, plattformsdörrar på en del platser.
– Eftersom självmord är sällsynta händelser är det svårt att bevisa något i en enskild studie. Men jag tycker det finns tillräckligt empiriskt stöd för att skala upp den här typen av åtgärder i transportsystemet och fortsätta utvärdera dem, säger Johan Fredin-Knutzén.
Nät förebygger självmord
Samma tankesätt ligger bakom de självmordsförebyggande nät som kan ses under broar i exempelvis Schweiz och USA. Det är möjligt att hoppa ner på nätet och klättra vidare över kanten, men de minskar ändå antalet självmord på platsen.
– Effekten är jämförbar med att installera höga staket uppe på bron, något som ibland är svårt av tekniska skäl. Näten påverkar inte brons gestaltning eller utsikt på samma sätt, förklarar Johan Fredin-Knutzén.
Enligt Johan Fredin-Knutzén talar forskningen för att ett förhindrat självmordsförsök kan göra varaktig skillnad.
– Det handlar för flera om snabba och ambivalenta beslutsprocesser, det är inte säkert att personen återigen försöker ta sitt liv om man lyckas förhindra ett självmordsförsök, säger Johan Fredin Knutzén.
Åtgärderna är exempel på så kallad metodrestriktion, en strategi som läkare och psykologer använder för att hjälpa personer som är självmordsbenägna.
– Det kan till exempel innebära att man låser in farliga föremål som vapen eller mediciner och ger någon annan nyckeln. Detta för att minska tillgången till en dödlig metod i ett kritiskt ögonblick när man är som mest impulsdriven, säger Johan Fredin-Knutzén.
Färre självmord i blått ljus
En annan åtgärd som framför allt har använts i Japan är att byta ut belysning – från vitt till blått ljus. Det finns studier som tyder på att självmorden minskar på platser med blått ljus, men det är oklart hur det fungerar.
– En hypotes är att det har en lugnande effekt, men det kan också vara så att det påverkar människors rörelsemönster, säger Johan Fredin-Knutzén.
I en pilotstudie som han genomfört i samarbete med Storstockholms lokaltrafik, SL, såg man att människor uppehöll sig mindre på delar av perrongen som lystes upp med blått ljus.
– Det talar för att förse utsatta platser som plattformsändar med sådan belysning. Men om det visar sig att det fungerar lugnande, då kan det vara en bättre idé att sätta blå belysning över hela plattformen och biljetthallen, säger Johan Fredin-Knutzén som planerar att forska vidare om denna fråga.
Åtgärder mot suicid behövs tidigt
Kameror som larmar om att människor är på spåret och tydligare linjer samt skyltning på plattformar är andra komponenter i det självmordsförebyggande arbetet. Men transportsystemet kan bara bidra med sin begränsade del, betonar Johan Fredin-Knutzén.
– Att förhindra själva suicidförsöket är den sista möjligheten till intervention, många andra åtgärder behövs långt tidigare. Det är en bred och politisk fråga om hur vi skapar ett gott samhälle där alla känner sig delaktiga och värdefulla. Det är också viktigt att ha resurser för att hjälpa dem som lider av hopplöshet och psykiskt lidande, som kan leda till suicidtankar, säger han.
Brasilien är redan en regional stormakt, men har större ambitioner än så. Enligt en rapport från FOI utmanar landet västvärldens dominans och vill stärka sitt inflytande globalt.
För första gången har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, skrivit en rapport som fokuserar på Brasiliens säkerhetspolitik och ger en inblick i landets strategiska kurs.
– Brasilien har tagit mer plats inom världspolitiken de senaste 30 åren. Tillsammans med andra länder i det globala syd utmanar Brasilien alltmer västvärldens dominans. Landet vill höja sin egen status inom systemet och förespråkar idén om en multipolär värld, säger Olivier Milland som är analytiker på FOI.
Moderniserar försvaret
Brasilien har världens femte största landyta, flera tusen kilometer kustremsa och hälften av Sydamerikas befolkning. Landet har stora tillgångar på råolja, naturgas, metaller, mineraler, regnskog och odlingsbar mark.
– Det är ett land som har utvecklats till en stabil demokrati sedan slutet av 1980-talet efter årtionden av militärdiktatur. Och det geografiska läget har isolerat Brasilien från väpnade konflikter som påverkat andra delar av världen, säger Olivier Milland.
Trots att Brasiliens suveränitet inte utsatts för några omfattande säkerhetshot har landet byggt en stark försvarsmakt och försvarsindustri. Enligt Olivier Milland är detta helt i linje med landets stormaktsambitioner.
– Försvarsmakten har alltid haft ett stort politiskt inflytande oavsett vem som regerat. Men det är ett försvar som dras med föråldrade vapensystem och höga personalkostnader. Därför har man de senaste 15 åren satsat på att uppgradera och modernisera.
Brasilien moderniserar sitt försvar och har köpt 36 Jasplan från Sverige.
Flera militära samarbeten
Brasilien har militära samarbeten med USA och länder i Europa. Från Frankrike har man till exempel köpt fyra Scorpène-ubåtar. Brasilien har också köpt stridsflyget Jas 39 Gripen från Sverige.
– Det är ett enmotorigt plan som kräver mindre bränsle, vilket är bra när det behöver flyga över så stora ytor av hav och land som Brasilien behöver bevaka, säger Olivier Milland.
I samarbetet mellan Sverige och Brasilien som påbörjades 2013 ingick ursprungligen 36 flygplan, varav hälften skulle tillverkas i Brasilien. I november utökades avtalet med ytterligare sex Jas-plan.
– För Brasilien har det stor betydelse eftersom det förbättrar flygvapnets förmågor samtidigt som det ger tillgång till ny teknologi för att utveckla den egna industrin. Dock ska man komma ihåg att Brasilien har en stor egen flygplanstillverkning. Det brasilianska företaget Embraer ingick förra året ett avtal med Försvarsmakten om att leverera C-390 transportflygplan som en del i Sveriges försvarsmodernisering, säger Olivier Milland.
Säkerhetspolitik ligger fast
Landets utrikespolitiskt viktigaste relationer är med USA, Kina, flera europeiska länder, Ryssland och Sydamerika. Trots ideologiska skillnader mellan olika presidenter har Brasiliens säkerhetspolitik varit relativt konstant de senaste 30 åren, menar Olivier Milland.
– Den centrala målsättningen är landets suveränitet och strategiska autonomi.
Samtidigt vill Brasilien vara en motpol mot det globala norr, det vill säga västvärlden, genom att verka tillsammans med länderna i det globala syd.
– De vill gärna vara ledare av den gruppen och ser sig också som goda förhandlare. Brasilien leder bland annat frihandelsavtals-förhandlingarna med EU och Mercosul som är en regional handelsorganisation i Sydamerika, säger Olivier Milland.
Vill ha framträdande roll
Eftersom Brasilien inte har en permanent plats i FN:s säkerhetsråd försöker landet öka sin internationella status genom ledande positioner i organisationer som WHO och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
Under 2024 var Brasilien ordförande för G20-samarbetet och i år är man värd för klimatkonferensen COP30. Landet är framträdande i arbetet med klimatpolitiken, eftersom länderna i globala syd drabbas hårdast av all klimatförändringarna. Runt 60 procent av Amazonas regnskog ligger i Brasilien.
– Men bäst känd är man kanske för sitt medlemskap i Brics, menar Oliver Milland.
Brics är en ekonomisk och politisk samarbetsorganisation som består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.
Självbild och säkerhetspolitik
Enligt rapporten beskrivs Brasilien återkommande som framtidens land – och alltid kommer att förbli det. Det här visar både landets potential, men att den aldrig har uppnåtts eller kommer att uppnås.
– Det uttrycker ändå en ambition om att få högre status inom världssamfundet och att erkännas som stormakt. Ambitioner som länge kännetecknat Brasiliens självbild och säkerhetspolitik, säger han.
Mätningar i Ljungan, Umeälven och Luleälven har fått forskare att höja på ögonbrynen. De upptäckte nämligen att syrenivåerna i delar av de reglerade älvarna var oväntat låga.
Syre är grunden till allt liv, även under vattenytan. I en fors är vattnet turbulent, det virvlar runt och fyller älven med syre.
Forskare vid SLU och Umeå universitet har nu studerat syrenivåerna i reglerade älvar, där forsar och fallhöjder används av kraftverken för att utvinna energi. Genom att placera ut 50 mätinstrument, loggrar, på olika djup i Ljungan, Umeälven och Luleälven kunde forskarna mäta syrenivån varje timme. Resultatet var oväntat.
– Vi blev jätteförvånade. Vi förväntade oss att se en påverkan på syrenivåerna men inte att problemet skulle vara så stort och att vi skulle hitta områden där syret var förbrukat, säger Åsa Widén, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Skillnad mot andra älvar
Studien visar påverkan på syret i alla tre älvar. Forskarna jämförde med syrenivåerna i oreglerade älvar och skillnaden var tydlig. I de oreglerade älvarna var nivåerna opåverkade.
Forskarna har inte fastställt orsakerna, men de tror att syrebristen i Ljungan, Umeälven och Luleälven handlar om en kombination av reglering, industriell påverkan och klimatförändringar.
– Utan den turbulenta, rytande forsen minskar syret i vattnet. Men syrenivåerna påverkas även av vattentemperaturen. Är det kallt i vattnet är det inget problem, men klimatförändringarna har inneburit varmare vatten och det gör att syret minskar, säger Åsa Widén.
En annan sak som påverkar syrenivån i de reglerade älvarna är rester från gamla träindustrier, till exempel fiberbankar i vattnet. Nedbrytningsprocessen av fiberbankarna kräver mycket syre.
Forskarna tror att syrebristen i de undersökta älvarna kan bero på en kombination av vattenkraftverk, påverkan från industrier och klimatförändringar.
Växter och djur påverkas
Livet under ytan drabbas av syrebristen på olika sätt.
– Allt levande, fiskar, insekter och växter behöver syre. Fiskar kan simma bort från syrefattiga områden men deras livsutrymme krymper. Rommen de lägger behöver syre för att utvecklas, säger Åsa Widén, som planerar fler studier om vad syrebristen innebär.
Syre är en parameter som lyfts fram för att visa vilken kemisk kvalitet ett vattendrag har. Syrenivån påverkar vilken kemisk status ett vattendrag anses ha enligt EU:s vattendirektiv.
– I norra Sverige har man tidigare trott att syrenivåerna inte påverkats så mycket av kraftverken eftersom det är kallare vatten här. Det är rimligt att anta att problemen kan vara större i södra delarna av landet. Vi behöver mer kunskap om vilka vattendrag som kan vara påverkade, djupstudera och kartlägga varför. Det är komplext. Genom att förstå problemet kan vi utveckla lösningar, säger Åsa Widén.
Studien har ännu inte publicerats, men berörda länsstyrelser, vattenmyndigheter och verksamhetsutövare har informerats om resultaten.
Mer om forskningen
Forskarna har kartlagt fallhöjd och strömmande habitat i reglerade vattendrag. Mätningarna av syrenivåerna, som genomfördes 2023 och 2024, är en del i kartläggningen. Studien ingår i forskningsprojektet EkoFall.
Målet med projektet är att se var restaureringsinsatser ger bäst resultat. Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Studien kommer att publiceras under 2025.
Många allvarligt sjuka patienter dör på sjukhus i Afrika. Fler liv skulle kunna räddas med grundläggande akutinsatser och rätt behandling på plats, konstaterar forskare vid Karolinska institutet.
Ett internationellt forskarlag har gjort den hittills största kartläggningen av kritiskt sjuka patienter i Afrika. Studien omfattar nästan 20 000 patienter på 180 sjukhus i 22 länder.
Att vara kritiskt sjuk innebär att ha allvarligt påverkade vitala funktioner, till exempel extremt lågt blodtryck eller svår syrebrist. I studien kan forskarna visa att var åttonde patient på afrikanska sjukhus är i ett sådant allvarligt tillstånd. Av de svårt sjuka patienterna avlider 21 procent inom en vecka. Det kan jämföras med 2,7 procent bland patienter som inte är kritiskt sjuka.
Vårdas inte på IVA-avdelning
En stor del, nästan 70 procent, av de kritiskt sjuka patienterna vårdas på vanliga avdelningar i stället för på intensivvårdsavdelningar. Mer än hälften av patienterna får inte ens den grundläggande akuta vård de behöver, till exempel syrebehandling, vätskebehandling eller säker luftvägshantering.
– Vår studie visar att det finns en stor och ofta försummad grupp patienter med kritisk sjukdom i Afrika, säger Tim Baker, docent vid Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet.
Billiga insatser kan rädda liv
Forskarna bakom studien betonar att det handlar om grundläggande, men avgörande, sjukvårdsinsatser som kan göra stor skillnad.
– Om alla patienter fick tillgång till essentiell vård av kritisk sjukdom skulle vi kunna minska dödligheten avsevärt. Dessa insatser är dessutom billiga och kan ges på vanliga avdelningar, säger Carl Otto Schell, forskare i global folkhälsa vid Karolinska institutet.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet och universitet i Sydafrika, Tanzania, Etiopien, Uganda och Storbritannien.
Forskare vid Karolinska institutet har i experiment kunnat se att vår andning påverkar storleken på ögats pupill. Upptäckten kan bidra till en bättre förståelse av hur synen regleras.
Pupillen reglerar hur mycket ljus som når ögat – likt bländaren i en kamera. Den är därför grundläggande för vår syn och hur vi uppfattar vår omgivning.
Tre mekanismer som kan ändra pupillens storlek har varit kända i över hundra år. Det är ljusmängd, fokusavstånd och kognitiva faktorer, som känslor eller mental ansträngning.
Men nu har forskare vid Karolinska institutet upptäckt en fjärde grundläggande mekanism, nämligen andningen. En studie visar att pupillen är som minst vid inandning och som störst under utandning.
– Den här mekanismen är unik på så vis att den är cyklisk, ständigt närvarande och inte kräver någon extern stimulans. Eftersom andning påverkar hjärnans aktivitet och kognitiva funktioner, kan upptäckten bidra till bättre förståelse för hur vår syn och uppmärksamhet regleras, säger Artin Arshamian, docent på Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Andningen undersöktes i experiment
Forskarna gjorde totalt fem experiment där de undersökte hur andningen påverkar pupillens storlek under olika förhållanden. Över 200 personer deltog i studien.
Resultaten visade att effekten kvarstod oavsett om deltagarna andades snabbt eller långsamt, genom näsan eller munnen, om ljusförhållanden eller fixeringsavstånd varierade, om de vilade eller utförde visuella uppgifter. Skillnaden i pupillstorlek mellan in- och utandning var tillräckligt stor för att teoretiskt kunna påverka synen.
Forskarna kunde också visa att den här funktionen är intakt även hos personer som är födda utan luktbulben – ett område i hjärnan som aktiveras när vi andas genom näsan och hjälper oss att tolka doftintryck. Det här tyder på att mekanismen styrs från hjärnstammen, en grundläggande och evolutionärt bevarad del av hjärnan.
Undersöker hur synen påverkas
Forskarna undersöker nu om förändringar i pupillens storlek under andningen även påverkar synen. Tidigare forskning visar att mindre pupiller gör det lättare att se detaljer. Större pupiller hjälper oss att hitta svårupptäckta objekt.
– Våra resultat tyder på att vår syn kanske växlar mellan att optimera för att urskiljer små detaljer när vi andas in och att upptäcka vaga objekt när vi andas ut, allt inom en enda andningscykel, säger Martin Schaefer, postdoktor vid Karolinska institutet.
Forskarna vill även undersöka om den nya kunskapen framöver skulle kunna användas inom vården.
– Man skulle till exempel kunna tänka sig nya metoder för att diagnostisera eller behandla neurologiska tillstånd som Parkinsons sjukdom, där skador i pupillens funktion är tidiga sjukdomstecken. Det är något som vi vill utforska framöver, säger Artin Arshamian.
Kina storsatsar på verksamhet i rymden och mycket talar för att landet kommer att stärka sin position, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Landet siktar både mot månen och Mars, men ser också rymden som en viktig militär arena.
De senaste tjugo åren har det kinesiska rymdprogrammet expanderat i raketfart och landet har nu gått om Ryssland i satsningar. Och när den internationella rymdstationen ISS snart avvecklas kommer Kina ha den enda rymdstationen i omloppsbana runt jorden.
– Det är första gången på länge en nation ensam bestämmer över en rymdstation. Det säger något om Kinas ställning som stormakt i rymden, säger Anna Maria Wårlind som är forskare på FOI:s avdelning Försvarsteknik.
På uppdrag av Försvarsmakten har hon och forskarkollegor skrivit en rapport över Kinas närvaro i rymden ur ett försvars- och säkerhetsperspektiv.
Omgärdas av hemlighetsmakeri
Säkerhetshotet från Kina pekas ut i den nationella säkerhetsstrategin för försvar och säkerhet i rymden som publicerades 2024. Både Säpo och den militära underrättelsetjänsten, Must, beskriver Kina som ett av de främsta hoten mot Sveriges säkerhet.
– Med dagens instabila geopolitiska läge måste man förstå att konflikter på jorden kan eskalera, och konflikter kan färdas ut i rymden. Att förstå rymdmakterna är viktigt för alla som planerar sitt försvar. Kina ser rymden som en av de viktigaste militära arenorna, säger Anna Maria Wårlind.
Kina är medvetet restriktiva med uppgifter om sin militära verksamhet och militära rymdverksamhet. Nyligen kom lagstiftning som ytterligare inskränker möjligheterna att skriva om landets militära aktiviteter i till exempel bloggar.
– Åtkomsten krymper gradvis. Det är en oroväckande trend, inte minst på rymdområdet, för hemlighetsmakeriet bidrar till att öka spänningarna mellan länder som vi ser idag i domänen, säger Anna Maria Wårlind.
Tar sikte på Mars
Kina kom ut på rymdarenan ganska sent och i början fanns ett stort behov av tekniskt stöd från andra länder. Men under de senaste tjugo åren har landet blivit den näst främsta rymdmakten i världen.
– Vi har sett en stor ökning av antalet uppskjutningar av satelliter de senaste tio åren. Det har sammanfallit dels med att rymden blivit en viktig militär domän, och dels med kommersialiseringen av rymden där privata företag bygger satelliter och bärraketer, säger Andreas Johlander, forskare vid FOI.
Nu har Kina byggt upp både teknologi och kunskap. Landet har blivit mindre beroende av västvärlden och behöver inte längre samarbeta med andra länder för att lyckas rent tekniskt. Däremot vill Kina ingå i partnerskap med andra stater för att ses som en legitim aktör på rymdområdet, enligt forskarna.
– Kina jobbar aktivt inom FN för att ha en ledande roll, visa sig som initiativtagare och samla stater kring sitt rymdprogram. Ett viktigt flaggskeppsprogram är den egna rymdstationen som man utvecklar och bjuder in andra stater till. Det är mycket prestige i det, säger Anna Maria Wårlind.
Kina har också månprojekt tillsammans med Ryssland, som har hög status som rymdnation utifrån sin historia.
– De satsar på att utveckla forskning och närvaro både på månen och bortom månen, vidare mot Mars. De vill framstå som ett alternativ till det västligt ledda rymdsamarbetet, säger Anna Maria Wårlind.
Den internationella rymdstationen ISS har legat i omloppsbana runt jorden i flera decennier, men den börjar bli gammal och ska skrotas 2030.
Kärnkraft i rymden
Användning av kärnkraft i rymden för fredliga ändamål är ett annat område som Kina säger sig vilja utveckla och som Ryssland har kompetens inom.
– Ryssland aviserade 2024 att de planerar att bygga kärnkraftverk på månen ihop med Kina, något som Kina inte direkt bekräftade.
Bara veckor tidigare spreds nyheten att Ryssland vill placera ut kärnvapen i rymden. Det är besvärande för Kina som vill framstå som ansvarstagande, menar Anna Maria Wårlind.
– Det rimmar inte så bra att samarbeta med Ryssland kring kärnenergi medan ryssarna planerar att placera ut kärnvapen i omloppsbana. Kina har inte kommenterat eller fördömt Rysslands planer. Det är en fråga att balansera som kan vara problematisk för Kina, säger hon.
System för övervakning
När det gäller militära system i rymden är Kina komplett utrustade. De har bland annat funktioner för att upprätta rymdlägesbild, spaning och övervakning. De har också navigationssystemet Beidou, den kinesiska motsvarigheten till GPS men med fler satelliter.
Att bedöma Kinas militära förmåga i rymden är svårt, men de utför manövrar som kan tolkas som tester av vapensystem, menar forskarna. Kina låter sina satelliter lägga sig nära andras i omloppsbana och har plockat upp rymdskrot med teknik som även kan användas för att skada andra satelliter.
Det är, enligt forskarna, tydligt att Kina satsar mycket medvetet på att utveckla rymdverksamhet och rymdteknologi med dubbla användningsområden, där civilt och militärt blandas.
– Kina har också börjat bygga upp megakonstellationer av satelliter, likt amerikanska Starlink av SpaceX. De har åtminstone två pågående projekt som försöker göra något liknande, med tusentals satelliter som ger bredbandsinternet, säger Andreas Johlander.
Informationsflöden och internettjänster
Data och tjänster från konstellationerna vill Kina sälja vidare till andra stater, främst utvecklingsländer och partners inom exempelvis Brics-samarbetet där bland annat Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika ingår. Brasilien har redan tecknat avtal för internettjänster.
– På så sätt skaffar man sig inflytande över andra staters rymdsatsningar och kan använda det som hävstång i förhandlingar. Rymdtjänster, särskilt informationsflöden, är en viktig del av Kinas projekt Nya Sidenvägen, säger Anna Maria Wårlind.
En övergripande slutsats i rapporten är att Kina är väldigt ambitiösa i policy och strategier för rymden, och att planerna hittills har satts i verket. Det talar, enligt forskarna, för att landet kommer fortsätta att hålla sig i den absoluta täten. Styrningen med femårsplaner möjliggör rymdsatsningar konsekvent över tid, men gör också verksamheten trögrörlig.
Kina har även utmaningar
Ett område där man möjligen ligger efter är tidig förvarning för inkommande ballistiska missiler. Sådan förmåga brukar stormakter vilja berätta om – men det har Kina inte gjort. Begränsningar i relationerna till mer västorienterade länder kan också bli en utmaning. Inte minst eftersom det kommer behövas internationella samarbeten för att få tillgång till globalt utspridda markstationer i takt med att antalet satelliter ökar, tror rapportförfattarna.
En annan svårighet är Kinas stora och komplexa organisation kring rymdverksamheten och det ökande politiska inflytandet över rymdfrågorna.
– Spretigheten gör att det inte går koordinera arbete så väl eller vända snabbt om omvärlden förändras. Det finns inte heller någon rymdlagstiftning att tala om, utan frågorna tenderar att politiseras i stället. Det är lite av en egendesignad snubbeltråd, säger Anna Maria Wårlind.
Rapporten författare har utgått från öppna källor och tidigare FOI-arbeten. De har också kartlagt forskning om Kina i rymddomänen och gjort intervjuer. De har även gått igenom kinesiska dokument som översatts av andra forskningsinstitut, ofta amerikanska, något som krävt medvetenhet om att de kan vara vinklade.
En annan utmaning, enligt forskarna, har varit att öppen information kan vara medvetet falsk eller förvanskad. Det har därför krävt mycket källkritik och sållning.
Antidepressiva läkemedel kopplas till en snabbare försämring av kognitiv förmåga hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa mediciner vara mindre skadliga än andra, enligt en studie från Karolinska institutet.
Antidepressiva läkemedel används ofta för att lindra symptom som oro, depression, aggressivitet och sömnstörningar hos demenssjuka.
En observationsstudie visar dock att patienter med demens – och som behandlas med antidepressiva läkemedel – upplever en snabbare kognitiv försämring. Detta jämfört med patienter som inte får den här behandlingen.
Studien bygger på en analys av registerdata från över 18 000 patienter med demens. Av dem behandlades 23 procent med antidepressiva läkemedel.
Depression kan förvärra demens
Forskare vid Karolinska institutet och Sahlgrenska universitetssjukhuset har följt patienternas kognitiva utveckling över tid. De har också undersökt olika typer av antidepressiva läkemedel, se faktaruta.
Enligt studien finns en koppling mellan antidepressiva läkemedel och kognitiv försämring. I nuläget går det dock inte att fastställa om det beror på själva läkemedlen eller på de depressiva symtomen.
– Depressiva symtom kan både förvärra den kognitiva försämringen och försämra livskvaliteten, så det är viktigt att behandla detta. Våra resultat kan hjälpa läkare och annan sjukvårdspersonal att välja antidepressiva läkemedel som är bättre anpassade för patienter med demens, säger Sara Garcia Ptacek, forskare vid Karolinska Institutet.
Mer forskning för att anpassa läkemedel
Nu vill forskarna gå vidare och undersöka om vissa patientgrupper, till exempel personer med specifika demenstyper eller biomarkörer, svarar bättre eller sämre på olika antidepressiva läkemedel.
– Målet är att hitta de här undergrupperna för att skapa en mer individanpassad vård, säger Sara Garcia Ptacek
SSRI-preparat hade mest påverkan
Studien pekar på skillnader mellan olika läkemedel. SSRI-preparatet escitalopram var kopplat till snabbast kognitiv försämring, följt av citalopram och sertralin. Mirtazapin, som har en annan verkningsmekanism, hade mindre negativ kognitiv påverkan än escitalopram.
Under studiens gång registrerades totalt 11 912 förskrivningar av antidepressiva läkemedel. Selektiva serotoninåterupptagshämmare, så kallade SSRI-preparat, stod för 65 procent.
Studien bygger på data från Svenska demensregistret.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
