Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig verksamhet och som sprider sig kraftigt. Då kallas de invasiva och kan utgöra ett hot mot det känsliga innanhavet.
I framtiden har vi kanske odlat kött på våra tallrikar ─ färs är lättare att odla än biff. Och på husväggarna växer tåliga och nyttiga grönsaker som optimerats med genkniven CRISPR.
Batterier för elbunkring i var mans hus. Det är en vision som inte är så avlägsen som man kunde tro. I takt med utbyggnaden av förnybar el från sol och vind ökar behovet av energilagring. Nu utvecklas nya typer av batterier – några i sig själva förnybara.
El från sol-, vind- och vattenkraft, geoenergi och biobränsle från olika sorters biomassa är redan väl kända och etablerade som förnybar energi. Men nya uppstickare, som artificiell fotosyntes och vågkraft, förväntas snart ge fossilenergin ytterligare konkurrens.
Vi har länge valt ekologiskt när det gäller mat. Nu är det dags för ekologiska kläder. Textilindustrin behöver tänka om ur ett hållbarhetsperspektiv. Din nästa tröja kan komma ur cellulosan från träd.
Forskare vid avdelningen för biokompositer på KTH har tagit fram trä som är transparent. Bland framtida tänkbara applikationer finns husfasader som samtidigt är solcellspaneler. En av fördelarna med träet är att råmaterialet är både billigt och hållbart. En annan positiv aspekt är att träet har låg densitet, vilket gör materialet lätt.
Att använda naturens krafter är en gammal konst. Människan har alltid utnyttjat andra energikällor för att dryga ut den egna muskelkraften. Först ut var vatten och vind – förnybara energikällor.
Är solenergi billigare än kärnkraft? För konsumenten kostar varje kilowattimme (kWh) lika mycket, oavsett energikälla. Men frågan är vad som kostar oss mest i längden.
Värmeböljor, översvämningar och ökenspridning – extrema väderhändelser blir allt vanligare i takt med att koldioxidhalten i luften ökar. För att klara tvågradersmålet måste till lika extrema åtgärder. IPCC lobbar för geoengineering, men forskarna är inte odelat positiva.
Samspelet mellan arv och miljö diskuteras ofta för att förklara människors personlighet och beteenden. När det gäller vårt politiska engagemang har många ändå uppfattningen att det enbart är ett resultat av yttre miljöfaktorer så som utbildning och uppfostran, snarare än av egenskaper som vi har ärvt av våra föräldrar. Nu visar forskning att det genetiska arvet även spelar en betydelsefull roll för hur vi agerar politiskt.
Religion, tillgängliga resurser och förtroendet för staten påverkar synen på forskningsetik. Här får vi veta mer om Italien, Spanien, Egypten och Japan.
Forskning och teknik har utvecklats enormt sedan 1900-talets början och forskningsetiken hakade på — med viss fördröjning. Ofta kom etiska restriktioner först när forskningen gått för långt. En stor del av dagens forskningsetik har sina rötter i det som hände under andra världskriget.
Forskningsetik är att ställa frågor om vad som är rätt eller fel inom forskning. Vad är rätt att forska på och till vilket pris? Och vad kostar det att avstå från forskning?
Det är en grundläggande etisk princip att du själv väljer om du ska vara med i en forskningsstudie – och att du vet vad det innebär. Vissa studier kan inte uppfylla det kravet, men betyder det att forskning på medvetslösa, biobanker eller barn inte ska göras?
Forskningsprojekt där människor på något sätt är inblandade innebär också ett etiskt dilemma. Forskningen har ett värde, men kan innebära att deltagarna riskerar att skadas. Antingen som försökspersoner eller när deras personliga information behandlas.
Öppenhet – att man låter andra få insyn i den forskning man gör – är viktigt för att få fram hållbar kunskap. Men när man forskar på information som någon lämnat ut om sig själv behöver man också skydda deltagarens personliga integritet.
Vissa etiska principer återkommer ofta i samhällsdebatten och i de regler som styr forskningsetiken. Man kan förenklat säga att de är allmänna handlingsregler som de flesta idag tycker ska gälla inom forskning.
Vi motiverar vad som är etiskt försvarbart med utgångspunkt från olika filosofiska synsätt. Vad som är rätt och fel är en filosofisk fråga.
Forskaren har alltid ett moraliskt ansvar för sin forskning, men samtidigt finns det en viss kontroll utifrån. Etiska nämnder bedömer forskning på djur och människor och högskolorna hanterar forskningsfusk.
Forskning ska publiceras, men hur? Idealet är öppenhet och sanning, både när det gäller metoder och resultat, liksom att det finns en kvalitetskontroll.