Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Natur & teknik” i kronologisk ordning.
Internationella forskare studerar tre olika proteiner från coronaviruset SARS CoV-2 med hjälp av strålröret BioMAX vid MAX IV-laboratoriet i Lund. Nyligen lyckades de bestämma strukturen hos, och påbörja analysen av ett av dessa proteiner, Nsp10.
Nya matematiska modelleringsresultat visar att flockimmunitetsnivåer är klart lägre än tidigare beräknat, vilket betyder att färre behöver infekteras innan vi uppnår ett immunitetsskydd mot vidare utbrott och smittspridning. Det visar nya beräkningar av bland annat Tom Britton och Pieter Trapman vid Stockholms universitet.
Lite spott i ett provrör eller skrap från munnen på en bomullspinne. Det kan avslöja allt från dina förfäders etniska ursprung till hur du bör träna och äta för att må bra. I alla fall enligt företagen som säljer gentest direkt till konsumenter. Men forskare är kritiska.
Det finns en oerhörd kraft i havsvågor – men den är inte helt lätt att tämja. Ända sedan 1700-talet har människan försökt utnyttja vågkraft men ännu inte lyckats fullt ut i stor skala. Själva styrkan i kraften är en av flera utmaningar.
Världens största mobiltelefontillverkare vill använda återvunna material, men vet inte hur det ska gå till. Det vet däremot svenska forskare som kommit fram till att det går att utvinna både guld, silver och sällsynta jordartsmetaller ur tidigare värdelöst avfall.
Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig verksamhet och som sprider sig kraftigt. Då kallas de invasiva och kan utgöra ett hot mot det känsliga innanhavet.
I takt med att konsumtionssamhället framstår som allt mer ohållbart höjs röster för en cirkulär ekonomi där allt, inklusive avfall, har ett syfte. EU är redan övertygade, men detsamma kan inte sägas om forskarvärlden.
Flera miljoner ton textilavfall förbränns eller deponeras årligen inom EU. En försvinnande liten del går till återvinning. Befintliga tekniker sliter på fibrerna, vilket gör att man måste blanda in nya jungfruliga material för att plaggen ska hålla. Nu kan dock svenska forskare vara på väg att revolutionera branschen.
I framtiden har vi kanske odlat kött på våra tallrikar ─ färs är lättare att odla än biff. Och på husväggarna växer tåliga och nyttiga grönsaker som optimerats med genkniven CRISPR.
Batterier för elbunkring i var mans hus. Det är en vision som inte är så avlägsen som man kunde tro. I takt med utbyggnaden av förnybar el från sol och vind ökar behovet av energilagring. Nu utvecklas nya typer av batterier – några i sig själva förnybara.
El från sol-, vind- och vattenkraft, geoenergi och biobränsle från olika sorters biomassa är redan väl kända och etablerade som förnybar energi. Men nya uppstickare, som artificiell fotosyntes och vågkraft, förväntas snart ge fossilenergin ytterligare konkurrens.
Vi har länge valt ekologiskt när det gäller mat. Nu är det dags för ekologiska kläder. Textilindustrin behöver tänka om ur ett hållbarhetsperspektiv. Din nästa tröja kan komma ur cellulosan från träd.
Forskare vid avdelningen för biokompositer på KTH har tagit fram trä som är transparent. Bland framtida tänkbara applikationer finns husfasader som samtidigt är solcellspaneler. En av fördelarna med träet är att råmaterialet är både billigt och hållbart. En annan positiv aspekt är att träet har låg densitet, vilket gör materialet lätt.
Att använda naturens krafter är en gammal konst. Människan har alltid utnyttjat andra energikällor för att dryga ut den egna muskelkraften. Först ut var vatten och vind – förnybara energikällor.
Är solenergi billigare än kärnkraft? För konsumenten kostar varje kilowattimme (kWh) lika mycket, oavsett energikälla. Men frågan är vad som kostar oss mest i längden.
Värmeböljor, översvämningar och ökenspridning – extrema väderhändelser blir allt vanligare i takt med att koldioxidhalten i luften ökar. För att klara tvågradersmålet måste till lika extrema åtgärder. IPCC lobbar för geoengineering, men forskarna är inte odelat positiva.
Samspelet mellan arv och miljö diskuteras ofta för att förklara människors personlighet och beteenden. När det gäller vårt politiska engagemang har många ändå uppfattningen att det enbart är ett resultat av yttre miljöfaktorer så som utbildning och uppfostran, snarare än av egenskaper som vi har ärvt av våra föräldrar. Nu visar forskning att det genetiska arvet även spelar en betydelsefull roll för hur vi agerar politiskt.
Religion, tillgängliga resurser och förtroendet för staten påverkar synen på forskningsetik. Här får vi veta mer om Italien, Spanien, Egypten och Japan.
Forskning och teknik har utvecklats enormt sedan 1900-talets början och forskningsetiken hakade på — med viss fördröjning. Ofta kom etiska restriktioner först när forskningen gått för långt. En stor del av dagens forskningsetik har sina rötter i det som hände under andra världskriget.
Forskningsetik är att ställa frågor om vad som är rätt eller fel inom forskning. Vad är rätt att forska på och till vilket pris? Och vad kostar det att avstå från forskning?