Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Jordbrukens utsläpp i havet fortsätter, trots en överenskommelse mellan länderna runt Östersjön. Större delen av havet är fortfarande drabbad av övergödning och bottendöd.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka.
Ryssland kommer antagligen inte behöva betala för miljöskador i Ukraina. Varför? Jo, Rysslands permanenta medlemskap i FN:s säkerhetsråd sätter käppar i hjulet.
Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till fler fall av allvarliga saltrubbningar i blodet. En temperaturökning på 2 grader kan öka belastningen på sjukvården med nästan 14 procent, visar en studie från Karolinska Institutet.
Vad sägs om braxentacos till fredagsmyset? Ett nytt projekt vill lyfta karpfiskens rykte och låta den tåga in på våra matbord igen. Samtidigt kan miljöproblem som fisken orsakar i insjöar minskas.
Hormonstörande ämnen i naturen påverkar inte bara fullvuxna fiskar. De förändrar också hur ynglen beter sig. En studie visar att blandade kemikalier ledde till både hyperaktivitet och annorlunda simning.
Små superkondensatorer kan snabba på laddning av mobiltelefoner och elbilar – och dessutom få batterierna att hålla längre. Nu har forskare utvecklat en metod som innebär ett genombrott för hur de kan tillverkas.
Den ansedda tidskriften Nature publicerade forskningsresultat som påstod att Sverige och Finland kraftigt ökat sin avverkning av skog. Det stämmer inte. Nu har forskare visat var felet uppstod.
Vägar saltas för att skapa framkomlighet i trafiken, men livet i sjöar kan påverkas även när salthalterna håller sig under gränsvärdena. Det visar en global studie. I Sverige har tre sjöar undersökts.
Naturell yoghurt är ”minimalt processad” enligt den så kallade NOVA-klassificeringen. Men i själva verket är den hårt bearbetad av industrin. Sötad yoghurt klassas däremot som ”ultraprocessad” trots att skillnaden processtekniskt är liten.
Hur kommer det sig att Arktis värms upp mer än dubbelt så snabbt som resten av planeten? Forskare vid Göteborgs universitet tror att de hittat en av förklaringarna.
Siljansfors försökspark i närheten av Mora har mätt snödjupet ända sedan år 1922. Det är samma år som det första Vasaloppet kördes.
Forskare har tagit ett viktigt steg mot att med solens hjälp omvandla koldioxid till bränsle. Med hjälp av avancerade material och ultrasnabb laserspektroskopi kan detta bli möjligt, och bli en viktig pusselbit för att minska nivåerna av växthusgaser i atmosfären.
Övergödningen i Östersjön har förändrat den kemiska miljön i bottensedimenten så mycket att de processer som motverkar övergödningen försvåras, visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, vilket kan leda till att vilda bin drabbas negativt.
En miljökatastrof för 428 miljoner år sedan förändrade ormstjärnornas utseende totalt. Fossil från de små tagghudingarna visar hur miljörubbningar kan sätta i gång storskaliga evolutionära processer.
Med hjälp av havsrobotar har forskare samlat in data från ytan till ett djup på en kilometer i vattnen runt Antarktis. Materialet visar att kraftiga stormar i området leder till omfattande koldioxidutsläpp i atmosfären, vilket man behöver ta hänsyn till i beräkningar av framtida klimatförändringar.
Elever bör tränas att omsätta sina kunskaper om hållbar utveckling i praktisk handling för att förstå vad som menas med begreppet. Till exempel genom att skapa och genomföra egna projekt.
Dumpade PFAS-ämnen frigörs i luften via vågornas havsspray. Och svävar in mot land. Risken finns att luftburna PFAS förorenar dricksvatten längs kusten, säger Ian Cousins, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
Mer jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Mindre tätört, kattfot och slåtterblomma. En djupdykning i museisamlingar och arkiv visar hur Skånes flora utvecklats under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt.
