Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Genom att använda koldioxid i stället för lösningsmedel kan kromatografi rena bort ämnen i mediciner. Metoden, som kalls SFC, separerar ämnena både snabbare och miljövänligare.
Skyddade områden som skapas för att värna hotade djurarter kan i själva verket vara hinder för bevarandet, om livsmiljön och födan är för ensidig. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som ifrågasätter synen på pandan som utpräglad bambuspecialist.
För att spara energi om vintern sänker älgen både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt. Det visar en studie där forskare med hjälp av sensorer GPS-halsband mätt älgars fysiologiska variationer över ett helt år.
Fiskar kan dela upp sig i lokala former som har olika levnadssätt och äter olika typer av föda, trots att de lever i samma sjö. Skräcken för farliga gäddor verkar vara en anledning till att sikbestånden i våra stora sjöar börjar dela upp sig i så kallade syskonarter. Det visar en studie gjord av forskare vid Umeå universitet och SLU.
Ökad näthandel och lokal shopping, mer närproduktion och större fokus på hållbarhet. Detta kan bli några konsekvenser av hur detaljhandeln påverkas av corona-krisen spår forskaren Jonas Colliander, vid Handelshögskolan i Stockholm. För företagen handlar det om att snabbt kliva in i det nya normaltillståndet.
Varje svensk producerar 473 kilo sopor per år. Även om källsortering hålls högt i Sverige lyckas vi inte minska mängden avfall. Tröskeln för hushållen är alltför hög, visar forskning.
Byggsektorn står idag för en fjärdedel av utsläppen av koldioxid, i Sverige och globalt. Genom att analysera material och aktiviteter vid nya vägbyggen kan man räkna ut hur mycket mindre utsläpp det skulle ge med alternativa material och produktionstekniker. Redan med befintlig teknik skulle man kunna halvera utsläppen.
Klimatet i skogen är inte likadant som klimatet utanför skogen. Så mycket står klart för alla som har dragit till skogs för att få svalka under en varm sommardag. Nu kommer de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, och därmed om hur uppvärmningen i skog skiljer sig från den på öppna ytor.
När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk. Men om man ersätter spannmål och bönor med biprodukter, såsom betfiber, drank, rapsmjöl och kli, så producerar korna mycket mer livsmedel än vad de äter.
Det är svårt att jämföra olika områden med varandra när det gäller värdet av att bevara biologisk mångfald. Dessutom är de områden som idag är avsatta för skydd av biologisk mångfald inte tillräckligt skyddade för att uppnå den mest grundläggande nivån av långsiktigt bevarande av biodiversitet. Det visar nya studier från Sverige, USA och Storbritannien.
I ett framtida varmare klimat kommer avdunstningen från norra halvklotets våtmarker att öka betydligt mer än vad som tidigare varit känt. Det visar en internationell studie där forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet deltagit. Den nya upptäckten ger oss viktig kunskap kring hur den globala vattenbalansen kommer att påverkas i framtiden.
Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. Ett smart sätt att jobba förebyggande är tidiga prognoser som bygger på smittade djur – som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen.
De flesta konsumenter har inget emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock slippa veta hur klimatet påverkas av deras inköp. Och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att undvika känna att de borde ändra sitt beteende. Det visar en undersökning av forskare från SLU och Lunds universitet.
Drygt en tredjedel av trafikanterna kör för fort i tätort, framför allt på 40-sträckor. Det visar den årliga mätningen av hastigheter på gator i tätort som genomfördes 2019. Den genomsnittliga hastigheten i de områden där mätningen görs har dock minskat stadigt sedan mätningarna startade 2012.
Framtiden kräver alternativa och klimatsmartare källor till protein. Då är insekter en stor potential. Runt två miljarder människor äter insekter redan i dag, men hur ska insekter bli accepterat som ingrediens i mat i Sverige? Forskare i Kristianstad har svaren och ger nu ut en kokbok med insektsmat från frukost till fest.
Runt om i landet finns hobbyodlare som med stor möda försöker få fram fina och goda jordgubbar. Något som en SLU-forskare tagit fasta på – och lanserar en app för att samla in jordgubbsodlarnas observationer. Målsättningen är att ta fram bättre odlingsråd för svenska trädgårdar, bland annat när det gäller skadegörare.
Risken är hög för omfattande angrepp på al i ett varmare Sverige. Alpopulationen saknar genetisk motståndskraft mot en aggressiv form av svampen al-phytophthora.
Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Det innebär 25 procent fler observationer än året innan.
Om svampsjukdomen askskottsjuka slår ut Sveriges askbestånd skulle en rad arter av insekter, lavar, svampar och mossor drabbas hårt,. Av de 483 arter som på olika sätt lever på askar bedöms 115 vara så beroende av askar att de löper risk att dö ut om askarna försvinner. Därför är det mycket viktigt att ta hand om de askindivider som har viss resistens mot sjukdomen, menar forskare från SLU.
Prisraset på olja är historiskt. Men även om kraschen leder till att oljebrunnar pluggas igen för gott, är det inte alls säkert att det påskyndar en grön omställning. De oljeproducenter som överlever kan sälja olja dyrt om några år – om vi inte minskar fossilberoendet.