Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skador av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt. Förekomsten av nyligen avverkade kalhyggen i närområdet ökar också risken.
I syrefri miljö kan vissa bakterier skicka ut elektriska laddningar när de andas. Fenomenet, som kallas extracellulär elektronöverföring, kan nu mätas och studeras nästan i detalj tack var en organisk transistor som utvecklats vid Linköpings universitet.
Bara ett luftslott? Nej, det går faktiskt att göra plast av luft – eller snarare av koldioxid. Plasten i dina skor eller möbler kan i framtiden kanske tillverkas med hjälp av en avgasreningsteknik som nu utvecklas vid Lunds universitet.
När skogsytor försvinner i allt högre takt sker det långtgående effekter på den globala biologiska mångfalden. Det visar en internationell studie, baserad på uppgifter om biologisk mångfald på 6 000 platser globalt och sträcker sig över 150 år.
För första gången har marina forskare observerat små och energiska havsströmmar i Södra ishavet. Detta genom att använda toppmoderna havsrobotar och vetenskapliga sensorer, kopplade till sälar.
Encelliga små alger har stor potential för både biodieselproduktion och avloppsrening. Det visar Umeåforskaren Jean Claude Nzayisenga, som utvärderat en metod för att snabbt analysera innehållet av fetter, kolhydrater och proteiner i mikroalger. Vissa alger kan till och med producera biodiesel i mörker.
Rester från svenskt skogsbruk ska ersätta bomull vid produktion av textilier till vården och därmed minska klimatbelastningen. Det är målet med ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet i samverkan med Region Stockholm.
Det glasavfall som finns runt om i Småland är en allvarlig miljörisk. Att ta hand om det på ett bra sätt är både dyrt och besvärligt. Men forskning vid Linnéuniversitetet visar att avfallet med rätt metoder kan bli en värdefull resurs istället för ett problem.
Genmodifierade kloner av hybridasp vars ved ger högre energiutbyte vid produktion av biodrivmedel har nu tagits fram av forskare från SLU och Umeå universitet. Klonerna har för första gången testats under mer utsatta fältförhållanden utanför växthus. Några växte mycket bra även i fält, vilket ger hopp om att kunna framställa biodrivmedel snabbare.
När älgkon föder sina kalvar behöver hon massor med energi. Att kalvningen sammanfaller med ett grönskande landskap är ingen slump. Därför sker också kalvningen 2,5 dagar senare för varje breddgrad norrut, visar en studie på 555 älgkor från Växjö i söder till Nikkaluokta i norr.
Provfisken utförda i Hanöbukten visar att fångsterna av stora fiskar minskar. Bara åtta procent av torskarna som fångades under 2019 hade hög konditionsfaktor, vilket betyder att merparten av de fångade fiskarna vara magra och i dåligt skick. Det finns inga tydliga tecken på syrebrist i området, men studien visar att tillståndet för fiskarna är långt i från bra.
Om vi tar oss ur coronakrisen utan att tänka på synergier mellan återhämtnings- och klimatpolitik kommer vi största sannolikhet att missa klimatmålen. Det sa klimatprofessorn Markku Rummukainen i Debatt i Lund-panel med tidigare språkröret Maria Wetterstrand, nationalekonomen Fredrik NG Andersson samt Frida Boklund, Företagarna.
Avloppsvattnet måste renas från antibiotikaresistenta bakterier, menar Faisal Ahmad Khan som nu lägger fram sin avhandling vid Örebro universitet. Hans forskargrupp var först i Sverige med att hitta bakterier, som är resistenta även mot nya sorters antibiotika, i vattendrag och sjöar.
En inventering av korallrev jorden runt visar att de bakteriesamhällen som lever på reven är mycket olika – och antagligen deltar i omsättningen av näringsämnen. Forskare från SLU har också förfinat analysen av miljöprover med stora mängder genfragment. Ökad kunskap om korallrevens mikroorganismer kan leda till bättre skydd av korallreven.
Klimatet i Subarktis förändras till följd av den globala uppvärmningen. Enligt en ny studie från Göteborgs universitet leder uppvärmningen till att permafrosten i stora våtmarksområden, så kallade palsmyrar, tinar. Följderna blir att utsläppen av växthusgasen metan ökar och att livsmiljöer för växter, djur och människor förändras.
Det blir allt vanligare att anlita lokalbefolkning för att hjälpa till i bevarandeprogram för biologisk mångfald. Forskare har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant program i Vietnam. Det är viktigt att följa lokala rättvisenormer i form av jämlika löner, visar studien. Den visar också att kvinnor arbetar hårdare.
Trots att Sverige och Storbritannien har några av världens mest omfattande klimatlagar räcker det inte för att länderna ska klara sina åtaganden att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader. Båda länderna måste mer än fördubbla sina ambitioner för att ha en rimlig chans att kunna leva upp till sina löften i Parisavtalet. Det är slutsatsen i en ny studie i tidskriften Climate Policy.
Genom att återskapa flera miljarder år gamla enzymer, och programmera om dem, har forskare i Uppsala hittat sätt att skynda på helt andra kemiska reaktioner än vad deras moderna enzymer klarar av. Metoden kan användas för att utveckla hållbara lösningar inom biotekniken eller för kemisk nedbrytning av miljögifter.
Eftersom allt fler efterfrågar hållbara och punktliga resor byggs nu Sveriges järnvägstrafik ut. Samtidigt ökar behovet av underhåll av järnvägarna. En ny modell som forskare från VTI tagit fram beräknar framtida behov knutna till svensk infrastruktur för tågtrafik.
Vad och var en lax äter till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den kommer ifrån, visar en ny doktorsavhandling från SLU. Att olika stora laxar från olika älvar lever sitt liv i olika havsmiljöer får konsekvenser; för hur de mår, hur de växer, hur bra de lyckas föröka sig – och därmed också hur produktiv en laxälv blir.