Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Flera årtionden efter att giftiga substanser förbjudits i många länder, har forskare vid Karolinska Institutet hittat ämnena i organ hos foster. Beslutsfattare måste ta hänsyn till mixen av industriella kemikalier som ansamlas i människor och natur, och inte bara hantera dem enskilt, menar forskarna.
Prognoserna för framtidens havsnivåer beror på hur vi matematiskt beskriver friktionen under isen.
– Om vi väljer fel ekvation kan det i prognosen i värsta fall motsvara en uppvärmning på flera grader, säger Henning Åkesson, forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
Ju varmare det blir, desto viktigare blir det att vattna på rätt sätt med rätt mängd i rätt tid – utan att slösa på vattnet som resurs. Forskare bygger på system som ska göra det enklare för jordbrukarna.
Biokol kan rena förorenad mark på plats. Samtidigt kan jorden bli bördigare – och svenska mjölkkor mer klimatsmarta med biokolblandat foder. Men först måste jorden undersökas så den saneras på rätt sätt.
Europa kan få en havsnivåhöjning på en meter eller mer under en period av 100 år. Konsekvenserna blir stora, inte bara för kuststäderna. Det kommer att få enorma följdeffekter för våra samhällen, menar forskare i de europeiska vetenskapsakademiernas rådgivande organ.
De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. Och kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid tack vare förmågan att andas nitrat.
Beslutsfattare har länge fokuserat på att minska utsläppen av växthusgaser genom att energieffektivisera byggnader. Men i Sverige står själva byggandet för mer än hälften av klimatpåverkan sett över en tidsperiod på 50 år.
Trädarter från Afrikas höglänta bergsregnskogar kan anpassa både fotosyntes och bladens ämnesomsättning till uppvärmning. Men olika artgrupper är olika bra på detta.
Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.
Miljövänliga kläder växer inte på träd, men nästan. Viskos är ett textilmaterial som tillverkas av cellulosa från träd, men hur och var viskosen tillverkas avgör hur stor klimatpåverkan det blir.
Prover som samlats in från 60 storstäder världen över visar att varje stad har sin egen mikrobiella profil. En specifik uppsättning av virus, arkeer, bakterier och andra osynliga organismer.
En snabb och tvingande infasning av elbilar kan få utsläppen från svenska personbilars avgasrör att närma sig noll till år 2045, visar forskning från Chalmers. Men det finns men.
730 000 ton. Så mycket bajs ger Sveriges befolkning upphov till varje år. Nu försöker forskare ta reda på hur bajs och kiss kan bli en resurs i det cirkulära systemet.
Åtgärder som kampanjer och gratis provperioder i kollektivtrafiken kan påverka människors sätt att resa i en mer hållbar riktning. Något som också spelar roll för vårt val av färdmedel är vår ”klimatmoral”.
Arter riskerar att dö ut tidigare än man trott när jordens temperatur höjs. Detta eftersom en höjd temperatur kan påverka en arts möjlighet att fortplanta sig.
Bisfenol F som finns i plastprodukter kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det förklarar varför barn till kvinnor som exponerats för kemikalien bisfenol F under tidig graviditet löper risk att utveckla en sämre kognitiv förmåga.
Mikrofoner i Östersjön registrerar nu ökad aktivitet från de hotade tumlarna. Ett tecken på att de kan ha blivit fler. Omedelbara krafttag kan rädda valen från utrotning, tror forskare.
Vanliga produkter i våra hem innehåller högfluorerade kemikalier, PFAS, som gör dem vatten- och fettavstötande. En ny studie från Umeå visar att giftigt PFAS kan läcka ut i naturen, när dessa produkter hamnar i hushållsavfall.
Bio-CCS-teknik för att fånga in och lagra koldioxid är kostsam. Aktörer inom branschen vill ha ett statligt stöd med omvända auktioner, där det företag som bjuder lägst vinner och får en fast summa per ton avskild och lagrad koldioxid.
Forskare har hittat energieffektiva metoder för att odla marina mikroalger i nordiskt klimat. Fiskeindustrier på västkusten är intresserade av att samarbeta.
– Våra mikroalger kan leva på restämnen i processvatten och samtidigt rena det, säger Cornelia Spetea Wiklund, professor i växtcellfysiologi.
