Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
En helt normal näsa som upplevs som grotesk. Slät hud som känns så gropig och ful att man inte orkar gå till skolan. Dysmorfofobi, eller självupplevd fulhet, medför stort lidande. Det är lika vanlig som anorexia, ändå är det få som får vård.
Bebisar luktar underbart. Detta har fått forskare att undersöka om det är möjligt att använda bebisdoft i nässpray för att lindra, och i bästa fall bota depressioner. Medicin via luktnerven direkt in i hjärnan skulle kunna revolutionera medicinering vid psykisk ohälsa, menar Johan Lundström, luktforskare vid Karolinska institutet.
Det fysiska mötet med en terapeut har länge setts som det allra viktigaste i psykologisk behandling. Men forskning visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, fungerar lika bra över nätet som i ett terapirum, trots att patienten och terapeuten aldrig träffar varandra. Dessutom kan internetbehandling sänka tröskeln för att söka hjälp, och ge fler tillgång till rätt vård.
Bakteriofager är virus som ”äter” farliga bakterier. De är specialiserade på en bakterietyp och lämnar nyttiga bakterier i fred. Bakteriofagterapi skulle till exempel rå på en urinvägsinfektion relativt lätt, menar en av få bakteriofagforskare i Sverige. Men inom EU råder stor skepsis mot metoden.
Böcker ger inte bara läsupplevelser, utan kan även påverka hur vi mår. Biblioterapi, att läsa sig till en bättre hälsa, är en metod som blir allt mer populär.
Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också förvärra sömnproblemen, befarar svenska sömnforskare.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan.
– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.
Det är tack vare minnet som vi är de vi är och kan fungera i dagens samhälle. Men trots minnets betydelse finns det händelser som vi helst bara vill glömma. Nu visar forskning att det faktiskt är möjligt att medvetet trycka undan ett minne så att det förhoppningsvis aldrig dyker upp igen.
I framtiden har vi kanske odlat kött på våra tallrikar ─ färs är lättare att odla än biff. Och på husväggarna växer tåliga och nyttiga grönsaker som optimerats med genkniven CRISPR.
Varje år flyger omkring 13 miljoner personer utomlands från svenska flygplatser. Många kommer tillbaka med resistenta tarmbakterier. Bakterierna kan till exempel finnas på händerna eller i mat eller dryck, säger infektionsläkaren Martin Angelin.
Årtionden av omfattande antibiotikamissbruk har lett till en signifikant ökning av antibiotikaresistenta bakterier i människokroppen. Behovet av nya antibiotika är stort och forskarna söker nu efter alternativa behandlingsmetoder. Bland förslagen finns honung, virus och vaccinationer.
I vissa länder tillsätts antibiotika i djurfoder för ökad tillväxt och för att förebygga sjukdomar. Problemet är att mängden ökar antibiotikaresistensen. I EU är antibiotika dock förbjudet i foder numera, och i Sverige har försäljningen av antibiotika för djur minskat kraftigt sedan 1980-talet.
För vården är resistenta bakterier ett ständigt närvarande hot. När antibiotika inte längre fungerar kan en vanlig operation bli livshotande. Efter 2050 beräknas 10 miljoner människor dö årligen på grund av antibiotikaresistens – om vi inte vidtar åtgärder nu.
– Vi måste bli ännu duktigare på att använda antibiotika på ett klokt sätt, säger smittskyddsläkaren Mats Erntell.
Föroreningar från läkemedelsfabriker kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Det gör därmed också våra val på apoteken.
– De statliga läkemedelssubventionerna bör ta hänsyn till om tillverkaren har kontroll på sina utsläpp, säger Joakim Larsson som forskar på antibiotikaresistens.
I Sverige ses elitsatsningar på barn inte med odelat blida ögon. Forskning visar dessutom att det sällan är barn som går in hårt i ung ålder som vinner medaljerna. Hur kommer det sig då att länder där barn elittränas redan från åtta års ålder generellt är mer framgångsrika i internationella mästerskap?
Forskning visar att det inte går att sätta likhetstecken mellan barn som hårdtränas från tidig ålder och medaljframgångar senare i livet. Ändå går elitsatsningarna lägre ner i åldrarna och det är i dag inte ovanligt med barn under 15 år på prispallarna.
Kvinnor och män reagerar olika på behandling, men experimentell forskning sker i huvudsak på handjur och hanceller. Förbättringar sker dock och nyckeln till mer jämställd vård verkar vara kunskap och information. Unga läkare är öppna för köns- och genusaspekter inom hälsa och sjukvård.
Koncentration är överskattat. Låt istället dagdrömmarna leda dig till nya nivåer av kreativitet. Men dagdröm med måtta, annars finns risken att du blir olycklig.
Av vetenskapen länge ansett som oseriöst har drömtydning nu fått en andra chans. Forskare tror nämligen att våra drömmar bär på viktiga ledtrådar vad gäller vår psykiska och fysiska hälsa.
En klardröm innebär att du i din dröm blir medveten om att du drömmer och fortsätter att drömma med den insikten i behåll. Vissa kan till och med styra drömmens innehåll. Är du inte där än finns det mängder med tekniker för att hjälpa dig på traven.