Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
En helt normal näsa som upplevs som grotesk. Slät hud som känns så gropig och ful att man inte orkar gå till skolan. Dysmorfofobi, eller självupplevd fulhet, medför stort lidande. Det är lika vanlig som anorexia, ändå är det få som får vård.
Bebisar luktar underbart. Detta har fått forskare att undersöka om det är möjligt att använda bebisdoft i nässpray för att lindra, och i bästa fall bota depressioner. Medicin via luktnerven direkt in i hjärnan skulle kunna revolutionera medicinering vid psykisk ohälsa, menar Johan Lundström, luktforskare vid Karolinska institutet.
Det fysiska mötet med en terapeut har länge setts som det allra viktigaste i psykologisk behandling. Men forskning visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, fungerar lika bra över nätet som i ett terapirum, trots att patienten och terapeuten aldrig träffar varandra. Dessutom kan internetbehandling sänka tröskeln för att söka hjälp, och ge fler tillgång till rätt vård.
Bakteriofager är virus som ”äter” farliga bakterier. De är specialiserade på en bakterietyp och lämnar nyttiga bakterier i fred. Bakteriofagterapi skulle till exempel rå på en urinvägsinfektion relativt lätt, menar en av få bakteriofagforskare i Sverige. Men inom EU råder stor skepsis mot metoden.
Böcker ger inte bara läsupplevelser, utan kan även påverka hur vi mår. Biblioterapi, att läsa sig till en bättre hälsa, är en metod som blir allt mer populär.
Var tredje elev lider av sömnrubbningar. Och sömnbrist sänker betygen. Sovmorgon kan få trötta tonåringar att prestera bättre. Men också förvärra sömnproblemen, befarar svenska sömnforskare.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra intellektuella prestationer. Inte minst i skolan.
– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz som undersökt avgångsbetygen från drygt 600 niondeklassare.
Det är tack vare minnet som vi är de vi är och kan fungera i dagens samhälle. Men trots minnets betydelse finns det händelser som vi helst bara vill glömma. Nu visar forskning att det faktiskt är möjligt att medvetet trycka undan ett minne så att det förhoppningsvis aldrig dyker upp igen.
I framtiden har vi kanske odlat kött på våra tallrikar ─ färs är lättare att odla än biff. Och på husväggarna växer tåliga och nyttiga grönsaker som optimerats med genkniven CRISPR.
Föroreningar från läkemedelsfabriker kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Det gör därmed också våra val på apoteken.
– De statliga läkemedelssubventionerna bör ta hänsyn till om tillverkaren har kontroll på sina utsläpp, säger Joakim Larsson som forskar på antibiotikaresistens.
Kvinnor och män reagerar olika på behandling, men experimentell forskning sker i huvudsak på handjur och hanceller. Förbättringar sker dock och nyckeln till mer jämställd vård verkar vara kunskap och information. Unga läkare är öppna för köns- och genusaspekter inom hälsa och sjukvård.
Koncentration är överskattat. Låt istället dagdrömmarna leda dig till nya nivåer av kreativitet. Men dagdröm med måtta, annars finns risken att du blir olycklig.
Av vetenskapen länge ansett som oseriöst har drömtydning nu fått en andra chans. Forskare tror nämligen att våra drömmar bär på viktiga ledtrådar vad gäller vår psykiska och fysiska hälsa.
En klardröm innebär att du i din dröm blir medveten om att du drömmer och fortsätter att drömma med den insikten i behåll. Vissa kan till och med styra drömmens innehåll. Är du inte där än finns det mängder med tekniker för att hjälpa dig på traven.
En nattlig terapi, en återställning av den emotionella balansen eller mental träning inför riktiga och hotande situationer. Teorierna om varför vi drömmer är många och varierande, gemensamt är dock att ingen forskare kan ge ett säkert svar.
Om läkarna vågar utgå ifrån varje patients symtom kan individanpassad sjukvård innebära en revolution för sjukvården. Det kan handla om att behandla tumörer utifrån dessas unika DNA eller att inse att utbrändhet kan bero på fel på sköldkörteln, trots att patientens värden är inom det normala referensintervallet. Samtidigt blir det mer komplicerat att stödja sig på ”vetenskap och beprövad erfarenhet” när läkarna måste analysera varje fall noga och inte kan luta sig mot standardbehandlingar.
Svensk sjukvård är inte jämlik. En orsak till att kvaliteten skiftar mellan olika platser i landet är att det ofta saknas jämförande statistik – landstingen vet helt enkelt inte hur de ligger till. En annan orsak är att landstingen har möjlighet att välja vård som rent vetenskapligt inte är bäst, trots att den bästa egentligen inte kostar mer.
Sverige satsar mycket pengar på cancerforskning, men sedan är det upp till landstingen själva att välja läkemedel och behandlingar. Men hur ser det egentligen ut i praktiken? Forskning.se har undersökt hur landstingen förhåller sig till vetenskap och beprövad erfarenhet inom cancervården.
Nu finns ett nytt sätt att behandla stroke, vilket kan betyda mycket för många drabbade. Genom att gå in med en kateter i ljumsken och styra den till hjärnan kan blodproppen plockas ut mekaniskt med hjälp av ett metallnät. Den nya tekniken är mycket effektiv, men utmaningen är att ge alla svenskar tillgång till den.
Många äldreforskare i Sverige anser att politikerna inte tar till sig hela bilden av forskningen kring äldrefrågor. Det gäller främst de problem som äldrevården står inför med ökande efterfrågan och minskande resurser.
– Det är svåra prioriteringar vi har att göra med, men givet det, så tar man bara till sig det som passar, säger till exempel Mats Thorslund, professor på Karolinska Institutet.