Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
En kartläggning av vilka kroppsegna proteiner som angrips av immunsystemet hos patienter med sjukdomen IPEX, ger nya insikter i hur immunsystemet skyddar mot autoimmun sjukdom. Studien, ledd från Karolinska Institutet, har visat att regulatoriska T-celler kontrollerar immuntolerans i tarmen.
Forskare vid bland annat Lunds universitet har upptäckt orsaken till att myggor lätt hittar och dras till svettiga kroppar. Upptäckten innebär även att forskarna kan peka på nya möjliga sätt att hindra myggorna från att bita.
Köttbullar med rödbetsblastspulver eller falukorv med torkade havtornsblad? Sådana charkprodukter, laddade med antioxidant-rika rester från grönsaksodlingar, kan hamna mataffärerna framöver. Vissa antioxidanter tar bort den skadliga oxidationen bakom cancer- och hälsoriskerna med processat kött, enligt labbtester.
I en tid då hotet från antibiotikaresistens blir allt större ökar behovet av nya behandlingsstrategier mot bakterier. Forskare vid Lunds universitet tillsammans med kollegor vid Köpenhamns har hittat en metod som kan ge hopp om en alternativ behandlingsstrategi vid bakteriell hjärnhinneinflammation – en allvarlig infektion som kan leda till sepsis.
Uppkomsten av vissa cancersjukdomar inom gruppen sarkom är kopplat till en hittills okänd interaktion mellan olika proteiner. Fynden öppnar för möjligheten att kunna pröva nya behandlingar mot dessa former av sarkom.
Ovanliga typer av livmoderhalscancer kan förebyggas effektivt genom screening. Det är slutsatsen i en studie omfattande alla identifierade fall av ovanlig livmoderhalscancer under en tioårsperiod i Sverige.
Många äldre har problem med att svälja. Det kan leda till näringsbrist, lunginflammation och död. Särskilt om man dessutom har dålig munhälsa. Men för många går det att träna upp sväljförmågan. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Självskadebeteende triggar starka känslor hos omgivningen – som kanske inte alls beter sig lugnt och sansat. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.
De flesta fall av läkemedelsrelaterad käkbensdöd kan behandlas. Det visar forskaren Fredrik Hallmer som i en ny avhandling kartlagt riskfaktorer och behandlingsmetoder.
Personer som snarkar kraftigt får skador i svalget som kan leda till sömnapné och sväljsvårigheter. Kroppens egen läkning försvåras av de ständiga vibrationer som snarkningen medför, enligt forskare i Umeå. Nu letar de efter behandlingar som kan läka skadorna och stärka muskelfunktionen.
Kvinnor och flickor på flera platser i världen saknar tillgång till adekvata mensskydd. Något som leder till ohälsa och stigmatisering. Forskare vid Högskolan i Borås har uppfunnit en återanvändningsbar, smart binda som nu testats i två månader av kvinnor i Kenya. Snart är det dags för uppföljning.
Genom att skapa en databas över genetiska varianter i Västerbotten, kan forskare reducera antalet sjukdomsbärande genvarianter till en handfull som sedan kan studeras i detalj. Detta kan göra det enklare att bland annat spåra underliggande genetiska orsaker till flera olika cancertyper.
De vanligaste orsakerna till att potentiella vårdskador uppstår vid en ambulansutryckning är felaktig bedömning och bristande dokumentation. Det visar en kartläggning av patientsäkerheten i ambulanssjukvården. När det gäller svårt sjuka som stroke eller hjärtinfarkt sker ”avvikande händelser” vid mer än var sjätte utryckning.
Det finns tydliga kopplingar mellan hormonnivåer och underliggande aspekter av psykiska sjukdomar, visar forskning från Umeå universitet. Det går även att se ändrade nivåer av insulin hos personer som har försökt ta sitt liv.
I fler och fler länder i Europa växer grön omsorg som ett komplement till annan vård – på lantbruk och i terapiträdgårdar. Men inte i Sverige. Steget att gå från traditionell bonde till grön omsorgsentreprenör kan vara stort, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.
Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har blivit ännu bättre. Sverige har en neonatal intensivvård i världsklass, enligt en studie som inkluderar samtliga svenska sjukhus.
Blodkärl som kollapsar låter kanske inte så bra. Men faktum är att kollapsande halskärl är viktiga för att vi ska få rätt tryck i hjärnan, visar forskning från Umeå universitet. Och upptäckten kan ge nya förklaringar till flera neurologiska sjukdomar.
Cocktaileffekten, den blandning av kemikalier, som vi utsätts för i vår vardag innebär hälsorisker som nuvarande riskbedömningar förbiser.
Teknik med så kallade antagomirer, konstgjorda molekyler som kan påverka funktionen av en gen, har lett till förbättrad insulinproduktion i mänskliga celler.
– Vår studie är ett första steg mot att använda konstgjorda molekyler, så kallade antagomirer, som behandling vid typ 2-diabetes, säger Lena Eliasson, professor vid Lunds universitet.
Fem sekunder. Det kan vara tillräckligt för att uppskatta status av en hockeyspelares ljumskar. Smärta vid ett så kallat squeeze-test går tydligt hand i hand med både upplevd försämrad funktion och sämre styrka i höftmuskulaturen. Det visar en studie från Lunds universitet.