Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Flera årtionden efter att giftiga substanser förbjudits i många länder, har forskare vid Karolinska Institutet hittat ämnena i organ hos foster. Beslutsfattare måste ta hänsyn till mixen av industriella kemikalier som ansamlas i människor och natur, och inte bara hantera dem enskilt, menar forskarna.
Ämnen i bröstmjölk ger näring till bakterier i tarmen som kan ge skydd mot astma, allergi och autoimmuna sjukdomar. Forskare har studerat faktorer som formar nyföddas immunsystem.
En speciell gen har betydelse för möjligheten att överleva hudcancern malignt melanom. Forskarna i Umeå har använt mikroskopiska maskar för att studera den aktuella genen.
Sedan 2005 har riktlinjerna för vård av medvetslösa hjärtstoppspatienter varit att kyla ned kroppstemperaturen till 33 grader. En ny studie med 1900 patienter visar att behandlingen inte gör att fler patienter överlever.
Närmare 12 000 personer i Sverige fick sjukpenning från Försäkringskassan för covid-19 under pandemins första våg. Mediantiden för sjukskrivning i denna grupp var 35 dagar, men för många blev det betydligt mer långdraget.
Att cykla till jobb och skola, även om man gör det bland avgaser, är en hälsovinst. Faktum är att effekterna man får av träning är extra betydelsefulla för den som bor i områden med mycket luftföroreningar.
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare i livet jämfört med de som har syskon. Det visar en befolkningsstudie från Lunds universitet.
Att försöka minska patienters vårdtider i respirator kan både skona patienterna och frigöra viktiga resurser inom intensivvården. Forskare har undersökt hur det kan gå till.
Vaccineringen mot covid-19 är i full gång – men vad vet vi egentligen om det som sprutas in i armen? Och hur hade världen sett ut om inte vaccin fanns? Här har vi samlat artiklar om coronavaccin.
Nej, distansundervisningen ledde inte till mer depression, ångest och stress hos svenska universitetsstudenter. Inte heller studenter som tidigare upplevt sömnproblem, ensamhet och psykisk ohälsa mådde sämre.
Det finns god kunskap om vad som ökar risken att drabbas av en första hjärtinfarkt – men mindre om vad som orsakar återkommande hjärt-kärlsjukdom. Det undersöks i en avhandling från Karolinska Institutet.
Prover som samlats in från 60 storstäder världen över visar att varje stad har sin egen mikrobiella profil. En specifik uppsättning av virus, arkeer, bakterier och andra osynliga organismer.
Undernäring är ett stort problem bland de allra äldsta och något som kan leda till döden. Övervikt kan däremot ge ett visst skydd. Till och med svår fetma tycks vara gynnsamt bland äldre, visar forskning.
Ofrivillig barnlöshet kan orsaka lidande för de drabbade. Forskning visar att sociala medier kan vara ett stort stöd.
För att få delta i forskning kring livmodertransplantation måste man hitta en egen donator. Men att be om någons livmoder, ofta sin mammas, sätter relationer på prov och väcker frågor både om moderskap och en livmoderns betydelse genom livet.
Det kan vara komplicerat att få till en fungerande middag med barn. Och hur är det för familjer där vissa barn har en gastrostomi, och får föda via en ”knapp” på magen i stället för munnen? Det har Ellen Backman, doktorand från Högskolan i Halmstad undersökt.
Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt med start direkt efter födelsen, redan innan barnet stabiliserats, kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt, visar en studie vid Karolinska institutet.
Vid fetma utsöndrar fettet runt hjärtat skadliga ceramider, som kraftigt ökar risken att dö i hjärtsjukdom. Men viktminskningsbehandling kan förhindra upplagring av det farliga fettet, visar en studie från Karolinska institutet.
Kvinnor som bär på humant papillomvirus, HPV, löper ökad risk att föda för tidigt, vilket kan leda till komplikationer för barnet. Därför bör unga vaccinerar sig mot HPV och kvinnor gå på gynekologiska cellprovtagningar.
Immunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion.
