Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Enkla blodprov som upptäcker Alzheimers sjukdom i tidigt skede skulle revolutionera vården. Det menar forskare vid Göteborgs universitet, som i tre studier visar att ett egenutvecklat blodprovsbaserat test kan avslöja sjukdomen innan symptom, och dessutom förutsäga dess förlopp.
Genom att mäta biomarkörer i urinprov har forskare identifierat och verifierat vilken typ av astma en patient har. På sikt kan det leda till en mer individuell diagnos där behandlingen blir skräddarsydd och bättre anpassad till svårighetsgraden av astma.
Sämre fysisk kondition hos unga vuxna är kopplat till en ökad risk för den autoimmuna sjukdomen psoriasis. De män som tillhörde gruppen med sämst kondition vid mönstringen hade 35 procents högre risk att utveckla psoriasis senare i livet, än de som hade bäst kondition.
Små syntetiskt framställda antikroppar har i labbförsök blockerat coronavirus från att ta sig in i mänskliga celler. För att få fram nano-antikropparna vaccinerade forskarna alpackor och lamor med coronavirusets spikprotein. En viss kombination av antikroppar har visat sig effektiv även när viruset muterat.
Risken att smittas på jobbet är betydande, menar anställda inom vården i region Skåne. Var fjärde hälso- och sjukvårdsanställd anser att de åtgärder som vidtagits för att förhindra smitta bland personalen under Covid-19 inte varit tillräckligt effektiva.
Lekmän har svårt att uppskatta hur allvarlig blodförlusten är hos en skadad person. Små volymer blod överskattas och stora volymer underskattas. Blodförlusten underskattas mer för kvinnliga offer än manliga offer, oavsett volym och den upplevs också som mindre livshotande när kvinnor blöder.
Att vaccinera barn mot vattkoppor skulle spara pengar, men däremot inte att erbjuda alla 65-åringar vaccination mot bältros. Det är exempel på resultat i en avhandling vid Göteborgs universitet som studerat kostnadseffektivitet av vaccinationer i de nationella vaccinationsprogrammen.
När vaccinationerna mot covid-19 startat, och slutet på pandemin känns närmare, riskerar vi att slarva med åtgärder som social distansering. En enkätstudie visar att information om vaccinerna paradoxalt nog kan accelerera spridningen av viruset.
Genom att jämföra arvsmassa från tusentals bakterier har forskare vid Göteborgs universitet kunnat kartlägga varifrån antibiotikaresistensgener kommer. Nästan alla gener, där man kunde identifiera ett ursprung, började spridas från sjukdomsframkallande bakterier.
Svenska sjukhuspatienter med lägre socioekonomisk status får vänta längre innan de får hjärt-lungräddning när de drabbas av hjärtstopp och har lägre sannolikhet att överleva jämfört med patienter med högre socioekonomisk bakgrund, visar en studie från Linnéuniversitetet.
Barn till mammor som dricker komjölk under amningen löper minskad risk att utveckla födoämnesallergi. Den slutsatsen drar livsmedelsforskare på Chalmers tekniska högskola.
Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.
Två av tre unga skidåkare får besvär med andningen vid träning i kyla. Majoriteten av skidåkarna är positiva till andningsmask. Men maskerna har inte enbart positiva effekter, visar en studie med elitidrottande ungdomar inom längdåkning och skidskytte.
Övermedicinering, fler oplanerade vårdbesök och fler besök inom slutenvården. Flerfaldig sårbarhet med ökad risk för samsjuklighet. Vården fyller inte behoven för äldre med funktionshinder och psykisk ohälsa, visar en studie från Lunds universitet.
P-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer, visar en studie där man undersökt över 250 000 kvinnor. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat med p-piller.
Med hjälp av algoritmer har forskare vid Karolinska Institutet identifierat markörer som kan särskilja mellan irritationseksem och kontaktallergi, två hudreaktioner som ser snarlika ut men kräver olika medicinisk handläggning.
För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå.
Vaccination mot pneumokocker och haemophilus ger barn ett bra skydd mot hjärnhinneinflammation och andra allvarliga infektioner. I en ny avhandling vid Umeå universitet visas även att barn som drabbats av dessa infektioner löper ökad risk att långt senare i livet drabbas av bland annat psykiska problem.
Genom att kartlägga vilka nervceller som ingår i mag- tarmkanalens nervsystem hos möss, har forskare fått mer kunskap om hur nervcellerna bildas och vilken funktion de har. I framtiden hoppas man kunna bena ut nervcellernas roll vid olika tarmsjukdomar samt identifiera måltavlor för ny medicin.
Existentiell ensamhet är en oundviklig del av människans livsvillkor. Många äldre beskriver oro och ångest, men lyfter fram faktorer som lindrar ensamheten – bland annat relationer till andra människor. Något som vården måste förhålla sig till.