Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
I Sverige dog cirka 750 personer fler än normalt under fjolårets värmebölja. Storstadsområdena tycks drabbas hårdast. Umeåforskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg ser flera möjliga orsaker till detta.
Styrketräning två till tre gånger i veckan kan minska besvären med svettningar och vallningar i klimakteriet. Det visar en forskning från Linköpings universitet.
Var fjärde artrospatient i Skåne fick receptförskrivna opioider någon gång mellan november 2014 och oktober 2015. Opioider är beroendeframkallande och finns inte med på listan över rekommenderade behandlingar vid artros.
Varför varför skulle smärtsignaleringen som är kritiskt för vår överlevnad vara långsammare än signaler om beröring? Det undrade forskare som genom att avlyssna signalerna i nervtråden från en enda nervcell åt gången upptäckt att vissa smärtsignaler är nog så snabba. Upptäckten utmanar den rådande bilden av smärta.
Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har seglat upp som ett av vår tids hetaste forskningsområden. I sin avhandling har Louise Brunkwall, nutritionist och forskare i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, studerat övervikt, fetma och kostens betydelse i relation till våra tarmbakterier.
Hål i tänderna och tandlossning beror inte bara på hur väl man sköter sin munhygien och hur mycket godis man äter. Även ärftliga egenskaper och faktorer som fetma, utbildning och personlighet kan spela roll, visar den hittills största studien inom området.
Kan vi i framtiden få mediciner som bromsar åldrandet och gör oss friskare under våra sista år? Det låter som science fiction men behöver inte längre vara det. Runtom i världen forskas det numera intensivt på att förstå vad som driver åldrandet – från ett cellbiologiskt perspektiv.
Forskare vid Umeå universitet har kommit ytterligare ett steg på vägen mot att förstå varför viss prostatacancer blir elakartad och sprids i kroppen. Med hjälp av zebrafiskar som genmodifierats med den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9 har forskarna kartlagt mekanismer för hur tumörceller styrs av vissa proteiner.
Forskare har hittat ett nytt gift selektivt inriktat på malariamyggor. Och som kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria.
Risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland individer med autismspektrumdiagnos än hos befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk för självmordsbeteenden har kvinnor som förutom autism även har adhd. Det visar en populationsbaserad studie från Karolinska Institutet.
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilka gener som uttrycks i överaktiva immunceller hos möss med astmaliknande inflammation i luftvägarna. Resultaten, som publiceras i tidskriften Immunity, tyder på att produktion och nedbrytning av fetter spelar en viktig roll.
Manliga intagna i fängelse som yogar får ökad förmågan att ta ansvar, acceptera sig själva och kontrollera impulsiva beteenden. Yogans positiva effekter på intagna har visats tidigare och stärks ytterligare av nya forskningsresultat. Förändring i psykologisk personlighetsmognad kan mätas efter 10 veckors yoga.
Ett barns födelsevikt styrs av både mammans och barnets genetik, och samspelet däremellan kan vara påfallande raffinerat. Forskare har nu identifierat 190 kopplingar mellan genetik och födelsevikt, i en studie med 200 forskare involverade.
Den som drabbas av arbetslöshet förlorar hälsorelaterad livskvalitet motsvarande nästan ett helt år vart tionde år, jämfört med den som har arbete. Det visar forskning vid Umeå universitet. En viktig förklaring är att arbetslösa lider mer av ångest och depression än arbetande.
Det kan bli betydligt lättare att diagnostisera Alzheimers. Forskare har vidareutvecklat en blodmarkör som via ett enkelt blodprov kan visa om en patient har sjukdomen. Redan till hösten börjar de testa tekniken inom primärvården.
Runt hälften av patienterna som är inlagda på sjukhus i Vietnam är bärare av multiresistenta tarmbakterier, som är motståndskraftiga mot den brett verkande antibiotikagruppen karbapenemer, visar en studie ledd från Linköpings universitet. Förekomsten av karbapenemresistenta bakterier i Sverige än så länge mycket låg.
Personer som exponerats för kemiska stridsmedel får ofta kroniska skador på exempelvis lungor, hud och ögon, men de drabbas också av depression, ångest och självmordstankar, visar forskning på överlevare från gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988.
Majoriteten av de kvinnor som opereras på misstanke om äggstockscancer visar sig vara helt friska eller ha godartade äggstocksförändringar. Ett nytt blodtest kan leda till färre onödiga och riskfyllda operationer.
Ett varmt leende och en omsorgsfull hand på axeln är inte nog för att överbrygga de språkbarriärer som kan uppstå mellan föräldrar och vårdpersonal inom neonatalvården när föräldrarna inte behärskar svenska språket. Frågan är när hur tolkhjälp bör anlitas.
I 20 års tid har forskare vid Lunds universitet envist arbetat med att försöka ta fram ett läkemedel mot preeklampsi – havandeskapsförgiftning. Nya resultat gläntar nu på dörren mot ett nytt läkemedel, som förhoppningsvis kan komma att rädda många gravida kvinnors liv i framtiden.