Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
En studie från Uppsala universitet visar att ett genomsnittligt syrgasflöde på 3 liter/min kan räcka för svårt sjuka covidpatienter, vilket är klart lägre än det estimat på 10 liter/min som WHO använder.
Hälften av den svenska befolkningen är överviktig. Många har provat allt – som LCHF, 5:2, eller att räkna kalorier. Att sluta banta i onödan kan vara en lösning. Liksom att växla mellan fasta och normalt ätande. Samtidigt visar forskning att endast kirurgi har långsiktig effekt.
Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp med vaccination eller efter infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler fortsätter att svara även mot den nya coronavarianten, visar forskning från Karolinska institutet.
Upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en kartläggning över gennätverk som ger verktyg för att bekämpa hjärt-kärlsjukdom och utveckla skräddarsydda behandlingsstrategier
Lungorna börjar bygga sitt immunförsvar direkt efter födseln. Forskare vid Karolinska institutet har följt hur immuncellerna, makrofagerna, börjar utvecklas när lungorna blåses upp av inandningsluften.
Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar i världen. Men hur ser det ut i Sverige? Det undersöks i en avhandling från Linköpings universitet.
Forskare har lyckats hitta en specifik genvariant som ger skydd mot svår sjukdom vid covid-19. Forskarna kunde peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst. Fynden visar hur viktigt det är att inkludera människor med olika ursprung i kliniska studier.
Besvär i nacke och bröstrygg drabbar många bland Försvarsmaktens flygande personal. Särskilt i riskzonen är de som har haft besvär tidigare, de som har lägre rörlighet eller har sämre uthållighet i nacke och bröstrygg.
För att motverka infektioner i sår efter operation krävs ett samarbete mellan patient och vårdgivare. Patienter behöver ett individuellt anpassat stöd för att kunna förbereda sig på bästa sätt inför kirurgi.
Vid levercancer finns specifika kombinationer av ett protein och en icke-kodande RNA-molekyl. När forskarna minskade förekomsten av RNA-molekylen, minskade tumörcellernas fettdepåer. Tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Studien bidrar till kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.
En växtbaserad kost bestående av bland annat lingon, bönor och bönfibrer kan minska åderförfettningen med hälften och har dessutom en positiv påverkan på tarmfloran.
I Sverige och Danmark föder allt fler kvinnor barn efter 40. Samtidigt har behovet av assisterad befruktning för kvinnor över 40 i Skandinavien fördubblats under en tioårsperiod.
Ett protein som är unikt för människor, och som alltså ser annorlunda ut hos neandertalare, har visat sig skydda mot oxidativ stress. Det finns en koppling mellan oxidativ stress och ökad risk för bland annat kärlsjukdom.
Majoriteten läkare i primärvården anser att ett beslut om sjukskrivning blir bättre om de har kontakt med patientens arbetsgivare. Ändå är det få som har det.
Halterna coronavirus i avloppsvatten i Göteborg har rakat i höjden på en vecka, och motsvarar toppnoteringen under pandemins tredje våg, våren 2021.
Ska man ha munskydd eller inte? Hur effektiva är de och stoppar de smittan? Åsikterna går isär men teknisk forskning visar att munskydd ger bra skydd mot partiklar i luften – och att skägg kan orsaka ökat läckage från munskydden.
Det finns ingen anledning till oro för att barn som blir till med assisterad befruktning (ART) skulle ha större risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Det menar forskarna bakom en stor observationsstudie från Karolinska Institutet.
Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling, visar flera studier. Men det räcker med väldigt små förändringar för att sambandet ska brytas och barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå.
En receptor som aktiveras av omega-3 har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning. Fynden kan bana väg för nya sätt att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom.
Ett högt intag av gluten leder oftast inte till ökade IBS-symptom, visar en studie från Chalmers och Uppsala universitet. Tarmbesvären förvärras dock av en viss typ av kolhydrater, så kallade fodmaps, men effekten var mindre än förväntat.
