Forskning om hälsa & medicin

Forskare har tagit fram ett implantat som med hjälp av elektricitet kan ge råttor med ryggmärgsskador sin rörelseförmåga tillbaka. Genombrottet väcker hopp om en behandling för människor som till följd av skador på ryggmärgen har förlorat känsel och funktion i delar av kroppen.

Att jaga solbränna med hjälp av att kolla när UV-index är som högst har blivit en trend bland unga. Christian Ingvar, professor och expert på hudcancern melanom, tar lätt på trenden, men understryker att det är skadligt att bränna sig och att svenskar måste behålla sin medvetenhet om...

En studie vid Karolinska institutet visar att adhd-läkemedel fortfarande minskar risken för självskador, olyckor och kriminalitet. Samtidigt har effekterna försvagats i takt med att läkemedlen förskrivs till en allt bredare patientgrupp.

Analyser av ett embryos kromosomer med hjälp av PGT-A tycks inte resultera i fler lyckade IVF-behandlingar. Det visar en systematisk översiktsstudie från SBU.

Långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en kraftigt ökad risk att dö i förtid. Enligt en ny studie är smärta en lika viktig riskfaktor som rökning, övervikt och diabetes – något som ofta förbises i vården.

Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet, visar en studie. Barn till äldre mammor föds oftare för tidigt eller med komplikationer som låg födelsevikt eller lågt blodsocker.

Forskare har hittat en ny behandling mot neuroblastom, en agressiv sorts barncancer. När behandlingen testades på möss omvandlades tumörer till friska nervceller.

Sex av tio personer med typ 2-diabetes har fettlever, enligt en studie från Linköpings universitet. Men betydligt färre hade utvecklat allvarlig leversjukdom. Risken var dock högre hos personer med fetma.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan – och nu visar en studie att läkarnas attityder spelar en stor roll för hur benägna de är att skriva ut medicinen. Om kollegorna uppfattas som restriktiva eller inte, och hur ofta läkaren själv tar antibiotika, spelar in.

Ett protein från magsårsbakterien Helicobacter pylori tycks bromsa skadliga proteinklumpar som kopplas till alzheimer, parkinson, typ 2-diabetes och bakterieinfektioner. Forskare vid Karolinska institutet hoppas att upptäckten kan leda till nya behandlingar.

Forskare har upptäckt att två läkemedel, ett mot rökning och ett mot depression, verkar fungera bra ihop för personer med alkoholberoende. Den kombinerade behandlingen dämpar suget, sänker alkoholkonsumtionen och ger mindre risk för illamående.

Forskare har med hjälp av odlade organ från mänskliga stamceller kartlagt hur den invasiva shigella-bakterien infekterar tarmvävnad. Studien banar väg för att använda samma metod i forskning om andra allvarliga infektioner.

Nyfödda barn som överlever allvarliga hälsoproblem löper högre risk att dö under barndomen och tonåren än barn som var friska som nyfödda, visar en studie. Därför tycker forskare att det är viktigt att sjuka spädbarn följs upp under hela barndomen och tonåren.

Innehållet i ingefära varierar med odlingsplats – särskilt i färsk ingefära skiljer sig halterna av både viktiga näringsämnen och tungmetaller som bly och kadmium. Det visar en studie vid Örebro universitet.

Gener spelar stor roll för om ett barn får autism – men miljöfaktorer kan också ha viss betydelse, enligt Kristiina Tammimies, forskare i medicinsk genetik. Hon har också en förklaring till ökningen av autismdiagnoser.

Många kvinnor med lipödem möts av misstro och fördomar inom vården – och vägen till en diagnos är ofta lång. Nu vill forskare att nationella riktlinjer ska tas fram och att vårdpersonal ska få bättre utbildning.