Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Riktade, hälsofrämjande insatser på arbetsplatser kan öka den självupplevda hälsan hos medarbetare – trots en stressig vardag. Det framkommer i en avhandling från Lunds universitet.
Forskare har utvecklat ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i hudområden där motståndskraftiga och potentiellt dödliga bakterier skapat infektioner. Studien visar att plåstret effektivt minskar mängden bakterier i huden.
En ny orsak till hjärtinfarkt hos rökare och personer med högt blodtryck har upptäckts. Forskare vid Örebro universitet har studerat en ny biomarkör som går att se i blodet många år innan en infarkten.
– Den är en väldigt stark varningssignal om en framtida hjärtinfarkt, säger forskaren Liza Ljungberg.
Serotoninbrist i hjärnan är en vanlig förklaring till depression. En hjärnavbildningsstudie visar att det kan ha en annan roll.
– En möjlighet är att serotoninsystemet inte orsakar depression utan är en del av hjärnans försvarsmekanism mot depression, säger Jonas Svensson, forskare vid Karolinska institutet.
Vaccineringen mot covid-19 är i full gång – men vad vet vi egentligen om det som sprutas in i armen? Här har vi samlat artiklar om coronavaccin.
Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.
Vaccinerna mot covid-19 har tagits fram på samma sätt som andra vacciner, men på rekordtid. Finns det några risker med det? Och hur testas de egentligen för att bli godkända för människor?
Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år.
– Vad det innebär för prognosen för män som inte fick sin cancer diagnostiserad beror på om vården får chans att hinna ikapp, säger Pär Stattin professor i urologi vid Uppsala universitet
Miljontals kvinnor använder fertilitetsappar när de försöker bli gravida. En majoritet av dem samlar in och delar känsliga data. Forskare uppmanar till hårdare kontroll och mer korrekt kategorisering av apparna, för att undvika missbruk av uppgifterna.
Öppna platser, vuxna i närheten, inte för mycket buskage. Bort med skräp och in med färg och form. Så vill 52 barn som medverkat i en studie i Malmö öka tryggheten i sitt område. Barnen arbetar nu vidare med bland annat bostadsföretag för att förbättra närmiljön.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av onormal spridning och ansamling av proteinet tau i hjärnan. En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser för de drabbade individerna. Studien publiceras i Nature Medicine.
Att vara högutbildad hjälper inte mot att hjärnan krymper. Det gör den ändå obevekligen i takt med att vi åldras, oavsett utbildningsnivå, visar en ny internationell studie.
Mammor som testat positivt för corona riskerar att föda för tidigt – men sannolikheten att bebisen ska smittas är mycket liten. Det visar en studie av 90000 födslar under det första pandemiåret.
Ett bra antiviralt medel kan stoppa en pandemi långt innan ett vaccin utvecklats, menar virusforskarna. Tusentals ämnen testas på virus från den första svenska coronapatienten.
Hos närmare en av tio som får hjärtinfarkt hittas ingen uppenbar orsak i kranskärlen. En del av patienterna får brustet hjärta-diagnosen takotsubo, medan andra förblir odiagnostiserade. Tidig magnetkameraundersökning av hjärtat kan ge fler en diagnos, enligt en studie från Karolinska institutet.
En studie visar samband mellan blodgrupper och totalt 49 sjukdomar. Bland annat fann forskarna att blodgrupp B verkar ha en skyddande effekt mot njursten.
En ovanlig mutation kan ge resistens mot anti-östrogen-behandling. Därför kan en liten del kvinnor vara mer behjälpta av annan behandling efter en bröstcanceroperation, visar en studie från Lunds universitet.
Personer med typ 2-diabetes har sämre muskelfunktion än friska personer. Nu har forskare sett att vid typ 2-diabetes har genen VPS39 stor betydelse för muskelfunktionen och muskelstamcellernas förmåga att bygga nya muskelceller.
Luftvägsproblemen bland befolkningen ökade markant i Reykjavik under ett av Islands största vulkanutbrott för sex år sedan. De negativa hälsoeffekterna ökade mest när svaveldioxiden kom tillbaka från Atlanten i form av nedfallande partiklar.
Trots att det är vanligt med hemorrojder finns det relativt lite kunskap om varför bara vissa drabbas. Ny forskning har kartlagt hittills okända orsaker bakom besvären.
