Hälsa & medicin

Malariaparasiten Plasmodium har under sin livscykel sju metaboliska vägar för att infektera levern hos människor och andra däggdjur. Det visar forskare som undersökt arvsmassan hos malariaparasiten. I levern försöker sig parasiten snabbt innan den invaderar blodet och orsakar malaria.

Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, även långt efter att de uppkommit.

Inom vården går en skiljelinje mellan psykisk och kroppslig ohälsa. En indelning som beror på svårigheterna att mäta och observera psykisk sjukdom.
– Men vi inser alltmer att den fysiska ohälsan är beroende av, och sammanblandad med den psykiska ohälsan, säger Johan Fernström, psykiatriker och doktorand vid Lunds universitet, i en intervju i tidskriften Vetenskap & hälsa.

Att dosera kemoterapi är en grannlaga uppgift. Dosen för en positiv anticancereffekt är mycket nära den som orsakar allvarliga, ibland dödliga, biverkningar. Doktoranden Sereilakhena Phal vid Umeå har utvecklat biosensorytor för detektion av läkemedel som används för cancerbehandling.

Det är vanligt att hjärtpatienter drabbas av depression. Det kan leda till en ond cirkel där också hjärtsjukdomen kan påverkas negativt och det är därför viktigt att depressionen blir behandlad. En studie från Linköpings universitet visar att terapi via nätet är effektiv.

Kan behandling av depression och andra psykiatriska diagnoser skräddarsys utifrån den enskilde patienten? Daniel Lindqvist försöker tillsammans med sina forskarkollegor att hitta en väg framåt mot en bättre anpassad behandling genom att undersöka kopplingen mellan inflammation och depression.

Den förväntade livslängden hos personer med schizofreni eller annan psykotisk störning är så mycket som 15–20 år kortare än hos övriga befolkningen. Det beror i första hand på att hjärt-kärlsjukdomar är så mycket vanligare i denna grupp.

Länge trodde man att depression berodde på brist på signalsubstansen serotonin. Men fullt så enkelt är det inte. Idag finns mycket som pekar på att det snarare handlar om att öka hjärnans plasticitet, det vill säga förändringsförmågan.

Våra cellers kraftverk, mitokondrierna, är livsviktiga. Med ett nytt verktyg från Karolinska Institutet kan forskare nu undersöka hur mitokondriernas sätt att tillverka proteiner påverkas av sjukdom, läkemedel, åldrande och olika fysiologiska faktorer som kost och motion.

Det finns flera fördelar med ultraljudsbehandling mot prostatcancer, menar forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. En är precisionen, ultraljud riktas enbart mot själva tumörområdet inne i prostata. Målgruppen är män med prostatacancer utan metastaser.

Analys av hela arvsmassan, så kallad helgenomsekvensering, kan användas för att diagnostisera intellektuell funktionsnedsättning med högre precision än andra genetiska analysmetoder. Ett nytt analysverktyg, utvecklat vid Karolinska Institutet, ska nu införas som första linjens kliniska diagnostik vid Karolinska Universitetslaboratoriet.

För första gången har forskare fångat hur proteinet Myc, som spelar en central roll i cancer, binder till ett nyckelprotein och styr viktiga funktioner i cellen. Den nya kunskapen kan på sikt bidra till att utveckla cancerläkemedel som stör Myc:s funktion i tumörceller.

Medvetandet är inget som hjärnan producerar, utan något som skapar länkar inuti den. Den menar Uppsala-forskaren Michele Farisco, som utvecklat en ny modell för att förstå medvetandet.

Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att brunt fett, en vävnad vars främsta funktion är att bränna fett och socker för att producera värme, gör detta utan att använda de proteiner som är viktiga för insulin-signaleringen. Upptäckten kan bana väg för insulinfri behandling av typ 2-diabetes.

Fetmakirurgi är förknippat med tydligt minskad risk för hudcancer, visar en studie. Resultaten beskrivs som en viktig pusselbit som stärker kopplingen mellan viktnedgång och elakartad hudcancer.

Särskilda immunceller i huden kan kontrollera mängden antibiotikaresistenta bakterier (av typen Staphylococcus aureus, MRSA) i huden innan de får en chans att invadera. Det kan förklara varför infektion med denna motståndskraftiga bakterie blir väldigt kortvarig hos vissa personer.

Smittor sprids på flera olika sätt och extra svårt kan det vara att skydda sig mot de som är luftburna. Vinterkräksjukan som orsakas av noroviruset är ett sådant. Carl-Johan Fraenkel, infektionsläkare och vårdhygienläkare, disputerar nu med en avhandling vid Lunds universitet som undersöker olika aspekter kring hur denna vinterkräksjuka sprids på sjukhus.