Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Pappor som delar föräldraledigheten lika med sin partner känner sig tryggare i sin föräldraroll och är sig nöjdare i sin relation visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Matvanorna spelar roll för ADHD.
– Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, forskare vid Örebro universitet.
Akut sjuka i covid-19 har visat symptom på förvirring, personlighetsförändring och minnesproblem – tecken på att hjärnan är påverkad. Men det är troligen inte viruset i sig, utan snarare immunsvaret som ger upphov till förvirring och andra symtom från nervsystemet, visar en en studie på sex svenska patientfall.
Gymnasieelever i Lund ska på skoltid träna upp förmågan att hantera stress och motgångar – och diskutera alternativa sätt att tänka om sig själva och andra.
– Liknande försök i andra länder visar på goda resultat, säger Eva Hoff, en av forskarna bakom den metod eleverna ska använda.
Bröstbevarande kirurgi förbättrar behandlingen av bröstcancer, både funktionellt och estetiskt. Nu visar forskning att så kallad onkoplastik också är lika säker som konventionell bröstbevarande kirurgi. Och att patienternas livskvalitet ökar på lång sikt.
Det går att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnaden, med hjälp av så kallad in situ-sekvensering. För att lättare kunna tolka den stora mängden data har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad sig på AI-algoritmer för nätverksanalys – en metod som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.
Genom att studera vad som händer i hjärnan när råttor putsar sig, har forskare vid Lunds universitet fått ökad förståelse för vilka processer som styr hjärnans kontroll av rörelseinitiering, något som är ett stort problem för många med Parkinsons sjukdom.
Redan måttliga mängder av lågintensiv fysisk aktivitet minskar påtagligt risken för stroke, hjärtinfarkt och förtida död på äldre dar. Det visar en ny stor studie vid Umeå universitet.
Kombinationer av data från vårdtillfällen och samtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 om influensasymptom, kan förutsäga influensaepidemier. Prognoserna som är användbara bland annat vid vid vårdplanering – så att en omfördelning av vårdresurser under epidemier kan ske på bästa möjliga sätt.
Personer som genomgått fetmakirurgi lever i genomsnitt tre år längre än de som fått traditionell behandling mot sin fetma. Överdödligheten är dock hög i båda grupperna jämfört med den allmänna befolkningen.
Nästan vart tionde barn i tidiga tonåren lider av kronisk, rörelsehämmande smärta, till exempel artrit, annan smärta i skelett och muskler, återkommande magsmärtor och huvudvärk. Men smärtan underskattas, alltför få remitteras till specialist för utredning och adekvat behandling, visar ny internationell rapport.
Ett ideellt forskarnätverk tar fram ritningar för att kunna tillverka billiga respiratorer. Utrustningen ska nu granskas och förhoppningen är att den ska kunna tas i bruk inom två år.
Ett biokeramiskt implantat har visat sig stimulera återväxt av naturligt skallben, så att även stora skalldefekter kan återställas på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.
Personer med fettlever som utvecklat svår fibros eller cirros har en ökad risk att dö i förtid. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Massachusetts General Hospital i USA att även mild fettlever är kopplad till ökad risk att dö men att dödligheten ökar med tilltagande svårighetsgrad av sjukdomen.
Att vara man, ha en lägre inkomst, lägre utbildningsnivå, inte vara gift och att vara utlandsfödd från ett låg- eller medelinkomstland – det är faktorer som oberoende av varandra är relaterade till en ökad risk att dö i covid-19 i Sverige. Det visar en studie från Stockholms universitet.
Personer med psykossjukdom har sämre upplevd hälsa än genomsnittet, men saknar sällan motivation att förändra sina vanor för att må bättre. Här spelar sjuksköterskor inom psykiatrin en viktig roll, för att stärka patienternas tro på sin egen förmåga att förändra, visar forskning från Högskolan i Halmstad.
Förkalkning i halspulsådern är ett tecken på ökad risk för hjärtinfarkt som kan upptäckas av tandläkare vid röntgen av käken. Med bara en kort utbildning i att tolka röntgenbilder, kan allmäntandläkare lära sig att känna igen dessa förkalkningar. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
En forskargrupp vid Mittuniversitetet håller på att utveckla effektivare andningsskydd för att minska spridning av virus, liknande Cov-SARS-2.
Genom att växla mellan eller kombinera olika läkemedel mot kronisk myelotisk leukemi, kan sjukdomen behandlas mer effektivt, visar studier från Linnéuniversitetet.
Idrottande ungdomar som upplever smärta måste uppmärksammas och behandlas tidigt för att minska risken för långvarig smärta. De bör behandlas utifrån en helhet, där man tar hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala förhållanden.