Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Hälsa & medicin” i kronologisk ordning.
Patienter med bipolär sjukdom som får maniska sjukdomsskov, utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Ju fler maniska episoder patienterna upplevde, desto mer minskade hjärnbarkens tjocklek. Resultaten tyder på att bipolär sjukdom kan vara en neuroprogressiv sjukdom.
När personal inom primärvården utbildades i terapiformen ACT sjönk sjukskrivningarna för deras patienter med 21 procent. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Personer med fetma, det vill säga ett BMI över 30, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade fetma, mot cirka 16 procent i befolkningen. De hade också större risk för lång vårdtid och dödsfall på IVA.
Stimulans direkt i hjärnans smärtkontrollcentra med mjuka tunna elektroder, kan blockera svår smärta. Metoden, som än så länge bara testats på råttor, ger bättre effekt än morfin och saknar biverkningar, enligt forskare från Lunds universitet.
Nu gör björnar vad många önskar så här års, går i ide och sover tills det är vår igen. Men vi människor skulle aldrig överleva vintersömn i ide som björnar gör. Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin vid Karolinska Institutet berättar varför.
Kvinnor blir mer påverkade än män när de utsätts för högfluorerade kemikalier, så kallade PFAS. Det visar en studie om hur kemikalierna leder till skador på levern, så kallad fettlever.
Tarmens B-celler ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Därför kan intag av en liten mängd probiotika förbättra tarmhälsan trots att den bara utgör en droppe i tarmbakterie-havet, visar en studie från Uppsala universitet.
Personer som inte var immuna mot covid-19 löpte klart lägre risk både att smittas och att bli allvarligt sjuka om deras familjemedlemmar vaccinerat sig. Det visar en studie vid Umeå universitet.
Den som har diabetes typ 2 löper ökad risk att utveckla en demenssjukdom, det är känt sedan tidigare. En ny studie visar att det framför allt gäller dåligt kontrollerad diabetes.
Mänskliga fettceller kan öka i storlek mer än 200 gånger under sin livslängd. Forskare vid Karolinska institutet har hittat ytterligare en förklaring till varför fettceller orsakar typ 2-diabetes och annan metabol sjuklighet.
Sockerarten mannos finns i ökad grad i blodet hos covid-19-patienter som blir allvarligt sjuka. Den förhöjda halten kan också påverka risken för typ 2-diabetes efter en covid-19-infektion, tror forskarna bakom upptäckten.
Vårt dna är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Men trots alla våra likheter fungerar våra hjärnor olika. Stamcellsforskare i Lund har hittat en tidigare förbisedd del i vårt dna som tycks bidra till skillnaden mellan oss.
Alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser, har nu kartlagts i en ”cellatlas”, i ett stort internationellt forskningsprojekt. Syftet är att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar, som ALS, och bidra till bättre behandlingar.
Ett läkemedel mot alkoholism kan även fungera som behandling för personer med sexmissbruk. Det visar en avhandling från Umeå universitet. Nu görs en större studie av medicinen.
Med hjälp av artificiell intelligens kan cancertumörer graderas utifrån låg eller hög risk för återfall. Det gör det lättare att anpassa behandlingen till patienten.
Det finns risk för falskt positivt svar vid T-cellstester som ska visa tidigare infektion i covid-19. T-cellerna kan i vissa fall ha aktiverats av vanligt förkylningsvirus. Det är svårt att få testerna tillräcklig specifika och känsliga.
Att reglera tänderna redan i nioårsåldern kan motverka tandskador på barn med förstorat överbett. Det kan också vara positivt för barnens livskvalitet. – Tandvården måste bli bättre på de mjuka värdena i kontakt med patienten, anser forskaren Jenny Kallunki.
Svåra infektioner under tonåren kan innebära en ökad risk att drabbas av MS senare i livet, enligt en ny studie.
– Det handlar framför allt om infektioner i hjärnan och ryggmärgen, men även i luftvägarna, säger Scott Montgomery, professor vid Örebro universitet.
Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid, kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika. Och även varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. En ny metod att kartlägga cancercellernas utveckling kan göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer.
Paracetamol, som finns i till exempel värktabletten Alvedon, kan påverka fostret, framförallt när det tas tidigt i graviditeten. Gravida bör använda paracetamol med ”försiktighet”, anser forskarna.
