Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner som öron- och bihåleinflammation, men också till allvarliga infektioner som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. En ny studie visar hur bakterierna kan hämma immuncellernas reaktion, och även överleva inne i celler för att ge upphov till lunginflammation.

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. 

Personer som fick ett gåband vid skrivbordet på kontoret blev mer fysiskt aktiva under arbetstid än de som saknade band. Gåband kan vara ett bra sätt att förebygga ohälsa. Men för att tillvarata hälsovinsten är det viktigt att se över hela arbetsplatsens utformning och även ta hänsyn till hur den fysiska aktiviteten utanför arbetstid ser ut.

Forskare har under årtionden ställt sig frågan hur kroppen hanterar den paradoxala situation som uppstår när en kvinna blir gravid. Å ena sidan behöver mammans immunsystem anpassas så att det inte reagerar starkt mot fostret, som till hälften ju har sina gener från pappan. Å andra sidan måste immunsystemet samtidigt behålla ett starkt försvar mot infektioner. Nu har forskare vid Linköpings universitet hittat en förklaring.

Det är lätt att tro att man ska bli ”jättesmal”. Diskussionsforum på internet visar att det ofta uppstår orealistiska förväntningar inför överviktskirurgi. Vården måste hantera dessa förväntningar för att patienterna ska må bättre efter ingreppet. Till exempel genom samtalsgrupper med tidigare patienter.

Ägg och spermier är inte de enda vägarna för att överföra information från en generation till nästa. Forskare vid Umeå universitet har publicerat en ny studie som visar att tarmbakterier kan överföra information om tidigare erfarenheter av miljöförändringar från föräldrarna till deras avkomma.

Mer än var tionde nybliven mamma drabbas av förlossningsdepression, men långtifrån alla fångas in av vården och får rätt stöd. En studie som följt mer än 6 000 kvinnor under graviditet och i samband med förlossning ska ligga till grund för att fånga upp kvinnor i riskzonen.

Personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, behöver mer stöd i kontakt med primärvården. För det krävs att nationella riktlinjer om KOL får genomslag. Även stöd via internet och telefon, så kallad e-hälsa, kan göra det lättare för KOL-drabbade, visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Hiv (humant immunbristvirus) är en av de dödligaste infektionerna i världen, som utan behandling bryter ner kroppens immunförsvar. Virustyperna hiv‑1 och hiv‑2 är nära besläktade men har olika spridning i världen. Hiv‑1 har spridits globalt medan hiv‑2, som anses vara en mildare variant av hiv, framför allt är utbredd i Västafrika. Nu visar det sig att Hiv‑2 är allvarligare än vi tidigare har trott.

Det mintsmakande aromämnet karvon finns framförallt i grönmynta/spearmint och är ett vanligt smakämne i tandkräm. Karvon har visat sig ge allergiska reaktioner hos personer med eksem och slemhinnebesvär, till exempel oral lichen planus. Tandläkare som behandlar patienter med slemhinnesjukdomar bör därför bli medvetna om att allergi mot smakämnen kan göra patienter sämre.

Forskare vid Örebro universitet har, tillsammans med forskare i Danmark, utvecklat en metod för studier av hur ämnesomsättningen hos mag-och tarm bakterier påverkar vår hälsa.
– Vi försöker hitta biomarkörer som kan användas vid diagnos av olika sjukdomar mycket tidigare än i dag, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet.

Cirka 40 svenskar står i kö för att få nytt hjärta inopererat. När ett hjärta plötsligt kommer in, väljer läkaren mest lämpade mottagare utifrån ett antal kriterier. Men om istället en ”upplärd” dator får välja blir urvalet ett annat – och den förväntade genomsnittliga överlevnaden kan öka med ett år.

Mykoplasmabakterier tillverkar DNA på ett unikt sätt som kan hjälpa dem att undvika vårt immunförsvar. Denna oväntade upptäckt kan leda till nya behandlingsmetoder. 

Vi föds med väldigt få mikroorganismer – och de första åren blir avgörande för hur tarmfloran utvecklas. Forskare kan nu slå fast att tarmflorans utveckling sker i tre distinkta faser, associerade med förändringar i bebisens livsstil under de första åren. Det här kan bland annat hjälpa forskarna att förstå vad som får ett barn med förhöjd ärftlig risk för typ 1-diabetes att också utveckla sjukdomen.

I den första studien av sitt slag har forskare funnit att språkutvecklingen hos barn kan kopplas till mammans exponering av ftalater under tidig graviditet, kemikalier som bland annat kan finnas i vanliga hushållsartiklar, elektronik och mjukgjord PVC.