26 mars 2024
Umeå universitet

Studie visar vem som var mest sårbar för postcovid tidigt i pandemin

Personer med postcovidsyndrom efter covid-19-infektion lider ofta av intensiv trötthet och andningssvårigheter. Det visar en ny nordisk studie ledd från Umeå universitet. Studien visar även att högt blodtryck kan vara en riskfaktor för postcovid.

– Resultaten är ett viktigt steg för att bättre förstå postcovidsyndrom. Genom att identifiera nyckelfaktorer kan vi förbättra diagnostiken, anpassa vården och bana väg för forskning om effektivare behandlingar, säger Anne-Marie Fors Connolly, docent och klinisk forskare vid Umeå universitet och studiens senior-författare.

I studien analyserades data från över en miljon personer i Sverige som testade positivt för covid-19 under perioden februari 2020 till maj 2021. Av dessa fick 1,5 procent, drygt 16 000 personer, diagnosen postcovidsyndrom, PCS, efter covid-19-infektionen. De diagnostiserades i både öppen- och slutenvård, vilket gav stora datamängder för forskarna att undersöka det kliniska fingeravtrycket av PCS. Forskarna gjorde en fördjupad studie av PCS-symtom hos individer som behövt fortsatt vård tre månader efter covid-19-infektionen.

Forskarna fann att de vanligaste symtomen i samband med PCS var dyspné, det vill säga andningssvårigheter, sjukdomskänsla och trötthet samt onormala lungundersökningsresultat. Personer med PCS hade oftare hypertoni, högt blodtryck, både jämfört med personer som hade genomgått covid-19-infektion utan att senare diagnostiseras med PCS och jämfört med personer som inte hade fått covid-19 alls. Detta tyder på en sårbarhet hos personer med högt blodtryck. Dyspné framkom som ett nytt symtom för majoriteten av dem som diagnostiserats med PCS, vilket understryker dess betydelse för symtombilden och hur kliniker ställer diagnos vid postcovid.

Vid bestämning av vilka covid-19-patienter som diagnostiserades med postcovid kunde forskarna se ett starkt samband med sjukdomens svårighetsgrad under de tidiga stadierna av infektionen. I synnerhet personer som behövde mekanisk ventilation för andningshjälp löpte hög risk att diagnostiseras med PCS efter att ha återhämtat sig från covid-19-infektionen.

Studiens omfattande tillvägagångssätt, som utnyttjar data från flera rikstäckande register, ger en unik översikt över PCS och innebär värdefulla insikter för vårdgivare. Resultaten understryker vikten av framtida studier om de bakomliggande orsakerna och potentiella behandlingar av PCS.

– Att förstå de kliniska och demografiska egenskaperna hos PCS är avgörande för att utveckla riktade vårdstrategier för dem som lider av långtidseffekter av covid-19, säger Dr. Hanna Ollila, gruppledare för Institutet för molekylär medicin Finland vid Helsingfors universitet.

Studien är utvecklad inom det EU-finansierade forskningsprojektet Neurocov och finansieras även av Vetenskapsrådet och Finlands Akademi. Projektet leds av Umeå universitet och inbegriper institutioner i fyra nordiska länder, inklusive de svenska och finländska noderna i det nordiska partnerskapet för molekylär medicin EMBL, Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, vid Umeå universitet och Institutet för molekylär medicin Finland, FIMM vid Helsingfors universitet.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ Public Health.

Om den vetenskapliga publiceringen
How do clinicians use post-COVID syndrome diagnosis? Analysis of clinical features in a Swedish COVID-19 cohort with 18 months’ follow-up: a national observational cohort and matched cohort study
Hanna M Ollila, Osvaldo Fonseca-Rodriguez, Ida Henriette Caspersen, Sebastian Kalucza, Johan Normark, Lill Trogstad, Per Minor Magnus, Naja Hulvej Rod, Andrea Ganna, Marie Eriksson, Anne-Marie Fors Connolly
https://bmjpublichealth.bmj.com/content/2/1/e000336

För mer information, kontakta gärna
Anne-Marie Fors Connolly
Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Telefon: 073 347 95 06
E-post: anne-marie.fors.connolly@umu.se

Hanna M Ollila, PhD
Institutet för molekulär medicin Finland
Helsingfors universitet
Telefon: +358 50 466 2234
E-post: hanna.m.ollila@helsinki.fi