State of the region 2024 – så formar Rysslands krig en ny världsordning
I en ny rapport belyser ett 40-tal forskare de långtgående konsekvenserna och förändringar som Rysslands krig i Ukraina medfört i form av en ökad osäkerhet i främst Europa men också i världen. Hur omformas framtiden för regionen och vilka är de långsiktiga effekterna för politiken, kulturen och människorna?
Sammanfattningsvis pekar rapporten på en återgång till en polariserad värld med ett alltmer imperialistiskt och auktoritärt Ryssland som isolerar sig och vars agerande tydligt har påverkat regionens politiska landskap för lång tid framåt.
Läs rapporten i sin helhet: A World Order in Transformation?: A Comparative Study of Consequences of the War and Reactions to These Changes in the Region
Konflikterna som präglar världsläget
Joakim Ekman, professor i statsvetenskap, ger i sin introduktion läsaren en bild av utvecklingen och rapportens tema. Han tar avstamp i de stora konflikter som just nu präglar världsläget och det som han menar pekar på ett skifte i det som konventionellt kallas världsordningen. I nuläget ser han dystert på utsikterna för en global ordning som vilar på principer av liberal demokrati, hållbar ekonomisk tillväxt, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna. Dessa värden har på flera håll fått ge vika för framväxande auktoritära krafter, ökad geopolitisk konkurrens och ekonomisk protektionism.
”Det här betyder inte att världen faller isär, men det betyder verkligen att vår förmåga att hantera globala utmaningar som klimatkrisen och fattigdom har blivit lidande”, skriver han.
I introduktionen lyfter Joakim Ekman också hur medborgare i Central- och Östeuropa har blivit mer medvetna om deras geopolitiska val. Sedan 1989 har i princip alla länder i Östeuropa sett en ökad integration med grannarna i Västeuropa, både ekonomiskt och politiskt. Men att vi ser fortfarande en skillnad i synen på attityden kring EU vs Ryssland eller snarare ett liberaldemokratiskt samhälle vs ett auktoritärt och anti-liberalt samhälle. Ytterligare en aspekt som Ekman diskuterar är hur människor i regionens olika länder ser på kriget och skillnaderna i attityder gentemot Ryssland.
Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola är ett nav för forskning som rör Östersjö- och Östeuroparegionen och huserar forskare som besitter stor kunskap kring områdets historia, kultur och politiska utveckling. Sedan 2020 ger CBEES ut rapporten State of the region report som lyfter sociala och politiska utvecklingen i regionen. Varje upplaga ges ut under ett särskilt tema, som i år är de långtgående och förödande konsekvenserna orsakade av Rysslands krig i Ukraina. Rapporten ger en bred översikt över hela regionen men går också in på detaljerade analyser inom specifika områden.
State of the region 2024
Över 40 forskare och experter verksamma i hela regionen bidrar med olika perspektiv och beskrivningar som visar hur historiska och samtida förhållanden påverkar reaktionerna på det pågående kriget. Sammantaget ges en bild av en turbulent och osäker tid där människor på gräsrotsnivå försöker anpassa sig och finna nya vägar, men där många starka krafter försöker gynna sina egna intressen. Nya konstellationer formeras och nya spänningar uppstår samtidigt som konflikter som pyrt i regionen får nytt bränsle och leder till ytterligare instabilitet och förändrade förutsättningar.
I rapportens tematiska del skriver bland andra Mikhail Suslov om ideologin Putinism under rubriken “A More Just World Order” in the Regime Ideology of Putinism, Södertörnforskaren Tatiana Kasperski om miljöriskerna runt Ukrainas kärnkraftverk i artikeln The “Peaceful Atom” No More: Russia’s Invasion, Nuclear Risks, and Weakening Security, och en forskargrupp bestående av Oleg Antonov, Edward Lemon, Bo Petersson, Olena Podolian om militäralliansen CSTO och harmoniseringen av auktoritära lagar i Eurasien. I övrigt innehåller rapporten också rapporter från specifika länder, så som Bosnien-Herzegovina: The War in Ukraine. Its Geopolitical and Emotional Effects for Bosnia and Herzegovina av Belma Becirbasic and Johanna Mannergren och Lettland: Changing Policies Towards the Russophone Community and Its Presence in the Public Sphere av Lelde Luika.
Kontaktinformation:
Sophia Nilsson, forskningskommunikatör: 0722-101453, sophia.nilsson@sh.se
Ninna Mörner, redaktör State of the region report, ninna.morner@sh.se
Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 13 000 studenter, cirka 70 program och 280 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan erbjuder också polisutbildning och lärarutbildning med interkulturell profil. Mycket av forskningen handlar om frågor som rör Östersjö- och Östeuropaområdet. På Södertörns högskola blandas ämnen, perspektiv, människor och erfarenheter. Här finns de nyfikna och de ifrågasättande. De som söker oväntade kombinationer, utveckling och utmaningar. Här korsbefruktas verklighet och vetenskap.