Så kan elbilsförare slippa räckviddsångest
Nyblivna och framtida elbilsförare brottas ofta med räckviddsångest och tiden det tar för bilbatteriet att laddas. Men de faktorerna borde inte behöva vara några problem, enligt en studie från Chalmers och University of Delaware i USA. Forskarna har upptäckt att lösningen kan finnas i förarnas laddningsvanor, snarare än i batteriernas storlek eller prestanda.
Att gå från att fylla på bensin eller diesel till att ladda med el kräver en helt ny inställning till konceptet ”tanka bilen”. Men elbilsförare håller ofta fast vid sina gamla vanor, och fastnar i att ständigt kontrollera hur många procent som finns kvar i batterierna och planera sin körning efter var nästa laddningsstation finns. Detta kan leda till att elbilsförarna känner en ständig oro – så kallad räckviddsångest. Men tänk om problemet kunde lösas genom att elbilförarna helt enkelt ändrar sina vanor?
I den vetenskapliga artikeln Mental models guide electric vehicle charging har forskarna identifierat tre olika sorters beteenden i samband med att människor laddar sina elbilar:
- Hålla koll på bränslemätaren – föraren tankar eller laddar när batteriet håller på att ladda ur.
2. Planera en resa – föraren planerar och bestämmer i förväg när och var det är dags att stanna och ladda.
3. Händelsestyrd laddning – exempelvis att föraren sätter bilen på laddning så snart han eller hon kommer fram till hemmet eller arbetsplatsen.
Den första modellen representerar det vanligaste beteendet för att tanka en bensin- eller dieselbil, och den tredje modellen är optimal för elbilsförare.
− Erfarna elbilsförare har någon specifik utlösande händelse som får dem att ladda bilen, till exempel varje gång de kommer hem eller till jobbet. På så sätt blir laddningen en del av den dagliga rutinen och mindre av en egen syssla. Det pratas mycket om hur lång tid det tar att ladda elbilar, men görs det över natten krävs inte mer tid än att stoppa i kontakten. Så det är egentligen bara de långa resorna som kräver planering, säger Frances Sprei, biträdande professor vid Chalmers, som lett studien tillsammans med Willett Kempton vid University of Delaware.
Rätt infrastruktur på rätt plats
För att få fler att anamma beteendemodell nummer tre krävs rätt laddningsinfrastruktur på rätt ställen. De bästa ställena för att ladda länge är antingen hemma eller på arbetsplatsen där människor ändå tillbringar lång tid – alltså behöver laddningsstationer vara tillgängliga där.
Många europeiska städer satsar på laddningsstationer längs med gator, vilket riskerar att hamna i konflikt med andra trafikanters intressen, såsom fotgängare och cyklister.
− För att elbilsanvändare ska kunna använda sina fordon på bästa möjliga sätt behövs regelverk som är anpassade för att människor ska få tillgång till laddningsinfrastruktur nära sina hem eller arbetsplatser, säger Frances Sprei.
Det största batteriet är inte alltid bäst
Potentiella elbilsanvändare frågar sig också ofta hur stort bilens batteri behöver vara för att de ska slippa räckviddsångesten.
− Vi ser ofta påståenden om att batterierna i elbilar måste vara riktigt stora. Men det finns forskning som visar att människor generellt tycker att det är okej med ett något mindre batteri än räckvidden för en bensin- eller dieseltank, eftersom de enda tillfällen som kräver laddning längs vägen är resor som är sex timmar eller längre. Det läggs för mycket tonvikt på de riktigt långa resorna, och det leder till ökade priser på elbilar och ökad resursanvändning i batterierna, säger Frances Sprei.
Människors vardagskörning innebär alltså som regel inte att de behöver tänka särskilt mycket på att ladda bilen. Och vad gäller kostnader är det också mycket billigare att ladda långsamt över natten än att ladda snabbt under resans gång – och dessutom bättre för batterihälsan.
Mer om forskningen
Forskningen har publicerats i artikeln: “Mental models guide electric vehicle charging” i tidskriften Energy.
Studiens författare är Frances Sprei vid Chalmers tekniska högskola, och Willett Kempton vid University of Delaware, USA. Forskningen har fått finansiering från Energimyndigheten. Den del av forskningen som bygger på intervjuer med nyblivna elbilsförare har genomförts av Niklas Jakobsson och Stephanie McClellan, under ledning av Sten Karlsson.
För mer information, vänligen kontakta:
Frances Sprei, biträdande professor, avdelningen för fysisk resursteori, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers: frances.sprei@chalmers.se 031 772 21 46
Bilder finns att ladda ner i Chalmers pressrum.