Ökad risk för demens hos äldre med kriminell bakgrund
Äldre med kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av demens och lindrig kognitiv svikt. Risken är särskilt stor hos de som har begått allvarliga brott. Det visar Carmen Solares Canals avhandling i psykologi vid Örebro universitet.
Med hjälp av nationella registerdata har hon identifierat individer äldre än 50 år och samlat in data om deras brottsdomar och hälsa. Totalt rör det sig om drygt 3,5 miljoner personer, varav 800 000 individer med kriminell bakgrund.
Äldre som har begått grova brott, blivit dömda flera gånger eller fått långa fängelsestraff visade sig ha betydligt högre risk att drabbas av både demens och kognitiv svikt.
– Troligen beror det på att personer som begår allvarliga brott oftast har levt under svåra omständigheter. Deras fysiska och psykiska hälsa är oftast sämre än hos den övriga befolkningen och utbildningsnivån är låg. Alla dessa faktorer ökar risken för att utveckla demens senare i livet, säger Carmen Solares Canal.
Generna spelar roll
I en delstudie har Carmen Solares Canal undersökt hur genetiska faktorer och familjerelaterade miljöfaktorer påverkar kopplingen mellan det så kallade externaliserande beteende och Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Som externaliserande beteende räknas bland annat kriminalitet, drogmissbruk och aggressivitet.
– Vi kunde visa att släktingar till personer med kriminell bakgrund löper en högre risk att utveckla demens. Det gäller föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar och farbröder.
Men risken är påtagligt högre för föräldrar jämfört med mor- och farföräldrar och släktingar som mostrar och farbröder.
– Den ökade risken för demenssjukdomar påverkas av en kombination av genetiska faktorer, miljöfaktorer i hemmet, samt hälsa och psykosociala problem under livets lopp, säger Carmen Solares Canal.
Hälsoproblem vanligare hos äldre kriminella
Avhandlingen visar också att äldre kriminella överlag drabbas av flera hälsoproblem, både fysiska och psykiska – jämfört med andra äldre. Det handlar bland annat om alkohol- och drogmissbruk, depression, ångest, kardiovaskulära sjukdomar, diabetes, stroke och cancer.
– Det ger oss en ökad förståelse för hur en kriminell livsstil påverkar individers hälsa när de blir äldre. Kunskapen kan också användas för att utveckla olika förebyggande strategier inom den offentliga sektorn och kan vara till nytta för alla som arbetar med äldre som har ett brottsligt förflutet, säger Carmen Solares Canal.
Till avhandlingen: The impact of criminal and externalizing behaviors on aging: Long-term associations with health and dementia
Kontakt: Carmen.Solares-Canal@oru.se
Presskontakt: jasenka.dobric@oru.se, 073 593 09 95