De goda dofter som träden släpper ifrån sig är terpener, ett slags organiska gaser. Terpener är också trädens försvarsmekanism som aktiveras vid luftföroreningar, höga temperaturer och insektsangrepp till följd av att klimatet förändras.
– Även om trädens gaser doftar gott så är de ofta ett tecken på att skogens balans är påverkad och att träden är under någon form av stress som bland annat beror på att klimatet ändras, säger Thomas Holst, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.
Granbarkborren påverkar
Han deltar i ett nytt projekt, CLIMB-FOREST, som handlar om klimatförändringarnas påverkan på skogen och där kunskaperna om terpenerna kommer att ingå.
Det är tydligt, säger Thomas Holst, att terpenerna från träden har ökat efter torkan år 2018.
– Insekten granbarkborren har blivit mycket mer aktiv i sina angrepp på skogen – attacker som resulterat i att den stressade skogen påtagligt utökat sitt försvar av terpener.
Försvarsmekanismen hos träden märks inte bara som en förändrad doftupplevelse. Man kan också lägga märke till angreppen genom kådan som kan se ut som tårar på trädstammen.
Kan ge moln i luften
Utsläppen av terpener kan också bidra till att fler partiklar bildas i luften och att moln så småningom uppstår.
– Det skulle då kunna bli en självreglerande process där ett varmare klimat gör att träden släpper ifrån sig mer doftämnen, som i sin tur leder till ökad molnbildning och i nästa steg bidrar till en nedkylning av klimatet, säger Adam Kristensson, aerosolforskare inom kärnfysik.
– Men självklart kan inte doftämnena och skogen lösa klimatproblemen. Högsta prioritet är fortfarande att minska utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen.
Alternativ till kalhyggen undersöks
En annan del av det nya forskningsprojektet undersöker hur bruket av skogen, som att kalhugga mark, påverkar växthusgasbalansen. Kalhuggning kan leda till att det ekologiska systemet förlorar lagrad koldioxid och att den biologiska mångfalden påverkas.
– Avverkad mark är en utmaning särskilt för det svenska skogsbruket, och i projektet undersöker vi hur stor dess påverkan är och vilka alternativ som kan användas i stället för att kalhugga marken, säger Adam Kristensson.
Ett alternativ är att avverka marken i schackrutor. Då tas träd bort som mönstret på ett schackbräde – vissa ytor är nerhuggna och andra inte.
Plantera träd – tveksam lösning
För att ytterligare bekämpa klimatförändringar har EU fattat beslut om att plantera tre miljarder träd på tidigare jordbruksmark. Forskarna i projektet är dock tveksamma till om det är en bra idé.
Adam Kristensson säger att skog lättare tar upp solljus än marken träden planteras på. Ny skog skulle därmed kunna bidra till en ökad uppvärmning. Det innebär att den positiva effekten av skogens kolupptag först sker när skogen har fått växa i flera decennier.
– Att begränsa klimatförändringar genom att odla skog på mark som inte varit skogsmark tidigare är alltså inte en snabb lösning, säger Adam Kristensson.
Adam Kristensson, forskare i kärnfysik vid LTH, Lunds universitet samt koordinator för projektet CLIMB-FOREST adam.kristensson@nuclear.lu.se
De romerska vägnäten var storslagna byggen, som vid sin höjdpunkt omfattade 80 000 kilometer väg. De byggdes inte främst av ekonomiska skäl, utan för att transportera trupper till olika delar av imperiet och man tog liten hänsyn till äldre vägnät eller till byar och samhällen längs med vägarna.
Trots det började vägarna snart att användas även för handel och transporter, blev länkar mellan framväxande marknadsstäder och viktiga för den ekonomiska utvecklingen.
Kartor över vägnät
I en studie har forskarna vid Göteborgs universitet undersökt de antika romerska vägarnas betydelse för att bättre förstå varför platser, som blomstrade för 2000 år sedan, tenderar att ha ett större ekonomiskt välstånd även i dag.
Forskarna har lagt kartor av romarrikets vägnät ovanpå moderna satellitbilder som visar ljusintensiteten nattetid – vilket är ett sätt att visa på ekonomisk aktivitet i ett geografiskt område. De delade upp kartan i ett finmaskigt rutnät och mätte förekomsten av romerska vägar. De jämförde sedan med dagens infrastruktur, befolkningstäthet och ekonomisk aktivitet.
– Givet att mycket hänt sedan dess så borde mycket ha anpassats efter moderna omständigheter. Men det är slående att vårt huvudresultat är att, även om de i dag är borta och överbyggda av nya vägar, så har de romerska vägarna bidragit till koncentration av städer och ekonomisk aktivitet längs med dem, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Beskuren bild över romarrikets vägnät över moderna satellitbilder. Bild: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Stadsmönster finns kvar
En viktig fråga i studien handlar om orsak och verkan, det vill säga om romarna byggde vägarna i områden med stark ekonomisk aktivitet eller om det var vägarna som gav upphov till den ekonomiska tillväxten.
– Det är den stora utmaningen i hela det här forskningsfältet. Det som gör den här studien extra intressant är att vägarna i sig definitivt har försvunnit och att det var ett kaos i Västeuropa efter romarrikets fall, vilket hade varit ett tillfälle att omorientera de ekonomiska strukturerna. Trots det så blev stadsmönstret kvar, säger Ola Olsson.
Nya vägar byggdes inte i östra delar
En annan faktor som stöder studiens resultat är det som hände i de östra delarna av romarriket, i Nordafrika och Mellanöstern, där man i princip övergav transporter på hjul under 300–500-talet för att ersätta dem med kamelkaravaner. Vägarna i regionen användes i allt mindre grad och tilläts förfalla. I motsats till de västra delarna av riket byggdes därför inte nya vägar ovanpå de gamla.
– Logiken med vägarna försvann och vi ser inte alls samma kontinuitet i välståndet. Man kan säga att området drabbades av det som kallas ”reversal of fortune” – länder som utvecklades tidigt och fick civilisation först, som Irak, Iran och Turkiet är i dag autokratiska och har betydligt lägre ekonomisk utveckling än länder som då låg i den ekonomiska periferin, säger Ola Olsson.
Bakgrund till moderna satsningar
Hur investeringar i infrastruktur kan få stora ekonomiska konsekvenser både decennier och sekler efter att de gjordes är betydelsefullt för att förstå varför vissa regioner är mer ekonomiskt utvecklade än andra, säger Ola Olsson, men resultaten kan också vara viktiga som bakgrund till dagens politiska beslut kring infrastruktur.
– I Sverige pratar vi till exempel om att eventuellt bygga nya stambanor för tåg. De förra, från 1800-talet, fick en enorm betydelse för den ekonomiska aktiviteten i Sverige. För nya stambanor så diskuterar man andra dragningar, så blir de av kan man förvänta sig att vissa samhällen får ett större uppsving än tidigare.
Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ola.olsson@economics.gu.se
Drygt 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste formen av demens. Sedan tidigare vet man att det finns två protein kopplade till sjukdomen: Beta-amyloid som bildar plack i hjärnan och tau som i ett senare skede samlas inne i hjärncellerna.
De förhöjda proteinerna i kombination med kognitiva symtom har tidigare utgjort grunden vid diagnostisering av Alzheimers sjukdom.
Lång tid till diagnos
Alzheimers sjukdom är svår att diagnosticera i ett tidigt skede.
– Förändringar uppstår i hjärnan mellan tio och tjugo år innan den drabbade upplever några tydliga symtom och det är först när tau börjar sprida sig som nervcellerna dör och personen i fråga får de första kognitiva problemen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Rejält ökad risk
I en internationell studie med 1 300 deltagare har Oskar Hansson och kollegor, med hjälp av PET-kamera, studerat proteinerna tau och amyloid i deltagarnas hjärnor.
De personer som forskarna upptäckte de två proteinerna hos visade sig löpa en cirka 20-40 gånger högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom, jämfört med andra. Det syntes vid en uppföljning några år senare.
– När både beta-amyloid och tau finns i hjärnan kan det egentligen inte längre betraktas som en riskfaktor, utan som en diagnos. En patolog som hade undersökt ett prov från en sådan här hjärna skulle direkt diagnostisera patienten med alzheimer, säger Rik Ossenkoppele, forskare vid Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center.
Forskare finns i två läger
Han säger att det finns två läger som företräder olika forskningsinriktningar. Dels finns de som menar att Alzheimers sjukdom inte kan diagnostiseras förrän kognitiv funktionsnedsättning börjar märkas. Dels finns de, inklusive han själv och hans kollegor, som menar att diagnosen grundar sig på biologi och de fynd man hittar i hjärnan.
– Man kan till exempel jämföra vårt resultat med prostatacancer. Om man gör en biopsi och hittar cancerceller kommer diagnosen att bli cancer även om personen ifråga ännu inte utvecklat symtom, säger Rik Ossenkoppele.
Tidigare i höstas har positiva resultat presenterats efter kliniska prövningar av ett nytt alzheimerläkemedel. Forskarnas förhoppning är att det på sikt blir möjligt att sätta in läkemedel för att bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede.
Vetenskaplig artikel:
Amyloid and tau PET-positive cognitively unimpaired individuals are at high risk for future cognitive decline (Rik Ossenkoppele, Alexa Pichet Binette, Colin Groot, Ruben Smith, Olof Strandberg, Sebastian Palmqvist, Erik Stomrud, Pontus Tideman, Tomas Ohlsson, Jonas Jögi, Keith Johnson, Reisa Sperling, Vincent Dore, Colin L. Masters, Christopher Rowe, Denise Visser, Bart N. M. van Berckel, Wiesje M. van der Flier, Suzanne Baker, William J. Jagust, Heather J. Wiste, Ronald C. Petersen, Clifford R. Jack Jr och Oskar Hansson), Nature Medicine.
Kontakt:
Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus oskar.hansson@med.lu.se
Varje år sker fler än 100 000 benskörhetsrelaterade frakturer i Sverige. Det innebär att varannan kvinna och var tredje man över 50 år kommer råka ut för en fraktur. Brist på D-vitamin är en av orsakerna bakom ett skört skelett och ökar risken för frakturer.
Flera läkemedel ger biverkningar i form av för låga D-vitaminnivåer och påverkan av skelettet. Det handlar bland annat om kortisonpreparat vid inflammatoriska sjukdomar och krampförebyggande medel vid epilepsi, men även om läkemedel som används som smärtstillande och vid vissa typer av ångest.
– Brist på D-vitamin leder till ökad risk för benskörhetsfrakturer. Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D-vitaminbrist, säger Ola Nordqvist, doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet.
Vården missar biverkningar
Sjukvården har i uppgift att upptäcka och behandla eventuell D-vitaminbrist hos personer som använder ”riskläkemedel”. Men sjukvården brister ofta i att upptäcka och behandla människor i riskzonen, enligt Ola Nordqvists avhandling. Färre än var femtonde patient i Region Kalmar som tar sådana här läkemedel provtas för D-vitamin, visar en studie av 12 000 patienter.
Endast var tredje fick recept på D-vitaminpreparat för att kompensera läkemedlens biverkningar, visar en analys av regionens digitala journalsystem.
Låg medvetenhet om krampförebyggande medel
D-vitaminbrist är särskilt vanligt, enligt avhandlingen, hos personer som använder krampförebyggande medel. Förklaringen skulle kunna vara en bristande medvetenhet inom primärvården om riskerna samt var i vårdkedjan ansvaret ligger, enligt intervjuer som Ola Nordqvist har gjort med läkare.
Medvetenheten kring D-vitaminriskerna vid kortisonpreparat är hög, enligt läkarintervjuerna. Men den är lägre vad gäller krampförebyggande medel.
– Medvetenheten var låg, riskerna ifrågasattes och ansvaret ansågs vara sjukhusspecialisternas, inte primärvårdens, trots att recepten ibland förnyades där, säger Ola Nordqvist.
Nytt sätt att identifiera patienter i riskzonen
För att hjälpa läkare att upptäcka riskerna för benskörhetsfrakturer hos patienter i riskzonen har Ola Nordqvist gjort ett index utifrån data från drygt 15 000 patienter. Indexet uppmärksammar vilka patienter som kan behöva vidare utredning och behandling.
– Det här verktyget skulle kunna minska risken för onödiga biverkningar och lidande genom att patienterna får en bättre och mer individualiserad vård, säger Ola Nordqvist.
Tidigare forskning kring självkörande fordon har fokuserat på hur tekniken kan förverkligas och på att den kommer att kunna underlätta jobbpendling. Men enligt en ny studie från KTH påverkar den framtida självkörande tekniken framför allt våra resor på fritiden.
Barn och unga i täten
Enligt studien kommer också denna typ av transporter, om de blir lättillgängliga, i hög utsträckning att väljas av boende i förorter och stadsnära kommuner.
Och det är barn och ungdomar som i ökad grad kommer att kunna välja att åka med självkörande fordon framför att gå eller cykla, enligt forskarna.
– Det är självklart positivt att människor enklare kan resa till vänner eller fritidsaktiviteter, men det kan även ge negativa konsekvenser i samhället, säger Erik Almlöf, forskarstuderande vid ITRL-labbet på KTH.
– Jag tror ingen vill ha en framtid där barnen exempelvis alltid väljer att enkelt åka med en självkörande bil till skolan eller kompisar istället för att cykla. Barn ska ges alla chanser att röra på sig.
Bild: Yanshu Lee, Unsplash
Vill att beslutsfattare ska tänka till
I skenet av forskningsstudiens resultat vill Erik Almlöf uppmana politiker och beslutsfattare att prioritera en mer övergripande stadsplanering framför en fristående transportplanering.
– Vi måste som samhälle tänka över hur vi egentligen vill använda den självkörande tekniken. Vi kan inte förbjuda biltrafik, den har sin plats. Men gång- och cykeltrafik har också sin, och ger positiva bieffekter.
Dessutom, påpekar Erik Almlöf, leder ökad fordonstrafik till mer trafikbuller och ökade utsläpp.
– Vi får inte till en hållbar inriktning över huvud taget om vi som samhälle välkomnar all självkörande ny teknik rakt av. Vi måste noga se över de långsiktiga konsekvenserna, de verkliga samhällseffekterna.
Självkörande bussar i Barkarby
I nästa steg av forskningsprojektet planerar Erik Almlöf att studera självkörande bussar som trafikerar Barkarby utanför Stockholm, och intervjua passagerare och bussförare om hur de upplever den nya tekniken.
– I tidigare studier som jag tagit del av har teknikanvändarna antingen visat sig vara antingen ”jätterädda” eller tyckt att tekniken är spännande. Jag vill borra lite mer i attityderna för att se vad medborgare tycker egentligen – här finns sannolikt mer information än bara de två lägena negativt och positivt.
Levande miljöer i städerna
Det finns, trots vissa invändningar, mycket som är lovande med självkörande fordon om tillgången kontrolleras, enligt Erik Almlöf.
– Vi slipper få stadsmiljöer med fordonstrafik överallt och istället levande miljöer där människor möts.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och även den vanligaste orsaken till att kvinnor dör av cancer. Bröstcancer kan botas med kirurgi, men dödligheten är hög eftersom vissa tumörer utvecklar dottersvulster, metastaser, innan de upptäcks. Vissa patienter drabbas också av återfall trots behandling.
Kan vara tecken på spridd cancer
Allt fler studier visar nu att även den så kallade stödjevävnaden i bröstet aktivt deltar i bröstcancerutvecklingen. Och det är här de nya fynden kommer in.
Kollagen är ett fiberprotein som naturligt finns i olika varianter i kroppens olika vävnader. Den fjärde varianten av proteinet, kollagen IV, finns normalt sett enbart runt mjölkgångarna i friska bröst. Men vid bröstcancer ses proteinet även i bröstets stödjevävnad.
En ny avhandling från Umeå universitet visar att patienter med tumörer med hög halt av kollagen IV i stödjevävnaden löper högre risk att utveckla spridd sjukdom. Dessa personer har också sämre överlevnadsprognos än dem med lågt innehåll av kollagen IV. Kollagen IV finns även i blodet.
– Höga nivåer av kollagen IV i blod hos patienter med bröstcancer kan vara ett tecken på att det finns spridd bröstcancer. Därmed öppnas för möjligheten för att ett enkelt blodprov ska bli ett viktigt framtida komplement inför val av behandling, säger forskaren och läkaren Malin Jansson.
Kan driva cancern
Det finns även studier som visar att kollagen IV kan vara drivande i cancerutvecklingen och inte enbart en markör. Men eftersom ämnet normalt förekommer i kroppen och behövs vid andra processer är det i nuläget svårt att tänka sig en behandling som trycker ned ämnet, enligt Malin Jansson.
Avhandlingen baseras på studier av tumörvävnad från 1395 kvinnor med bröstcancer.
Malin Jansson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet samt överläkare inom bröstcancerkirurgi vid Norrlands universitetssjukhus malin.jansson@umu.se
Överlag gillar människor möjligheten att arbeta på distans. Det visar bland forskning från bland annat Högskolan i Gävle, gjord före pandemin. Till exempel upplever medarbetare med hög arbetsbelastning att distansarbete ger dem bättre förutsättningar att lugnt och ostört utföra sina arbetsuppgifter.
Chefer har dålig insyn
Chefer verkar dock mer kluvet inställda, enligt en ny studie från Högskolan i Gävle. Till exempel upplever de svårigheter att få insyn i den psykosociala arbetsmiljön hos distansarbetare – och därmed svårigheter att fullfölja det egna ledarskapets plikter.
Det här blev särskilt tydligt under pandemin då många medarbetare mådde dåligt av att arbeta hemma och isolerat, enligt forskaren Linda Widar, vars senaste studie i ämnet handlar om chefers upplevelser vid distansarbete.
– De kände osäkerhet om de ens hade rätt att ställa frågor som ”Hur har du det där hemma?”, ”Hur mår du?” och ”Finns det problem i arbetsmiljön hemma?”. Och då blev det svårt att hitta en bra väg att kunna ge stöttning på distans.
Inte bara dåligt
Chefer upplever dock även positiva aspekter av distansarbete. En del ser det som en naturlig och nödvändig utveckling där en fortsatt digitalisering av arbetet kommer att innebära en effektivitetshöjning och en förenklad rekrytering.
Det är viktigt att vara lyhörd för att chefer kan känna sig osäkra och kanske inte har tillräckliga resurser för att kunna utöva ett ledarskap som de trivs med när medarbetare arbetar på distans, menar Linda Widar.
– Vi ser också att det i många verksamheter finns en ojämlikhet när det exempelvis gäller digital kompetens. Så resurserna kanske inte ligger i fas med utvecklingen just nu och det behöver man se över på olika sätt.
Linda Widar, affilierad forskare i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle linda.widar@hig.se
Markus Hiltunen från Uppsala universitet och hans forskarkollegor drog nytta av sättet som häxringen växer, för att undersöka genetisk variation i svampar. Häxringar är särskilt bra för sådana studier, eftersom det lätt går att skilja på olika individer av svampen. Varje individ är en ny häxring. Då går det enkelt att jämföra fruktkroppar från olika delar av en häxring, för att studera skillnader i arvsmassan som kommer från mutationer under tillväxten av en enskild individ.
Häxringen av nejlikbrosking på Berthåga kyrkogård i Uppsala som forskarna studerade för projektet var ungefär 12 år gammal och 6 meter i diameter när data samlades in 2017. Fyra år senare mätte den strax över 8 meter.
Svampen nejlikbrosking bildar ”häxringar” i gräsmattor. De är mycket vanliga i svenska trädgårdar, parker, golfbanor med mera. I folktron är en häxring spåren efter älvornas dans, men numera vet vi att den bildas av att en svamps underjordiska mycel gradvis växer utåt samtidigt som det dör i mitten. När svampen växer bildas ett ringmönster av mörkare gräs ovanför jordytan, som är lätt att se och känna igen. Under säsong bildas fruktkroppar (det vi ser sticka upp från marken och kallar svampar) längs ringens kant.
Större genetisk variation genom svampens sporer
Genom att ta prover från fruktkropparna i en häxring kunde forskarna visa att den mesta nya genetiska variationen skapas i svampsporerna, som är relativt kortlivade, till skillnad från det långlivade mycelet.
– Resultaten påverkar vår bild av hur och framför allt när, ny genetisk variation skapas inom populationer av svampar – en viktig pusselbit för att kartlägga evolutionens planlösa resa, säger Markus Hiltunen, forskare vid Uppsala universitet.
Vid typ 1-diabetes förstörs de insulinproducerande cellerna i ett immunangrepp. Forskningsstudier har visat att så kallat mesenkymala stamceller, från navelsträngar, kan bevara insulinproduktionen hos vuxna i åtminstone upp till tre år.
Stamcellerna kan bilda olika typer av bindvävsceller och har visat sig ha en unik förmåga att dämpa immunangrepp. De har tidigare prövats i en rad studier, även på barn, bland annat i syfte att förhindra organavstötning efter en transplantation.
Lovande behandling, enligt forskarna
Barn och ungdomar med diabetes typ 1 ska nu testa cellterapi med dessa stamceller.
– Första fasen av studien med behandling vid nydebuterad typ 1-diabetes hos barn och ungdomar inleddes i fjol och har förlöpt väldigt väl. Samtliga behandlade mår bra. Nu i november inleder vi därför nästa fas med studier av behandlingseffekt i åldersgruppen 12–21 år, säger Per-Ola Carlsson, läkare vid Akademiska sjukhuset och professor i diabetessjukdomar vid Uppsala universitet.
Målgruppen för cellterapin är barn och ungdomar som har fått typ 1-diabetes de senaste sex månaderna. Totalt kommer 60 patienter inkluderas där hälften får cellterapi och hälften får placebo.
– Vår förhoppning är att effekten på unga under 18 år ska bli lika god som på vuxna och bidra till bibehållen egen insulinproduktion flera år efter behandlingen, säger Per-Ola Carlsson.
Cellterapi har många fördelar
Överlag har cellterapi en stor potential, säger Per-Ola Carlsson.
– Genom användande av celler fås sammansatta effekter, eftersom cellerna genom en kombination av utsöndrade ämnen kan ha flera samtidiga verkningsmekanismer. Cellterapiläkemedel är också högintressanta genom att de ofta har en inneboende kapacitet att söka sig till sjuk, inflammerad vävnad.
Kontakt:
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetessjukdomar, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet per-ola.carlsson@mcb.uu.se
Fyra gånger starkare än trycket i en champagneflaska. Så kraftigt är trycket i herpesvirus när dess DNA skjuts in i cellen. Men genom att sänka trycket har forskare lyckats desarmera ”herpesbomberna”.
– Det är ett feltänk hos allmänheten att herpesvirus är något att skoja om, det leder till stort lidande, säger Alex Evilevitch, professor i cellbiologi vid Lunds universitet som forskar om fysikaliska mekanismer som styr virusinfektioner.
Allvarligt vid nedsatt immunförsvar
För människor med ett friskt immunförsvar leder herpesvirus i de allra flesta fall till helt ofarliga infektioner. Men för den stora grupp som har ett nedsatt immunförsvar kan det innebära allvarlig sjukdom.
– De kan utsättas för ständiga attacker av herpesvirus under decennier, något som försämrar livskvaliteten kraftigt.
Kända herpesvirus
Det finns nio kända herpesvirus som människor kan drabbas av. Herpesvirus kan bland annat ge sjukdomar som munsår, könsvårtor, tredagarsfeber hos barn, vattkoppor, bältros och körtelfeber.
Cytomegaloviruset (CMV) kan orsaka blindhet eller dövhet hos barn om modern drabbas av viruset under graviditeten. Herpesvirus kan också kopplas till MS och leda till kaposis sarkom, en typ av hudcancer.
En ovanlig men mycket allvarlig sjukdom orsakad av herpesvirus är hjärninflammation, encefalit, som få överlever och som i bästa fall slutar med livslånga handikapp.
De behandlingar som finns idag mot herpesvirus angriper virala proteiner som herpesvirusen behöver för att föröka sig.
Men virus muterar ständigt och patienter med nedsatt immunförsvar utvecklar resistens mot sin behandling. Så för dem som lider svårt av herpesvirus finns i längden inga fungerande behandlingar.
Molekyler blockerar viruset
Alex Evilevitch menar att deras forskning kan ändra på det.
– Men eftersom vi riktar in oss mot den fysikaliska mekanismen som skjuter ut herpesvirusets DNA in i den infekterade cellens cellkärna, så spelar det ingen roll om virusets proteiner sedan muterar.
Forskargruppen är tvärvetenskaplig med kemister, fysiker, medicinare och biologer som arbetar tillsammans i labbet.
– Vi har lyckats identifiera grupper av molekyler som kan smygas in först i cellen utan att skada den och sedan in i viruset. De pyttesmå molekylerna blockerar sedan viruset genom att sänka dess DNA-tryck.
Munsår kommer snabbt
Nästan alla har någon gång drabbats av det vanligaste herpesviruset som ger munsår. Viruset sprider sig snabbt och på några timmar kan ett pulserande och stickande munsår växa fram.
– Det infekterar snabbt många celler med hjälp av det höga DNA-trycket. Virusets DNA ligget hårt packat och när det skjuts in i värdcellen är trycket 20 atmosfärer, att jämföra med trycket i ett bildäck som är två atmosfärer.
Hopp om ny behandling
Framtida behandlingar, som riktar in sig på att sänka trycket och se till att virusets DNA stannar inkapslat i virusets proteinhölje, skulle fungera på alla herpesvirus, eftersom de styrs med hjälp av samma mekanism.
– Ingen kommer heller utveckla resistens mot en sådan behandling, vilket skulle vara revolutionerande.
Detta skulle kunna leda till en bredspektrumsbehandling. Men det är långt kvar, än så länge har försöken gjorts i labbet. Nästa steg är studier på möss och längre fram kommer kliniska studier på människor.
Ögondroppar till CMV-patienter
Om konceptet klarar den långa resan till läkemedel vet Alexander Evilevitch vad han skulle prioritera först.
– Jag skulle först vilja skapa ögondroppar för CMV-patienter, där är behovet så stort. Ungefär trettio procent av barnen som föds med CMV riskerar att bli blinda.
Mänskliga celler behöver små mängder av metallen koppar för att kunna genomföra livsnödvändiga biologiska processer. För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av proteiner som binder koppar till sig. Studier har visat att halten koppar i tumörceller och blodserum från cancerpatienter är förhöjd, och slutsatsen är att cancerceller behöver mer koppar än friska celler. Och högre nivåer av koppar innebär också fler aktiva kopparbindande proteiner.
− Därför är dessa proteiner högintressanta att studera när det gäller utveckling av cancer och djupare kunskap om dem kan leda till nya måltavlor för behandling för sjukdomen, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers.
De flesta dör av metastaserna
De flesta dödsfall på grund av cancer beror på att metastaser, dottertumörer, bildas på flera ställen i kroppen, till exempel i lever eller lungor. Ett protein som kallas Memo1 är en del i flera av de signalsystem som cancerceller använder för att kunna växa och spridas. Tidigare forskning har visat att när genen för Memo1 inaktiveras i bröstcancerceller minskar deras möjlighet att bilda metastaser.
En forskargrupp från Chalmers ville titta närmare på sambandet mellan Memo1 och koppar. I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna Memo1-proteinets förmåga att binda kopparjoner genom en rad provrörsexperiment. De upptäckte att proteinet endast binder den reducerande formen av koppar. Det är den formen av koppar som är vanligast förekommande i levande celler. Det är en viktig upptäckt eftersom reducerande koppar, även om metallen behövs i kroppen, också bidrar till redoxreaktioner (kemisk reaktion i vilken ett ämne reduceras medan ett annat oxideras) som skadar – eller till och med dödar – cellerna. Forskarna fann att när Memo1 bundit till koppar blockerades metallens giftiga redoxreaktioner.
Tumörer behöver mycket koppar
− Det innebär en risk för tumören att vara beroende av mycket koppar eftersom den kan framkalla kemiska reaktioner som är skadliga för cancercellerna. Vi tror att Memo1, genom att binda koppar när det behövs, skyddar cancercellerna så att de kan fortsätta leva och spridas, säger Pernilla Wittung-Stafshede, som är en av studiens huvudförfattare.
Forskarna såg också att Memo1 kan bilda en förening – ett komplex – med ett annat kopparbindande protein som finns i våra celler– Atox1. Det är en koppartransportör inuti cellerna och forskargruppen har tidigare visat att Atox1, men hjälp av koppar, bidrar till att bröstcancerceller kan förflytta sig och bilda metastaser. Sammantaget innebär upptäckterna i den nya studien att koppar och de kopparbindande proteinerna skulle kunna vara en måltavla för cancerbehandling
− Vi kunde se hur kopparjoner flyttas mellan Memo1 och Atox1 i provrör, och när vi tittade i bröstcancerceller kunde vi visa att de två proteinerna befinner sig nära varandra. Utifrån det drar vi slutsatsen att utbyte av koppar proteinerna emellan kan ske i såväl cancerceller som i provrör, säger Pernilla Wittung-Stafshede.
Öppnar dörren för nya behandlingar
Forskarna vill nu gå vidare med fler studier fler av hur kopparjonerna binder till Memo1 och om den bindningen har relevans för utveckling av cancer.
−När vi utökar vår grundläggande kunskap om kopparbindande proteiners roll för cancerceller öppnar vi också dörren för nya behandlingar, säger Pernilla Wittung-Stafshede.
Pernilla Wittung-Stafshede, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, pernilla.wittung@chalmers.se
Efter att pandemirestriktionerna släppts har mathandeln på internet minskat. Och det är framför allt äldre konsumenter som går till ”vanliga” butiker igen – trots att många av dessa personer numera vet hur man gör för att shoppa online.
Viktigt att komma ut och träffa andra
En viktig orsak till återgången till den fysiska butiken är behovet av social samvaro, enligt en studie.
− Besöken i matbutiken spelar en viktig roll i vardagen för många äldre och fungerar som en utflykt och social mötesplats, säger Anna Post, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
− Seniora konsumenter vill dessutom kunna välja produkter som frukt och grönt och uppskattar kampanjer som provsmakningar eller andra event i butiken.
Ökad kompetens hos äldre gynnar handeln
I studien har forskarna intervjuat människor mellan 69 och 97 år om konsumtionsvanor och erfarenheter av e-handel.
Slutsatsen är att äldre människors återgång till rutinerna före pandemin delvis kommer att bestå. Men också att den digitala kompetens denna konsumentgrupp har skaffat sig kan gynna företag som bedriver detaljhandel på nätet.
Många äldre upplever nämligen att en välfungerande och inspirerande nätbutik kan vara en stor fördel när förmågan att ta sig till en fysisk butik inte samma som förr.
Butiker som erbjuder tjänster för äldre kan, i takt med att e-handelskompetensen ökar, behålla kunder under en längre tid och delvis fungera som ett alternativ till hemtjänsten, enligt forskarna.
Matshoppingen på nätet − två scenarier
Dagligvaruhandeln på nätet kan gå i två riktningar framöver, enligt forskarna: Dels i riktningen mot en effektiv och billigare e-handel som är lätt att använda, bland annat för äldre personer. Och dels i riktningen mot en typ av handel som är mer upplevelsefokuserad än idag och som efterliknar känslan av att gå runt i en fysisk butik och känna på och lukta på varor.
− Den första typen fungerar framför allt som ett komplement till en fysisk butik men kan även passa de som inte vill lägga tid eller pengar på att handla mat. Den andra typen passar dem som har ett stort matintresse, säger Lena Hansson, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Studien bygger på intervjuer med 38 konsumenter, boende i Sverige.
Ulrika Holmberg, Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet ulrika.holmberg@cfk.gu.se
Med hjälp av maskininlärning kan enorma mängder data analyseras. Datorn kan hitta komplexa samband i materialet som en människa aldrig skulle kunna upptäcka.
Maskininlärning är ett område inom artificiell intelligens. Det handlar om metoder för att med data ”träna” datorer att upptäcka och ”lära” sig regler för att lösa en uppgift, utan att datorerna har programmerats med regler för just den uppgiften. Datautvinning är ett betydelsenära begrepp som avser en kombination av maskininlärning och statistiska metoder för att upptäcka och visualisera mönster i stora mängder data.
Möjligheterna är stora, inte minst inom sjukvården. Det menar Jonathan Rebane som i sin avhandling har fokuserat särskilt på biverkningar av läkemedel.
– Biverkningar är mycket vanliga men många fall skulle kunna undvikas, säger han.
Vårdpersonal måste känna tillit
Maskininlärning kan analysera tidigare patienters data, se spår och samband, och föreslå lämplig medicinering för en ny patient. Men om maskininlärning ska fungera som ett stöd vid vårdbeslut krävs tillit. Läkaren måste känna att hen kan lita på datorns rekommendation.
– I min avhandling visar jag på nya sätt att plocka ut information ur komplexa hälsodata. De gör att maskininlärningsmodellerna blir så korrekta de kan bli. I avhandlingen undersöker jag också nya förklaringsmodeller som hjälper vårdpersonal att se logiken bakom maskininlärningen. Det kan öka deras förtroende för maskininlärningens beslut, säger Jonathan Rebane.
I dag pågår försöksverksamhet med beslutsstödsmodeller på vissa sjukhus, men det rör sig ännu inte om avancerade maskininlärningssystem. Rebane ser en stor potential i att låta maskininlärning ta större plats inom vården.
– Patienter, vårdpersonal och samhället i stort kan dra nytta av resultaten i min studie. De kan leda till förbättrad vårdkvalitet och ökad tillit för den medicinska praktiken, konstaterar Jonathan Rebane.
Att samverka med kollegor i andra länder beskrivs som ett krav för att kunna motverka gränsöverskridande brottslighet. Samtidigt skapar internationell samverkan svårigheter för poliser och gränspoliser, visar en studie från Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitetet.
Studien hade två syften, dels att analysera samarbetet mellan gränsmyndigheter i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen, dels att visa hur förtroende och yrkesidentitet uppstår i det gemensamma arbetet.
Misstänksamhet hindrar arbetet
Ett fynd i studien är att det internationella arbetet ibland försvåras av inbördes misstänksamhet, säger Sophia Yakhlef, universitetslektor i sociologi med inriktning på kriminologi vid Högskolan Kristianstad.
– En intressant aspekt som upptäcktes i den här studien är att poliserna inte enbart kontrasterade sig själva mot brottslingar och kriminella grupper, utan även mot en fiende som kunde hittas bland kollegor eller ha inflytande över kollegor.
Misstänksamheten hindrade gemenskapsbyggande och förtroendeskapande och ibland även möjligheten att genomföra det dagliga arbetet, säger Sophia Yakhlef. Bland annat kunde poliser vara ovilliga att dela med sig av viktig information, eller diskutera pågående fall.
– Enligt poliserna är det oftast mycket svårt att lösa dessa brott utan samarbete från organisationer från den andra sidan, just eftersom man då bara får ”halva bilden” eller delar av informationen. Om samarbetet hindras på grund av misstänksamhet blir brottsutredningen och de inblandade lidande, säger Sophia Yakhlef.
Misstänksamhet som är ogrundad och bygger på gamla föreställningar kan förhindras genom gemensamma insatser, förtroendeskapande och genom att man lära känna varandra, menar forskarna.
Polis i Tallinn, Estland. Bild: Ilja Nedilko, Unsplash
Ryssland blev gemensam fiende
Forskarna samlade in material till studien när Ryssland annekterade Krim 2014–2015. Ryssland eller ryska spioner blev under denna tid något som poliser kunde se som en yttre fiende – ”den andre”, som man kunde enas i motståndet till.
– ”Den andre” förstärkte polisernas och gränsbevakarnas band inom gruppen. De samarbetssekvenser vi undersökt visar att professionellas identiteter skapas och återskapas genom att kontrastera sig mot dessa kategorier, säger Goran Basic vid Linnéuniversitetet.
Moral skapas och återskapas, menar forskarna, i mötet med människor som förknippas med att vara ”fienden”, som kan vara närvarande i både fysisk och osynlig form.
Viktigt att bygga bra samverkan
Forskarna säger att de hoppas att de analytiska begrepp som avhandlas i studien, som normupplösning, gruppmentalitet och konstruktion av en fiende, ska komma att användas på polisutbildningar i Sverige.
– Det är viktigt för den praktiska verksamheten att förstå värdet av förtroendeskapande och relationskapande för att samverkan inte ska präglas av misstänksamhet mot dem man samarbetar med, säger Sophia Yakhlef.
Det nya fenomenet the Slow Flower Movement är här för att stanna. Rebecca Thörning, Åsa Klintborg Ahlklo och Sara Spendrup från SLU har kartlagt den växande odlingen av svenska snittblommor. Gemensamt för dessa blomsterbönder är att de odlar snittblommor på friland med sociala medier som främsta försäljningskanal och kontaktyta.
– Det är en växande rörelse och något som verkligen är på väg. Blomsterbönderna är driftiga företagare, oftast kvinnor, som har många ben att stå på i företagandet, säger Sara Spendrup. Hon är lektor i företagsledning och har under många år forskat om trädgårdsekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Slow Flower Movement
The Slow Flower Movement strävar efter att vara ett hållbart alternativ till den konventionella snittblomsproduktionen. Huvudmålen är att producera hållbara frilandsodlade snittblommor lokalt och i säsong. Rörelsen uppstod i USA, i samband med att begreppet Slow Flower myntades av Debra Prinzing år 2013.
Rörelsen består av småskaliga snittblomsodlare i Sverige, som fokuserar på att odla miljövänligt närodlade blommor i säsong.
Bönder med stark passion för blommor
Rebecca Thörning har intervjuat ett antal företagare och i det arbetet mött blomsterbönder med vitt skilda bakgrunder. Storleken på deras odlingar varierar mellan 100 och 1 000 kvadratmeter.
– Många av företagarna drivs av en stark passion för blommor och arbetet blir som en livsstil, säger Rebecca Thörning.
Arbetet i odlingen sker till stor del för hand och är säsongsbetonat, med hög arbetsinsats under vår, sommar och höst. Många av blomsterbönderna samarbetar med lokala florister, rekoringar, har självplock, olika typer av kursverksamhet och exempelvis fröförsäljning. För att få ekonomin att gå ihop under lågsäsong kompletteras odlingen ibland med andra jobb bredvid.
Rebecca Thörning berättar om en stor mångfald i blomsterböndernas försäljning av sina produkter.
– Deras syfte är inte att vara nationella utan de vill verka i sin bygd och bidra till lokalsamhället och en levande landsbygd genom unika och hållbara produkter.
Omstart för svenska snittblommor
Att odla snittblommor i Sverige är inget nytt, för förr fanns det många svenska producenter. Efter andra världskriget industrialiserades odlingen och Nederländerna blev en stor aktör. Därefter minskade den svenska odlingen för att slutligen nästan helt försvinna, med undantag av produktionen av växthustulpaner.
Idag importeras snittblommor från länder över hela världen. Samtidigt sker nu en spännande omstart för den inhemska produktionen. Många av blomsterbönderna är medlemmar i föreningen Snittblomsodlare i Sverige som startade 2020 har strax över 150 medlemmar och inom föreningen sker ett stort utbyte av kunskap.
Sara Spendrup, universitetslektor, Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet, sara.spendrup@slu.se
Rebecca Thörning, universitetsadjunkt, Institutionen för människa och samhälle
Sveriges lantbruksuniversitet, rebecca.thorning@slu.se
I Sverige drabbas årligen drygt 20 000 personer av stroke, varav cirka 2500 är till följd av hjärnblödning som är den allvarligaste formen.
Regelbunden träning minskar risken för hjärnblödning, men för den som ändå drabbas kan lätt fysisk aktivitet under minst fyra timmar i veckan ha stor betydelse. Det visar en ny studie.
– Resultaten visar att de som var lätt fysiskt aktiva innan sin hjärnblödning, som att ta en promenad eller cykla minst 35 minuter per dag, fick en minskad sannolikhet för svåra symtom och död efter hjärnblödningen, säger Adam Viktorisson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Symptom efter en stroke
En stroke innebär akut syrebrist i hjärnan och orsakas antingen av ett stopp i blodkärlen (hjärninfarkt) eller en blödning.
Symtomen som uppstår vid stroke kan vara förlamning, oftast i ena kroppshalvan, men också talstörning, synfältsbortfall, yrsel med balanssvårigheter, kraftig huvudvärk och medvetslöshet.
Få motionerade regelbundet
I studien var närmare hälften av personerna inaktiva före hjärnblödningen. En av tre utförde lätt fysisk aktivitet. Färre än fem procent motionerade regelbundet.
– Fysisk aktivitet är inte synonymt med träning. Att träna är en medveten handling där man rör sig för att stärka muskler eller förbättra kondition. Fysisk aktivitet kan vara att promenera till jobbet eller att gå till affären. Det är anmärkningsvärt att även lätt fysisk aktivitet gör stor skillnad. Man ska dock komma ihåg att studien utgår från en åldrad population där även lätt fysisk aktivitet kan vara ansträngande, säger Adam Viktorisson.
Koppling till svåra symtom
Studien påvisar inget orsakssamband mellan fysisk aktivitet och skydd mot allvarliga symtom vid hjärnblödning, men kopplingen är stark.
Beaktas alla strokesymtom och dess svårighetgrad drabbades närmare häften av dem som var inaktiva av mycket svår hjärnblödning. Det kan jämföras med färre än 20 procent bland tidigare fysiskt aktiva.
Dubbelt så hög femårsöverlevnad
Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning var mer än dubbelt så hög bland fysiskt aktiva.
– Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att människor rör på sig mer vilket minskar andelen svårt skadade patienter. Ökad rörlighet kan då också innebära bättre livskvalitet för patienterna och mindre belastning för vården, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen som är professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Mer om studien
Studien innefattar samtliga patienter som vårdats för hjärnblödning på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg mellan 2014 och 2019. Totalt inkluderades 763 personer med hjärnblödning och en jämförelsegrupp på 4425 personer med hjärninfarkt. Medelåldern var 73 år och hälften är kvinnor.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
