Det var i början av 1990-talet som närhetsprincipen avskaffades och elever istället fick möjlighet att välja vilken skola de skulle gå i. Det svenska skolsystemet gick från att vara ett av de mest offentligt dominerade och enhetliga skolsystemen i världen till ett system med en hög grad av valfrihet och konkurrens.

– Effekten av reformen har blivit en växande segregation som har en snabbare utveckling än boendesegregationen. Det är lättare att byta skola än att flytta.

– Jag har undersökt skolorna i Örebro och på en del skolor har andelen elever med utländsk bakgrund tredubblats mellan 1992 och 2004 och ligger långt över 50 procent. Det bor elever med svensk bakgrund i närområdet men de väljer skolor i andra bostadsområden. Samtidigt finns det skolor där andelen elever med svensk bakgrund är väldigt hög, säger Anders Trumberg.

Anders Trumbergs forskning visar att det är just de etniska och sociala skillnaderna mellan skolorna som ökar mest och att det är skolorna i ytterområdena som drabbas hårdast. Genom skolpengssystemet motsvarar varje elev i högstadiet cirka 60 000 kronor, vilket medför att ett relativt litet antal elever som faller bort eller tillkommer gör en stor skillnad för skolans ekonomi.

– Skolorna måste locka till sig elever för att överleva. Men elevernas val av skola verkar inte styras av skolornas pedagogiska förmåga eller höga medelbetyg utan snarare skolans rykte och det hänger i sin tur samman med området som skolan ligger i.

De stora förlorarna är de skolor som ligger i resurssvaga områden. Samma process som sker i bostadsområdet – att de resursstarka flyttar ut och de resurssvaga blir kvar – sker i skolorna. Diskussionen om vad som formar en skolas rykte och deras förmåga att locka till sig elever har kommit i skymundan i debatten som istället fokuserar på måluppfyllelse, betyg och hårdare tag i skolan.

– Tjänstemän och rektorer har en del idéer för hur man kan mildra effekterna av elevernas val men frågan är om de går att realisera rent politiskt. Jag får känslan av att staten, genom valfrihetsreformen, har satt en sten i rullning som de inte kan stoppa samtidigt som de är osäkra på hur man ska hantera effekterna, säger Anders Trumberg.

Samtidigt visar Anders Trumbergs forskning att politiker upplever att föräldrarna, där de flesta är positiva till valfriheten, inte är beredda att ta konsekvenserna av valfriheten i form av till exempel nedläggning av de skolor som inte tillräckligt många elever väljer.

– Dessutom får tjänstemän och rektorer allt fler samtal från oroliga föräldrar. Det finns en viss desperation hos föräldrar över att göra rätt val och att komma in på rätt sorts skolor. Eftersom populära skolor snabbt fyller sina platser blir det vikigt att bo i rätt område.

– Problemen runt skolvalet har inga enkla lösningar. Politiker måste till exempel ha en helhetssyn där bostadspolitiken, skolpolitiken och socialpolitiken etcetera ingår. Bondesegregationen ligger i grunden för segregationen men elevers val av skola gör att även skolorna i allt större grad delas upp utefter elevernas socioekonomiska och etniska bakgrund.

– Jag hoppas att min forskning kan vara en väckarklocka för kommunerna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Trumberg: anders.trumberg@oru.se, 019-30 35 65, 073-249 06 22

Utbildningsprogrammet Digital kultur och kommunikation startar för första gången hösten 2011 på BTH. Programmet vid BTH är det enda i Sverige som ger en examen i ämnet Digital kultur. Inom Digital kultur studeras bland annat hur kommunikation sker i sociala medier, hur författare använder bloggar och programmering för att skriva dikter, hur bildkonst förstås i digitala miljöer men också hur kulturinstitutioner som museum kan arbeta med digitala medier i sina verksamheter.

Programmet kommer i stor utsträckning söka sig utanför högskolan för att ge studenterna erfarenhet av att arbeta med företag och organisationer som på olika sätt är kopplade till kultur, media och kommunikation.

I dagens kunskaps- och informationssamhälle är alla kommunikatörer, eftersom kommunikationsformer och kulturella uttryck idag är sammankopplade med den snabba teknikutvecklingen på ett sätt som inte varit fallet tidigare. Den konstanta utvecklingen ställer nya krav på kommunikativ förmåga, för idag räcker det inte att endast kunna uttrycka sig väl i tal och skrift – en modern kommunikatör måste även kunna hantera visuell, elektronisk och icke-verbal kommunikation. Med andra ord är en god förståelse för samhälle, kultur och språk en god utgångspunkt för den som vill ha verktyg och redskap för att kunna kommunicera även på framtidens föränderliga arbetsmarknad.

Med denna analys som utgångspunkt har Blekinge tekniska högskola tagit fram ett nytt, unikt utbildningsprogram; Digital kultur och kommunikation. Programmet vid BTH är det enda i Sverige som ger en examen i ämnet digital kultur. Ämnet har vuxit fram inom avdelningen för kultur och kommunikation där lärare och forskare är aktiva inom humanistiska ämnen. De studerar exempelvis hur kommunikation sker i sociala medier, hur författare använder bloggar och programmering för att skriva dikter, hur bildkonst förstås i digitala miljöer men också hur kulturinstitutioner som museum kan arbeta med digitala medier i sina verksamheter.

För ytterligare information
Kontakta programansvarig Malin Jogmark på telefon 0455-385330 . Besök oss gärna på www.bth.se

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.

Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH fick 1999 universitetsstatus inom vetenskapsområdet teknik, och bedriver forskarutbildning inom områdena IT med tillämpningar och Planering och management.

Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.
Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet.

Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.

Resultaten framgår av en enkätstudie som gjorts inom STOFF-projektet (Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan – omfattning, former och effekter) vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

– Både skollagen och grundskoleförordningen anger att nivågruppering av skolelever och placering i särskilda undervisningsgrupper ska undvikas, säger docent Joanna Giota som gjort studien tillsammans med professor emeritus Ingemar Emanuelsson.

Tidigare studier har visat hur dessa två organisatoriska åtgärder riskerar att leda till marginaliserande och stigmatiserande konsekvenser – som dåligt självförtroende och låg motivation – vilket hotar lika möjligheter till lärande.

I mer än varannan skola för äldre elever och i var tredje för yngre elever förekommer någon form av nivågruppering och organisatoriskt differentierad specialundervisning. Det framkommer när resultaten kring nivågruppering sätts samman med dem kring särskilda undervisningsgrupper. Resultaten tyder på en ökning av skolor där vissa elever undervisas utanför den ordinarie klassens ramar, om de jämförs med resultat från nationella utvärderingen av grundskolan 2003.

STOFF-projektet undersöker hur grundskolorna arbetar med policyfrågor kring utformningen av specialpedagogiskt stöd. Rektorer med ansvar för elever i årskurserna 1-3 respektive årskurserna 7-9 i kommunala skolor och i friskolor har svarat på ett stort antal frågor som rör differentiering och resurstilldelning, individrelaterade och organisatoriska skäl till elevers behov av särskilt stöd samt frågor om åtgärdsprogram.

Vad gäller exempelvis de individrelaterade och organisatoriska skälen till elevers behov av särskilt stöd framkommer att praktiskt taget samtliga rektorer för elever i årskurs 7-9 uppfattar elevernas behov av särskilt stöd som individbundna.

Det är mycket sällan som de hänvisar till orsaker som hur undervisningen genomförs, de vuxnas/skolans förhållningssätt eller bristande kompetens hos de vuxna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Joanna Giota, telefon: 0704–882 696, e-post: joanna.giota@ped.gu.se
Professor em. Ingemar Emanuelsson, telefon: 0706–390 348, e-post: ingemar.emanuelsson@telia.com

Jungfru Marie bebådelsedag har firats den 25 mars sedan mitten av 400-talet. Till Sverige kom firandet under 1000-talet i och med att den kristna kyrkan etablerades. Men bebådelsen var inte bara en årlig kyrkofest. Motivet, mötet mellan Jungfru Maria och ärkeängeln Gabriel, användes under medeltiden både som privat andaktsbild och offentligt för att föra fram budskap av religiös och politisk karaktär. Det visar en ny avhandling i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

– Under medeltiden var man väl bekant med hur bildretorik fungerar, och en väl utvecklad bildkommunikation användes för att föra fram idéer och budskap av både religiös och politisk karaktär, säger fil. dr. Mia Åkestam vid Konstvetenskapliga institutionen. På det viset ligger det medeltida bildbruket nära vår tid, där ju bilder regelbundet används för att understryka, berätta och vinkla uppgifter i till exempel nyhetsmedia, politisk propaganda och reklam.
Vid sidan av bildernas funktion i kyrkorummets kult och i andakt kan man tala om en ideologisk användning av bebådelsemotivet. Till exempel användes en speciell bebådelsebild med en krönt Maria och en höviskt knäböjande ängel på västportalens gavelfält i Uppsala domkyrka för att understödja Birgittinorden. Motivet anslöt till heliga Birgittas uppenbarelser och användes inom en inre krets för att föra fram en specifik birgittinsk ideologi. Ett annat exempel är att bebådelsebilden användes tillsammans med bilden av Marie trolovning under en period då kyrkan ansträngde sig för att få befolkningen att låta viga sig i kyrkan, något som inte var självklart under medeltiden.

Ett bildbruk som mer betonar makt än ideologi kan man se när det gällde biskop Kettil Karlsson Vasa, som lät pryda framsidan av sin mycket dyrbara, pärlstickade biskopsmitra med motivet. Den tillverkades i Vadstena till hans biskopsvigning 1456.

Detsamma gäller det magnifika altarskåp som införskaffades av biskop Kort Rogge till Strängnäs domkyrka. Altarskåpen var det största och det mest exklusiva i riket. Bebådelsebilden där är för övrigt Sveriges största medeltida bild, den är mer än 2,5 m hög och 1,7 m bred.

Avhandlingens namn: ”Bebådelsebilder – om bildbruk under medeltiden”

Ytterligare information:
Mia Åkestam, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, mobil 0709-287 194, e-post mia.akestam@arthistory.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

– Bland barn mellan 10 och 18 år finns det en ökad dödlighetsrisk. Jämfört med barn som inte förlorat en mamma i dessa åldrar så har de en nästan fördubblad dödlighetsrisk. Men även barn upp till 40-50 års ålder påverkas av mammans död men då framförallt på längre sikt. Våra föräldrar har med andra ord stor betydelse för oss genom hela livet, säger Mikael Rostila.

-Att det framförallt är förlusten av en mamma som påverkar barnen kan förklaras på olika sätt. Det kan vara så att relationen mellan mamman och barnet präglas av en starkare känslomässig kontakt vilket gör att barnen påverkas mer av förlusten. Andra studier har visat att mammor i högre grad än pappor överför materiella och ekonomiska resurser till sina barn vilket kan ha positiv betydelse för deras hälsa, säger Mikael Rostila. 

Något oväntat så visar resultaten i studien att äldre barn som förlorar en förälder har lägre dödlighet de med föräldrar i livet.

– Detta kan bero på att föräldrarnas sista tid i livet präglas av mycket oro och omvårdnad då många äldre föräldrar varit sjuka under en längre tid. Paradoxalt nog kan döden vara en lättnad för barnet då den innebär att föräldern inte behöver lida mer, säger Mikael Rostila.

Studien visar också att död genom exempelvis olyckor och självmord har de största konsekvenserna för barnens hälsa.

– Det är ganska förväntat då en oväntad förlust av en förälder innebär att vi har svårare att acceptera förlusten samtidigt som vi inte har någon tid att förbereda oss på händelsen. Det finns då en större risk att vi hamnar i en kris eller depression, säger Mikael Rostila.

– Resultaten från studien har viktiga konsekvenser för sjukvården då vi har lite kunskap kring hur död och ohälsa hos en person påverkar anhörigas hälsa I vården av en person i livets slutskede bör läkare och annan vårdpersonal ta mer hänsyn till anhörigas upplevelser och reaktioner. Det kan även vara viktigt att sjukvården följer upp personer som drabbats av sorg. Detta kan minska lidande, sjukdom, och död bland anhöriga, säger Mikael Rostila. 

Vid frågor kontakta gärna:

Mikael Rostila, Tel: 070-779 98 94
 
 
 
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Tvåspråkiga barn i Iran i åldern 7–12 år jämfördes med jämnåriga i ett bokstavstest och ett test uppbyggt av kategorier. Barnen testades på persiska, som är språket som används i skolorna, medan barnens hemspråk är turkiska eller kurdiska.

Barnen fick i uppgift att säga så många ord de kunde komma på som började på en viss bokstav eller som tillhörde en viss kategori som till exempel kroppsdelar. De hade tre minuter på sig per bokstav och kategori.

Medan de yngre tvåspråkiga barnen presterade lika bra i kategoritestet och bättre i bokstavstestet än sina klasskamrater så presterade de äldre tvåspråkiga barnen sämre än sina klasskamrater. Även om alla barnen utvecklades i och med ålder och årskurs, blev skillnaderna tydliga högre upp i årskurserna. Barn med ett språk utvecklades snabbare och byggde upp ett större ordförråd än sina tvåspråkiga klasskamrater.

– Det är förvånande eftersom vi fram tills nu trott att det var tvärtom. Att tvåspråkiga barn ligger efter under de första åren i skolan men sedan kommer ikapp.

Balans mellan språken
En förklaring till detta kan vara att allteftersom skolspråket blir starkare och språken hamnar i balans blir det svårare för barnen att hålla isär dem och det ena språket stör det andra.

– Men en helt motsatt förklaring kan vara att barnen i Iran inte får någon utbildning i sitt hemspråk, vilket gör att det snarare blir en obalans mellan språken. Ju äldre barnen blir ju starkare blir deras skolspråk medan hemspråket blir svagare och detta påverkar dem negativt.

– Det stämmer överens med en av mina tidigare studier där svenska skolbarn, som får undervisning i sina hemspråk vid sidan av skolspråket, deltog. För de svenska barnen blir det jämvikt mellan språken när skolspråket kommer i kapp hemspråket. Och för dem har tvåspråkigheten visat sig vara en fördel högre upp i åldrarna. En balans mellan språken är alltså att föredra i sådana fall.

Resultaten hänger också samma med att barnens språkkunskaper i de lägre årskurserna är kopplade till ljud – hur orden låter. Men högre upp i åldrarna blir såväl det visuella som ordens betydelse viktigare och eftersom barnen i Iran inte läser och skriver på sitt hemspråk i skolan så utvecklas inte hemspråket i samma utsträckning inom dessa områden. Detta visar sig främst i kategoritestet.

Reza Kormi-Nouri anser att det behövs forskning som följer barnen under en längre tid. Det bästa vore att följa barn som får hjälp att utveckla sin förmåga att läsa, skriva och tala i båda språken och jämföra dem med barn som talar ett språk.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Reza Kormi-Nouri 073-788 03 12, reza.kormi-nouri@oru.se

Forskare inom journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap och retorik har tillsammans undersökt hur kommunikation om risker och hot på olika sätt påverkar social och kulturell integration och vilka konsekvenser det får.

– När man följer nyhetsrapporteringen i tidningar, radio och tv är det lätt att få intrycket att vi lever i en tid då den ena krisen avlöser den andra, säger Stig Arne Nohrstedt.

När det gäller till exempel vetenskap eller ny teknik låg fokus förr på nya lösningar som skulle föra utvecklingen framåt. Nu fokuserar media ofta på problemen och konflikter som uppstår på grund av den tekniska utvecklingen.

– Därmed inte sagt att det var bättre förr, men det har blivit allt svårare för medborgaren att förhålla sig till de motstridande besked som sprids till exempel i samband med kärnkraftshaverier som Tjernobyl 1986 eller Fukushima just nu.

– Andra exempel på detta är klimatfrågan, olyckor inom kemisk industri och genteknikens risker. I media målas det värsta scenariot upp för hur det ena eller andra kan drabba den egna befolkningen på värsta sätt. Oberoende om man ser positivt på detta för att det ökar människors engagemang eller om man ser mer skeptiskt på det som en form av cynisk exploatering av människors rädsla så får det ändå konsekvenser.

– När dessa problem, risker och faror i medierna förvandlas till hot kan det bidra till konflikter eftersom det konstrueras som att ”vi” är hotade av ”dom”. Detta kan lätt ge medvind åt populistiska politiska budskap: För att säkra vår livsstil måste vi försvara oss mot ”dom andra”, säger Stig Arne Nohrstedt.

Forskarna varnar för att detta ”threat society”, detta ”hotsamhälle”, kan utvecklas till ett ”hatsamhälle”.

– Även om det inte behöver gå så långt så ser vi redan tecken på att den medierade kommunikationen om risker och hot ökar såväl diskrimination som främlingsfientlighet.

Även om globala kriser är otänkbara utan mediernas informationsspridning, så är det självklart inte bara medierna som påverkar utvecklingen. Medierna både påverkar och påverkas av det som händer inom till exempel politiken.

– Politiken handlar allt mer om att hantera hot och att måla upp hot och katastrofer för att mobilisera maktresurser. När förre presidenten George W. Bush proklamerade ”the global war on terror” var det samtidigt ett sätt att beteckna massmorden 11 september 2001 som en krigsförklaring, vilket gav honom möjligheter att starta ett krig utan geografiska och tidsmässiga begränsningar som fått oerhörda politiska och mänskliga konsekvenser, säger Stig Arne Nohrstedt.

Vilken riktning globaliseringen kommer att ta handlar i betydande utsträckning om hur medierna skildrar dess möjligheter och utmaningar. Stig Arne Nohrstedt anser att medierna har både möjlighet och ansvar för att motverka populism och istället bidra till att stärka det demokratiska samtalet där allas mänskliga rättigheter och lika värde är fundamentet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Stig Arne Nohrstedt 070-516 3068