Sopbergen växer. I Arktis karga klimat har sophanteringen skapat andra problem: det sena 1900-talets konsumtions- och förpackningskultur hotar bokstavligen de arktiska miljöerna. Och här hemma öppnar Nordiska museet den 18 februari en utställning om just sopor.

Förr fanns det knappast sopor. Allt återvanns. Men med det nya konsumtions- och massamhället ökade problemen med sophanteringen. Forskningen om sopor har vuxit i takt med att problemen ökat – och det handlar inte bara om naturvetenskapliga perspektiv.

Forskning kring till exempel sophantering i Arktis eller sopbergen i Sydamerika har undersökts av Lisbeth Lewander  [Ref 1]och Thaïs Machado-Borges [Ref 2]. Och nyligen avslutade också etnologen Lynn Åkesson ett projekt kallat ”Sopornas universum. En etnologisk studie av kulturell nedbrytning”.

Hon har inte hittat några grishuvuden, men ett resultat är att sophantering i dagens Sverige till viss del attraherar den undre världen. Det finns en illegal hantering av sopor. Det handlar bland annat om att dumpa miljöfarligt avfall i fattiga länder, men inte bara. Det behöver undersökas mer, menar hon.

I dag är Lynn Åkesson kopplad till Naturvårdsverkets satsning ”Towards a sustainable waste management”. Det är ett tvärvetenskapligt program som består av tio olika delprojekt där hennes del har varit just återvinningen och källsorteringen. En viktig del av hennes forskning har varit att just peka på hur man kan få folk i gemen att återvinna mer.

– Och det visar sig att en bra sophantering till stora delar handlar om legitimitet. Om folk tror att soporna verkligen återvinns och om det är praktiskt och enkelt, då brukar det fungera. Det är också så att det är svårare att få det att fungera i större hyresfastigheter än i mindre bostadsrättsföreningar. Många hyresgäster tror helt enkelt inte att fastighetsbolaget gör vad de ska utan bara försöker tjäna pengar på dem.

Men det finns ytterligare en viktig förutsättning för att sophanteringen i de nya återvinningsstationerna ska fungera – det handlar om att det ser rent och snyggt ut.

– Ja, en återvinningsstation som ser smutsig ut eller där det ligger förpackningar utanför kan ha en rent demoraliserande verkan på de som kastar soporna. Det får varken lukta eller se för smutsigt ut, för då havererar det ofta.

Det här har lett till att en del större bostadsbolag faktiskt har anställt så kallade sopvärdinnor, som ska hålla ordning på soporna.

– Vi intervjuade bland annat en sådan sopvärdinna, och hon flyttade sopor varje dag. Ett rent och fräscht sopställe leder helt enkelt till en bättre moral vad det gäller att sortera soporna.

Lynn Åkesson har däremot inte stött på några så kallade sopspioner i sin undersökning. Men det problem som de omtalade sopspionerna försökte komma åt, nämligen felsortering av sopor, är detsamma som sopvärdinnan försöker lösa. (Den som vill kan notera att värdinnorna är kvinnor, men de tuffare sopspionerna i de flesta fall är gamla poliser, och ofta män.)

– Folk har svårt att förstå att det är en förpackningssortering, utan tänker mer i material. Den som har en gammal stekpanna slänger gärna den i metall, fast det ju självklart inte är en förpackning.
 
Läs mer på www.rj.se [Ref 3] om sopor [Ref 4]. Lynn Åkessons slutredovisning finns här [Ref 5], hon nås på llynn.akesson@kultur.li.se

Den stereotypa synen på hanars och honors beteende har ansetts vara uppbyggd på vetenskapliga studier som visar hur hanar strider med extraordinära fysiologiska attribut för att konkurrera om, eller attrahera honorna. Traditionell evolutionsteori förutsatte att honor enbart skulle välja att para sig med de bästa hanarna eftersom de investerar mer i reproduktion (till exempel under graviditeten), medan hanar förutsattes vara urskillningslösa och angelägna om att para sig med vilken hona som helst.

Sandra South har studerat parningspreferenser och utvecklingen av de spektakulära fjäderlika ornamenten på benen hos en färgglad tropisk mygga. Studierna visar att hanarna inte bara konkurrerar om partners utan även väljer mellan dem. Dessa resultat och liknande upptäckter hos flera andra djur, från primater till fruktflugor, motiverade South att utveckla evolutionsteorin om parning genom att använda matematiska modeller.

South betonar att det inte finns någon anledning att förutsätta att hanar inte ’har råd att vara kräsna’. Även när hanar konkurrerar om tillgång till honor så betyder det inte nödvändigtvis att de parar sig urskillningslöst.

De här resultaten utmanar antagandet om att delar av vissa mäns beteende, såsom otrohet och våldtäkter, skulle bero på att hanar generellt skulle vara mer ivriga att para sig och inte bry sig lika mycket om att behålla en parrelation med en partner, menar Sandra South.

För mer info, vänligen kontakta Sandra Helen South, mobil: + 46 733 58 02 08, e-post: sandra.south@ebc.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Hämmar ökande syrehalter i luften fotosyntesens syreproduktion? Är denna unika process anpassad till den låga syrenivå som fanns för närmare tre miljarder år sedan då fotosyntesen kom till? Dessa frågor har gett upphov till livliga diskussioner i den akademiska världen. Umeåforskarna kan nu tillsammans med kollegor vid universitetet i Osnabrueck, Tyskland, ge lugnande besked. Ökade syrehalter i luften har inte en direkt hämmande effekt på växternas fotosyntes.

– Om fotosyntesens produktivitet var direkt begränsad av ökade syrenivåer skulle det ha fått allvarliga konsekvenser. Det skulle ha försvårat planerna att använda biomassa och artificiell fotosyntes som framtida möjligheter att producera bränsle på ett hållbart sätt. Orsaken är att mer fotosyntes av växter, bakterier och artificiella hjälpmedel skulle leda till mer syre i luften, framför allt inom solreaktorer, säger Johannes Messinger, professor vid kemiska institutionen.

I den aktuella studien har forskarna använt en masspektrometrisk teknik tillsammans med isotopiskt vatten (H218O) för att undersöka vilken effekt ökade koncentrationer av syrgas har på mekanismen för vattenspjälkning. Vattenspjälkningen är en komplicerad reaktion som sker i ett stort proteinkomplex, som kallas fotosystem 2. Där används ljusenergin som växten fångar in för att spjälka två vattenmolekyler i taget till en syrgasmolekyl och fyra protoner.

– Vi höjde syrgastrycket upp till 50 gånger mer än under normala förhållanden. Detta påverkade ändå inte syrgasutvecklingen från vatten i fotosystem 2, berättar Johannes Messinger.

Forskarna inom Umeå universitets starka forskningsmiljö ”Bränsle från solenergi” och andra forskare runt om i världen arbetar med att ta reda på alla nödvändiga detaljer som sker i fotosyntesen. Målet är att med hjälp av fotosyntesens principer bygga konstgjorda enheter som klarar av att lagra solenergi i bränslen som vätgas och etanol.

Om fotosyntesen
Fotosyntesen hos växter och vissa bakterier innebär en omvandling av ljusenergi, vatten och koldioxid till kemisk energi och syrgas. Processen utvecklades för cirka 2-3 miljarder år sedan och är grunden för det liv vi känner till. I princip allt syre i jordens atmosfär har skapats på detta sätt och likaså den största delen av all biomassa. Delar av denna biomassa har av geologiska processer omvandlats till kol, olja och naturgas.

Originaltitel: Membrane-inlet mass spectrometry reveals a high driving force for oxygen production by photosystem II
Författare: Dmitriy Shevela, Katrin Beckmann, Jürgen Clausen, Wolfgang Junge, och Johannes Messinger
http://www.pnas.org/content/early/2011/02/11/1014249108.abstract [Ref 1]
För ytterligare information, kontakta gärna:
Johannes Messinger, professor vid kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 59 33
E-post: Johannes.Messinger@chem.umu.se

Före finanskrisen utgjorde Estland, Lettland och Litauen mycket attraktiva tillväxtmarknader, och flera svenska storbanker etablerade sig i regionen. Nu, ett par år senare, börjar ekonomierna så smått att återhämta sig efter krisperioden, som ibland jämförs med 1930-talets depression.

Nationalekonomen Albina Soultanaeva har i sin avhandling studerat hur olika finansiella chocker, exempelvis goda eller dåliga nyheter på aktiemarknader, sprids mellan finansiella marknader i olika länder. Mer konkret har hon studerat hur inhemska och internationella finansiella chocker påverkar avkastning och risk på de baltiska aktiemarknaderna.

Enligt Albina Soultanaeva är aktiemarknader i ett tidigt skede eller mellanskede i utvecklingen, som i de tre baltiska länderna, ofta särskilt känsliga för politiska nyheter. I sin avhandling undersöker hon därför hur just olika politiska nyheter påverkar de baltiska aktiemarknaderna. Hon visar att Ryssland-relaterade, politiska nyheter om till exempel olika konflikter, spelar en allt mindre roll för investerarnas bedömning av marknadsrisken i de baltiska länderna.

Naturligtvis kan det ibland vara svårt att exakt avgöra vilka nyhetshändelser som påverkar aktiemarknaderna . Albina Soultanaeva föreslår därför en ny ekonometrisk modell som kan urskilja extrema händelser, eller så kallade prishopp, som påverkar marknadens beteende.

Albina Soultanaeva har också studerat hur de baltiska börserna är sammanlänkade. Hon menar att ett växande politiskt och ekonomiskt samarbete, samtidigt som de tillhör samma geografiska område, leder till en stark koppling mellan marknaderna. Resultaten visar till exempel att hänsyn bör tas till utvecklingen på Tallinn-börsen för att förutspå avkastning och risk på börsen i Riga.

Att korrekt kunna bedöma ömsesidigt beroende mellan olika aktiemarknader är viktigt av flera skäl, bland annat för investerare som vill sprida sin portföljrisk. Detta gäller särskilt för mindre aktiemarknader, till exempel i Baltikum, som domineras av internationella och institutionella investerare.

I avhandlingen undersöks också den roll som den bank-baserade kredittillväxten spelat för den ekonomiska tillväxten i de tre baltiska länderna.

Fakta om disputationen
Onsdagen den 25 februari försvarar Albina Soultanaeva, institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet, sin avhandling Back on the Map – Essays on Financial Markets in the Baltic States. Disputationen äger rum kl. 10.15, hörsal C, Samhällsvetarvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Hussein Asgharian, Lund University.

För mer information, kontakta:

Albina Soultanaeva
Tel: 070-256 68 76
E-post: albina.soultanaeva@gmail.com [Ref 1]
Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 2]

– Det är spännande byggnader. Bilden av det historiska tingshuset som symbol för rättsskipningen kompliceras i viss mån av det faktum att husen också fyllde andra funktioner. På 1700- och 1800-talet användes det till exempel som övernattningslokal och för lokalsamhällets olika möten och stämmor och i modern tid innehöll tingshus flera bostäder och umgängeslokaler, säger Eva Löfgren vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Som nyutexaminerad bebyggelseantikvarie 1997 anställdes hon för att göra en rikstäckande kartläggning av alla befintliga tingshus. Det insamlade materialet kom att ligga mer eller mindre obearbetat i flera år, efter att Eva Löfgren gått vidare till andra uppgifter. Men tingshusen lämnade henne ingen ro.

– Det jag tyckte var så intressant var att den arkitektoniska gestaltningen inte verkade ha sin grund i rättsväsendets praktik eller behov. Som bebyggelsehistoriker förväntar man sig en relation mellan byggnadernas funktion och form men här tycktes den relationen relevant att ifrågasätta.  

Eva Löfgren har studerat svenska tingshus byggda mellan 1734 och 1970, då invånarna i lokalsamhället var de som bekostade och lät uppföra tingshusen. Därefter övertog staten ansvaret för domstolslokalerna i samband med tingsrättsreformen. I sin avhandling delar hon upp undersökningen i tre moment; föreställningen om tingshusen, själva byggnaden och slutligen användningen av byggnaden.

Ur källmaterialet – som utgörs av ritningar och programhandlingar, räkenskaper från själva byggprocessen såväl som brukarnas egna berättelser – framträder olika brukare och verksamheter som alla har satt sin prägel på husen.

– Vi förväntar oss kanske av tingshusens historia att den ska skildra rädda människor som ställs inför tinget och stränga domare som kräver svar. Men det finns också barn som har vuxit upp i dessa byggnader, tingssalar som regelmässigt användes som festlokal och i de äldsta husen fanns alltid ett stort kök med bakugn.

Eva Löfgren kan också visa att många av byggnaderna använts under en väldigt lång tid utan att brukarna framställde dem som omoderna. Den föreställning om hur tingshus bör se ut, som grundades redan på 1700-talet, levde i flera avseenden kvar ända fram till 1950-talet.

Avhandlingen Rummet och rätten Tingshus som föreställning, byggnad och rum i användning förvarades framgångsrikt vid en disputation den 9 februari.

Avhandlingen finns också att köpa i bokform från Rönnells antikvariat i Stockholm.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Eva Löfgren, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet
0501- 75 57 98 eller 0733-97 09 52
eva.lofgren@conservation.gu.se

Införandet av ny teknik och nya informationssystem är vardag på de flesta arbetsplatser. När ny teknik införs sätts de dagliga rutinerna ofta ur spel under en period. Det kan upplevas som både hot och som möjlighet för den egna yrkesgruppen.

Frida Wikstrand undersöker detta i sin avhandling, dels vid ett par avdelningar vid ett elbolag där affärssystemet SAP införs, dels vid ett par sjukhusavdelningar där ett nytt journalsystem införs.
Ett av studiens resultat är att de symboliska värden som de olika yrkesgrupperna tillskriver tekniken kan kopplas till kön och klass.

– På elbolaget ses det nya affärssystemet av vissa manligt dominerade yrkesgrupper som en teknik som förknippas med kvinnor och därigenom ges ett lägre värde. Administratörerna, som är kvinnor, jämställer affärssystemet med den teknik som elbolagets tekniker arbetar med och tillskriver det ett högt värde, säger Frida Wikstrand.

På sjukhuset ser sjuksköterskorna det nya journalsystemet som ett teoretiskt redskap som förknippas med läkarnas medicinska journal. Läkarna själva tillskriver emellertid sjuksköterskornas nya omvårdnadsjournal ett lägre värde än den egna medicinska journalen och för istället fram sjuksköterskornas roll i omvårdnaden av patienter.

Frida Wikstrands studie visar också hur samma informationssystem kan få olika genomslag i olika delar av samma organisation även om det är samma typ av arbete som genomförs där. Det kan till exempel förklaras av att införandet av ny teknik har föregåtts av andra förändringar, av hur arbetet organiseras och av vilka yrkesgrupper som finns på avdelningen.

– Det som är generellt är att de anställda i de olika miljöerna jag undersökt uttrycker att de blir lämnade därhän med den nya tekniken och de nya systemen. De har problem att anpassa sina rutiner till det nya. Man önskar mer utbildning och även att den lokala praktiken kunde ha fått inflytande vid utvecklandet av den nya tekniken, säger Frida Wikstrand.

Kontaktinformation
För mer information:
Frida Wikstrand, telefon: 040-6658376, 0709-526818, e-post: frida.wikstrand@mah.se
Adress: Lärarutbildningen, Malmö högskola, 20506 Malmö
Avhandlingens titel: Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Frida Wikstrand är verksam vid Malmö högskola
Avhandlingen försvaras fredagen den 18 februari, kl. 13.15 i sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg

Den kärlhämmande antikroppen bevacizumab används idag i kombination med cytostatika eller interferon för behandling av spridd cancer. Bevacizumab blockerar kärlnybildningsfaktorn Vascular Endothelial Growth Factor (VEGF) och hämmar tumörens nybildning av blodkärl. I en experimentell studie genomförd som ett internationellt samarbete mellan forskargrupper vid NorLux Neuro-Oncology Laboratory, Centre de Recherch Public de la Santé i Luxembourg, Universitetet i Bergen och Umeå universitet har effekterna av bevacizumab studerats i en experimentmodell. Resultaten publiceras i veckans nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Studien visar att bevacizumab minskar tumörblodflödet samtidigt som tumörcellernas invasionsförmåga ökar. Det förefaller kopplat till en förändring av cellernas ämnesomsättning, vilket pekar på att kärlhämmande behandling vid hjärntumörer kan behöva kombineras med läkemedel som påverkar tumörcellernas ämnesomsättning. Dessa experimentella data kan få betydelse för hur kärlhämmande behandling vid hjärntumörer kan utvecklas i framtiden.
Glioblastom är den vanligaste elakartade hjärntumören och drabbar i Sverige cirka 400 personer per år.

Behandlingen har förbättrats avsevärt under de senaste tio åren och består idag av en modern multidisciplinär insats med operation, efterföljande strålbehandling med tillägg av cytostatika samt en uppföljande tilläggsbehandling med cytostatika. Med detta upplägg har prognosen förbättrats, men de flesta patienter drabbas fortfarande av återfall i sjukdomen och medianöverlevnaden är endast 14–15 månader. Vid återfall i sjukdomen finns idag ingen etablerad standardbehandling.

Under de senaste åren har kärlhämmande behandling med antikroppen bevacizumab i kombination med cytostatika lanserats som ett intressant behandlingsalternativ vid återfall i glioblastom. Behandlingen är dock kontroversiell och ännu inte godkänd av det europeiska läkemedelsverket (EMEA). Behandlingen får därför betraktas som experimentell, och flera frågor om effekten av bevacizumab vid glioblastom återstår att besvara, till exempel vilken fysiologisk effekt ämnet har på hjärntumörer och vilka cytostatika det bäst kan ombineras med.

I artikeln har forskarna noggrant studerat effekterna av bevacizumab på fysiologiska värden som tumörblodflöde och blodkärlens genomsläpplighet med hjälp av dynamisk kontrastförstärkt magnetresonanstomografi (DCE-MRI). De har korrelerat fynden till strukturella och molekylära förändringar i tumören. Man visar att bevacizumab minskar blodflödet i tumören signifikant, vilket återspeglas i en minskning av antalet stora och medelstora blodkärl i tumören.

Elektronmikroskopi visar att behandlade tumörceller har färre mitokondrier samt en ökad halt av laktat och andra ämnen som bildas vid nedbrytning av blodsocker. I studien noterades även en ökning av invasiva tumörceller med 68 % efter behandling med bevacizumab.

Således förefaller blodflödesminskningen genom bevacizumab förändra cellernas miljö i hjärntumören, vilket tumörcellerna anpassar sig till genom att förändra sin ämnesomsättning och bli mer benägna att invadera omgivande hjärnvävnad. Detta kan givetvis vara negativt för patienten, men öppnar även för nya intressanta behandlingskombinationer där kärlhämmande behandlingar skulle kunna kombineras med läkemedel som blockerar tumörcellens förmåga att bryta ner socker.

För mer information, kontakta gärna Mikael Johansson på:
tel 090-785 29 59
e-post mikael.johansson@onkologi.umu.se

Referens
Anti-VEGF treatment reduces blood supply and increases tumor cell invasion in glioblastoma O Keunen, M Johansson, A Oudin, M Sanzey, SAA Rahim, F Fack, D Stieber, R Bjerkvig, SP Niclou
[PNAS published ahead of print February 14, 2011, doi:10.1073/pnas.1014480108]

Lars Fredrik Andersson, ekonomihistoriker från Umeå universitet, har tillsammans med kollegorna Magnus Lindmark, Mike Adams och Liselotte Eriksson, nyligen slutrapporterat ett projekt om det svenska försäkringsväsendet finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

— Vårt viktigaste resultat är att generell ekonomisk utveckling hänger ihop med hur försäkringsväsendet och bankväsendet utvecklas, säger Lars Fredrik Andersson.
Det har att göra med att både hushåll och företag måste känna trygghet för att våga investera och därmed få i gång samhällets tillväxt. Försäkringsväsendet spelade en viktig roll för att skapa den tryggheten.

— Lite förenklat kan man säga att skiftesreformen från 1827 förstärkte det privata ägandet och det ökade antalet brandförsäkringar. Det fick i sin tur igång den finansiella utvecklingen, eftersom brandförsäkringarna skapade ett tryggare klimat att investera i, eftersom det blev möjligt att sätta sina hus och liknande som säkerhet för lån. Det var ett helt nytt sätt att se på och använda tillgångarna.

Den finansiella utvecklingen lägger grunden för investeringar i ny teknik vilket ökar produktiviteten och tillväxten i ekonomin. Den här utvecklingen syns tydligt i det svenska fallet. Här växer brandförsäkringarna starkt just från 1830 och fram till sekelskiftet. Det är också samma tid då hypoteksbanker och sparbanker utvecklas.

Det går att göra kopplingar från den svenska historien till dagens fattiga länder menar Lars Fredrik Andersson, och pekar på att mikroförsäkringar i fattiga länder, kan ha en liknande roll som mikrolån redan har. Faktum är att det redan finns en rad sådana exempel. Men för att försäkringsväsendet ska få en hävstångseffekt för ekonomisk tillväxt  är det viktigt att  försäkringarna sprids till alla delar av ekonomin.

— Det var just vad som hände inom sak- och livförsäkring, säger Lars Fredrik Andersson. Med inspiration från det brittiska företaget Prudential skapade det svenska försäkringsbolaget Trygg en så kallad folkförsäkring vid sekelskiftet 1900. Det var en liten livförsäkring utan läkarundersökning. Folkförsäkringen kom att fungera som trygghet i framför allt livets slutskede när arbetsinkomsterna minskade och livets osäkerhet ökade. Det här var en social innovation för den växande arbetarklassen!

Forskarna har studerat livförsäkringsreklam under det sena 1800-talet och tidigt 1900-talet. Försäkringsbolagen vände sig framför allt till män i deras egenskap av familjeförsörjare. Genom att åberopa mannens försörjningsplikt mot hjälplösa kvinnor och barn vädjade de till männens moral. Livförsäkringssparandet kunde i och med det framställas som mer moraliskt än annat sparande. Föreställningen om den manliga familjeförsörjaren och kvinnan som hemmafru var dock ett borgerligt ideal som få inom arbetarklassen kunde leva upp till. När det största folkförsäkringsbolaget gjorde en studie om vilka som tecknade folkförsäkringen under mellankrigstiden visade det sig att nära hälften av alla försäkringstagare var kvinnor.

— Men trots den styvmoderliga behandling av kvinnor var flera ledande försäkringsdirektörerna ideellt engagerade, och arbetade kring sekelskiftet 1900 för förändringar av kvinnans äganderätt och för en allmän demokratisering. Paradoxen kan förklaras genom att olika grupper inom livförsäkringsindustrin hade olika intressen, säger Lars Fredrik Andersson.

Om detta och mycket mer handlar projektet Det svenska försäkringsväsendets historia. Hela slutrapporten finns att läsa på RJ:s hemsida (länk).

I projektet har även följande utländska forskare medverkat:
Mike B. Adams, University of Wales, Swansea, UK.  
Jonas Andersson, Norges Handelshögskola
Joy Yihui Jia, University of Wales, Swansea, UK
Hala Abdul Kader, University of Wales, Swansea, UK
Elena Veprauskaite University of Wales, Swansea, UK

/Jenny Björkman

Kontaktinformation
Lars Fredrik Andersson (projektledare) nås på larsfredrik.andersson@ekhist.umu.se
Magnus Lindmark nås på magnus.lindmark@ekhist.umu.se
Liselotte Eriksson nås på liselotte.eriksson@ekhist.umu.se