– Denna kartläggning av tobakskonsumtionen inleddes i juni år 2003 och är baserad på både försäljningsstatistik och självrapporterade uppgifter. Det är den enda rapporten som tittar på både registrerad och oregistrerad tobakskonsumtion. Vi har tittat bland annat på resandeinförd tobak samt köp av smuggel- och privatimporterade cigaretter och också köp via Internet som då kallas oregistrerad tobakskonsumtion, säger Tove Sohlberg författare av rapporten och forskare vid SoRAD.
Rapporten heter Tal om Tobak och utgör som tidigare nämnts den enda beräkning av tobakskonsumtionen i Sverige där även oregistrerade delmängder beaktas. De självrapporterade uppgifterna bygger på telefonintervjuer med 1500 slumpmässigt utvalda svenskar varje månad dvs. totalt 18 000 personer per år. Studien inleddes 2003.
Ur rapporten
Rökning
Andelen dagligrökare, både bland män och kvinnor, fortsätter att minska. Under år 2009 rökte cirka 10,3 procent dagligen i jämförelse med 11,5 procent år 2008.
Under år 2009 fördes cirka 292 miljoner cigaretter in i Sverige från utlandet i samband med svenskars utlandsresor. I jämförelse med år 2008 har en kraftig minskning skett.
Köp av privatimporterade cigaretter, det vill säga köp av cigaretter som privatpersoner lagligt fört in i landet och sålt vidare utan kommersiellt syfte, uppgick år 2009 till 84 miljoner vilket i jämförelse med år 2008 är en minskning med cirka 37 procent.
Antalet köpta smuggelcigaretter har också minskat mellan 2008 och 2009 från 154 miljoner till 95 miljoner dvs. med cirka 38 procent.
Snusning
Det är år 2009 fler män som snusar än som röker dagligen.
Den oregistrerade snuskonsumtionen för år 2009 uppgick till cirka 13,4 miljoner dosor varav ca 5 miljoner var resandeinförda (främst från Finland) och cirka 6 miljoner hade beställts via Internet.
Köp av smuggelsnus uppgick till cirka 2,2 miljoner dosor. Sett till den totala mängden oregistrerat snus är det i jämförelse med år 2008 en total minskning med 56,7 procent (13,4 miljoner mot 30,8 miljoner).
För ytterligare information kontakta: Tove Sohlberg: tfn 08-16 10 16 e-post tove.sohlberg@sorad.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
– Det blir en lärorik eftermiddag med ämneskunniga talare, diskussion och debatt. Pax Nordica är gratis och öppet för alla, och vi vänder oss till alla intresserade, inte minst ungdomar, säger Niklas Eklund, universitetslektor i statsvetenskap och en av arrangörerna för konferensen vid Umeå universitet.
Utvecklingen i Ryssland är av mycket stor betydelse för hur vi ska betrakta frågor om säkerhet och hållbarhet i Norden och norra Europa. Men landet är svårbedömt och oförutsägbart – under senare år har omvärlden bjudits på såväl dramatiska politiska utspel som regelrätt krigföring. På torsdag den 24 februari finns chansen att få veta mer om den stora grannen i öst: hur ser ryssarna på sin roll i världen och på grannarna i Europa idag? Hur betraktas landet av andra? Vilken betydelse har Ryssland för säkerhet och hållbarhet i norra Europa?
En av föreläsarna är Arkady Moshes, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, som kommer att ge sin syn på landet som stormakt i europeisk kontext. Lena Jonson, forskare vid Utrikespolitiska institutet, har under flera år arbetat som kulturråd i Moskva, och ska ge en aktuell inblick i hur ryssar resonerar och diskuterar kring omvärlden idag. En annan av föreläsarna är Per Ambrosiani, forskare vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Han följer den ryska mediadiskussionen på nära håll, och tänker berätta mer om vilka omvärldsbilder som präglar den ryska diskussionen i tidningar och tv.
Pax Nordica är ett årligen återkommande forum för debatt och information med syfte att sprida och öka kunskap om säkerhetsfrågor i vid mening. Arrangemanget är gratis och öppet för alla som vill vara med. Årets konferens arrangeras av Allmänna Försvarsföreningen i Västerbotten, Umeå universitet, Umeå kommun och FOI.
Program Pax Nordica 2011: Är Ryssland missförstått? Säkerhet, utveckling och omvärldsrelationer [Ref 1]
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Niklas Eklund,
Statsvetenskapliga institutionen
Umeå universitet
Telefon: 090-786 61 72
E-post: niklas.eklund@pol.umu.se
I en befolkningsbaserad nationell studie visar de ett tydligt trendbrott sedan antalet fall av diabetes typ 1 (tidigare kallad barn- och ungdomsdiabetes) i Sverige har ökat dramatiskt under flera årtionden. Tidigare rön, delvis från samma forskargrupp, har beskrivit en fördubbling av antalet nya fall sedan slutet av 1970- talet och liknande trender har rapporterats från många andra länder i Europa. Minskad ålder vid sjukdomsdebuten har också varit en klar tendens. Nu visar forskargruppen att debutåldern ökar igen.
Orsakerna till den dramatiska ökningen är oklar men har delvis ansetts vara livsstilsfaktorer som ger snabb vikt- och längdökning hos små barn, faktorer som visats vara riskfaktorer för sjukdomen på individnivå. Den utplaning av diabetestrenden som forskarna nu kan beskriva är parallell med en stabilisering av andelen överviktiga barn i Sverige.
För mer information, kontakta gärna
Doktorand Yonas Berhan,
tel. 073-0615088
e-post yonas.berhan@telia.com
Professor emeritus Gisela Dahlquist,
tel. 090-7853876
e-post gisela.dahlquist@pediatri.umu.se
Referens
Berhan Y, Waernbaum I, Möllsten A, Lind T and Dahlquist G for The Swedish Childhood Diabetes Study Group. Thirty Years of Prospective Nationwide Incidence of Childhood Type 1 Diabetes: The Accelerating Increase by Time Tends to Level Off in Sweden, Diabetes February 2011 60:577-581; doi:10.2337/db10-0813
Polisens befogenhet att använda våld regleras av två olika lagstiftningar, som har olika utgångspunkter och delvis motsäger eller överlappar varandra. Johan Boucht har i sin avhandling i straffrätt och offentlig rätt analyserat dessa avsnitt närmare och diskuterar bland annat hur regelverken bör förstås tillsammans och hur regleringen kunde förbättras. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 4 mars.
För kunna utföra sina samhälleliga uppgifter har polisen relativt omfattande befogenheter att ingripa i enskildas intressen och utöva våld mot enskilda och egendom. Samtidigt som effektiva befogenheter är nödvändiga för att inte polisen skall stå handlingsförlamad är det av central betydelse för rättssäkerheten i en demokratisk rättstat att denna maktutövning kontrolleras. Det är också viktigt för den polisiära verksamhetens samhälleliga legitimitet.
I svensk rätt bygger rättsgrunden för den polisiära våldsanvändningen dels på befogenhetsnormerna i polislagen, dels på reglerna om nödvärn och nöd i brottsbalken.
Johan Boucht har i sin avhandling noggrant analyserat och preciserat innehållet i dessa offentligrättsliga och straffrättsliga regler och även gjort en jämförande utblick på finsk och tysk rätt.
I sin analys visar han att de två regleringarna innehåller delvis motsägande och överlappande delar som skulle motivera lagstiftningsåtgärder. Även regleringen av polisens skjutvapenanvändning är problematisk och i behov av lagstiftningsåtgärder, menar Johan Boucht.
Han undersöker också hur de två regelverken, polislagen § 10 och brottsbalken kapitel 24, förhåller sig varandra när det gäller rättsligt ansvar och hur de ska tillämpas i en situation där en polisman har använt våld.
– Frågan är intressant, eftersom det här handlar om regleringar som i utgångspunkten har olika syften, trots att de kan tillämpas i likartade situationer, säger Johan Boucht.
Slutligen tar han upp ett antal problematiska frågeställningar och diskuterar möjliga förändringar av regleringen. Bland annat diskuteras hur regleringen av s.k. rättfärdigande grunder bör konstrueras med avseende på polismän, huruvida polismän bör äga allmän nödvärnsrätt samt hur regleringen om polisiär skjutvapenanvändning bör vara utformad.
Avhandlingen utges av Iustus förlag [Ref 1].
För mer information, kontakta Johan Boucht, tel: +47 47 155 403 (Norge), ev 073-818 81 35 johan.boucht@jur.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Aspen var det första träd som fick hela arvsmassan kartlagd, och aspen har blivit ett viktigt modellträd inom skogsgenetisk forskning. Syftet med David Sandquists doktorsarbete har varit att öka kunskapen om gener som är viktiga vid vedbildning. Av tolv gener, som inte hade studerats tidigare men som misstänktes ha betydelse i sammanhanget, visade sig nio kunna påverka vedens anatomi eller kemiska uppbyggnad hos asp eller hybridasp.
När det gäller de enskilda genotyperna visade det sig att tre av dessa kunde orsaka kraftiga förändringar av vedbildningen. Trenden för övriga gener är mindre klar, men två grupper om tre visade sig orsaka skillnader i antingen anatomi eller kemisk uppbyggnad. De avslutande tre genotyperna orsakade inga tydliga förändringar.
God kunskap om enskilda geners betydelse vid vedformation är en viktig pusselbit i arbetet med att optimera vedanvändningen. I t.ex. trädförädlingsprogram kan ökad genetisk kunskap göra det möjligt att identifiera eftertraktade egenskaper redan hos unga plantor. Det finns också visioner om att via genmodifiering kunna skräddarsy träd och ved efter användningsområden, som t.ex. starkare konstruktionsvirke och högre utbyte av skogsbiobränsle.
För att kunna se tydliga trender visade det sig vara viktigt att studera flera egenskaper tillsammans – det är osannolikt att en genetisk förändring med signifikanta effekter på vedformationen endast påverkar en enskild egenskap. En viktig del i arbetet var att ta fram pålitliga analysmetoder, både för bildanalys av tunna vedskikt och för statistisk bearbetning.
En specialstudie av hemicellulosan xyloglukan och dess betydelse vid bildning av normal ved respektive dragved hos asp utfördes som en del av avhandlingen. Denna studie stärker flera tidigare hypoteser, bl.a. att xyloglukan kan ha en central roll vid överföringen av dragspänningen i dragved.
——————————————————————————–
MSc David Sandquist, institutionen för skogens produkter, SLU, försvarade sin avhandling Poplar wood formation – genotypical influence on structure and chemistry den 11 februari 2011. Opponent var docent Lennart Salmén, Innventia, Stockholm
Mer information:
David Sandquist, 018-018 67 26 07, david.sandquist@slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002434/ [Ref 1]
Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
– David Sandquist [Ref 2]. Foto: Susanna Sandquist
– Hybridaspplantor i växthus [Ref 3]. Foto: David Sandquist
– Bildanalys kan ge tydligare forskningsresultat. I ursprungsfotot [Ref 4]visas ett cellskikt i ved där fluorescerande antikroppar använts för att påvisa förekomsten av pektinet arabinogalaktan. I en bearbetad bild [Ref 5]visas vedens självfluorescens i vitt, och den isolerade signalen för arabinogalaktan i rött. I asp förekommer arabinogalaktan främst i märgstrålarna och ses i bilden som upplysta band längs diagonalen.
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 6]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Tidningar, radio och tv är geografiskt indelade. Media delar ofta upp eller utesluter nyheter som inte har ett geografiskt centrum och därmed inte passar in i uppdelningen av lokala, nationella och internationella nyheter. Men Ulrika Olausson och Peter Berglez ser små tecken på förändring, som de isolerar och tittar närmare på i sina studier. Deras forskning har publicerats i bland annat Journalism Studies och European Journal of Communication, och den beskriver behovet av att se bortom medias nuvarande ramar.
– Det finns mycket att vinna på att se världen som en plats – att skriva global journalistik. Det behövs inte en särskild tv-kanal eller tidning utan det är ett sätt att tänka. Lokaltidningen kan sätta in de lokala nyheterna i ett större sammanhang. Självklart finns det nyheter som inte behöver det men alltför ofta väljer nyhetsredaktioner att begränsa nyheten där läsaren skulle ha vunnit på att få helheten presenterad, säger Ulrika Olausson.
– Klimatfrågan är ett exempel på när händelser ofta inte sätts in i sitt sammanhang. Det är till exempel svårt att rapportera om långsamma förändringar som är mer eller mindre osynliga – de ändras inte från dag till dag. Det är lättare att fokusera på isbjörnar, översvämningar eller torka. Det blir små delar av ett större problem som rapporteras eftersom helheten är svår att göra konkret, säger Peter Berglez.
– Vi har tidigare uttryckt hur viktigt vi tycker att det är att klimatkommunikationen kan spegla helheten och ge en bredare bild av forskningen snarare än att till exempel fokusera på om FN:s klimatpanel står för sanning eller är en bluff. Det svart-vita tänkandet måste ge plats för mognare förklaringar, säger Ulrika Olausson.
Klimatfrågan är dessutom i allra högsta grad gränsöverskridande och har inget geografiskt centrum. Enskilda länder kan inte lösa problemen på egen hand utan måste samarbeta.
– Samarbetet inom EU blir tydligare och i media har det skett en viss förändring av vad ”vi” står för. Numera står ”vi” ofta för EU. Vi blir till exempel en del av EU som kämpar för hållbarhet mot ”de”, USA, som inte ens vill diskutera regeländringar. Det betyder dock inte att vi blir mindre svenska, säger Ulrika Olausson.
Människors nationella identitet blir inte svagare för att de blir en del av något större. Men nationen har i och med globaliseringen blivit svagare och den påverkas allt mer av yttre faktorer. Den svenska ekonomin och politiken påverkas av såväl EU som resten av världen.
– Därför är det viktigt att inte rama in händelser i inrikes och utrikes utan låta gränserna upplösas i media liksom i verkligheten, säger Peter Berglez.
– Det finns goda exempel på global journalistik. Journalistik som visar hur ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska händelser i olika delar av världen påverkar varandra men vi hoppas få se mycket mer av det, avslutar Ulrika Olausson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Ulrika Olausson 019-303966, Peter Berglez 070-3539346
Forskare Anders Stenberg vid institutet för social forskning, Stockholms universitet, har nyligen avrapporterat en utvärdering av Komvux som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Vuxenutbildningar som Komvux kostar visserligen en hel del, men det finns vinster både för samhället och för individen, konstaterar han.
Vuxenutbildning har under de senaste decennierna blivit ett allt viktigare policyinstrument i de flesta OECD-länder och Sverige är i det avseendet ett föregångsland. Trots detta är vuxenutbildningens ekonomiska effekter lite undersökta, i första hand beroende på bristen på data. Verksamheten i Komvux finns emellertid dokumenterad i detalj sedan 1979, vilket utnyttjats i denna utvärdering.
Det internationella intresset bland politiker tycks ha ökat markant sedan den ekonomiska krisen 2007. Från att frågan om vuxenutbildning tidigare mest drivits av internationella organisationer, som EU och OECD, har nu flera regeringar aktivt främjat vuxenutbildning. Forskning inom ämnet är på gång i flera länder, bland annat i USA, Kanada, Storbritannien, Schweiz, Portugal, Tyskland och Danmark. Tidigare studier är främst från USA, och de har i regel visat att vuxenutbildning har positiva effekter på löneinkomster.
Anders Stenberg har liknande resultat:
– I snitt ökar arbetsinkomsten med cirka 4-5 procent per ytterligare utbildningsår. Det faktum att det finns positiva effekter på arbetsinkomster är viktigt eftersom det ökar skatteinbetalningar som finansierar välfärden i samhället. Det är också ett viktigt resultat för alla som förespråkar Komvux eftersom det är lätt att påvisa de ekonomiska vinsterna av detta jämfört med mer svårbevisade samband som till exempel förbättrade demokratiska funktioner, att spänningar i samhället blir mindre eller att kriminalitet minskar. Till de positiva effekterna hör också att det främst är individer som från början är lågutbildade som kommer till Komvux. Det är därför rimligt att anta att utbildningen har en utjämnande effekt på inkomster, något som i sig kan vara ytterligare ett argument för att offentliga medel ska finansiera vuxenutbildning i ett samhälle.
Vuxenutbildningen är dock förknippad med avsevärda kostnader. Överslagsberäkningar indikerar att effekterna på inkomster av vuxenutbildning inte är tillräckliga för att motivera de totala kostnaderna för samhället. Det är i stället nödvändigt att hänvisa till de sidoeffekter som vuxenutbildningen kan medföra.
– Det kan handla om effekter på samhällets demokratiska funktioner, om föräldrars attityder till utbildning, effekter på individers hälsa eller att effekterna av den kunskap som skapats så att säga spiller över på individer i närheten. Det är en viktig insikt att ta med sig till diskussioner som berör vuxenutbildningen.
Utbildning vid Komvux påverkar däremot inte tidpunkten för pensionering.
– Det är ett besvärande resultat för den som tror på vuxenutbildningens effekter på arbetade timmar i samhället. Men man ska komma ihåg att denna del av undersökningen handlar om äldre i arbetskraften, i åldern 42-55 då de gick in i Komvux i slutet på 80-talet. Effekterna på pensionstidpunkten kanske är annorlunda för de som går in i högre utbildning eller för de som gått in i vuxenutbildning när de var yngre.
Anders Stenberg nås på anders.stenberg@sofi.su.se
Hela hans slutredovisning finns att läsa här.
/Jenny Björkman
Avhandlingen avser att fördjupa kunskapen om hälsoeffekterna i fyra vanliga luftföroreningssituationer. För att studera akuta effekter i lungorna hos människor genomfördes experimentella exponeringar för dieselavgaser, vedrök samt luftföroreningar i vägtunnel och tunnelbana. I varje delstudie exponerades försökspersonerna två gånger i slumpvis ordning; en gång för specifik luftförorening, en annan gång för ren luft. Efter varje enskild exponering gjordes bronkoskopi (provtagning i lungorna via en smal styrbar slang med videokamera). Vid denna undersökning insamlades lungsköljvätska och slemhinneprover från luftvägarna, för att utröna luftföroreningarnas förmåga att orsaka luftvägsinflammation.
Experimenten är unika pilotstudier och visar att det går bra att studera akuta hälsoeffekter med denna teknik. Man fann att exponering för dieselavgaser hos friska försökspersoner resulterade i en uttalad inflammatorisk reaktion i lungorna. Exponering i vägtunnelmiljö gav mildare inflammationseffekter jämfört med dieselavgaser. Vare sig exponering för vedrök eller tunnelbaneluft gav luftvägsinflammation, dock kunde en viss påverkan på antioxidanter (skyddsämnen) i luftvägarna noteras.
Luftföroreningar har i en lång rad forskningsrapporter visat sig ge ogynnsamma effekter på hälsan. Exponering för luftföroreningar kan orsaka ökad sjuklighet hos individer med lung- och hjärtsjukdomar, försämrad lungtillväxt hos barn och även förtida dödsfall.
Luften i vår omgivning består av en blandning av olika luftföroreningar. Resultaten i avhandlingen tyder på att luftföroreningar från olika källor har varierande förmåga att påverka lungorna hos friska personer. Fler studier behövs för att klargöra vad skillnaderna beror på och vilka mekanismer som styr det hela. Det återstår också att studera hur mer känsliga personer (patienter med hjärt- och lungsjukdom) reagerar på motsvarande exponeringar.
Maria Sehlstedt är civilingenjör och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sektionen för medicin/lungmedicin, och kan nås på
tel. 090-785 68 92
mobil 070-227 08 07.
e-post maria.sehlstedt@lung.umu.se
Torsdagen den 24 februari försvarar Maria Sehlstedt, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Respiratory effects of particulate matter air pollution – Studies on diesel exhaust, road tunnel, subway and wood smoke exposure in human subjects (Lungeffekter av partikulära luftföroreningar – humanstudier av diesel-, vägtunnel-, tunnelbane- och vedröksexponering).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal E04, NUS.
Fakultetsopponent är professor Steffen Loft, Köpenhamns universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39568 [Ref 1]
– Modulbyggda kärnkraftverk är den väg man ska gå. Det blir både billigare, och går snabbare, säger Henryk Anglart.
Han jämför med att bygga bilar där olika moduler sätts ihop till en bil. Olika moduler, exempelvis bottenplattan, delas av flera olika bilar. Det handlar alltså snarast om serieproducerade kärnkraftverk.
– Tidigare var varje kärnkraftverk ett unik bygge som uppfördes på plats, och det fanns en rad olika företag som byggde kärnkraftverk. I framtiden kommer en del av kärnkraftverket istället att byggas i fabriker, och fraktas till byggplatsen, säger Henryk Anglart.
Anledningen till detta är att konkurrensen bland de som bygger kärnkraftverk har ökat. Konkurrensen från andra energikällor som vindkraft och naturgas har också blivit hårdare. Dessutom har gårdagens subventioner slopats. Idag tillhör kärnkraftsbyggandet den privata sektorn.
Att bygga modulbyggda kärnkraftverk skulle också kunna vara ett sätt bland flera att hålla elpriserna i schack. Det kan behövas. Enligt Energimarknadsinspektionen betalade de svenska hushållen drygt 40 miljarder kronor till elbolagen under förra året. Det är en ökning med 24 procent jämfört med 2009. I kronor räknat innebär det en ökning på 8 miljarder. Sett över en längre tidsperiod ser till lika illa ut.
– Elpriset i Sverige har gått upp 80 procent under de senaste 10 åren. Elpriserna är beroende av många faktorer, men billigare kärnkraftverkbyggen borde rimligen påverka elpriset positivt, säger Henryk Anglart.
För mer information, kontakta Henryk Anglart på 08 – 55 37 88 87 eller henryk@kth.se.
De flesta nytillverkade proteiner i cellen måste förflyttas till rätt plats innan de kan sättas i arbete. För att proteinerna ska hitta rätt har de inbyggda signaler kopplade till sig, en slags adresslapp. Dessutom tar de hjälp av en partikel som guidar dem genom cellmembranet. I en ny studie publicerad i tidskriften Nature Structural and Molecular Biology visar forskare vid Umeå universitet hur detta samspel fungerar.
Det finns beräkningar som visar att varje mänsklig cell innehåller omkring en miljard proteinmolekyler. Med andra ord – det är trångt i cellen och det gäller att hålla ordning.
Nytillverkade proteiner ska dessutom ofta förflyttas från platsen där de tillverkas till den plats där de ska utföra sina uppgifter. Dessa proteiner har en slags adresslapp, en signalsekvens, som specificerar till vilken plats i eller utanför cellen de ska transporteras. Transporten måste fungera felfritt för att skapa och behålla ordningen i cellen, men även för att cellen ska kunna kommunicera med sin omgivning. Om ett protein hamnar på fel plats kan det leda till allvarliga sjukdomar som till exempel cystisk fibros.
Möjligheten till proteintransport är för de flesta proteiner direkt kopplad till funktionen av SRP – den signaligenkännande partikeln. SRP binder till signalsekvensen och guidar den och det tillhörande protein till och igenom cellmembranet. En viktig fråga för forskarna har varit hur samspelet mellan signalsekvensen och SRP fungerar i detalj.
Umeåforskarna har nu fått fram en detaljerad bild av det första steget i proteintransporten genom att studera ett komplex av en signalsekvens som är bundet till SRP. Tekniken de använt kallas röntgenkristallografi. Gruppen har i flera tidigare studier visat grundstrukturen för SRP. Tack vare detta kunde de nu göra en direkt jämförelse av SRP:s struktur med och utan den guidande signalsekvensen.
– Strukturförändringarna var betydligt större än vad som tidigare förutspåtts. De ger oss detaljerade förklaringar om vilken roll SRP har i proteintransporten. Struktur-bestämningarna kan även ligga till grund för en modell över hur SRP fungerar på olika nivåer under proteintransporten, berättar Elisabeth Sauer-Eriksson, professor vid kemiska institutionen.
Nu arbetar forskarna vidare med att ta reda på nästa steg i transportmekanismen. De vill till exempel ha svar på frågor om vad som får den bundna signalsekvensen att släppa taget om SRP och hur signalsekvensen, och proteinet den är kopplad till, kan förflyttas genom membranet.
Forskarna som genomfört studien tillhör Umeå universitets starka forskningsmiljö ”biologisk kemi” och Umeå Centre for Molecular Research, UCMR. Finansiärer för forskningsprojektet är Vetenskapsrådet, UCMR och Kempestiftelserna.
Om SRP
SRP är ett ribonukleotidproteinkomplex som består av RNA och flera proteinkomponenter. SRP är mycket konserverat i naturen och finns i alla levande organismer vilket pekar på att det har en fundamental roll för cellens uppbyggnad och funktion.
Originaltitel: Structural basis of signal-sequence recognition by the signal recognition particle
Författare: Tobias Hainzl, Shenghua Huang, Gitte Meriläinen, Kristoffer Brännström och Elisabeth Sauer-Eriksson
http://www.nature.com/nsmb/journal/vaop/ncurrent/abs/nsmb.1994.html [Ref 1]
Bildtext: Strukturen av SRP utan adresslapp, det vill säga signalsekvens (till vänster) samt med signalsekvens (till höger). Signalsekvensen är markerad med en röd pil.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Tobias Hainzl; Telefon: 090-786 5924
E-post: tobias.hainzl@chem.umu.se
Elisabeth Sauer-Eriksson; Telefon: 090-786 5923
Mobil: 070-6335320; E-post: elisabeth.sauer-eriksson@chem.umu.se
Beslutet 1980 att avveckla kärnkraften var också ett utvecklingsbeslut. Förnybar energi skulle ersätta kärnkraften. Där den skulle bort, skulle sol och vind in.
Men förnybar energi är inget entydigt begrepp. Och hur den ska utvecklas, och var, är inte heller oomtvistat. Det visar Ann-Sofie Kall i sin avhandling, ”Förnyelse med förhinder”, som läggs fram vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Hon har analyserat den energipolitiska debatten i riksdagen från 1980 och fram till 2010. Förnybar energi är ett gränsbegrepp, säger hon, som är elastiskt och kan ges olika betydelser.
– På 1980-talet stod det för sol och vind. De förnybara energikällorna skulle utvecklas i ett lokalt, småskaligt energisystem.
Då, på 1980-talet var Centern, C, till sammans med Vänsterpartiet, V, de främsta förespråkarna för ett sådant system. De kallades för naiva och verklighetsfrämmande av motståndarna, dvs M, Kd och Fp, som ville se ett storskaligt centraliserat energisystem och inte gärna ville överge kärnkraften. Socialdemokraterna var mer otydliga i energifrågan.
På 1990-talet svängde det. Nu kom förnybar energi att förknippas med biobränsle, något som upplöste motsättningen mellan stor- och småskaligt.
– Biobränsle är förnybar energi som kan produceras i ett storskaligt centraliserat system, säger Ann-Sofie Kall. Det överbryggade den tidigare motsättningen i debatten.
Perioden 1991 till 1997 kännetecknades därför av en större samstämmighet i energifrågan. Förnybar energi var inte längre något som marginaliserades och förknippades med ett alternativt system. Biobränsle blev den kompromiss som alla kunde acceptera.
Detta speglades också i den energipolitiska uppgörelsen 1997 mellan S, C och V. Nu skulle Sverige bli ett föregångsland i hållbarhet. Förnybar energi kopplades till begrepp som utveckling, modernitet och tillväxt. Det flummiga alternativsamhället var långt borta.
Samtidigt ökade återigen motsättningarna. De övriga borgerliga partierna, M, Kd och Fp började försvara kärnkraften med klimathotet som argument. Kärnkraften behövs för att minska utsläppen av växthusgaser. Den förnybara energin räcker inte till, ansåg de och kritiserade skarpt satsningarna på ”grön” el, t ex elcertifikaten.
Men 2006 svängde det igen. Med alliansen bytte Centern sida i energifrågan. Dilemmat löstes delvis genom att allianspartierna lyfte energipolitiken till den globala nivån. Nu gällde det att satsa internationellt för att minska klimatförändringarna, inte bara sitta här i Sverige och gneta på. Det gällde att se frågan i ett större perspektiv. Den politik för en ”grön” el som de borgerliga tidigare kritiserat så hårt blev nu deras bästa argument för att inte behöva göra så mycket mer. Sverige var bäst i Europa och en förebild för världens länder. Vänstern, som ville fortsätta satsa på förnybar energi i Sverige, kallades för ”klimatnationalister”.
Med beslutet 2009 att åter öppna för att bygga ut kärnkraften fullbordas så Centerns omsvängning i en av sina genom decennierna viktigaste frågor. Centern försvarar sig med att beslutet är en kompromiss som också innehåller stora satsningar på förnybar energi.
Även om vägen inte är spikrak så har mycket ändå hänt med den förnybara energin, konstaterar Ann-Sofie Kall. Idag står den för nästan hälften av den totala energiproduktionen i Sverige (dock betydligt mindre om man bara ser till elproduktionen).
Men mycket återstår också.
– Vårt transportsystem exempelvis, säger Ann-Sofie Kall. Vi har fortfarande en mycket stor fossilberoende bilpark. Där saknar vi ännu hållbara alternativ.
Ann-Sofie Kall disputerar den 18 mars vid Tema Teknik och social förändring. Hon nås på telefon 013 286656, mobil 0708 3086 99, e-post: ann-sofie.kall@liu.se
Medfödda hjärtfel förekommer hos 8—10 per 1000 levande födda barn. Genom stora framsteg för barnkardiologin de senaste årtiondena överlever idag allt fler barn som föds med komplicerade hjärtfel. Detta har inneburit att dessa barn blivit en ny patientgrupp också i tandvården. Målet med avhandlingen var att kartlägga kariesförekomsten och dess bakgrundsfaktorer hos dessa barn.
Många barn med komplicerade hjärtfel måste medicinera under lång tid. Vissa av medicinerna kan minska salivflödet, vilket ökar risken för att karies utvecklas. I en delstudie av salivens egenskaper hos 24 barn med hjärtsviktsmedicinering konstaterades att nästan en tredjedel hade lågt salivflöde, vilket inte gällde för något barn i en frisk kontrollgrupp. I avhandlingen studerades effekter på tandvävnad av 13 av de mest använda medicinerna vid medfödda hjärtfel. Det framgick då att några av medicinerna kan vara skadliga för tandvävnaden på grund av sin förmåga att lösa ut mineral.
I en delstudie av 41 barn med komplexa hjärtfel visades mer karies i mjölktänderna i jämförelse med en kontrollgrupp av friska ålders- och könsmatchade barn. De hjärtsjuka barn som medicinerades med digoxin hade mer karies än de hjärtbarn som inte åt medicinen.
I en delstudie undersöktes 183 allmäntandläkares attityder till och erfarenheter av tandvård för den här patientgruppen. Ungefär hälften av de tillfrågade hade en eller flera patienter med hjärtfel, och de flesta hade också noterat att dessa barn hade mer karies än andra barn. Bara en minoritet av tandläkarna hade fått någon kompletterande utbildning om dessa barns tandvård. Studien visar att tandvård för denna barngrupp till största del utförs av tandsköterskor, tandhygienister och allmäntandläkare, vilket avvek från tandläkarnas önskemål om hur tandvården bör organiseras för dem.
I en jämförelse framgick att föräldrar till friska barn var mer nöjda med omhändertagandet och bemötandet inom tandvården än föräldrar till barn med hjärtfel. Avhandlingen rekommenderar att barn med komplexa hjärtfel får sin tandvård hos specialistkliniker för barntandvård, särskilt under de första levnadsåren.
Linda Rosén, som kommer från Hudiksvall, är doktorand vid Institutionen för odontologi, och kan nås på
mobil 070-203 66 80
e-post linda.rosen@odont.umu.se
Fredagen den 25 februari försvarar Linda Rosén, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Dental caries and background factors in children with heart disease (Karies och bakgrundsfaktorer hos barn med hjärtfel).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Göran Dahllöf, Karolinska institutet, Huddinge.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39655 [Ref 1]
– Detta är vårt bidrag till samhället, som idag står inför stora utmaningar i form av resursbrist och klimatförändringar. Vill man bygga hållbara städer måste man ta hänsyn till invånarnas tankar och värderingar, säger Paul Sinclair, professor i afrikansk och jämförande arkeologi vid Uppsala universitet.
Forskningsprojektet koordineras från Uppsala universitet och involverar forskare från flera länder och vetenskapliga discipliner. Expertis från humaniora och naturvetenskap har samarbetat i studier av städers miljöer och kultur i olika tider och på olika platser. Analyserna bygger på stora och mycket komplexa datamaterial.
Städer är organiserade förtätade bosättningar som är resultatet av en mental process hos invånarna. Ett mosaiklandskap med människor från olika kulturell bakgrund, som producerar en mängd olika idéer, produkter och tjänster. De lockar främst människor, men har även plats för djur och växter. De har system för kontroll, men även frizoner för subkulturer. Vissa samhällen utvecklade städer, medan andra motstod denna utveckling under lång tid. Stadsutvecklingen tog sig också olika uttryck i olika tider och på olika platser. Materialet är intressant även för dagens stadsplanerare.
Idag lever över 50 procent av jordens befolkning i städer och invånarna ställs inför ett akut behov av strategier för att möta resursbrist och miljöproblem av olika slag. Forskarna ser flera exempel på att denna verklighet redan påverkat utvecklingen.
– Vi har fokuserat på de gröna ytorna, inte bara som en plats för biologisk och kulturell mångfald, utan också som ett utrymme för urban odling. I Istanbul erbjuder till exempel grönområdena skydd för växter och djur och utgör en viktig bas för matproduktion i form av grönsaker, men också ett utrymme dit romer tillfälligt tagit sin tillflykt, säger Paul Sinclair.
Boken ”Urban Mind – Cultural and Environmental Dynamics” presenteras vid en ceremoni i Museum Gustavianum, onsdagen den 23 februari, kl. 16.30-18.30
Media hälsas välkomna!
För mer information, kontakta: Paul Sinclair, professor i afrikansk och jämförande arkeologi, tel: 018-471 20 95, paul.sinclair@arkeologi.uu.se eller Gullög Nordquist, professor i antikens kultur och samhällsliv, tel: 018-471 28 97, gullog.nordquist@arkeologi.uu.se eller informatör Elisabet Green, tel: 018-471 22 14, elisabet.green@arkeologi.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Förutom att demonstrera att energi kan utvinnas och kontrolleras från omgivningens slumpmässiga rörelser, har vår konstgjorda motor stora likheter med kroppens Brownska motorer. Därför hoppas vi också att våra resultat kan leda till ökad förståelse för biologiska processer, till exempel hur proteiner transporteras i kroppen och hur vissa virus sprider sig.
Förhoppningen är också att konceptet i framtiden ska fungera som motorer för nanorobotar. Sådana robotar skulle kunna vara användbara för att bland annat döda specifika sorters bakterier och förstöra giftiga kemikalier, säger Martin Zelan, som i en annan del av sitt avhandlingsarbete även samarbetat med William D. Phillips, Nobelpristagare i fysik 1997.
För de flesta system betraktats slumpmässig rörelse som något negativt som bör minimeras. För rörelse på molekylnivå kan däremot den så kallade Brownska rörelsen ha en avgörande positiv inverkan. Under vissa speciella omständigheter kan nämligen energi utvinnas från detta brus. Vid Umeå universitet har Martin Zelan och hans kollegor fått atomer att växelverka med ljusfält med hjälp av avancerade laserkylningstekniker. På så sätt har forskarna lyckats skapa en fullt kontrollerbar artificiell Brownsk motor där de kan styra de laserkylda atomernas kollektiva rörelser tredimensionellt och i realtid.
Principen är att man utvinner och använder en viss del av energin som uppstår då man låter atomer slumpmässigt ”hoppa” mellan olika tillstånd. Detta är möjligt att göra då forskarna kan kontrollera asymmetrier i laserfälten. I nära relation till detta har Martin Zelan även lyckats mäta verkningsgraden på en artificiell Brownsk motor för första gången.
– Även om verkningsgraden för vår motor är under en procent så kommer de att hjälpa oss, och andra forskare att förbättra och jämföra olika typer av Brownska motorer.
Vidare visar forskarna vid Umeå universitet hur gravitationen på ett oväntat sätt kan påverka atomer fångade i ljusfält. Forskarna hoppas att denna upptäckt ska leda till ökad grundläggande förståelse för hur laserkylning fungerar.
Under de senaste tre åren har Martin Zelan även ingått i ett forskarlag som leds av Nobelpristagaren William D. Phillips. Tillsammans har forskargruppen, som är verksam vid Joint Quantum Institute, USA, lyckats skapa en långlivad ihållande ström i ett så kallat Bose-Einstein-kondensat.
Detta kvantfysikaliska fenomen, där atomer rör sig utan motstånd, uppstår när atomer kyls ner till temperaturer som är flera miljoner gånger kallare än i yttre rymden. Forskarna visar även att de kan kontrollera detta fenomen och att systemet därför kan ses som en första prototyp av en så kallad atomtronikkrets, där atomer används istället för elektroner, som i traditionell elektronik.
Om disputationen
Fredagen den 25 februari försvarar Martin Zelan, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Ultracold atoms in optical potentials: From noise-indcued transport to superfluidity”.
Svensk titel: ”Ultrakalla atomer i optiska potentialer: Från brusinducerad transport till supravätskor”
Disputationen äger rum kl 10.00 i N320, Naturvetarhuset.
Fakultetsoppnent är Dr Síle Nic Chormaic, Univeristy Collage Cork, Cork, Ireland.
Martin Zelan är född och uppvuxen i Näske utanför Örnsköldsvik. Efter gymnasiestudier på Parkskolan i Örnsköldsvik, flyttade han 2001 till Umeå för att läsa till civilingenjör i teknisk fysik. Han påbörjade sedan sina forskarstudier vid institutionen för fysik 2006 där han ingått i en forskargrupp som letts av Anders Kastberg och Claude Dion. Sedan 2008 har han även varit verksam som gästforskare vid Joint Quantum Institute, USA, där han efter disputationen kommer vara verksam på heltid.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna:
Martin Zelan; Telefon: 070-2533367
E-post: martin.zelan@physics.umu.se
Det blir i stället i SLU:s regi som forsknings- och utvecklingsverksamheten föreslås svara för forskning, datainsamling, undersökningar och analyser samt vetenskaplig rådgivning till den nya myndigheten.
– Det är positivt att vi nu får en samlad och integrerad forskning och kompetens som kan utveckla ett hållbart fiske i våra vatten, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson, angående dagens beslut.
Verksamheten bedrivs i nuläget vid tre forskningslaboratorier. De är belägna i Lysekil, Drottningholm utanför Stockholm och i Öregrund. Verksamheten kommer att bilda en egen institution vid SLU.
–Från SLU:s ledning ser vi positivt på beslutet. Vi vet att det är en verksamhet som håller hög kvalitet med kompetenta medarbetare, säger Lisa Sennerby Forsse, rektor vid SLU.
Bra beredskap
SLU har redan i dag en omfattande verksamhet inom fortlöpande miljöanalys, det vill säga miljöövervakning och analyser av samma typ som bedrivs vid Fiskeriverkets forskningsavdelning. Organisation och beredskap finns därmed för att hantera uppdrag och utredningar om naturresurser och miljötillstånd.
–I och med dagens beslut kan synergieffekter uppnås, och vi kan erbjuda en bättre samlad kompetens inom miljöanalys från såväl mark som vatten, säger Göran Ståhl, vicerektor vid SLU med särskilt ansvar för fortlöpande miljöanalys.
Uppgiften för den verksamhet som förs över till SLU från 1 juli 2011 blir att svara för forskning, datainsamling, undersökningar och analyser samt att ta fram underlag för de vetenskapliga råd som Havs- och vattenmyndigheten behöver för att fullfölja uppdraget som central myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor.
Mer information:
Göran Ståhl, vicerektor SLU, med ansvar för fortlöpande miljöanalys
070-661 82 16 goran.stahl@slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– Idag gör de flesta företag inga investeringar överhuvudtaget. Trots att det är ganska enkelt att fixa stöldsäkra dörrar, inbrottslarm och bra lås på lastutrymmena. Kriminella hinner ofta göra inbrott när chauffören lämnar lastbilen för lunch, sover i lastbilen eller levererar varor till kund, berättar Luca Urciuoli som tillägger att stölder under transport är ett växande problem.
Luca Urciuolis förklaring till att transportföretagen gör så lite är att många inte upplever det som meningsfullt att ta tag i problemen. Idag bryr sig företagen sällan om att rapportera stölderna till polisen – ”de gör ändå inget”. Inte heller rapporterar man gärna till försäkringsbolagen eftersom man då riskerar en dyrare premie.
Denna brist på rapportering och statistik leder till att problemet underskattas. Något som i sin tur leder till att berörda intressenter – polis, tull, åklagare, försäkringsbolag, certifieringsorgan, säkerhetsföretag, trafikverket, transportörer och varuägare – gör mindre än de borde.
Men Luca Urciuolis kartläggning visar att det visst lönar sig att ta tag i problemet. De få transportörer som faktiskt investerade i bättre säkerhet, anpassade säkerheten efter de kriminellas beteende och litade på att polisen verkligen grep och domstolarna dömde brottslingarna, utsattes också för mindre brott.
Luca Urciuoli kunde vidare konstatera att dessa företag var bra på att specificera sina säkerhetskrav och bestämma hur säkerhetskostnaderna skulle delas med andra inblandande. När de gjorde investeringar såg de också till att förhandla med sina försäkringsbolag om sänkta premier.
– Utbildning är nödvändigt för att fler transportörer ska satsa på säkerhetsarbete. En bra start är att transportföretagen börjar rapporterar in alla stölder internt och till polisen. Då får man statistik som speglar verkligheten och det blir enklare att argumentera för åtgärder, kommenterar Luca Urciuoli.
Enligt Sten Wandel, professor i teknisk logistik och Luca Urciuolis handledare, behöver många transportföretag extern hjälp med att göra säkerhetsanalyser. De gäller framförallt alla de mindra bolag som dominerar branschen – de större fixar ofta sådant på egen hand. Säkerhetsbolagen borde marknadsföra sina produkter och tjänster så det tydligt framgår att de inte bara minskar förlusterna utan att de även kan bidra till ökade intäkter genom nöjdare kunder, menar han.
– Jag tycker också att Trafikverket och kommuner borde subventionera bevakade uppställningsplatser, så kallade truckstops, längs vägarna. Regelverket säger ju att chaufförer måste stanna och vila med jämna mellanrum – vare sig man är framme eller ej. En sådan investering skulle samhället snabbt tjäna in, anser Sten Wandel.
Luca Urciuoli framhåller att säkerhetsåtgärderna måste fördelas på alla nivåer: infrastruktur, terminaler, fordon, pallar, kartonger och konsumentförpackning och längs hela logistikkedjan. De kriminella hittar snabbt den svagaste punkten!
De senaste åren har Teknisk logistik producerat fyra avhandlingar om just säkerhet i logistiksystemen. De tidigare har handlat om stopp i leveranser, om förpackning av farligt gods och om värdetransportrån. Forskningen sker i samarbete med LUCRAM, Lund University Centre for Risk Assessment and Management.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Luca Urciuoli, nybliven doktor i Teknisk logistik vid Lunds Tekniska Högskola, luca.urciuoli@tlog.lth.se , +46(0)709476689 (pratar svenska men helst engelska, är utomlands torsdagen men kan nås på tel) eller Sten Wandel, handledare och professor, Teknisk logistik vid Lunds Tekniska Högskola, 046-222 81 14, 070-7284773, Sten.Wandel@tlog.lth.se. Bild på Luca Urciuoli bifogas.
