Patienter med ändtarmscancer behandlas rutinässigt med strålning före operationen. Men effekterna av strålbehandling är mycket olika, och ibland kan den rentav förvärra cancern. Det blir därför viktigt att avgöra vilka patienter som ska få strålbehandling. Förekomsten av två proteiner, var för sig, kan ha stor betydelse här, visar Annica Holmqvist i sin avhandling i onkologi.

Tjock- och ändtarmscancer drabbar årligen 5 500 personer i Sverige. Dödligheten är hög, mellan 40 och 50 procent. Det är den cancerform som skördar flest liv, efter bröstcancer, hos kvinnor, och efter lung- och prostatacancer hos män.

Sedan slutet på 1990-talet sätts strålbehandling rutinmässigt in före operation av ändtarmscancer, något som har minskat dödligheten. Men strålning kan ibland förvärra cancern, genom att tumören växer snabbare och blir mer aggressiv.

Annica Holmqvist har i en klinisk studie undersökt hur förekomsten av ett par proteiner, survivin och PINCH, varierar med strålbehandling och överlevnad hos patienterna. I studien ingår 137 patienter från slutet av 1980-talet, där hälften fick strålbehandling, hälften inte. Fördelen med en patientgrupp så långt bakåt i tiden, säger Annica Holmqvist, är att också den långsiktiga överlevnaden kan studeras.

Survivin är ett väl studerat protein som finns i fostervävnad, men inte i normal vävnad. Men det finns i tumörer. I höga halter är det relaterat till en sämre överlevnad hos de patienter som också fått strålbehandling, visar Annica Holmqvist.

– Frågan är om dessa patienter bör strålbehandlas alls, säger hon. I så fall kan det kanske göras i kombination med ämnen som hämmar survivin, så kallade antisenseoligonukleotider.

Det andra proteinet, PINCH, är nyupptäckt och mindre studerat. Det finns i ytmembranet hos friska celler, men ökar markant i tumörer och ännu mer i metastaser. Mängden PINCH visar sig inte variera mellan strålbehandlade och inte strålbehandlade patienter, däremot dess egenskaper. Med strålbehandling tycks PINCH hämma funktionen hos de celler som i sin tur motverkar cancercellers tillväxt. Tumören blir aggressivare och överlevnaden sämre.

– Det är alltså inte säkert att strålbehandling är bra att ge i de fall där PINCH förekommer mycket, säger Annica Holmqvist.

Hon har också studerat hur lokaliseringen av blod- och lymfkärl påverkar patienters överlevnad, liksom förekomsten av inflammatoriska celler, ärrvävnad, död vävnad och slem.

Överlevnaden visade sig vara bättre för patienter som hade lymfkärl i tumörens periferi, istället för i dess inre, samt för patienter med mycket inflammatorisk infiltration i tumören.
Annica Holmqvist disputerade den 25 mars.

Bakterier finns överallt omkring oss, i vatten, jord, mat, på vår hud, och även i den luft vi andas. Bakterier i luften förekommer främst som del av aerosoler, det vill säga partiklar som är så små att de kan sväva fritt i luften. De flesta aerosoler utgörs av saltkristaller, damm, sulfater och sotpartiklar, men det finns även de som innehåller bakterier, virus, pollen och växtmaterial, så kallade bioaerosoler.

Aerosoler är mycket viktiga i processer som påverkar vårt klimat, bland annat molnbildning och för att sätta igång nederbörd. Moln täcker i genomsnitt 50-60 procent av jordens yta och är därmed den största nedkylningskällan för jorden.

I sin avhandling presenterar Camilla Fahlgren resultat kring hur olika provtagningsmetoder påverkar uppskattningen av sammansättning av bakteriesamhället i luften. Hon har också undersökt sammansättningen av det naturliga bakteriesamhället i luft, de luftburna bakteriernas ursprung, källor, transport, och deposition, samt olika bakteriers förmåga att bli luftburna.

Hennes studier visar att det finns en stor biologisk mångfald i luft, bland annat finns där sjukdomsframkallande bakterier och bakterier kända för att påverka bildning av moln. Med hjälp av atmosfärsmodeller och kunskap om hur olika luftmassor rört sig i atmosfären har hon kunnat följa bakteriernas väg från dess källa till provtagningspunkten. I en studie av bakterier i luft, provtagen i Kalmar, har hon till exempel visat att bakterierna har transporterats långväga från öppna hav.

Till sist har hon med hjälp av experiment, där aerosoler genererades från havsvatten undersökt hur marina bakterier blir överförda från havsvatten till luft. Resultaten visar att både bakterier och växtplankton kan bli luftburna och att effektiviteten mellan olika arters möjlighet att bilda eller binda till aerosol varierar stort.

Camilla Fahlgren är född och uppvuxen i Piteå. Hon tog sin magisterexamen vid Högskolan i Kalmar och sedan 2006 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Microorganisms in the atmosphere” försvaras den 1 april, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Dr. Viviane Després från Max Planck Institute for Chemistry, Tyskland.

För mer information kontakta Camilla Fahlgren, telefon: 0480-44 73 27 eller e-post: camilla.fahlgren@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

– Flera av lådorna kommer från områden i Kina som är mycket rika på fossil från dinosaurier, hominider och utdöda däggdjur, så det är otroligt spännande, säger museiintendent Jan-Ove Ebbestad, som inventerar materialet i samarbete med forskare vid avdelningen för evolution och utvecklingsbiologi.

1914 reste den svenska geologen Johan Gunnar Andersson till Kina i egenskap av rådgivare inom gruvfrågor. Han upptäckte fossil längs stranden av Gula floden och lyckades intressera både kinesiska myndigheter och sin vän professor Carl Wiman i Uppsala för sina fynd. Materialet insamlades, transporterades under svåra förhållanden och skickades till Uppsala där det studerades av Wiman. Stora delar återbördades sen till Kina. En Kinafond finansierad av bland andra överintendent Axel Lagrelius, tändstickkungen Ivan Kreuger och dåvarande kronprinsen (senare Gustav VI Adolf) bidrog med medel för arbetet under tio år.

Resultatet blev att Uppsala universitet har den största och finaste samlingen kinesiska fossil av dinosaurier och ryggradsdjur utanför Kina.

Det fossila materialet kommer från flera olika områdena i Kina, kända för fynd av dinosaurier, Pekingsmänniskan och flera utdöda däggdjur. Evolutionsmuseets exemplar av dinosaurier är några av de allra första som hittades i Kina. De allra viktigaste fynden från de svensk-kinesiska utgrävningarna gjordes i Zhoukoudian, sydväst om Beijing på 20-talet. Då hittades bland annat en kindtand från Homo erectus, dvs Pekingsmänniskan. Senare hittades fler liknande fynd, men allt detta försvann under andra världskriget.

–    Därför är Evolutionsmuseets tre tänder från Pekingmänniskan kanske vårt mest värdefulla fynd, säger Jan Ove Ebbestad.

Av det totalt 400 lådor som professor Wiman förde till Uppsala har ett 40-tal stått förvarade utan att packas upp. Detta projekt har nu inletts i nära samarbete med universitetets ledande forskare på området, forskaren Martin Kundrat.

–    Materialet är oerhört spännande. Även om det skulle vara material som inte ansågs intressant då, så kan det mycket väl vara det idag när de tekniska möjligheterna att studera fossil genomgått en revolutionerande utveckling, säger han.

Dinosaurieforskaren Martin Kundrat har fått en inbjudan från Kina, att i höst delta i en utgrävningsexpedition. Den första i landet sedan 20-talet. Något som är mycket få förunnat.

– Det är fantastiskt. Vi är mycket glada åt att våra kollegor i Kina gett oss denna unika möjlighet, säger Martin Kundrat.

Kontaktpersoner:
Museiintendent Jan Ove Ebbestad, Evolutionsmuseet, Uppsala universitet, tel: 018-471 27 09, e-post: jan-ove.ebbestad@em.uu.se

Dinosaurieforskaren Martin Kundrat, avdelningen för evolution och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet, e-post: martin.kundrat@ebc.uu.se (på engelska)

Professor Per Ahlberg, avdelningen för evolution och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 26 41, e-post: per.ahlberg@ebc.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Neuropeptiden ghrelin är en aptitökande substans som aktiverar hjärnans belöningssystem. Det innebär att när man är hungrig höjs nivån av ghrelin som aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket ökar motivationen att söka efter mat. Tidigare forskning från Sahlgrenska akademin har visat på samband mellan ghrelin och utvecklingen av olika beroendetillstånd, exempelvis drog- och alkoholberoende

I en ny studie som publicerats i tidsskriften PlosOne har forskarna undersökt arvsmassan hos ett urval av personer från normalbefolkningen. I detta underlag framkommer att personer med vissa förändringar i ghrelingenen har ett högre sockerintag än individer som saknar dessa förändringar. Detta samband ses även hos personer med hög konsumtion av både socker och alkohol
Det har även bedrivits försök på råttor och där fann forskarna att när ghrelin blockerades minskade råttorna sitt intag av socker och de var samtidigt mindre motiverade att arbeta i deras jakt på socker.
– Detta tyder på att ghrelin är en stark drivkraft att söka efter belönande substanser såsom socker eller alkohol, konstaterar forskaren Elisabet Jerlhag på sektionen för farmakologi vid Sahlgrenska akademin.

Dessa resultat går hand i hand med forskarnas tidigare fynd som bland annat visar att substanser som blockerar ghrelinsystemet minskar de positiva effekterna hos beroendeframkallande droger och att förändringar i ghrelingenen är förknippade med högt alkoholintag, viktökning hos personer som har ett alkoholberoende personer och rökning.

Forskarna har nu kommit ett steg närmre att förstå vad som händer i hjärnan och kroppen vid olika typer av beroendetillstånd. Genom att förstå dessa mekanismer kan nya läkemedel utvecklas som blockerar ghrelinsystemet och som kan användas för att behandla patienter med alkoholberoende eller som lider av hetsätningsproblematik.
– Denna kunskap kan också underlätta för samhället att se på beroendetillstånd som en sjukdom och kan medföra att dessa personer lättare kan få den behandling de behöver, säger Elisabet Jerlhag.

Tidskrift: PlosOne
Artikelns titel: The ghrelin signaling system is involved in the consumption of sweets.
Författare: Sara Landgren, Jeffrey A Simms, Dag S Thelle, Elisabeth Strandhagen, Lauren Lissner, Selena E Bartlett, Jörgen A Engel, Elisabet Jerlhag

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jörgen Engel, leg läkare och professor emeritus på sektionen för farmakalogi vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-786 34 16, 073-420 44 12, e-post jorgen.engel@pharm.gu.se

Elisabet Jerlhag, forskare på sektionen för farmakalogi vid Sahlgrenska akademin,
Telefon: 031-786 3418, 0736-48 33 36, -post: elisabet.jerlhag@pharm.gu.se

Den utvecklade metodiken har också tillämpats för att bedöma effektiviteten i olika åtgärder för att minska miljöproblemen. Resultaten från avhandlingen ger en delvis ny bild av hur man åstadkommer miljöförbättringar i kustzonen.

Till följd av det snabba vattenutbytet mellan kusten och utanförliggande hav har åtgärder mot lokala föroreningskällor generellt sett en begränsad effekt. För att åstadkomma väsentliga förbättringar krävs att man tar ett helhetsgrepp på den samlade belastningen till Östersjön och fokuserar insatserna mot de mest kostnadseffektiva åtgärderna.      

I avhandlingen redovisas bland annat hur omsättningen av näringsämnet fosfor, som i för höga koncentrationer i vattnet leder till övergödning, kan kvantifieras med hjälp av matematiska modeller. Vilka faktorer som styr över fosfors förekomst i vatten respektive sediment har undersökts genom provtagningar i ett antal kustområden längs Svealandskusten.   

Transporten av dioxiner och furaner, en ämnesgrupp med toxiska egenskaper som förekommer i förhöjda halter i bland annat fet Östersjöfisk, har under ett års tid följts i ett norduppländskt kustområde. De flöden som mäts upp har legat till grund för utvecklandet av en generell modell för omsättning av dessa substanser.     

– Metodiken som jag utvecklat i avhandlingen har praktiskt tillämpats för att bedöma effektiviteten av olika utsläppsbegränsande åtgärder i kustområden i flera fallstudier. Metodiken har stor potential att kunna användas i det framtida åtgärdsinriktade vattenkvalitetsarbetet, säger Magnus Karlsson.   

Avhandlingen försvaras den 8 april 2011.

För mer information, kontakta: Magnus Karlsson: tel: 0730-789705

Ladda ner avhandlingen från universitetets hemsida [Ref 1].
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Etableringen av fristående gymnasieskolor har pågått ett tiotal år nu. I avhandlingen Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner har Jon Nyhlén följt hur Umeå, Gävle och Sundsvalls kommun hanterat etableringen.

– Kommunerna har olika strategier för att hantera  konkurrensen från de fristående skolorna. Ett sätt är att konkurrera med dem, ett annat att samverka med dem och ett tredje att kontrollera dem, säger han.

De olika sätten att styra friskolorna påverkar relationen och graden av konflikt mellan kommunen och friskolorna.

– Konkurrens skapar konflikt. Den kommun som kännetecknas av marknadsstyrning har den högsta graden av konflikt medan den kommun som kännetecknas av nätverksstyrning och samverkan har den lägsta graden av konflikt, säger Jon Nyhlén.

I den kommun som kontrollerar friskolorna är konflikterna inte lika intensiva som i den marknadsstyrda kommunen men heller inte så lågintensiva som i den kommun som samverkar med friskolorna.

– Det beror på att det styrmedel som är framträdande i den hierarkiskt styrda kommunen är kontroll. Kontroll kräver i viss grad av kontakt med att den kontakten inte får bli för omfattande för att kommunen skall kunna utöva den granskande funktionen.

Vilket styrsystem är då att föredra ur en vänsterstyrd kommuns perspektiv?

– I avhandlingen har jag främst undersökt hur den traditionella hierarkiska styrningsmodellen alltmer kommit att kompletteras av nätverksmodellen och marknadsmodellen. Vilken strategi som en kommun väljer är ett politiskt beslut men på lång sikt tror jag dock att samverkan är att föredra framför konkurrens. Genom samverkan kan aktörerna bland annat nyttja varandras resurser på ett mer effektivt sätt, säger Jon Nyhlén.

Jon Nyhlén disputerar den 1 april på Mittuniversitetet, Campus Sundsvall.

Med hjälp av det nya verktyget går det snabbare att lägga det pussel som krävs för att förstå vilken behandling som ska ges, samt ta beslut på bättre grunder och därigenom ge mer kvalitativ vård.

Peter Halldin, forskare på avdelningen för neuronik på Skolan för teknik och hälsa vid KTH, har tillsammans med ett antal andra forskare tagit fram modeller som gör att det blir ytterst tydligt för till exempel läkare hur en människas nacke, skalle, muskler och hjärna påverkas vid kollisioner med olika föremål. Olycksförloppet kan nämligen i detalj och med modellernas hjälp visualiseras från olika perspektiv och genomskärningar.

– Hittills har läkarna bara haft patientens eventuella berättelse och röntgenbilder att utgå från för att fatta rätt beslut. Genom simulering av traumat kan läkaren få ytterligare en pusselbit med information då rätt behandling skall väljas, säger Peter Halldin.

Olyckorna kan med modellernas hjälp alltså illustrera skadeförloppet under de millisekundrar då skadan sker. Det ger historiken fram till skadan och kan komplettera de befintliga diagnosmetoder som används idag så som stillbilder från röntgenbilder via datortomografi eller magnetkamera.

Projektet och verktyget med modeller och simuleringsmjukvara heter Visualisering genom bild och simulering, VIS, och från Skolan för teknik och hälsa vid KTH är förutom Peter Halldin även Hans von Holst, Johnson Ho, Svein Kleiven och Madelen Fahlstedt involverade. VIS är uppdelat i två delar. Dels VISed som är avsedd att användas inom utbildningar av sjukvårdspersonal, dels VISweb som är ett uppslagsverk där användare interaktivt kan välja riktning och storlek på acceleration samt område och nivå på våld av ett slag. Det blir som en atlas över en rad tänkbara olycksförlopp, helt enkelt.
– VIS-projektet är ett utmärkt stöd i utbildningen av läkare eftersom skadorna mycket enkelt kan simuleras och förståelsen blir stor då simuleringarna är mycket pedagogiska. Dessutom är simuleringar mer tilltalande att se på än gråa röntgenbilder, säger Madelen Fahlstedt.
Madelen Fahlstedt, en av forskarna som ingår i VIS-projektet
Därmed blir det tydligt att VIS har fler användningsområden än bara läkare. Till exempel kan verktyget ta fram bra underlag till bilindustrin som behöver bättre testmetoder för att utveckla säkrare bilar. Peter Halldin och hans kollegor har redan varit i kontakt med flera tillverkare.
– Vi har redan hunnit med att samarbeta med SAAB och Volvo, men också den amerikanska armén när det gäller deras kameraförsedda hjälmar och belastning på nacke med denna extrautrustning, säger Peter Halldin.

Han tillägger att VIS också är ett bra verktyg för sakkunniga på försäkringsbolag.
– Det är inte alltid så att de som har whiplashskador får korrekt diagnos och därmed rätt till ersättning från försäkringsbolagen. Faktum är att det ringer i snitt en person i veckan till oss och vill ha hjälp med detta, säger Peter Halldin.

Madelen Fahlstedt tillägger att VIS också är viktig för patienten eftersom hon eller han kan bearbeta olyckan mentalt genom att se vad som faktiskt hände.

VIS har redan hunnit utsättas för hårda kliniska tester. Den svåra olyckan som inträffade under SM i motocross 2004 då två åkare kolliderade på Malmabanan i Västerås har simulerats. Forskarkollegan Svein Kleiven som utförde denna studie fann samma blödning i hjärnan i simuleringen som i verkligheten.

– 75 procent av forskningstiden har gått åt till att verifiera verktyget och modellerna mot verkliga händelser, säger Peter Halldin.

När Peter Halldin, Madelen Fahlstedt och deras forskarkollegor är klara med VIS är det tänkt att simuleringen av en olycka ska gå mycket snabbt. Under en timme är målet.

– VIS är fortfarande ett beslutsstöd snarare än ett diagnosverktyg eftersom det tar en stund att införa förändringar i sjukvården. Det vill säga hur läkarna jobbar, och med vilka verktyg, säger Peter Halldin.

Peter Halldin och hans kollegor hoppas dock på snabba puckar och att VIS så snart som möjligt blir en aktiv del av läkarens vardag.

– Vanligtvis när två djur slåss eller mäter sig med varandra så är det den största eller starkaste som vinner. Men hos fjärilar verkar varken storlek, ålder eller energireserver ha någon större betydelse för vem som vinner striderna utan det är motivationen som avgör. Att individuell motivation kan påverka så mycket är ett helt nytt och spännande resultat, säger zoologen Martin Bergman som presenterar studien om fjärilarnas revirstrider i sin avhandling The evolution of territoriality in butterflies.

Om man rör sig ute i naturen under sommarhalvåret så kan man se att vissa fjärilar, som citronfjäril och aurorafjäril, är i ständigt rörelse och flyger över stora områden medan andra fjärilar, som nässelfjäril och påfågelöga, är mycket lokaltrogna och spenderar mesta tiden sittande på en särskild utkikspunkt. Detta är två olika strategier för en fjärilshane att finna en partner att antingen flyga runt och leta eller att sitta stilla och spana. Hos de arter som använder sig av en stillsittande strategi är hanarna ofta revirhävdande och jagar bort andra hanar från platsen.

– Vi har studerat beteendet hos kvickgräsfjärilen där hanarna etablerar revir i stora solfläckar i skogsmark. Hanarna sitter på marken i solfläckar och spanar efter honor som flyger förbi. Solfläckarna försvaras mot inkräktande via utdragna flygdueller. Flygduellerna, där hanarna cirkulerar runt varandra, kan hålla på i upp till 90 minuter. Vinnaren får tillgång till solfläcken som belöning medan förloraren tvingas söka vidare efter en annan lämplig solfläck, säger Martin Bergman. 

En hane som vaktar en bra solfläck har större chans att upptäcka honor som flyger förbi och därmed en större chans att få para sig. Att solfläckarna fungerar som mötesplats för hanar och honor har man länge trott men det har tidigare inte kunnat påvisas, mycket därför att många fjärilshonor parar sig endast en gång i sitt liv och oftast nästan omedelbart efter kläckningen.

– För att kunna undersöka fjärilarnas revirstrider har vi fött upp fjärilslarver i fångenskap för att sedan släppa ut de vuxna fjärilarna i stora burar på Stockholms Universitets forskningsstation vid Tovetorp. Där har vi kunnat observera fjärilarnas beteenden under i stort sett naturliga förhållanden, säger Martin Bergman.  

För mer information kontakta gärna:
Martin Bergman, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet
Tel. 08-16 15 60, mobil 073-624 02 16
e-post: martin.bergman@zoologi.su.se
 
Presstjänsten Stockholms universitet:
Linnea Bergnehr, pressekreterare linnea.bergnehr@kommunikation.su.se
tel: 0722-33 33 85 
Viktor Sandqvist, presskontakt viktor.sandqvist@kommunikation.su.se
tel: 0767-85 21 72 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

I sin avhandling har Matilda Berntsson, specialist i hud- och könssjukdomar på Hudmottagningen Frölunda Specialistsjukhus och forskare vid Sahlgrenska akademin, undersökt hur vanligt det är med könsherpes bland patienter som söker vid könsmottagningarna i Göteborg. I undersökningen ingick cirka 1 000 patienter, både män och kvinnor.

Könsherpes orsakas av herpes simplex typ 2. Viruset infekterar slemhinnorna i underlivet och tar sig därefter vidare till nervknutor invid ryggmärgen. Där stannar sedan infektionen kvar hela livet. Trots att en stor del av dem som smittats inte har några besvär kan viruset aktiveras och spridas vidare vid sexuell kontakt. Sjukdomen kan också ge återkommande besvär i underlivet

– 1 014 patienter, som sökte vård vid könsmottagningarna, Hudkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sesammottagningen, testades för herpes simplex typ 2. Att det finns antikroppar i blodet visar att man är smittad detta virus, säger Matilda Berntsson.

Testresultatet visade att mer än var femte kvinna och mer än var tionde man var smittad med könsherpes. Bara fyra av tio patienter med antikroppar för herpes typ 2 kände till att de hade könsherpes. Bland patienterna som inte visste att de var smittade uppgav ändå en tredjedel typiska symtom för könsherpes i form av återkommande blåsor och/eller sår i underlivet.

– Undersökningen stärker uppfattningen att könsherpes är vanligt och att de flesta smittade är ovetande om sin sjukdom. Oklara återkommande symtom från underlivet kan vara en oupptäckt könsherpes, som skulle kunna påvisas med en enkel provtagning hos läkare, konstaterar Matilda Berntsson.

Hon föreslår därför att vid oklara symtom från underlivet och oro för könsherpes bör man först och främst söka läkare för bedömning.
– Om symtom och-/eller undersökningsfynd talar för herpes finns bra metoder att testa för sjukdomen. Vid uttalade symtom finns medicin som lindrar besvären och vid täta återfall kan daglig behandling ges förebyggande i längre perioder, förklarar Matilda Berntsson.

FAKTA KÖNSHERPES
Könsherpes orsakad av herpes simplex typ 2 sprids genom sexuell kontakt och fler än 500 miljoner människor i världen är smittade med sjukdomen. I västvärlden bär 10 till 20 procent av befolkningen på viruset vilket gör infektionen till en av de mest spridda könssjukdomarna. Viruset orsakar smärtsamma sår och blåsor i underlivet och i sällsynta fall allvarliga infektioner i hjärna och ryggmärg. Infektionen är livslång och det finns idag inget botemedel eller vaccin mot könsherpes. Herpes simplex typ 1, som i de flesta fall orsakar munherpes/munsår, kan också smitta till underlivet. Könsherpes av typ 1 ger dock mer sällan återkommande besvär.

Avhandlingens titel: Sexually Transmitted Infections Serological, microbiological and microscopical aspects

Avhandlingen försvaras torsdagen den 7 april, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Matilda Berntsson, forskare på avdelningen för dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Hudmottagningen, Frölunda Specialistsjukhus mobil 0733-77 49 96, e-post matilda.berntsson@vgregion.se

Handledare:
Gun-Britt Löwhagen, professor emeritus på avdelningen för dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska akademin, e-post gun-britt.lowhagen@gu.se
Petra Tunbäck, överläkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, medicine doktor, forskare på avdelningen för dermatologi och venereologi vid Sahlgrenska akademin, e-post petra.tunback@derm.gu.se

Marie Dacke, en av Framtidens Forskningsledare (FFL), studerar hur humlor, getingar och dyngbaggar kan navigera i luften utan att krocka med saker.

— Insekter är extremt skickliga på att utvinna information för att orientera sig. De har hjärnor mindre än riskorn men är ändå väldigt skickliga på att flyga och vika undan för föremål som kommer emot dem, som träd, hus och andra flygfän.

Att myror och bin navigerar med hjälp av polariserat ljus har man vetat länge. Polariserat ljus betyder att ljuset svänger i en riktning, vilket insekterna använder sig av för att orientera sig. Även efter solnedgången finns det polariserat ljus som kommer från månen, eller solen om den inte hunnit sjunka för långt ned. I södra Afrika finns en skalbagge som använder polariserat månljus som kompass mitt i natten. Men inte nog med det, dyngbaggar (Scarabaeus satyrus) kan till och med navigera i fullständigt mörker, ledda endast av ljus från Vintergatan, vilket Marie Dacke bekräftat i en serie experiment utförda i Johannesburgs planetarium.

Den praktiska tillämpningen av forskningen kan vara flygande mindre robotar, som övervakar grödor, transporterar mindre saker, som provsvar, på ett miljösmart sätt och liknande.

Marie Dacke är verksam vid syngruppen, biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Tack vare de tio miljoner som följer med FFL-utmärkelsen kan Maria Dacke nu bygga upp en egen forskargrupp och vara kvar i Lund.

Salamandrar i labbet
Andra SSF-forskare med spännande och unika försöksdjur i labbet är docent Andras Simon, som ingår i det nyligen slutrapporterade SSF-centret för utvecklingsbiologi. Tillsammans med doktoranden Daniel Berg vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid KI forskar de på salamandrar.

— Salamandern kan återskapa förlorade kroppsdelar så som fram- och bakben och svans. De har även förmågan att ersätta förlorade nervceller i hjärnan efter en skada, förklarar Daniel Berg.
Även hos vuxna människor sker en viss nybildning av nervceller, men vi har en begränsad förmåga att återhämta oss när nervceller har dött efter skada eller på grund av neurodegenerativ sjukdom som Parkinsons sjukdom.

— Det som är speciellt med salamandern är att den kan aktivera stamceller i den del av hjärnan som har skadats och på så sätt ersätta de skadade delarna.

Andras Simon och Daniel Berg berättar att de även upptäckt en mekanism för hur nervceller och stamceller i djurens hjärnor kommunicerar med varandra. Nästa mål blir att karakterisera generna och fortsätta att analysera denna kommunikation. I förlängningen hoppas forskarna att resultaten ska leda till nya behandlingsstrategier för oss människor.

Kontaktinformation
Eva Regårdh, SSF
eva.regardh@stratresearch.se
073-358 16 68

EU:s bönder står sig väl i konkurrensen med omvärlden, trots att EU ställer höga krav på jordbruksproduktionen internationellt sett.
– Vi har undersökt sambandet mellan regleringar för djurvälfärd i EU och konkurrenskraften. Vi ser att påverkan är väldigt liten på konkurrenskraften och även på handeln, om det existerar någon påverkan överhuvudtaget, säger Anna Andersson, utredare vid AgriFood Economics Centre.

Syftet med rapporten är att undersöka om handelshinder för vissa varor kan vara ekonomiskt försvarbara för att skydda ett samhälles värderingar. Ska exempelvis bönder med krav på en striktare djurvälfärd kompenseras ekonomiskt så att konsumenterna inte ratar EU-produkterna?
– I debatten sägs det ofta att vi inte kan försvara våra egna värderingar hemma, men den åsikten ger studien inte stöd för.

Kostnaden för att skydda de egna varorna, exempelvis genom att införa ökade tullar, är väldigt hög.

– Fler handelshinder skulle höja priset, konsumenterna skulle få ett sämre urval, användandet av våra jordbruksresurser skulle bli sämre och minskad konkurrens skulle leda till en mindre dynamisk industri när trycket på förbättring minskar. EU:s skydd av jordbruksprodukter drabbar redan framförallt fattiga länder och ökade handelshinder riskerar att förvärra situationen ytterligare, säger forskaren.

Att EU har en negativ handelsbalans, alltså importerar mer än vad som exporteras, beror på stor import av exempelvis bananer, kaffe, lax och räkor som inte produceras, eller produceras i begränsad omfattning, inom unionen.

Kontaktinformation
Kontakta: Anna Andersson, utredare på Institutet för Livsmedelsekonomisk Analys, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, anna.andersson@nek.lu.se, 070-25 00 855.
Rapporten ”Societal Concerns – Domestic policy choice and international competitiveness” kan laddas ner från www.agrifood.se

Institutet för Livsmedelsekonomisk Analys är en del av AgriFood Economics Centre, vilket är ett samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– Att nätverksmedlemmarna lär känna varandra lägger grunden för engagemanget och verksamheten i nätverket. Det är då som möjligheter till samarbete kring varor, tjänster och affärer kommer upp, säger Edith Andresen, som den 25 mars disputerar i företagsekonomi med avhandlingen Dressed for Success – Designing and Managing Regional Strategic Networks. Titeln syftar på att man ska vara iklädd insikten om hur nätverkssamarbete fungerar, för att samarbetet ska leda till framgång för företag, organisationer och regioner.

Med rätt ledning och rätt förutsättningar kan nätverken leda till nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen i regionen men också till resultat med indirekt näringslivskoppling som nya utbildningsprogram och forskningsinstitut.

– Det finns också exempel på att regionala strategiska nätverk gör nytta genom lobbyverksamhet för regionens utveckling, där enskilda företag och organisationer annars kan komma till korta.

Satsningar på regionala strategiska nätverk görs ofta av företag och organisationer i privat och offentlig sektor för att främja utveckling och konkurrenskraft. Nätverken finansieras med både offentliga och privata medel. Nätverken ifrågasätts emellanåt då de kan snedvrida konkurrensen.

– Kritiken är befogad om nätverken genom delvis offentlig finansiering genomför aktiviteter och skapar samarbetsrelationer som snedvrider konkurrensen inom ett visst område. När stora resurser investeras och konkreta resultat uteblir kan det också väcka befogad kritik. Sådana misslyckanden har ofta att göra med brister i nätverkens utformning och styrning, säger Edith Andresen.

Trots att relationer och ledning av nätverken är avgörande, utvärderas denna del varken nationellt eller regionalt.

– Att ta fram relevanta indikatorer för att mäta relationer mellan nätverksmedlemmarna och koppla dem till krav på rapportering, innebär att fokus förskjuts mot aktiviteter som är relationsskapande. Det skulle skapa bättre förutsättningar för nätverken, säger Edith Andresen.

Frågor kan ställas till:
Edith Andresen, tel. 060-14 86 80, mobil 070-307 21 00

– De goda effekterna tycks alltså inte bero på den traditionella akupunkturmetoden, utan troligen på patienternas positiva förväntan och den ökade omvårdnad som behandlingen innebär. Patienterna fick samtala med de akupunkturbehandlande sjukgymnasterna, de fick beröring och extra tid för vila och avslappning, säger Anna Enblom, sjukgymnast och forskare vid Osher Centrum för Integrativ Medicin, Karolinska Institutet. Studien är en del av hennes avhandlingsarbete vid Linköpings universitet.

I studien ingick 277 patienter vid universitetssjukhusen i Linköping och Lund samt Karolinska universitetssjukhuset i Solna. De genomgick strålbehandling mot cancer i buk- eller bäckenregionen. De delades in i tre grupper. Två lottades till traditionell akupunktur eller till simulerad akupunktur, utan att få veta vilken. Den ena gruppen (109 patienter) fick traditionell akupunktur, där nålar förs ned genom huden och stimulerar bestämda punkter. Den andra gruppen (106 patienter) fick i stället en simulerad akupunktur, med en teleskopisk, trubbig placebonål som bara nuddar huden. De akupunkturbehandlade patienterna jämfördes sedan med de 62 patienter i den tredje gruppen som enbart fått vård enligt ordinarie rutiner med läkemedel mot illamående.

Resultaten visar att de patienter som fått riktig eller simulerad akupunktur mått betydligt mindre illa jämfört med den grupp som bara fått vård enligt ordinarie rutiner. Däremot fanns ingen skillnad mellan de två akupunkturgrupperna. Detta trots att den sammanlagda tiden som placebonålen nuddade huden bara var två minuter under den fem veckor långa behandlingsperioden.

Patientens förväntningar tycktes vara viktiga för effekten; av de patienter som förväntade sig att de skulle må illa gjorde 81 procent det, jämfört med bara 50 procent av de som inte förväntade sig illamående.

– Det är viktigt att komma ihåg att effekten av behandlingen är värdefull för patienterna även om den kan ha orsakats av ospecifika faktorer såsom omhändertagandet och patientens positiva förväntningar. Därför ska vi nu gå vidare och studera vilka delar av proceduren kring akupunktur som faktiskt fungerar, säger Anna Enblom.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE. Artikeln heter ”Getting the Grip on Nonspecific Treatment Effects: Emesis in Patients Randomized to Acupuncture or Sham Compared to Patients Receiving Standard Care”, författad av Anna Enblom, Mats Lekander, Mats Hammar, Anna Johnsson, Erik Onelöv, Martin Ingvar, Gunnar Steineck och Sussanne Börjeson.

Läs studien: http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0014766 [Ref 1]
Mer information: Anna Enblom, 0730-221307, e-post: anna.enblom@ki.se
Webb: http://ki.se/OCIM [Ref 2]
Hämta foto och kontakta KI:s presstjänst: http://ki.se/pressrum [Ref 3]
 

Sedan 1700-talet har man dikat ut svenska torvmarker för att använda dem i jord- och skogsbruk. Dräneringen är nödvändig för att man ska kunna odla på jorden och för att öka bärigheten för maskinerna.

En negativ konsekvens av dräneringen är att jorden ”odlas bort” , dvs. det organiska materialet bryts ned, och på hundra år kan två meter torvjord bokstavligen försvinna upp i luften. Det lagrade kolet omvandlas då till koldioxid (CO2), och även lustgas (N2O) kan bildas i dessa jordar. Denna process bidrar således till växthusgaseffekten.

Agronom Örjan Berglund vid SLU använde i sitt doktorsarbete vid SLU digitala databaser och geografiska informationssystem (GIS) för att uppskatta hur stor arealen torvmark är i Sverige och vad som odlas på dessa åkermarker. GIS-analysen visade att vi i Sverige odlar på ca 270 000 ha torvjord (ca 7,6 procent av den totala åkermarken) och att dessa jordar i större utsträckning än mineraljordarna används för bete och vallproduktion. Den totala emissionen från dessa jordar i Sverige är ca 4 megaton CO2 per år, vilket motsvarar 6–8 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Då det bland annat är lufttillgången som påverkar hur snabbt bortodlingsprocessen går, testade han om man genom att höja grundvattennivån från 80 cm till 40 cm under markytan kunde reducera växthusgasemissionerna. Försöken visar på att växthusgasavgången ökade något när grundvattenytan höjdes, tvärt emot den gängse uppfattningen. Det kan förklaras med att tillräckligt med syre finns i jorden även med den högre grundvattenytan och att det kanske var för torrt för mikroorganismerna med en grundvattenyta på 80 cm.

Det verkar med andra ord som om redan dränerade torvjordar endast går att skydda från bortodling genom att man lägger jordarna helt under vatten.

–  Även om man överger dessa odlingsjordar kommer de att läcka koldioxid och lustgas och vid en allt högre vattennivå, även metan, säger Örjan Berglund. Den bästa lösningen är därför att inte dränera nya torvjordar och att maximera nyttan från de redan dränerade jordarna så länge de är odlingsbara.

————————————-
Agronom Örjan Berglund, institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Greenhouse Gas Emissions From Cultivated Peat Soils in Sweden”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Tid: fredagen den 25 mars 2011 klockan 13.00
Plats: 13.00 i sal Mar 1, institutionen för mark och miljö, Ultuna, Uppsala
Opponent: PhD Kristiina Regina, Plant Production Research, MTT Agrifood Research Finland, Jokioinen, Finland
Mer information
Örjan Berglund, Petra.Bengtsson@ltj.slu.se, 018-671246, 070-714 21 86
Hemort: Uppsala och Sala
Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002445/ [Ref 1]
Institutionen för mark och miljö, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-mark-och-miljo/forskning/jordbearbetning-och-hydroteknik/markvard-och-markforbattring/odlade-organogena-jordar/ [Ref 2]

Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Örjan Berglund visar hur fort bortodlingen av svensk torvjord har skett. Foto: Kerstin Berglund, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/OrjanBerglund.jpg [Ref 3]
Karta som visar de odlade organogena jordarna i Sverige som andel av total åkermark., http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/JordGrödkarta2[1].JPG [Ref 4]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

En vanlig föreställning är att skönhet bara ligger i betraktarens öga. Men så är det inte. Forskning visar att människor i stor utsträckning är överens om vilka personer som är fysiskt attraktiva och vilka som inte är det, både inom och mellan olika kulturer. Forskare har också tidigare visat att attraktiva personer behandlas bättre än oattraktiva även av dem som känner personerna. Det kan handla om allt från hur man blir bemött i en klädaffär till om man får ett jobb man sökt.

Förklaringen till detta kan ligga i hur människans minne fungerar.

Ny forskning från Lunds universitet visar att man tror sig minnas att fysiskt attraktiva individer har positiva personlighetsegenskaper, såsom trevlig och ambitiös, oberoende av om personerna har uppvisat dessa egenskaper eller inte. Tendensen att inbilla sig att attraktiva individer har negativa egenskaper är signifikant lägre.

– Att vi behandlar attraktiva personer bättre än oattraktiva kan alltså bero på att vi tror oss minnas att de är trevliga, säger Jean-Christophe Rohner som utfört forskningen tillsammans med sin forskargrupp.

Förklaringen till minnesfelen i sin tur, ligger i att hjärnan ser lätthet i bearbetning som ett tecken på att något förekommit i verkligheten och att det därför är ett ”genuint minne”. En god väns ansikte känns bekant eftersom vi omedelbart begriper vad det är vi ser (det är lätt att bearbeta). Men information kan bearbetas lätt av andra skäl än att vi varit med om den: Många människor har en attraktivitetsstereotyp, en subjektiv föreställning om att ett vackert yttre hänger ihop med positiva personlighetsegenskaper och kompetens. Detta gör att vi kan få för oss att attraktiva personer haft positiva personlighetsegenskaper även om vi bara fantiserat om att ett sådant samband existerat. Vi är ofta inte medvetna om att vårt minne spelar oss ett spratt, utan tror att vår hågkomst återspeglar fakta. Motsatt gäller för oattraktiva personer: När vi tycker att en oattraktiv person är dryg så kan det alltså bero på att minnet har utsatt oss för en illusion.

Så här gick experimenten till:

I forskningen genomfördes tre experiment med sammanlagt 105 deltagare. Allmänna proceduren var att försökspersonerna fick se ett stort antal attraktiva och oattraktiva ansikten, ett åt gången på en datorskärm. Varje ansikte visades tillsammans med antigen en negativ eller en positiv personlighetsegenskap, t ex ”intelligent” respektive ”ointelligent”. Alla kombinationer av typ av ansikte och typ av egenskap kunde förekomma; det vill säga attraktiv + positiv, attraktiv + negativ, oattraktiv + positiv, och oattraktiv + negativ.

I ett efterföljande minnestest presenterades tidigare visade kombinationer samt nya kombinationer. I experiment 1 och 2 var försökspersonernas uppgift att ange om de hade sett en kombination förut eller inte och att ange hur säkra de var på sitt svar. Resultaten visade att man oftast trodde sig minnas kombinationerna attraktiv + positiv och oattraktiv + negativ, jämfört kombinationerna attraktiv + negativ och oattraktiv + positiv. I experiment 3 undersöktes omedvetna minnesprocesser genom mätningar av reaktionstider. Här visade det sig att försökspersonerna hade lättare bearbetning av och starkare omedvetna minnen för information som stämmer överens med attraktivitetsstereotypen.

Källor:
• Langlois, J. H., Kalakanis, L., Rubenstein, A. J., Larson, A., Hallam, M., & Smoot, M. (2000). Maxims or myths of beauty? A meta-analytic and theoretical review. Psychological Bulletin, 126(3), 390-423.
• Rohner, J.-C., & Rasmussen, A. (2011). Physical attractiveness stereotype and memory. Scandinavian Journal of Psychology. DOI: 10.1111/j.1467-9450.2010.00873.x

Kontaktinformation
För mer information tala med:
Jean- Christophe Rohner, 046-222 92 81, Jean-Christophe.Rohner@psychology.lu.se

– Världen över finns det stora problem med antibiotikarestistens. En lösning på detta är nu i sikte i och med att ny antibiotika ska tas fram. Men det kostar väldigt mycket att utveckla dessa, framför allt när det gäller läkemedelstester, så kallad screening. Därför ska bland annat KTH som en del av forskningsprojektet RAPP-ID ta fram sensorer som kan sniffa sig fram till lämpliga testpersoner så att populationen som läkemedlen testas på kan minimieras och testerna blir så effektiva och billiga som möjligt, säger Wouter van der Wijngaart, professor i mikrosystemteknik på KTH.

Han ingår tillsammans med KTH-forskarna Aman Russom och Martin Wiklund i RAPP-ID, ett storskaligt forskningsprojekt om 72 miljoner kronor och som innefattar rejält många universitet, men också läkemedelsindustrin. Bland deltagarna återfinns förutom KTH också University of Cambridge, University of Geneva, Uppsala Universitet, Novartis och Sanofi-aventis.

– Det här handlar om ett unikt samarbete mellan universitet och läkemedelsindustrin, och där kommande framgångar baseras på tidigare succéer i forskningsprojekt som GRACE, InTopSens och TheraEDGE. Det är läkemedel mot blodförgiftning, TBC och andra luftvägsinfektioner som ska tas fram. Forskningsprojektet lanseras i början av april, säger Wouter van der Wijngaart.

Han tillägger att det förutom effektiv screening också finns ett stort behov av verktyg för snabba diagnoser för patienter som kommer in till sjukhus och andra vårdinrättningar. För den här typen av diagnosverktyg påverkar 60 till 70 procent av de beslut som läkarna fattar, men de utgör idag bara 5 procent av sjukhusens totala utgifter. Även här är det tänkt att RAPP-ID ska göra skillnad.

– RAPP-ID:s övergripande mål är att utveckla ett så kallat Point-of-Care Test (POCT), ett diagnosverktyg, som för snabba detektering av bakterier, virus och biomarkörer. För sjukhus ska detekteringen ske under 2 timmar, för primärvården under 30 minuter, säger Wouter van der Wijngaart.

För mer information, kontakta Wouter van der Wijngaart på 08 – 790 66 13 eller wouter@ee.kth.se.