Robotar har haft en stor inverkan på vårt samhälle. Särskilt robotar som tillhör klassen manipulatorer. Det är robotar som liknar en arm, med överarm, underarm och handled. Avsikten är att de ska stå stilla och utföra sina uppgifter, till exempel måla bilar, svetsa och assistera medicinska operationer. Hjulförsedda robotar har andra typer av mekanismer som ger dem större rörlighet, men de blir ändå ofta begränsad till vissa terränger och underlag. Med inspiration från djur och människors rörelsemönster har forskare nyligen börjat studera en ny generation av robotar. Att ge robotarna ben skulle vara den bästa lösningen för att de ska kunna ta sig fram i tuffa terränger och okända miljöer.
I vissa av studierna används så kallade underaktuerade robotar. Sådana robotar har en eller flera passiva leder, som inte styrs av någon aktuator, till exempel en motor eller ett hydrauliskt system. Det ger dem en begränsad rörelsefrihet och det är därför svårt att utforma och kontrollera robotens rörelser. Samtidigt används underaktuerade robotar inom ett flertal olika tekniska tillämpningar, till exempel för de flesta luft-, vatten- eller undervattensfarkoster, men också till benförsedda robotar.
Ett särskilt problem som uppstår vid studier av underaktuerade system är att återskapa periodiska rörelser, till exempel att roboten ska kunna gå, springa och hoppa med hjälp av ben. Det är oklart vilka mekaniska principer som producerar dessa återkommande rörelser. Dessutom uppstår frågor om hur rörelserna kan kontrolleras med ett begränsat antal aktuatorer. Å andra sidan är robotsystem som kan utföra komplicerade uppgifter med få aktuatorer intressanta. De väger mindre, förbrukar mindre energi och är billigare att tillverka.
Pedro Xavier Miranda La Hera har i sin doktorsavhandling undersökt principer för att planera och kontrollera designen av underaktuerade mekaniska system, framför allt de periodiska rörelserna. Han har testat metoderna på en underaktuerad upp- och nedvänd pendel. Dessutom har han utvecklat modeller för tvåbenta robotar för att få dem röra sig på ett sätt som liknar gående människor.
Om disputationen
Tisdagen den 1 mars 20111 försvarar Pedro Xavier Miranda La Hera, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Underactuated Mechanical Systems: Contributions to trajectory planning, analysis, and control. Svensk titel: Underaktuerade mekaniska system: bidrag till rörelseplanering, analys och reglering.
Fakultetsopponent är filosofie doktor Ambarish Goswami, Principal Scientist, Honda Research Institute, California, USA.
Disputationen äger rum kl 9.00 i KB3A9, KBC-huset.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39719 [Ref 1]
För ytterligare information, kontakta gärna:
Pedro Xavier Miranda La Hera, institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Telefon: 090 – 786 97 22
E-post: Xavier.Lahera@tfe.umu.se
Åderförkalkning i människans kranskärl innebär en framtida risk för hjärtsjuklighet. Därför är det viktigt att hitta riskmarkörer för åderförkalkningssjukdom.
– När hjärtat slår, vidgar sig blodkärlen i kroppen och samtidigt sker då en rörelse längs med blodkärlets riktning, den så kallade longitudinella kärlsrörligheten, tLoD. Om denna rörelse har haft någon betydelse för vår hälsa har hittills inte kunnat undersökas, eftersom det har saknats adekvat mätteknik, förklarar forskaren Sara Svedlund på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.
Hon har i sin avhandling undersökt om ultraljudsteknik skulle kunna användas för att studera tLoD på halsens blodkärl. Det skulle innebära en enkel och smärtfri metod, för att identifiera patienter med en ökad risk för kranskärlssjukdom.
I avhandlingen tillämpades en avancerad bildanalysteknik för att studera halskärlens rörelse med hjälp av vanliga kliniska ultraljudsbilder. Metoden har tillämpats på cirka 500 patienter med misstänkt kranskärlssjukdom och friska frivilliga försökspersoner. Den har även överförts till experimentella djurmodeller för mer ingående studier i framtiden.
Patienter med sämre rörlighet i halskärlens längsriktning har mer omfattande åderförkalkning i halskärlen, sämre hjärtfunktion och större benägenhet att drabbas av syrebrist i hjärtat. Genom en uppföljningstudie har forskaren även kunnat visa att denna nya riskmarkör kan förutsäga risken för framtida hjärt- och kärlsjukdomar.
– Dagens metoder tittar enbart på kärlens väggtjocklek för att identifiera åderförkalkningssjukdom. Vår mätteknik visar att den längsgående halskärlsrörligheten återspeglar både kärlets åderförkalkningsgrad och hjärtfunktion. Därför kan vi med den nya metoden få ytterligare information och därmed förutsäga vilka patienter som löper en ökad risk för framtida hjärtsjukdom. Vi kommer självklart att följa upp dessa intressanta fynd i våra fortsatta studier med sikte på att kunna tillämpa tekniken i klinisk verksamhet, säger Sara Svedlund.
FAKTA ÅDERFÖRKALKNING
Åderförkalkning uppstår när kolesterol lagras in i kroppens kärl och bildar så kallat plack, vilket kan orsaka olika sjukdomar, exempelvis kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Åderförkalkningsrelaterade sjukdomar orsakar 40-50 procent av dödsfallen i Sverige varje år.
Avhandlingens titel: Longitudinal common carotid artery wall motion – mechanistic, prognostic and translational studies.
Avhandlingen försvaras fredagen den 4 mars, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sara Svedlund, examinerad läkare och doktorand på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid institutionen för medicin, e-post sara.svedlund@gu.se
Handledare:
Li-Ming Gan, professor på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid institutionen för medicin, e-post li-ming.gan@gu.se
Andra generationens solceller, så kallade tunnfilmssolceller, tar en allt större del av den snabbt växande marknaden för solpaneler tack vare låga tillverkningskostnader och höga verkningsgrader. Utvecklingen av tunnfilmssolceller av s.k. CIGS-typ vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har lett till avknoppning av forskningsföretaget Solibro Research AB och till världens för närvarande bästa verkningsgrad i industriell skala av denna solcellstyp, 13 procent.
Civilingenjören Per-Oskar Westin har studerat möjligheter och utmaningar när det gäller användning av laserteknik inom produktion av dessa solpanelstyper. Avhandlingsarbetet har skett i samarbete mellan Ångström Solar Center och Solibro Research AB.
– Det har visat sig att alla mönstringssteg skulle kunna utföras med laser. Den tydligaste vinsten är att solpanelens yta kan utnyttjas bättre, säger han.
Genom lasermönstringen skapas smalare seriekopplingar, vilket lämnar en större del av panelens yta orörd. Denna kan då istället användas för strömgenerering. Därigenom får man bättre effekt från varje enskild panel men också ett bättre utbyte av både materialanvändandet och processtiden vid tillverkning.
Under arbetet med avhandlingen har en ny lasermönstringsmetod utvecklats där skikten i tunnfilmssolcellen kan svetsas samman för att uppnå seriekoppling. Metoden har lett till en patentansökan. Inget mönstringssteg krävs innan solcellen är helt färdigställd vilket innebär att kontrollen över celltillverkningen skulle förbättras.
– Dessutom skulle ett kombinerat laserverktyg kunna designas för att minska antalet tillverkningssteg vilket medför tidsvinster, säger Per-Oskar Westin.
För mer information, kontakta Per-Oskar Westin, tel: 018-471 3113, eller per-oskar.westin@solibro-solar.com
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Om permafrosten tinar kan det liknas vid att dra ut sladden ur en fullpackad frys. Det organiska materialet i marken börjar brytas ned av mikroorganismer vilket leder till ökad produktion av växthusgaser. Det handlar om ekosystem som har bundit kol från atmosfären i marken i form av döda växt- och djurdelar under årtusenden. Min avhandling visar att permafrostjordar i Ryssland och Kanada innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott, säger Gustaf Hugelius, författare till avhandlingen ”Quantity and quality of soil organic matter in permafrost terrain”.
Förråden av markbundet organiskt kol som idag lagras i nordliga permafrostjordar motsvarar drygt två gånger allt kol som finns i jordens atmosfär i form av växthusgaserna koldioxid och metan. Som en följd av den pågående globala uppvärmningen väntas mer av detta markbundna organiska material bli tillgängligt för nedbrytning av bakterier och svampar i takt med att marken värms upp och permafrost tinar. Processen kan också påskyndas av att tinande permafrost ibland resulterar i kollaps av markytan med lokal sjöbildning som följd (s.k. termokarstsjöar), vilket i sin tur leder till ökade utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan.
– Ökad omsättning av det organiska materialet i marken kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser. På detta sätt skapas en ond cirkel där ökade växthusgasutsläpp från tinande permafrost i sin tur driver fram ytterligare temperaturökningar, säger Gustaf Hugelius.
– Mina resultat bygger på detaljerade landskapsstudier från expeditioner i Kanada och Ryssland. För att få en bättre bild av händelseförloppet kan detaljerade kartor kombineras med studier av det markbundna materialets kemiska sammansättning eller resultat från modeller som simulerar landskapets utveckling i ett varmare klimat, säger Gustaf Hugelius.
För mer information kontakta:
Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Tel: 08-674 78 73, email: gustaf.hugelius@natgeo.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Fria radikaler är molekyler som lätt reagerar med andra ämnen i kroppen, vilket under vissa omständigheter kan få negativa hälsoeffekter genom att celler skadas. Fria radikaler kan motverkas genom så kallade antioxidanter som är en vanlig ingrediens i olika kosttillskott. Föreställningen om att fria radikaler är generellt farliga och ska motverkas är dock en myt, menar forskarna bakom en ny studie av fria radikalers roll i hjärtats fysiologi.
– Det är som vanligt att lagom är bäst. Under normala förhållanden fungerar fria radikaler som viktiga signaleringssubstanser, men mycket höga nivåer under lång tid kan leda till sjukdom, säger professor Håkan Westerblad, som har lett studien.
När kroppen utsätts för olika typer av stress stimulerar det sympatiska nervsystemet så kallade beta-adrenerga receptorer på hjärtmuskelcellernas yta. Detta leder till en rad förändringar inne cellerna, bland annat fosforylisering av proteiner, med resultatet att cellernas sammandragningar blir starkare och att hjärtat slår hårdare.
I den nu aktuella studien, som är gjord på möss, visar forskarna att stimuleringen av receptorerna också leder till en ökad produktion av fria radikaler i cellernas mitokondrier, och att dessa bidrar till att stimulera sammandragningar i cellerna. När forskarna exponerade cellerna för antioxidanter så försvann en stor del av effekten av beta-adrenerg stimulering på hjärtmuskelcellerna.
Resultaten avslöjar en tidigare okänd reglermekanism av hjärtats slagkraft och kan ge ökad förståelse för olika typer av hjärtfel.
– Fria radikaler har en viktig funktion eftersom de bidrar till att hjärtat kan pumpa mer blod i stressituationer. Å andra sidan kan långvarig stress leda till hjärtsvikt och där kan kroniskt förhöjda nivåer av fria radikaler vara en del av problemet, säger Håkan Westerblad.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation ”Mitochondrial production of reactive oxygen species contributes to the beta-adrenergic stimulation of mouse cardiomycytes”, Daniel C Andersson, Jérémy Fauconnier, Takashi Yamada, Alain Lacampagne, Shi-Jin Zhang, Abram Katz & Håkan Westerblad, The Journal of Physiology, online 28 February 2011, paper issue 1 April 2011.
Bilden: Håkan Westerblad, foto Stefan Zimmerman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Håkan Westerblad
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: 08-524 872 53 eller 070 753 5456
E-post: hakan.westerblad@ki.se
Vem vill inte vara entreprenör idag? Det svenska samhället har gått från att se med misstänksamhet på företagare till att nästan krama ihjäl dem. Trots det är endast 25 procent av landets företagare kvinnor. Vad beror det på? Professor Carin Holmquist reder ut begreppen och slår hål på myter om kvinnors företagande i en nyutkommen skrift i serien Forskning i Fickformat.
Carin Holmquist, professor i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm, bygger sina resonemang på över trettio års forskning och lång erfarenhet av att utbilda och vara rådgivare åt företagare, i synnerhet kvinnor.
Hon visar i den aktuella skriften att det finns djupa strukturella förklaringar till att kvinnor står för en lägre andel av företagandet. Företagande har fått en manlig könsprägling. Kvinnor som startar företag möter därför större utmaningar än män. Holmquist anser dock att det är möjligt – och önskvärt – att öka andelen företagare som är kvinnor.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det en affärspotential i att öka andelen kvinnor som är företagare. Kvinnor bär på andra erfarenheter än män som kan omsättas i nya erbjudanden och tillfredsställa ett marknadsbehov, säger Carin Holmquist.
Men för att en ökning ska komma till stånd krävs förändringar så att förutsättningarna för företagande blir mer könsneutrala.
– Den svenska arbetsmarknaden är som helhet könssegregerad. Kvinnor utför också fortfarande en större del av det obetalda hushållsarbetet och arbetar mer deltid. Det får konsekvenser för möjligheterna att driva företag, säger Carin Holmquist.
En av Holmquists huvudpoänger är att allt framgångsrikt företagande bygger på bärkraftiga affärsidéer samt viljan hos företagaren att driva, utveckla och ta ansvar – inte på stöd och bidrag. Hon betonar vikten av det individuella valet. Kvinnor, och män, ska starta företag för att de vill, inte för att de måste. Samtidigt lyfter hon fram att kvinnor som är företagare ofta är mer nöjda med sin arbetssituation än kvinnor som är anställda. Det finns således flera skäl till att uppmuntra kvinnors företagande.
Skriften Kvinnors företagande – kan och bör det öka? är nyutkommen och kostar 210 kronor. Den, och övriga skrifter i serien Forskning i Fickformat, kan beställas via efi.publications@hhs.se.
För mer information om skriften, vänligen kontakta Carin Holmquist:
mobil: 0703-36 93 55
e-post: carin.holmquist@hhs.se
Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Alla skrifter i serien går att beställa via efi.publications@hhs.se. För mer information, vänligen kontakta Ilinca Benson: 0709-669453, ilinca.benson@hhs.se.
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm. Sweden. Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Det var vid Karolinska Institutet som heparinet 1935 framställdes i ren form för första gången och dess kemiska struktur beskrevs av professor Erik Jorpes. Med sin kunskap om substansens terapeutiska möjligheter, blev Jorpes en av pionjärerna när det gäller att behandla patienter som drabbats av blodpropp genom att injicera heparin. Fortfarande idag är heparin ett av de vanligast förekommande blodförtunnande läkemedlen.
Erik Jorpes visade att heparin produceras i de så kallade mastcellerna, en celltyp som ingår i kroppens immunförsvar. Dessa mastceller bidrar till att öka vaskulär genomsläpplighet och har en central funktion i uppkomsten av allergiska och inflammatoriska sjukdomar. I den aktuella studien identifierar forskarna den underliggande mekanismen och dess terapeutiska möjligheter. De visar att heparin initierar produktionen av hormonet bradykinin, som i sin tur bidrar till svullnad, allergiska och inflammatoriska symptom – vilka brukar associeras med onormal aktivitet hos mastcellerna. Värt att notera är att mastcellproducerat heparin genererar inflammatorn bradykinin genom att aktivera den så kallade faktor XII (även kallad Hagemanfaktorn), som utgör en viktig del i blodets koaguleringssystem.
På så sätt presenterar studien en oväntad länk mellan koagulerande blodkroppar och mastcellorsakade inflammatoriska reaktioner. Läkemedel som blockerar aktiviteten hos bradykinin respektive faktor XII, skyddar också mot onormala mastcellorsakade reaktioner både hos människa och genförändrade möss. Forskarna hoppas nu att dessa läkemedel ska erbjuda nya behandlingsstrategier mot allergi.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation: ”Mast cells increase vascular permeability by heparin-initiated bradykinin formation in vivo”, Chris Oschatz, Coen Maas, Bernd Lecher, Thomas Jansen, Jenny Björkqvist, Thomas Tradler, Reinhard Sedlmeier, Peter Burfeind, Sven Cichon, Sven Hammerschmidt, Werner Müller-Esterl, Walter A. Wuillemin, Gunnar Nilsson & Thomas Renné, Immunity, February 25, 2011, Volume 34, Issue 2.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Thomas Renné, professor
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: 08 517 733 90
Mobil: 070 773 01 09
E-post: thomas.renne@ki.se
Chris Oschatzm, doktorand
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: +46 (0)8 517 73565
E-mail: chris.oschatz@ki.se
I år är det 20 år sedan lärarkåren kommunaliserades. Reformen ger fortfarande upphov till diskussioner, inte minst från liberalt håll diskuteras idag lärarprofessionens status och vilka konsekvenser kommunaliseringen har medfört. I Johanna Ringarps avhandling Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling analyseras motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.
Historikern Johanna Ringarp visar att reformen var ett led i en större omvandling av den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen. Det förändrade ansvaret för lärartjänsterna var en del av välfärdsstatens anpassning till de nya ekonomiska villkoren.
Avhandlingens syfte är att analysera utvecklingen inom välfärdstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme.
– Det är intressant att undersöka motiven bakom kommunaliseringen med tanke på dagens utbildningspolitiska debatt. Undersökningen är också viktig ur ett historiskt perspektiv, eftersom utbildning under hela efterkrigstiden har varit en central del i det svenska välfärdsbygget, säger Johanna Ringarp.
På 1980-talet beslutades det om stora utbildningspolitiska förändringar, men även inom välfärdsstaten generellt skedde strukturella omvälvningar som påverkade lärarkåren. Förändringarna reser en rad frågor: Vilka var drivande bakom förändringen? Vilka motiv hade politikerna till reformen? Avhandlingen tar också upp frågan hur aktörerna diskuterade lärarprofessionens roll i samband med reformen samt hur lärarkåren ställde sig till kommunaliseringen när det gäller professionaliseringsfrågor.
Avhandlingen bygger på ett rikt källmaterial hämtat från de tre lärarförbunden, Svenska Kommunförbundet, Statens arbetsgivarverk och Utbildningsdepartementet. Dessutom har Johanna Ringarp intervjuat bland andra Göran Persson, Ingvar Carlsson, Christer Romilson, Solveig Paulsson och Ove Engman.
Avhandlingen har tillkommit inom ramen för ett forskningsprojekt som handlar om förändringar för statliga tjänstemän till följd av välfärdsstatens förvandling och har finansierats av Vetenskapsrådet. Projektledare har varit professor Thomas Bull, Uppsala universitet. Avhandlingen ges ut på Makadam förlag.
Johanna Ringarp är knuten till historiska institutionen vid Lunds universitet och den nationella forskarskolan i historia, och har genomfört sin forskning vid Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola.
Avhandling: ”Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling”
Opponent: Torbjörn Lundqvist, docent i ekonomisk historia, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm.
Disputation: fredag den 18 mars 2011 kl 10.00 i sal MB 313 (svarta lådan), på plan 3 i B-flygen, Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Kontaktinformation
Kontakt: Johanna Ringarp, e-post: johanna.ringarp@sh.se, 08-608 41 95
I början av 90-talet lanserades evidensbaserad medicin och metoden har sedan dess spridit sig till angränsande områden, som till exempel socialt arbete och pedagogik. Evidens har blivit ett modeord som beslutsfattare gärna hänvisar till. Samtidigt har det höjts kritiska röster som menar att evidensbaserad medicin är för naturvetenskaplig och aldrig kan ersätta läkarens professionella bedömning.
– Konceptet bygger på att beslutsfattande ska göras på ett vetenskapligt sätt så att man står på en säker grund. Svårigheten är att vetenskapen i sig är så mångskiftande och att uppfattningen om vad evidens är varierar beroende på vem man talar med, säger Morten Sager, lektor i vetenskapsteori och en av bokens två redaktörer.
I ”Evidensens många ansikten” ges exempel på den mångfald som evidensbaserade metoder uppvisar i sin praktiska användning. I boken analyseras en serie konkreta fall, huvudsakligen från sjukvården, men också från socialtjänst och utbildning. Fram träder en bild av hur många nyanser och svåra valsituationer som uppstår när forskare, administratörer och andra söker efter bästa möjliga kunskap för att fatta sina beslut.
En av de studier som ingår i boken handlar om hjärtsjukvården och automatiska defibrillatorer som implanteras i hjärtpatienter.
– Läkarna hänvisade till att det fanns vetenskapligt stöd i kliniska tester, alltså god evidens för effekten av den aktuella behandlingen. Men administrationen tyckte inte att det förelåg evidens eftersom behandlingen inte rekommenderades i Socialstyrelsens riktlinjer, säger Morten Sager.
Eftersom läkarna och administratörerna tolkade och använde sig av begreppet evidens på olika sätt dröjde det flera år innan behandlingen infördes i det aktuella landstinget.
”Evidensens många ansikten” är inte en bok som vare sig kritiserar eller rekommenderar evidensbaserade metoder. Istället är syftet att bidra till en bättre förståelse av detta sätt att använda kunskap, bortom förenklade ställningstaganden för eller emot. Man måste sluta diskutera på en generell nivå och istället undersöka de närmare omständigheterna kring hur kunskap produceras och används, enligt Morten Sager.
– Det är där evidensens öde avgörs, och därigenom utformningen av den verksamhet som bedrivs inom vård, socialt arbete och skola. En viktig uppgift för forskare, praktiker och beslutsfattare som är involverade i olika verksamheters utformning är att avgöra vilken balans mellan formaliserade metoder och mänskliga bedömningar som lämpar sig bäst för varje särskilt område.
Boken ”Evidensens många ansikten” är utgiven på Arkiv förlag. Redaktörer är Ingemar Bohlin, docent i vetenskapsteori och Morten Sager, lektor i vetenskapsteori, bägge vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Morten Sager på telefon: 031-786 4722 eller e-post: morten.sager@gu.se
Ingemar Bohlin på telefon: 031-786 4244 eller e-post: ingemar.bohlin@sts.gu.se
Högre produktion, kortare omloppstid, högre avkastning och bättre riskspridning jämfört med traditionellt jord- och skogsbruk talar för en större satsning på hybridasp och poppel. Det visar en ny utredning som Skogforsk och SLU har gjort på uppdrag av Energimyndigheten.
– De lämpliga och tillgängliga odlingsarealerna är tillräckliga för att tillåta en storskalig odling, säger Lars Rytter som är forskare på Skogforsk.
Den biologiska potentialen är stor, men utredningen pekar också på två stora hinder mot en ökning av snabbväxande trädslag i Sverige.
I vissa fall saknas kunskap. För att förbättra kunskapen om odling av poppel och hybridasp föreslår utredningen bland annat en satsning på förädling som ska ge bättre tillgång till bra plantmaterial, utveckling av plantodling och beståndsetablering, ny teknik för avverkning och transport, samt nya sätt att sköta de snabbväxande skogarna.
Ett annat hinder är att den kunskap som redan finns om snabbväxande skogar inte är känd bland jord- och skogsbrukare. Vi vet också ganska väl hur odlingar bör utformas och skötas för att gynna biologisk mångfald och naturmiljö, men vi saknar strukturer för hur kunskapen ska kunna påverka besluts- och planeringsprocessen vid olika myndigheter.
– Med tanke på att så få känner till det vi redan vet så kommer Skogforsk och SLU att påbörja utbildningsinsatser för att öka kunskapen om hybridasp och poppel säger Lars Rytter.
Läs mer i Arbetsrapport nr 733 som går att ladda ned från http://www.skogforsk.se/poppelrapport [Ref 1]
Fakta
– De bästa sorterna av hybridasp och poppel producerar 20 kubikmeter virke per hektar och år. Det är avsevärt mer än de bästa gransorterna i Sverige.
– Tidigare odlingar i Sverige har avkastat mellan fem och tretton procent. Det genomsnittliga avkastningskravet i jordbruk brukar anges till 6 procent.
– Ett bestånd av hybridasp eller poppel på jordbruksmark är klart att slutavverka efter 20–25 år.
– Huvudförfattare har varit Lars Rytter, Skogforsk, samt Tord Johansson, Almir Karacic och Martin Weih vid SLU.
* Du hittar alltid våra pressmeddelanden på www.skogforsk.se/press
Kontaktinformation
Kontakt
Lars Rytter, forskare, Skogforsk. Tel: 0418-47 13 04
Maten och hälsan är ett ständigt återkommande diskussionsämne inom forskningen och ämnet belystes av sex aktiva Umeåforskare vid Forskningens dag 2010 i Umeå och Örnsköldsvik. Föredragen och den efterföljande diskussionen – ledd av Medicinska fakultetens hedersdoktor Sverker Olofsson – sammanfattas i boken:
Barnets mat – den vuxnes hälsa? Olle Hernell, pediatrik, berättar om man resonerar kring näringsrekommendationer på befolkningsnivå och om samspelet mellan maten och våra genetiska förutsättningar, inte minst när det gäller fetma hos barn.
Gluteninolerans, vanligare än man trott Anneli Ivarsson, epidemiologi och global hälsa, har visat att glutenintolerans (celiaki) är betydligt vanligare hos svenska skolbarn än väntat. Denna överkänslighet mot ett protein i de vanligaste sädesslagen är lätt att bota genom en glutenfri kost men mycket svår att upptäcka.
Så viktiga är blodfetterna Gunilla Olivecrona, fysiologisk kemi, berättar om hur fett transporteras och sönderdelas i blodet. Hon förklarar vad som är det ”goda” och det ”onda” kolesterolet samt varför höga blodfettvärden är farliga och dessutom har blivit vanliga.
Risker på tallriken Göran Hallmans, näringsforskning, sammanfattar debatten om vad som är farligt eller inte i maten med utgångspunkt i sina erfarenheter sedan 1984 i Västerbottensprojektet och Medicinska biobanken. Han beskriver bland annat kampen för symbolmärkning av nyttiga livsmedel, det idag så etablerade nyckelhålet.
Maten och matvanorna: Vad är bäst och blir det rätt? Ingegerd Johansson, cariologi, berättar om matvanor i Norrland utifrån resultat från Västerbottensprojektet. Hur har vårt intag av olika livsmedel förändrats sedan 1980-talet?
Kostrådgivning vid övervikt – främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl, beteendemedicin, summerar vad vi egentligen vet om olika slags kosthållningar för att gå ner i vikt. Lågkolhydratkost ger en snabbare viktminskning än lågfettkost, men åtminstone den mest extrema varianten kan innebära risker på sikt. Dessutom är beteendet och vanorna minst lika viktiga som kosten.
Forskningens Dag har sedan 1998 arrangerats av informationskommittén vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Tryckta exemplar av denna bok och några av de tidigare utgivna kan beställas kostnadsfritt från
Medicinska fakultetens kansli
Umeå universitet
901 87 UMEÅ
tel: 090-786 64 65
e-post hans.fallman@adm.umu.se
eller bertil.born@adm.umu.se
De filmade föredragen och boken i pdf-format finns också på
www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/forskningens-dag-2010/ [Ref 1]
Kontaktuppgifter till de medverkande forskarna finns i
Umeå universitets personalkatalog [Ref 2]
Stolarnas ergonomi var acceptabel. Resultatet blev en trea på en framgradig skala. Men det är svårt att göra snabba och enkla inställningar på dagens stolar. Något som är extra viktigt i skogsmaskiner som används av olika förare.
– Våra tester visade till exempel att det inte fanns några skalor på stolarna så att föraren snabbt kan hitta tillbaka till önskvärd arbetsställning. Det är inte acceptabelt utifrån de europeiska riktlinjerna för skogsmaskiner, säger Petrus Jönsson som är forskare på Skogforsk.
Utvecklingsmöjligheterna för att förenkla stolarnas inställning är stora. Idealet vore elektriska inställningar med ett minne som kan lagra inställningarna för respektive förare. Det är en teknik som redan finns i lastbilar och personbilar. Möjligheten att variera mellan sittande till stående arbetsställning är också ett starkt krav.
– Vi har en idé om att vissa arbetsmoment som till exempel terrängkörning skulle kunna utföras stående. Vår första pilotstudie visar att det skulle kunna minska vibrationerna med upp till 20 procent. Men det kräver att man utvecklar nya stolar och att maskinhytterna förändras så att det går att stå upp, säger Petrus Jönsson.
Fakta
• Bedömningen är att alla stolarna skulle få betyget ”Acceptabel” vid en heltäckande ergonomisk test, där även hyttens mått ingår. De allra bästa skulle möjligen närmar sig betyget ”Bra”.
• De testade stolarna var KAB air 65/K4, Grammer Actimo XL, BE-Ge 2000, BE-Ge 3000 DPS, BE-Ge 7000 och BE-Ge 9000.
• Stolarna granskades enligt riktlinjerna i ”European ergonomic and safety guidelines for forest machines (EESG). Standarden har utvecklats av SLU, Skogforsk, SMP och Tekniska samverkansgruppen.
Läs mer i Resultat nr 18-2010 som kan beställas på www.skogforsk.se/butiken [Ref 1]
Kontakt
Petrus Jönsson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 73
Erik Viklund, kommunikationschef. Tel: 018-18 85 40
* Du hittar alltid våra pressmeddelanden på www.skogforsk.se/press
Sara Borgström, doktor vid systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet, har skrivit avhandlingen Urban shades of green.
– Naturområden är av stor betydelse för en hållbar stadsutveckling. Naturen i staden ger en mängd nyttigheter som exempelvis luftrening, plats för rekreation och bullerdämpning. Detta är dessutom gratis! Ofta framställs staden som naturens motsats. Men det är människans vanligaste livsmiljö och om någonstans så finns här den kreativitet och mångfald som behövs för att utveckla en ny sorts naturvård som bidrar till en hållbar utveckling, säger Sara Borgström.
Enligt Sara Borgström är det vanligaste verktyget för att säkerställa att det finns natur i svenska städer idag att man inrättar naturreservat. Reservaten inrättas med liten hänsyn till stadslandskapet runtomkring, vilket kan ge problem.
– För att det ska fungera på lång sikt krävs att alla stadens delar, naturreservaten och bebyggelsen, ses som en helhet. Det är viktigt att inte bara titta på stadsnaturen som den ser ut idag, utan också fundera på hur vi vill att den ska se ut i framtiden. En annan viktig strategi är att fokusera på gränsområdena mellan naturområdena och staden, vilka idag ses som konfliktfyllda zoner där en rödlistad orkidé ställs mot behov av en ny förskola. Slutligen måste vi förändra vårt tankesätt från att skydda det som finns kvar till att aktivt skapa ny natur i staden, t.ex. i gamla industriområden, säger Sara Borgström.
För mer information kontakta:
Sara Borgström: tel 08 16 44 85 mail: sarab@ecology.su.se www.urec.info
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Lena Sjöberg, doktorand vid Göteborgs universitet och universitetsadjunkt vid Högskolan Väst, har i sin studie kritiskt granskat olika typer av policydokument, från 1940-talet fram till idag. Det rör sig om statliga utredningar och propositioner, texter från EU-kommissionen, Lärarförbundets kampanjmaterial och lärarstudenters examinationsuppgifter.
– Det finns en relativt samstämmig och därmed kraftfull bild av hur den ideala läraren och eleven ska vara idag. De ska ständigt lära nytt och vara mobila, kreativa, flexibla och produktiva, säger Lena Sjöberg.
Lena Sjöberg pekar på den omfattande mängd av system och tekniker som sedan 90-talet skapats för att styra elever och lärare – exempelvis nationella prov, lärarlegitimation, utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner.
– Systemen och teknikerna har kommit samtidigt som skolan avreglerats och decentraliserats. I retoriken talar man om den kompetenta eleven och den professionella läraren. I praktiken blir det ett väldigt glapp mellan det talet och den omfattande kontroll som skapats, säger Lena Sjöberg.
Medfödda eller formade egenskaper
Policydokumenten uppvisar också en oenighet i synen på hur lärares personlighet formas. Från mitten av 1960-talet och en bit in på 1980-talet angav dokumenten att lärarutbildning verkligen kan forma personligheter och det synsättet lever kvar.
Ett konkurrerande synsätt är att det istället krävs vissa medfödda anlag för att bli lärare, något som kommer till uttryck i den statliga utredningen om lärarutbildningen, HUT 07, från 2007. Där sägs att man måste ha fallenhet för yrket. ”Hur bra utbildningen än är, kan den inte forma den goda lärare barnen och eleverna behöver om inte hon eller han har förutsättningar att framgångsrikt utöva yrket”, anger HUT07.
– Det är ett eko från mitten av förra seklet. Då talades det också om att lärare måste ha vissa medfödda anlag, säger Lena Sjöberg.
Sverige bäst i klassen
”Sannolikt hör det till de personliga egenskaper, som icke kunna i någon högre grad påverkas genom lärarutbildningen”, anger exempelvis en proposition år 1950. Det finns alltså paralleller mellan mitten av förra seklet och idag, men det finns också en stor skillnad:
– Då ansågs skolan i första hand ha ett demokratiuppdrag. Idag är det istället en ekonomisk rationalitet som slår igenom. Utbildningens syfte är i första hand att öka konkurrenskraften i den globala ekonomin, och Sverige ska helst vara bäst i klassen.
Förändringen i synen på utbildningens syfte syns utöver i de svenska dokumenten även i EU-kommissionens texter.
Läs en sammanfattning av avhandlingen Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska och europeiska policytexter.
Kontaktinformation
För mer information:
Lena Sjöberg, telefon 0709-93 23 09, epost: lena.sjoberg@hv.se
Lena Sjöberg lägger fram sin avhandling Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska och europeiska policytexter vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs Universitet.
Tid: fredag 25 februari, kl 13.15,
Plats: Högskolan Väst, Albertsalen, Gustava Melins gata 2, Trollhättan
I en artikel i den vetenskapliga onlinetidskriften PLoS ONE visar de hur man under kontrollerade former i ett laboratorium kan framkalla en illusion av att ha tre armar. Experimentet går till så att försökspersonen sitter vid ett bord och har en realistisk protesarm placerad bredvid sin högra arm. Försökspersonen ser då sina två riktiga armar, plus en extra högerarm av gummi. För att framkalla upplevelsen av att proteshanden är ens egen, berör forskaren försökspersonens högra hand och proteshanden med en pensel exakt samtidigt och på samma ställe.
– Då uppstår en konflikt i hjärnan om vilken av högerhänderna som tillhör den egna kroppen. Det man skulle kunna förvänta sig är att endast en av händerna upplevs som ens egen, förslagsvis den riktiga armen. Men överraskande nog fann vi att hjärnan löser den här konflikten genom att acceptera båda högerhänderna som del av den egna kroppsbilden, och försökspersonerna upplever att de har en extra tredje arm, säger Arvid Guterstam, en av forskarna bakom den aktuella studien.
I sin helhet består studien av fem olika experiment på temat extra kroppsdel, med sammanlagt 154 försökspersoner. För att bevisa att protesarmen verkligen upplevdes som en tredje egen arm ”hotade” forskarna proteshanden eller den riktiga handen med en kökskniv och uppmätte graden av hudsvettning som svar på denna provokation. Det visade sig att försökspersonerna fick samma stressvar när proteshanden blev hotad som när den egna handen blev det, men bara under just de perioder då de verkligen upplevde trearmsillusionen. Exempelvis fick man inget stressvar när proteshögerarmen byttes ut mot en vänsterarm eller en protesfot.
Resultaten i studien kan komma patienter till nytta genom att de öppnar för nya tillämpningar inom bland annat protesforskningen.
– I framtiden kanske man kan erbjuda en strokepatient, som blivit halvsidigt förlamad, en protesarm som patienten kan använda och uppleva som sin egen, samtidigt som den paralyserade armen finns kvar i kroppsbilden. Man kan dessutom tänka sig att vanliga människor skulle kunna ha användning av en extra arm i vissa krävande arbetssituationer, till exempel brandmän under räddningsaktioner eller sjukvårdare i fälttjänst, säger Henrik Ehrsson, som lett studien vid Institutionen för neurovetenskap.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Mer information på ki.se
Publikation: ”The Illusion of Owning A Third Arm”, Arvid Guterstam, Valeria Petkova & Henrik Ehrsson, PLoS ONE 6(2): e17208, online 23 February 2011, doi:10.1371/journal.pone.0017208.
Bilden: Arvid Guterstam genomför ett experiment, foto KI.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Arvid Guterstam, forskarstuderande
Tel: 0709498347
E-post: arvid.guterstam@ki.se
Henrik Ehrsson, docent
Tel: 08-524 872 31
E-post: henrik.ehrsson@ki.se
– Det är de nyutsatta plantorna som snytbaggarna käkar mest på. Vår forskning handlar alltså om att redan i plantskolan behandla frön och unga trädplantor med utvalda substanser som normalt frigörs i växterna i samband med deras försvarsaktivering. Tanken är att plantorna som satts ut på hyggen kommer att reagera både snabbare och starkare när de utsätts för stress, till exempel angrepp från snytbaggar eller torka, säger Anna Ohlsson, som tillsammans med Torkel Berglund undersöker en ny metod att minska snytbaggeangreppen. Båda är forskare inom biokemi vid Skolan för Bioteknologi på KTH.
– Vi är speciellt intresserade av vilken roll epigenetik spelar vid aktivering av försvarsfunktioner i växter. Epigenetik kan liknas vid cellernas mjukvara, som styr hur gener (hårdvaran) används, säger Torkel Berglund.
Behandlingen behövs, för snytbaggen är en tuff motståndare och snytbaggeangrepp utgör ett mycket stort problem inom skogsnäringen. Varje år planteras cirka 350 miljoner gran- och tallplantor i Sverige. Om de inte skyddas mot snytbagge riskerar 80 procent av plantorna att dö, åtminstone i södra och mellersta Sverige.
– Snytbaggen orsakar kostnader för Sverige på 100 miljoner kronor per år, säger Anna Ohlsson.
Att förbehandla frön är dock ingen ny metod, men den har inte tillämpats inom skogsbruk tidigare. De specifika substanser som testas är naturliga och ogiftiga. Det nya angrepssättet är en högst välkommen metod, för de tidigare så effektiva insekticider som har av miljötoxikologiska skäl precis förbjudits. Resterna av gifterna hamnar nämligen i vattendrag och är giftiga för vattenlevande organismer. Dessutom finns det en risk för de personer som tvingas hantera preparaten.
– Vi har fått positiva och mycket inspirerande forskningsresultat, men resultaten måste befästas i ytterligare studier. Snytbaggeproblemet är en komplicerad fråga som kräver långsiktig forskning. Vår strategi är ett enkelt, billigt alternativ och komplement till de mekaniska och fyskiska skydd som finns. Om vår metod fungerar bra i praktiken kan vi ge ett bra bidrag till lösning av snytbaggeproblemet, och kanske även ge ett skydd mot torkstress på solvarma nyplanterade hyggen, säger Anna Ohlsson.
– En övergripande målsättning med vår forskning är att komma bort från användning av miljöfarliga kemikalier inom skogs- och jordbruk och trädgårdsnäring, påpekar Torkel Berglund, som också är ansvarig för kursen i Miljötoxikologi vid KTH.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan forskare från både biokemi och organisk kemi vid KTH och Högskolan Dalarna.
För mer information, kontakta Anna Ohlsson på 08 – 55 37 83 82 eller annao@biotech.kth.se.
