Forskarna Signild Risenfors, Sevtap Gurdal och Emma Sorbring har kartlagt muslimska föreningar i regionen och funnit 91 stycken. De spelar en viktig social roll genom att fungera som stöd för medlemmarna på olika sätt. Det kan handla om läxhjälp, att skapa trygghet i området, hjälp med ekonomiska bekymmer, översättning från svenska och så vidare. En annan huvudfunktion är att förrätta bön tre eller fem gånger per dag, beroende på vilken riktning inom islam man tillhör. En allmän inställning, oavsett religiös riktning, är att det är viktigt att verka för integration.

Omkring 15 av de 91 föreningarna ger Korankurser. Forskarna intervjuade företrädare för föreningarna om detta. Det kunde vara imamer, ordförande, eller Koranlärare som svarade på frågor. Det finns två huvudsyften med Korankurserna enligt de flesta av dem. Dels vill man förmedla ett religiöst och kulturellt arv till barn och ungdomar med betoning på det arabiska språket. Dels handlar det om att diskutera viktiga frågor i det samhälle man lever.
– Det kan handla om hur religionen ska traderas i ett nytt sammanhang. Det gäller också praktiska frågor, till exempel att ett barn chattar med en kompis och hur man som förälder ska förhålla sig till det, säger Signild Risenfors, doktorand i pedagogik på Högskolan Väst.
Ytligt chattande skulle kunna uppfattas som att man är ovarsam med islam. Traditionen säger att orden ska vara värda något. Den här typen av frågor kan barn och ungdomar diskutera med sina lärare på Korankurserna och föräldrarna blir också delaktiga i ett sammanhang där frågorna ventileras.

De intervjuade företrädarna var angelägna om att framställa islam som en modern religion och poängterade flera likheter mellan islam och kristendom och det svenska samhällets värdegrund. En av dem uttryckte det så här: ”Religionen är till för människan, inte tvärtom. Människan ska leva ett gott liv, vilket innebär att Koranen måste tolkas i ett modernt samhälle som verkar för demokrati och jämställdhet.” Uttalandet är representativt för de muslimska föreningarna.

Läs mer i rapporten Korankurser som föreningsverksamhet?
http://hv.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:403684

Kontaktinformation
För mer information kontakta Signild Risenfors, 070-639 67 41, signild.risenfors@hv.se
Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se

Tre av dem skulle kunna vara som stöd för att söka efter personer vid naturkatastrofer, som del av alarmsystem för naturkatastrofer exempelvis tsunamivarnare eller som kanal för till exempel oppositionen i Libyen för att kommunicera.

– Podnet skulle också kunna användas för demokratisk styrning av infrastruktur. Tänk dig att du sitter på en föreläsning. Plötsligt får du en förfrågan över mobilen om ljudet är tillräckligt högt eller om värmen i salen är ok. Du kan då besvara frågan, och om tillräckligt många i den övriga publiken tycker precis som du korrigeras värme, ljud, scenljus eller vad det nu kan handla om, säger Gunnar Karlsson.

Podnet fungerar så att mobiler, mp3-spelare, surfplattor eller digitalkameror kan prata med varandra över Wi-fi. Det handlar alltså om att ansluta tekniska prylar för kommunikation som består av slumpmässiga kontakter enheter som råkar vara i närheten av varandra.
– Det är själva informationen som är det centrala, inte särskilda personer, datorer eller ip-adresser. Vi vänder upp och ner på det givna konceptet och arvet som telefonivärlden givit oss. Det vill säga kommunikation mellan två utpekade personer eller datorer med utpekade nummer eller adresser, säger Gunnar Karlsson.

Han tar Youtube och ett överlastat 3G-nät som exempel. Varför ska en populär filmsnutt laddas ner till var och en av en mängd användare när användarna sinsemellan kan dela med sig av filer som finns sparade på deras mobiltelefoner eller surfplattor?

På frågan vad som händer när endast en halv fil eller halvt meddelande hinner med att överföras under en kortvarig förbindelse förklarar Gunnar Karlsson att han och de andra forskarna för närvarande håller på att undersöka möjligheten att använda så korta kontakter mellan enheter som möjligt.

– Vi tittar på att konstruera en popularitetslista där mobiler eller andra enheter kan samla på sig den typen av filer som är mest efterfrågade. Det handlar om att tänka kollektivt, en hyfsad andel av befolkningen eftersöker förmodligen ungefär samma filer. Det som efterfrågas, det sprids också, systemet anpassar sig efter det som är mest önskat, säger Gunnar Karlsson.
Han tillägger att vissa punkter i Podnet kan vara kopplade till internet.

– En sådan accesspunkt skulle vårt system kunna dra nytta av. På så sätt kan man få in information från internet till Podnet. Omvänt förhållande gäller förstås också, att skicka ut information eller data på internet från Podnet, säger Gunnar Karlsson.

Att det blev Wi-fi och inte blåtand som primär teknik bakom Podnet har sina anledningar.

– Blåtand tar ganska lång tid på sig att koppla upp och etablera en kommunikationskanal, Wi-fi tar bara någon sekund, säger Gunnar Karlsson.

Podnet har lämnat ritbordet och finns i skarp drift uppe på Gunnar Karlssons avdelning för de som vill testa.

För mer information, kontakta Gunnar Karlsson på 08 – 790 42 57 eller gk@ee.kth.se.

Monica Rosén är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och slutrapporterade  nyligen ett projekt stött av Riksbankens Jubileumsfond där hon studerade förändringar i läskompetensen mellan 1970 och 2001.

Förutom att ha fått fram en metod för hur man kan jämföra läskompentensen och dess förändring över tid, har Monica Rosén också analyserat skillnaderna över tid mellan olika länder för att förklara de skillnader som finns. Hon kan nu visa att datoriseringen av hemmen har en direkt negativ inverkan på 9- och 10-åringars läskunnighet.

-Ett av våra mer slående resultat är just att datorerna medverkar till att ändra våra barns vanor på ett sådant sätt att de inte utvecklar sitt läsande i samma utsträckning som tidigare. Genom jämförelser av länder kan vi se att med ökad datoranvändning på fritiden så sjunker läsprestationerna, säger hon.

Detta kunde avläsas när man jämförde förändringar som skett i läsning med förändringar som skett i datoranvändning i hemmet. Först gjordes studier av hur elevers läsförmåga förändrats från 1970 och framåt. Ungern, Italien, USA och Sverige tillhör den grupp länder som varit med i samtliga internationella jämförelser sedan 1970-talet. I Italien och Ungern har läsutvecklingen gått stadigt uppåt sedan 1970-talet, medan den både i USA och i Sverige sedan 1991 har haft en mer eller mindre kraftig nergång. Från 1991 till 2001 och 2006 har fler länders resultatförändringar gått att lägga till analysen.

När forskarna började undersöka vad skillnaderna kunde bero på, kunde de konstatera att det under denna period inte bara var skolan och lärarutbildningen som förändrats, utan också samhället och vad barn gör efter skolan. Både de svenska och de amerikanska eleverna rapporterade en kraftig ökning av sitt datoranvändande på fritiden under denna period, medan någon sådan ökning inte rapporterades av eleverna i Ungern och Italien.

 -Våra resultat visar på ett starkt negativt samband mellan förändringar i datoranvändning och förändringar i läsprestationer. Både svenska och amerikanska barn rapporterade under den här tiden ett kraftigt ökat datoranvändande på fritiden, däremot fanns det inte någon sådan ökning i Italien eller i Ungern, säger Monica Rosén.

Dessutom fanns det ett negativt samband mellan ett ökat datoranvändande hemma med frekvensen nöjesläsning och med frekvensen bibliotekslån av böcker på fritiden. Förändrade läsvanor på fritiden är alltså en förklaring bakom nedgången i läskompetens under 1990-talet.
Samma datorisering har också påverkat vuxnas läsande – också bland vuxna har läsandet på papper minskat, och i många hem blir det allt mer ovanligt att se någon som faktiskt sitter och läser.

-Intressant är också att vi kan visa att de försämrade resultaten finns framför allt från mitten av skalan och uppåt. Det är inte de sämsta läsarna som blivit fler, utan de medelgoda och duktiga läsarna som blivit sämre – det är viktigt.
Och det är framför allt pojkar som blivit sämre på att läsa.

 -Både datorsittande och läsning har blivit mer genusmärka, säger Monica Rosén och pekar på att flickor sedan länge läser mer än pojkar, som oftare sitter framför datorn.

Ett viktigt mål för Monica Rosén var just att ta fram metoder för att jämföra läsutvecklingen över tid. Förändringar av skolan som friskolereformen, nya läroplaner eller ny lärarutbildning tar tid att sätta sig, och bara genom långa perspektiv kan man förhålla sig både till skolans och samhällets utveckling.

-Vi visar att det är komplicerat att mäta och jämföra läskompetensen över tid, och att man inte ska vara så snabb med att lägga hela förklaringen till nedgången i läsning till brister i undervisningen. Tvärtom, datoranvändningens negativa inverkan på läsningen visar med all tydlighet att fritiden är väl så viktig vad det gäller läsningen, säger hon.

Slukaråldern håller möjligen på att bli ett minne blott. Fiktiva världar får barn i dag genom ettor och nollor snarare än via böcker.  
Monica Rosén nås på Monica.Rosen@ped.gu.se Hennes slutredovisning finns här.

Se även Jan-Eric Gustafsson slutredovisning Centrum för komparativ analys av utbildningsresultat
 

Mikael Lövblad undersöker i sin avhandling ”A Study of Relationship Commitment and the Psychological Contract” hur personliga interaktioner mellan köpare och säljare påverkar affärsrelationer mellan företag.

Avhandlingen syftar till att öka förståelsen för hur företag kan bygga långsiktigt stabila relationer med sina kunder. Att kunna bygga nära relationer med sina kunder är avgörande för företag som agerar på industriella marknader, eftersom den typen av affärer ofta bygger på långsiktiga åtaganden.

Medan tidigare forskning inom området ofta har fokuserat på hur relationer mellan företag fungerar på en företagsnivå, har Mikael tittat djupare på hur individerna som är inblandade påverkar företagens relationer.

– Jag har studerat hur relationen påverkas av de upplevda åtagandena mellan parterna och sett dels att olika individer involverade i samma relation kan ha helt olika förväntansbild, dels att dessa förväntansbilder påverkar långsiktigheten i relationen, säger Mikael Lövblad.

– Min forskning visar att det är otillräckligt att analysera affärsrelationer endast på företagsnivå, man behöver även titta på de individer som är inblandade för att förstå dynamiken i relationen. Detta blir viktigt för såväl säljande som köpande parter i de relationer där man vill uppnå ett långsiktigt, nära samarbete.

Mikael Lövblads avhandling innehåller internationellt publicerade resultat och är ett samarbete mellan Sandvik AB, Högskolan i Gävle och Sveriges Lantbruksuniversitet.

För ytterligare information, v v kontakta:
Mikael Lövblad, akademin för utbildning och ekonomi, 070-647 85 21

Sjukdomen fibromyalgi får ofta klä skott för kritik och möts inte sällan av misstro och åsikter om att det handlar om en påhittad sjukdom. Nu har dock en forskare vid KTH börjat testa och nått framgång med en ny metod för att lättare kunna ställa diagnosen fibromyalgi. Det kan bland annat leda till att det blir enklare för de drabbade att få ersättning från Försäkringskassan, men också att de slipper försvara sin sjukdom.

Fibromyalgi är en svårdiagnostiserad sjukdom som består av muskel- och vävnadsmärta. Det krävs ofta ett flertal läkarbesök hos olika läkare under flera år innan patienten får sin diagnos. Enligt Sveriges Fibromyalgiförbund har amerikanska undersökningar visat att det i genomsnitt tar 3-5 år. Samtidigt som fibromyalgi får mycket kritik är diagnosen accepterad över hela världen, av bland annat Världshälsoorganisationen och Socialstyrelsen.

Frida Lindberg, forskare och doktorand på Skolan för teknik och hälsa vid KTH, berättar att läkare vanligtvis använder elektromyografi (EMG) som ett sätt att undersöka muskelfunktionen. Det handlar ofta om att utesluta andra nerv – och muskelsjukdomar än fibromyalgi. Det är också en trubbig metod eftersom hela muskeln undersöks. I och med hennes forskning kan det nu bli lättare att ställa diagnosen fibromyalgi.

– Det har tidigare inte funnits någon riktigt bra teknik att diagnostisera fibromyalgi. Läkare har använt sig av så kallad kriteriediagnostik, det vill säga att ett visst antal av uppsatta symptom ska vara uppfyllda. Så ja, målet är att det ska bli lättare eller snarare möjligt att ställa diagnosen i och med min forskning, säger Frida Lindberg.

Istället för EMG använder hon vävnadsultraljud för att undersöka skelettmuskler, det vill säga vanliga muskler till skillnad från exempelvis hjärtat som består av hjärtmuskulatur.

– Ultraljud undersöker hur muskeln rör sig och kan vissa detta detaljerat. Till exempel kan ultraljud visa på skillnader i aktiveringsmönster mellan patienter med fibromyalgi och patienter med friska muskler. Detta är alltså ett steg i rätt riktning till att hitta nya diagnosmetoder, säger Frida Lindberg.

Tekniken som Frida Lindberg forskar har dock fler tillämpningsområden.

– Fibromyalgi är bara ett spår. Tekniken skulle också kunna vara ett verktyg för rehabilitering för olika arbets- och muskelskador. Även inom idrott skulle tekniken vara användbar för att förbättra idrottsprestationer. Det finns många olika typer av applikationer, säger Frida Lindberg.

I Sverige har hittills 250 000 svenskar drabbade av fibromyalgi, men mörkertalet är förmodligen stort på grund av den tid det tar att få diagnosen. Samhällskostnaden för fibromyalgi 2009 uppgår till flera miljarder enligt Försäkringskassan.

– Det här är viktig forskning eftersom fibromyalgi innebär stora kostnader för samhället. I förlängningen kan forskningen komma till användning när det gäller att hjälpa patienter med fibromyalgi till en bättre och friskare tillvaro, säger Frida Lindberg.