Miljöteknik består bland annat av avfallshantering, bullerdämpning, energieffektivisering, förnybar energi, luftrening och vattenrening. Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att de svenska miljöteknikföretagens försäljning ökade med 57 procent från 2006 till 2008 och antalet företag ökade med 83 procent. För industrin i allmänhet var motsvarande siffror 7 procent och 3 procent.
För att underlätta lönsam företagsexpansion på växande marknader, som till exempel marknader för miljöteknik, behövs kunskap om vilka strategier som driver ekonomiska resultat.
– Branschen för miljöteknik är en framväxande bransch och det finns stora möjligheter för svenska företag. Men det är viktigt att identifiera vilka samband som finns mellan strategi och lönsamhet och vad som kan göras för att öka ett företags lönsamhet, säger Anders Pehrsson.
Studien visar att ett företag som är kundorienterat och betonar till exempel lösning av kunders problem och bygge av kundrelationer kan öka antalet kunder och nå högre lönsamhet på en växande marknad. Företaget kan också öka lönsamheten om det breddar produktsortimentet. Företag på växande marknader anpassar sina strategier till konkurrenters strategier i hög grad. Kundorientering och sortimentsbredd har däremot inga samband med lönsamhet för företag på mogna marknader.
– Det är avgörande att ett företag på en växande marknad inom till exempel miljöteknik har god kunskap om konkurrensen och vilka konkurrensfördelar som kunderna värdesätter. Med sådan kunskap kan företaget hitta en lönsam strategi, fortsätter Anders Pehrsson.
I studien testades hypoteser på information från 262 svenska miljöteknikföretag på växande marknader och 170 svenska företag på mogna marknader. Informationen samlades in med en enkät, personliga intervjuer och analys av årsredovisningar. Forskningen har hittills resulterat i två artiklar som kommer att publiceras internationellt av European Business Review respektive Journal of Strategy and Management. Forskningen finansieras av Ragnar Söderbergs stiftelse.
För vidare upplysningar
Professor Anders Pehrsson, 073-978 01 26, Anders.Pehrsson@lnu.se
Christina Dahlgren, pressansvarig, 0470-70 85 51, 070-572 26 56
Den nya kunskapen kan på sikt bidra till bland annat nya behandlingar mot neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom.
Studien är gjord med hjälp av salamandrar som, till skillnad från däggdjur, fullt återhämtar sig från ett tillstånd som liknar Parkinsons sjukdom inom loppet av fyra veckor. Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av att dopaminproducerande nervceller i mellanhjärnan dör. Salamandern återskapar samtliga förlorade dopaminproducerande nervceller, och forskarna frågade sig hur salamanderns hjärna känner av att dessa celler saknas i hjärnan. Denna fråga är grundläggande eftersom det har varit okänt hur nybildningen av nervceller kommer igång och varför inte processen fortsätter när det korrekta antalet nervceller har återbildats.
Det visade sig att stamcellerna hos salamandern aktiveras automatisk när koncentrationen av dopamin sjunker till följd av att de dopaminproducerande nervcellerna dör. Dopamin fungerar alltså som en konstant broms för stamceller.
– Den medicin som man ofta ger till Parkinsonpatienter är L-dopa, som i sin tur omvandlas till dopamin i hjärnan. När salamandrarna behandlades med L-dopa förhindrades nybildningen av dopaminproducerande nervceller nästan fullständigt och djuren kunde inte återhämta sig. Men det omvända gäller också. Om man blockerar dopaminsignaleringen, föds det nya nervceller utan att de egentligen behövs, säger Andras Simon, som lett studien vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Liksom hos däggdjur är nybildningen av nervceller i salamanderns mellanhjärna i stort sett obefintlig under normala förhållanden. Därför kan man med hjälp av att studera salamandern förstå hur nybildningen av nervceller kan komma igång när den en gång har avstannat, och hur den stannar av igen när inga fler nervceller behövs. Det är just i denna reglering som dopamin verkar spela en avgörande roll. Många observationer tyder också på att liknande regleringsmekanismer är aktiva även hos andra djurarter. Fortsatta jämförande studier kan leda till ökad förståelse av hur signalsubstanserna styr stamcellerna i hjärnan, vilket på lång sikt kan bidra till att nya behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar utvecklas.
– Ett sätt att försöka reparera hjärnan i framtiden är att stimulera de stamceller som finns där. Det är ett av de perspektiv i vilket vår studie är intressant och man bör undersöka om inte L-dopa, som idag används för att behandla Parkinsonspatienter, kan förhindra en sådan process hos andra arter inklusive oss människor. Ett annat perspektiv är hur mediciner som blockerar dopaminsignaleringen och som används in samband med andra sjukdomar, exempelvis psykoser, påverkar stamcellsdynamiken i hjärnan, säger Andras Simon.
Salamandrar är en form av groddjur, mest kända för egenskapen att förlorade kroppsdelar som svans och ben växer ut igen.
Publikation: ”Dopamine Controls Neurogenesis in the Adult Salamander Midbrain in Homeostasis and during Regeneration of Dopamine Neurons”, Anders A Berg, Matthew Kirkham, Heng Wang, Jonas Frisén & Andras Simon, Cell Stem Cell, online 7 April 2011.
Bild: Andras Simon, foto av Ulf Sirborn
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Andras Simon, med dr
Tel: 073-9044040
E-post: andras.simon@ki.se
Placken som undersöktes samlades in från patienter som genomgick halskärlkirurgi på Södersjukhuset till följd av otillräckligt blodflöde till hjärnan, något som kan orsaka attacker av syrebrist (Trans Ischemic Attacks, TIA) och i vissa fall stroke. Placken daterades på Uppsala universitet med en teknik kallad Accelerator Mass Spectrometry (AMS) som bestämmer innehåll av C14 i biologiska prover.
C14-datering med AMS är en metod som utnyttjar de testsprängningar av atombomber som gjordes på 50- och 60-talen. Koncentrationen av C14 i atmosfären steg kraftigt till följd av atomsprängningarna, men har sedan den sista testsprängningen sjunkit successivt. Genom att mäta innehållet av C14 i biologiska material kan man fastställa hur gammalt materialet är.
– Vi förstod att placken skulle vara betydligt yngre än patienterna, som i genomsnitt var 68 år när det kirurgiska ingreppet genomfördes. Men vi blev förvånade när vi fann att placken inte ens var 10 år gamla, säger docent Johan Björkegren, som lett studien vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Ett annat spännande fynd var att variationen i plackåldern var förvånansvärt låg, vilket tyder på att placken i halskärlen bildas under en relativt kort period (3-5 år) och dessutom sent i livet. Om detta visar sig vara fallet innebär det att placktillväxten – och därmed dess konsekvenser för liv och hälsa – borde kunna förhindras tämligen sent i livet. Kanske så sent som vid 60 års ålder och vissa fall även ännu senare.
Under senare år har en rad C14-dateringsstudier publicerats från Karolinska Institutet, där man visat på en möjlig betydelse av biologisk ålder för folksjukdomar som involverar nervceller, fettceller och hjärtats muskelceller. Men till skillnad från tidigare studier daterade forskarna denna gång inte DNA, i syfte att kartlägga nybildningen av celler, utan inriktade sig istället på hela det biologiska materialet i placket som mestadels består av fett i olika former.
Låg plackålder kunde också kopplats till högre nivåer av insulin i blodet. Plack med låg ålder (nybildade) visade sig dessutom bära på en molekylär karaktärstik som tyder på instabilitet och därmed ökad benägenhet att orsaka TIA och stroke.
– Kopplingen mellan höga insulinnivåer i blodet, låg plackålder och instabilitet var också i linje med våra fynd avseende genuttryck, där nivåer av genaktivitet kopplad till immunförsvaret visade sig vara hög i plack som nyligen bildats. Men det är för tidigt att säga något om den generella betydelsen av plackens biologiska ålder för risken att råka ut för TIA eller stroke. För detta krävs fler och större kliniska studier, säger Johan Björkegren.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation: ”Carotid Plaque Age Is a Feature of Plaque Stability Inversely Related to Levels of Plasma Insulin” Sara Hägg, Mehran Salehpour, Peri Noori, Jesper Lundström, Göran Possnert, Rabbe Takolander, Peter Konrad, Stefan Rosfors, Arno Ruusalepp, Josefin Skogsberg, Jesper Tegnér & Johan Björkegren, PLoS ONE, online 7 April 2011.
Bild: Johan Björkegren, foto av Camilla Svensk
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Johan Björkegren
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Tel: 08-517 775 49
Mobil: 073-356 81 81
E-post: johan.bjorkegren@ki.se
Den vanligaste ekonomiska förklaringsvariabeln till bättre trafiksäkerhet är arbetslöshet där en ökning av arbetslösheten indikerar en nedgång av antalet trafikdödade. En del av nedgången i antalet trafikdödade tros då bero på att unga förare minskar sitt bilåkande.
I ett projekt har trafikforskare undersökt dels vilka typer av olyckor som är mest känsliga för ekonomisk konjunktur och vilka trafikantgrupper som är inblandade i dessa olyckor.
– I en annan del av studien har vi tittat på vissa tillstånd, såsom andel tung trafik, andel ungdomar bland körkortsinnehavare, trafikarbete uppdelat på åldersgrupper etcetera för att se hur dessa samvarierar dels med konjunkturen, dels med utfallet i dödade och skadade, säger Lennart Simonsson på VTI.
Frågan om hur konjunkturen påverkar trafiksäkerheten är av stort intresse bland annat på grund av den lågkonjunktur som stora delar av världen befinner sig i nu.
VTI rapport 704 [Ref 1]
VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.
Kontaktinformation
Kontakt
För mer information kontakta Åsa Forsman [Ref 2], forskare, 013-20 42 79
Kristina Andersson undersöker i sin avhandling ”Lärare för förändring – att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus” hur man som lärare kan arbeta mer jämställt i skolan.
– Även den som har målsättningen att arbeta jämställt kan visa sig värdera barnen olika så att till exempel pojkars aktiviteter värderas högre än flickors. Då måste man i första hand bli medveten om och förändra den egna föreställningen, min avhandling visar olika sätt att ”få syn på” sina egna föreställningar, säger Kristina Andersson.
– Redan i lärarutbildningen måste studenterna få bättre genuskunskaper och bli mer medvetna om vilka föreställningar de själva bär på. Men det kräver en tuff och känslomässigt engagerande utbildning i genusmedvetenhet.
Hon menar att det behövs ett genusperspektiv även på ämnets innehåll. Hur påverkas undervisningen av en stereotyp och manligt kodad bild av naturvetenskap och teknik som hård, rationell och svår?
Kristina Andersson har i flera år bedrivit sin forskning tillsammans med en grupp förskollärare och lärare som arbetade med naturvetenskap, men inte alltid hade ämneskunskaper.
– För dem fungerade kunskaperna i undervisning och lärande som en bra utgångspunkt för att utvecklas som lärare även i naturvetenskap. Att enbart prata om behovet av ämneskunskaper fungerar inte.
Kompetensutveckling med feministiska anslag kan hjälpa lärarna att utveckla kunskapsstoffet.
För läraren gäller det att använda barnens egna erfarenheter av naturvetenskap, ställa öppna frågor som utmanar och fånga det oväntade som kan väcka nyfikenhet. Det kan ge en ny syn på vad naturvetenskap för barn kan innebära.
För att kunna förändra den undervisning hon studerat har Kristina Andersson använt sig av aktionsforskning. Hon menar att det är en metod som fungerar i ett förändringsarbete som gäller genus och naturvetenskap, men att det kräver både tid och kontinuitet för att ge resultat i klassrummet.
Den 8 april försvarar Kristina Andersson sin avhandling kl 10.15 i sal 99:132 vid Högskolan i Gävle.
Kontaktinformation
För mer information, v v kontakta:
Kristina Andersson, universitetsadjunkt, akademin för teknik och miljö 026-64 82 45 eller 070-333 32 74
– Frågan om kvinnor och hjärtinfarkt har väckt mycket debatt och sjukvården har anklagats för könsdiskriminering. Det var därför betydelsefullt att kunna tillföra viktiga svenska data i frågan, säger Rose-Marie Isaksson som är forskande sjuksköterska och anställd av Norrbottens läns landsting.
I avhandlingen, som hon försvarar i aulan vid Sunderbyns sjukhus, använder hon bland annat data från den norrländska MONICA-studiens hjärtinfarktregister och det visade sig där att mer än 80 procent av både män och kvinnor hade typiska symtom, det vill säga bröstsmärtor, vid sitt insjuknande i hjärtinfarkt. Det fanns inte heller några könsskillnader i fördröjningen att söka vård med undantag för det faktum att kvinnor i den äldsta åldersgruppen (65-74 år) dröjde längre än andra.
I avhandlingen intervjuas äldre män och kvinnor som nyss fått sin första hjärtinfarkt för att nå en ökad förståelse för hur de drabbade tolkar, uppfattar och resonerar kring sina tidiga symtom och beslutet att söka vård. Symtomen visade sig vara en mer komplex upplevelse än vad som vanligen beskrivs i litteraturen. Även här visade sig många likheter mellan könen. Både män och kvinnor beskrev hur symtomen till en början var diffusa, vilket gjorde dem osäkra både över orsaken, som inte motsvarade deras förväntningar om en hjärtinfarkt, och om de skulle söka vård.
Vid hjärtinfarkt är tiden viktig. Den som väntar med att söka vård vid en misstänkt hjärtinfarkt riskerar bestående skador på hjärtat och i värsta fall livet. Varje minuts väntan har betydelse. Ändå visade det sig att många patienter drog sig för att åka till sjukhuset trots svåra symtom. Man ville inte störa sjukvården och många trodde att det inte var så allvarligt. Männen och kvinnorna försökte minska eller behandla symtomen på egen hand och strävade efter att allt skulle vara ”som vanligt”. Kvinnorna kämpade emot i strävan för att upprätthålla det sociala ansvaret gentemot familj och hushåll. Inte förrän symtomen utvecklades till en stark och ihållande bröstsmärta insåg de drabbade allvaret och bestämde sig för att söka vård.
Få studier har fokuserat på eventuella skillnader mellan könen vad gäller långtidsöverlevnad hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt för första gången. Det visade sig att under 23 år har överlevnaden förbättrats hos både män och kvinnor. Det framkom också att yngre och medelålders kvinnor har en något bättre långtidsöverlevnad än män.
Rose-Marie Isaksson, som är uppvuxen och bosatt i Boden, är forskningssjuksköterska vid MONICA Hjärtinfarktregistret i Luleå och doktorand vid Institutionen för omvårdnad samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Hon kan nås på
mobil 070-515 22 66
e-post rose-marie.isaksson@nll.se
Porträttbild
[Ref 1]Fredagen den 15 april försvarar Rose-Marie Isaksson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Symtom, prehospital fördröjning och långtidsöverlevnad hos män och kvinnor med hjärtinfarkt. En kombinerad register- och kvalitativ studie (Symptoms, prehospital delay and long-term survival in men vs. women with myocardial infarction. A combined register and qualitative study).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Aulan, Sunderby sjukhus, Luleå.
Fakultetsopponent är professor Bengt Fridlund, Högskolan Jönköping.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-41191 [Ref 2]
Intresset för vattenpipa, även kallat hookah eller narghile, ökar enligt flera undersökningar i västvärlden. Antirökningskampanjer riktar sig mot cigaretter och i viss grad även mot snus. Däremot är det ovanligt med kampanjer som inriktar sig på att informera om hookahrökningens skadliga effekter.
— Många ungdomar och vuxna tror att hookahrökning är mindre farligt än vanlig cigarettrökning. Alla känner heller inte till att hookah innehåller tobak. I själva verket får de som röker hookah i sig mångfalt mycket mera tobaksrök och kolmonoxid och andra skadliga och cancerframkallande ämnen än de som röker cigaretter, säger Bengt Arnetz, professor i socialmedicin, Uppsala universitet och i yrkes- och miljömedicin vid Wayne State University School of Medicine.
Han har tillsammans med kollegor genomfört en serie studier rörande hookarökning. I en undersökning publicerad i tidskriften Nicotine & Tobacco Research har de studerat faktorer som ökar risken att röka hookah. Liknande studier har gjorts under många år rörande cigarettrökning men är mindre vanliga vad gäller hookah.
I en studie i Michigan där cirka 800 personer deltog angav 26 procent att de röker hookah. Forskarna fann att risken att börja röka hookah var drygt åtta gånger högre om fadern i hushållet rökte hookah, sju gånger högre om modern gjorde det, och 20 procent högre om ett syskon rökte hookah. Män och yngre personer var också riskgrupper for hookahrökning. Riskfaktorerna var lika för de som för tillfallet rökte hookah jämfört med dem som tidigare gjort det men nu slutat.
Arnetz och medarbetare planerar nu jämförande studier av hookahrökning mellan Sverige och USA. De är också intresserade av att studera hur hookahrökning sprider sig bland ungdomar samt hur rökbeteendet påverkas av socioekonomiska faktorer och stress. Sådan kunskap är viktig vid utformningen av framtida preventionsstrategier.
För mer information:
Kontakta Bengt Arnetz
tel: 070-8136992, e-post: bengt.arnetz@pubcare.uu.se
(Bengt Arnetz befinner dig i Michigan, USA, fram till den 2 maj men nås på telefon och e-post)
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Arbetsgivaren måste ta reda hur personalen vill strukturera sitt arbete och låta det styra organisationen, säger övertandläkare Sven Ordell vid samhällsodontologi i Landstinget Östergötland. Fredagen den 8 april disputerar han på avhandlingen ”Organisation and Management of Public Dentistry in Sweden” vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
Den första offentliga tandvårdskliniken i Sverige för barn började sin verksamhet i Köping 1905. Det blev starskottet för Folktandvården som sedan 1939 haft stor betydelse för svenska folkets tandhälsa, inte minst när det gäller barn och ungdomar.
– Den har också sett till att det finns tillgång till tandvård i glesbygden, säger Sven Ordell som i sin avhandling har studerat Folktandvårdens organisation och hur den ska möta framtida svårigheter.
Med hjälp av frågeformulär som besvarades av folktandvårdschefer runt om i landet visar Sven Ordell bland annat att det finns en stark tilltro till stordriftens fördelar bland cheferna.
– Det finns en målsättning att göra klinikerna större vilket jag tror är olyckligt. Det minskar möjligheterna för chefer att finnas på en klinik och vara tillgänglig för personalen.
De allt större klinikerna kan också på sikt öka risken för att tandvårdsservicen i glesbygden försämras. Ett av Folktandvårdens problem är att behålla sin personal, särskilt erfarna tandläkare. För att lyckas med det menar Sven Ordell att Folktandvården i måste komma bort från dagens byråkratiska och centralstyrda organisation och i stället ge de enskilda klinikerna större frihet att själva utforma sin organisation och sitt arbete.
– Stora organisationer som landsting har ofta svårt att hantera en sådan situation, men jag tror det har stor betydelse för personalens trivsel, säger han.
Redan i dag råder det brist på tandläkare och situationen riskerar att förvärras. För att minska problemet vill Sven Ordell se en tydligare uppdelning mellan de olika yrkeskategoriernas uppgifter.
– Vad ska skötas av en tandläkare och vad ska skötas av en tandhygienist och vem ska få specialistvård? Dessa roller måste definieras på ett bättre sätt.
En av studierna som ingår i avhandlingen jämför arbetstillfredsställelsen bland danska och svenska tandläkare inom den offentliga tandvården. Resultatet visar att danska tandläkare i allmänhet är mer nöjda med sin arbetssituation än svenska. En anledning kan vara att de svenska klinikerna är mer konkurrensutsatta. En annan kan vara att svenska tandläkare har högre förväntningar på sitt arbete.
En annan intressant iakttagelse är att utlandsfödda tandläkare är mindre nöjda med sin arbetssituation än svenskfödda.
– Vi vet inte varför, men det är ett spännande resultat som jag planerar att studera vidare, säger Sven Ordell.
Text: Set Mattsson
Kontaktinformation
För mer information kontakta Sven Ordell på
telefon 0735-89 80 88 eller
via e-post: sven.ordell@lio.se
De senaste rapporterna från PISA2009, Skolinspektionen och Skolverket är nedslående. Svenska ungdomar är inte intresserade av och har dålig kunskap i naturvetenskap och teknik.
– Vi vill lyfta fram naturvetenskap i skolan genom att jobba med interaktiva miljöer och dra nytta av elevers egen kreativitet och förmåga att skapa kunskap, säger Annika Kjellsson Lind, lektor vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik och föreståndare för Umevatoriet.
Projekt drivs i samverkan med Umevatoriet, Linköpings universitet, Visualiseringscenter C, samt skolor i Umeå och Norrköping.
– Samarbetet med Umevatoriet och Visualiseringscenter C ger oss också möjligheter att arbeta utanför den direkta skolmiljön, en miljö där intresse och motivationen lätt kan utvecklas, berättar Annika Kjellsson Lind.
Alla elever har egna datorer
I projektet kommer en programvara för fysiksimuleringar, Algodoo, att användas tillsammans med bärbara datorer och interaktiva skrivtavlor. Algodoo är ett resultat från forskning om realtidssimulering i fysik vid Umeå universitet som rönt stor uppmärksamhet runt om i världen. Det används i ett 60-tal länder i fysikundervisning från de lägsta åldrarna upp till universitetsnivå. Madelen Bodin är doktorand i fysikdidaktik vid institutionen för fysik och forskar om simuleringar i fysikundervisning.
– Att så många elever och lärare alltmer får tillgång till datorer och interaktiva skrivtavlor ger nya förutsättningar för att jobba med innovativa läromedel. Att jobba kreativt med att bygga egna simuleringar för att visualisera fysikaliska fenomen och lösa problem placerar eleven i centrum för sitt eget lärande och motiverar eleven att bygga ny kunskap.
Alla gymnasieelever i Umeå kommun har egna datorer och de flesta grundskolor är också på gång. Anna Cederblad, utvecklingsledare för gymnasie- och vuxenutbildningen på Umeå kommun, välkomnar projektet.
– Det ger oss ytterligare möjligheter att använda och utveckla de interaktiva miljöer vi redan nu bygger upp i skolorna i Umeå. Lärarna får också möjlighet till kompetensutveckling, både när det gäller de tekniska miljöerna och de verktyg och program som används. Det är en oerhört viktig del för att kunna skapa en bra lärmiljö.
För ytterligare information
Annika Kjellsson Lind, universitetslektor vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Telefon: 090-786 69 32, 070-304 66 70
E-post: annika.kjellsson-lind@matnv.umu.se
eller
Madelen Bodin, institutionen för fysik
Telefon: 090-7869592
E-post: madelen.bodin@physics.umu.se
Smältande glaciärer bidrar till att havsnivån stiger snabbare än någon gång under de senaste 350 åren. Det är upptäckten av nya forskningsresultat som ett team från Aberystwyth University, Exeter University och Stockholms universitet gjort. Resultaten som nyligen publicerats i Nature Geoscience bygger på en studie av de 270 största glaciärerna som löper ut från det norra och södra isfälten i Patagonien, Sydamerika.
– Vi har kartlagt förändringar i glaciärernas utbredning sedan “Lilla istiden”, då glaciärerna nådde sin maximala utbredning efter den sista istiden. Sedan beräknade vi glaciärernas volymförändringar under de senaste 350 åren och jämförde med hur mycket is som försvunnit under de senaste 30 åren. Resultatet visar att glaciärerna förlorar volym 10-100 gånger snabbare under de senaste 30 åren jämfört med på 350 år. Som exempel har San Rafael glaciären i Patagonien, en av de 270 glaciärerna som ingår i den här studien, dragit sig tillbaks 8 km på 350 år vilket är anmärkningsvärt, säger Krister Jansson forskare vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Forskarna drar slutsatsen att avsmältningen och därmed också bidraget till den globala havsnivåökningen från de Patagonska glaciärerna ökat markant under de senaste 30 åren. Hur bergsglaciärer bidrar till havsnivåförändringar har tidigare endast kunna studeras i korta tidsskalor och täcker endast de senaste 30 åren d.v.s. den tid vi haft tillgång till satellitbilder. Genom en kartering av landformer som glaciärerna skapat och utvecklandet av en ny metod blev det möjligt att titta på längre tidsskalor.
Kontaktperson och mer information:
Krister Jansson, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet Tel: 086747158 alt Krister.jansson@natgeo.su.se
Artikeln med titeln “Sea level contribution from the Patagonian Icefields since the Little Ice Age” publicerades nyligen i Nature Geoscience
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Allt fler bakterier blir resistenta mot våra vanliga antibiotika, men vad värre är, allt fler bakterier blir resistenta mot samtliga kända antibiotika. Problemet kallas multiresistens, och anges allmänt som ett av de viktigaste framtida hoten mot vår hälsa. Mycket talar för att antibiotikaresistens uppkommer i bakterier i vår omgivande miljö och i vår kropp. Antibiotikaresistensen kan sedan överföras till de bakterier som gör människor sjuka, även om bakterierna inte alls är släkt med varandra.
En stor del av genöverföring mellan bakterier sker med hjälp av så kallade konjugativa plasmider; en genetisk del av bakteriens DNA. En plasmid kan bara existera och föröka sig inne i en cell där den använder sig av cellens maskineri, men kan sedan överföras till en annan cell och på så sätt sprida sig mellan bakterier.
Har kartlagt rörlighet och anpassning
Forskargruppen har studerat en grupp av de kända bärarna av antibiotikaresistensgener: IncP-1-plasmider. Med hjälp av avancerad DNA-analys har forskarna lyckats kartlägga olika IncP-1-plasmiders ursprung och rörlighet mellan olika bakteriearter. Resultaten visar att plasmider från IncP-1-gruppen har befunnit sig i och anpassat sig till vitt skilda bakterier, vilket innebär att dessa plasmider idag innehåller delar som anpassats till olika bakterier. Det vill säga, en enda plasmid kan ses som ett sammansatt pussel av gener som var och en anpassat sig till olika bakteriearter, framhåller Peter Norberg som är forskare på institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet. Detta tyder på en mycket god anpassningsförmåga och att dessa plasmider relativt fritt kan röra sig mellan, och trivas i, vitt skilda bakteriearter.
Effektivt transportsystem
– IncP-1-plasmider är mycket potenta ”fordon” för transport av antibiotikaresistensgener mellan bakteriearter. Det spelar alltså inte någon större roll i vilken miljö, i vilken del av världen, eller i vilka bakteriearter antibiotikaresistens uppkommer och ackumuleras. Genom IncP-1-plasmider, eller andra plasmider med liknande egenskaper, som ”fordon” skulle alltså resistensgener relativt lätt kunna transporteras från sin ursprungsmiljö till bakterier som infekterar människan, säger professor Malte Hermansson på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Det är känt sedan tidigare att plasmider är viktiga för spridning av antibiotikaresistens. Forskargruppens resultat visar att IncP-1-plasmider kan, och har, förflyttat sig mellan vitt skilda bakteriearter och dessutom interagerat direkt med varandra, vilket kan öka spridningspotentialen.
Studien The IncP-1 Plasmid Backbone Adapts to Different Host Bacterial Species and Evolves Through Homologous Recombination har genomförts av Peter Norberg, Maria Bergström och Malte Hermansson vid Göteborgs universitet, i samarbete med Vinay Jethava och Devdatt Dubashi vid Chalmers tekniska högskola.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Göteborgs universitet, Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapets fonder, Magnus Bergvalls Stiftelse, och Wilhelm and Martina Lundgrens vetenskapsfond 1.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Malte Hermansson, institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2574
malte.hermansson@cmb.gu.se
www.cmb.gu.se/Kontakta_oss/Forskare_larare/Hermansson_Malte/
Peter Norberg, institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet
0735- 31 61 66
peter.norberg@gu.se
Bildtext: Antibiotikaresistensbärande plasmider från olika bakterier kan träffas och utbyta genetiskt material. Resultatet blir plasmider bestående av gener som var och en anpassats till olika bakteriearter. Detta kan underlätta vidare anpassning och rörlighet, och på så sätt även spridning av antibiotikaresistens mellan olika bakteriearter.
Illustration: Björn Norberg
– Den här mätutrustningen kan fånga upp oerhört korta elektriska störningar i kabelnätet, långt innan de riskerar att orsaka någon skada, säger Magnus Akke, docent i industriell elektroteknik vid LTH.
– Men den största finessen är nog att två examensarbetare har lyckats koppla ihop den med det mobila 3G-nätet. Med det fasta telefonnätet hade det här upplägget inte fungerat. När en störning registreras skickas en trådlös signal till en server som för närvarande finns här på LTH, förklarar han.
Enligt Tomas Johannesson, operativ chef vid Eon Elnät, har lundaforskarnas teknik mycket bättre prestanda än nuvarande kommersiellt tillgängliga teknik.
– Vi har länge önskat oss ett sådant här system. Idag har elbolagen trubbiga verktyg som gör att vi många gånger reagerar först när skadan har skett, säger Tomas Johannesson.
Än så länge kan mätutrustningen inte avslöja vad som ligger bakom störningen, men den kan ge information om inom vilket område den uppstått, något som inte är möjligt idag. Om störningen är återkommande är tanken att en reparatör åker dit och med hjälp av befintliga metoder lokaliserar och löser problemet.
Oftast handlar det om att stenar skavt hål på kabeln eller att isoleringen runt kopplingspunkterna släppt igenom fukt. Det är just sådana små skador som längre fram kan leda till avbrott i elnätet om de inte åtgärdas i tid. På sikt hoppas forskarna att tekniken också ska kunna avslöja orsaken och mer exakt kunna lokalisera störningskällan.
Sedan augusti förra året finns en prototyp av den nya mätutrustningen installerad i en transformatorstation i Svalöv. Under halvåret som gått har den registrerat knappt 500 störningar, varav 77 var lite kraftigare. Snart installeras ytterligare en i Vellinge. Både Svalöv och Vellinge är områden som historiskt har dragits med många, ofta korta, elavbrott. Överlag blir det de boenden på landsbygden som kan få glädje av den nya tekniken eftersom elavbrotten är vanligast där.
Samarbetet mellan Lunds Tekniska Högskola och Eon Elnät kom igång efter
stormen Gudrun som förstörde stora delar av elnätet i södra Sverige. Eon beslutade sig för att gräva ner många av de luftburna ledningarna i Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Frågan kom då upp på vilket sätt ett kabelnät på landsbygden skiljer sig åt jämfört med ett nät uppbyggt av luftburna ledningar.
– Att spårningsmetoden överhuvudtaget kom till var mest en lycklig slump. Vår uppgift var egentligen bara att utforska hur kabelnätet fungerar. Utrustningen blev en spinoff som visade sig bli riktigt användbar, konstaterar Magnus Akke.
Han berömmer studenterna som han menar har gjort ett kanonjobb. Den egna insatsen beskriver han som en kombination av grundforskning och tillämpad forskning: att både observera nya, tidigare okända, fenomen och bidra till att göra elsystemet säkrare och effektivare. I sommar publicerar han och hans kollegor en artikel inför den vetenskapliga konferensen PAC World Conference 2011 i Dublin på Irland. På LTH finns ett forskningslaboratorium som efterliknar det verkliga elnätet, men med lägre och mindre farlig spänning.
Avbrottsfakta
Medelavbrottstid per kund (så kallad SAID) för Eon Elnät (Syd) var för 2009 totalt 114 minuter. Fördelningen var 86 min oaviserat, 22 minuter aviserat samt 6 minuter beroende på störningar i överliggande nät. Andel avbrott och avbrottslängd varierar mycket mellan stad och landsbygd.
För mer information, kontakta Magnus Akke, docent i industriell elektroteknik vid LTH, 046-222 74 99, 0703-80 32 80, 046-142 114 Magnus.Akke@iea.lth.se Tomas Johannesson, Chef Selektivplaner, 070-535 53 41 tomas.johannesson@eon.se eller de tidigare studenterna Christoffer Örndal, 0702-39 53 84, christoffer@orndal.se och Andreas Jönsson 0739-67 48 41 andreas-jonsson@live.se . För högupplösta bilder, kontakta kristina.lindgarde@kansli.lth.se
Studenter vid Luleå tekniska universitet har i ett projekt kallat Marvel, inom rymdingenjörsutbildningen, konstruerat ett flygplan med samma namn som ska kunna utforska planeten Mars yta. Den europeiska rymdorganisationen ESA har i en andra prövning godkänt studenternas förslag till flygplanskonstruktion.
– Det var skönt eftersom det var mycket jobb upp till den punkten och det var många långa nätter då vi satt 13 personer i en stor grupp och arbetade, säger Philip Påhlsson som är studenternas projektledare och studerar till civilingenjör i rymdteknik vid rymdcampus i Kiruna som tillhör Institutionen för system- och rymdvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Studenterna vid LTU har utvecklat ett flygplan som är kapabelt att flyga på väldigt höga höjder, upp till 30 kilometers höjd ovanför jorden. Det är ungefär samma förhållanden som gäller på Mars vad gäller tryck och temperatur. Studenternas flygplan har hittills passerat två tester i rymdorganisationen ESA:s rymdforskningsprogram BEXUS.
Deras lösning påminner om ett vanligt glidflygplan och är ett steg på vägen mot att kunna studera planeten Mars yta, bättre än tidigare försök. Genom ESA:s projekt får studenterna, om de godkänns i alla steg, möjlighet att testa sitt flygplan genom ett lyft till hög höjd med en heliumballong. I deras lösning ingår även utveckling av en markstation där de kan kontrollera planets styrning.
– Vi ser i Google Earth faktiskt där vi sitter med en joystick och kan styra den och får upp på dataskärmen exakt var den befinner sig och vi utvecklar även ett system för hur vi kan fästa den på ballongen och släppa den via ett telekommando, säger Philip Påhlsson.
Studenternas projektet har väckt stort intresse bland Erasmus Mundus studenter från SpaceMaster programmet och projektgruppen har utökats till ett 20-tal personer. Man har även utlyst en tävling riktad till andra LTU:studenter med deadline en 15 april om vem som ska få styra Marvel. Läs mer om tävlingen och projekt Marvel.
En del tidigare försök att utforska planeten Mars har gjorts med markbaserade fordon och satelliter, där det först nämnda har begränsad räckvidd och det senare inte kan användas för att göra fältmätningar. En luftburen farkost, som LTU-studenternas flygplan, ska kunna övervinna sådana problem genom att den kan undersöka ett större område och har förmåga att göra atmosfäriska mätningar på Mars yta. I slutet av april står LTU:studenterna inför en tredje prövning (critical design rewiev) då flygplanets design ska vara helt klar.
– Vi ska ha definierat varje litet skruvhål, vartenda litet material och gjort alla simuleringar, säger Philip Påhlsson som tillsammans med sina studentkollegor reser till ESA:s tekniska enhet i Nordijwiik, Holland för att presentera flygplansdesignen.
Samtidigt har studenterna redan påbörjat nästa steg i projektet med att testa hårdvaror, elektronikkomponenter o d inför bygget av flygplanet. LTU-studenternas projekt Marvel ingår i den europeiska rymdorganisationen ESA:s Forskningsprogram REXUS/BEXUS. Det är ett program som i sin tur genomförs i samarbete mellan tyska Aerospace Center (DLR), den svenska Rymdstyrelsen och den Europeiska rymdorganisationen ESA. Det stöds även av Esrange Space Center och Mobile Rocket Base.
Rapporter från vildmarken visar hur björn, varg och lo samsas och fajtas i skogen, hur småvilt gynnas av de stora och hur mikroberna kan kurera sjuka ekosystem i Östersjön genom att utnyttjas i livsmedelskedjan.
Miljöforskning ges ut av Formas, Forskningsrådet för miljö areella näringar och samhällsbyggande.
Kontakt:
Birgitta Bruzelius
08-775 4011
birgitta.bruzelius@formas.se
Lena Jansson
08- 775 40 00
lena.jansson@formas.se
Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.
Det allt varmare klimatet orsakar snabba skiften i arktiska ekosystem. Dessa är ofta kopplade till förändringar i permafrost och vattenförhållanden. Forskning vid Stockholms universitet visar dock på bristande övervakning av permafrost- och vattenförändringarna tillsammans med de länkade ekosystemskiftena. Detta gör att man riskerar att missa viktig kunskap om de klimatrelaterade ekosystemsförändringarna.
– En förstärkt och koordinerad ekologisk och hydrologisk övervakning behövs för att öka vår förståelse av de klimatrelaterade ekosystemförändringarna, och för möjligheten att kunna förutse var sådana förändringar kan ske framöver, säger Johanna Mård Karlsson, forskare vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och Bert Bolin centrum för klimatforskning vid Stockholms universitet.
Johanna Mård Karlsson har tillsammans med forskare från Bert Bolin centrum och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet identifierat, undersökt och kartlagt utbredningen av tre olika typer av klimatrelaterade ekosystemskiften i Arktis. Upptinande permafrost och vattenförändringar på grund av uppvärmningen har identifierats som drivande mekanismer hos de tre ekosystemskiftena.
Kartläggningen av ekosystemskiften har jämförts med tillgänglig ekologisk och hydrologisk övervakning i Arktis. I studien har forskarna identifierat ”hotspots” i några delar av Arktis där ekosystemskiften har skett och det finns relativt god övervakning av både vatten och ekosystem. Samtidigt kvarstår stora områden utan överlapp mellan ekologisk och hydrologisk övervakning, eller ingen övervakning alls.
– De flesta observerade ekosystemskiften ligger nära någon ekologisk forskningsstation och representerar därför inte nödvändigtvis de största förändringarna, utan dessa kan finnas i helt oövervakade områden. Ekosystemskiftena kommer sannolikt att fortskrida i Arktis. För att i förväg kunna upptäcka förändringar som kan sätta igång ekosystemskiften måste vi övervaka nyckelmekanismerna. Därför behövs samordning mellan ekologisk och hydrologisk övervakning, för att bättre kunna förstå orsak och verkan i de ekologiska förändringarna, säger Johanna Mård Karlsson.
Artikel publicerad i Environmental Research Letters.
Kontaktuppgifter:Johanna Mård Karlsson nstitutionen för naturgeografi och kvartärgeologi & Bert Bolin centrum för klimatforskning Stockholms universitet Telefon: 08-6747569 Mail: johanna.maard@natgeo.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
– Dagens fotgängarskyddssystem fokuserar på huvudislag mot motorhuven. Vår forskning visar att man behöver utöka skyddssystemen till nedre delen av vindrutan och A-stolparna, alltså främre stolpar mellan motorhuv och tak, för att minimera invalidiserande och dödliga skador, säger Rikard Fredriksson, doktorand vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.
Man uppskattar att minst 400 000 fotgängare i världen dödas i trafikolyckor varje år. För att utveckla effektiva skyddssystem för bilar behöver tillverkarna kunskap om vilka skador som är vanligast och vilken del av bilen som oftast orsakar dessa skador. Skyddssystem kan antingen utformas som mjukare deformationsområden på bilens utsida. Men eftersom detta inte alltid är möjligt på grund av utrymmesbrist så används också krockkuddar eller motorhuvar som lyfts upp endast vid krocktillfället.
I sin doktorsavhandling har Rikard Fredriksson utgått från olycksdata från två områden: fotgängare i Dresden/Hannover i Tyskland som skadats när de blivit påkörda av bilar, samt och motsvarande dödsolyckor i Sverige. Krockprov utfördes experimentellt med huvudattrapper mot en motorhuv samt i dator, där man i beräkningarna använde krockdockor mot en hel bil. I båda fallen gjordes efterföljande datorhjärnsimuleringar av krockförloppen.
Resultaten visar bland annat att 31 procent av alla påkörda fotgängare fick skador som forskarna bedömde skulle leda till lindrigare invalidisering, och att 5 procent skadades med en högre grad av invaliditet som troligt resultat. För den högre invaliditetsgraden dominerade huvudet bland kroppsregioner. För svåra och dödliga skador generellt var det framförallt vindrutans ram och nedre området nära instrumentbrädan som orsakade skada. Bröstskador orsakades både av motorhuvs- och vindruteområdet.
Vissa kritiska punkter när det gäller fotgängarskydd på bilar regleras i lag, som bland annat kräver godkända krockprov. Rikard Fredriksson konstaterar dock att lagen inte tar upp huvuddelen av de svåra och dödliga skador som sker i trafiken idag.
– Barn huvudskadas mest frekvent från motorhuvsområdet vilket belyses i dagens lagkrav. Men provet utvärderar bara så kallad linjär belastning på huvudet och hjärnan och inte rotationsbelastning, vilket man vet orsakar många hjärnskador i fotgängarolyckor, säger han.
Det mest effektiva bilmonterade skyddet för fotgängare får man enligt forskarna om skyddssystemen för motorhuv och vindrutan kombineras med autobromsande system som minskar bilens hastighet anpassat till designen för övriga skyddssystem. Eftersom islagspunkter och islagshastighet beror på bilens design och yttergeometri, rekommenderas också att biltillverkare använder helkroppssimuleringar i testmetoderna.
Rikard Fredriksson är även verksam som forskare vid Autoliv som har finansierat avhandlingsarbetet.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Doktorsavhandling: Priorities and Potential of Pedestrian Protection – Accident Data, Experimental Tests and Numerical Simulations of Car-to-Pedestrian Impacts, Rikard Fredriksson, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Disputation sker fredag den 8 april 2011.
Bilden: Rikard Fredriksson, foto privat.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Rikard Fredriksson
Tel: 0322-626376
Mobil: 0733-614376
E-post: rikard.fredriksson@autoliv.com
Rikard.Fredriksson@ki.se
