– De flesta vet hur industriföretag organiseras, men fram till idag har man inte vetat så mycket om hur kunskapsintensiva tjänsteföretag leds och organiseras. Då tjänsteindustrin står för en allt större del av vår ekonomi är detta viktigt, säger Anette Hallin, forskare vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation (Indek) på KTH.

Detta inser även regeringen som genom Näringsdepartementet och Tillväxtanalys står för beställningen av forskningsrapporten. Den ska användas som underlag i framtagandet av den svenska innovationsstrategin, ett arbete som nyligen påbörjats.

Tillsammans med fem andra forskare i det så kallade KUTA-projektet (”Konkurrenskraftigt tjänstearbete”) har Anette Hallin bland annat kommit fram till att utveckling av nya tjänster på sker på tre olika nivåer i tjänsteföretagen. Direkt i verksamheten på kundanpassningsnivå, på affärsutvecklingsenheter och på kunskapscentrum, ofta belägna utomlands (inte sällan i USA). På kunskapscentrum handlar det ofta om att paketera om tjänster för nya länder och branscher.

De tre nivåerna kan sedan delas upp i möjligheter och utmaningar, enligt Anette Hallin. Ett bra underlag att studera när förutsättningarna för den framtida innovationsstrategin ska spikas.

– På kundanpassningsnivån är det lätt att tjänsteföretaget blir väldigt individberoende. Frågan är om företaget vill vara det i tider när människor byter jobb ofta, och det råder en stor iver att standardisera tjänster, säger Anette Hallin.

Hon fortsätter med att berätta att på nivån med affärsutvecklingsenheter innebär de delade tjänsterna – halvtid som konsult, halvtid som affärsutvecklare – att medarbetarna måste vara specialister inom väldigt många områden. Man måste vara T-formad. För att få synergieffekter räcker det inte med att enbart kunna en bransch. Detta blir till en stor utmaning för både ledning och medarbetare.

– När det kommer till den tredje nivån och kunskapscentrum finns det en utmaning kring hur kunskapsåterföring sker mellan verksamheten och kunskapscentrum. Det vill säga samarbete mellan specialisterna på operativ nivå och så kallade produktifierare på kunskapscentrumet, de som skapar tjänstepaketen för olika länder och branscher, säger Anette Hallin.

Bland de företag som ingått i studien återfinns både små och stora företag. Bland annat ett mindre utbildningsföretag, en bank om 20 000 anställda samt ett it-företag och ett revisionsbolag om 3 000 anställda vardera.

För mer information, kontakta Anette Hallin på 08 – 790 96 79 eller ahallin@kth.se.

Samhället är inne i en period av omställningar och nytänkande där individen får ett allt större ansvar och där synen på elevers lärande också har ändrats. Den här studien visar exempel på hur elever kan vara med och skapa och genomföra autentiska arbetsuppgifter i näringslivet.

Annica Otterborg har intervjuat elever om deras projektarbeten. De intervjuade eleverna går alla på en gymnasieskola med uttalad entreprenöriell profil där skola och fadderföretag samverkar kring elevernas lärande.

Avhandlingen visar att den entreprenöriella lärandeformen ökar elevernas engagemang och ansvar för sina uppgifter när de förstår och arbetar utifrån att resultatet ska levereras och värdesättas efter den nytta som företaget kan få. I bästa fall kan de också sätta in uppgiften i ett större sammanhang och tänka i termer av samhällsnytta, ekonomi och eget lärande.

Eleverna lär sig ta ansvar
Resultatet visar också att eleverna lär sig att ta tydligt ansvar för sina studier och att detta sker individuellt. De lär sig att arbeta i team och tar gemensamt ansvar för kunskapsutvecklingen och de övar sig även i att ta och upprätthålla kontakter med näringslivet.

Annica Otterborg, Eksjö, började sin anställning vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping 1990. Hon är universitetsadjunkt i lärande med inriktning matematik.  Annica skrevs in i forskarutbildningen vid HLK i maj 2006.

Huvudhandledare har varit professor Tomas Kroksmark och bihandledare professor
Ulla Runesson.

Annica Otterborg försvarar sin avhandling fredagen den 4 mars 2011 kl. 13.15 i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Fakultetsopponent är professor emeritus Lennart Svensson, Lunds universitet.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande finns att läsa på Digitala Vetenskapliga Arkivet.  

Kontaktinformation
Annica Otterborg, tfn 036-10 14 79 (arb.) eller mobil 0709-79 36 17 annica.otterborg@hlk.hj.se

Professor Tomas Kroksmark, tfn 070-832 18 44, tomas.kroksmark@hlk.hj.se

I sin gemensamma vision betonar myndigheterna betydelsen av att koppla samman ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter för att främja goda livsmiljöer och stärka medborgarnas delaktighet i stadsutvecklingen. Myndigheterna lyfter fram ett antal utmaningar inom det stadspolitiska området. De handlar om behoven av att öka den demokratiska grunden för utvecklingen av våra städer, att överbrygga klyftan mellan kommunal och statlig nivå, att i planprocessen utgå från att städer är komplexa system samt att främja god arkitektonisk utformning och se kulturarvet som en framtidsresurs.

Kunskaperna om sambanden mellan människa och byggd miljö behöver förstärkas som underlag för beslut på olika politiska nivåer. Myndigheterna presenterar gemensamt en forskningsöversikt och belyser samtidigt det forskningsarbete som inletts och förstärkts inom området socialt hållbar stadsutveckling. De urbana problemen är mångfacetterade och forskningen måste därför vara tvär- och mångvetenskaplig, systeminriktad och sektorsövergripande. Rapporten lyfter bland annat fram att en förutsättning för att lösa urbana problem är ett nära samarbete mellan forskare och praktiker.

Samverkan mellan myndigheterna kommer att fortsätta. Ett tungt vägande skäl till detta är att en stadsutveckling där sociala och kulturella perspektiv tydligare fokuseras har goda förutsättningar att bidra till nytänkande och fortsatt export av svenskt kunnande inom arkitektur, miljö- och energiteknik.

Ett exempel på fortsatt samarbete är den webbportal för hållbar stadsutveckling som kommer att byggas upp med stöd av delegationen för hållbara städer och Naturvårdsverket i Arkitekturmuseets regi. Syftet är att sprida goda exempel och framgångsrika metoder som ett redskap för att vitalisera det offentliga samtalet och stärka kunskaps- och opinionsbildningen om en hållbar förnyelse och framtida utveckling av våra städer.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Lena Dübeck, Boverket, tel 0455-35 31 50 eller 070 185 31 50,
lena.dubeck@boverket.se, www.boverket.se

Åsa Dahlin, Riksantikvarieämbetet, tel 08-51 91 84 26 eller 070 883 80 10,
asa.dahlin@raa.se, www.raa.se

Johan Eellend, Forskningsrådet Formas, tel 08-775 40 22 eller 070 698 40 22, johan.eellend@formas.se, www.formas.se

Monica Pourshahidi, Arkitekturmuseet, tel 08-587 270 35 eller 070 497 09 73, monica.pourshahidi@arkitekturmuseet.se, www.arkitekturmuseet.se

När Pippi plockar upp en tom burk, som någon slängt, från marken och beskriver den som ett värdefullt fynd vänder hon upp och ner på invanda begrepp. I barnens fantastiska värld kan det vi uppfattar som skräp tillmätas ett stort värde och bli en omhuldad leksak. Barbro Lindgren är inne på samma tema i böckerna om Barnhans med bl.a. en flygande champagnekork.

Martin Hellström har studerat hur förpackningar används i barnlitteratur.

– Förpackningen är den kanske tydligaste symbolen för konsumtionssamhället, säger han. Det var först med de moderna förpackningarna som det blev möjligt att massproducera och distribuera varor över långa avstånd. Förpackningar används ju också för att göra reklam för varan.

Hans studie omfattar några av de klassiska verken inom barnlitteraturen, som Astrid Lindgrens Pippi Långstrump och Mio, min Mio, och Tove Janssons Muminserier.

– Barnlitteraturen speglar leken, säger han, och barn leker med det som finns till hands, ofta med förpackningar. Då får de en helt annan funktion.

Men han har också hittat en mera direkt konsumtionskritisk linje i t.ex. några av Tintinserierna. I Tintin i Amerika skildras exempelvis ett slakteri i kritiska ordalag.

– Budskapet är att producenter är skurkar och att massproduktion är något bedrägligt.
Förpackningen blir en symbol för konsumtionssamhället, och barnböckerna bär på ett uppfordrande budskap till de vuxna: Sluta köpa nya grejer hela tiden, ta vara på det ni har, var rädda om det och om varandra.

– Det handlar inte om några tydliga plakatbudskap, som i en del 70-talslitteratur. Det görs på ett mer underfundigt sätt.

Insikterna är inte nya. De har hörts många gånger förut. ”Men”, skriver Martin Hellström, ”de kommer från ett oväntat håll – barnlitteraturen – och de talar i en oväntad riktning – till oss vuxna.” ”Rollerna blir omvända. Barnlitteraturen uppfostrar, öppnar ögon och kräver förändring. I första hand av oss vuxna”.

Martin Hellström disputerar den 10 mars. Avhandlingen heter Förpackningens förvandlingar. Konsumtion och karneval i barnboken. Martin Hellström nås på mobil 070 2169 070. E-post: martin.hellstrom@liu.se

– För kvinnor i 40–60-årsåldern handlar det om en genomsnittlig viktskillnad på cirka 1–2 kg, säger statistikern Jenny Häggström, som har undersökt vilken effekt skilsmässor har på utvecklingen av BMI, eller Body Mass Index.

Att gifta personer i genomsnitt väger mer än skilda är känt sedan tidigare, men inte vad som orsakar viktskillnaden. Nu visar Jenny Häggström att det är efterdyningar av själva skilsmässan som ligger bakom utvecklingen i vikt, i alla fall för medelålders kvinnor.

– En förklaring kan vara att en del bli deprimerade efter en skilsmässa, något som ofta minskar matlusten. Att åter befinna sig på äktenskapsmarknaden och att leva ensam kan också göra att man äter mindre, menar Jenny Häggström.

I undersökningen ingår drygt 12 000 västerbottningar som deltagit i länets hälsoundersökningar mellan år 1990 och 2006, och studien baseras på data från Linnédatabasen vid Centrum för befolkningsstudier.

Resultaten visar även, något förvånande, att skilsmässor inte påverkar medelålders mäns BMI-utveckling.

– Det kan bero på att vi har för få skilda män med i studien för att en effekt ska märkas. Dock har andra forskare också hittat effekter för kvinnor men inte för män.

Trots detta anser Jenny Häggström att det är troligt att skilsmässor har en likartad effekt på individer i andra åldersgrupper och svenskar generellt, men att det krävs ytterligare studier för att kunna dra sådana slutsatser.

Ny metod att välja utjämningsparametrar
Jenny Häggströms studie är en praktisk tillämpning av en ny statistisk metod som föreslås i avhandlingen. Eftersom skilsmässa inte är en behandling som kan tilldelas slumpmässigt, kan genomsnittliga skillnader mellan olika grupper även bero på individers egenskaper, som till exempel kön och utbildning. Dessa egenskaper måste man ta hänsyn till när man uppskattar behandlingseffekter.

För att kunna uppskatta effekten av att skiljas på BMI-utvecklingen, måste det finnas en modell för sambandet mellan giftas BMI-utveckling och sannolikheten att en individ med vissa egenskaper skiljer sig. En metod då data får bestämma det samband som passar bäst, kan minska risken för missvisande slutsatser, men priset är att man måste välja en eller flera så kallade utjämningsparametrar. Avhandlingens fokus är hur man på bästa sätt väljer dessa parametrar i olika situationer.

Världsunika möjligheter för liknande studier
I Sverige och övriga nordiska länder finns ett stort antal register över individers hälsotillstånd, och sociala och ekonomiska förhållanden. Enligt Jenny Häggström innebär möjligheten att koppla samman dessa register världsunika infrastrukturer för liknande observationsstudier.
– Men för att forskare fullt ut ska kunna dra nytta av denna insamlade och lagrade information, krävs ytterligare grundforskning om metodutveckling.

Fakta om disputationen
Fredagen den 4 mars försvarar Jenny Häggström, statistiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Selection of Smoothing Parameters with Application in Causal Inference. Svensk titel: Val av utjämningsparametrar med tillämpning inom kausal inferens. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal Hs 1031, Norra beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är Associate Professor Yanyuan Ma, Department of Statistics, Texas A&M University.

Kontaktinformation:
Jenny Häggström,
statistiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 9318
E-post: jenny.haggstrom@stat.umu.se

Den traditionella tunga och stela roboten förknippas starkt med verkstäder, särskilt bilindustrin. Men idag har robotarna tagit steget in i andra verksamheter som sjukvården och livsmedelsindustrin.

-Vi upplever ett systemskifte där olika typer av robotar dyker upp i nya miljöer och i närmare samarbete med människor. Då vill man ha dem så tunna och slanka som möjligt – men då blir de också svårare att reglera, säger Johanna Wallén, nybliven doktor i reglerteknik vid Linköpings universitet.

En robot programmeras för en viss uppgift genom att dess motorer, normalt sex stycken, ställs in på så vis att verktyget längst ut på robotarmen träffar rätt position på objektet – till exempel en plåtdel där ett cirkelrunt hål ska skäras ut. Men de reglersystem som finns tillgängliga ger inte tillräcklig precision – hålet blir inte 100-procentigt runt.

Det är i praktiken omöjligt att mäta upp verktygets position i det tredimensionella rummet. I stället får robotingenjören arbeta med kvalificerade gissningar.

Johanna Wallén har i simuleringsstudier och experiment utvecklat en metod för självinlärning. Med ett skattningsförfarande och en enkel algoritm för iterativ (upprepad) inlärning kan felet i verktygets position kraftigt reduceras, och detta redan efter mindre än fem iterationer.

Iterativ inlärning (ILC) bygger på att en rörelse utförs om och om igen. Vanliga problem vid robotstyrning är friktion, glapp och vek konstruktion. Robotens verktygsposition kan därför inte följa den önskade referensbanan till punkt och pricka. I Walléns metod beräknas en korrigerad signal utifrån ILC-algoritmen med den skattade positionen. Denna algoritm blir ett komplement till det ursprungliga styrsystemet och robotens motorer tvingas följa den korrigerade signalen.
Johanna Walléns doktorandarbete har utförts i samarbete med ABB och Institutionen för reglerteknik vid Lunds universitet. Huvudfinansiär är det Vinnovastödda forskningscentrumet LINK-SIC.

Avhandlingen Estimation-based iterative learning control som lades fram 11 februari 2011 är publicerad på LiU Electronic Press, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-64017 [Ref 1].

Kontakt:
Johanna Wallén, 013-281365, 073-6279313, johanna.wallen@liu.se

Linköping Center for Sensor Informatics and Control (LINK-SIC) [Ref 2]

I sin avhandling diskuterar Maja Sager hur avsaknaden av uppehållstillstånd och sociala rättigheter, i kombination med risken för utvisning, påverkar de asylsökandes livssituation på flera olika plan: på arbetsmarknaden, i familjelivet och i samhället. Den visar också hur de asylsökande själva, deras släkt och vänner och det civila samhället ständigt tänjer på  gränserna för att de papperslösa ska kunna aktivera sig politiskt och ta del av grundläggande mänskliga rättigheter som utbildning, sjukvård och arbete, trots att de inte är medborgare.

– Avhandlingen kan ses som ett tidsdokument över en grupp i Sverige som inte finns med i statistiken eller i den dominerande bilden av den svenska välfärdsstaten, säger Maja Sager.

Situationen för gömda flyktingar ser olika ut från land till land. I Spanien, exempelvis, är de papperslösa många fler än i Sverige och också en mer integrerad del av samhället. De har rätt att gå i skolan, söka sjukvård och får även stöd av spanska fackföreningar.

– Inte nödvändigtvis för att spanska myndigheter är mer generösa än de svenska, säger Maja Sager. Utan för att det i Spanien är mer uppenbart att de papperslösa behövs, som billig arbetskraft framför allt inom jordbruk och hushållsarbete.

Asylsökande som hotas av utvisning har givetvis svårt att organisera sig och arbeta för sina rättigheter. Maja Sager menar att deras möjligheter till kollektiv politisk handling ständigt undermineras, både praktiskt och symboliskt:

– Antingen avfärdas de som kriminella eftersom de tagit sig in i Europa på inofficiell väg eller så får de uppehållstillstånd av humanitära skäl och inte politiska, säger Maja Sager. På så sätt undviks prejudikat som skulle kunna innebära att fler flyktingar från samma grupp eller geografiska område också får uppehållstillstånd. Resultatet blir en avpolitisering av de papperslösas röster.

Men trots svårigheter att organisera sig som grupp har de papperslösas synlighet som invånare i Sverige förbättrats något. Idag har de möjlighet att söka sjukvård och organisera sig fackligt i Syndikalisterna och även få en del stöd av några LO-förbund. I Socialstyrelsens regelbundet återkommande Social Rapport kan man se att de papperslösa inte är lika osynliga längre; I början av 2000-talet nämndes gruppen inte med ett ord. I 2010 års upplaga ägnas ett eget kapitel åt papperslösa som social kategori.

Men synligheten har inte automatiskt inneburit att papperslösas rättigheter värnas mer. Parallellt med ökade krav på rättigheter till välfärd finns det en hårdnande ton som målar upp bristen på rättigheter som något självklart och till och med som ett avskräckande instrument för kontrollen av migration.

Kontaktinformation
Maja Sager disputerade den 25 februari med avhandlingen Everyday Clandestinity: Experiences on the Margins of Citizenship and Migration Policies

Hon nås på telefonnummer 0739-43 08 58, maja.sager@genus.lu.se

Insatserna i Essunga började 2007, då öppna jämförelser mellan skolor i Sveriges kommuner presenterades för första gången. Endast 76 procent av eleverna som gått ut nian på Nossebro skola var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Det var det näst sämsta resultatet i hela Sverige.

– Vi bestämde oss för att göra något åt det, säger Johanna Lundén, specialpedagog och rektor i Nossebro. Det kunde ju inte vara något i dricksvattnet som fick våra elever att prestera sämre än andra, och vi anser att de är värda bättre än så här. Det är vårt ansvar att eleverna ska lyckas i skolan, oavsett vilka förutsättningar de har.

Åtgärderna som man bestämde sig för i Essunga kommun fick en fantastisk effekt. Efter tre år var varenda elev som gick ut nian behörig till gymnasiets nationella program. Faktum är att på hela skolan fanns det bara tre betyg som inte var godkända; två i SO och ett i idrott. Och hela denna utveckling gjordes inom den befintliga budgeten!

– Skolinspektionen lovordar arbetet och det ansvariga undervisningsrådet beskriver Essunga som det bästa hon sett under sina sex år som inspektör, säger Bengt Persson, professor i specialpedagogik vid Högskolan i Borås. Detta var något vi ville studera närmare. 

Forskare intervjuar elever
Redan i höstas började han och två andra forskare vid Institutionen för Pedagogik på Högskolan i Borås att försöka ta reda på varför skolan i Essunga lyckades så bra. Det gör de bland annat genom att intervjua elever och lärare och ta del av loggar och annan dokumentation som pedagogerna i Essunga har fört under sitt arbete.

– Det är väldigt positivt att de forskar på det vi har gjort, säger Johanna Lundén. Nu blir vi synade i sömmarna och får veta om det vi gjorde bara var tur, eller om det håller i längden. Vi kan också få reda på hur vi ska gå vidare framöver.

– Vi gör en vetenskapligt grundad analys av det som har gjorts, för att ta reda på vilka faktorer som kan ha samverkat för att nå ett så gott resultat, säger Bengt Persson. Det går inte för andra att bara kalkera det som gjordes i Essunga, utan man måste ta reda på vilka faktorer som är allmängiltiga och inte knutna till just den här miljön.

Forskningen kom igång snabbt efter att de lyckade resultaten från Essunga presenterades. Förutom Bengt Persson deltar även en lektor och en gästprofessor i analysen, vilket betyder att det är en ovanligt hög akademisk kompetens hos forskarna i det här projektet.

– Vi kunde dra igång vår forskning med kort varsel eftersom vi är ett litet lärosäte med korta beslutsvägar, säger Bengt Persson. Vi startade med hjälp av interna medel och bygger nu upp medfinansiering efterhand. Vi såg direkt att det här är ett fantastiskt intressant exempel. Vi vet ju redan vet hur utfallet blev, och vi ville starta datainsamling och analys så fort som möjligt.

En bok som skolexempel
Ett första delprojekt ska inom ett år bland annat resultera i en bok, som sedan kan sprida kunskaperna vidare på exempelvis lärarutbildningar och kompetensutveckling för lärare och, inte minst, rektorer.

– Det som kommer fram ska även presenteras internationellt, genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter och vid en stor konferens i Berlin i höst, säger Bengt Persson. Vår gästprofessor Julie Allan, från Skottland, är internationellt känd inom området och hon kommer också att bidra till att våra rön får spridning.

I ett andra delprojekt ska man följa upp hur det går för Essungaeleverna under deras gymnasietid. Än så länge går samtliga kvar på de nationella program som de började på i höstas.

Vad kan ni forskare säga redan nu om varför de lyckats så bra i Essunga?

– En viktig del var att de bröt upp alla små undervisningsgrupper och tog in eleverna i de vanliga klasserna, säger Bengt Persson. På så vis frigjordes mycket lärarresurser och tack vare det kan de nu ha två pedagoger i klassrummet under de flesta lektioner i kärnämnena.

Åtgärderna var grundade i forskning
Det var också helt rätt att de grundade allt sitt handlande på aktuell forskning, som alla lärare tog del och diskuterade av vid litteraturseminarier.

– All forskning, internationell som svensk, visar att smågrupper, så kallad nivågruppering, inte är rätt väg att gå, utan att inkludering är det som ger störst möjlighet till såväl ökad måluppfyllelse som att sprida vår demokratiska värdegrund. Essungaexemplet visar att den svenska skolan har mycket bra förutsättningar, med kompetent personal och goda möjligheter. Nyckeln är att använda detta på ett klokt och väl övervägt sätt.

Så här sammanfattar Johanna Lundén det de har gjort i Essunga kommun:

”Först bestämde vi oss för att fokusera på kunskap – det är en skola det handlar om och vi har ansvar för att utbilda eleverna. Vi insåg att vi la mycket resurser på specialundervisning, något som inte genererade mer kunskap, men däremot mer utanförskap för eleverna. Därför tog vi in både specialresurserna och eleverna i klassrummen. Alla ska känna att de lyckas i klassrummet, både lärare och elever.

Tack vare att vi hela tiden hade stöd från aktuell forskning i allt vi gjorde, fick vi med oss alla pedagoger på alla skolor i kommunen i det här arbetet.

Nu har vi sett att insatserna har gett en massa ringar på vattnet, till exempel att det blir mer diskussioner och fokus på klassrumssituationen – nu när inte en lärare är ensam i en stängd sal längre, utan det ofta är två pedagoger där. Då kan de dela upp arbetet på olika sätt och fokusera på vad som behövs just då. De kan också analysera och stimulera varandra. Vi omprövar lärarresurserna varannan vecka och bestämmer var vi behöver sätta in extra pedagoger just nu.

En grundinsikt är att alla elever inte klarar att nå målen på samma tid. Därför erbjuder vi nu extra studietid under lov, eftermiddagar och så vidare. På så sätt kan vi ge alla elever så mycket undervisning som de behöver för att nå målen. Detta gäller även elever som strävar efter högre betyg än godkänt.

En stor vinst i vårt nya arbetssätt är att det gynnar alla elever, inte bara de med problem. Vi har sett att även de elever som har lätt för sig stimuleras mer nu, när det finns fler vuxna i klassrummen.”

Fakta Essunga
Kommunen ligger söder om Vänern och har cirka 5 600 invånare, varav omkring 2000 bor i centralorten Nossebro. Grundskolor till och med år fem finns i Bredöl, Jonslund och Nossebro. Totalt går det omkring 350 barn på dessa skolor. Grundskola för år 6-9 finns i Nossebro. Där går cirka 300 elever. År 2007 var 76 procent av eleverna som slutade år 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program, vilket var det näst sämsta resultatet i Sverige. År 2010 var 100 procent behöriga.

Foto (Bengt Persson) Gustav Persson
Foto: Peter Andersson – genrebilder

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus liger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.

Cornelia Wulff, nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet, har undersökt kopplingen mellan barndomsbegåvning och hur man presterar och trivs i skolan och på arbetet. Avhandlingen undersöker även hur barndomsbegåvning hänger ihop med den upplevda hälsan bland yrkesverksamma medelålders kvinnor och män.

– Sammantaget visade sig den direkta effekten av barndomsbegåvning på trivsel och hälsa vara liten. Det som är nytt i min undersökning, och som är förvånande, är just det att begåvning inte är kopplat till hälsa. Men det kan fortfarande vara så att en hög begåvning indirekt spelar roll till exempel genom att individer med högre begåvning oftare återfinns inom bättre arbeten. Vi kan se att det finns en koppling mellan yrkesnivå och trivsel, säger Cornelia Wulff.

– Begåvning har tidigare visat sig vara viktigt för anpassning i skola, arbete och för en individs hälsa, men kunskapen om friska välfungerande vuxna är fortfarande relativt begränsad. Syftet med min undersökning är att titta på kopplingen mellan barndomsbegåvning och prestation och trivsel i skola och arbete, samt hur psykosociala faktorer i arbetet relaterade till självrapporterade hälsa bland yrkesverksamma medelålders kvinnor och män. Resultaten visade endast på svaga samband mellan begåvning och trivsel, säger Cornelia Wulff.  

I avhandlingen har datamaterial från det longitudinella projektet Individual Development och Adaptation använts. Projektet inkluderar en skolkohort född på 1950-talet. Sammanfattningsvis framkom inget samband mellan barndomsbegåvning och hälsa i termer av värk, oro, självskattad hälsa, och känsla av sammanhang. Däremot var psykosociala arbetsmiljöfaktorer kopplade till hälsa i medelåldern. Yrkesnivån förklarade endast i begränsad omfattning individens hälsa.

För mer information kontakt gärna:

Cornelia Wulff, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet
Tel: 08-163958 mail: cwf@psychology.su.se

Linnea Bergnehr, pressekreterare kommunikationsenheten, Stockholms universitet: 0722 33 33 85
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

SiS har haft i uppdrag att förstärka arbetet med vuxna missbrukare och ungdomar som har varit, är eller riskerar att bli utsatta för prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. I dag lämnas slutrapporten till regeringen. Totalt har regeringen satsat drygt 210 miljoner kronor på 36 åtgärder under perioden 2008-2010. Uppdraget till SiS var en av de 36 åtgärderna.

Under 2010 uppgav 38 ungdomar (7 procent) av de 567 ungdomar som intervjuades med särskilda frågor i samband med inskrivning vid institution att de haft sex i utbyte mot någon form av ersättning. Detta motsvarade 12 procent bland flickorna och fyra bland pojkarna. Genomsnittsåldern för sex i utbyte mot ersättning var 15,5 år. De flesta på SiS ungdomshem hade mött sin köpare genom kompisar. Vanliga kontaktytor för ungdomar som säljer sex är annars internet och mobiltelefon. Pengar eller droger är den vanligaste ersättningen. Men mat eller tak över huvudet förekommer också som ersättning för sex.

Kartläggningen visade att det bland de vuxna var 37 klienter (sju procent) av 515 som haft sex i utbyte mot ersättning. Detta motsvarar 15 procent av kvinnorna och fyra procent av männen. De allra flesta mötet sin köpare på gatan eller genom kompisar.

En av tre fick fråga
Ungefär lika många som accepterade att sälja sex, det gäller både ungdomar och vuxna, fick erbjudande om att göra det men avböjde. Resultaten i SiS kartläggning visar alltså att de unga och vuxna som kommer till SiS institutioner lever ett utsatt liv och befinner sig i riskzonen för sexuellt utnyttjande. Pojkar som fått ett erbjudande accepterar det i större utsträckning än flickor. En av tre flickor såväl som en av tre kvinnor har någon gång fått erbjudande om sex mot ersättning. Båda grupperna, de som har sålt sex och de som avböjt sådana förslag, uttrycker stora hjälpbehov.

– Deras behov av hjälp på flera livsområden ställer krav på sammanhållna vårdinsatser. För SiS hade det varit önskvärt att kunna följa ungdomarna och klienterna genom hela vårdkedjan, säger Anita Andersson.

För SiS har projektet inneburit en ökad kunskap om prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Nära 400 personal inom olika kategorier från 16 ungdomshem och sju LVM-hem har fått vidareutbildning om sexualitet och sexuell hälsa. På många institutioner finns i dag samtalsgrupper om relationer, sexualitet, makt och våld och inte minst har samverkan och eftervårdsplanering med socialtjänsten stärkts. Unga och vuxna stannar längre i behandling, mår bättre och är mer motiverade till förändring.

SiS differentierar inte vården med hänsyn enbart till prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Personer med dessa erfarenheter kan finnas på alla institutioner eftersom mörkertalet är stort.

– Insatserna i projektet har därför utformats så att det ska kunna komma alla inom SiS till del, säger Anita Andersson.

Kontaktinformation
Anita Andersson, utredare FoU
08-453 40 98, 070-312 03 30
anita.andersson@stat-inst.se

– Konsekvenserna har blivit ökade skillnader mellan anställda i olika verksamheter och branscher när det gäller fysiska och psykosociala arbetsmiljövillkor, säger Staffan Marklund, professor i arbetshälsovetenskap.

Resultat av forskningsprogrammet ”Organisationsförändring och arbetsrelaterad hälsa”, som har finansierats av Forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskap (FAS), presenteras bland annat i antologin ”The Dynamics of Organizations and Healthy Work”.

Resultaten redovisas samtidigt på ett seminarium, dit du som journalist är välkommen. Se bifogat program.

Tid: Onsdag den 2 mars klockan 14.45-17.00 med efterföljande mingel

Plats: Sal Gustaf Retzius, Berzelius väg 3, plan 2, Karolinska Institutet campus Solna.

Anmäl dig till Ulla Eriksson, ulla-lena.eriksson@ki.se med kopia till pressekreterare Sabina Bossi, sabina.bossi@ki.se

Forskningsprogrammet visar olika aspekter av hur förändringar i arbetsorganisation påverkar individers arbetsvillkor, hälsa och sjukfrånvaro. Forskarna belyser i ett stort antal empiriska studier den dynamik, som på olika strukturella nivåer kännetecknar det moderna arbetslivet. Faktorer som studerats är bland annat utvecklingen av arbetsorganisation, ledarskap, arbetsmiljö och ojämlikhet. Man diskuterar även hur forskningen behöver utvecklas för att bättre kunna följa ett arbetsliv i ständig förändring.

Antologin ”The Dynamics of Organizations and Healthy Work” är utgiven i Arbetsliv i omvandling No 2010: 05. Redaktörer är professor Staffan Marklund, sektionen för försäkringsmedicin vid Karolinska Institutet och professor Annika Härenstam, institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

För pressbilder, se: ki.se/pressrummet

För mer information, kontakta:
Professor Kristina Alexanderson, sektionschef för försäkringsmedicin
Tel: 08-524 832 00 eller 070-216 20 99
E-post: kristina.alexanderson@ki.se

Professor Staffan Marklund, ansvarig för forskningsprogrammet
Tel: 08-524 832 16
E-post: staffan.marklund@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.