Ökad import innebär oftast billigare varor för EU:s konsumenter, större möjlighet för producenter i andra länder att exportera men även ökad konkurrens för EU:s producenter.
– Jag har jämfört olika varugrupper och en tullsänkning skulle ha olika effekt beroende på om det handlar om grönsaker och frukt eller spannmål, säger Cecilia Hammarlund, utredare som står bakom rapporten ”Handel med hinder – effekter av tullar på EU:s jordbruksimport”.
Enligt studien skulle en genomsnittlig tullsänkning på en procent leda till ökad handel med vissa typer av grönsaker på nästan 10 procent. Importen av frukt skulle öka med 5 procent, och importen av kött, mjölk och ägg med nästan 4 procent. För spannmål skulle däremot en enprocentig sänkning bara öka importen marginellt.
Handeln av jordbruksvaror till EU hämmas av tullarna. Enligt rapporters beräkningar är tullarna särskilt höga på vissa varor – 40 procent för kött och köttvaror, 48 procent på mejerivaror och 37 procent på spannmål. Frukt och grönsaker har tullar på 6-8 procent av importvärdet.
Studien (som rör åren 1995 till 2007) visar också att det är kostsamt att handla med jordbruksprodukter över gränser. Transporter är en faktor, men handeln begränsas också av vad konsumenter i olika länder föredrar samt skilda lagar och regelverk.
– Ett övergripande resultat är att handeln är många gånger större om den sker inom ett EU-land än om en gräns mellan ett EU-land och ett annat land passeras, säger Cecilia Hammarlund, som påpekar att om WTO-förhandlingarna leder till tullsänkningar för jordbruksprodukter kan andra typer av handelskostnader få ännu större betydelse i framtiden.
Kontaktinformation
Mer information
Kontakta: Cecilia Hammarlund, utredare på Institutet för Livsmedelsekonomisk Analys, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, cecilia.hammarlund@agrifood.lu.se, 046-222 07 90
Rapporten ”Handel med hinder – effekter av tullar på EU:s jordbruksimport” kan laddas ner från www.agrifood.se
Institutet för Livsmedelsekonomisk Analys är en del av AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Öppenhet är bra för att föräldrar och patienter ska kunna ifrågasätta skolan eller sjukvården men samtidigt finns det en risk att man fokuserar för mycket på mätbara resultat.
– Lärarna känner sig pressade att hjälpa sina elever att prestera så bra som möjligt i nationella prov där de jämförs med andra skolor. Medan andra delar kan komma i skymundan. Delar som inte går att mäta och som läraren inte kan ta med när man ska räkna samman, summera.
Redovisningsplikten är dessutom tidskrävande. Det krävs dokumentation av vad som sker i klassrummet eller i mötet med patienten och den tiden måste tas från förberedelser av kommande lektioner eller tid med eleverna eller patienterna.
– Det är dags att stanna upp och diskutera vad som står på spel. Dagens fokus på innovation och ekonomisk tillväxt påverkar de sociala och moraliska dimensionerna. När resultat och effektivitet mäts i termer av hur kostnadseffektiva åtgärder är, då finns det knappt utrymme för nödvändiga frågor om varför vi gör det och för vem.
– Ett exempel på detta som Dagens Nyheter rapporterade om var när sjuksköterskor skulle få högre betalt om de klarade av samtal med patienter under en viss tid – tre minuter och 48 sekunder. Effektivt men inte bra för någon – sjuksköterskorna känner sig stressade och patienterna får inte den bästa vården.
Forskarna betonar att respekt, kompetens och professionell integritet snabbt kan förvandlas till eftergivenhet, passivitet och anpassning till förbestämda standardsystem.
– Vi vill med detta inte argumentera för en återgång till en tid då till exempel lärare och läkare hade en sådan ställning att de på grund av sin särskilda kunskap inte behövde redovisa sina handlingar eller resultatet av dem alls.
Men forskarna anser att det måste finnas en balans. Dessutom visar deras forskning att många nyexaminerade lärare och sjuksköterskor inte känner sig redo att axla ansvaret som kommer med jobbet.
– Därför måste vi ge dem den grund de behöver för att känna sig trygga i sin yrkesroll. Högre utbildning måste behandla frågor om professionellt ansvar och redovisningsplikt. Diskutera med studenter hur man kan hitta en balans mellan två områden som krockar.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Tomas Englund 070-8309 591, tomas.englund@oru.se
I ett marint mikrobiellt samhälle kan allelokemikalier påverka bytesdjur, konkurrenter och betande djur (betare) både direkt och indirekt. I avhandlingen har Weissbach undersökt hur marina mikrobiella samhällen svarar på tillskott av allelokemikalier. Hon har gjort fältförsök med mikrobiella samhällen från havsvatten som samlats in från olika platser i Europa, och testat hur dessa samhällen svarar på tillskott av allelokemikalier från dinoflagellaten Alexandrium tamarense.
Generellt uppmättes större mängder bakterier när allelokemikalier var närvarande. Eftersom allelokemikalier även hämmade små flagellater och ciliater så blir Weissbachs slutsats att allelokemikalier indirekt gynnar bakterier genom att minska betestrycket. I mikrobiella näringskedjor med många heterotrofa betare gynnade allelokemikalier dessutom andra växtplankton genom att hämma betarna. Att en organism är heterotrof innebär att den behöver konsumera en annan organism för att få energi.
Studien visade också att biotillgängligt löst organiskt material (DOM) frisläpps från ett mikrobiellt samhälle när allelokemikalier är närvarande. Studien visar att större mikroorganismer påverkas mer av allelokemikalier än mindre mikroorganismer. Större organismer tillhandahåller mer kontaktyta för allelokemikalier att fästa till och är därför troligen mer sårbara mot allelokemikalier.
Sammanfattningsvis beror effekten av allelokemikalier på mikrobiella samhällen bland annat på strukturen av den mikrobiella näringskedjan, mängden tillgängligt DOM, partikeltätheten i havsvattnet och sammansättningen av växtalgerna.
Astrid Weissbach är född och uppvuxen i Dresden i Tyskland. Hon tog sin magisterexamen vid University of Greisswald i Tyskland och sedan 2006 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.
Avhandlingen ”The role of allelopathy in microbial food webs” försvarades den 4 mars, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var professor Ellen van Donk, Netherlands Institute of Ecology.
För mer information kontakta Astrid Weissbach, telefon: 0480-44 73 27 eller e-post: astrid.weissbach@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
Skelettmuskulaturen utgör nästan hälften av vår kroppsmassa och är viktig för att vi ska kunna andas och röra oss men också för kroppens ämnesomsättning av bland annat glukos. Rörelse kräver en funktionell kommunikation mellan hjärnan/ryggmärgen och musklerna i till exempel händerna. Denna kommunikation förmedlas av nerver, dels i det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och dels i det perifera nervsystemet som står i kontakt med muskelfibrerna, via den så kallade neuromuskulära förbindelsen.
Om denna förbindelse skadas vid till exempel olycka eller sjukdom leder det till att muskeln förlorar kontakt med nerven, det vill säga den blir denerverad. Detta leder till att muskeln blir inaktiv eftersom den inte längre får signaler från nervsystemet och konsekvensen blir då att muskeln förlorar massa.
Den minskade muskelmassan beror troligen till stor del på att muskelproteiner bryts ned i större takt än de nybildas och vid tillväxt av muskelmassa tros situationen vara omvänd. De denerverade muskelfibrerna har dock en stor förmåga att återhämta sig eftersom närliggande nerver kan skjuta utskott som kan växa fram till denerverade muskelfibrer och återupprätta förbindelsen.
Syftet med Norrbys arbete har varit att försöka identifiera faktorer som kan vara av betydelse för återetablering av den neuromuskulära förbindelsen samt faktorer som har en potentiell roll i reglering av muskelmassan. Dessutom har graden av fosforylering undersökts hos en del proteiner. Fosforylering innebär att en eller flera fosfatgrupper binds till proteinet, vilket är ett vanligt sätt för reglering av aktivitet för proteinet.
Norrbys studie visar bland annat att förekomsten av en rad proteiner som är viktiga för nybildande av proteiner ökar i såväl muskel under tillväxt som i förtvinad denerverad muskel. Dessa resultat pekar därför på att nedbrytningen av proteiner måste vara mycket mera ökad i muskel som förtvinar på grund av denervation.
Marlene Norrby är född i Kalmar och uppvuxen i Kalmar och i Visby. Hon tog sin magisterexamen vid Högskolan i Kalmar och sedan 2005 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.
Avhandlingen ”Gene and protein expression in denervated atrophic and hypertrophic skeletal muscle” försvaras den 11 mars, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Lars Larsson, Akademiska sjukhuset, Uppsala
För mer information kontakta Marlene Norrby, telefon: 070-328 28 00 eller e-post: marlene.norrby@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
– Insatser som fokuserar på att stärka barn-föräldrarelationen och att föräldrar inte hjälper sina tonåringar att få tag på alkohol kan visa sig effektiva för att begränsa riskfylld konsumtion bland unga. Föräldrarna har också en viktig roll att spela när det gäller att lära unga att stå emot grupptrycket att dricka, säger Anna-Karin Danielsson vid institutionen för folkhälsovetenskap.
I sin doktorsavhandling har hon följt 1200 skolungdomar mellan åren 2001 och 2006, från 13 till 19-årsålder och undersökt vilka faktorer som kan minska risken för hög alkoholkonsumtion, så kallade skyddsfaktorer, respektive vilka riskfaktorer som kan finnas. Resultaten visar att ungdomar med riskbeteenden i tidiga tonår snabbt bör fångas upp, då de löper en ökad risk för framtida hög konsumtion med relaterade problem med bland annat hälsa, skola, föräldrar och vänner. Här kan föräldrarnas insatser vara avgörande:
– Men pojkar och flickor är lite olika. Risken för hög alkoholkonsumtion bland pojkar som röker och har kompisar som dricker minskas avsevärt när föräldrar håller koll på vad tonåringen gör och med vem. För flickor i riskzonen är det framförallt viktigt med en känslomässigt stabil och nära relation mellan barn och förälder för att det ska ha en skyddande effekt, säger Anna-Karin Danielsson.
I en annan del av avhandlingsarbetet har alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland ungdomar i 23 europeiska länder undersökts. Det framgår då att de nordiska länderna och Storbritannien skiljer ut sig genom att det i dessa länder är lika vanligt för flickor som för pojkar att konsumera stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. I övriga länder rapporterar pojkar en högre alkoholkonsumtion och fler alkoholrelaterade problem än flickor.
– 16-åriga flickor i de nordiska länderna och Storbritannien intensivkonsumerar alkohol, det vill säga dricker minst 5 drinkar i rad vid samma tillfälle, i samma utsträckning som pojkar. Vi ser också att detta drickande är starkt relaterat till problem såsom slagsmål, olyckor, och oönskade sexuella relationer, säger Anna-Karin Danielsson.
Det faktum att det är den stora majoriteten av alkoholkonsumenter som svarar för störst andel av de rapporterade problemen snarare än ungdomar med den högst alkoholkonsumtionen, talar enligt Anna-Karin Danielsson för att preventiva insatser i första hand bör riktas till hela ungdomsgruppen.
– Samtidigt är det viktigt att utveckla de preventiva insatser som riktas mot ungdomar med högst konsumtion och flest problem. De ungdomar som av olika skäl inte har full uppbackning av sina föräldrar får inte glömmas bort, säger hon.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Doktorsavhandling: Adolescent alcohol use: Implications for prevention, Anna-Karin Danielsson, institutionen för folkhälsovetenskap, ISBN: 978-91-7457-205-6. Arbetet har finansierats genom bidrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Disputation skedde 25 februari 2011.
Bild: Anna-Karin Danielsson, foto av Markus Marcetic
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anna-Karin Danielsson, med dr
Mobil: 070-352 17 22
E-post: anna-karin.danielsson@ki.se
I urfolkskulturer finns många lösningar på de problem som världen ställs inför idag. Árbediehtu – samernas ord för traditionell kunskap – har gjort det möjligt för dem att framgångsrikt leva i olika ekologiska nischer. Samernas kunskap börjar nu efterfrågas av naturvården, eftersom den kan bidra till biologisk mångfald och ekologisk uthållighet. Nu presenteras olika sätt att arbeta med traditionell kunskap i en ny bok.
– Idag lever den första generationen som förlorar mer kunskap än vad den faktiskt producerar. Vi måste ta tag i den här frågan nu, medan det finns de som kan återge mycket kunskap, säger bokens redaktör Åsa Nordin-Jonsson.
I vår tid är det ofta den akademiska kunskapen som står i centrum och ligger till grund för utveckling och beslut. Sådan evidensbaserad kunskap mejslas långsamt fram med vetenskaplig prövbar metod och bygger till slut större kunskapssystem.
Den traderade, eller tysta, kunskapen är sådan som vi får med oss genom erfarenhet av vår vardag och våra liv. I takt med att samhällen moderniseras tappar vi allt mer av sådan traditionell kunskap om naturen, som nu bara återfinns hos mindre grupper som samer, fäbodbrukare, kustnära fiskare och andra urfolk. Men även här sipprar kunskapen långsamt bort.
En vanlig missuppfattning är att den traditionella kunskapens värde bara är musealt och kulturellt. Men tvärtom blir det allt tydligare att denna typ av kunskap kommer att spela en central roll för hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Detta befästes också av toppmötet under Mångfaldskonventionen i Japan i höstas, då världens ledare enades om att ta större hänsyn till urfolkens traditioner i arbetet med hållbar utveckling.
________________________________
Mer information
Árbediehtu – samiskt kulturarv och traditionell kunskap
Åsa Nordin-Jonsson (red.)
CBM:s skriftserie 43
ISBN: 978-91-89232-54-9
Sametinget och Centrum för biologisk mångfald
148 sidor
Åsa Nordin-Jonsson, redaktör
Tel. +47 75 775 117
Mob. +47 9545 6962
E-post: asa.nordin@arran.no
Håkan Tunón, programchef Naptek, CBM
Tel. 018-67 25 91
Mob. 070-361 50 10
E-post: Hakan.Tunon@slu.se
Centrum för biologisk mångfald (CBM) är en centrumbildning med Uppsala universitet och SLU som huvudmän. CBM inrättades genom ett regeringsbeslut 1993 som ett led i att genomföra FN:s konvention om biologisk mångfald. Verksamheten bedrivs genom forskning, utbildning och information i olika program.
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– Vi var tvungna att uppfinna en metod för att köra många DNA-prover samtidigt. Annars hade analysen tagit otroligt lång tid och kostat enorma summor pengar, säger Peter Savolainen, forskare i biologi vid KTH.
Det är han, forskarkollegan Afshin Ahmadian och den tidigare doktoranden Mårten Neiman som tillsammans uppfunnit den nya metoden som både innebär att DNA-sekvensanalyser kan genomföras i rekordfart och till en snudd på osannolikt låg kostnad.
– Idag kör det stora flertalet cirka 10 prov samtidigt. Det ger en kostnad om 10 000 kronor per prov. Vi har kört 5 000 prov samtidigt för samma summa, det vill säga 100 000 kronor. Det innebär en faktiskt kostnad om 20 kronor provet, säger Peter Savolainen.
Han pekar ut flera områden där hans och hans kollegors nya metod kan få stor betydelse. Ett av dessa är inom cancerforskningen där behovet är stort av att scanna en massa cellprover från många individer. Detta för att se vilka celler och gener som är involverade i cancern.
– Ett annat område där vår metod kan få stor betydelse är vid organtransplantation. Det krävs många DNA-analyser för att skapa en databas för matchning av organdonatorer med mottagaren av transplantatet. Det här kommer att få stor betydelse för DNA-forskningen, säger Peter Savolainen.
Han tillägger att det redan nu, innan metoden är officiell, finns flera projekt på Science for Life Laboratory (där KTH ingår) som står i kö för att använda detta sätt att jobba. Dessutom finns det möjlighet att skala upp metoden så att ännu fler prov kan köras samtidigt.
Metoden i sig är rätt fiffig.
– Enkelt förklarat så märker vi varje prov på ett finurligt sätt med ett id, så att varje provresultat kan sorteras ut, säger Peter Savolainen.
Afshin Ahmadian och Peter Savolainen är KTH-forskare verksamma vid Science for Life Laboratory.
För mer information, kontakta Afshin Ahmadian på 08 – 524 81 450 / afshin.ahmadian@scilifelab.se eller Peter Savolainen på 08 – 55 378 335 / savo@kth.se.
En brännskada är ett livshotande tillstånd och ett av de största trauman en människa kan råka ut för. Andelen överlevande efter svår brännskada har ökat under de senaste decennierna, vilket även medför en ökad andel patienter med psykisk sjuklighet. Vanligt förekommande efter brännskada är till exempel symptom på posttraumatisk stress. Det finns därför ett behov av användbara mätmetoder för att upptäcka de patienter som är i riskzonen för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Josefin Sveen har utvärderat en självskattningsskala (Impact of Event Scale-Revised) som ska mäta posttraumatisk stress. Slutsatsen blev att metoden fungerar bra som screeninginstrument för att mäta posttraumatisk stress efter brännskada. Hennes avhandling visar också att olika grupper av patienters PTSD-symptom har olika mönster över tid.
– Därför kan självskattningsskalan vara användbar redan under vårdtiden för att även identifiera vilka som sannolikt kommer att klara stressen bra eller mindre bra, säger hon.
Tidigare studier har visat att det är vanligt att man efter traumat selektivt uppmärksammar traumarelaterad information, dvs sådant som påminner om traumat. Det har också förslagits att detta kan leda till att det posttraumatiska stressyndromet vidmakthålls, genom att konstant aktivera och förstärka känslan av hot. Josefin Sveen undersökte om det fanns ett samband mellan sådan selektiv uppmärksamhet och risken för posttraumatiskt stress ett år efter skadan.
– Det visade sig att en majoritet av patienterna visade selektiv uppmärksamhet och hos denna grupp var också riskfaktorerna för posttraumatisk stress fler, säger hon.
För mer information, kontakta Josefin Sveen, tel: 018-611 52 06, josefin.sveen@neuro.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
När elever i skolan stöter på tal som inte på ett självklart sätt ses som antal krävs tydlighet i språket av läraren och lärobok. En stor risk är att de förklaringsmodeller och metaforer som används av lärarna övergeneraliseras av eleverna eller skapar motsägelser.
Cecilia Kilhamn visar i sin avhandling hur elevernas svårigheter med att förstå negativa tal – tal mindre än noll – ofta liknar de svårigheter som matematiker haft under historiens gång, vilket tyder på att bättre kunskap om matematikhistoria skulle ge större förståelse för elevers problem.
– Oviljan att acceptera negativa tal hänger nära samman med vår önskan att kunna konkretisera det som är abstrakt och förstå de negativa talen i termer av till exempel skulder, hissar eller temperaturer, säger Cecilia Kilhamn.
Viktigt se noll som ett tal
Men många av de konkreta förklaringsmodeller som används i skolmatematiken kan inte hantera subtraktioner, multiplikationer eller divisioner med negativa tal. Därför behövs en övergång till ett mer tydligt matematiskt språk när talområdet utvidgas från naturliga tal till tal med tecken, det vill säga positiva och negativa tal.
Den aktuella studien är en longitudinell fallstudie där elever i en skolklass följts under tre års tid. Resultaten visar att elevers förmåga att acceptera och finna mening i negativa tal är beroende av hur väl utvecklad deras taluppfattning av naturliga tal är.
Insikter som att exempelvis kunna se 0 som ett tal och inte enbart en representation av ingenting, att förstå hur subtraktion fungerar, samt att kunna hantera tallinjen är viktiga förkunskaper inför mötet med negativa tal. En annan avgörande faktor är hur tydlig lärare och lärobok är i sina förklaringar. Tal kan metaforiskt ses som antal, som punkter, sträckor eller rörelser, som konstruerade objekt, och som relationer.
– Men ingen enskild metafor för tal kan fullt ut göra negativa tal begripliga. Det är därför viktigt att även metaforernas brister och begränsningar blir tydliga i undervisningen och att ett logiskt matematiskt resonerande också används parallellt med konkretiserande modeller, säger Cecilia Kilhamn.
Motstridiga egenskaper
Hennes studie belyser även en del problem som har att göra med att det matematiska språket som används i svensk skolundervisning är en smula tvetydigt eller bristfälligt. Exempelvis görs ingen åtskillnad på subtraktion av talet x och det negativa talet x om båda omnämns som ”minus x”. Det saknas också ett ord i det svenska språket som motsvarar engelskans ”signed number”, alltså tal med ett tecken.
– I svenska läroböcker introduceras negativa tal utan att det blir tydligt att alla de naturliga talen då samtidigt förändras och blir positiva. En annan svårighet är de negativa talens storlek som har två motstridiga egenskaper, i matematiken åtskiljda genom att man separerar absolutbelopp från värde. Ett stort negativt tal har ett mindre värde än ett litet negativt tal. Den åtskillnaden behöver bli tydlig också för elever, säger Cecilia Kilhamn.
Avhandling har tillkommit inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
”Making sense of negative numbers” finns att läsa/ladda ner på Gothenburg University Publications Electronic Archive (Gupea).
Kontaktinformation
Cecilia Kilhamn lade fram sin avhandling ”Making Sense of Negative Numbers” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession den 3 mars.
Kontakt: Cecilia Kilhamn: 031-7862037, cecilia.kilhamn@ped.gu.se
EU:s jordbrukspolitik omfattar bland annat marknadsstyrning, regelverk, inkomststöd och miljöstöd. Till detta kommer ett växande stöd till landsbygdsutveckling, ett stöd som inte bara riktar sig mot jordbruket utan även mot andra sektorer. Gunnar Lindbergs doktorsarbete handlar dels om jordbrukets betydelse för ekonomin i det omgivande samhället, dels om hur jordbrukspolitiken fungerar.
När Gunnar Lindberg undersökte hur en ökad efterfrågan på svenska jordbruksprodukter skulle stimulera ekonomin i andra sektorer visade det sig att animalieproduktion ger större avtryck än spannmålsodling. Störst effekt på sysselsättning, inkomster och produktion i andra sektorer hade kyckling- och äggproduktionen. I den beräkningsmodell han har använt (input-output-modell) får fjäderfäproduktion en s.k. produktionsmultiplikator på 2,20, vilket innebär att en ökad efterfrågan på (svensk) kyckling ger en mer än dubbelt så stor effekt på den övriga ekonomin. För spannmålens del blev multiplikatorn 1,52. Undersökningen visar hur viktigt det är att hålla isär olika produktionsgrenar, och även olika regioner, vid analyser av jordbrukssektorn.
En annan fråga är hur de politiska styrmedlen fungerar, och varför vissa styrmedel fungerar bra i vissa regioner men inte i andra. I EU:s jordbrukspolitik ingår stimulans till produktion av kollektiva varor, som öppna landskap, biologisk mångfald och bevarande av kulturelement (stenmurar, fäbodar etc.). I detta sammanhang har Gunnar Lindberg och hans kollegor funnit att politiken har satt avtryck även i lokalsamhället. På flera håll finns lokala grupper som hjälper jordbrukare i arbetet med bygdens natur- och kulturvärden, och som ser detta som ett sätt att främja lokal ekonomisk utveckling.
– Här finns möjligheter att utveckla politiken, säger Gunnar Lindberg, så att denna kunskap och detta engagemang tas till vara på ett bättre sätt. Det har satsats mycket på miljötjänster under många år, men nu skulle det kunna vara läge att flytta en del av stödmedlen till verksamheter som drar nytta av de miljövärden som har skapats eller bevarats.
I avhandlingen ges också exempel på hur jordbruket skulle kunna bidra mer till en hållbar landsbygdsutveckling, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Det handlar dels om jordbrukets roll som draglok i den lokala ekonomin, dels om jordbrukets förmåga att forma vackra landskap som bäddar för inflyttning, turism och entreprenörskap, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en god servicenivå på landsbygden.
Gunnar Lindberg, institutionen för ekonomi, SLU, försvarade sin avhandling Linkages: Economic analysis of agriculture in the wider economy. Input-output models and qualitative evaluation of the Common agricultural policy tisdagen den 22 februari 2011. Opponent var Research Professor John Bryden, Norsk institutt for landbruksøkonomisk forskning (NILF), Oslo.
Mer information:
Gunnar Lindberg, 018-67 17 65, 070-748 97 14, Gunnar.Lindberg@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf) :
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002432/ [Ref 1]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Infektionsforskare vid Umeå universitet studerar bakteriers egenskaper med samma metoder som materialforskare använder för att utforska ytor. Studier av de absolut yttersta delarna i bakteriernas cellvägg ger ny information om den kemiska sammansättningen av strukturer som är viktiga för bakteriernas infektionsförmåga. Resultaten publiceras nu i den ansedda tidskriften The Journal of Biological Chemistry.
När bakterier infekterar en värdorganism sätter de sig ofta fast på vävnadens celler. Infektionsforskare i Umeå studerar strukturdetaljer i bakteriecellernas ytlager för att hitta nya substanser som kan förhindra bakterieinfektion. I samarbete med materialforskare vid kemiska institutionen beskriver de nya metoder som underlättar och påskyndar deras studier.
Kemisten Madeleine Ramstedt forskar om material med nya egenskaper som förhindrar att bakterier kan fästa sig vid ytan. Det nya materialet skulle vara optimalt för utrustning i sjukvården, där biofilm av bakterier kan vara en källa för infektionsspridning. För sin forskning använder Madeleine Ramstedt bland annat spektroskopiska metoder, som hon nu också erbjuder sina kollegor i forskningskonsortiet Umeå Centre for Microbial Research, UCMR.
Mikrobiologerna Sun Nyunt Wai , Ryoma Nakao och Bernt Eric Uhlin undersökte tillsammans med kemisterna Jean-François Boily och Madeleine Ramstedt om en fysikalkemisk analysmetod också kan användas för mikrobiella studier. Forskarna kombinerade den så kallade röntgenfotospektroskopin med multivariat analys. Analysen ger specifika mönster av intensitetskurvor beroende på den kemiska sammansättningen hos ytan av materialet som undersöks.
– Vi lyckades även med att analysera bakteriernas cellytor med vår röntgenspektroskopi. Vi hittade tydliga mönster som vi klart kunde relatera till olika sammansättningar på lipider, socker, protein och polymeren peptidoglykan i bakteriernas cellvägg och som påverkar bakteriernas infektionsförmåga, förklarar Madeleine Ramstedt.
– Metoden gör det möjligt att analysera det allra yttersta skiktet, inom cirka 10 nanometer från ytan.
– Vår metod är förhållandevis enkel om man jämför med andra metoder där man först måste extrahera olika cellkomponenter. Det betyder att man med vår metod undersöker ytan under mer naturliga förhållanden hos en intakt bakteriecell.
Röntgenfotospektroskopi har tidigare i viss omfattning använts för att undersöka bakterier men med begränsad framgång. Forskarna i Umeå har nu lyckats optimera metoden.
– Vi chockfryser bakterier och håller dem nedfrysta under hela analysen. Det gör att vi kan anta att de inte förändras under undersökningen. Nu har vi möjlighet att jämföra cellväggen hos liknande bakterier som behandlats på olika sätt eller som har förändrats, till exempel blivit resistenta. Med vår metod kan vi nu i större skala jämföra strukturer i cellväggar av sjukdomsframkalllande bakterier med icke-sjukdomsframkallande bakterier. Förhoppningsvis kan den nya enklare analysmetoden ge snabbare resultat och ge infektionsforskarna ännu bättre ledtrådar för att hitta nya antibiotika, säger Madeleine Ramstedt
UCMR är en av Umeå universitets starka forskningsmiljöer. Centret är ett interdisciplinärt forskningskonsortium som samlar ett antal forskargrupper inom mikrobiell forskning med deltagande forskare från kemi, medicinsk och klinisk mikrobiologi, molekylärbiologi, fysik, biofysik, biokemi och bioinformatik.
Författare: Eva-Maria Diehl
För ytterligare information, kontakta gärna:
Dr. Madeleine Ramstedt
Kemiska Institutionen
Umeå Universitet
Tel: 090- 7866328
Email: madeleine.ramstedt@chem.umu.se
Originalpublikation:
Madeleine Ramstedt, Ryoma Nakao, Sun Nyunt Wai, Bernt Eric Uhlin, Jean-François Boily: Monitoring surface chemical changes in the bacterial cell wall – multivariate analysis of cryo-x-ray photoelectronspectroscopy data. The Journal of Biological Chemistry (On-line 17 februari 2011).
Imorgon, den 4 mars, disputerar doktorand Dawit Mengistu i forskarutbildningsämnet Datorsystemteknik på Blekinge Tekniska Högskola, BTH, med sin avhandling ”Improving the Performance of Distributed Multi Agent Based Simulation”. Opponent vid disputationen är Professor Ingo J. Timm från Universität Trier i Tyskland.
Dawit Mengistus forskning, som presenteras i avhandlingen, handlar i korthet om hur man kan förbättra prestanda, metoder och arkitektur för att kunna köra stora sociala simuleringar väldigt snabbt med hjälp av flera datorer. Exempel på simuleringar kan vara till exempel att simulera stora trafikflöden, simulera hur samhället påverkas av olika effekter som till exempel epidemier eller effekter av politiska beslut som införande av skatter. Det kan också röra sig om till exempel simulering av sociala nätverk, logistikhantering eller organisatoriskt beteende. För att köra stora simuleringar används ett multi-agentbaserat simuleringsprogram.
Tid: 4 mars kl. 13:15
Plats: Sal J1650, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Disputationen som sker på engelska är öppen för allmänheten.
Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.
Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH har full examinationsrätt inom vetenskapsområdet teknik.
Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.
Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet.
Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
Besök oss gärna på www.bth.se
Forskare vid Karolinska Institutet har genom att studera DNA-kopiering i jästceller funnit att ett proteinkomplex (Smc5/6) hjälper till att lösa upp de spänningar som skapas i molekylen när kromosomer kopieras inför celldelning.
– Dessutom visar vår studie att spänningarna kan förflyttas mer fritt längs DNAt i en kromosom än man tidigare trott, säger Camilla Sjögren, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Studien ger därigenom ny kunskap om hur en av livets mest fundamentala processer, kromosomkopiering, går till. Eftersom topoisomeraser, enzymer som man redan vet tar bort replikationsberoende spänningar i DNAt, är välanvända måltavlor för cancerbehandlingar kan fynden leda till nya behandlingar i ett längre perspektiv.
Då ett befruktat ägg utvecklas till en hel människa, eller när kroppens gamla celler ersätts med nya, sker det genom celldelning. För att de nya dottercellerna ska överleva och växa normalt måste de få varsin uppsättning av de 46 kromosomer som består av DNA och utgör människocellens genetiska material.
Eftersom den ursprungliga modercellen startade som en cell med 46 kromosomer, måste dessa kopieras innan celldelningen kan ske. Denna kopiering kallas replikation och kräver att DNAts dubbelspiral dras isär så att replikationsmaskineriet kommer åt de enskilda strängarna i DNAt. När stränderna bänds isär skapas spänningar i form av övertvinnat DNA i närheten av kopieringsområdet. Om spänningarna inte tas bort kan replikationen stoppas eller bromsas upp, vilket i sin tur kan leda till att cellen dör eller ge upphov till mutationer.
– Flera av dagens cancerbehandlingar angriper topoisomeraser, men ett problem är att man ibland får cancerformer som är resistenta mot denna behandling. Då vi har funnit att också Smc5/6 komplexet löser upp spänningarna som bildas under kopieringsprocessen, skulle våra resultat kunna leda till nya mediciner som slår mot Smc5/6. På så sätt skulle man få ännu ett verktyg för att bromsa cancertillväxt, säger Camilla Sjögren.
Camilla Sjögren innehar en forskartjänst i medicin från Kungliga Vetenskapsakademien, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Arbetet är också finansierat av det Europeiska forskningsrådet, (ERC-starting grant), Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Vinnova, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Japan Science and Technology Agency, Japan Society for promotion of Science, samt Cornells and Karolinska Institutets forskningsstiftelser
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation: ”Chromosome length influences replication-induced topological stress”, Andreas Kegel, Hanna Betts-Lindroos, Takaharu Kanno, Kristian Jeppsson, Lena Ström, Yuki Katou, Takehiko Itoh, Katsuhiko Shirahige, Camilla Sjögren, Nature, AOP 2 March 2011, DOI: 10.1038/nature09791.
Bild: Camilla Sjögren, foto Stefan Zimmerman.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Camilla Sjögren, professor
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel:08- 524 877 84 eller 070-821 48 38
E-post: camilla.sjogren@ki.se
Andreas Kegel, med dr
Tel:08- 524 877 61 eller 070-263 05 52
E-post: andreas.kegel@ki.se
I kroppen finns det många hormoner som styr olika biologiska processer. Ett hormon kan liknas vid att vara kroppens budbärare, som förmedlar information från en cell till en annan cell. När information når mottagaren, receptorn, kan det starta ett händelseförlopp i kroppen. Ett exempel på ett hormon är insulin. Insulin produceras i bukspottskörteln och transporteras via blodomloppet till bl.a. levern, som då ökar upptaget av socker från blodet och på så vis sänker blodsockernivån.
Utseendemässigt är insulin närbesläktat med en grupp hormoner som kallas relaxiner och tillsammans med två andra hormoner, IGF-I och IGF-II, bildar de en större familj, som kallas relaxin/insulin superfamiljen. Relaxiner och insulin består av två peptidkedjor, A och B, vilka är sammankopplade med tre disulfidbryggor.
Medlemmarna i relaxinfamiljen styr olika funktioner
Relaxinfamiljen består av sju medlemmar, relaxin 1-3 och INSL 3-6. Relaxinerna kan binda till fyra olika receptorer, RXFP 1-4. RXFP2 och INSL3 reglerar framför allt testiklarnas utveckling. På senare tid har man även påvisat ett samband mellan INSL3 och manlig sterilitet. RXFP1 och relaxin-2 är framför allt associerat med graviditet och förmågan att mjuka upp bäckenfogar, så att bäckenet kan vidga sig och underlätta förlossning. RXFP3 och relaxin-3 finns framför allt i hjärnan och reglerar bland annat stress och aptit. RXFP4 och INSL5 tros också reglera aptit. För att ytterligare komplicera bilden, så vet man att relaxin-3, förutom interaktionen med sin nativa receptor RXFP3, kan binda och påverka RXFP1 och RXFP4 och att relaxin-2, förutom sin receptor RXFP1, även kan påverka RXFP2. Dessutom finns både RXFP1, RXFP3 och RXFP4 i hjärnan, vilket innebär att man inte kan vara säker på vilken receptor som står bakom vilken funktion.
Från förståelse till läkemedelsutveckling
I denna avhandling ligger fokus på medlemmarna i relaxinfamiljen och att förstå hur deras tredimensionella struktur påverkar deras funktion i kroppen samt hur man med hjälp av den informationen kan utveckla nya läkemedelskandidater.
Sammanfattningsvis så har 3D strukturerna för INSL5, relaxin-2, och en chimär relaxin som är uppbyggd av A-kedjan från INSL5 och B-kedjan från relaxin-3, blivit bestämda med hjälp av metoden kärnmagnetisk resonans spektroskopi (NMR). Dessutom har betydelsen för första helixen i A-kedjan undersökts. Genom att använda dessa kunskaper, tillsammans med forskningsresultat från andra forskningsgrupper, utvecklades en selektiv antagonist för RXFP3. RXFP3-antagonisten är ett första steg till att utveckla peptidbaserade läkemedel som kan reglera stress och aptit via RXFP3-receptorn.
Linda M. Haugaard-Kedström är född i Lund och uppvuxen i Lund och Karlshamn. Hon tog sin magisterexamen 2006 vid Högskolan i Kalmar och sedan 2007 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.
Avhandlingen ”Structure and function of relaxins” försvarades den 28 januari, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var professor Torleif Härd, SLU, Uppsala
För mer information kontakta Linda M. Haugaard-Kedström, telefon: 0480-446710, 070-5793710 eller e-post: linda.kedstrom@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
För 3000 år sedan var salthalten i Bottenviken upp till tio gånger högre än den är idag. Förändringarna beror främst av landhöjningen som gör att inflödet av saltvatten minskar i Östersjön. Forskningsresultaten publicerades i facktidskriften Geology i februari.
– Det är jättesvårt att skilja ett nytt musselskal från ett som bevarats i strandvallen under tusentals år, berättar Per Andersson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Men ju längre från dagens vattenlinje skalet ligger, desto äldre är det förmodligen, på grund av landhöjningen.
Forskarna Per Andersson vid Naturhistoriska riksmuseet och Anders Widerlund vid Luleå tekniska universitet har samlat in gamla musselskal från strandvallar runt Östersjön och daterat dem med kol-14-metoden. Musselskalen innehåller en naturlig variation av grundämnet strontium, och variationen styrs av den salthalt vattnet hade när musslan levde. Strontiuminnehållet kan mätas i laboratoriet för isotopgeologi på Naturhistoriska riksmuseet, även om det gått tusentals år sedan musslan dog och skalet föll till botten. Detta är första gången det går att mäta hur salthalten i Östersjön har varierat.
Östersjön har förändrats drastiskt under 10 000 år från sött (Baltiska issjön) till salt (Yoldiahavet) till sött igen (Ancylussjön) och sedan bräckt / salt (Littorinahavet) och gradvis sötare därefter.
Östersjön är ett stort innanhav med en salthalt som ger området speciella egenskaper. Detta syns tydligt i utbredningen av döda bottnar som beror på en ökad tillförsel av näringsämnen, delvis genom människans försorg. Men det beror också på svårigheter att byta ut bottenvatten på grund av stark salthaltsskiktning. Hur salthalten i Östersjön har varierat genom historien är därför av stort intresse för att förstå hur systemet fungerar.
www.nrm.se/press
Katarina Sjövall visade för något år sedan att antalet diagnostiserade sjukdomar bland partners ökade tydligt året efter cancerdiagnosen. Den största ökningen gällde psykiatriska diagnoser som depression, men även hjärt-kärlsjukdomar ökade tydligt, liksom sjukdomar i rörelseapparaten som led- och muskelvärk och sjukdomar i buken som magsår och inflammatoriska tarmsjukdomar. Den kraftigaste ökningen gällde hjärt-kärlsjukdomar bland makar/makor och sambos till personer med lungcancer, som ökade med nästan 50 procent.
Medan kvinnor allmänt sett står för en större del av sjukvårdskostnaderna än män i Sverige, så gällde det omvända i det här fallet. Sjukvårdskostnaderna ökade mest för män under 64 år som hade en cancersjuk partner.
– En tänkbar förklaring kan vara att männen känner sig mer främmande för att gå in i en vårdande roll som partner till en cancerpatient. Den mentala stressen och den ökade arbetsbelastningen kan slita på hälsan, menar Katarina Sjövall.
Hon disputerar i dagarna på en avhandling om detta problem. I en delstudie har hon intervjuat patienter med tjock- och ändtarmscancer och deras partners. Patienterna talar ibland om känslan av att inte bli bekräftad av sjukvården i sina fysiska och psykiska upplevelser. Men inte heller deras partners känner sig alltid så delaktiga som de skulle vilja.
– Våra intervjuer visade att de cancersjuka ibland av omsorg om sina närstående lät bli att berätta om vad de gick igenom. Men den hänsynen kunde få motsatt effekt, säger Katarina Sjövall.
Vad gäller sjukvården, så menar hon att vården vid livets slut är bra på att hjälpa även de anhöriga och göra dem delaktiga i det som händer. I tidigare stadier kan det däremot skilja sig mycket när det gäller bemötandet och möjligheten att ge samtalsstöd till de anhöriga.
En annan delstudie handlar om cancerpatienternas sjukskrivning året före cancerdiagnosen. Personer med tjocktarmscancer och lungcancer visade sig ha dubbelt så många sjukskrivningsdagar än kontrollgruppen redan året före sin diagnos.
– Ett skäl kan vara att båda cancerformerna har en hel del med livsstilen att göra. Därför har personer med tjocktarmscancer ofta också diabetes, och personer med lungcancer har ofta också hjärt-kärlsjukdomar. Sjukskrivningarna kan ha berott på dessa andra sjukdomar – men det kan också handla om tidiga symtom på cancersjukdomen. Därför skulle man önska sig bättre sätt att ställa diagnos utifrån mycket tidiga cancersymtom, säger Katarina Sjövall.
Avhandlingen heter Living with cancer. Impact on cancer patient and partner. en engelsk sammanfattning finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1786411.
Katarina Sjövall nås på tel 046-17 75 12 eller 0768-67 49 79, katarina.sjovall@med.lu.se. En nedladdningsbar bild finns på http://www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Katarina.Sjovall.JPG.
