Monica Rosén är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och slutrapporterade  nyligen ett projekt stött av Riksbankens Jubileumsfond där hon studerade förändringar i läskompetensen mellan 1970 och 2001.

Förutom att ha fått fram en metod för hur man kan jämföra läskompentensen och dess förändring över tid, har Monica Rosén också analyserat skillnaderna över tid mellan olika länder för att förklara de skillnader som finns. Hon kan nu visa att datoriseringen av hemmen har en direkt negativ inverkan på 9- och 10-åringars läskunnighet.

-Ett av våra mer slående resultat är just att datorerna medverkar till att ändra våra barns vanor på ett sådant sätt att de inte utvecklar sitt läsande i samma utsträckning som tidigare. Genom jämförelser av länder kan vi se att med ökad datoranvändning på fritiden så sjunker läsprestationerna, säger hon.

Detta kunde avläsas när man jämförde förändringar som skett i läsning med förändringar som skett i datoranvändning i hemmet. Först gjordes studier av hur elevers läsförmåga förändrats från 1970 och framåt. Ungern, Italien, USA och Sverige tillhör den grupp länder som varit med i samtliga internationella jämförelser sedan 1970-talet. I Italien och Ungern har läsutvecklingen gått stadigt uppåt sedan 1970-talet, medan den både i USA och i Sverige sedan 1991 har haft en mer eller mindre kraftig nergång. Från 1991 till 2001 och 2006 har fler länders resultatförändringar gått att lägga till analysen.

När forskarna började undersöka vad skillnaderna kunde bero på, kunde de konstatera att det under denna period inte bara var skolan och lärarutbildningen som förändrats, utan också samhället och vad barn gör efter skolan. Både de svenska och de amerikanska eleverna rapporterade en kraftig ökning av sitt datoranvändande på fritiden under denna period, medan någon sådan ökning inte rapporterades av eleverna i Ungern och Italien.

 -Våra resultat visar på ett starkt negativt samband mellan förändringar i datoranvändning och förändringar i läsprestationer. Både svenska och amerikanska barn rapporterade under den här tiden ett kraftigt ökat datoranvändande på fritiden, däremot fanns det inte någon sådan ökning i Italien eller i Ungern, säger Monica Rosén.

Dessutom fanns det ett negativt samband mellan ett ökat datoranvändande hemma med frekvensen nöjesläsning och med frekvensen bibliotekslån av böcker på fritiden. Förändrade läsvanor på fritiden är alltså en förklaring bakom nedgången i läskompetens under 1990-talet.
Samma datorisering har också påverkat vuxnas läsande – också bland vuxna har läsandet på papper minskat, och i många hem blir det allt mer ovanligt att se någon som faktiskt sitter och läser.

-Intressant är också att vi kan visa att de försämrade resultaten finns framför allt från mitten av skalan och uppåt. Det är inte de sämsta läsarna som blivit fler, utan de medelgoda och duktiga läsarna som blivit sämre – det är viktigt.
Och det är framför allt pojkar som blivit sämre på att läsa.

 -Både datorsittande och läsning har blivit mer genusmärka, säger Monica Rosén och pekar på att flickor sedan länge läser mer än pojkar, som oftare sitter framför datorn.

Ett viktigt mål för Monica Rosén var just att ta fram metoder för att jämföra läsutvecklingen över tid. Förändringar av skolan som friskolereformen, nya läroplaner eller ny lärarutbildning tar tid att sätta sig, och bara genom långa perspektiv kan man förhålla sig både till skolans och samhällets utveckling.

-Vi visar att det är komplicerat att mäta och jämföra läskompetensen över tid, och att man inte ska vara så snabb med att lägga hela förklaringen till nedgången i läsning till brister i undervisningen. Tvärtom, datoranvändningens negativa inverkan på läsningen visar med all tydlighet att fritiden är väl så viktig vad det gäller läsningen, säger hon.

Slukaråldern håller möjligen på att bli ett minne blott. Fiktiva världar får barn i dag genom ettor och nollor snarare än via böcker.  
Monica Rosén nås på Monica.Rosen@ped.gu.se Hennes slutredovisning finns här.

Se även Jan-Eric Gustafsson slutredovisning Centrum för komparativ analys av utbildningsresultat
 

Mikael Lövblad undersöker i sin avhandling ”A Study of Relationship Commitment and the Psychological Contract” hur personliga interaktioner mellan köpare och säljare påverkar affärsrelationer mellan företag.

Avhandlingen syftar till att öka förståelsen för hur företag kan bygga långsiktigt stabila relationer med sina kunder. Att kunna bygga nära relationer med sina kunder är avgörande för företag som agerar på industriella marknader, eftersom den typen av affärer ofta bygger på långsiktiga åtaganden.

Medan tidigare forskning inom området ofta har fokuserat på hur relationer mellan företag fungerar på en företagsnivå, har Mikael tittat djupare på hur individerna som är inblandade påverkar företagens relationer.

– Jag har studerat hur relationen påverkas av de upplevda åtagandena mellan parterna och sett dels att olika individer involverade i samma relation kan ha helt olika förväntansbild, dels att dessa förväntansbilder påverkar långsiktigheten i relationen, säger Mikael Lövblad.

– Min forskning visar att det är otillräckligt att analysera affärsrelationer endast på företagsnivå, man behöver även titta på de individer som är inblandade för att förstå dynamiken i relationen. Detta blir viktigt för såväl säljande som köpande parter i de relationer där man vill uppnå ett långsiktigt, nära samarbete.

Mikael Lövblads avhandling innehåller internationellt publicerade resultat och är ett samarbete mellan Sandvik AB, Högskolan i Gävle och Sveriges Lantbruksuniversitet.

För ytterligare information, v v kontakta:
Mikael Lövblad, akademin för utbildning och ekonomi, 070-647 85 21

Sjukdomen fibromyalgi får ofta klä skott för kritik och möts inte sällan av misstro och åsikter om att det handlar om en påhittad sjukdom. Nu har dock en forskare vid KTH börjat testa och nått framgång med en ny metod för att lättare kunna ställa diagnosen fibromyalgi. Det kan bland annat leda till att det blir enklare för de drabbade att få ersättning från Försäkringskassan, men också att de slipper försvara sin sjukdom.

Fibromyalgi är en svårdiagnostiserad sjukdom som består av muskel- och vävnadsmärta. Det krävs ofta ett flertal läkarbesök hos olika läkare under flera år innan patienten får sin diagnos. Enligt Sveriges Fibromyalgiförbund har amerikanska undersökningar visat att det i genomsnitt tar 3-5 år. Samtidigt som fibromyalgi får mycket kritik är diagnosen accepterad över hela världen, av bland annat Världshälsoorganisationen och Socialstyrelsen.

Frida Lindberg, forskare och doktorand på Skolan för teknik och hälsa vid KTH, berättar att läkare vanligtvis använder elektromyografi (EMG) som ett sätt att undersöka muskelfunktionen. Det handlar ofta om att utesluta andra nerv – och muskelsjukdomar än fibromyalgi. Det är också en trubbig metod eftersom hela muskeln undersöks. I och med hennes forskning kan det nu bli lättare att ställa diagnosen fibromyalgi.

– Det har tidigare inte funnits någon riktigt bra teknik att diagnostisera fibromyalgi. Läkare har använt sig av så kallad kriteriediagnostik, det vill säga att ett visst antal av uppsatta symptom ska vara uppfyllda. Så ja, målet är att det ska bli lättare eller snarare möjligt att ställa diagnosen i och med min forskning, säger Frida Lindberg.

Istället för EMG använder hon vävnadsultraljud för att undersöka skelettmuskler, det vill säga vanliga muskler till skillnad från exempelvis hjärtat som består av hjärtmuskulatur.

– Ultraljud undersöker hur muskeln rör sig och kan vissa detta detaljerat. Till exempel kan ultraljud visa på skillnader i aktiveringsmönster mellan patienter med fibromyalgi och patienter med friska muskler. Detta är alltså ett steg i rätt riktning till att hitta nya diagnosmetoder, säger Frida Lindberg.

Tekniken som Frida Lindberg forskar har dock fler tillämpningsområden.

– Fibromyalgi är bara ett spår. Tekniken skulle också kunna vara ett verktyg för rehabilitering för olika arbets- och muskelskador. Även inom idrott skulle tekniken vara användbar för att förbättra idrottsprestationer. Det finns många olika typer av applikationer, säger Frida Lindberg.

I Sverige har hittills 250 000 svenskar drabbade av fibromyalgi, men mörkertalet är förmodligen stort på grund av den tid det tar att få diagnosen. Samhällskostnaden för fibromyalgi 2009 uppgår till flera miljarder enligt Försäkringskassan.

– Det här är viktig forskning eftersom fibromyalgi innebär stora kostnader för samhället. I förlängningen kan forskningen komma till användning när det gäller att hjälpa patienter med fibromyalgi till en bättre och friskare tillvaro, säger Frida Lindberg.

Etableringen av fristående gymnasieskolor har pågått ett tiotal år nu. I avhandlingen Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner har Jon Nyhlén följt hur Umeå, Gävle och Sundsvalls kommun hanterat etableringen.

– Kommunerna har olika strategier för att hantera  konkurrensen från de fristående skolorna. Ett sätt är att konkurrera med dem, ett annat att samverka med dem och ett tredje att kontrollera dem, säger han.

De olika sätten att styra friskolorna påverkar relationen och graden av konflikt mellan kommunen och friskolorna.

– Konkurrens skapar konflikt. Den kommun som kännetecknas av marknadsstyrning har den högsta graden av konflikt medan den kommun som kännetecknas av nätverksstyrning och samverkan har den lägsta graden av konflikt, säger Jon Nyhlén.

I den kommun som kontrollerar friskolorna är konflikterna inte lika intensiva som i den marknadsstyrda kommunen men heller inte så lågintensiva som i den kommun som samverkar med friskolorna.

– Det beror på att det styrmedel som är framträdande i den hierarkiskt styrda kommunen är kontroll. Kontroll kräver i viss grad av kontakt med att den kontakten inte får bli för omfattande för att kommunen skall kunna utöva den granskande funktionen.

Vilket styrsystem är då att föredra ur en vänsterstyrd kommuns perspektiv?

– I avhandlingen har jag främst undersökt hur den traditionella hierarkiska styrningsmodellen alltmer kommit att kompletteras av nätverksmodellen och marknadsmodellen. Vilken strategi som en kommun väljer är ett politiskt beslut men på lång sikt tror jag dock att samverkan är att föredra framför konkurrens. Genom samverkan kan aktörerna bland annat nyttja varandras resurser på ett mer effektivt sätt, säger Jon Nyhlén.

Jon Nyhlén disputerar den 1 april på Mittuniversitetet, Campus Sundsvall.