Svensk forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa är omfattande och sker inom många discipliner. Stora kunskapsluckor finns dock när det gäller forskning som kan ge underlag för att bedöma förändringar över tid och därmed överhuvudtaget att förstå vad som främjar eller försvårar en god psykisk utveckling.
FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA har beslutat om en gemensam utlysning av forskningsmedel och avsätter sammanlagt 50 miljoner kronor per år under sex år för att stödja tvärvetenskapliga projekt med start 2012 inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, medicin och hälsa, utbildningsvetenskap och teknik. Projekten kan avse utvecklingsförlopp, förklaringsmodeller, intervention, prevention, behandling och innovation. Relationen till fysisk hälsa är också relevant i den forskning som kommer att finansieras. Där så är lämpligt bör forskningen även vara transdisciplinär, det vill säga ske i samverkan mellan forskning och samhälle.
Utlysning: öppnar den 21 juni 2011.
Mer information: löpande uppdatering på finansiärernas hemsidor.
Kontaktpersoner:
Erland Hjelmquist, huvudsekreterare FAS, 08-775 40 71, 070-859 25 54, erland.hjelmquist@fas.se
Kristina Björnberg, forskningssekreterare, Formas, 08-775 4052, 070-492 06 23
kristina.bjornberg@formas.se
Maria Thuveson, Vetenskapsrådet, 08-546 44 193, maria.thuveson@vr.se
Gunnar Sandberg, Programme Manager, Health Division, VINNOVA, 08-454 6445
Gunnar.Sandberg@VINNOVA.se
– Vi har utgått från färdiga kolnanotuber för att se vad man kan göra med dem genom att stimulera dem att uppföra sig kvantmekaniskt. Utifrån det har vi både studerat mekanismen och räknat på den. Resultatet ger oss forskare en helt ny plattform att stå på, säger Gustav Sonne vid institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.
Varje dag använder vi oss av ett antal olika mikroelektromekaniska komponenter för olika typer av detektering, det vill säga att upptäcka förekomsten av en viss process eller substans som inte går att se utan hjälpmedel. Det kan till exempel handla om att registrera snabba accelerationer som ska utlösa en airbag i en bil i händelse av en krock. Gemensamt för dessa komponenter är att de kombinerar mekaniska och elektroniska egenskaper för att reagera på extern påverkan.
I sin forskning har Gustav Sonne tagit ett rejält steg ner i storlek – från mikroformat till nanoformat – och studerat den mindre kusinen av dessa komponenter: nanoelektromekaniska system. Studierna har utgått från små nanorör som hängts upp mellan två elektriska kontakter. Därefter har han beräknat hur små vibrationer i de upphängda rören kan kopplas till en ström som leds genom dem.
– Vad vi framför allt har fokuserat vår forskning på är huruvida dessa system, som består av en ytterst liten och lätt mekanisk oscillator (det upphängda nanoröret), kan beskrivas kvantmekaniskt och vilka effekter det får på de mätningar man kan göra på dem. Nu kan vi visa på ett antal nya mekanismer av elektromekanisk koppling som skulle kunna detekteras experimentellt. Detta skulle i sin tur kunna leda till väldigt exotiska fysikaliska fenomen i dessa strukturer, vilket är av intresse för framtida forskning om bland annat kvantdatorer.
Intresset för kolnanorör grundas på deras enastående egenskaper; det är ett av de starkaste material man känner till, det väger nästan ingenting och har extremt god ledningsförmåga för både elektrisk ström och värme. Med kolnanorör kan man tillverka kompositmaterial som är tiotals gånger starkare än dagens material.
Avhandlingen Mesoscopic phenomena in the electromechanics of suspended nanowires försvarades vid en disputation på institutionen för fysik. Handledare: Docent Leonid Gorelik
Länk till avhandlingen: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/24289
Kontaktinformation
KONTAKT: Gustav Sonne, institutionen för fysik vid Göteborgs universitet 0703-143094 gustav.sonne@physics.gu.se
– Kan vi bidra till ökad fysisk aktivitet och god hälsa är det bra för alla parter, säger H-C Holmberg, forskningschef.
Ett unikt samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté och bland annat idrotterna skidor och skidskytte har gjort att Nationellt Vintersportcentrum (NVC) sedan många år har rollen som test- och träningscentrum för många av Sveriges mest namnkunniga och populära idrottare. Det är en roll NVC kommer att fortsätta ha inför kommande vinter-OS i Sochi 2014. Där kommer även ett omfattande forskningsprogram att ingå.
Nu öppnar dock NVC även för andra verksamheter. Många grupper har gjort förfrågningar om att göra tester vid centret i Östersund. Det handlar om allt från nationellt framgångsrika idrottare till motionärer som är intresserade av att testa sig för att kunna effektivisera sin träning.
– Vi har tagit till oss av detta och under våren har vi därför jobbat en del med att ta fram ett antal anpassade testpaket som kan tillgodose olika individers och gruppers behov, säger H-C Holmberg, professor i idrottsvetenskap och forskningschef vid NVC.
Under våren har NVC inlett den nya verksamheten i mindre skala. Responsen och intresset har varit stort. Ett antal företag har också visat intresse för NVC som resurs för den satsning på tränings- och hälsoturism som är under utveckling i regionen. I linje med detta ligger bland annat den uppmärksammade studie som NVC genomförde hösten 2010 där medelålders män med hjälp av långa promenader och reducerat kostintag fick mycket positiva resultat i form av bland annat minskad kroppsvikt.
– För NVC är det en spännande utveckling vi står inför och kan forskningscentrat bidra med insatser som stimulerar fysisk aktivitet och god hälsa, är det bra för alla parter, säger H-C Holmberg.
Frågor kan ställas till:
Sture Espwall, tel. 070-657 50 23
Hans-Christer Holmberg, tel. 070-405 89 60
Louis de Broglie fick Nobelpriset 1929 för sin forskning om atomer som vågor. Trots att hans fynd varit kända under en lång tid är idén svår att riktigt greppa och vi blir fortfarande förvånade när materiens vågnatur visar sig på nya sätt.
Vi tycker inte att det är konstigt att två vågor kan släcka ut eller förstärka varandra, beroende på om de är i fas eller inte. För att stämma en gitarr kan man slå an två strängar som ska ge samma ton samtidigt. Om strängarnas frekvens är lite olika kommer ljudnivån att öka och minska i styrka när de två vågorna kommer i och ut ur fas. Detta kallar vi svävningar. Bara om strängarna ger exakt samma ton kommer ljudnivån att minska monotont, svävningarna försvinner och vi förstår att gitarren är stämd.
Är detta relevant för atomernas rörelser? Javisst, säger kvantmekaniken. Atomer är vågor. De har en våglängd som bestäms av deras hastighet, de kan vara i eller ur fas med varandra, och därmed också förstärka eller släcka ut varandra. Svävningar kan uppstå på samma sätt som i ljudvågorna från den ostämda gitarren. I praktiken är atomernas interferens svår att direkt observera, eftersom det är svårt kontrollera och mäta atomernas hastighet tillräckligt bra.
Uppsalaforskare har, i samarbete med MAX-lab, Helmholtz-Zentrum Berlin, Swiss Light Source och KTH, observerat tydliga atomsvävningar. Med hjälp av synkrotronljus exciterar atomerna i O2-molekylen så att de börjar separera. Det speciella med excitationen är att atomerna kan separera med två olika hastigheter. För atomer som vågor innebär det att de har två olika våglängder och under separationen kommer vågorna att vara i eller ur fas vid olika separationsavstånd. Det uppstår svävningar, som syns tydligt i de ljusspektra som uppstår när de elektronerna i atomerna ändrar tillstånd.
– Detta är inte konstigare än att stämma en gitarr, bara man accepterar att atomerna är vågor. För många talar det mot intuitionen, och dessutom fungerar partikelbilden bra i många sammanhang. När man ska göra atomära modeller av komplicerade kemiska och fysiska förlopp går man ofta tillbaka till en bild där en atom är en partikel med bestämd position och hastighet. Man vänjer sig. Det är därför som Louis de Broglie kan fortsätta att förvåna oss med att påminna om materiens vågnatur, säger Jan-Erik Rubensson, professor i fysik vid Uppsala universitet.
För mer information, kontakta Jan-Erik Rubensson, tel: 018-471 3562, 070-4250480, e-post: jan-erik.rubensson@physics.uu.se
Läs artikeln i Physical Review Letters [Ref 1].
Spatial Quantum Beats in Vibrational Resonant Inelastic Soft X-Ray Scattering at Dissociating States in Oxygen, A. Pietzsch, Y.-P. Sun, F. Hennies, Z. Rinkevicius, H. O. Karlsson, T. Schmitt, V. N. Strocov, J. Andersson, B. Kennedy, J. Schlappa, A. Föhlisch, J.-E. Rubensson, and F. Gel’mukhanov, Physical Review Letters, DOI: 10.1103/PhysRevLett.106.153004
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Det är häftiga resultat som man kan gå och grunna på en stund. De visar hur viktigt det är med demokrati i skolan, säger Håkan Stattin.
Han beskriver en demokratisk skola, som en skola där elever känner sig värdefulla och respekterade. De blir lyssnade till, kan påverka och känner att de vuxna vill deras bästa.
Sju skolor under fyra år
Forskarna har utifrån detta undersökt sju skolor i Örebro, varav Vivallaskolan var en av skolorna som deltog, under fyra års tid. De har jämfört skolor i mer privilegierade områden med skolor i utsatta områden. Elever har fått svara på frågor kring trygghet, inflytande, lärarrelationer, hot och mobbing för att man ska få reda på hur de trivs i skolan.
Resultaten visar att ungdomar i utsatta områden är mer positiva till skolan och att de upplever skolan som mer demokratisk än sin jämnåriga i privilegierade områden. Ungdomar i utsatta områden känner sig mer tillfreds och har bättre relationer till sina lärare. De längtar oftare till skolan under helger och lov.
– Det är oerhört intressanta resultat och ett nytt sätt att tänka. Det går emot all tidigare forskning, som säger att problemen i bostadsområdet ”läcker in” i skolorna eftersom det är samma ungdomar. Att de överför sina dåliga erfarenheter från bostadsområdet och hemmet till skolan, säger Håkan Stattin.
Presterar bättre när de trivs
– Men vår forskning visar att eftersom de bemöts på ett helt annat sätt så överför de inte de negativa känslorna till skolan. Det blir istället tvärtom – eleverna uppfattar skolan som ännu bättre i och med att de har låga förväntningar. Skolan blir en trygg punkt i tillvaron, där de trivs och känner sig respekterade.
– Ungdomar som trivs i skolan presterar bättre än de som inte trivs. Därför är demokrati i skolan en oerhört viktigt fråga, avslutar Håkan Stattin.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Håkan Stattin: 019-303364, 070-6653364, hakan.stattin@oru.se
– Den visar på en möjlig behandlingsväg för en grupp patienter som tidigare har varit svår att hjälpa, säger han. Fredagen den 15 april disputerar han på avhandlingen ”Intra-Oral Soft Tissue Expansion and Volume Stability of Onlay Bone Grafts” vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
Implantat är i dag en vanlig behandlingsmetod och varje år får tiotusentals svenskar nya tänder. En stor majoritet av behandlingarna, upp till 98 procent, är framgångsrika, men för ett litet fåtal misslyckas operationen.
– Infektioner kan göra att implantaten inte läker in i käkbenet, säger Peter Abrahamsson.
En annan orsak till att operationen misslyckas kan vara att det inte finns tillräckligt med benvävnad i käken för implantatet att få fäste i. I dag används flera olika metoder för att tillföra käkben med varierat resultat. Peter Abrahamsson har utvecklat en ny metod som vänder sig till en liten, men svårbehandlad grupp av patienter.
– Min metod är lämplig att använda på patienter som saknar både ben- och mjukvävnad som gör det svårt få ett implantat att läka in.
Det handlar exempelvis om patienter som i samband med olyckor förlorat sitt käkben.
I djurförsök har Peter Abrahamsson och hans forskargrupp visat att en så kallad osmotisk vävnadsexpander ökar mängden mjukvävnad vilket förbättrar förutsättningarna för att bentransplantationen ska lyckas.
– Expandern liknar en uttorkad kontaktlins och när den kommer i kontakt med kroppsvätska sväller den.
I avhandlingen redovisas också resultatet av klinisk studie med tjugo patienter som delades in i två grupper. Den ena gruppen behandlades med den osmotiska vävnadsexpandern under två veckor. Efter det att expandern avlägsnats skapades benvävnad med hjälp av så kallat partikulerat ben, det vill säga mald benvävnad.
– Metoden ger oss möjlighet att använda en mindre mängd ben för att fylla ett större område än vad som vanligtvis används.
Den andra patientgruppen behandlades på traditionellt sätt och benet byggdes upp med hjälp av så kallade benblock. De båda grupperna behandlades i sex månader innan de fick sina implantat. Patienterna i de båda grupperna hade likvärdigt behandlingsresultat.
Metoden med osmotisk vävnadsexpander ökade mjukvävnadsvolymen och underlättade att täcka bentransplantat. Detta kan öka möjligheten till en framgångsrik behandling även för tidigare svårbehandlade patienter.
– Jag har visat att expandern fungerar och skapar mjukvävnad hos patienterna och det var huvudmålet för mina studier. Men det bildas inte mer ben jämfört med tidigare metoder, säger Peter Abrahamsson.
Disputation:
Intra-Oral Soft Tissue Expansion and Volume Stability of Onlay Bone Grafts – Peter Abrahamsson
Fredagen den 15 april klockan 09.15-12.00
Odontoligiska fakulteten vid Malmö högskola, Aulan(ingång Smedjegatan 16)
Kontaktinformation
Kontakt:
Peter Abrahamsson
Telefon: 0702-20 32 29
E-post: peter.abrahamsson
@regionhalland.se
I ett samarbetsprojekt mellan enheten för anatomi vid Umeå universitet, samt privatägda Sports Medicine Umeå AB och Capio Artrokliniken i Stockholm, har man forskat fram nya behandlingsmetoder som visat mycket goda behandlingsresultat och möjliggjort snabb återgång till idrott och motion, utan allvarliga komplikationer:
– Med de nya minimalt inträngande operationsmetoderna som är baserade på histologiska vävnadsanalyser samt ultraljud och Dopplerfynd, där vi angriper smärtproblematiken utanför senan, har vi uppnått mycket goda kliniska resultat och gått från ett tidigare behov av 4-6 månaders rehabilitering efter ingrepp inuti senan till nu endast 4-6 veckors rehabilitering. Patienterna tillåts promenad dagen efter operation, och det föreligger endast i undantagsfall behov av någon veckas sjukskrivning, säger Håkan Alfredson.
Ny metodik att med ultraljud och Dopplerundersökning diagnosticera partiella bristningar i akillessenan har utvecklats i ett samarbetsprojekt med dr Lars Öhberg vid enheten för radiolog, Norrlands universitetssjukhus och dr Lorenzo Masci i London.
– I djurstudier vid enheten för anatomi har man lyckats framställa tendinos (= iicke inflammatoridka vävnadsförändringar). Det var Intressant att även icke tränande senor utvecklar tendinos, vilket talar för inverkan av centrala mekanismer vid detta tillstånd, berättar Håkan Alfredson vidare.
För mer information, kontakta gärna professor Håkan Alfredson på:
mobiltelefon 070-228 84 41, telefon 090–786 66 02
e-post hakan.alfredson@idrott.umu.se
Från British Journal of Sports Medicine (BJSM) 1 April 2011; Vol. 45, No. 5: Where to now with Achilles tendon treatment?
Ultrasound and Doppler-guided mini-surgery to treat midportion Achilles tendinosis: results of a large material and a randomised study comparing two scraping techniques
Br J Sports Med 2011;45 407-410
Sclerosing polidocanol injections or arthroscopic shaving to treat patellar tendinopathy/jumper’s knee? A randomised controlled study
Br J Sports Med 2011;45 411-415
Partial mid-portion Achilles tendon ruptures: new sonographic findings helpful for diagnosis
Br J Sports Med 2011;45 429-432
Tenocyte hypercellularity and vascular proliferation in a rabbit model of tendinopathy: contralateral effects suggest the involvement of central neuronal mechanisms
Br J Sports Med 2011;45 399-406
Fredrik Hansson ville undersöka vilka idéer och utgångspunkter som finns om språk och språkutveckling för gymnasielever i ämnet svenska.” Varför vi gör som vi gör i skolan?” Under en termin följde han svenskundervisningen i två klasser i gymnasiets årskurs ett – samhällsvetare och tekniker – och slutsatsen när det gäller den språkliga delen är att målen framstår som diffusa och oklara. Elever, styrdokument, skolledning, lärare och litteratur. Alla uttrycker de olika idéer och tankar om språkutveckling men dessa olikheter kommer aldrig upp till ytan, problematiseras inte, enligt Fredrik Hansson.
Språkutveckling som kärriärmöjlighet
– Eleverna ser utvecklingen i sitt språk som en karriärmöjlighet, som ett sätt att tala till en chef i ett lönesamtal, att kunna behärska språket som en vuxen. Språket blir ett personligt karriärprojekt. Man studerar inte för allmänbildningen skull, för att det är lustfyllt eller för att växa som människa, säger Fredrik Hansson.
Fredrik Hansson efterfrågar mer reflektion i skolan. Detta, menar han, stämmer väl överens med de principer om skola och utbildning som dominerar den aktuella skolpolitiken. Problemet är att det rimmar sämre med den syn som framhålls av styrdokument och skolan: att språket är viktigt för att kunna fungera i ett demokratiskt samhälle och för medborgarperspektivet.
Detta problematiseras inte i kursplanerna, och Fredrik Hansson talar om en ”osynlig pedagogik” med underförstådda bedömningskriterier och ungdomar som lär sig genom att öva och öva, inte genom att förstå och se vidare perspektiv.
Var ska man sätta punkt för skolans ambitioner. Ska svenskundervisningen ge upp tankarna på ett slags medborgarperspektiv och låta det vara ett privat projekt, frågar han sig.
– Det har funnits en tanke om att skolan ska utveckla en form av medborgarkompetens som t ex främjar ett kritiskt tänkande. Nu finns en generell trend där skolan går från ett ”public good” till ett ”private good”, som stämmer väl överens med en allmänt ökande individcentrering.
Hur vill du att din avhandling ska användas?
– Jag hoppas att yrkesverksamma lärare ska få en överblick och känna sin del i ett sammanhang. Att de ser att de är en del av ett mönster och reflekterar över sin egen position.
Fredrik Hansson lägger fram sin avhandling ”På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne” fredagen den 29 april kl 10.15,
Lärarutbildningen vid Malmö högskola.
Text: Magnus Jando
Kontaktinformation
Magnus Jando, Informatör vid Lärarutbildningen på Malmö högskola: 0709-655372
Fredrik Hannson: fredrik.hansson@mah.se
Nitrifikation är en del av kvävets kretslopp i marken. Då omvandlas ammonium till nitrit och därefter till nitrat. Processen accelereras i jordbruksmark och resulterar i kväveförluster t.ex. i form av nitratutlakning, vilket kan leda till övergödning av omgivande vattendrag.
Man har sedan slutet av 1800-talet vetat att det finns nitrifierande bakterier, medan de nitrifierande arkeérna upptäcktes för bara några år sedan. Arkeér räknades tidigare in i organismgruppen bakterier, men är nu en av de tre domänerna i ”livets träd” som används för att klassificera organismer. De finns överallt där man kan hitta bakterier och även i andra, mer extrema miljöer, t.ex. heta källor. Många studier har nu rapporterat att det verkar finnas fler nitrifierande arkeér än bakterier i de flesta jordar.
Mikrobiolog Ella Wessén har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt nitrifierande mikrobsamhällens sammansättning, antal och aktivitet i olika fältstudier. Hon kunde visa att det oftast fanns fler arkeér än bakterier i de undersökta markekosystemen, och att de nitrifierande arkéerna troligen är orsak till att nitrat lakas ut från åkermark. I en skogsbevuxen torvjord hittade hon dock ett större antal nitrifierande bakterier än arkeér, vilket tyder på att bakterierna kan vara viktiga i den typen av markekosystem.
– Resultat från ett femtio år gammalt gödslingsförsök på åkermark visar också att torvtillsats skapar en miljö som är fördelaktig för bakterierna men ofördelaktig för arkeérna, berättar Ella Wessén.
Markparametrar, som t.ex. pH, kolhalt och kvävehalt, påverkar förekomsten av de två nitrifierande grupperna på olika sätt. Det kan förklara skillnader i förekomst mellan de undersökta jordarna, och tyder på en nischdifferentiering mellan de nitrifierande bakterierna och arkeérna i mark. Fördelning av de båda grupperna var även olika när den rumsliga variationen studerades över en 44 hektar stor jordbruksmark. Detta är ett första steg till att identifiera de nitrifierande organismernas nischer i fältskala.
– Mina resultat kan i förlängningen få betydelse för att bedöma åtgärder för att minimera kväveläckaget, säger Ella Wessén.
—————————
FM Ella Wessén, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Niche Differentiation of Ammonia Oxidizing Bacteria and Archaea in Managed Soils”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 15 april 2011, klockan 09.00
Plats: Loftets hörsal, Ultuna, SLU Uppsala
Opponent: Senior Researcher Dr Paul Bodelier, NIOO – Centre for Limnology of theRoyalNetherlandsAcademy of Arts and Sciences, Nieuwersluis, Nederländerna
Mer information
Ella Wessén, 018-67 32 06, ella.wessen@slu.se
Avhandlingen,
Institutionen för mikrobilogi, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-mikrobiologi/
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Kolorektal cancer (cancer i tjock- och ändtarm) är en av de vanligaste cancersjukdomarna i västvärlden, och även i Sverige, där ungefär 6 000 nya fall per år upptäcks. Tumörer från olika individer har olika egenskaper på molekylär nivå. Dessa egenskaper kan undersökas, och eftersom de speglar tumörens biologi kan de användas för att förutsäga prognos och för planering av behandling.
En grupp forskare i Umeå har undersökt ett stort antal kolorektala cancrar som opererats bort från patienter i Västerbotten. Undersökningarna har gällt cancertumörernas molekylära egenskaper. Framför allt har mängden metylering av DNA och mikrosatellitinstabilitet – en egenskap hos tumören som orsakas av försämrad förmåga att korrigera misstag vid celldelningen – studerats.
Forskarna såg att kraftig metylering av tumörens DNA (= metylgrupper, -CH3, sätts till DNA-molekylen) indikerar sämre prognos, framför allt i de fall tumören inte uppvisar mikrosatellitinstabilitet, vilket i sig är en markör för god prognos. Utöver detta visar studierna att mängden immunförsvarsceller av typen T-lymfocyter i och runt tumören är en ännu viktigare indikator på god prognos än mikrosatellitinstabilitet. Den variation av kliniska och molekylära egenskaper som ses i kolorektal cancer tros spegla bakomliggande mekanismer för tumörens uppkomst. Att studera dessa egenskaper bidrar till ökad kunskap om cancer.
Anna Dahlin är doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi.
Fredag 15 april försvarar Anna Dahlin, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi, sin avhandling med titeln The CpG Island Methylator Phenotype in Colorectal Cancer – Studies on Risk and Prognosis.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Xiao-Feng Sun, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Richard Palmqvist, Institutionen för medicinsk biovetenskap, patologi.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
– Genomgången av kunskapsläget på området pekar på att det finns stora möjligheter att flytta fram positionerna både inom väg- och järnvägsområdet, menar projektledaren Mats Andersson.
I projektrapporten har de utformat exempel på insatser som är nödvändiga både på kort sikt och lång sikt.
– Målet på lång sikt är att kunna göra en bedömning av vilken kostnadsvolym och tillståndsnivå som behövs utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv på olika vägar och järnvägar.
VTI rapport 706
VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.
Det handlar om biomarkörer, det vill säga särskilda ämnen, som finns i ovanligt höga eller låga nivåer hos patienter som senare utvecklar Alzheimers sjukdom. De vanligaste biomarkörerna som forskarna identifierat i ryggvätskan hos patienter för Alzheimers sjukdom är proteinämnen och peptider, det vill säga korta kedjor av aminosyror.
– Det nya med vår studie är att biomarkörerna är mycket bra, bättre än vad som setts tidigare, eftersom studien gjorts mycket noggrant med lämpliga deltagare via kliniska undersökningar och väl genomförda och kontrollerade laboratorieanalyser, säger docent Johan Svensson som samarbetar med professor Kaj Blennows forskargrupp vid Sahlgrenska akademin, vilken sedan lång tid forskat kring utvecklingen och spridandet av användandet av dessa biomarkörer.
Antal deltagare i studien var 60 patienter som utreddes på misstanke om demenssjukdom samt 20 friska kontrollpersoner.
– Vi mätte nivåerna av biomarkörerna i ryggvätskan och fann att höga nivåer av dessa ämnen fastställde diagnosen Alzheimers sjukdom med hög säkerhet jämfört med hos friska kontrollpersoner och patienter med andra demensformer, säger Johan Svensson och tillägger:
– Vi såg även att patienter som ännu inte uppfyllde alla kliniska kriterier för Alzheimers sjukdom hade liknande nivåer av biomarkörerna i ryggvätskan som patienter med fullt utvecklad Alzheimers sjukdom.
Forskargruppen drar därför slutsatsen att dessa mätningar kan användas för att upptäcka Alzheimers sjukdom också i de tidiga faserna av sjukdomen. Biomarkörerna kan då användas för att identifiera de patienter med milda symtom som har störst chans att få nytta av en behandling mot Alzheimers sjukdom
– Om en behandling med läkemedel som påverkar sjukdomsprocessen blir tillgänglig kommer den troligen vara mest effektiv tidigt i förloppet och biomarkörerna skulle kunna användas i utvecklingen av sådana läkemedel, säger Johan Svensson.
Studien publiceras i tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.
FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.
Tidskrift: Journal of Alzheimer’s Disease
Artikelns titel: Cerebrospinal Fluid Biomarkers for Alzheimer’s disease: Diagnostic Performance in a Homogeneous Mono-Centre Population
Författare: Johansson P, Mattsson N, Hansson O, Wallin A, Johansson JO, Andreasson U, Zetterberg H, Blennow K, Svensson J.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Johan Svensson, universitetslektor vid Sahlgrenska Akademin och överläkare vid Kärnsjukhuset, Skövde, telefon 0500-431000, e-post johan.svensson@vgregion.se
Traditionellt har mobiloperatörer i stor utsträckning ”gjort det mesta själva”, ungefär som de statsägda tidigare Televerken. Jan Markendahls avhandling pekar på behovet för mobiloperatörer att förändra sin affärsmodell för att bibehålla eller förbättra sin lönsamhet.
– Jag har studerat hur operatörerna samarbetar med kunder, partners – exempelvis lokaltrafik- och parkeringsbolag samt mobiltjänstföretag, och med andra operatörer, säger Jan Markendahl, forskare vid det KTH-baserade centret Wireless@KTH.
När det gäller att bygga och driva mobilnät finns i Sverige ett antal exempel där konkurrenter samarbetar med varandra. Men samarbetet gäller enbart själva produktionen, det vill säga av nätkapaciteten, medan man konkurrerar med varandra om kunderna.
När det gäller samarbete med sina kunder, främst företag och organisationer, har operatörerna mycket att vinna på att fördjupa relationen och på att lära sig mer om sina kunder och deras verksamhet.
– Idag har operatörerna fastnat i konsumenttänket. De tjänster som produceras ingår inte i något sammanhang. Operatörerna agerar och tänker som gamla Televerket, där affärsplanerna mest handlar om att leverera uppkoppling till kund, säger Jan Markendahl.
Han förtydligar och säger att i Sverige jobbar operatörerna i stor utsträckning fortfarande som vilken el- eller vattenleverantör som helst.
– Man producerar sitt vatten och skickar det. Kunden öppnar sin kran och fyller sitt glas, säger Jan Markendahl.
Han tillägger att mobiloperatörerna har väldig goda förutsättningar att utöka sin affär och tjäna mer pengar.
– Men då måste de tillvara på de chanser som finns. Engagera sig och inte låter andra företag och branscher ta hand om utvecklingen av nya tjänster. Ägna sig åt mer verksamhetsutveckling, säger Jan Markendahl.
Ett sätt att utöka verksamheten och affärerna är att sätta in uppkopplingstjänsten i ett sammanhang för att se hur den används och hur den kan förädlas. SMS-biljetter är exempel på ett sådant sammanhang som innefattar lokala transporter och biljetter. Här är det de nya tjänsteföretagen, som ”tillverkar och distribuerar” biljetter och som har skaffat kunskaper om biljettlösningar, betalningar och om transportbranschen. För att uppnå detta måste man investera inte bara i tekniska system utan även i relationer med olika företag.
För SMS-betalningar väljer operatörerna aktivt att står enbart för en del av kakan. När det gäller mobila betalningar i allmänhet väntar och diskuterar mobiloperatörerna, men det händer ingenting på marknaden.
Han hänvisar till Japan där mobiloperatörerna sedan länge lyckades etablera samarbeten med andra företag. Det bästa exemplet är NTT Docomo som tillsammans med japanska banker, transportföretag och Sony redan för 20 år erbjöd kunderna möjlighet att använda mobilen som betallösning.
Att doktorera så sent i livet som Jan Markendahl gjort har inte varit ett stort problem, anser han. Men vissa utmaningar har han stött på.
– Det känns otroligt skönt att ha lyckats få ihop avhandlingen. Trots att jag jobbat 30 år har man tydligen mycket att lära när det gäller tidplanering, säger Jan Markendahl.
Nästa steg i den nya karriären håller han på att fila på.
– Jag har blivit erbjuden och accepterat en forskartjänst på avdelningen Communications Systems på ICT-skolan vid KTH. Min uppgift är primärt att utveckla området ”Tele-ekonomi”, både vad gäller utbildning och forskning, säger Jan Markendahl.
För mer information, kontakta Jan Markendahl på 08 – 790 93 58 eller janmar@kth.se.
Alla föräldrar vet att barn gillar att titta på saker som rör sig och låter samtidigt. Händelser som man kan uppfatta med flera sinnen samtidigt har en tendens att ges särskild prioritet hos små spädbarn. Att uppmärksamma denna typ av händelse tros vara viktig för barnets förmåga att lägga samman olika sinnesintryck så de får en enhetlig bild av sin omvärld. Forskare vid Spädbarnslabbet har studerat denna känslighet för audiovisuell synkroni hos spädbarn, det vill säga när förändringar i ljud sker samtidigt med förändringar i rörelse. Studien bekräftade att spädbarn är mycket känsliga för denna sorts information.
En annan typ av information som spädbarn är känsliga för är så kallad ”biologisk rörelse”. Biologisk rörelse är rörelse från människor och djur och denna typ av rörelse är kvalitativt annorlunda än andra typer av rörelse, exempelvis mekaniska föremåls rörelse. Att uppmärksamma biologisk rörelse tros vara viktigt för barnets möjlighet att orientera mot sina föräldrar och därför för anknytning.
I en ny studie har forskare vid Spädbarnlabbet satt barnen i en situation där de måste ”välja” mellan biologisk rörelse och audiovisuell synkroni. De fem månader gamla barnen fick se filmer där två figurer rörde sig på olika sätt. Filmerna var konstruerade med hjälp av en metod där enbart ljuspunkter fästade vid en persons leder visades för barnet. Barnen tittade hellre på filmen av en punktgubbe som rörde sig i otakt med ett inspelat ljud än på en figur som barnet inte uppfattade som biologisk men som rörde sig i takt med ljudet.
– Vi har sett att det är viktigare för spädbarnen att uppmärksamma liv än att se sådant som hjälper dem relatera olika sinnesintryck så de får en enhetlig bild av världen. Detta resultat har implikationer för hur vi skall se på hjärnans specialisering för olika sorters information, säger forskaren Terje Falck-Ytter.
Resultaten kan i framtiden också användas i forskningen omkring små barn och autism. Andra forskare har sett att 2-åringar med autism alltid valde att titta på den audiovisuella synkronin, medan 2-åringar med normal utveckling tittade på biologisk rörelse. Terje Falck-Ytter menar att det därför vore intressant att undersöka hur barn som löper hög risk för att få autism men ännu inte fått det skulle välja. Småsyskon till barn med autism är exempel på en högriskgrupp.
— Resultaten skulle kunna användas för att utveckla en metod som kunde ge en tidig indikation på om ett barn kommer att utveckla autism, säger Terje Falck-Ytter.
För mer information, kontakta Terje Falck-Ytter, tel: 070 – 458 14 75, e-post: terje.falck-ytter@psyk.uu.se
Falck-Ytter, T., Bakker, M.,&von Hofsten, C., Human infants orient to biological motion rather than audiovisual synchrony (NSY-D-10-00775R2), Neuropsychologia (2010), doi:10.1016/j.neuropsychologia.2011.03.040
Artikeln (oformaterad) kan laddas ner från Neuropsychologias hemsida [Ref 1] (”articles in press”).
Se exempel på film som barnen i studien fick titta på.
Mer information om Spädbarnslabbet.
Är du som journalist intresserad av att besöka Spädbarnslabbet, kontakta Terje Falck-Ytter. Se kontaktuppgifter ovan.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Djuruppfödning innebär betydande utsläpp av ammoniak, växthusgaser (metan och lustgas) och lukt. I djurstallarna kan gaser vara ett arbetsmiljö- och djurhälsoproblem, för grannar kan lukten vara en sanitär olägenhet och klimateffekten av vissa gaser är ett miljöproblem. Ngwa Martin Ngwabie, från Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU i Alnarp, har i sitt doktorsarbete undersökt hur olika faktorer påverkar utsläppen av dessa gaser, och i viss mån hur problemen kan minskas.
Undersökningarna har utförts i två naturligt ventilerade kostallar och ett fläktventilerat grisstall. En grundläggande fråga var hur gasmätningar ska utformas för att ge tillförlitliga resultat som kan användas som underlag i åtgärdsprogram. Det unika i Ngwa Martin Ngwabies avhandling är att gasmätningarna har gjorts med täta intervall under lång tid, vilket innebär att man kan se hur gasavgången påverkas av djurens aktivitet samt av stallets skötsel och klimat.
Försöken visar att gashalterna kan variera kraftigt i både tid och rum. Detta innebär att man vid korttidsmätningar under enstaka dagar måste ha mätpunkter på flera platser i byggnaden. Vid långtidsmätningar kan det däremot räcka med mätning på en plats, om den väljs med omsorg. Mätningar måste också göras flera gånger om dagen, och i olika skeden av t.ex. en slaktsvinsomgång.
Djurens aktivitet visade sig ha stor betydelse för gashalternas dygnsvariation i stallarna. Dessa dygnsvariationer berodde i hög grad på olika rutiner i stallarna, såsom utfodring, utgödsling och rengöring. Utsläppen från grisstallet ökade med ökande grisvikt och stalltemperatur.
I kostallarna hade stalltemperaturen större betydelse för utsläppen av ammoniak än kornas aktivitet, medan aktiviteten hade större inverkan än stalltemperaturen på utsläppen av metan.
I laboratorieförsök testade Ngwa Martin Ngwabie olika sätt att minska gasavgången, med lovande resultat. Ett sätt att minska ammoniakavgången kan vara att sänka gödselns temperatur och ett sätt att minska lukten kan vara att öka gödselns kol/kvävekvot genom ökad inblandning av strö. En ökning av antalet utgödslingstillfällen har också goda förutsättningar att minska emissionerna.
Utsläppen av lustgas var låga från stallarna i undersökningen.
————————————–
Ngwa Martin Ngwabie, Lantbrukets byggnadsteknik, SLU, försvarade sin doktorsavhandling Gas emissions from dairy cow and fattening pig buildings: Effects of animal parameters, climatic factors and manure management on methane and ammonia emissions den 18 mars 2011. Opponent var Ph.D. Hisamitsu Takai, Miljø- og klimateknik, Aarhus universitet, Danmark.
Mer information:
Engelska: Ngwa Martin Ngwabie, ngwa.martin.ngwabie@slu.se
Svenska: Sven Nimmermark, 040-41 54 96, sven.nimmermark@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf):
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002443/ [Ref 1]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Att flytta utomlands innebär att anpassa sig till en ny kultur och arbetssituation, och ofta ett helt nytt socialt liv. Att därefter återvända till Sverige medför en liknande omställning. I tidigare studier har internationella uppdrag setts som engångsföreteelser, och ofta studerats ur det utsändande företagets perspektiv. Men hur påverkas personer av att bo i andra länder under en stor del av sitt yrkesliv?
Malin Näsholm, Handelshögskolan i Umeå, har i sitt doktorsarbete intervjuat ett tjugotal svenskar med många sådana omställningar i bagaget, och undersökt hur de identifierar sig med karriären, företaget, hemlandet och de nya länderna och kulturerna.
– En majoritet upplever att de utvecklas både personligen och professionellt. Efter flera perioder utomlands får de också det lättare att anpassa sig till nya länder och kulturer, eftersom de redan har utvecklat nätverk och definierat vad eller vilka de identifierar sig med, säger hon.
Två grupper med globala karriärer
Malin Näsholm, som själv har spenderat mycket tid utomlands, har i sin avhandling delat upp individer med globala karriärer i två olika grupper, beroende på om de har arbetat för ett och samma företag, eller för olika.
För de som håller sig till ett företag är identifikationen med just det företaget och med Sverige viktigt, samtidigt som de också relaterar till andra med internationella uppdrag.
Den andra gruppen flyttar oftast på eget initiativ, och identifierar sig mer med vad de arbetar med, sina karriärer och sina nätverk. Malin Näsholm menar att de också blir mer beroende av lokala omständigheter, eftersom de oftast inte har den tidsbegränsning som internationella uppdrag vanligtvis har, men de ser också kontakter som mer tillfälliga och är villigare att gå vidare om de får bättre erbjudanden eller inte trivs. Den gruppen återvänder också sällan till Sverige mellan olika jobb.
– På så sätt slipper de svårigheterna med att återetablera sig, men förlorar istället kontakten med hemlandet allt mer.
Fakta om disputationen
Onsdagen den 20 april försvarar Malin Harryson Näsholm, Handelshögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Global careerists’ identity construction. A narrative study of repeat expatriates and international itinerants (En narrativ studie av identitetskonstruktion i två typer av globala karriärer). Disputationen äger rum kl. 13.15 i s205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Chris Brewster, Henley School of Management, University of Reading.
För mer information, kontakta:
Malin Näsholm, Handelshögskolan vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 50 62
E-post: malin.nasholm@usbe.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-40711
Pressbild:
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/69/69270_malin_nasholm_press.jpg
